Förnyad nätkoncession för befintlig 130 kv ledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarna, Gävleborg och Uppsala län.

Transkript

1 Förnyad nätkoncession för befintlig 130 kv ledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarna, Gävleborg och Uppsala län. SAMRÅDSUNDERLAG ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE STRÄCKAN INOM UPPSALA LÄN DECEMBER 2016

2 Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se

3 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Samråd och tillståndsansökan Markupplåtelse 3 2 Befintlig ledning och utförande 4 3 Alternativ Nollalternativ Alternativa sträckningar och utformning Kostnader för befintlig ledning och redovisade alternativ 6 4 Tekniskt utförande 7 5 Berörda intressen 9 6 Konsekvensbedömning 11 7 Förordat alternativ 12 Bilaga 1. Tabell över berörda intressen Bilaga 2. Befintlig ledning och alternativ med berörda riksintressen i Uppsala län Bilaga 3. Befintlig ledning och alternativ med övriga berörda intressen i Uppsala län Bilaga 4. Samrådsredogörelse från tidigare samråd 2014 Ellevio AB Stockholm Rapporten har upprättats av Jonathan Weck & granskats av Karin Klartell SWECO Energuide AB, Box , Stockholm Uppdragsnummer: För kartor innehas rättighet: Lantmäteriet MS2014/05496 Information i kartor: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet

4

5 1 Inledning och bakgrund Ellevio planerar att ansöka om förnyat tillstånd, nätkoncession för linje, för en befintlig 130 kv kraftledning mellan Skedvi i Säters kommun i Dalarna län och Söderfors i Tierps kommun, Uppsala län. Ledningen är uppförd som luftledning och sträcker sig genom Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län och Säter, Hedemora, Hofors, Avesta, Sandviken och Tierps kommuner, se figur 1. Figur 1. Karta över befintlig 130 kv kraftledning L13 genom Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län. Då ledningen omfattar en lång sträcka (ca 80 kilometer) samt då nya markkabelalternativ presenteras i Uppsala län har samrådsunderlaget delats upp i två delar. En del omfattar Dalarnas och Gävleborgs län och den andra delen Uppsala län. Föreliggande samrådsunderlag omfattar Uppsala län. 1(13)

6 Ställverket till vilket ledningen ansluter är beläget öster om Söderfors, i Tierps kommun, Uppsala län, se figur 2. Ledningens sträckning genom Tierps kommun i Uppsala län är ca 4,5 kilometer och ledningens totala längd är cirka 80 kilometer. Figur 2. Översikt över sträckning som omfattas av föreliggande samrådsunderlag. Den aktuella kraftledningen har till syfte att distribuera el från transformatorstation Skedvi till transformatorstation Söderfors. Ledningen är viktig då den sammanbinder stamnätsstationen Repbäcken i Borlänge med stamnätsstationen Horndal nordost om Avesta. Sammanbindningen av dessa två stamnätsstationer gör att elnätet i Dalarna blir robust och säkert. Ledningen är sammanbunden med 130 kv Söderfors - Skutskär som går vidare norrut. Detta innebär att regionnätet i Dalarnas län binds samman med regionnätet i Gävleborgs och Uppsala län. 1.1 Samråd och tillståndsansökan För att få bygga och driva en kraftledning krävs bland annat tillstånd, nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Samråd och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med 6 kap. miljöbalken (1998:808). Koncessionsansökan inlämnas till 2(13)

7 Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. Samråd inför ansökan om en förnyelse av kraftledningens koncession genomfördes under februari-mars Tierps kommun och Länsstyrelsen i Uppsala län inkom under samrådet med synpunkter om att befintlig ledning berör värdefulla natur- och kulturintressen. Länsstyrelsen menade att ett resonemang om alternativ borde presenteras. Efter genomfört samråd upprättades och sändes en samrådsredogörelse (se bilaga 4) samt en begäran om beslut om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen betraktade förlängningen av koncessionen som likvärdig med en ansökan om att bygga en ny ledning och skriver i beslut daterat att befintlig ledning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Mot bakgrund av ovanstående genomförs nu ett kompletterande samråd i syfte att ge berörda möjlighet att komplettera tidigare synpunkter eller lämna nya synpunkter i ärendet. Samråd genomförs med berörda fastighetsägare, rättighetsinnehavare, myndigheter, organisationer, allmänhet och andra berörda parter. I föreliggande samrådsunderlag presenteras alternativa ledningssträckningar och en alternativ utformning av ledningen. Upplysningar och synpunkter som inkommer under samrådet tillsammans med övriga förutsättningar i området, såsom natur- och kulturmiljöintressen, markanvändning och topografi, utgör en del av underlaget i arbetet med framtagandet av kommande miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. Efter avslutat samråd upprättas en samrådsredogörelse som en del av den miljökonsekvensbeskrivning som kommer skickas in tillsammans med ansökan om nätkoncession för linje till Energimarknadsinspektionen. 1.2 Markupplåtelse För att ta mark i anspråk för att bygga och använda kraftledningar krävs antingen en överenskommelse med fastighetsägaren i form av ett servitutsavtal eller också kan frågan prövas av lantmäteriet genom en så kallad ledningsrättförrättning. För befintlig ledningssträckning finns servitutsavtal. I det fall en ledning byggs om i ny sträckning eller ny utformning upprättas nya avtal med berörda markägare. 3(13)

8 2 Befintlig ledning Figur 3. Den befintliga kraftledningens sträckning i Uppsala län. Ledningsavsnittet övergår från Gävleborgs län till Uppsala län vid Bredforsen vilken ledningen passerar för att i sydöstlig riktning sträcka sig över Kvarnön i ca 1,2 kilometer fram till sjön Skiljaren. Efter passagen med sjön sträcker sig ledningen ca 400 meter genom skogsmark fram till väg 763 vilken ledningen korsar. Efter korsningen med vägen fortsätter ledningen i samma riktning ca 1,5 kilometer genom skogsmark förbi en skidbacke, en mindre väg samt ett bostadsområde fram till väg 763. Efter korsningen med vägen sträcker sig ledningen ca 300 meter fram till Untrafjärden vilken ledningen passerar. Efter passagen sträcker sig ledningen i ostlig riktning i ca 150 meter för att sedan ansluta i Söderfors ställverk. Den befintliga ledningens sträckning genom Uppsala län omfattar ca 4,5 kilometer luftledning. Intill ledningens södra sida sträcker sig en lokalnätsledning parallellt med ledningen hela sträckan genom Uppsala län. Den befintliga ledningens lokalisering kan ses i figur 2 och 3. 4(13)

9 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den aktuella kraftledningen inte får förnyat tillstånd och måste tas ur drift och raseras. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för strömförsörjningen till flera regioner som är beroende av ledningen för en säker strömförsörjning. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som kraftledningen medför uteblir. 3.2 Alternativa sträckningar och utformning Markkabelalternativ Alternativa ledningssträckningar och utformningar till den befintliga kraftledningen har utretts genom kartstudier och fältbesök i det berörda området. De markkabelalternativ som presenteras sträcker sig delvis i samma sträckning som den befintliga ledningen. Alternativ 1 Med start i norr passerar alternativ 1 inledningsvis Bredforsen ca 650 meter genom borrning under forsen i sydlig riktning fram till Kvarnön. Alternativet sträcker sig därefter som markförlagd kabel över ön längs med väg 763 i ca 1,2 kilometer fram till sjön Skiljaren. Sjön passeras genom borrning (ca 150 meter) varefter markförläggning planeras ca 150 meter fram till Hällsjön som även den passeras genom borrning (ca 150 meter). De kommande ca 600 metrarna fortsätter alternativet längs med väg 763 fram till befintlig ledning. Sträckningen fortsätter därefter i befintlig ledningsgata ca 1,5 kilometer. Sträckningen passerar på denna sträcka en skidbacke, en mindre väg samt ett bostadsområde innan den når väg 763. Från strax innan vägen fram till Söderfors ställverk planeras borrning under väg 763, Untrafjärden samt Engelska parken. Den totala ledningssträckningen är ca 5,1 kilometer varav ca meter går längs väg 763 och ca 1,7 kilometer borrning. Alternativ 1 framgår av figur 4. Alternativ 2 I alternativ 2 ersätts en del av befintlig luftledning med markkabel och borrning. Alternativet innebär att befintlig sträckning kvarstår i befintligt utförande från gränsen mellan Gävleborgs och Uppsala län fram till skidbacken. Vid vägen intill skidbacken övergår befintlig luftledning till markkabel och sträcker sig ca 500 meter genom skogsmark fram till väg 763. Från strax innan vägen fram till Söderfors ställverk planeras borrning under väg 763, Untrafjärden samt Engelska parken. Alternativet omfattar ca 500 meter markförlagd kabel och ca 750 meter borrning. Alternativ 2 framgår av figur 4. Båda markabelalternativen kräver schaktning samt borrning under Untrafjärden, Väg 763. Alternativ 1 medför även borrning under Hjällsjön, dämningen vid Skiljaren samt dämningarna vid Bredforsen. Eventuellt kan även sprängning bli nödvändigt. 5(13)

10 Figur 4. Befintlig ledningssträckning samt markabelalternativ 1 och Kostnader för befintlig ledning och redovisade alternativ Kostnader för anläggning, stationsombyggnation samt rasering av befintlig luftledning bedöms för markkabelalternativ 1 uppgå till kronor varav kronor utgörs av borrkostnader och kronor för markkabelalternativ 2 varav utgörs av borrkostnader. Att fortsätta nyttja befintlig luftledning medför inga byggkostnader eller raseringskostnader och kräver inget nytt markintrång. Kostnader för att driva den befintliga ledningen uppkommer i samband med underhåll av ledningen samt vid röjning av ledningsgatan. Dessa kostnader bedöms dock i förhållande till kostnaderna ovan för anläggning m.m. som marginella. Även en markförlagd ledning kräver röjning av dess ledningsgata. 6(13)

11 4 Tekniskt utförande Figur 5. Bild tagen mot nordväst från väg 763 med befintlig 130 kv kraftledning (höger) utförd i tvåbenta portalträstolpar parallellt med två lokalnätsledningar (vänster). Befintlig ledning Luftledningen är i huvudsak uppförd i meter höga tvåbenta träportalstolpar med en gemensam stålregel, se figur 5. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan stolpplatserna, är normalt omkring meter. På vissa avsnitt av ledningssträckningen är stolparna försedda med två överliggande topplinor som fungerar som åskskydd (se figur 5). Ledningen är uppförd i en trädsäker ledningsgata och kommer vara det även i framtiden, vilket innebär att inga träd får växa så höga att de riskerar att falla på ledningen eller att grenar och toppar riskerar att växa in i ledningen. Skogsgatan som utgör den inlösta delen av ledningsgatan är ca 40 meter bred, se figur 6. Där ledningen sträcker sig parallellt med andra ledningar kan den totala bredden på skogsgatan överstiga 40 meter. Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta skogsgatan måste också enstaka så kallade kantträd regelbundet avverkas i sidoområdena utmed skogsgatan. 7(13)

12 Figur 6. Trädsäker skogsgata. Markkabelalternativ Ett utförande av den aktuella ledningen med markförlagd kabel skulle kräva ett ca 1,2 meter djupt schakt med ungefär samma bottenbredd och en dagöppning om ca 2 meter. I schaktet förläggs två parallellgående kabelförband samt längsgående kopparlina (jordlina) och eventuell fiberkabel. Varje förband består av tre plastisolerade enfaskablar, se figur 7. Figur 7. Skiss över kabelschakt. Kringfyllningen runt kablarna i diket består av kabelsand eller stenmjöl. Mekaniskt skyddas kablarna med ett kabelskydd av plast. Varningsnät tillsammans med varningsband placeras i återfyllnaden. Arbetet med kabeldiket genomförs normalt med grävmaskin för schaktning. Sprängning kommer eventuellt att bli nödvändig för schaktning för kabeldiket. Sprängmassor kommer att borttransporteras. Normalt läggs schaktmassorna upp vid sidan om kabeldiket för att sedan användas som återfyllnadsmaterial ovanför kringfyllningen. Större stenar och block kan inte användas som återfyllnad. Vid kabelförläggning krävs ett arbetsområde om ca 8(13)

13 10 meter på vardera sida utmed schaktet för arbetsmaskiner samt för uppställning av kabeltrummor och upplag av schaktmassor. Vid korsning av Untrafjärden, väg 763, Hjällsjön, Skiljaren och Bredforsen utförs kabelförläggning med schaktfri metod som tryckning eller styrd borrning för att undvika trafikstörningar eller påverkan på vattenmiljö. Vid borrning krävs att en grop, stor nog för borren, schaktas ned till berggrunden. Från gropen sker sedan borrningen under vattendragen eller vägen. Ovanför kablarna och ca 5 meter ut från kablarna kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas i syfte att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Ett område om ca 3-4 meter på ömse sidor om kablarna kommer dessutom att hållas trädfritt. Mindre buskar kan tillåtas direkt ovanför kablarna. I Sverige utförs idag många ledningar med lägre spänningar i de lokala näten som markförlagd kabel. I överliggande nät, exempelvis regionnätet där den aktuella ledningen ingår, är förutsättningarna annorlunda. Regionledningar utformas vanligtvis som luftledning och markkablar används endast om det, t ex genom närhet till bebyggelse, inte finns genomförbara alternativ med luftledning. Driftsäkerheten är ett tungt vägande motiv till varför markförlagda kablar undviks i regionnätet. Det är svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa fel på markkablar. Vid avbrott på en lokalnätsledning drabbas endast några få hushåll till skillnad från avbrott på en regionnätsledning som matar till hela regioner. Ett avbrott på en regionnätsledning innebär därmed en stor påverkan på elförsörjningen i regionen. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. 5 Berörda intressen Berörda intressen har inventerats inom ett avstånd av 50 meter från befintlig luftledning och markkabelalternativen. Som underlag för inventeringen har Länsstyrelsens, Riksantikvarieämbetets och Skogsstyrelsens digitala planeringsunderlag använts. Under inventeringen har intressen för naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, mark- och vattenanvändning samt landskapsbild granskats. Intressen för natur-, kulturmiljö och friluftsliv som identifierats inom 50 meter från alternativen redovisas i en tabell och karta i Bilaga 1 respektive 2. KartID i tabellen i Bilaga 1 hänvisar till berört intresse i intressekartorna i Bilaga 2 och 3. Natur- och kulturmiljöområden som Länsstyrelsen i Uppsala län och Tierps kommun omnämnde under samrådet som genomfördes 2014 som särskilt värdefulla presenteras nedan. Naturmiljö Både den befintliga ledningen och markkabelalternativen berör området Bredfors vilket är utpekat både som Natura 2000 område enligt art- och habitatdirektivet samt enligt fågeldirektivet. Området Bredfors är även utpekat som naturreservat. I området återfinns flera typer av miljöer bland annat i form av lövskog, urskogsliknande skogsområden och älvsängar. Vidare präglas området av sin närhet till Nedre Dalälven. I anslutning till stränderna finns fina skogsbestånd med stora inslag av ädla lövträd samt asp och björk. 9(13)

14 Kulturmiljö Den befintliga ledningen och markkabelalternativen berör, efter passage med Untrafjärden, ett område som innehåller flera olika kulturmiljöintressen. Området är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård (Söderfors), objekt för regional kulturmiljövård (Söderfors bruk) samt byggnadsminne (Grekiska templet och Engelska parken). Sträckningarna går i områdets norra delar men genomskär ändå området vilket präglas av Söderfors historia med vallonbruk och järnhantering. I området finns även Engelska parken med Grekiska templet vilka anlades i slutet av 1700-talet. Engelska parken blev byggnadsminne Övriga berörda intressen Den befintliga ledningen och markkabelalternativen ligger inom flera större utpekade områden som omfattar stora delar av Tierps kommun. Dessa är: ett älgförvaltningsområde, ett fladdermusförutsättningsområde samt strandskyddade områden vilka inte visas i intressekartan i Bilaga 1 eller 2. Mark- och vattenanvändning Sträckningarna berör i huvudsak skogsmark. Väg 763 berörs av både befintlig ledning och markabelalternativ 1 och 2. Befintlig ledning går parallellt med en eller flera lokalnätsledningar i hela sin sträckning i Uppsala län. Markkabelalternativen sträcker sig parallellt med befintlig lokalnätsledning där de går i samma sträckning som befintlig ledning. Landskapsbild Det finns inga utpekade intressen för landskapsbilden. Från station Söderfors till väg 763 sträcker sig den befintliga ledningen över Untrafjärden. Ledningen stäcker sig sedan genom skogsmark fram till Skiljaren som passeras varpå ledningen fortsätter genom skogsmark fram och passerar sedan Bredforsen innan ledningen når Gävleborgs län. 10(13)

15 Figur 8. Foto taget från väg 763 mot sydost över befintlig 130 kv ledning L13 (vänster) parallellt med en lokalnätsledning (höger). Planförhållanden Alternativen berör Tierp kommuns Översiktsplan antagen Sydväst om sträckningarna berörs detaljplan 404. Planen är daterad 1968 och ligger till grund för bro- och centrumbyggnation. Befintlig ledning eller markkabelalternativen bedöms inte motverka planens syfte. Närhet till bostadshus Både den befintliga ledningen och markkabelalternativen passerar ett bostadsområde vilket finns markerat i figur 3. Sex bostadshus ligger inom 50 meter från sträckningarna varav det närmsta återfinns på ca 35 meters avstånd. Ytterligare ett bostadshus ligger inom 50 meter från markkabelalternativ 1 och är lokaliserat strax söder om Bredforsen. 6 Konsekvensbedömning Kraftledningens påverkan på omgivningen kommer att utredas och redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bifogas koncessionsansökan. De huvudsakliga miljökonsekvenser som en befintlig luftledning ger upphov till är påverkan på landskapsbilden samt pågående markanvändning, i det aktuella fallet främst 11(13)

16 skogsbruk. I skogsmark innebär intrånget att en ca 40 meter bred skogsgata måste upprätthållas vilket gör att detta område undantas från skogsbruk. Påverkan på landskapsbilden bedöms vara relativt begränsad då den befintliga ledningen med tillhörande stolpar i huvudsak är lägre en omgivande skog. Där ledningen sträcker sig över öppna vatten ökar ledningens synlighet och ledningen ger då en viss påverkan på landskapsbilden. Markförlagda ledningar orsakar i regel liten eller ingen påverkan på landskapsbilden. Miljökonsekvenserna av en markförlagd kabel är mest påtagliga under anläggningsskedet. Förläggningsarbeten kräver ett arbetsområde med tillfälliga körvägar och liknande där man inte kan utnyttja befintliga vägar. I skogsmark innebär det att avverkning och bortforsling av virke m.m. blir aktuellt. När ledningen sedan är i drift kan viss vegetation tillåtas att återetableras. Beroende på de markförhållanden som råder kan det bli aktuellt med sprängning vilket har en permanent påverkan på naturmiljön. På övriga delar blir det aktuellt med schaktarbeten. Markförläggning kan också innebära påverkan på hydrologin i området kring ledningen. Under byggskedet förekommer övergående störningar i form av hinder, buller, avgaser, mm. I och i anslutning till ledningen kan även markskador uppstå till följd av terrängkörning och liknande som får återställas i efterhand. I Uppsala län finns det sex bostadshus lokaliserade närmre än 50 meter från ledningen. Närmsta bostadshus ligger ca 35 meter från ledningen. Enligt utförda magnetfältsberäkningar på aktuell ledning förefaller inget förhöjt magnetfält föreligga för de bostadshus som återfinns i närheten av ledningen. Kompletterande magnetfältsberäkningar kommer genomföras där ledningen går parallellt eller korsas av annan ledning. Dessa kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 7 Förordat alternativ Generellt sett är driftsäkerheten för en markkabel god, men vid eventuella fel på en markkabel tar felsökning för att lokalisera och åtgärda felet lång tid och medför större risk för längre avbrottstider på ledningen. En luftledning är på grund av sin tillgänglighet betydligt lättare att inspektera, felsöka och reparera, vilket medför att avbrottstiderna kan bli kortare, samt att aktuell luftledning är trädsäker vilket innebär att inga träd kan falla på ledningen vid oväder. Att ändra utförandet av den aktuella ledningen till markkabel innebär betydandande kostnader jämfört med att ledningen kvarstår i befintligt utförande. Beräkningar som Ellevio har utfört visar att kostnaderna för markkabelalternativ 1 uppgår till ca kr och för markkabelalternativ 2. Kostnaderna för markkabelalternativ 1 blir extra hög till följd av flera mycket kostsamma borrningar. Vid borrning i lösa material så som morän kan styrd borrning tillämpas men då de vattenpassager vilka markkabelalternativ 1 och 2 borras under ligger direkt mot berggrund måste AT-borrning tillämpas, vilket klarar stenblock och berg. Denna borrmetod är mer kostsam än styrd borrning 12(13)

17 Ellevio förordar att ledningen kvarstår i befintligt utförande och i befintlig sträckning. Detta motiveras av att driftsäkerheten är högre för en luftledning samt att kostnaderna för att bygga om ledningen till markkabel är betydande. De vinster en markkabel skulle medföra bedöms inte stå i rimlig proportion till kostnaden för ombyggnationen. 13(13)