Samrådsunderlag Ledningsflytt Björkdal

Transkript

1 Samrådsunderlag Ledningsflytt Björkdal UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 OM NÄTKONECESSION FÖR DEL AV LINJE 36 kv MELLAN GRAN OCH LILLKÅGETRÄSK VID BJÖRKDALSGRUVAN, SKELLEFTEÅ KOMMUN

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund och syfte Koncessionsansökan Lokalisering Alternativ, utformning och utförande Luftledningsalternativ Markkabelalternativ Nollalternativ Områdesbeskrivning Landskap Markanvändning Rennäring Bebyggelse Våtmarksområden Förutsedd miljöpåverkan Landskap Natur- och kulturmiljövärden Rennäring och markanvändning Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Rekreation och friluftsliv Våtmarker Fortsatt arbete Tidplan Synpunkter och frågor... 8 Bilagor

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan benämnt Skellefteå Kraft) planerar att flytta en befintlig 36 kv ledning som idag passerar sandmagasinet för Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun. Flytten är av yttersta vikt för Björkdalsgruvans fortsatta expansion eftersom dagens placering av ledningen innebär att företaget hindras ifrån att utöka sandmagasinet och därmed hämmas produktionen på sikt. Gruvbolaget har därför påtalat vikten av en ny ledningssträckning för rubricerad ledning samt att det bör utföras skyndsamt för att undvika en begränsning av gruvans verksamhet. Genom att flytta 36 kv-ledningen till att istället gå runt Björkdalsgruvområde kan den fortsatta driften vid gruvan säkerställas. 1.2 Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, Miljökonsekvensbeskrivning(MKB) och karta. Som en del i den ansökningsprocessen behöver samråd utföras i enlighet med 6 kap 4 i miljöbalken. Samråd ska utföras med berörda fastighetsägare, ägare med särskild rätt, övriga sakägare (t.ex. samebyar) och med myndigheter. Syftet med samrådet är informera om projektet samt ge sakägare möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Detta dokument utgör ett samrådsunderlag för denna process. Ett koncessionsbeslut ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet kommer att ligga till grund för den ledningsrätt som Skellefteå Kraft vill ansöka om hos Lantmäteriet. I figur 1 ges en översiktskarta med nuvarande linjesträckning samt utredningskorridoren för den nya sträckningen väster om gruvområdet. 2 Lokalisering Björkdalsgruvan är belägen ca 2 mil väster om Kåge, Skellefteå kommun. Den befintliga ledningen som idag går över magasinet kommer att tas bort och ersättas med en ledning som istället går väster om magasinet. Den nya planerade 36 kv-ledningen blir mellan 3,5 till 6 km lång beroende på val av stäckning. Ledningen kommer att gå i obruten terräng samt eventuellt till viss del parallellt med en befintlig 24 kv-ledning, beroende på vilken ledningssträckning som väljs. Utbredningsområdet för kraftledningen berör Skellefteå kommun i Västerbottens län. I figur 1 visas utredningsområdet för den nya kraftledningen samt tre möjliga ledningssträckningar. Notera att sträckningarna endast är förslag och den slutgiltiga sträckningen kan komma att ändras något ifrån dessa förslag. Kraftledningen kommer dock oavsett vad hamna inom det angivna utredningsområdet. 2

4 Figur 1 Utredningsstråk med tre förslag på sträckningar samt sträckning för befintlig kraftledning. Delar av sträckningen för linjealternativ 1 och linjealternativ 2 går parallellt med befintlig 24 KV-kraftledning som passerar väster om gruvområdet 3 Alternativ, utformning och utförande 3.1 Luftledningsalternativ Ledningen planeras att bestå av en enkelstolpig luftledning av trä-, stål- eller komposit eller med en kombination av ovanstående. Ledningsgatan för aktuell ledning i ny sträckning blir cirka meter bred, det vill säga cirka meter på ömse sidor av ledningen mitt. Kraftledningsgatan för den idag befintliga ledningen kan komma breddas ytterligare med upp till cirka meter för sträckningen vid parallellgång. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena, se Figur 2. 3

5 Figur 2. Principskiss som visar vad som avses med skogsgata respektive ledningsgata. Ledningsgatan för aktuell ledning blir ca meter. 3.2 Markkabelalternativ Som ett alternativ till luftledning kan ledningen istället bestå av en markförlagd kabel. Vid utläggning av en sådan sker avverkning innan grävarbeten startar. Markkabeln förläggs huvudsakligen i öppet schakt, på ett djup av ca 1-1,2 meter. Under byggtiden krävs ett arbetsområde om totalt ca meter inklusive det befintliga vägområdet för maskiner och uppläggning av material m.m. Förläggning av kabel sker kontinuerligt så att avsnitt för avsnitt grävs upp och återfylls. Detta alternativ ger pga. topografin och markförhållanden omfattande markarbeten vid nedgrävning av markkabeln, sprängningsarbeten där ytligt berg eller berg i dagen förekommer samt utdikning av våtmarker. Eftersom markkabeln i alla alternativ inte följer befintlig väg krävs också att ny väg byggs för att komma fram med de maskiner som krävs vid markarbetet. 3.3 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska även innehålla en beskrivning av det så kallade nollalternativet vilket i det här fallet innebär att 36 kv ledningen inte flyttas. Nollalternativet i detta fall innebär därför att Björkdalsgruvan inte kan expandera enligt plan genom att den befintliga ledningsdragningen begränsar möjligheten att utöka sandmagasinets kapacitet och därmed produktionen vilket får stora konsekvenser för gruvföretaget. I fall ledningsflytten uteblir medför detta att arbetstillfällen går förlorade i och med att gruvverksamhetens utvecklig uteblir eller kraftigt begränsas. Skulle den befintliga kraftledningen tas bort utan att ersättas skulle detta innebär att byarna Fällfors och Lill-kågeträsk med omnejd blir strömlösa. 4 Områdesbeskrivning 4.1 Landskap Det område som berörs av den föreslagna kraftledningen är dominerat av barrskog som till stor del består av produktionsskog, med inslag av myrmark. I en översiktlig skala har landskapet en nordvästlig sydostlig struktur, men lokalt är denna struktur inte tydlig. Förutom gruvområdet så saknar landskapet tydliga landmärken. Inga områden av riksintresse för t.ex. kulturmiljövården, naturvård eller friluftsliv berörs. Inte heller några områden som är särskilt utpekande av 4

6 skogvårdstyrelen (t.ex. nyckelbiotoper, sumpskogar m.m.) kommer att påverkas av den nya ledningen. I direkt anslutning till den västra delen av utredningsområdet finns det dock angivet två kulturhistoriska lämningar i form av en kalkugn och en hyttlämning (se figur 2). 4.2 Markanvändning Skogsbruket dominerar markanvändningen i området. Området är tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområden. En skoterled passerar genom utredningsområdet på gruvans västra sida. 4.3 Rennäring Utredningsområdet för den planerade sträckningen ligger inom Svaipa samebys område. Inget område av riksintresse för rennäringen ser dock ut att beröras. En beskrivning av hur samebyn nyttjar området kommer att fogas till MKBn för ansökan. 4.4 Bebyggelse Området är präglat av gruvdriften. De fastigheter som berörs att projektet utgörs främst av skogfastigheter, samt ett mindre antal permanentboenden och fritidshus. En karta och lista på berörda fastigheter finns i bilaga 3. Här finns också en sändlista på vilka som fått ta del av detta samrådsunderlag. 4.5 Våtmarksområden Inom en mindre del av utredningsområdet ligger ett våtmarksområde (Mörttjärnsmyran) med klass 2. Utredningsområdets nordöstra del angränsar till ett våtmarksområde med klass 4. Figur 2, Beskrivning av våtmarker i området samt kulturhistoriska lämningar 5

7 5 Förutsedd miljöpåverkan Generellt har utredningsstråken planerats för att begränsa intrång och störningar på berörda intressen så långt möjligt. Detta görs utifrån uppgifter i nationella databaser, egna inventeringar samt utifrån den information som framkommer vid samrådet. I den MKB som kommer att bifogas ansökan kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt för vald ledningssträckning, liksom motivering av val av utredningsstråk. 5.1 Landskap Byggandet av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria skogsgator. Bredden på skogsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan. I alternativet med markkabel blir påverkan på landskapet något mindre än med stolpalternativet. Påverkan på marken blir dock större. 5.2 Natur- och kulturmiljövärden Utredningsstråken har så långt möjligt planerats för att minimera intrånget i kända naturmiljöintressen som Natura 2000-områden, eller liknande. Markarbetet blir mer omfattande i kabelalternativet jämfört med luftledning, vilket medför större risk för påverkan på exempelvis våtmarker och vattendrag som måste korsas, samt vid eventuell sprängning av berg. I den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska bifogas ansökan om nätkoncession kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. Utredningsstråken berör i huvudsak produktionsskog, där påverkan på naturmiljön bedöms bli liten. 5.3 Rennäring och markanvändning Lokaliseringen av ledningen är den viktigaste skadeförebyggande åtgärden när det gäller rennäringen. Synpunkter från samrådet med samebyn hanteras i MKB. Ny ledningsgata- eller markkabelgata innebär ett intrång i framförallt skogsmark som måste hållas trädfri, men bedöms inte försvåra det pågående skogsbruket i området. Intrång kommer att ersättas. 5.4 Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Kraftledningar som uppförs orsakar elektromagnetiska fält som kan påverka omgivningen. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. Elektromagnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av det elektromagensetiska fältet). Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. 6

8 För fastigheter som kan komma att påverkas kommer därför aktuella magnetfältsnivåer att utredas under det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. 5.5 Rekreation och friluftsliv En trädfri korridor, med eller utan luftledning, i landskapet kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området. Känslan av orördhet kan minska. Vid parallellgång med befintlig ledning tillkommer ingen påverkan i orörda delar av utbredningsområdet, däremot ökar ledningsgatans bredd. Ledning i nysträckning, även med ett markkabelalternativ, tillför en ny struktur i tidigare delar av området. Känslan av orördhet torde dessutom redan vara påverkad av närheten till Björkdalsgruvan samt tillhörande industriområde och sandmagasin. Områdets värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv bedöms inte att påverkas i någon omfattning av betydelse för något av alternativen. Under byggtiden kommer området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av anläggningstrafik. 5.6 Våtmarker Anläggande av markkabel innebär ett mindre markanspråk i driftskede jämfört med luftledning, men det medför mer omfattande markarbeten längs hela sträckningen, jämfört med luftledningsalternativet. Dels utifrån att det innebär ett direkt och större ingrepp i våtmarkerna i och med markförläggningen. Korsande av ett antal bäckar med markkabel innebära också en stor risk för påverkan på vattenmiljön i förläggningsskedet. Därtill kommer det att krävas sprängningsarbeten där ytligt berg eller berg i dagen förekommer, vilket skulle kunna ge skador som inte går att återkalla. Eftersom markkabeln inte följer befintlig väg krävs också att en ny väg byggs för att komma fram med de maskiner som krävs vid anläggande. Vid dessa anläggningsarbeten blir det en påverkan på våtmarkerna. Sammanfattningsvis bedöms markkabelalternativet ge stora skador på utpekade våtmarker i förhållande till luftledningsalternativet. 6 Fortsatt arbete Efter det skriftliga samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en kompletterande samrådsredogörelse. Därefter kommer en MKB att arbetas fram med hänsyn till de eventuella nya synpunkter som kommit in. MKBn kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för ledningsdragningen. De viktigaste frågorna i MKBn är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur- och kulturmiljö, infrastruktur samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggningsskedet som driftstid kommer att beskrivas. Se bilaga 1 som visar en preliminär innehållsförteckning till MKBn. Inför arbetet med att ta fram den slutliga ledningssträckningen krävs vissa fältarbeten i form av t.ex. inmätning av sträckningen. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (staknings- eller förundersökningstillstånd). Skellefteå Kraft kommer att söka sådana tillstånd från varje berörd fastighetsägare genom skriftligt medgivande innan arbetena påbörjas. 7

9 7 Tidplan Ansökan om koncession för linje är planerad att lämnas in innan sommaren Byggnation är tänkt att påbörjas så snart koncession och andra tillstånd erhållits, dock tidigast under sommaren Synpunkter och frågor Det är av stor vikt för Skellefteå Kraft AB att få in synpunkter på den föreslagna sträckningen för att projektet ska kunna utformas på ett så bra sätt som möjligt. Dessa samrådshandlingar skickas ut till berörda fastighetsägare, ägare med särskild rätt, ett antal lokala intresseorganisationer, Svaipa sameby, Skellefteå kommun samt länsstyrelsen i Västerbottens län (se bilaga 2 för fullständig sändlista). Övrig allmänhet kommer att informeras via annons i tidningen Norran. Underlaget kommer dessutom finnas tillgängligt via Skellefteå Krafts hemsida. Vi tar gärna emot information om andra personer, organisationer som bör få ta del om informationen kring detta projekt. För frågor och synpunkter kring projektet, kontakta Erik Spinnel, Miljösamordnare,Skellefteå Kraft Elnät. Vi ser gärna att eventuella synpunkter inkommer senast den 6 maj, Kontaktuppgifter Erik Spinnel Skellefteå Kraft Kanalgatan Skellefteå Tel: , Mob: erik.spinnel@skekraft.se Bilagor Bilaga 1 - Preliminär innehållsförteckning till MKB Bilaga 2 Utskickslista samrådsunderlag Bilaga 3 Fastighetskarta med fastighetsbeteckningar 8

10 Bilaga 1 Preliminär innehållsförteckning MKB Icketeknisk sammanfattning 1 BAKGRUND 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Gällande tillstånd 1.4 Gällande lagstiftning 1.5 Skellefteå kraft Elnät AB:s miljöarbete 2 ALTERNATIV 2.1 Nollalternativ 2.2 Alternativa sträckningar 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Samråd 3.2 Beslut om betydande miljöpåverkan 4 BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVET 4.1 Ledningens sträckning 4.2 Översiktlig landskapsbeskrivning 4.3 Ledningens utförande 4.4 Markbehov 4.5 Framtida underhåll 5 PLANFÖRHÅLLANDEN 6 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR MILJÖ OCH HÄLSA 4.1 Landskapsbild 4.2 Naturmiljö 4.3 Kulturmiljö 4.4 Friluftsliv 4.5 Bebyggelse 9

11 4.6 Rennäring 7 HÄLSA OCH SÄKERHET 7.1 Elektriska och magnetiska fält 7.2 Säkerhet 7.3 Material 7.4 Ljudeffekter 8 BYGGSKEDET 9 DRIFT OCH UNDERHÅLL 10 SAMLAD BEDÖMNING 8.1 Sammanfattande konsekvenser 8.2 Jämförelse med nollalternativ 8.3 Jämförelse med miljömål 8.4 Jämförelse med allmänna hänsynsregler 11 LITTERATUR BILAGOR: 10