Förnyad nätkoncession för linje för befintlig 130 kv ledning mellan Söderfors och Söderfors södra i Tierps kommun, Uppsala län

Transkript

1 Förnyad nätkoncession för linje för befintlig 130 kv ledning mellan Söderfors och Söderfors södra i Tierps kommun, Uppsala län SAMRÅDSUNDERLAG ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN DECEMBER 2016

2 Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Samråd och tillståndsansökan Markupplåtelse 2 2 Befintlig ledning och utförande 3 3 Alternativ Nollalternativ Alternativ sträckning och utformning Kostnader för befintlig ledning och redovisat alternativ 5 4 Tekniskt utförande 6 5 Berörda intressen 8 6 Ledningens påverkan 11 7 Förordat alternativ 12 Ellevio AB Stockholm Rapporten har upprättats av Jonathan Weck & granskats av Johnny Carlberg SWECO Energuide AB, Box , Stockholm Uppdragsnummer: För kartor innehas rättighet: Lantmäteriet MS2014/05496 Information i kartor: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet

4

5 1 Inledning och bakgrund Ellevio planerar att ansöka om förnyat tillstånd, nätkoncession för linje, för en befintlig 130 kv kraftledning mellan Söderfors och Söderfors Södra. Ledningen är uppförd som luftledning och belägen i Söderfors, Tierps kommun, Uppsala län (se Figur 1.). Ledningens längd är cirka 850 meter. Figur 1. Översikt över sträckning för aktuell kraftledning. Den aktuella kraftledningen har till syfte att distribuera el från station Söderfors till station Söderfors Södra och vidare till bl.a. stålverket i Söderfors. 1.1 Samråd och tillståndsansökan För att få bygga och driva en kraftledning krävs bland annat tillstånd, nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Samråd och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med 6 kap. miljöbalken (1998:808). Koncessionsansökan inlämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar 1(12)

6 beslut. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare. En beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. Inför ansökan om förnyat tillstånd för att kunna fortsätta driva ledningen, genomförs nu samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 med berörda fastighetsägare, rättighetsinnehavare, myndigheter, organisationer, allmänhet och andra berörda parter. Samråd inför ansökan om en förnyelse av kraftledningens koncession genomfördes under februari-mars Tierps kommun och Länsstyrelsen i Uppsala län inkom under samrådet 2014 med synpunkter om att befintlig ledning berör värdefulla natur- och kulturintressen. Länsstyrelsen menade att ett resonemang om alternativ borde presenteras. Efter genomfört samråd upprättades och sändes en samrådsredogörelse (bifogad som bilaga) samt en begäran om beslut om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen betraktade förlängningen av koncessionen som likvärdig med en ansökan om att bygga en ny ledning och skriver i beslut daterat att befintlig ledning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Mot bakgrund av ovanstående genomförs nu ett kompletterande samråd i syfte att presentera en alternativ ledningssträckning och en alternativ utformning. Berörda ges nu möjlighet att komplettera tidigare synpunkter eller lämna nya synpunkter i ärendet. Upplysningar och synpunkter som inkommer under samrådet tillsammans med övriga förutsättningar i området såsom natur- och kulturmiljö, markanvändning och topografi utgör en del av underlaget i arbetet med framtagandet av kommande miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Efter avslutat samråd upprättas en samrådsredogörelse som en del av den miljökonsekvensbeskrivning som kommer skickas in tillsammans med ansökan om nätkoncession för linje till Energimarknadsinspektionen. 1.2 Markupplåtelse Vid en eventuell ombyggnad av en ledning i ny sträckning och markförläggning behöver Ellevio teckna nya markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningen. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 2(12)

7 2 Befintlig ledning och utförande Figur 2. Den aktuella kraftledningens ledningssträckning mellan Söderfors och Söderfors Södra. Den aktuella ledningen går från transformatorstation Söderfors i västlig riktning och parallellt med två andra ledningar i ca 150 meter. Därefter viker ledningen av mot sydväst och passerar över Båstadsviken, väg 292 och Garvarforsen för att sedan ansluta till station Söderfors Södra. Ledningen berör skogsmark fram station Söderfors och väg 292. Därefter berörs öppen mark och industrimark. Ledningen är uppförd som luftledning och den är ca 850 meter. Av figur 2 ovan framgår var den befintliga ledningen är lokaliserad. 3(12)

8 Figur 3. Den aktuella kraftledningen sedd från bron över Garvarforsen. Ledningen döljs i huvudsak av vegetation längs älvstranden. Industriområdet syns till höger i bild. Foto från GoogleMaps. 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den aktuella kraftledningen inte får förnyat tillstånd och måste tas ur drift och raseras. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för strömförsörjningen till Söderfors, främst för stålindustrin som är beroende av ledningen för att få en säker strömförsörjning. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som kraftledningen medför uteblir. 3.2 Alternativ sträckning och utformning Markkabelalternativ Alternativa ledningssträckningar till den befintliga kraftledningen har utretts genom kartstudier och fältbesök i det berörda området. Det markkabelalternativ som Ellevio bedömer som mest lämpligt går i huvudsak i samma sträckning som den befintliga ledningen. Markkabelalternativet avviker något från luftledningens sträckning sydväst om station Söderfors. För att anlägga markkabeln kommer det att krävas schaktning samt borrning under väg 292 och Garvarforsen. Eventuellt kan även sprängning vara nödvändigt. Längden på markkabelalternativet uppgår till ca 900 meter. Sträckning för alternativet framgår av figur 4. Ett alternativ att dra markkabeln genom industriområdet söder om Garvarforsen har studerats, då det skulle innebära en kortare borrning. Ellevio bedömer att en förläggning genom industriområdet inte är lämplig på grund av att mark inom industriområden kan innehålla föroreningar. 4(12)

9 Figur 4. Befintlig ledningssträckning samt markabelalternativ. 3.3 Kostnader för befintlig ledning och redovisat alternativ För det aktuella markkabelalternativet bedöms kostnaden för anläggning, stationsombyggnation samt rasering av befintlig luftledning uppgå till totalt ca kronor, varav ca kronor för borrningen under Garvarforsen. Att fortsätta nyttja befintlig luftledning medför inga byggkostnader eller raseringskostnader och kräver inget nytt markintrång. Kostnader för att driva den befintliga ledningen uppkommer i samband med underhåll samt vid röjning av ledningsgatan. 5(12)

10 4 Tekniskt utförande Figur 5. Foto mot öst på befintlig 130 kv kraftledning L19 utförd i tvåbenta portalträstolpar i industriområdet strax innan ledningen korsar Garvarforsen. Befintlig ledning Luftledningen är uppförd i meter höga tvåbenta träportalstolpar med en gemensam stålregel, se figur 5. I konstruktionen ingår en eller två överliggande topplinor som fungerar som åskskydd. Dessa är monterade ovan faslinorna. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan stolpplatserna, är normalt omkring meter. Ledningen är uppförd i en trädsäker ledningsgata och kommer vara det även i framtiden, vilket innebär att inga träd får växa så höga att de riskerar att falla på ledningen eller att grenar och toppar riskerar att växa in i ledningen. Skogsgatan som utgör den inlösta delen av ledningsgatan är ca 40 meter bred, se figur 6. Där ledningen sträcker sig parallellt med andra ledningar kan den totala bredden på skogsgatan överstiga 40 meter. Till ledningsgatan hör även sidoområden i vilka farligt höga träd tas ned. 6(12)

11 Figur 6. Trädsäker skogsgata. Markkabelalternativ Ett utförande av den aktuella ledningen med markförlagd kabel skulle kräva ett ca 1,2 meter djupt schakt med ungefär samma bottenbredd och en dagöppning om ca 2 meter. I schaktet förläggs två parallellgående kabelförband samt längsgående kopparlina (jordlina) och eventuell fiberkabel. Varje förband består av tre plastisolerade enfaskablar, se figur 7. Figur 7. Skiss över kabelschakt. Kringfyllningen runt kablarna i diket består av kabelsand eller stenmjöl. Mekaniskt skyddas kablarna med ett kabelskydd av plast. Varningsnät tillsammans med varningsband placeras i återfyllnaden. Arbetet med kabeldiket genomförs normalt med grävmaskin för schaktning. Sprängning kommer eventuellt att bli nödvändig för schaktning för kabeldiket. Sprängmassor kommer att borttransporteras. Normalt läggs schaktmassorna upp vid sidan om kabeldiket för att sedan användas som återfyllnadsmaterial ovanför kringfyllningen. Större stenar och block kan inte användas som återfyllnad. Vid kabelförläggning krävs ett arbetsområde om ca 10 7(12)

12 meter på vardera sida utmed schaktet för arbetsmaskiner samt för uppställning av kabeltrummor och upplag av schaktmassor. Vid korsning av väg 292 och Garvarforsen utförs kabelförläggning med schaktfri metod som tryckning eller styrd borrning för att undvika trafikstörningar eller påverkan på vattenmiljö. Vid borrning krävs att en grop, stor nog för borren, schaktas ned till berggrunden. Ovanför kablarna och ca 5 meter ut från kablarna kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas i syfte att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Ett område om ca 3-4 m på ömse sidor om kablarna kommer dessutom att hållas trädfritt. Mindre buskar kan tillåtas direkt ovanför kablarna. I Sverige utförs idag många ledningar med lägre spänningar i de lokala näten som markförlagd kabel. I överliggande nät, exempelvis regionnätet där den aktuella ledningen ingår, är förutsättningarna annorlunda. Regionledningar utformas vanligtvis som luftledning och markkablar används endast om det, t ex genom närhet till bebyggelse, inte finns genomförbara alternativ med luftledning. Driftsäkerheten är ett tungt vägande motiv till varför markförlagda kablar undviks i regionnätet. Det är svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa fel på markkablar. Vid avbrott på en lokalnätsledning drabbas endast några få hushåll till skillnad från avbrott på en regionnätsledning som matar till hela regioner. Ett avbrott på en regionnätsledning innebär därmed en stor påverkan på elförsörjningen i regionen. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. 5 Berörda intressen Berörda intressen har inventerats inom ett avstånd av 50 meter från befintlig luftledning och markkabelalternativet. Under inventeringen har intressen för natur, kultur friluftsliv, mark- och vattenanvändning samt landskapsbild granskats. Den befintlig luftledning och markkabelalternativet berör samma intressen och bland annat fem utpekade riksintressen. Berörda intressen redovisas nedan och i figur 9. Naturmiljö Båtfors-Untrafjärden-Bredforsen är ett utpekat riksintresse för naturvården. Området utgör länets rikaste urskogsobjekt. På grund av svår framkomlighet i området har många biotoper bevarats. Untrafjärden är utpekad av VISS (Vatteninformation Sverige) och har god ekologisk status. Dalälven är utpekat som riksintresse för skyddade vattendrag enligt Miljöbalken 4 Kap. 6. Ett fladdermusförutsättningsområde berörs. Området omfattar stora delar av Tierps kommun. 8(12)

13 Kulturmiljö Söderfors bruk är ett riksintresse för kulturmiljövården samt ett regionalt kulturmiljövårdsprogram som innehåller en arkitektur- och industrihistoriskt intressant samt påkostad bruksmiljö med enhetlig bebyggelse från i huvudsak 1700-talet. Inga övriga kulturmiljöintressen så som fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar berörs inom området. Rekreation och friluftsliv Två intressen för friluftsliv berörs, ett riksintresse för rörligt friluftsliv enligt MB 4 kap. 2 samt ett riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6. Både intressena avser Nedre Dalälven och Billudden. Ett älgförvaltningsområde berörs. Området omfattar stora delar av Tierps kommun. Mark- och vattenanvändning I området berörs skogsmark och industrimark. Vidare berörs vattenområde vid Båstadviken och Garvarforsen och väg 292 som är en primär länsväg. Landskapsbild Från station Söderfors till väg 292 berörs i huvudsak skogsmark. Väster om väg 292 och fram till station Söderfors Södra berörs ett mer öppet landskap vilket även inkluderar en passage av Garvarforsen. Figur 8. Industriområdet där befintlig 130 kv ledning L19 passerar över Garvarforsen till ställverket Söderfors Södra intill stålverket. 9(12)

14 Planförhållanden Alternativen berör Tierp kommuns Översiktsplan antagen Väster om väg 292 berörs detaljplan 404. Planen är daterad 1968 och ligger till grund för bro- och centrumbyggnation. Befintlig ledning eller markkabelalternativet bedöms inte motverka planens syfte. Närhet till bostadshus Närmaste bostadshus ligger ca 50 meter från befintlig ledning och på ca 50 meter från markkabelalternativet. Det avståndet innebär inte ett förhöjt magnetfält från kraftledningen. Strandskydd Den befintliga ledningen och markkabelalternativet ligger inom strandskyddat område. 10(12)

15 Figur 9. Befintlig ledningssträckning samt markabelalternativ och intressen i området. 6 Ledningens påverkan De huvudsakliga miljökonsekvenser som en befintlig luftledning ger upphov till är påverkan på landskapsbilden samt pågående markanvändning, i det aktuella fallet främst skogsbruk. I skogsmark innebär intrånget att en ca 40 m bred skogsgata måste upprätthållas vilket gör att detta område undantas från skogsbruk. Påverkan på landskapsbilden bedöms vara relativt begränsad då den befintliga ledningen med tillhörande stolpar i huvudsak är lägre en omgivande skog. Väster om väg 292 och fram till station Söderfors Södra går den befintliga ledningen i ett mer öppet landskap 11(12)

16 vilket innebär att ledningens synlighet ökar. Ledningens påverkan på landskapsbilden begränsas här av den går i kanten av ett industriområde. Markförlagda ledningar orsakar i regel liten eller ingen påverkan på landskapsbilden. Miljökonsekvenserna av en markförlagd kabel är mest påtagliga under anläggningsskedet. Förläggningsarbeten kräver ett arbetsområde med tillfälliga körvägar och liknande där man inte kan utnyttja befintliga vägar. I skogsmark innebär det att avverkning och bortforsling av virke m.m. blir aktuellt. När ledningen sedan är i drift kan viss vegetationen tillåtas att återetableras. Beroende på de markförhållanden som råder kan det bli aktuellt med sprängning vilket har en permanent påverkan på naturmiljön. På övriga delar blir det aktuellt med schaktarbeten. Markförläggning kan också innebära påverkan på hydrologin i området kring ledningen. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av hinder, buller, avgaser, mm. I anslutning till ledningen kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning och liknande, som får återställas i efterhand. 7 Förordat alternativ Generellt sett är driftsäkerheten för en markkabel god, men vid eventuella fel på en markkabel tar felsökning för att lokalisera och åtgärda felet lång tid och medför större risk för längre avbrottstider på ledningen. En luftledning är på grund av sin tillgänglighet betydligt lättare att inspektera, felsöka och reparera, vilket medför att avbrottstiderna kan bli kortare, samt att aktuell luftledning är trädsäker vilket innebär att inga träd kan falla på ledningen vid oväder. Att ändra utförandet av den aktuella ledningen till markkabel innebär betydandande kostnader jämfört med att ledningen kvarstår i befintligt utförande. Beräkningar som Ellevio har utfört visar att kostnaderna uppgår till ca kr. Ellevio förordar att ledningen kvarstår i befintligt utförande och i befintlig sträckning. Detta motiveras av att driftsäkerheten är högre för en luftledning samt att kostnaderna för att bygga om ledningen till markkabel är betydande. 12(12)