Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län

Transkript

1 Datum: Kontakt: Viktoria Uski Telefon: E-post: Samråd, enligt miljöbalken 6 kap. 4, gällande planerad ombyggnation av två kraftledningar vid Frövifors i Lindesbergs kommun, Örebro län Vattenfall Eldistribution AB planerar att bygga om 130 kv kraftledningen ML87 och 40 kv kraftledningen ML322 vid BillerudKorsnäs AB:s pappersbruk i Frövifors. Bakgrund Pappersbruket planerar för en utvidgning av verksamhetsområdet vilket medför att ledningen ML87 måste flyttas. I samband med flytten av ML87 planeras ledningen ML322 byggas om så att den ansluter till utbyggd transformatorstation vid pappersbruket. Efter ombyggnationen av ML322 kan en del av befintlig ledning ML322 rivas. Ombyggnationen av ML322 ingår som en del i ett större projekt som går ut på att göra den utbyggda transformatorstationen vid pappersbruket till en knutpunkt för 130 kv/40 kv transformering och stationen vid Frövi till enbart en 40 kv station. Vattenfall har sedan tidigare erhållit koncession för ombyggnation av två befintliga 130 kv ledningar in till den utbyggda transformatorstationen vid pappersbruket. Ombyggnationen av de två ledningarna berör delvis detaljplanelagt område (detaljplan för Frövi 1:46). Kommunen har meddelat att ingen ändring av detaljplanen är nödvändig för ombyggnationen av de två kraftledningarna. Ledningsombyggnationerna berör Lindesbergs kommun i Örebro län. Som en del i tillståndsprocessen för de planerade ombyggnationerna genomförs nu ett samråd enligt miljöbalken 6 kap 4. På uppdrag av Vattenfall håller Sweco Energuide AB i tillståndsfrågor och projektering för ombyggnationen av ledningarna. VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB Adress: TROLLHÄTTAN Besöksadress: Österlånggatan 60 eldistribution@vattenfall.com VAT

2 Figur 1. Ledningsnätet vid BillerudKorsnäs pappersbruk före och efter de planerade ombyggnationerna. Alternativa ledningssträckningar BillerudKorsnäs AB:s pappersbruk planerar att expandera sin verksamhet vid Frövifors. Vattenfall har med anledning av detta tagit fram tre alternativa sträckningar för ledningen ML87 som måste flyttas längre västerut. Samtidigt flyttas 40 kv ledningen ML322 och förläggs parallellt med ML87 i dess nya sträckning. Det medför att en del av den befintliga ledningen ML322 kan rivas. Alternativen för ledningsombyggnationen framgår av figur 1 ovan och de ledningar som kan rivas efter ombyggnationsarbetena framgår av bilaga 2. Förordade ledningssträckningar För ombyggnationerna av ML87 och ML322 förordar Vattenfall alternativ 2 då alternativet innebär minst nytt markintrång jämfört med de andra alternativen. Ny ledning ML322 utgår från korsningen med ML87 och följer den befintliga ledningen i parallellgång genom skogsmark/nyligen avverkad mark åt nordost. Strax innan en bäck viker ML322 av åt nordväst och följer ny ledning ML87 vidare genom skogsmark i parallellgång. På en höjd viker de båda ledningarna av åt nordöst och löper först genom skogsmark för att efter korsningen med en väg gå över nyligen avverkad mark fram till anslutning till befintlig ledning ML87. ML322 följer därefter befintlig ledning ML87 vidare åt nordost i parallellgång varefter ML322 viker av österut och markförläggs i samband med att ledningen korsar vägen intill transformatorstationen. Ledningssträckningen för ML87 är ca 600 m och för ML322 ca 1500 m.

3 Ledningarnas utförande ML87 planeras att uppföras i ca m höga stålstolpar enligt figur 2 och 3 nedan. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan stolpplatserna blir ca m. ML322 planeras att uppföras i ca 10 m höga enkelstolpar av trä. Vid vinkelpunkter kan tvåbenta portalstolpar i trä bli aktuellt. De sista ca 40 m in mot stationen planeras ML322 att markförläggas. Ledningarna kommer att utföras trädsäkra, vilket innebär att inga träd får bli så höga intill kraftledningarna att grenar eller toppar riskerar att växa in i dem eller att falla på dem vid eventuell storm. Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta skogsgatan måste också enstaka så kallade kantträd regelbundet avverkas i sidoområdena utmed skogsgatan. Detta gäller träd som är så högväxande att de riskerar att falla på och skada ledningen. För att säkerställa trädsäkerheten kommer skogsgator enligt figur 2, 3, 4 och 5 att bli aktuella utmed ledningssträckningarna. Figur 2. Skiss över planerad skogsgata för ML87 och ML322. Figur 3. Skiss över planerad skogsgata för ML87 och ML322 vid vinkelpunkt.

4 Figur 3. Skiss över planerad skogsgata för ML87 och ML322 vid vinkelpunkt. Figur 4. Skiss över planerad skogsgata där befintlig ledning ML87 går parallellt med ny ledning ML322. Figur 5. Skiss över planerad skogsgata för ML322. Miljökonsekvenser Den mest påtagliga påverkan på miljön där en luftledning byggs i skogsmark är att en skogsgata tas upp längs med ledningssträckningen. Skogsgatans utformning beskrivs i avsnittet ledningarnas utförande ovan. För naturmiljön innebär ökad solinstrålning och ändrade fuktighetsförhållanden att naturtypen förändras lokalt i skogsgatan. Skogsgatan innebär ett intrång i skogsbruket genom att en areal undantas från brukning. Ledningarna och skogsgatan medför även en påverkan på landskapsbilden. I det aktuella fallet kommer en del av befintlig 40 kv ledning ML322 raseras efter anläggning av ny ledning, detta medför en del positiva konsekvenser för omgivningen. De miljökonsekvenser som de planerade ledningsombyggnationerna medför kommer att behandlas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilken ingår i tillståndsansökan för

5 ombyggnationen av ledningarna. Som underlag för inventering av berörda intressen utmed ledningssträckningarna används bland annat Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala planeringsunderlag. Information och synpunkter som framkommer i samrådet samt översikts- och detaljplaner kommer också utgöra underlag till miljökonsekvensbeskrivningen. Inom 100 m från de planerade ledningssträckningarna finns ett naturmiljöobjekt. Det består av en nyckelbiotop som utgörs av alsumpskog och blandsumpskog. Om Alternativ 1 eller 2 väljs berörs inte nyckelbiotopen av ombyggnationen. Alternativ 3 innebär att nyckelbiotopen korsas och att träd inom en del av det området måste avverkas. Rasering av del av ledning ML322 Ombyggnationen medför att den del av ledning ML322 som idag ansluter till transformatorstationen i Frövi kan raseras. (Se karta i bilaga 1). När en 40 kv ledning raseras inleds arbetena med att spola in linan med hjälp av ett terränggående fordon med släp. Därefter kommer en traktorgrävare att montera ned och samla in trästolparna. Stolphållen fylls därefter igen. Idag skickas alla förbrukade ledningsstolpar av trä på destruktion till en godkänd anläggning. Linorna skickas iväg till materialåtervinning. När raseringen är utförd återlämnas marken för annat brukande. Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. Det är spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av betydande storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. väster och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriskta fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i detta samrådsunderlag. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den elektricitet som flyter i ledningen och varierar med elektricitetens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på elektricitetens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet mellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält, d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida, finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett

6 gränsvärde. I stället har fem myndigheter; Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfält från aktuella ledningar Som angetts ovan beror magnetfälten kring en ledning på faslinornas höjd och placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För de aktuella ledningsgatorna har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad årsmedelströmlast genom ledningarna. I tabell 1 nedan redovisas de årsmedelströmlaster som använts vid beräkning av magnetfälten. Magnetfältsvärdet i området kring ledningarna beror på de sammanlagda magnetfältsvärdena av alla ledningar i ledningsgatan. Tabell 1. Förväntade årsmedelströmlaster genom ledningarna i de aktuella ledningsgatorna. Ledning Årsmedelströmlast ML87 ML A 19 A Vad gäller avstånden mellan faserna på ledningarna samt avstånden mellan de berörda ledningarna har de valts enligt gällande normer och rådande förhållanden. De beräknade magnetfältsnivåerna 1,5 meter ovan mark framgår av figur 6, 7 och 8 nedan. Figur 6. Beräknat magnetfält för den del av sträckningen där ny ledning ML87 går i parallellgång med ny ledning ML322.

7 Figur 7. Beräknat magnetfält för den del av sträckningen där befintlig ledning ML87 går i parallellgång med ny ML322. Figur 8. Beräknat magnetfält i den del där ML322 går i egen sträckning in mot transformatorstationen. Koncessionsansökan och samråd För att få bygga och driva en kraftledning krävs bland annat ett tillstånd enligt ellagen, nätkoncession för linje. Koncessionsansökan inlämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan ska bland annat innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och ska föregås av ett samråd om de planerade åtgärderna. På uppdrag av Vattenfall handlägger Sweco Energuide AB tillstånds- och samrådsfrågorna för ledningarna.

8 Vattenfall inbjuder med detta brev berörda parter till samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför koncessionsansökan för aktuella ledningsombyggnationer. Information om samrådet kommer även att ges genom en kungörelse av projektet i Nerikes Allehanda, Läns-Posten, ETC lokaltidningen Bergslagen och ETC lokaltidningen Örebro. Ett inledande samrådsmöte har hållits med Lindesbergs kommun ( ). Tidplan Koncessionsansökan planeras att inlämnas under hösten Ombyggnation av ledningarna planeras att påbörjas så snart koncession erhålls. Kontaktperson Om ni har frågor angående projektet ber vi er att kontakta Viktoria Uski på Sweco, på telefon eller via e-post viktoria.uski@sweco.se Skriftliga synpunkter lämnas senast den 2 juni 2015 på adressen: Sweco Energuide AB, Viktoria Uski, Box 34044, Stockholm eller per e-post viktoria.uski@sweco.se. Vi vill avslutningsvis också be Er att informera eventuella hyresgäster, arrendator eller andra nyttjanderättshavare knutna till er fastighet som kan anses vara berörda av det planerade projektet. Vi är också tacksamma om Ni vill vidarebefordra kontaktuppgifter till eventuella nyttjanderättsinnehavare som berörs av projektet till oss snarast. Med vänlig hälsning Viktoria Uski Enligt uppdrag Bifogas: Bilaga 1. Översikt ledningar som kan rivas efter ombyggnation Bilaga 2. Sändlista