Befintlig 130 kv ledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län

Transkript

1 Befintlig 130 kv ledning mellan Skedvi och Söderfors i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om förlängd nätkoncession för linje Juni 2017 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Ansvarig tillståndsfrågor: MKB Företagsnamn: Sweco Energuide AB Adress: Gjörwellsgatan 22 webbadress: Uppdragsledare: MKB-handläggare: Granskning: För kartor i rapporten innehas rättighet: Lantmäteriet Information i kartor: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet 2 (62)

3 Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (62)

4 Sammanfattning Ellevio AB driver en luftburen 130 kv kraftledning på sträckan Skedvi Söderfors vars koncession (tillstånd) behöver förnyas. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) omfattar utredningsarbete samt konsekvensbedömning av en förlängning av tillståndet för den aktuella 130 kv ledningen. Ledningen är viktig då den sammanbinder regionnäten i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län. Sammanbindningen gör att elnäteten blir robusta och säkra. Samråd Samråd med berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer, allmänhet och andra berörda parter längs med hela lednings sträckning i Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län genomfördes under februari-mars Efter genomfört samråd fattade Länsstyrelsen Dalarnas och Gävleborgs län beslut om att en förlängd koncession i befintlig sträckning och utförande inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I Uppsala län beslutade Länsstyrelsen att ledningen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Vidare menade Länsstyrelsen i Uppsala län att ytterligare alternativ som minskar påverkan på kulturmiljöintresset Engelska parken i Söderfors bör utredas. Mot bakgrund av ovanstående genomfördes ett kompletterande samråd vintern 2016/2017 i syfte att presentera alternativa utformningar av ledningen i Uppsala län samt ge berörda möjlighet att komplettera tidigare synpunkter eller lämna nya synpunkter i ärendet. Alternativutredning Totalt har fyra olika alternativ varit föremål för samråd i Uppsala län. Efter genomfört samråd har Ellevio valt att i denna MKB även konsekvensbedöma ett alternativ som innebär styrd borrning och markkabelförläggning i Söderfors i befintlig sträckning. Inga alternativ har utretts i Dalarnas eller Gävleborgs län då ledningen inte innebär betydande miljöpåverkan och då det inte bedöms ge någon miljövinst. Att bibehålla ledningen i befintligt utförande medför inte några tillkommande konsekvenser. Påverkan från ledningen består av det visuella intrycket stolparna medför samt de underhållsarbeten som krävs för ledningens säkerhet. Kabelalternativet innebär att ledningen markförläggs från Skidberget i Söderfors fram till väg 763. Därefter borras kabelförbanden under vägen och fortsätter sedan som markförlagd ledningen genom Engelska parken fram till Untrafjärden där ledningen borras fram till station Söderfors. Borrningen utgör ett kostsamt och tekniskt osäkert moment. Alternativet medför att den befintliga ledningen måste raseras från Skidberget fram till station Söderfors. Generellt innebär alternativet direkt påverkan på berörda intressen genom åtgärder kopplade till rasering eller anläggningsarbeten. Kabelalternativet kostar ca 11,8 miljoner kronor att anlägga enligt den kostnadsberäkning Ellevio har utfört. Samlad bedömning Ellevio förordar att ledningen ska kvarstå i befintligt skick då detta bedöms vara den mest gynnsamma lösningen ur ett samhällsekonomiskt- och hållbarhetsmässigt perspektiv. Ledningens påverkan bedöms inte som tillräckligt stor för att motivera en markförläggning. Nyttan med en markförläggning bedöms således inte väga upp den höga kostnaden för att bygga om delar av ledningen till ett markkabelutförande. 4 (62)

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Metod 8 2 Tillståndsprocessen Nätkoncession för linje Samrådsprocessen Markupplåtelse 9 3 Alternativutredning Nollalternativ Alternativ - inledning Studerade alternativ 11 4 Beskrivning av befintlig ledning Ledningssträckning Teknisk utformning Drift och underhåll Elektromagnetiska fält och säkerhet Elsäkerhet 29 5 Planförhållanden Dalarnas län Gävleborgs län Uppsala län 32 6 Konsekvensbedömning Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Friluftsliv Markanvändning Infrastruktur Övriga intressen 57 7 Samlad bedömning Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 59 8 Referenser (62)

6 Bilagor: 1. Översiktskarta befintlig ledning L13 2. Dalarnas län, karta med riksintressen och skyddade områden 3. Dalarnas län, karta med övriga intressen 4. Gävleborgs län, karta med riksintressen och skyddade områden 5. Gävleborgs län, karta med övriga intressen 6. Uppsala län, karta med riksintressen och skyddade områden 7. Uppsala län, karta med övriga intressen 8. Samrådsredogörelse 9. Länsstyrelsernas beslut om BMP 6 (62)

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår som bilaga i Ellevio AB:s ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 130 kv kraftledning (L13) mellan Skedvi och Söderfors. Ledningen är uppförd som luftledning och sträcker sig genom Säter, Hedemora, Hofors, Avesta, Sandviken, Gävle och Tierps kommuner samt Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län, se figur 1.1 samt bilaga 1. Den aktuella kraftledningen har till syfte att distribuera el från transformatorstation Skedvi till transformatorstation Söderfors. Ledningen är viktig för regionnätet då den sammanbinder stamnätsstationen Repbäcken i Borlänge med stamnätsstationen Horndal nordost om Avesta. Sammanbindningen av dessa två stamnätsstationer gör att elnätet i Dalarna blir robust och säkert. Ledningen är sammanbunden med 130 kv ledningen Söderfors - Skutskär som går vidare norrut. Detta innebär att regionnätet i Dalarnas län binds samman med regionnätet i Gävleborgs och Uppsala län. Ledningens längd är ca 80 km. Figur 1.1. Den befintliga ledningens sträckning mellan Skedvi och Söderfors. 7 (62)

8 Samråd inför ansökan om en förlängning av kraftledningens koncession genomfördes inledningsvis under februari-mars I samrådet presenterades alternativa sträckningar och utföranden. Tierps kommun och Länsstyrelsen i Uppsala län inkom under samrådet 2014 med synpunkter om att befintlig ledning berör värdefulla intressen för bland annat kulturmiljön och friluftslivet. Länsstyrelsen i Uppsala län menade att andra alternativ, exempelvis endast nedgrävning genom känsliga kulturmiljöområden, än de som presenterades kan vara värdefullt att utreda. Efter genomfört samråd upprättade och sände Ellevio (då Fortum) en samrådsredogörelse samt en begäran om beslut om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken till Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala län. Länsstyrelsen i Uppsala län betraktade förlängningen av koncessionen som likvärdig med en ansökan om att bygga en ny ledning och skriver i beslut daterat att befintlig ledning kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Mot bakgrund av ovanstående genomfördes ett tvådelat kompletterande samråd under vintern 2016/2017. I samrådet avseende Dalarnas och Gävleborgs län gavs de berörda chans att inkomma med kompletterande uppgifter. I samrådsdelen avseende ledningen genom Uppsala län, sträckan Bredforsen Söderfors presenterades alternativa stäckningar och utföranden. 1.2 Metod Som underlag för identifiering av berörda intressen utmed ledningssträckningarna har Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens samt Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial använts samt geodataportalen.se, därutöver har kartunderlag från SGU samt kommunala planer studerats. Närliggande intressen inom 50 meter från befintlig ledning samt redovisade alternativ har lokaliserats och behandlas i denna MKB. Information som framkommit vid samråd med berörda intressenter har också beaktats i MKB. Länsstyrelsen i Uppsala län samt Tierps kommun lämnade vid samrådet 2014 synpunkter om att en alternativutredning med redogörelse av konsekvenser för respektive alternativ borde genomföras innan ett alternativ förordas. Denna MKB presenterar de fyra alternativ som utretts, inklusive nollalternativet. Förutom befintlig ledning har ett av alternativen valts för vidare beskrivning och konsekvensbedömning. I slutet av MKB:n redovisas förordat alternativ. 8 (62)

9 2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. 2.2 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt Genomfört samråd föreliggande projekt En redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga Beslut om betydande miljöpåverkan Berörda länsstyrelser har beslutat om projektet kan medföra betydande miljöpåverkan (BMP) enligt 6 kap 5 miljöbalken, se nedan samt bilaga 9. Länsstyrelsen i Dalarnas län meddelade i beslut att ett förlängt tillstånd för befintlig ledning inte kan antas medföra BMP. Länsstyrelsen i Gävleborgs län meddelade i beslut att ett förlängt tillstånd för befintlig ledning inte kan antas medföra BMP. Länsstyrelsen i Uppsala län meddelade i beslut att ett förlängt tillstånd för befintlig ledning kan antas medföra BMP. 2.3 Markupplåtelse För att få bygga och driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. För befintlig ledning finns servitutsavtal med berörda fastighetsägare, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Servitutsavtalen gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningen uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 9 (62)

10 3. Alternativutredning 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den befintliga kraftledningen inte får förnyat tillstånd och måste tas ur drift och raseras. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för strömförsörjningen till Dalarnas och Gävleborgs län. För att säkra strömförsörjningen skulle en ny ledning behöva byggas. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som kraftledningen medför uteblir. 3.2 Alternativ - inledning Generellt är det vanligtvis lämpligast ur ett hållbarhetsperspektiv att bibehålla en befintlig ledning i befintlig sträckning. Inför en ansökan om förlängd koncession görs dock en studie av berörda intresseområden längs ledningen för att se om det förekommer några tydliga intressekonflikter, såsom bostadshus nära inpå ledningen. Där så är fallet studeras alternativa sträckningar och eventuellt alternativa utformningar som samråd sedan sker kring. Vid behov kan del eller delar av en ledning behöva byggas om i ny sträckning för att minska ledningens omgivningspåverkan. Kostnaden för en ombyggnad ska, enligt miljöbalken 2 kap 7, stå i rimlig proportion till den erhållna nyttan med åtgärden. När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Det kan även bli aktuellt på andra ställen där det finns uppenbara intressekonflikter som medför att nyttan med en kabelförläggning väger upp merkostnaden. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 10 (62)

11 3.3 Studerade alternativ Föreliggande MKB omfattar alternativa sträckningar och alternativa tekniska lösningar i Uppsala län sträckan Bredforsen Söderfors med anledning av Tierps kommun och Uppsala länsstyrelses yttranden och krav i samband med samråd samt beslut om BMP. På sträckan Skedvi Bredforsen har inga alternativa sträckningar eller alternativa tekniska lösningar tagits fram. Detta beror på att Ellevio efter en översiktlig genomgång av intressen anser att alternativa luftledningssträckningar skulle medföra förnyat markintrång och betydligt större miljöpåverkan jämfört med ett bibehållande av den befintliga ledningen. Figur 3.1 och 3.2 presenterar intressetäta konfliktområden i Dalarnas och Gävleborgs län. Figur 3.1. L13 i Dalarnas län med konfliktområden. Figur 3.2. L13 i Gävleborgs län med konfliktområden. 11 (62)

12 Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län har beslutat att en förlängd koncession för befintlig ledning inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Gävleborgs län yttrade i samrådet 2014 att de ville se alternativ till den befintliga ledningen utredda. Mot bakgrund av att det inte finns några påtagliga intressekonflikter längs sträckan samt då länsstyrelsen har bedömt att en förlängd koncession inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, har det inte bedömts som motiverat att studera alternativa sträckningar. I Dalarnas län sträcker sig den befintliga ledningen genom ett större intresseområde med höga natur- och kulturvärden. Området är vidsträckt i nord-sydlig riktning, att undvika området skulle medföra många kilometer extra ledning med nytt intrång varför behållandet av ledningen medför lägre miljöpåverkan. Att bygga en ny luftledning med nytt markintrång bedöms vara svårframkomligt och ge en större miljöpåverkan än att bibehålla ledningen i befintlig sträckning. Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, alltid redovisas i MKBn i det fall verksamheten bedömts medföra betydande miljöpåverkan Alternativ i Uppsala län Nedan presenteras både alternativ från samrådet 2014 samt från det senaste samrådet under 2016/2017. I ett tidigt skede i alternativutredningen utvärderades både luftledning och markförlagd kabel i en helt ny sträckning. Att ta sig fram med luftledning i annan än befintlig sträckning, utan att medföra oproportionerligt stor påverkan på kultur-, natur- och friluftsintressen jämfört med att behålla ledningen i befintlig sträckning, bedömdes dock tidigt som icke genomförbart. Likaså utreddes möjligheten att förlägga ledningen som sjökabel men det konstaterades vid fältbesök att vattnet är för strömt och risken för skador på en markabel skulle bli stora. Därför har inga alternativ med sjökabel utretts vidare. Då både Tierps kommun och länsstyrelsen i Uppsala län framhållit betydelsen av kulturintresset Engelska parken har alternativ utformats som i största möjliga mån minskar påverkan på parken. De alternativa ledningssträckningarna och utformningarna till den befintliga kraftledningen har utretts genom kartstudier och fältbesök i det berörda området. I samrådet 2014 menade Länsstyrelsen i Uppsala län att alternativ som endast undviker Engelska parken bör utredas varför ett extra samråd med nya alternativ hölls 2016/17. Samråd hölls då även i Dalarnas och Gävleborgs län för att ge berörda möjlighet att komplettera eller inkomma med nya yttranden då lång tid förflutit sedan samrådet (62)

13 Figur 3.3. Karta över befintlig ledning och kulturmiljöintresse i Uppsala län. Alternativ presenterade i samrådet 2014 Kabelalternativ 1:2014 Från väster om Bredforsen övergår luftledningen till kabel och följer befintlig ledningsgata över Bockholmen, Kvarnön, Jörsön och över södra delen av Untrafjärden till stationen i Söderfors. Passager över vattendragen sker antingen genom styrd borrning eller genom förläggning av kabelförbanden i befintliga broar. Kabelsträckan för detta alternativ är ca 4,5 km. I figur 3.4 nedan visas detta kabelalternativ. Kabelalternativ 2:2014 Från väster om Bredforsen övergår luftledningen till kabel och går fram till länsväg 763. Därefter följer kabelsträckningen vägen i riktning mot Söderfors, över Bockholmen, Kvarnön, Käringön och Jörsön. Ledningen följer sedan väg 292 mot sydost och viker därefter av mot öster och går parallellt med väg 757 till stationen i Söderfors. Passager över vattendragen sker antingen genom styrd borrning eller genom förläggning av kabelförbanden i befintliga broar. Kabelsträckan för detta alternativ är ca 6 km. I figur 3.4 nedan visas detta kabelalternativ. 13 (62)

14 Figur 3.4. Befintlig ledningssträckning samt alternativ från Alternativ presenterade i samrådet 2016/17 Kabelalternativ 1:2016 Med start norr om Bredforsen passerar alternativ 1 inledningsvis under forsen ca 650 meter genom borrning i sydlig riktning fram till Kvarnön. Alternativet sträcker sig därefter som markförlagd kabel över ön längs med väg 763 i ca 1,2 km fram till sjön Skiljaren. Sjön passeras genom borrning (ca 150 meter) varefter markförläggning planeras ca 150 meter fram till Hällsjön som även den passeras genom borrning (ca 150 meter). De kommande ca 600 metrarna fortsätter alternativet längs med väg 763 fram till befintlig ledning. Sträckningen fortsätter därefter i befintlig ledningsgata ca 1,5 km. Sträckningen passerar på denna sträcka en skidbacke, en mindre väg samt ett bostadsområde innan den når väg 763. Strax innan vägen, fram till Söderfors ställverk, går alternativ 1 genom borrning under väg 763, Untrafjärden samt Engelska parken. Den totala ledningssträckningen är ca 5,1 km varav ca 2,8 km går längs väg 763 och ca 1,7 km utgörs av borrning. Alternativ 1 framgår av figur 3.5. Kabelalternativ 2:2016 I alternativ 2 ersätts en del av befintlig luftledning med markkabel och borrning. Alternativet innebär att befintlig sträckning kvarstår i befintligt utförande från Bredforsen vid gränsen mellan Gävleborgs och Uppsala län fram till skidbacken, se figur 3.3 samt 3.5. Vid vägen intill skidbacken övergår befintlig luftledning till markkabel och sträcker sig ca 500 meter genom skogsmark fram till väg 763. Strax innan vägen, fram till Söderfors ställverk, går alternativ 2 genom borrning under väg 763, Untrafjärden samt Engelska parken. Alternativet är totalt ca 14 (62)

15 1 250 meter och omfattar ca 500 meter markförlagd kabel och ca 750 meter borrning. Alternativ 2 framgår av figur 3.5. Figur 3.5. Befintlig ledningssträckning samt alternativ från 2016/17. Justering av Kabelalternativ 2:2016 Efter samrådet 2016 har alternativ 2:2016 justerats för att minska längden på borrningen och därmed kostnaderna samt de tekniska osäkerheterna. Alternativet går likt tidigare i befintlig ledningsgata som markförlagd ledning från skidbacken fram till väg 763 och borras under vägen. Efter väger fortsätter sedan alternativet som markförlagd ledning i befintlig ledningsgata fram till Untrafjärden där alternativet borras till en punkt strax väster om Station Söderfors. Ledningen går sedan den sista delen som markförlagd kabel fram och ansluter till stationen. Alternativet är totalt ca meter och omfattar ca 850 meter markförlagda kabelförband och ca 450 meter borrning. Det justerade alternativet framgår av figur (62)

16 Figur 3.6. Justerad sträckning för alternativ 2: Teknisk utformning av alternativen Ett utförande av den aktuella ledningen med markförlagd kabel skulle kräva ett ca 1,2 meter djupt schakt med ungefär samma bottenbredd och en dagöppning om ca 2 meter. I schaktet förläggs två parallellgående kabelförband samt längsgående kopparlina (jordlina) och eventuell fiberkabel. Varje förband består av tre plastisolerade enfaskablar, se figur 3.7. Figur 3.7. Principskiss över kabelschakt. Måttangivelserna är cirkamått. Kringfyllningen runt kablarna i diket består av finkrossat material. Mekaniskt skyddas kablarna med ett kabelskydd av plast. Varningsnät tillsammans med varningsband placeras i återfyllnaden. 16 (62)

17 Arbetet med kabeldiket genomförs normalt med grävmaskin för schaktning. Sprängning kommer eventuellt att bli nödvändig för schaktning av kabeldiket. Sprängmassor kommer att borttransporteras. Normalt läggs schaktmassorna upp vid sidan om kabeldiket för att sedan användas som återfyllnadsmaterial ovanför kringfyllningen. Större stenar och block kan inte användas som återfyllnad. Vid kabelförläggning krävs ett arbetsområde om ca 7-10 meter på vardera sida utmed schaktet för arbetsmaskiner samt för uppställning av kabeltrummor och upplag av schaktmassor. Alternativ 1 och 2 från 2014 innebär förläggning av kabelförbanden längs med befintliga broar. Förläggningen kan genomföras på olika vis beroende på brons konstruktion. I större broar med ihåliga trummor kan kabelförbanden förläggas i trummorna. Vid mindre broar, likt de berörda broarna, kan förbanden hängas på sidan av bron med hjälp av en kabelstege. När starkströmsledningar ska förläggas i broar krävs det att handlingar och konstruktionsredovisning skickas in för kontroll till Trafikverkets brospecialister. Först måste dock ledningsägaren vara överens med broförvaltaren om att föreslagen ledningsförläggning är lämplig. Vid korsning av Untrafjärden, väg 763, Hjällsjön, Skiljaren och Bredforsen enligt alternativ 1 och 2 från 2016 utförs kabelförläggning med schaktfri metod som tryckning eller styrd borrning för att undvika trafikstörningar eller påverkan på vattenmiljö. Vid borrning krävs att en grop, stor nog för borren, schaktas ned till berggrunden. Från gropen sker sedan borrningen under vattendragen eller vägen, se figur 3.8. Ovanför kablarna och ca 5 meter ut från kablarna kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas i syfte att skydda kablarna och hålla dem Figur 3.8. Exempel på en schaktgrop inför tillgängliga för reparation. Ett område om hammarborrning i berg för en markförlagd 130 kv ca 2,5 meter på ömse sidor om ledning. kabelschaktet kommer dessutom att hållas trädfritt. Mindre buskar kan tillåtas direkt ovanför kablarna. Raseringens genomförande Ett markkabelalternativ skulle innebära raseringsarbeten. En rasering inleds vanligtvis med att faslinorna avisoleras, vilket innebär att de tas loss från isolatorkedjorna och läggs i ett linhjul som hängs i isolatorkedjorna. Detta arbete utförs normalt med hjälp av hjul- eller larvmaskiner med skylift. Faslinorna dras därefter in på raseringstrummor. 17 (62)

18 I nästa arbetsmoment kommer en hjul- eller larvmaskin till stolpplatsen för att montera ned regeln och isolatorkedjor och sist stolpbenen. En gripklo håller fast stolpbenet medan marken närmast stolpen grävs upp. Därefter kan stolpbenet dras upp. Gropen vid gamla stolphålet återfylls ordentligt så att ingen eftersjunkning sker. Allt material transporteras bort från platsen. Faslinor, stålreglar och annan metall samlas i containers och återvinns. Isolatorer i glas och annat material som inte återvinns transporteras till deponianläggning. Trästolpar transporteras antingen till återvinningsanläggning som bränsle eller tillbaka till stolptillverkare för destruktion. De skadeförebyggande åtgärder som beskrivs i denna MKB för den befintliga luftledningens underhållsåtgärder gäller även vid raseringsarbeten. Efter arbetets färdigställande sker alltid en slutbesiktning av beställaren där även raseringsarbetet besiktas och eventuella markskador dokumenteras och reklameras för åtgärd Jämförelse av alternativ För de olika kabelalternativen berörs ett flertal vattendrag. För att passera vattendragen finns olika metoder. Styrd borrning innebär att kabelrör borras ned i marken under det område som ska passeras, därefter dras kablarna in i dessa rör. Metoden kan göras i alla typer av markförhållanden men är svår och kostsam vid bergsborrning. Vid fältbesök i området konstaterades att älvfårorna troligtvis uteslutande består av berg. Det kan dock inte uteslutas att det finns andra typer av material i älvfårorna, vilket ytterligare kan försvåra den styrda borrningen. Båda alternativen från 2016 kräver schaktning samt borrning under Untrafjärden och väg 763. Alternativ 1:2016 medför även borrning under Hjällsjön, dämningen vid Skiljaren samt dämningarna vid Bredforsen. Med stor sannolikhet kan även sprängning bli nödvändigt. Alternativt kan kabelförbanden förläggas på broarna över älvpassagerna. I anslutning till tre av de fyra broarna längs väg 763 finns dock dammluckor som gör kabelförläggning på broarna olämplig. Ett fel på en ledning som är förlagd i bro tar även lång tid att åtgärda. Det beror dels på ledningens svåråtkomlighet och dels pågrund av långa ställtider för personal, maskiner, felsökning och material. I dagsläget har flera ledningsägare lämnat in önskemål till Trafikverket om att förlägga ledningar i bron över Dalälven vid Söderfors. Bron har redan en vattenledning på ena sidan och en kabelstege med ytterligare ledningar på den andra sidan. Ellevio anser därför att det inte är möjligt att utnyttja brokonstruktionen för en förläggning av aktuell regionnätsledning med ytterligare sex kablar. Kostnader för anläggning, stationsombyggnation samt rasering av befintlig luftledning bedöms för alternativ 2:2016 uppgå till ca 11,8 miljoner kronor. Kostnaderna för alternativ 2:2014 och alternativ 1:2016 är likvärdiga och är i storleksordningen 3 gånger högre än alternativ 2:2016. Alternativ 1:2014 är storleksordningen 5 gånger dyrare än alternativ 2:2016. Kostnader presenteras även i tabell 3.1 nedan. 18 (62)

19

20

21 4. Beskrivning av befintlig ledning 4.1 Ledningssträckning Den befintliga ledningen utgår ifrån Skedvi i Dalarnas län och går i en östlig riktning över Dalälven och väg 69 samt vidare söder om Husby för att åter gå över Dalälven. Sedan sträcker sig ledningen söder om Finnsjön samt norr om Dormsjö vidare österut mot Gävleborgs län. Det omgivande landskapet består till övervägande del av kuperad skogsmark. Vid och omkring Dalälven berör ledningen jordbruksmarker. För ledningens sträckning genom Dalarnas län, se figur 4.1 samt bilagd översiktskarta. Figur 4.1. Befintlig ledning genom Dalarnas län. Inom Gävleborgs län korsar ledningen väg 68 samt järnväg för att sedan sträcka sig söder om Västanhede och Bastfallet. Vidare går ledningen norr om Vinnersjö och Hedesunda innan den vid Bredforsen passerar länsgränsen till Uppsala län. Landskapet som ledningen berör består av ett skogslandskap med inslag av våtmarker och jordbruksmark. För ledningens sträckning genom Gävleborgs län, se figur 4.2 samt bilagd översiktskarta. 21 (62)

22 Figur 4.2. Befintlig ledning genom Gävleborgs län. Ledningen övergår från Gävleborgs län till Uppsala län vid Bredforsen vilken ledningen passerar för att i sydostlig riktning sträcka sig över Kvarnön i ca 1,2 km fram till sjön Skiljaren. Efter passagen med sjön sträcker sig ledningen ca 400 meter genom skogsmark fram till väg 763 vilken ledningen korsar. Efter korsningen med vägen fortsätter ledningen i samma riktning ca 1,5 km genom skogsmark förbi en skidbacke, en mindre väg samt ett bostadsområde fram till väg 763. Efter korsningen med vägen sträcker sig ledningen ca 300 meter fram till Untrafjärden vilken ledningen passerar. Efter passagen sträcker sig ledningen i ostlig riktning i ca 150 meter för att sedan ansluta i Söderfors ställverk. Den befintliga ledningens sträckning genom Uppsala län omfattar ca 4,5 km luftledning. Intill ledningens södra sida sträcker sig minst en lokalnätsledning parallellt med ledningen hela sträckan genom Uppsala län. Genom Engelska parken går L13 parallellt med tre av Vattenfalls lokalnätsledningar vilka har en koncession som inte är tidsbegränsad. Den befintliga ledningens lokalisering kan ses i figur 4.3 samt bilagd översiktskarta. 22 (62)

23 Figur 4.3. Befintlig ledning genom Uppsala län. 4.2 Teknisk utformning Figur 4.4. Befintlig 130 kv ledning i träportalstolpar. Luftledningen är i huvudsak uppförd i ca meter höga tvåbenta träportalstolpar med en gemensam stålregel, se figur 4.4. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan stolpplatserna, är normalt omkring meter och fasavståndet avståndet mellan faslinorna är 4 m. Vissa 23 (62)

24 stolpar närmast stationerna är stolparna försedda med två överliggande topplinor som fungerar som åskskydd, se figur 4.5. Figur 4.5. Bild tagen i Uppsala län mot nordväst från väg 763 med befintlig 130 kv kraftledning (till höger i bild) utförd med träparstolpar parallellt med Vattenfalls två lokalnätsledningar. Ledningen är uppförd i en trädsäker ledningsgata och kommer vara det även i framtiden, vilket innebär att inga träd får växa så höga att de riskerar att falla på ledningen eller att grenar och toppar riskerar att växa in i ledningen. Skogsgatan som utgör den inlösta delen av ledningsgatan r ca 40 meter bred, se figur 4.6. Till ledningsgatan hör även sidoområden i vilka träd som riskerar att falla på ledningen, så kallade farliga kantträd, tas ned. Figur 4.6. Trädsäker skogsgata. 24 (62)

25 Där ledningen sträcker sig parallellt med andra ledningar kan den totala bredden på skogsgatan överstiga 40 meter. Genom hela Uppsala län är minst en, ibland flera, lokalnätsledningar uppförda parallellt med L13, se figur 4.5 och figur 4.7. Figur 4.7. Befintlig ledning L13 samt Vattenfalls parallella lokalnätsledning i Uppsala län. 4.3 Drift och underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. 25 (62)

26 Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker motormanuellt. Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 4.4 Elektromagnetiska fält och säkerhet Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna (kablarna vid markförlagd ledning) och markytan. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas/kablarnas placering och på avståndet mellan linorna/kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för 26 (62)

27 allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor när elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Magnetfält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas (eller kablarnas vid markförlagd ledning) placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. Magnetfältet för en kraftledning redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjd, d.v.s. 1,5 m ovanför markytan. Ledningen är uppdelad i två sektioner med årsmedelströmlasterna 272 A respektive 43 A. Från Station Skedvi fram till Svarttjernsberget vid länsgränsen Dalarna-Gävleborg är medellasten 272 A. Sedan fortsätter ledningen med en medellast på 43 A från Svarttjärnsberget till Station Söderfors. Vid Svarttjernsberget ansluter en ledning som går vidare söderut mot stamnätstation Horndal. Det är av den anledningen det är olika strömlast på ledningsdelarna. På sträckan Skidbacken Söderfors station går ledningen parallellt med två kraftledningar tillhörande Vattenfall Eldistribution AB. Vattenfalls ledningar är uppförda med triangelstolpar där ledningarnas höjd över mark är 10 m. Beräkningarna har delats upp i tre delar. En del beräknad med medellast 272 A, en med medellast 43 A parallellt med Vattenfalls två ledningar och en med medellast 43 A. Sträckan Skedvi-Svarttjernsberget Figur 4.8 nedan visar den magnetiska fältstyrkan som en funktion av avståndet från ledningens mittfas. Starkast magnetfält, ca 4.4 µt, erhålls vid ledningens mittfas. 30 meter från ledningens mitt är magnetfältet strax under 0,4 µt. 27 (62)

28 Magnetfältsnivå [mikrotesla] 5,000 4,500 4,000 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 0,500 0,000 Magnetfältsnivå [mikrotesla] Avstånd från ledningens centrum [m] Figur 4.8. Magnetfält för Ellevios ledning med årsmedelströmlast 272 A. Sträckan Svarttjernsberget-Söderfors utan Vattenfalls parallella ledningar Figur 4.9 nedan visar den magnetiska fältstyrkan som en funktion av avståndet från ledningens mittfas. Starkast magnetfält, ca 0,7 µt, erhålls vid ledningens mittfas. 10 meter från ledningens mitt är magnetfältet strax under 0,4 µt. Magnetfältsnivå [mikrotesla] Magnetfältsnivå [mikrotesla] 0,800 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0, Avstånd från ledningens centrum [m] Figur 4.9. Magnetfält för endast Ellevios ledning med årsmedelströmlast 43 A. 28 (62)

29 Sträckan Svarttjernsberget-Söderfors med Vattenfalls parallella ledningar Figur 4.10 visar den magnetiska fältstyrkan som en funktion av avståndet från mittfasen på Ellevios kraftledning. Vattenfalls ledningar är placerade till vänster i figuren. Starkast magnetfält, ca 0,7 µt, erhålls vid Ellevios lednings mittfas. Magnetfältet blir av naturliga skäl högre på den sida som Vattenfalls ledningar står. Räknat från 130 kv ledningens mitt så är magnetfältet nere på 0,4 µt på ca 26 meters avstånd. På motsatt sida avklingar magnetfältet snabbare. Där är det nere på 0,4 µt efter 10 meter. Magnetfältsnivå [mikrotesla] Magnetfältsnivå [mikrotesla] 0,800 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0, Avstånd från Ellevios mittfas Figur Magnetfält för Ellevios ledning med årsmedelströmlast 43 A parallellt med Vattenfalls ledningar. 4.5 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning. Det horisontella avståndet ska vara minst fem meter vid en ledning för högst 55 kv. Om spänningen är högre ska avståndet vara större. För aktuell 130 kv ledning L13 är minsta avstånd 5,4 meter i ej detaljplanelagda områden och 10 meter i detaljplanelagda områden. Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. 29 (62)

30 Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt 4.4 ovan Uppfyllelse av elsäkerhetsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1) Ledningen uppfyller säkerhetsföreskrifterna då inga byggnader ligger inom 5,4 meter från ledningen. Närmsta byggnad ligger 7 meter från ledningen. Byggnaden ligger ej i detaljplanelagt område. 30 (62)

31 5. Planförhållanden 5.1 Dalarnas län Säters kommun Enligt översiktsplanen som är antagen 2013 berör ledningen ett grundvattenområde, EU-block samt naturvårdsprogrammet. Ledningen bedöms inte stå i strid med gällande översiktsplan. Inga detaljplaner berörs. Hedemora kommun Den befintliga ledningen berör Hedemoras Översiktsplan 2030 som antogs Enligt planen berör ledningen ett av flera utvecklingsstråk. Utvecklingsstråken ska verka för att binda samman de prioriterade utvecklingsorterna Vikmanshyttan, Garpenberg, Husby, Långshyttan och Stjärnsund. Ledningen bedöms vara förenlig med översiktsplanen. Inga detaljplaner berörs. Avesta kommun Den befintliga ledningen bedöms vara förenlig med Översiktsplan Avesta Inga detaljplaner berörs. 5.2 Gävleborgs län Hofors kommun Översiktsplan Hofors kommun 2010, antagen samma år, berörs av den befintliga ledningen. Enligt planen korsar kraftledningen Gästrikeleden som är en vandringsled. Enligt översiktsplanen berör även ledningen ett område av riksintresse för vindkraft. Området fanns med i GIS-underlag 2014 med inte i nuvarande GIS-underlag avseende riksintressen för vindkraft. Inga detaljplaner berörs. Sandvikens kommun Enligt Översiktsplan 1990 Sandvikens kommun genomskär den befintliga ledningen två jordbruksbygder samt ett skogsbruksområde. Befintlig ledning bedöms vara förenlig med gällande översiktsplan. Inga detaljplaner berörs Gävle kommun Den befintliga ledningen bedöms vara förenlig med Gävle kommuns gällande Översiktsplan Kommunen yttrade i samrådet att den befintliga ledningen är ett samhällsekonomiskt alternativ som sammanvägt bidrar till en hållbar utveckling samt att ledningen uppfyller mål och strategier i kommande Översiktsplan Gävle kommun år Inga detaljplaner berörs. 31 (62)

32 5.3 Uppsala län Tierps kommun I Tierp kommuns översiktsplan, Översiktsplan antagen 2011, rekommenderas att Söderfors orts speciella kvaliteter som bad för friluftsliv och turism, bruksmiljöerna och läget vid Dalälven utvecklas. Ledningen bedöms inte stå i strid med Tierp kommuns översiktsplan. I ett mail med en kommunarkitekt på Tierps kommun 2014 ingår L13 delvis i ett detaljplanelagt område (detaljplan 404, upprättad 1968). Den befintliga kraftledningen bedöms enligt arkitekten inte strida mot detaljplanen. Länsstyrelsen skriver i yttranden att den befintliga ledningen inte berör några detaljplaner. Efter granskning av detaljplan 404 konstaterar Ellevio att det är Vattenfalls ledningar som berör detaljplanen och inte Ellevios ledning. I övrigt berörs inga andra planer eller områdesbestämmelser. 32 (62)

33 6. Konsekvensbedömning I detta kapitel redovisas vilka intressen som berörs av befintlig ledning och alternativ 2:2016, nedan kallat Alternativ 2:2016 Engelska parken, samt vilka konsekvenser som bedöms uppstå till följd dessa. Skyddsåtgärder för att minimera de bedömda konsekvenserna tas även upp. I genomförd konsekvensbedömning förutsätts att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Intressen som har tilldelats Kart ID-nummer kan återfinnas i intressebilagorna. Bilaga 2 och 3 visar intressen i Dalarnas län, bilaga 4 och 5 visar intressen i Gävleborgs län och bilaga 6 och 7 visar intressen i Uppsala län. Konsekvensbedömningen är i vissa avsnitt uppdelad efter län för att underlätta läsning och förståelse. Om ingen specificering av län redogörs gäller texten alla län. I konsekvensbedömningen har hänsyn tagits till omgivande aspekter, exempelvis parallellgående ledningar. Generellt gäller att en stor del av påverkan i Uppsala län kvarstår även i fall befintlig ledning skulle raseras då ledningen går parallellt med Vattenfalls ledningar vilka kommer kvarstå oavsett eventuella ändringar av L13. Alla nämnda objekt ligger inom 50 m från ledningens mitt och bedöms därmed som berörda. Kolumnen Berörs beskriver hur utpekade intresseområden berörs av ledningen. g = ledningen genomskär området, u =ledningen går i utkanten av området och t =ledningen tangerar området. De kulturmiljölämningar som ligger inom 20 m från ledningens mitt, därmed i skogsgatan, har markerats med ett x. 6.1 Landskapsbild Där den befintliga ledningen passerar över Dalälven, jordbruksmarker från transformatorstationen i Skedvi till Dalälven, samt i närhet av samhällen med bebyggelse utgör ledningen ett synligt element i landskapet. Sträckningen passerar också ett antal bilvägar och vattendrag där ledningen exponeras för allmänheten. I närheten av Söderfors passerar ledningen Engelska parken som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård och som ett regionalt intresse för kulturmiljövården där även värden för landskapsbilden finns representerade Berörda intressen Ledningen berör inga utpekade intressen för landskapsbilden Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder för landskapsbilden bedöms vara nödvändiga för något alternativ Konsekvensbedömning En kraftlednings påverkan på landskapsbilden består i den siluettverkan som ledningen utgör. Omfattningen av påverkan avgörs av stolparnas utförande, höjd och antal samt det omgivande landskapets karaktär. I ett storskaligt landskap upplevs en kraftledning som ett något mindre störande inslag än i ett mer uppbrutet småskaligt landskap. Om en ledning bryter landskapets huvudsakliga riktning blir påverkan större. 33 (62)

34

35

36

37

38

39

40

41 Ramsarområde, men endast mindre delar är formellt skyddade. Befintlig ledning tangerar ramsarområdet vid våtmarken Aspan samt genomskär området ca 250 meter vid passage över Dalälven. Området är totalt ca 17 km långt. Ledningen berör inga befintliga eller blivande naturreservat inom Hovranområdet. Det främsta hotet mot området är igenväxning. Valla mosse i Dalarnas län är inte skyddat av fågeldirektivet eller som ramsar men däremot av habitatdirektivet. Valla mosse är även skyddat som naturreservat. Området har ett högt fågelvärde med talrika vadare. Den befintliga ledningen tangerar endast området och berör det därmed i liten utsträckning. Hedesunda och Untra är två sammanhängande Natura 2000-områden från fågeldirektivet. Områdena delas av länsgränsen mellan Gävleborg och Uppsala men området är i praktiken sammanhängande. Området är utpekat för att skydda och utveckla miljöer som är lämpliga för skyddsvärda fåglar knutna till naturliga lövrika skogsmiljöer, våtmarker samt vattenmiljöer. Befintlig ledning går i utkanten av området Hedesunda i ca 120 meter respektive Untra i ca 650 meter. Utöver det tangerar även L13 Untraområdet i ca 800 meter. Hotade arter kring aktuell ledning De senaste 10 åren har totalt 47 hotade arter observerats inom 50 meter från L av dessa återfanns i den trädfria skogsgatan. Bortom skogsgatan har en observation av mossa gjorts. Förutom en orm utgörs observationerna i skogsgatan av fjärilar, främst vaddnätsfjäril, kärlväxter och lavar. Sumpvioler är en kärlväxt som trivs i ängslandskap liknande en ledningsgata. Bortsett från Öland och Gotland så förekommer väddnätsfjärilen på fastlandet idag främst i fuktiga avsnitt i kraftledningsgator med riklig förekomst av värdväxten ängsvädd Skadeförebyggande åtgärder Körning på våtmarker för planerat underhåll, inspektion eller reparation av ledningen får bara ske om minsta möjliga grad av körskador säkerställs. Detta görs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Vid passage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag får endast ske om det är miljömässigt motiverat. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. Där ledningen passerar över och intill vattendrag ska buskar och annan lågväxande strandnära vegetation behållas i skogsgatan så långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön utan att äventyra säkerheten för ledningen. Detta gäller i synnerhet vid vattendrag av högre naturvärdesklass. Hänsyn till dessa tas i samband med tekniskt- och skogligt underhåll. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar. Mot bakgrund av att så få hotade fågelarter observerats samt då ledningen utgjort en del av landskapet sedan 30-talet bedömer Ellevio att behovet av skyddsåtgärder är litet. Den åtgärd som bedöms som skälig är att sätta upp hindermarkörer på den sträcka som genomskär Ramsarområdet, en ca 250 meter lång sträcka över Dalälven, vilken är den sträcka som bedöms innebära störst risk för kollisioner. I det fall underhållsåtgärder kan antas medföra en negativ påverkan på naturmiljön kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken. 41 (62)

42 Alternativ 2:2016 Engelska parken Alternativets markkabeldel berör två vattendrag. En eventuell framtida markkabelförläggning genom dessa kommer föranledas av en anmälan om vattenverksamhet. För att minska påverkan på vattendragen kan åtgärder kan genomföras under torrperiod eller genom tillfällig omledning av vattnet så att schaktning kan ske i torrhet. En viss risk finns för förorening av mark och vatten vid arbete med maskiner vid byggnation av ledningar. Ellevio ställer miljökrav på sina entreprenörer för att minimera risken för olyckor som innebär utsläpp till mark- och vatten Konsekvensbedömning En kraftledningsgata innebär andra livsbetingelser för djur och växter lokalt till följd av ökad solinstrålning och ändrade fuktighetsförhållanden. Vid byggnation försvinner vissa etablerade arter och nya arter tillkommer. Ledningsgator fungerar som spridningskorridorer för fjärilar och där ledningar går över gamla ängs- och hagmarker har den regelbundna röjning möjliggjort ett bevarande av hävdgynnade arter vars biotoper minskat drastiskt. En stor del av de arter som observerats i ledningens närhet finns troligtvis där till följd av ledningen. Då marken kring och under ledningen underhålls regelbundet skapas speciella förhållanden som vissa arter trivs bra i, såsom väddnätfjärilen. Då ledningen funnits länge har negativt påverkade arter sannolikt flyttat på sig och positivt påverkade arter etablerat sig. Mot bakgrund av detta bedöms en förlängd koncession i befintlig sträckning vara positivt ur djur- och växtlivssynpunkt. Att ha kvar ledningen i befintligt utförande innebär ingen tillkommen påverkan på fågellivet. Den befintliga ledningen har ett brett avstånd mellan faserna vilket innebär att ledningen inte innebär någon risk för strömgenomgång. Vidare är faslinorna horisontellt placerade vilket minskar risken för kollision jämfört med en ledning med vertikalt placerade faslinor. Mot bakgrund av att så få hotade arter observerats samt då ledningen utgjort en del av landskapet sedan 30-talet bedömer Ellevio att konsekvenserna på fågelfaunan sammantaget är obetydliga och behovet av skyddsåtgärder litet. Ovan angiven skyddsåtgärd, på den mest känsliga sträckan, bedöms som skälig och tillräcklig. Under genomförda samråd har inga yttranden kring fåglar inkommit. Vid framtida underhållsåtgärder med maskiner kan markskador uppstå, framför allt i fuktiga områden. Med gällande skyddsåtgärder bedöms risken för markskador vara liten. Ledningen är uppförd med stolpar impregnerade med kreosot. Studier har visat att kreosot har en mycket begränsad spridning till omgivande mark. Spridningen är mellan ett par centimeter till några decimeter ut från kraftledningsstolpen, och bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för naturmiljön. Då ledningen är befintlig medför en förlängd koncession inga åtgärder som kan påverka miljökvalitetsnormer för vattenområden. Underhållsåtgärder, med ovan angivna skyddsåtgärder, bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna. Fladdermusförutsättningsområdet bedöms inte påverkas av ledningen. Alternativ 2:2016 Engelska parken Byggfas: Alternativet medför schaktning ner till berggrunden för att borrning under Dalälven ska kunna genomföras. Schaktgropen placeras på östra sidan om Dalälven. För markkabeldelen 42 (62)

43

44

45

46

47 Vidare berörs byggnadsminnet Engelska parken vid Söderfors (BM 1). Parken, på sin tid märklig och uppmärksammad, har bibehållit sin ursprungliga karaktär med för tiden typiska växtsortiment och slingrande gångar, samt de flesta av parkens tillbehör såsom stengrottan, flera minnesstenar och det grekiska templet. Templet återfinns 150 meter från ledningen. Figur 6.1. Engelska parken och Grekiska templet sett från väg (62)

48 Figur 6.2. Grekiska templet i Engelska parken. Den befintliga kraftledningen löper igenom riksintresset för kulturmiljövård och byggnadsminnet Engelska parken. Länsstyrelsen har påtalat att det på sikt är önskvärt att ledningen tas bort och ersätts med en markförlagd kabel. Alternativet innebär inga förändringar på kraftledningen och inga åtgärder utöver normal drift och underhåll. 48 (62)

49 Figur 6.3. Vattenfalls ledningar (vänster) och Ellevios L13 (höger) genom Engelska parken. Alternativ 2:2016 Engelska parken Alternativet innebär att befintlig ledningen raseras och att kabelförband markförläggs genom de kulturhistoriskt värdefulla områdena. Ledningen borras sedan under Untrafjärden Skadeförebyggande åtgärder Påverkan på kulturmiljöintressen utgörs främst av en visuell inverkan på kulturlandskapet och på enskilda kulturmiljöobjekt i anslutning till ledningarna och tillhörande skogsgata. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på kulturmiljön kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen. I samband med underhållsåtgärder ska stor försiktighet iakttas. Körning över övrig kulturlämning får ej ske. Vid körning nära fornlämning ska det säkerhetsavstånd hållas som länsstyrelsen anger i samrådet enligt 2 kap kulturmiljölagen. Avverkningsrester får inte lämnas kvar på fornlämningar och övriga kulturlämningar. Om det vid underhållsarbeten skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar skall den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till länsstyrelsen enligt kulturmiljölagen 2 kap. 10. Alternativ 2:2016 Engelska parken Nya kabelförband kommer att borras under vattnet och de kulturhistoriskt värdefulla områdena. 49 (62)

50 Om lämningar som kan antas vara fornlämning enligt Kulturmiljölagen påträffas vid arbete i kraftledningsgatan ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. Det finns inga kända fornlämningar inom där schaktning kommer ske Konsekvensbedömning Totalt finns 29 st kända forn- eller kulturlämningar belägna i kraftledningsgatan varav 14 st finns i skogsgatan. Alla kulturlämningar återfinns i Dalarnas och Gävleborgs län. Med ovan angivna skyddsåtgärder bedöms de negativa konsekvenserna på enskilda kulturlämningar kunna undvikas. Dalarnas län Ledningen berör de sammanhängande riksintressena Grådö-Hamre-Husby samt Kloster vid Dalälven i Hedemora kommun. I detta område går ledningen till största delen genom ett öppet landskap som medger långa utblickar och gör ledningen synlig i landskapet. Eftersom landskapet är öppet och vidsträckt blir ledningen dock inte så framträdande. Bedömningen av ledningens påverkan på riksintressena bedöms därför som liten. Gävleborgs län Utöver kända kulturlämningar finns det inget utpekat område med kulturmiljövärden, såsom riksintresseområde, inom Gävleborgs län. Uppsala län De värden för kulturmiljö som den befintliga ledningen berör återfinns inom riksintresset för kulturmiljö, Söderfors bruk, vilket ledningen berör strax innan passagen av Untrafjärden. Den befintliga ledningen bedöms utgöra ett främmande inslag i kulturmiljön sett till Engelska parkens ursprungliga syfte och utformning. Att behålla befintlig ledning i sin nuvarande utformning med fortsatt drift och underhåll innebär dock inga tillkommande konsekvenser för kulturmiljön. Bedömningen utgår ifrån att en befintlig anläggning finns och att ingenting nytt tillkommer och att ingenting tas bort. 50 (62)

51 Figur 6.4. Stolpplaceringar i Engelska parken. Ellevios L13 till vänster i bilden och Vattenfalls ledningar till höger. Figur 6.5. Bild tagen från Grekiska templet i Engelska parken mot stolpplaceringarna i figur (62)

52

53

54

55

56

57

58