PROJEKTORGANISATION. Bergnät 1 AB/ Bergvik Skog AB Trotzgatan Falun. Miljökonsekvensbeskrivning. Pöyry Sweden AB Box STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTORGANISATION. Bergnät 1 AB/ Bergvik Skog AB Trotzgatan Falun. Miljökonsekvensbeskrivning. Pöyry Sweden AB Box STOCKHOLM"

Transkript

1

2 PROJEKTORGANISATION Bergnät 1 AB/ Bergvik Skog AB Trotzgatan Falun Projektledare: Miljökonsekvensbeskrivning Pöyry Sweden AB Box STOCKHOLM Uppdragsledare: Handläggare koncessionsansökan och MKB: Handläggare koncessionsansökan och MKB: Ansvarig för förprojektering: Handläggare magnetfältsberäkning: Uppdragsnummer: 8HX

3 SAMMANFATTNING Bakgrund Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska bifogas till ansökan om linjekoncession för en ny 220 kv-ledning mellan de planerade transformatorstationerna Ödmården och Grönviken. MKB:n ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av effekterna på människors hälsa och miljön vid ansökan om linjekoncession. Syftet med den nya ledningen är att ansluta Bergvik Skog ABs planerade vindkraftsanläggning Ödmården till överliggande nät. Ledningen är avgörande för att vindkraftanläggningen ska kunna leverera producerad el till elnätet. Beskrivning av ledningen Den totala ledningsförbindelsen omfattar ca 32 km ny 220 kv kraftledning, varav ca 30 km som luftledning och ca 2 km som markförlagd kabel. Luftledningen uppförs till största delen med så kallade portalstolpar av trä. Linorna sitter upphängda i isolatorer av glas, porslin eller kompositmaterial. Vid uppförandet av portalstolpar behövs normalt inget fundament utan oftast används endast jordåterfyllnad vid stolparna. Ofta placeras också en optokabel i toppen av stolpen. Annan utformning av stolpen kan även komma att förekomma, t ex vid svåra passager av vägar, vattendrag eller andra ledningar. Markkabeln förläggs, med dubbla kabelförband, genom schaktning på ca 1 m djup i en kabelgrav. Kabelgravens bredd i markytan blir ca 2 m. Där det inte är grävbart, d.v.s. där det är nära ner till berggrunden, kommer sprängning att behövas för kabelgraven. Vid passage av känsliga vattendrag eller andra känsliga områden samt vid väg och järnvägskorsningar kan tryckning eller styrbar borrning användas. Markbehovet under drift för en luftledning är en ca 40 m bred skogsgata. Längs delar av sträckningen planeras ledningen att gå parallellt med befintliga ledningar. Där behöver den befintliga skogsgatan breddas med ca 22 m. Markbehovet under drift för en markförlagd kabel med dubbla kabelförband är en ca 6-7 m bred skogsgata/skyddsområde, Sammanfattande bedömning av konsekvenser för hälsa och miljö Landskapsbild Landskapsbilden blir alltid påverkad av en luftledning. Kraftledningar är idag ett vanligt inslag i landskapsbilden. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, men även ledningsgatan i skogsmark påverkar synintrycket. Ledningar exponeras mindre när den går genom skogsmark och följer landskapsformerna. Där ledningar går över höjder och exponeras mot himlen blir den mer synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan ledningar bli mindre påtagliga än där de korsar ett småbrutet landskap. I områden där människor rör sig är exponeringsgraden större. En markförlagd kabel påverkar landskapsbilden i mindre utsträckning. Där ledningen går genom skogsmark kan dock en skogsgata synas i landskapet. Där en markkabel går genom öppna landskap påverkas inte landskapsbilden, såvida inte sprängning krävs vid förläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning 1 (56) Pöyry Sweden AB

4 Genom att luftledningssträckningarna till stor del går genom skogsmark och, där det är möjligt, placeras parallellt med befintliga ledningar koncentreras synintrycket av ledningen till där det redan finns en påverkan av befintliga ledningar. Kabelsträckningarna följer till största delen befintliga vägar. Sammantaget bedöms ledningen ge små konsekvenser på landskapsbilden. Naturmiljö Området runt en luftledning hålls relativt öppet och stora träd, som kan påverka säkerheten, tas bort. Det innebär gynnsamma förhållanden för vissa typer av arter, men kan missgynna andra typer. Skogsgatan kan efterlikna äng- och hagmarksmiljöer eller om marken är fuktig efterliknas myrmarker. Ledningarna berör inget riksintresse för naturvård, Natura 2000-område eller naturreservat Ledningarna berör få identifierade naturmiljöer enligt Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar. Genom att försiktighet iakttas vid byggnation, underhållsarbete och röjning bedöms påverkan totalt sett liten för naturmiljön. Genom att placera den nya ledningen, så långt det är möjligt, parallellt med befintliga ledningar och vägar bedöms påverkan på naturmiljön bli mindre än om ledningen placeras i ny sträckning. Den sammantagna bedömningen är att ledningssträckningen har små konsekvenser för naturmiljön. Kulturmiljö Inget riksintresse för kulturmiljö eller kulturreservat berörs av ledningarna. Ledningen passerar i närheten av några kända forn- och kulturlämningar som till ytan inte är stora och ligger glest vilket gör att det bör vara möjligt att planera nybyggnationen av kraftledningen så att lämningarna inte skadas. Skulle nya fornminnen eller kulturlämningar upptäckas vid byggnation eller underhåll av ledningen kontaktas Länsstyrelsen omedelbart. Ledningarna bedöms inte ha några negativa konsekvenser för kulturmiljön. Friluftsliv Ledningarna berör inget område av riksintresse för friluftsliv. Området utnyttjas sannolikt främst för svamp- och bärplockning, vandring och jakt. Ledningssträckningen korsar Helgonleden på ett ställe i höjd med bebyggelsen vid Romsen. Helgonleden är en vandringsled som i nuläget sträcker sig från Gävle till Trondheim. I byggskedet kan maskiner hindra framkomligheten i området och vägar kan tillfälligt behöva stängas av. Detta sker dock under en kortare period. De störningar som kan förekomma under driftskedet är ljud i samband med röjning i ledningsgatan och underhåll av ledningen. Dessa ljud uppkommer bara under begränsad tid med flera års mellanrum. Sammantaget bedöms den föreslagna ledningsträckningen innebära små konsekvenser för friluftslivet. Bebyggelse Den planerade ledningssträckningen går huvudsakligen genom obebyggd skogsmark och på de få platser där det finns bebyggelse så är oftast avståndet stort. Närmaste hus längs Miljökonsekvensbeskrivning 2 (56) Pöyry Sweden AB

5 luftledningssträckningen finns vid Bölesfäbodarna ca 120 m från ledningen. Närmaste hus längs kabelsträckningen är vid Döljebro där avståndet till ledningen är ca 100 m. Magnetfältsberäkning har genomförts för luftledningen som visar att magnetfältet avtar snabbt i närheten av ledningen. Den totala bedömningen är att konsekvenserna för bebyggelsen är liten och inga ytterligare åtgärder krävs. Planförhållanden Ledningarna strider inte mot gällande planer i området. Material Genom att det mesta av materialen, som ledningen består av, till stor del kan återvinnas är hushållningen med material god och konsekvenser för hälsa och miljö är små. Ljudeffekter Konsekvenserna för miljö och hälsa av buller bedöms vara små. Miljökonsekvensbeskrivning 3 (56) Pöyry Sweden AB

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND Sökanden Bakgrund och förutsättningar Gällande lagstiftning Dispenser Miljömål ALTERNATIV Alternativa sträckningar Alternativa tekniker Val av huvudalternativ Val av delsträckningar SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samråd BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIV Ledningens sträckning Översiktlig landskapsbeskrivning Ledningens utförande och markbehov Framtida underhåll PLANFÖRHÅLLANDEN Söderhamns kommun Gävle kommun Ockelbo kommun FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Bebyggelse Infrastruktur HÄLSA OCH SÄKERHET Elektriska och magnetiska fält Säkerhet Material Ljudeffekter SAMLAD MILJÖBEDÖMNING Sammanfattade konsekvenser Jämförelse med nollalternativ Jämförelse med miljömål Jämförelse med allmänna hänsynsregler LITTERATUR Bilagor: M1 Översiktskartor M2 Samrådsredogörelse M3 Karta Natur- och kulturmiljöområden M4 Naturvärdesinventering M5 Utredning rörande sjöpassage Miljökonsekvensbeskrivning 4 (56) Pöyry Sweden AB

7 Miljökonsekvensbeskrivning 5 (56) Pöyry Sweden AB

8 1 BAKGRUND 1.1 Sökanden Bergvik Skog AB, nedan benämnt Bergvik, är ett av Sveriges största skogsägande bolag och ägs, förutom av Stora Enso och BillerudKorsnäs, av institutionella organisationer och privatpersoner. Bolaget bildades år 2004 i samband med förvärv av den skogsmark som Stora Enso och Korsnäs tidigare ägde i Sverige. Under senare år har det traditionella skogsbruket kompletterats med satsningar på förnyelsebar energi i form av skogsbränsle och vindkraft. Dessa satsningar är en viktig del i Bergviks hållbarhetsarbete. Det ligger också i linje med den politiskt beslutade omställningen till förnyelsebara energikällor. Bergvik ansöker nu om tillstånd för etableringar av vindkraft inom Gävleborgs län. En av dessa etableringar är vindpark Ödmården, som ligger i Söderhamns kommun. Vindparken utgörs av maximalt 98 vindkraftverk med en beräknad effekt på ca 300 MW. Byggstart för vindkraftparken beräknas tidigast till år 2016, under förutsättning att nödvändiga tillstånd erhålls och byggtiden uppskattas till ca ett och ett halvt år. 1.2 Bakgrund och förutsättningar Bergvik har för avsikt att, genom sitt nätbolag Bergnät 1 AB (nedan kallat Bergnät), anlägga en ny 220 kv-ledning mellan vindkraftpark Ödmården och den planerade transformatorstationen Grönviken sydväst om Lingbo, se Figur 1. Syftet med den nya ledningen är att ansluta den planerade vindkraftparken Ödmården till elnätet vilket krävs för att producerad el ska kunna levereras till överliggande elnät. Ledningen uppförs under förutsättning att tillstånd erhålls för vindkraftpark Ödmården. Bergnät kommer att ansöka om nätkoncession för linje (linjekoncession) för den nya 220 kv-ledningen och handlingarna har tagits fram i samverkan med Pöyry Sweden. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som uppförande av en ny 220 kv-ledning kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Enligt 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar så antas alltid en anläggning för starkströmsluftledning med en spänning på minst 220 kv och en längd av minst 15 kilometer medföra en betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning 6 (56) Pöyry Sweden AB

9 Figur 1. Översikt över projektområdet (röd rektangel) inkl. planerade transformatorstationer. Grön fyrkant symboliserar Stationen Ödmården och rosa fyrkant symboliserar Stationen Grönviken. (Lantmäteriet MS2013/04979). 1.3 Gällande lagstiftning Koncession För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. I Figur 2 visas de olika stegen i en prövningsprocess för nätkoncession för linje. Miljökonsekvensbeskrivning 7 (56) Pöyry Sweden AB

10 Figur 2. Prövningsprocessen från samråd till beslut för nätkoncession för linje. Ellagen (1997:857) ställer krav på att en MKB ska ingå i ansökan om linjekoncession. Innan en MKB kan upprättas ställer Miljöbalken (1998:808) bl.a. krav på att den som vill bygga eller bibehålla en ledning ska samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet ska beröra verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedd miljöpåverkan. Ansökan inklusive MKB lämnas till Energimarknadsinspektionen (Ei) som prövar om linjekoncession kan medges. Följande lagar och föreskrifter berörs i projektet: Ellagen (1997:857) Elförordningen (2013:208) Starkströmsförordningen (2009:22) Starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1) Miljöbalken (1998:808) Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Kulturmiljölagen (1988:950) Kulturmiljöförordningen (1988:1188) Underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på ledningens utformning vid byggnation och omfattningen av ledningars underhåll. Byggnation och underhåll måste utföras så att det är förenligt med lagstiftning gällande skydd av natur- och kulturmiljö. Enligt 12 kapitlet 6 Miljöbalken ska en verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i Miljöbalken anmälas för samråd hos den myndighet som utövar tillsynen om den kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Lämpliga skyddsåtgärder föreslås och i samråd med tillsynsmyndigheten fastställs hur specifika naturvärden ska skyddas. Miljökonsekvensbeskrivning 8 (56) Pöyry Sweden AB

11 Egenkontroll krävs enligt Miljöbalkens 26 kapitel 19. Det innebär att åtgärder ska planeras och kontrolleras för att förebygga negativ miljöpåverkan. Den som vidtar en åtgärd är alltid skyldig att ta sådan hänsyn att skador och olägenheter inte uppkommer för människors hälsa eller miljö. Verksamheten får inte innebära intrång i allmän eller enskild rätt, till exempel allemansrätten, servitut eller jakträtt. Kulturmiljölagen 2 kapitlet 6 anger att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Enligt 2 kapitlet 10 ska den som avser att uppföra en byggnad eller en anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med Länsstyrelsen. Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt Miljöbalken, innehåller bestämmelser om skydd för vissa angivna biotoper, för vilka länsstyrelserna respektive Skogsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda de angivna biotoperna. I de fall underhållsröjningen berör sådana biotoper ska samråd ske med berörd länsstyrelse respektive Skogsstyrelsen inför underhållsröjningen. Enligt Artskyddsförordningen (2007:845) 4 är det förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa (med mera) vilda fåglar och vissa levande djurarter samt deras fortplantningsområden eller viloplatser. 1.4 Dispenser Anmälningar och dispenser kan krävas vid till exempel åtgärder som kräver grävning och arbete i vatten, upplägg av massor utanför arbetsområdet, åtgärder i områden med strandskydd och vid framförande av fordon i väglös terräng. Behovet av sådana dispenser fastställs efter genomförd detaljprojektering (som sker efter erhållet beslut om koncession). Det kan gälla exempelvis: Strandskydd I de flesta fall är det kommunerna som beslutar om dispens från bestämmelserna om strandskydd. Det är länsstyrelserna som beslutar om dispens i områden som skyddas enligt miljöbalken till exempel nationalparker och naturreservat. För att en dispens ska beviljas krävs att det finns särskilda skäl. Dessa anges i miljöbalken 7 kap 18 c. Inom ett område som en kommun har pekat ut som landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen i sin översiktsplan kan även de särskilda skäl som anges miljöbalken 7 kap 18 d användas. Biotopskydd Länsstyrelsen, andra myndigheter som till exempel Skogsstyrelsen eller kommun, får besluta om att ett område ska utgöra biotopskyddsområde. Dessa myndigheter kan också besluta om dispens i de områdena. Generellt biotopskydd Länsstyrelsen får medge dispens från biotopskyddet om det finns särskilda skäl. Vid åtgärder som påverkar diken eller annan åtgärd för att dränera mark eller skydda mot översvämningar ska samråd hållas med Länsstyrelsen samt berört markavvattningsföretag eller dikningsföretag. Vid anläggning av stolpar i anslutning till fornminnen krävs tillstånd enligt kulturmiljölagen. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet ska kontaktas under fasen för detaljprojektering. Miljökonsekvensbeskrivning 9 (56) Pöyry Sweden AB

12 För att korsa statlig väg och järnväg krävs ett avtal med Trafikverket. För arbeten inom vägområdet samt vid anläggning av nya anslutningsvägar krävs tillstånd från Trafikverket. 1.5 Miljömål Generationsmålet vägleder det svenska miljöarbetet och de 16 miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i miljön som vi vill uppnå. Målen är ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma livsmiljöer och rika naturupplevelser. "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." (Riksdagens definition av generationsmålet.) Syftet med det övergripande nationella målet för miljöarbetet är att det till nästa generation ska lämnas över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För att kunna uppnå detta har Naturvårdsverket har lagt fast nationella miljökvalitetsmål för miljöarbetet inom följande områden: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv De nationella miljömålen har brutits ned på läns- och kommunnivå till regionala mål respektive lokala mål. Gävleborgs miljömål består av 15 av de 16 nationella miljömålen (länet saknar fjäll och således har Storslagen fjällmiljö tagits bort) som anpassats till förhållandena i Gävleborg samt ett tillhörande åtgärdsprogram (Länsstyrelsen Gävleborg, 2014). Miljökonsekvensbeskrivning 10 (56) Pöyry Sweden AB

13 2 ALTERNATIV 2.1 Alternativa sträckningar Den producerade elektriciteten planeras komma att överföras via den nya 220 kv-ledningen från en ny transformatorstation som etableras vid vindkraftpark Ödmården till stamnätet via en ny transformatorstation Grönviken, som planeras byggas sydväst om Lingbo. Bergnät har inledningsvis tittat på en sydlig sträckning och en nordlig sträckning. Den sydliga sträckningen går till största delen över Bergviks fastigheter och berör endast privata fastigheter längs en kortare sträcka söder om Lingbo. Den nordliga sträckningen går huvudsakligen parallellt med en planerad 130 kv-ledning för anslutning av vindkraftparken Storgrundet, som wpd Storgrundet Nät AB har ansökt om nätkoncession för. Den nordliga sträckningen går till största delen över privata fastigheter. I Figur 3 redovisas en översikt av undersökta ledningssträckningar. Figur 3. Översikt över alternativa ledningsträckningar Nollalternativ En MKB ska innehålla en beskrivning av nollalternativet d.v.s. om den planerade verksamheten inte blir av. Nollalternativet i detta fall innebär att ledningen inte byggs, vilket medför att den planerade vindkraftsparken inte kan överföra producerad el till elnätet. Den elektricitet som vindkraftverken skulle ha producerat måste då produceras på annat sätt, t.ex. genom utbyggnad av andra typer av produktionsanläggningar eller importeras från Miljökonsekvensbeskrivning 11 (56) Pöyry Sweden AB

14 andra länder. Även dessa produktionsanläggningar behöver elledningar för att överföra elen till elnätet. Nollalternativet medför ingen direkt påverkan på natur- och kulturintressen eller människors hälsa och boendemiljö i närheten av den planerade elledningen. Det kan däremot innebära indirekt påverkan på hushållning med naturresurser beroende på hur en utbyggnad av elproduktionen görs istället eller om elektricitet måste importeras från andra länder Alternativ 1 (Huvudalternativ) Södra alternativet Från den planerade transformatorstationen vid vindkraftpark Ödmården, går sträckningen västerut i luftledningsutförande, passerar Europaväg E4 och kommer fram till befintlig 220 kv-ledning där parallellgång påbörjas. Sträckningen vinklar söderut, passerar riksväg 83 och följer sedan befintlig 220 kv-ledning söderut. För att ta hänsyn till en nyckelbiotop i höjd med sjön Gosjön, finns bara ett alternativ den första sträckan parallellt med 220 kvledningen och det är en placering öster om befintlig ledning. Strax söder om nyckelbiotopen har den enda korsningen med 220 kv-ledningen som är möjlig för en luftledning identifierats. Från denna punkt har parallellgång på båda sidor om befintlig 220 kv-ledning studerats. Ca 350 meter söder om denna punkt finns två objekt med naturvärden som identifierats vid naturvärdesinventeringen (se avsnitt 6.2.3). Ett mindre objekt ca 20 meter väster om och ett större objekt ca 10 meter öster om befintlig ledning. Skogsstyrelsens bedömning är att det är av större vikt att bevara det större naturvärdesobjektet öster om befintlig ledning och utifrån detta utlåtande har Bergnät valt att förorda en parallellgång på den västra sidan om den befintliga ledningen. Detta är även ett bättre alternativ ur ett drifttekniskt perspektiv då korsning av 220 kv-ledningen söder om den valda korsningspunkten från den östra sidan måste utföras som markkabel. Strax sydost om sjön Björkången upphör parallellgången med befintlig 220 kv-ledning och ledningen vinklar av mot västsydväst. I höjd med Romsen, viker sträckningen av mot nordväst och sedan mot sydväst för att ta hänsyn till våtmarken Liss-Romsmuren och en nyckelbiotop söder om sträckningen. Längs denna sträcka korsas också två parallella 400 kv-ledningar. Denna korsning planeras att utföras som markkabel. Ledningssträckningen passerar sedan över ett sund, Lillsjön, mellan sjöarna Klubbäcksjön och Ekaren och fortsätter därefter mot västsydväst. Från ca 2 kilometer väster om passagen av sundet Lillsjön och fram till ställverket i Grönviken har flera alternativa delsträckningar studerats, se Figur 4 och Bilaga M1. Två alternativ passerar genom, ett alternativ går norr om och ett söder om en nyckelbiotop (ravinen längs Döljebrobäcken). Alternativen korsar Norra stambanan (järnväg), länsväg 272 och några större kraftledningar innan de ansluter till den planerade transformatorstationen Grönviken sydväst om Lingbo. Miljökonsekvensbeskrivning 12 (56) Pöyry Sweden AB

15 Figur 4. Översikt över alternativa delsträckningar, 1A till 1F, för alternativ 1 närmast transformatorstationen Grönviken. Heldragna linjer är luftledning och streckade är markkabel. För att undvika en nyckelbiotop norr om Middagsberget kan man i knutpunkt 1, välja att antingen gå norr om objektet (Alternativ 1A) eller söder om objektet (Alternativ 1B). Ca 1 till 1,5 km väster om knutpunkt 1, i knutpunkt 2 och 3, utmynnar sträckningarna i ytterligare fyra alternativa sträckningar (alternativ 1C-1F). Alternativ 1C startar i knutpunkt 2, går norr om nyckelbiotopen längs Döljebrobäcken, korsar en mindre luftledning (36 kv), länsväg 272, Norra stambanan, en 400 kv-ledning samt en 220 kv-ledning. Sträckningen går därefter mellan vändzonerna för två enskilda vägar, korsar en 130 kv-ledning, för att till sist ansluta till planerad transformatorstation i Grönviken. Anledningen till att alternativet inte följer längs 400 kv-ledningen upp till vägen och sedan viker västerut till stationen, beror på de blöta markförhållandena parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Alternativ 1D och 1E utgår från olika knutpunkter (knutpunkt 2 respektive 3) men delar sträckning efter ca 1 km. Alternativen korsar en mindre luftledning (36 kv), en 400 kvledning, Döljebrobäcken, länsväg 272, Norra stambanan samt en 220 kv-ledning. Alternativen går därefter drygt 2 km parallellt med en 130 kv-ledning. Därefter övergår ledningen i markkabel och korsar 130 kv-ledningen för att till sist ansluta till transformatorstationen. En mindre justering har gjorts för Alternativ 1F (huvudalternativet) sedan samrådet i anslutning till Norra Stambanan, se Figur 5. Ändringen beror på att det tekniskt är lättare att passera järnvägen drygt 200 m norr om den ursprungliga ledningssträckningen. Alternativ 1F utgår från knutpunkt 3. Efter drygt 1,3 km övergår alternativet i markkabel och korsar en Miljökonsekvensbeskrivning 13 (56) Pöyry Sweden AB

16 mindre luftledning (36 kv) samt en 400 kv-ledning. Den planeras därefter följa en enskild väg söder om Döljebrobäcken, fram till korsningen av länsväg 272. Den planeras därefter gå drygt 200 m norrut, varefter den vinklar västerut och korsar Norra Stambanan. Ledningen går sedan ca 150 meter i skog för att därefter följa befintlig väg. Alternativet korsar en 220 kv-ledning, övergår sedan i luftledning och fortsätter mot norr drygt 2 km parallellt med en 130 kv-ledning, varefter ledningen åter övergår i markkabel. 130 kvledningen korsas för att till sist ansluta till ställverket. Figur 5. Modifikation av alternativ 1F efter samråd. Det röda visar nuvarande sträckning och det blå den tidigare sträckningen. Samtliga delalternativ kräver på delar av sträckningen förläggning av ledningen som markkabel för att klara korsningar av befintliga större kraftledningar (220 och 400 kv) Alternativ 2 Norra alternativet Från den planerade transformatorstationen vid vindkraftpark Ödmården, går sträckningen västerut i luftledningsutförande fram till befintlig 220 kv-ledning som korsas. Korsningen med 220 kv-ledningen utförs som markkabel. Ledningssträckningen följer väg 83 norrut, på den östra sidan, och vinklar sedan västerut när den kommer fram till sträckningen för en planerad 130 kv-ledning. Ansökan om nätkoncession för 130 kv-ledningen har inlämnats av wpd Storgrundet Nät mellan vindkraftpark Storgrundet och den planerade transformatorstationen Grönviken strax sydväst om Lingbo. Bergnäts norra alternativ följer parallellt med och huvudsakligen söder om wpd Storgrundet Näts planerade ledning från punkten där de möts. Miljökonsekvensbeskrivning 14 (56) Pöyry Sweden AB

17 Sträckningen löper västerut fram till sjön Tönnångerssjön och längs denna sträcka finns en nyckelbiotop vilket gör att sidbyte till norra sidan om wpd Storgrundet Näts planerade ledning krävs för att inte nyckelbiotopen ska påverkas. Ledningen övergår i sjökabel genom Tönnångerssjön och väster om sjön återgår sträckningen åter till luftledning mot sydväst fram till Ockelbo kommungräns där utförandet ändras till markkabel. Sträckningen följer en gammal banvall förbi Lingbo och går sedan till stor del längs befintliga vägar fram till den planerade transformatorstationen Grönviken. 2.2 Alternativa tekniker Luftledning Luftledningen uppförs till största delen med så kallade portalstolpar av trä, se exempel i Figur 6 och Figur 7. Portalstolparna har en höjd på ca m över mark men kan variera något beroende på topografin, d.v.s. hur landskapet ser ut. Ledningens faser (linor) placeras horisontellt i portalstolpen och avståndet mellan stolparna kommer att variera, ca m, beroende på hur terrängen ser ut. Även kortare eller längre avstånd kan förekomma och i vissa fall förstärks stolparna med staglinor. Figur 6 visar exempel på utformningen av en portalstolpe. Vid svåra passager kan även annan utformning på portalstolpe eller enkelstolpar komma att användas, som t.ex. vid passager av vägar och vattendrag. En enkelstolpe blir oftast högre än en portalstolpe och kan bestå av betong, komposit eller stål. Figur 6. Exempel på en portalstolpe i trä. Linorna sitter upphängda i isolatorer av glas, porslin eller kompositmaterial. Vid uppförandet av portalstolpar behövs normalt inget fundament utan oftast används endast jordåterfyllnad vid stolparna. Ofta placeras också en optokabel i toppen av stolpen Markbehov luftledning Området längs med en luftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst starkströmsföreskrifterna. Enligt dessa ska Miljökonsekvensbeskrivning 15 (56) Pöyry Sweden AB

18 bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss nivå ovan mark. Vidare finns det bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader för att undvika risken för skador på ledningen vid bränder i intilliggande byggnader. En ledningsgata består av en skogsgata och sidoområden. Ytan en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark ledningen går igenom. Skogsgatan är det röjda markområde, som ligger under och bredvid kraftledningen. Skogsgatan utförs i så kallat trädsäkert utförande, vilket innebär att inga högväxande träd tillåts komma upp och riskera att komma för nära faslinorna. Även vissa högväxande träd i sidoområdena kan behöva tas ned om de riskerar att skada ledningen. Ledningsgatan är summan av skogsgata och sidoområden och kan därmed variera med hur långa träden är och kan vara bredare än skogsgatans bredd. Den planerade skogsgatan kommer att bli ca 40 m bred, se Figur 7 som visar exempel på skogsgatans bredd för en portalstolpe där ledningen går ensam. Bredden på skogsgatan kan variera beroende på vilken stolptyp som ledningen uppförs i och på topografin. Alla mått som redovisas i exempelbilderna nedan är exempel på ungefärliga mått. Figur 7. Exempelbild på skogsgata där ledningen är uppförd i en portalstolpe. Måtten är ungefärliga. Vid parallellgång med wpd Storgrundet Näts ledning i det norra alternativet placeras Bergnäts ledning på ett avstånd mellan ledningarnas centrumlinjer om ca m. Motsvarande mått blir aktuellt i det södra alternativet vid parallellgång med Vattenfall Eldistributions 130 kv-ledning söder om Grönvikenstationen. Vid parallellgång med Svenska Kraftnäts befintliga 220 kv-ledning, i nord-sydlig riktning längs E4:an placeras, den nya 220 kv-ledningen på ett avstånd om ca 22 m mellan ledningarnas centrumlinjer, se Figur 8. Den planerade skogsgatan kommer där att bli ca m bred. Exakta avstånd och bredder på skogsgatan bestäms vid detaljprojekteringen. Avstånd och bredder varierar beroende på hur topografin ser ut där ledningen dras fram. Miljökonsekvensbeskrivning 16 (56) Pöyry Sweden AB

19 Figur 8. Exempelbild på skogsgata vid parallellgång med Svenska Kraftnäts befintliga 220 kvledning, Vattenfall Eldistributions befintliga 130 kv-ledning och wpd:s planerade 130 kv-ledning. Måtten är ungefärliga Kabel En markkabel består av tre faser som placeras i en kabelgrav antingen i triangelform eller horisontellt, ett så kallat kabelförband. För att kunna överföra den producerade effekten i detta fall krävs två sådana kabelförband. En principskiss över hur kabelgraven kan se ut för en 220 kv markförlagd jordledning med dubbla kabelförband visas nedan i Figur 9. Observera att måtten som anges i exempelskisserna är exempel på ungefärliga mått. Begreppet kabelförband avser ett kabelpaket bestående av tre fasledare, med horisontell eller triangulär förläggning. Kabelgravens bredd skulle bli ca 2 m i markytan och ca 1,4 m i botten, med faserna placerade intill varandra i triangelform, och med ett avstånd om ca 0,8 m mellan kabelförbanden. Ledningen schaktas ned i marken och förläggs på ett djup av ca 1 m, på en botten fylld med kabelsand. Observera att måtten som anges i principskissen i Figur 9 nedan är exempelmått. I kabelgraven förläggs ofta även ett optorör med fiberkabel för kommunikation med ledningen. Alternativet där ledarna placeras horisontellt medför en bredare kabelgrav. Figur 9. Exempelskiss för en ledningsgrav med en 220 kv-ledning med dubbla kabelförband. Miljökonsekvensbeskrivning 17 (56) Pöyry Sweden AB

20 I sträckningsalternativ 2, som går parallellt med wpd Storgrundet Näts framtida ledning, behöver det vara ett avstånd om ca 2 m mellan de två ledningarna. Det gör att båda ledningarna, längs den sträcka som de markförläggs, kommer att ta en skogsgata/skyddsområde om 9 meters bredd i anspråk, se Figur 10. Figur 10. Exempelskiss för en ledningsgrav med en 220 kv-ledning med dubbla kabelförband parallellt med en 130 kv-ledning med dubbla kabelförband. Vid passage av känsliga vattendrag eller andra känsliga områden, kan tryckning eller styrbar borrning användas. Även passager av vägar och järnvägar kan i vissa fall göras genom tryckning eller styrbar borrning. I borrhålet trycks då rör in varefter kablarna dras genom. Vattendraget, det känsliga området eller vägen/järnvägen berörs då inte. Där det inte är grävbart, d.v.s. där det är nära ner till berggrunden, kommer sprängning att behövas för kabelgraven Markbehov markkabel Markbehovet under drift för en markförlagd kabel med dubbla kabelförband, enligt Figur 9 är en ca 6-7 m bred skogsgata/skyddsområde, medan markbehovet vid en förläggning parallellt med wpd:s ledning enligt Figur 10 innebär en ca 9 m bred skogsgata/skyddsområde. Vid förläggningen av en markkabel behövs ett arbetsområde på ca 15 m, vid sidan om ledningsgraven, för att få plats med arbetsfordon och schaktmassor. Figur 11 nedan visar både kabelgraven och de ca 15 m som behövs för arbetsområdet, för en ledning med dubbla kabelförband. Schaktmassor som går att återanvända används vid återfyllning av kabelgraven. Schaktmassor som inte går att återanvända transporteras till deponi eller annan användning och ersätts istället med godkända jordmassor. Miljökonsekvensbeskrivning 18 (56) Pöyry Sweden AB

21 2.2.5 Sjökabel I Alternativ 2 med ledningen placerad parallellt med wpd Storgrundet Näts ledning sker passagen av Tönnångerssjön med förläggning av ledningen som sjökabel. Längs sjökabelsträckan behövs endast ett kabelförband för Bergnäts ledning. De tre faserna placeras parallellt med ett så stort avstånd som möjligt. Det gör att Bergnäts ledning som exempel kommer att ta ca 4,5 m brett område i anspråk, vid ett avstånd mellan fasledarna om ca 2 m. Avståndet mellan Bergnäts ledning och wpd Storgrundet Näts ledning behöver sedan vara minst ca 2 m för att inte ledningarna ska påverka varandras överföringskapacitet alltför mycket. I praktiken bör avståndet mellan ledningarna vara större än 2 meter för att inte förläggnings-, reparations- och underhållsarbeten ska försvåras. Figur 11. Exempel på kabelgrav för en 220 kv jordkabel med dubbla kabelförband och faserna placerade i triangel, samt arbetsområde som behövs under anläggningstiden Val av teknik Det finns fördelar och nackdelar både för en luftledning och för en markkabel. En tydlig skillnad är att en luftledning syns i landskapet, medan en markförlagd lednings visuella intryck är mycket liten eller begränsad. Beroende på hur omgivningen ser ut syns en luftledning mer eller mindre i olika typer av landskap. Kulturlandskapet kan påverkas av en luftledning genom det visuella intrycket, men oftast kan stolparnas placering anpassas så att fornlämningar inte påverkas. Med en kabel har man mindre möjlighet att undvika fornlämningar, eftersom man anlägger ett kabelschakt längs hela sträckningen. I vissa fall kan man dock slingra sig fram runt en fornlämning, vilket dock ger en längre ledning. Magnetfältet från en markförlagd kabel har ett mer begränsat utbredningsområde än för motsvarande luftledning, vilket gör att en kabel kan placeras närmare bostäder. Miljökonsekvensbeskrivning 19 (56) Pöyry Sweden AB

22

23

24

25

26 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Samråd Bergnät bjöd in Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Söderhamns, Gävle och Ockelbo kommuner till ett informationsmöte, innan samrådet började. Informationsmötet genomfördes 30 april 2015 i länsstyrelsens lokaler i Gävle. Vid mötet gick Bergnät igenom förutsättningarna för projektet och tog in synpunkter på vad som bör beaktas i det fortsatta arbetet, samt vilken samrådskrets som skulle bjudas in till samråd. Eftersom en anläggning för starkströmsluftledning med en spänning på minst 220 kv och en längd av minst 15 kilometer enligt 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan, så genomfördes samrådet från början med en vidare krets. Samråd genomfördes skriftligen genom att brev med inbjudan till samråd, tillsammans med samrådsunderlaget, Bilaga M2.S1, skickades till länsstyrelse och kommuner, statliga myndigheter, nätägare, företag, intresseorganisationer, jaktlag samt berörda fastighetsägare (se Tabell 1 i Bilaga M2). De fastighetsägare som ansågs beröras av ledningssträckningen är de vars fastigheter ligger inom ca 100 m från sträckningen. Även rättighetsinnehavare har bjudits in. Samrådet påbörjades i slutet av juni 2015 och avslutades i mitten av september 2015 Samrådets genomförande och inkomna yttrande samt Bergnäts bemötande av dessa redovisas i samrådsredogörelsen i Bilaga M2. Miljökonsekvensbeskrivning 24 (56) Pöyry Sweden AB

27 4 BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIV 4.1 Ledningens sträckning Ledningens sträckning kan ses i Figur 3 och Bilaga M1 och beskrivs i kapitel Översiktlig landskapsbeskrivning Landskapet där ledningen planeras gå består till stor del av sammanhängande skog med inslag av våtmarker och sumpskogar. Skogen består till största delen av barrskog, men även asp och björk kan förekomma. Marken är blockrik vilket delvis gör det svårframkomligt i terrängen. Landskapet är relativt platt med små höjdskillnader. Landskapet genomkorsas av större vägar, järnvägar och andra större kraftledningar, framförallt i nordsydlig riktning. Området utgörs till största delen av produktiv skogsmark. På Bergvik Skogs fastigheter är den mesta av skogen mellan 0 och 80 år gammal, se Figur 12, Figur 13, Figur 14 och Figur 15. Figur 12. Den största delen av ledningssträckningen berör skogsmark. Miljökonsekvensbeskrivning 25 (56) Pöyry Sweden AB

28 Figur 13. I anslutning till Döljebro passeras två ledningar: en 36 kv-ledning samt en 400 kv-ledning. Figur 14. En typisk skogsbilväg i närområdet. Miljökonsekvensbeskrivning 26 (56) Pöyry Sweden AB

29 Figur 15. Ledningssträckningen passerar över sundet, Lillsjön, mellan sjöarna Klubbäcksjön och Ekaren. 4.3 Ledningens utförande och markbehov Den nya 220 kv-ledningen uppförs till största delen som luftledning enligt det som beskrivs i kapitel och Vid passagen av befintliga 400 kv-ledningar öster om Romsen samt vid passagerna av befintliga kraftledningar, länsväg 272 och järnvägen vid Döljebro förläggs ledningen som markkabel i enlighet med vad som beskrivs i kapitel och Stolparnas utformning och kabelschaktets exakta utseende tas fram vid detaljprojekteringen, som görs efter att koncession erhållits. Stolparnas höjd kan variera beroende på landskapets topografi. 4.4 Framtida underhåll Luftledning Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med starkströmsföreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Miljökonsekvensbeskrivning 27 (56) Pöyry Sweden AB

30 Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomföras för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker med 6-7 års intervall och utsyning/stämpling (skogsbesiktning) av farliga kantträd sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Vägar och avlägg planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg Markkabel I driftskedet kommer ingen regelbunden röjning ske ovanför kabeldiket. Vegetation kommer dock att avverkas vid behov. Markkabeln kan även behöva repareras om det uppstår något fel. En markkabel kan skadas t ex av åskväder, tunga korsande maskintransporter eller grävarbeten i mark. Vid sådana tillfällen, måste först felet lokaliseras och sedan markkabeln grävas fram. Beroende på felets art, så kan kortare eller längre sträckor behöva bytas ut. En markkabel kan även behöva bytas ut när den har åldrats. Miljökonsekvensbeskrivning 28 (56) Pöyry Sweden AB

31 5 PLANFÖRHÅLLANDEN 5.1 Söderhamns kommun Gällande översiktsplan Översiktsplan för Söderhamns kommun är antagen av kommunfullmäktige Sträckningen går genom område med markanvändning som skogsbruk. Ledningssträckningen berör inga detaljplanerade områden inom Söderhamns kommun. Ledningen bedöms vara förenlig med gällande planer. 5.2 Gävle kommun Gällande översiktsplan Översiktsplan 90 för Gävle kommun är antagen av kommunfullmäktige Sträckningen går genom område där den huvudsakliga markanvändningen är skogsbruk. Ledningssträckningen berör inga detaljplanerade områden inom Gävle kommun. Ledningen bedöms vara förenlig med gällande planer. 5.3 Ockelbo kommun Gällande översiktsplan Kommunomfattande översiktsplan med fördjupningsstudier i tätorterna Ockelbo, Lingbo, Jädraås och Ockelbo för Ockelbo kommun är antagen av kommunfullmäktige Sträckningen går genom område där den huvudsakliga markanvändningen är skogsbruk. Ca 300 m söder om ledningssträckningen på den östra sidan om Ekaren, finns ett område markerat som LIS-område i översiktsplanen. LISområdet är utpekat som lämpligt område för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Området bedöms inte komma att påverkas av ledningsdragningen. Ledningssträckningen berör inga detaljplanerade områden inom Ockelbo kommun. Ledningen bedöms vara förenlig med gällande planer. Miljökonsekvensbeskrivning 29 (56) Pöyry Sweden AB

32 6 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Skyddade områden som befinner sig ca 100 m från den nya ledningssträckningen har identifierats med hjälp av GIS och redovisas nedan samt i Bilaga M3. Samtliga sträckor är uppmätta från kartmaterial. Även en naturvärdesinventering har genomförts som sammanfattas nedan i kapitel och bifogas i sin helhet i Bilaga M Landskapsbild Landskapsbilden d.v.s. den visuella upplevelsen av landskapet (betraktelselandskapet) är effekten av samverkan mellan olika landskapselement t.ex. terrängformer, sjöar, vattendrag, skogar, odlade fält, alléer, bebyggelsegrupperingar etc. Landskapsbilden påverkas generellt i mindre utsträckning av ett markkabelalternativ än ett luftledningsalternativ Beskrivning av påverkan Ledningssträckningen går till största delen genom skogsmark, våtmark och endast en kortare sträcka över sjö (I sjöförbindelsen mellan Klubbäcksjön och Ekaren). Skogsmarken utgörs till stor del av produktionsskog, där avverkningsskogar, hyggen och ungskogsområden förekommer. Området har även inslag av äldre trädbestånd. Landskapsbilden blir alltid påverkad av en luftledning. Kraftledningar är idag ett vanligt inslag i landskapsbilden. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, men även ledningsgatan i skogsmark påverkar synintrycket. Ledningen exponeras mindre när den går genom skogsmark och följer landskapsformerna. Där ledningen går över höjder och exponeras mot himlen blir den mer synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan ledningen bli mindre påtaglig än där den korsar ett småbrutet landskap. I områden där människor rör sig är exponeringsgraden större. En markförlagd kabel påverkar landskapsbilden i mindre utsträckning. Där ledningen går genom skogsmark kan dock en skogsgata synas i landskapet. Där en markkabel går genom öppna landskap påverkas inte landskapsbilden, såvida inte sprängning krävs vid förläggningen Bedömning av påverkan Bedömningsgrunder Stora konsekvenser uppstår när kraftledningen upplevs som mycket påtaglig och skapar visuella störningar i miljöer med särskilt höga värden eller särskilda krav. Exempel på sådana är vandringsleder och andra frekvent använda turiststråk, besöksplatser, öppna dalgångar eller boendemiljöer. Stora konsekvenser uppstår också när kraftledningar exponeras i småskaligt landskap, uppfattas som dominerande och bryter landskapets huvudsakliga riktning. Måttliga konsekvenser uppstår när de visuella störningarna är begränsade till vissa mindre frekvent besökta eller obebodda delar av landskapet. Kraftledningen exponeras i ett mestadels storskaligt landskap och dominerar eller kontrasterar omgivningen i begränsad omfattning. Miljökonsekvensbeskrivning 30 (56) Pöyry Sweden AB

33 Små konsekvenser uppstår när kraftledningen påverkar upplevelsen av ett landskap i liten grad. Ledningen exponeras endast i storskaligt landskap eller i skogsmark, där den följer landskapsformernas riktning. Ledningssträckningen går till stor del i obebyggd skogsmark där utblickarna är få. Vid sjöpassagen mellan Klubbäcksjön och Ekaren är avståndet till bebyggelse och platser där allmänheten vistas så långt att ledningen inte blir dominerande i landskapet. Ledningen kommer i stor grad också att döljas av den vegetation som finns i dess närhet. För fotomontage vid passagen av Lillsjön se Bilaga M5. Vid passagerna av de flesta befintliga kraftledningar, riksväg 272 och järnvägen vid Döljebro är det endast tekniskt möjligt att passera med markkabel. Detta medför en mindre påverkan på landskapsbilden eftersom ledningen där inte kommer att synas av förbipasserande. Genom att luftledningssträckningarna, där det är möjligt, placeras parallellt med befintliga ledningar koncentreras synintrycket av ledningen till där det redan finns en påverkan av befintliga ledningar. Sammantaget bedöms ledningen ge små konsekvenser på landskapsbilden Åtgärdsförslag Där ledningen passerar befintlig bebyggelse vid Döljebro samt vid korsningarna av riksväg 272 och järnvägen föreslås ledningen markförläggas på en sträcka av sammanlagt ca 1,5 km. Markkabelförläggning föreslås även sista sträckan om ca 400 meter in till planerad transformatorstation Grönviken. 6.2 Naturmiljö Naturmiljö är ett vidsträckt begrepp och omfattar bland annat berggrund, jordlager och dess ytformer, yt- och grundvatten, skilda naturmiljöer både på land och i vatten samt växter och djur. Naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som andra naturmiljöer vilka kan vara viktiga som ekologiska spridningskorridorer eller på annat sätt ha betydelse för det biologiska livet Riksintressen och skyddade områden Inget riksintresse för naturvård, naturreservat eller Natura 2000-område kommer att beröras av ledningssträckningen, se Bilaga M3. Det närmaste skyddade området, drygt 300 meter väster om ledningssträckningen, är Gosjön (SE063203) som skyddas enligt Art- och habitatdirektivet Natura 2000 se Bilaga M3, N2:1. Natura 2000-området Gosjön, som ligger ca 2 km nordväst om Tönnebro värdshus, beskrivs som en typisk näringsfattig och humusrik sjö. Arealen uppgår till 41 ha och objektet saknar inrapporterade arter enligt fågeldirektivet. Övergripande hot för Gosjön är all verksamhet som på ett negativt sätt förändrar sjöns vattenkemi, vilket t.ex. kan ske genom kalkning, gödsling av omgivande skog eller strandnära skogsavverkning. Området skyddas idag av det allmänna strandskyddet och Miljökonsekvensbeskrivning 31 (56) Pöyry Sweden AB

34

35

36

37

38 Ledningsgatan i skogsmark Området kring en kraftledning hålls relativt öppet och stora träd, som kan påverka säkerheten (ramla på ledningen), tas bort. Det innebär gynnsamma förhållanden för vissa typer av arter, men kan missgynna andra typer. I vissa fall efterliknar ledningsgatan ängoch hagmarksmiljöer, eftersom skogsgatorna röjs med jämna mellanrum och mer ljus släpps in. Den främsta påverkan på naturmiljön av ledningen är att skogen i ledningsgatan måste fällas. En ny ledningssträckning innebär generellt att biotoper kan delas, vilket inverkar negativt på den naturliga biotopens typiska arter. Samtidigt skapas också nya biotoper, som ger möjlighet för andra arter att etablera sig i området. Skogsgator skapar korridorer i områden med skog. Den korridor som utgörs av ledningsgatan kan, i skogslandskap, bidra till barriäreffekter för större djur som rör sig över större arealer. Korridoren kan å andra sidan även fungera som förflyttningsväg och förbindelselänk mellan områden. Olika typer av infrastrukturanläggningar utgör i olika grad barriärer. Kraftledningar torde anses som en mild barriär, eftersom möjligheten kvarstår för större djur att röra sig och söka föda i ledningsgatan. Övergången mellan skogsgatan och skogen skapar bryn som kan jämföras mellan övergången mellan det mer öppna jordbrukslandskapet och skogsbrukslandskap. Kanteffekter kan ha positiv miljöeffekt med ökad variation av både växter och djur. Negativa effekter kan emellertid också uppstå. Vegetationen närmast kantzonen blir mer exponerad för till exempel vind och sol. För skogen i kantzonen innebär den ökade vindexponeringen att risken för stormfällning ökar. Träd som exempelvis gran har högre känslighet för ljus, medan vissa insektsarter kan gynnas av den ökade solexponeringen. Är marken fuktig i skogsgatan kan i vissa fall skogsgatan efterlikna myrmarker som hävdats genom slåtter och vissa orkidéer kan då gynnas. Sträckningen går till största delen genom produktiv skogsmark som är påverkad av dagens trakthyggesbruk med återplantering. Hänsyn har också tagits till kända naturvärden, varför påverkan på naturmiljön bedöms som liten. Där ledningsgatan planeras invid befintlig ledningsgata, bedöms konsekvenserna av ökade barriäreffekter vara av mindre betydelse. Vattenmiljöer Fordon kan vid byggnation och underhållsarbete förorsaka skador i våtmarker och vattenmiljöer. Exempelvis kan det uppstå körskador som kan påverka de hydrologiska förhållandena och förorening av vattenförekomster kan ske. Körning i vattendrag kan även ge upphov till grumling och om avverkningsrester läggs i vattendrag kan det uppstå grumling och uppdämning. Randzoner vid vattendrag, sjöar, våtmarker och sumpskogar är biologiskt känsliga områden som kan påverkas. Här kan avverkningen ske med försiktighet. Lågväxande vegetation kan om möjligt sparas. Vid passager av våtmarker och sumpskogar kan spannlängden anpassas så att stolpplatserna i möjligaste mån placeras på fast mark. Skulle ändå någon stolpe behöva placeras i ett våtmarksområde bör placeringen göras med försiktighet. För att minimera påverkan på känsliga områden såsom våtmarker och sumpskogar kan anläggningsarbeten Miljökonsekvensbeskrivning 36 (56) Pöyry Sweden AB

39 om möjligt ske på tjälad mark alternativt skyddsmattor läggas ut. På så sätt kan påverkan begränsas till det närmsta området kring stolpen. Om man gräver i ett vattendrag ska botten återfyllas med de naturliga massorna som fanns där från början. För att återställa vattendraget är det då viktigt att de grövre massorna som ofta finns närmast bäckbotten har hållits separerade från massor djupare ner. Genom att återfylla bäckbotten med de naturliga grövre massorna förhindras erosion. Påverkan på vattenmiljön bedöms vara liten då byggnation, avverkning, röjning och underhåll sker med lämpliga åtgärder. Genom att vidta skyddsåtgärder samt genom att undvika att placera stolpplatser i anslutning till vattendrag och sjöar, bedöms konsekvenserna för vattendrag och sjöar att bli små. Med ovanstående hänsyn bedöms konsekvenserna för berörda vattendrag, sjöar, våtmarker och sumpskogar bli små. Djur och fågellivet Kraftledningar i skogsmark utgör normalt sett inte någon större påverkan på fågellivet. Den aktuella ledningssträckningen går till största delen genom skogsmark med några kortare sträckor över öppnare ytor där avverkning skett. I höjd med Tönnebro, där förbiflygande havsörn observerats går ledningssträckningen parallellt med befintlig 220 kv-ledning, vilket minskar spridningen av ledningssträckningar i området. Ledningssträckningen går ca 150 m från den observerade tjäderspelsplatsen, vilket gör att ledningen inte bedöms påverka spelplatsen. Genom anpassade skyddsåtgärder under anläggningsfasen bedöms den planerade ledningen inte påverka Gopåns biflöde Fallåsbäcken och därigenom inte heller flodpärlmusslan, om den skulle förekomma även i Fallåsbäcken Åtgärdsförslag Nedan redovisas några typiska skyddsåtgärder som kan komma att bli aktuella. Den exakta omfattningen på skyddsåtgärderna, definieras först i ett senare skede. Efter detaljprojektering av arbetsföretaget kan även andra skyddsåtgärder komma att bli aktuella. Specifika skyddsåtgärder för ett identifierat område med naturvärden som väsentligen kan komma att förändras och som inte behandlats i koncessionsansökan, fastställs genom samråd enligt 12 kapitlet 6 Miljöbalken. Skyddsåtgärderna ska då anpassas för det specifika naturvärdet som berörs. Ledningsgata i skogmark För att minimera negativ påverkan sker avverkningarna och bortforsling av den avverkade skogen i första hand från skogsgatan. Avverkningsavfall lämnas inte kvar i bäckar, markerade leder eller på stigar. Miljökonsekvensbeskrivning 37 (56) Pöyry Sweden AB

40 Vattenmiljöer Stolparna placeras om möjligt med hänsyn till känsliga strandzoner och våtmarker. Vid passage över och intill vattendrag bör buskar och annan lågväxande vegetation behållas i den mån det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön, dock utan att äventyra säkerheten för ledningen. Detta gäller särskilt vid passager av våtmarker, sumpskogar och vattenområden. Under byggskedet kan dock växtlighet behöva tas bort. Där ledningen passerar våtmarker eller sumpskogar placeras stolparna om möjligt på fast mark. Skulle någon stolpe behöva placeras inom våtmarken eller sumpskogen, kommer försiktighetsåtgärder att vidtas för att minska påverkan på våtmarken. För att minska risken för påverkan ställs krav på att entreprenören vidtar försiktighetsåtgärder vid byggnation och underhåll av ledningen. Byggnation av ledningen kan ske på tjälad mark för att minimera påverkan på känslig mark alternativt används skyddsmattor vid behov. Vid passager av vattendrag kan tillfälliga broar användas vid behov och grumlingsskydd för att förhindra grumling nedströms. Byggnationen kan med fördel även göras sommartid, då vattenföringen är låg i bäckar och vattendrag. Vid passage av känsliga vattendrag med kabel kan styrbar borrning användas för att inte påverka vattendraget. Extra viktigt är det att vidta skyddsåtgärder vid de vattendrag som kan innehålla skyddade arter t ex flodpärlmussla. Vid transporter i samband med avverkning ska ledningsgatan och befintliga vägar i möjligaste mån användas. Vid passage av mindre vattendrag med maskiner läggs virke i vattendraget som en bro, som sedan plockas upp. Stora vattendrag korsas ej med maskiner, istället får maskinerna om möjligt köra från ledningsgatans båda håll fram till vattendraget. Vid utplacering av stolpar kommer i möjligaste mån väg att tas genom terrängen för att slippa passera vattendrag. Vid ledningsdragning kommer dock körning att ske i ledningsgatan, vilket innebär att vattendragen kan beröras. Vid mindre vattendrag, utan kända naturvärden brukar t ex timmerstockar placeras i vattendraget och användas som tillfällig bro. Detta kan bidra till viss grumling, främst i samband med borttagning av timmer. Vid underhållsåtgärder bör inte avverkningsrester läggas i berörda vattendrag för att undvika grumling och uppdämning. Passage av känsliga vattendrag eller andra känsliga områden med kabel sker i första hand genom så kallad schaktfri förläggning, såsom tryckning eller styrbar borrning. Miljöanpassade oljor som är accepterade av branschen planeras att användas, samt förebyggande åtgärder för att undvika olje-/bränsleläckage, såsom att lagring och hantering av petroleumprodukter undviks i skyddade områden. Djur- och fågelliv I höjd med Tönnånger, där förbiflygande havsörn observerats, planeras sträckningen att gå parallellt med befintlig 220 kv-ledning. Vid passagen av Gopåns biflöde Fallåsbäcken planeras schaktfri förläggning att användas. Körning i närheten av vattendraget bör kunna undvikas eftersom kabelsträckningen är förlagd parallellt med en befintlig mindre väg. Miljökonsekvensbeskrivning 38 (56) Pöyry Sweden AB

41 6.2.8 Miljökvalitetsnormer En miljökvalitetsnorm kan t.ex. gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område, t.ex. ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Det finns idag normer för olika föroreningar i utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller Beskrivning av påverkan I Figur 16 redovisas vattendrag, sjöar och grundvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i det aktuella området. I avsnitten nedan beskrivs varje vattendrag, sjö och grundvattenförekomst i tabell. Figur 16. Vattendrag, sjöar och grundvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Källa: Sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag med miljökvalitetsnormer i anslutning till ledningssträckningen redovisas i Tabell 5. Miljökonsekvensbeskrivning 39 (56) Pöyry Sweden AB

42

43

44

45

PROJEKTORGANISATION. Bergnät 1 AB/ Bergvik Skog AB Trotzgatan Falun Projektledare: Samrådsunderlag

PROJEKTORGANISATION. Bergnät 1 AB/ Bergvik Skog AB Trotzgatan Falun Projektledare: Samrådsunderlag PROJEKTORGANISATION Bergnät 1 AB/ Bergvik Skog AB Trotzgatan 25 791 71 Falun Projektledare: Samrådsunderlag Pöyry Sweden AB Box 24015 104 50 STOCKHOLM Uppdragsledare: Handläggare koncessionsansökan och

Läs mer

Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen September 2015 PROJEKTORGANISATION Ellevio AB Box 2087 650 02 Karlstad

Läs mer

2 Kompletterande samrådsredogörelse

2 Kompletterande samrådsredogörelse Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 2/17 1.2 Syfte Syftet med den nya ledningen mellan Dotorp och Täppan är att förstärka elnätet i området, samt att möjliggöra anslutning av vindkraftsanläggningar

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December

Läs mer

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag

Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag

Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 132 kv luftledning som utgör utledning ML86 S1 vid fördelningsstation BT34 Älberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Ansökan om förlängning

Läs mer

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun

Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun November 2017 Bg:

Läs mer

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län

Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Förlängning av nätkoncession för linje för två befintliga markkablar, Laxå kommun, Örebro län Samrådsunderlag September 2016 Ellevio AB avser förlänga nätkoncession för linje för två befintliga 40 kv markkablar

Läs mer

2 STUDERADE LEDNINGSSTRÅK ALTERNATIVA TEKNIKER JÄMFÖRELSE AV BYGGKOSTNAD VAL AV LEDNINGSSTRÅK OCH UTFORMNING...

2 STUDERADE LEDNINGSSTRÅK ALTERNATIVA TEKNIKER JÄMFÖRELSE AV BYGGKOSTNAD VAL AV LEDNINGSSTRÅK OCH UTFORMNING... Bilaga 1 Val av stråk och utformning Planerad ny 140 kv-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna Uddebo och Tranemo i Svenljunga och Tranemo kommuner, Västra Götalands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando Bilaga 1. Inbjudan till samråd, samrådsunderlag. Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken 6 kap 4 Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledning mellan Lovikka och Junosuando Pajala kommun Norrbottens

Läs mer

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Samrådsunderlag för ledningssträckning Samrådsunderlag för ledningssträckning 130 kv vindkraftanslutning i område väster om Hammarstrand 2011-09-05 Rapporten är framtagen av SWECO Energuide AB på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB 1 (8) Innehåll

Läs mer

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc: 7082 Samrådsunderlag Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län Oktober 2018 Bg: 5967-4770

Läs mer

Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län

Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län Bilaga M2 Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Fortum Distribution

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13

Underlag för samråd. Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2010-09-13 Titel Utfört av Underlag för samråd Ny 70 kv markkabel i Danderyds kommun Johanna Fransila, Sweco

Läs mer

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett. ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett Länsstyrelsens noteringar Ankomststämpel Diarienummer Allmänna uppgifter

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR 400 kv-ledningarna MELLAN RINGHALS OCH HORRED SAMT MELLAN RINGHALS OCH STRÖMMA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SEPTEMBER 2010 Förlängning av koncession för 400

Läs mer

1 (7) 2014-11-26. Syfte. Bakgrund

1 (7) 2014-11-26. Syfte. Bakgrund 1 (7) Anmälan om samråd, enligt 6 kap 4 angående ansökan om koncession för ny 24 kv markkabel mellan Långflons köpcentrum fram till riksgränsen, i Torsby kommun i Värmlands län Syfte Fortum Distribution

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Inledning och bakgrund

Inledning och bakgrund Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Syfte... 2 Koncessionsansökan... 2 Lokalisering... 3 Alternativ, utformning och utförande... 3 Sträckningsalternativ... 4 Utförandealternativ... 5 Områdesbeskrivning...

Läs mer

Inför ansökan om tillstånd för ledningen genomförs nu samråd enligt miljöbalken med berörda fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter.

Inför ansökan om tillstånd för ledningen genomförs nu samråd enligt miljöbalken med berörda fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter. 1 (5) Hulda Pettersson, Sweco Energuide Tel. 08-714 32 33 2014-09-04 Enligt sändlista SAMRÅDSUNDERLAG GÄLLANDE PLANERAD NY KRAFTLEDNING FÖR ANSLUTING AV VINDKRAFTPARKEN HÖGKÖLEN TILL ELNÄTET Fortum Distribution

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för del av befintlig 132 kv luftledning ML87, mellan fördelningsstation BT39 Linde i Lindesberg och Koverboda, i Lindesbergs kommun, Örebro län. Ansökan

Läs mer

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN

SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna

Läs mer

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning

Läs mer

Bakgrund och syfte Lokalisering och tekniskt utförande

Bakgrund och syfte Lokalisering och tekniskt utförande Samråd, enligt miljöbalken 6 kap 4, med anledning av planerad förnyelse av koncession för befintlig 70 kv markkabel samt för ombyggnation av befintlig 70 kv luftledning vid Ullna strand i Arninge inom

Läs mer

Ny 130 kv kraftledning mellan Sävsjöström Berg, Uppvidinge kommun, Kronobergs län

Ny 130 kv kraftledning mellan Sävsjöström Berg, Uppvidinge kommun, Kronobergs län E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag för kompletterande avgränsningssamråd Ny 130 kv kraftledning mellan Sävsjöström Berg, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Läs mer

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön:

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön: Beslut Sida 1 av 5 E-delgivning Härjeåns Nät AB Att: Erik Persson erik.persson@harjeans.se Föreläggande enligt miljöbalken och samråd enligt kulturmiljölagen för nyanläggning av markkabel mellan Vallen

Läs mer

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA

Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) för nybyggnad av 145 kv luftledningar till Skaftåsen resp. Hemberget vindkraftparker samt

Läs mer

Kontaktperson: Johanna Fransila Telefon: 08-714 32 13

Kontaktperson: Johanna Fransila Telefon: 08-714 32 13 Datum: Kontaktperson: Johanna Fransila Telefon: 08-714 32 13 2015-02-26 E-post: Johanna.fransila@sweco.se Samråd, enligt miljöbalken 6 kap 4, gällande markförläggning av en delsträcka av Vattenfalls 70

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län

Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län Samrådsunderlag avseende ändrad sträckning och tekniskt utförande av befintliga 70 kv kraftledningar vid Tollare i Nacka kommun, Stockholms län Oktober 2015 Bakgrund och syfte Befintliga 70 kv luftledningar

Läs mer

Alternativutredningens syfte är att den utgör en del av underlaget för beslut om vilket alternativ utredningen skall gå vidare med.

Alternativutredningens syfte är att den utgör en del av underlaget för beslut om vilket alternativ utredningen skall gå vidare med. Alternativutredning Jämtkraft Elnät AB har fått ett föreläggande från Energimarknadsinspektionen att inkomma med ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig ledning från Lugnvik till Östersund

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Samråd luftledning Dubblabergen - Trolltjärn, Markbygden etapp 2 2014-12-09 Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2 Följande är ett underlag för samråd,

Läs mer

Elanslutning av Markbygden Etapp 3B till Dubblabergen i Piteå kommun, Norrbottens län Avgränsningssamråd enligt 2 kap. 8 a ellagen och 6 kap.

Elanslutning av Markbygden Etapp 3B till Dubblabergen i Piteå kommun, Norrbottens län Avgränsningssamråd enligt 2 kap. 8 a ellagen och 6 kap. Elanslutning av Markbygden Etapp 3B till Dubblabergen i Piteå kommun, Norrbottens län Avgränsningssamråd enligt 2 kap. 8 a ellagen och 6 kap. 29 miljöbalken Samrådsmötet - Samrådets syfte - Lokalisering,

Läs mer

2 STUDERADE LEDNINGSSTRÅK ALTERNATIVA TEKNIKER JÄMFÖRELSE AV BYGGKOSTNAD VAL AV LEDNINGSSTRÅK OCH UTFORMNING...

2 STUDERADE LEDNINGSSTRÅK ALTERNATIVA TEKNIKER JÄMFÖRELSE AV BYGGKOSTNAD VAL AV LEDNINGSSTRÅK OCH UTFORMNING... BILAGA 1 2016-10-12 Bilaga 1 Val av stråk och utformning Planerad ny 140 kv-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna Uddebo och Tranemo i Svenljunga och Tranemo kommuner, Västra Götalands

Läs mer

Underlag för samråd. Bilaga. Tre nya 36 kv markkablar vid Fredriksdal för vindkraftanslutning, inom Nässjö kommun i Jönköpings län

Underlag för samråd. Bilaga. Tre nya 36 kv markkablar vid Fredriksdal för vindkraftanslutning, inom Nässjö kommun i Jönköpings län Bilaga Underlag för samråd Tre nya 36 kv markkablar vid Fredriksdal för vindkraftanslutning, inom Nässjö kommun i Jönköpings län E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2011-10-03 Titel Utgivare Konsulter Underlag

Läs mer

Varför behövs en ny ledning?

Varför behövs en ny ledning? Varför behövs en ny ledning? Orterna Grebbestad och Fjällbacka är inne i en positiv utvecklingsfas och båda orterna växer. Detta gör även att kraven på en säker och stabil elleverans ökar från såväl privatpersoner,

Läs mer

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län

Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län Bilaga A. Samrådsredogörelse Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando Pajala kommun, Norrbottens län 2017-09-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 SAMRÅDETS

Läs mer

Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning

Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning Länsstyrelsernas roll i koncessionsprövning Heldagsseminarium om miljöprövning av elledningar 3 februari 2016 Fredrik Styrlander & Jeanette Asp Energimarknadsinspektionens remiss Länsstyrelsen är obligatorisk

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG JUNI Karta över befintliga 70 kv och 12 kv kraftledningar vid Sandarne för vilka samrådet gäller. Ellevio AB Stockholm

SAMRÅDSUNDERLAG JUNI Karta över befintliga 70 kv och 12 kv kraftledningar vid Sandarne för vilka samrådet gäller. Ellevio AB Stockholm Ellevio AB 115 77 Stockholm SAMRÅDSUNDERLAG FÖRNYAD NÄTKONCESSION FÖR LINJE FÖR BEFINTLIGA 70 KV KRAFTLEDNING L3-70 MELLAN KÄLLVATTSTJÄRNEN OCH SANDARNE TRANSFORMATORSTATION OCH INOM SANDARNE INDUSTRIOMRÅDE

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG JUNI Karta över befintlig 70 kv kraftledning L4-70 Ringnäs Kinstaby ställverk. Ellevio AB Stockholm

SAMRÅDSUNDERLAG JUNI Karta över befintlig 70 kv kraftledning L4-70 Ringnäs Kinstaby ställverk. Ellevio AB Stockholm Ellevio AB 115 77 Stockholm SAMRÅDSUNDERLAG FÖRNYAD NÄTKONCESSION FÖR LINJE FÖR BEFINTLIG 70 KV KRAFTLEDNING L4-70 MELLAN RINGNÄS OCH KINSTABY STÄLLVERK I SÖDERHAMNS KOMMUN, GÄVLEBORGS LÄN JUNI 2016 Karta

Läs mer

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun

Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Underlag för kompletterande samråd Planerad förläggning av 130 kv kabel mellan Askome station och Abild, Falkenbergs kommun September

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 45 kv-luftledning mellan transformatorstationerna MT12 Sköldinge och K990 Katrineholms Energi, Katrineholms kommun, Södermanlands län

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se

2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND 2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Inbjudan till samråd Markförläggning av del av befintlig luftledning i området Näs Norrflärke -

Läs mer

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)

Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun) E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Tillståndsprocessen. Vägen fram till en tillståndsansökan innehåller ett flertal steg. Förstudie med identifiering av alternativa stråk

Tillståndsprocessen. Vägen fram till en tillståndsansökan innehåller ett flertal steg. Förstudie med identifiering av alternativa stråk Tillståndsprocessen För att bygga och nyttja starkströmsledningar i Sverige krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), s.k. nätkoncession för linje. Ett beslut om nätkoncession för linje innebär att den

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Förlängd koncession för en 145 kv ledning vid Kyrkheden i Ekshärad i Hagfors kommun i Värmlands län

Förlängd koncession för en 145 kv ledning vid Kyrkheden i Ekshärad i Hagfors kommun i Värmlands län Förlängd koncession för en 145 kv ledning vid Kyrkheden i Ekshärad i Hagfors kommun i Värmlands län SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om förlängd nätkoncession för linje December 2017 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm

Läs mer

Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo

Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo Förlängning av koncession 220 kv kraftledning stackbo - valbo SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING NOVEMBER 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 220 kv ledning mellan Stackbo och

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

Liten Miljökonsekvensbeskrivning

Liten Miljökonsekvensbeskrivning 2018-102336-0001 2018-09-27 10 september 2018 GoogleStreetView Liten Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om nätkoncession för ny markförlagd kraftledning i Norrflärke, Örnsköldsvik kommun, Västernorrlands

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Samrådredogörelse

Samrådredogörelse Samrådredogörelse Förnyelse av nätkoncession för befintlig 40 kv-luftledning mellan Kinna och Rydboholm, Mark kommun och Borås stad, Västra Götalands län. 2018-02-12 INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 2

Läs mer

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv markkabel/luftledning mellan Nässjö och Sävsjö E med avgreningarna från Bäckafall till Hallhult och från Gödeberg

Läs mer

PROJEKTORGANISATION. Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen Energi Skyttsgatan Trelleborg. Miljökonsekvensbeskrivning

PROJEKTORGANISATION. Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen Energi Skyttsgatan Trelleborg. Miljökonsekvensbeskrivning PROJEKTORGANISATION Trelleborgs kommun Tekniska förvaltningen Energi Skyttsgatan 16 231 83 Trelleborg Miljökonsekvensbeskrivning MKB-handläggare:, Rejlers Sverige AB Foton, illustrationer och kartor har,

Läs mer

Framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning

Framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning Framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning Rätanklustret, 130/220 kv kraftledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 3 Tillvägagångssätt 4 Projektbeskrivning 5 Omgivningseffekter 7 Kommande arbete

Läs mer

Bilaga 1. Samrådsredogörelse för alternativa sträckningar

Bilaga 1. Samrådsredogörelse för alternativa sträckningar Bilaga 1 Samrådsredogörelse för alternativa sträckningar Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Tekniska verken Nät AB Box 1500 581 15 Linköping Organisationsnummer: 556426-8588 Konsult ÅF Consulting

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Gyesjön och Eksjö i Eksjö kommun November 2016 Bg:

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om förlängning av linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för två parallella 132 kv luftledningar, ML2 S6 och ML2 S9, mellan ledningsstolpe benämnd Kvillinge och transformatorstation MT26 Dövestad i Norrköpings

Läs mer

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning

Åmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Samrådsunderlag Ledningsflytt Björkdal

Samrådsunderlag Ledningsflytt Björkdal Samrådsunderlag Ledningsflytt Björkdal UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 OM NÄTKONECESSION FÖR DEL AV LINJE 36 kv MELLAN GRAN OCH LILLKÅGETRÄSK VID BJÖRKDALSGRUVAN, SKELLEFTEÅ KOMMUN 2016-04-14

Läs mer

Förnyad nätkoncession för linje för befintlig 130 kv kraftledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarna, Gävleborg och Uppsala län

Förnyad nätkoncession för linje för befintlig 130 kv kraftledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarna, Gävleborg och Uppsala län Förnyad nätkoncession för linje för befintlig 130 kv kraftledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarna, Gävleborg och Uppsala län SAMRÅDSUNDERLAG ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE STRÄCKAN INOM DALARNAS

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl 1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl 1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle

Läs mer

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB

1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB 1 (3) Vattenfall Eldistribution AB Registratur.eldistribution@vattenfall.com Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, inför ansökan om förlängd nätkoncession för 150 kv kraftledningar mellan Porjus

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION 220 kv KRAFTLEDNING STADSFORSEN - HÖLLEFORSEN - UNTRA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING NOVEMBER 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 220 kv ledning

Läs mer

Ny 145 kv ledning mellan Sälen och Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län

Ny 145 kv ledning mellan Sälen och Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län Bilaga 1a Ny 145 kv ledning mellan Sälen och Sälsätern i Malung-Sälens kommun i Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om nätkoncession för linje November 2016 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län

Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län Datum: 2015-05-04 Kontakt: Viktoria Uski Telefon: 08 714 32 20 E-post: Viktoria.uski@sweco.se Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs

Läs mer

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött

LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun LIS- område Killinge, markerat i rött YTTRANDE 1 (3) Datum 2016-03-23 Diarienummer 407-1819-16 Vattenfall Eldistribution AB Registratur.eldistribution@vattenfall.com

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ny kraftledning nordost om Norberg för anslutning av vindkraftpark Målarberget i Norbergs kommun, Västmanlands län

Samrådsunderlag avseende ny kraftledning nordost om Norberg för anslutning av vindkraftpark Målarberget i Norbergs kommun, Västmanlands län Samrådsunderlag avseende ny kraftledning nordost om Norberg för anslutning av vindkraftpark Målarberget i Norbergs kommun, Västmanlands län Mars 2015 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall)

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsredogörelse Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun September

Läs mer

Ny 30 kv markkabelanslutning mellan stationen i Lilla Ekerås och Furuby vindkraftpark

Ny 30 kv markkabelanslutning mellan stationen i Lilla Ekerås och Furuby vindkraftpark E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Ny 30 kv markkabelanslutning mellan stationen i Lilla Ekerås och Furuby vindkraftpark Underlag för samråd April 2012 Bankgiro:

Läs mer

Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg

Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg SvK1000, v3.2, 2012-03-09 2014-02-12 FRÅGOR OCH SVAR Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg Allmänna frågor Varför byggs City Link? En viktig del i projektet Stockholms Ström och

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bruket och Ramsebo, via Pauliström i Vetlanda kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bruket och Ramsebo, via Pauliström i Vetlanda kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsredogörelse Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bruket och Ramsebo, via Pauliström i Vetlanda kommun

Läs mer

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 400 kv-ledning HJÄLTA - HAMRA

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 400 kv-ledning HJÄLTA - HAMRA FÖRLÄNGNING AV KONCESSION FÖR SVENSKA KRAFTNÄTS 400 kv-ledning HJÄLTA - HAMRA SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DECEMBER 2012 Ledningen Hjälta - Hamra är en 400 kvledning som nu är föremål för

Läs mer

Samrådsunderlag Anslutning Fjällboheden

Samrådsunderlag Anslutning Fjällboheden Samrådsunderlag Anslutning Fjällboheden UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 OM NÄTKONECESSION LINJE 36 kv AVSEENDE ANSLUTNING AV FJÄLLBOHEDENS VINDKRAFTSPARK (SKELLEFTEÅ KOMMUN) TILL ELNÄTET

Läs mer

Ny 132 kv-luft/markledning genom Alingsås till planerad vindkraftspark i Rödene

Ny 132 kv-luft/markledning genom Alingsås till planerad vindkraftspark i Rödene Samhällsbyggnadskontoret Datum: 2014-05-19 Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Elin Werner Direktnr: 0322617262 Beteckning: 2014.076 SBN Ny 132 kv-luft/markledning genom Alingsås till planerad vindkraftspark

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bredestad och Aneby i Aneby kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bredestad och Aneby i Aneby kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsredogörelse Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bredestad och Aneby i Aneby kommun Februari 2017

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Ansökan om förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning 714MF(3) Tjärnholmen- Gammelstad

Ansökan om förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning 714MF(3) Tjärnholmen- Gammelstad Bilaga 1 Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ansökan om förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning 714MF(3) Tjärnholmen- Gammelstad Luleå kommun Norrbottens län 2017-06-02

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Hunseberg och Muggebo i Nässjö kommun November 2016

Läs mer

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4. FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg.

SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4. FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg. FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg. Från ställverket vid Skåningstorp planeras markkablarna att förläggas utanför Skövde kommuns planerade

Läs mer