Samrådsunderlag. Befintlig 40 kv-kraftledning mellan Risa och Svenljunga, Svenljunga kommun, Västra Götalands län.

Transkript

1 Samrådsunderlag Befintlig 40 kv-kraftledning mellan Risa och Svenljunga, Svenljunga kommun, Västra Götalands län. Januari 2017

2

3 INNEHÅLL 1. BAKGRUND OCH SYFTE TILLSTÅNDSPROCESSEN GÄLLANDE LAGSTIFTNING SAMRÅD OCH MKB PRÖVNINGEN MARKUPPLÅTELSE OCH LEDNINGSRÄTT ÖVRIGA TILLSTÅND ELLER DISPENSER UTREDNINGSALTERNATIV NOLLALTERNATIV BEFINTLIG LEDNING ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING LOKALISERING OMFATTNING OCH UTFORMNING KONSEKVENSBEDÖMNING AV BEFINTLIG LEDNING LANDSKAPSBILD RIKSINTRESSEN OCH NATURA NATURVÄRDEN KULTURMILJÖ VATTEN KOMMUNALA PLANER HÄLSA OCH SÄKERHET SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER

4 4

5 1. BAKGRUND OCH SYFTE Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) ska ansöka om förlängt tillstånd (sk. nätkoncession för linje) för en befintlig 40 kv regionnätsledning mellan Risa-Svenljunga i Västra Götalands län. Anledningen till ansökan är att giltighetstiden för tillståndet går ut i november Ledningen är belägen i Svenljunga kommun och är nödvändning för att säkerställa en fullgod leveranssäkerhet och leveranskvalitet för Svenljunga tätort och aktuella nätkunder i området. Ledningens totala längd är ca 7 kilometer och utgörs av en ca 5 km lång luftledning som sträcker sig från transformatorstationen i Risa till Svenljunga tätort där ledningen övergår till en ca 2 km lång markkabel som ansluter transformatorstationen i Svenljunga. Nu gällande koncession för ledningen beviljades av NUTEK, nuvarande Energimarknadsinspektionen, Ledningen är sambyggd med en befintlig ledning mellan Tranemo-Svenljunga på sträckan Risa-Svenljunga. Behovet av här aktuell ledning uppkom för att säkerställa elförsörjningen till Svenljunga då den befintliga ledningen Tranemo-Svenljunga var i behov av ombyggnad. Vid ledningsfel reservmatades elen från Lockryd men då även den ledningen var i behov av ombyggnad krävdes åtgärder för att säkerställa elförsörjningen i området. Två alternativ undersöktes, där det ena innebar en ombyggnad av ledningen mellan Lockryd och Svenljunga, och det andra en ny ledning parallellt med den befintliga ledningen på sträckan Risa-Svenljunga. Det sistnämna alternativet innebar även avveckling av ledningen mellan Lockryd-Svenljunga. Alternativet med ny ledning på sträckan Risa-Svenljunga valdes då det ansågs vara den lämpligaste förstärkningsåtgärden ur både miljömässig och kostnadsmässig synvinkel. Detta resulterade i koncession för en luftledning som sambygdes med ledningen mellan Tranemo-Svenljuga i befintlig ledningsgata mellan Risa och Svenljunga. Efter beviljad koncession år 1995 föreslogs dock, p.g.a. utrymmesskäl, en markförläggning av sträckan inom Svenljunga tätort. Denna godkändes av kommunen och färdigställdes år Vattenfalls utgångspunkt är att fortsatt driva ledningen i befintlig sträckning och utförande, d.v.s. en kombination av luftledning och kabel, då inga nya motstående intressen tillkommit sedan ledningen prövades och byggdes. Figur 1. Ledningens lokalisering i förhållande till omlandet. 5

6 2. TILLSTÅNDSPROCESSEN 2.1 Gällande lagstiftning För att få bygga och nyttja en starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), så kallad nätkoncession för linje. I en ansökan om nätkoncession ska enligt ellagen en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Samrådsförfarandet och kraven på MKB regleras i miljöbalken (1998:808), se vidare nedan. Ansökan om nätkoncession prövas av Energimarknadsinspektionen. För en befintlig ledning vars tillstånd löper ut gäller samma lagkrav som för en ny ledning och som beskrivs ovan. 2.2 Samråd och MKB Inför ansökan om nätkoncession ska samråd genomföras i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Detta ska enligt miljöbalken i första hand ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket beslutas av länsstyrelsen, ska samrådskretsen utökas. Eftersom Vattenfall anser att det redan tidigt i projektet är viktigt att inhämta synpunkter från alla samrådsparter kommer samråd att ske med länsstyrelsen, kommunen och enskilda, men även med övriga statliga myndigheter och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Syftet med samrådet är framför allt att informera om projektet och att inhämta samrådsparternas synpunkter. De synpunkter som inkommer under samrådsprocessen beaktas i det fortsatta arbetet med koncessionsansökan och MKB. Efter genomfört samråd upprättas en MKB som biläggs tillståndsansökan vid inlämnandet till Energimarknadsinspektionen. Syftet med MKB:n är i huvudsak att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som ledningen kan få på; Människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö Hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt Annan hushållning med material, råvaror och energi Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön Förslag till innehållsförteckning i kommande miljökonsekvensbeskrivning Enligt miljöbalken ska samrådet kring en verksamhet även behandla den kommande MKB:ns innehåll. Nedan presenteras övergripande ett förslag till innehåll i kommande MKB: 1. Sammanfattning 2. Projektets bakgrund och syfte 3. Alternativ, inklusive nollalternativ 4. Samrådsredogörelse 5. Beskrivning av det befintliga alternativet - lokalisering, omfattning och utformning 6. Områdesbeskrivning identifierade intresseområden, planförhållanden etc. 7. Konsekvensbedömning allmänna och enskilda intressen, hälsa och säkerhet inklusive elektriska och magnetiska fält 8. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 9. Referenser 2.3 Prövningen När ansökan är komplett och innefattar de övriga handlingarna, utöver MKB, som krävs enligt ellagen sänds ansökan in för prövning till Energimarknadsinspektionen. När Energimarknadsinspektionen tagit emot tillståndsansökan inhämtar myndigheten yttranden från bl.a. berörd länsstyrelse, kommun, fastighetsägare samt övriga berörda sakägare innan tillstånd till verksamheten kan medges. 6

7 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt I samband med att ledningen byggdes inhämtades tillstånd för tillträde till berörda fastigheter. Den aktuella förnyade koncessionsansökan föranleder inget behov av ytterligare avtal för att driva eller underhålla befintlig ledning. Vattenfall har ledningsrätt att bygga, driva och underhålla ledningen. 2.5 Övriga tillstånd eller dispenser Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning vid byggande av en ny ledning. Den här aktuella ledningen är befintlig och inte heller lokaliserad inom områden som kräver tillstånd eller dispenser. 3. UTREDNINGSALTERNATIV 3.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver den situation som skulle uppstå om projektet inte genomförs, vilket i det här fallet innebär att befintlig 40 kv-ledning inte får fortsatt tillstånd. Det skulle medföra att Vattenfall inte kan fortsätta driva ledningen och därmed inte kan behålla leveranssäkerhet och kvalitet till sina nätkunder. Ett nollalternativ skulle också föranleda ett behov av att utreda andra platser för ledningens lokalisering och utförande eftersom den fortsatt behövs för att säkerställa strömförsörjningen i området. Ledningen skulle under tiden för utredning behöva tas ur drift. Nollalternativet skulle dock inte innebära att ledningen raseras då koncessionen för den ledning som går parallellt med det befintliga alternativet gäller tillsvidare. Ett nollalternativ skulle således inte innebära någon visuell förändring i landskapet. 3.2 Befintlig ledning Det befintliga alternativet innebär att 40 kv-ledningen behålls i befintligt läge och utförande. I samband med tillståndsansökan år 1995 konstaterades det att sambyggnation med ledning i befintlig ledningsgata var den mest lämpliga åtgärden för att säkerställa elförsörjningen till Svenljunga ur både miljömässig och kostnadsmässig synvinkel. Genom sambyggnation i den befintliga ledningsgatan ansågs den nya ledningen inte ha någon påverkan på markanvändningen, såsom jord- och skogsbruk. Eftersom ledningen 1997 beslutades att markförläggas inom Svenljunga tätort gav den heller inget ökat intrång i tätbebyggt område. Inga nya registrerade intresseområden har tillkommit sedan den förra koncessionen beviljades vilket innebär att förlängt tillstånd av befintligt alternativ inte kommer ge en ökad påverkan i området. 3.3 Alternativa sträckningar Aktuell ledning uppfördes i befintlig ledningsgata genom sambyggnation med en befintlig ledning och de båda ledningarna går mellan stationerna i Svenljunga och Risa. En sambyggnation innebar minskat intrång i landskapet då befintlig ledningsgata användes. Den parallella ledningens koncession gäller tillsvidare vilket innebär att ledningsgatans utbredning, som idag är den genaste vägen mellan Risa och Svenljunga, kommer förbli oförändrad även om den här aktuella ledningen inte skulle finnas kvar i samma sträckning. Kartläggning av intressen utmed den befintliga ledningen konstaterar att det inte tillkommit några förändringar i området sedan ledningen beviljades tillstånd år De intressen som hanterats i förra koncessionsansökan och som låg till grund för beslutet 1995 är således desamma idag. Vidare visar utförda magnetfältsberäkningar att de bostäder som finns i ledningens närhet inte påverkas av magnetfält från ledningen, se vidare avsnitt Vattenfall anser att ledningens lokalisering i befintligt läge är den i området lämpligaste utifrån både miljömässiga och hälsomässiga aspekter och anser därför inte att det är motiverat att utreda alternativa lokaliseringar. Att flytta ledningen till en annan plats bedöms snarare utgöra större miljöpåverkan än att behålla ledningen i befintlig lokalisering. 7

8 4. BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING 4.1 Lokalisering Ledningen är lokaliserad i Svenljunga kommun och går från Risa i nordvästlig riktning upp till Svenljunga, väster om väg 156. Ledningen är sambyggd med ledningen Risa-Tranemo på sträckan Risa-Svenljunga och går i en 40 meter bred skogsgata. Ledningen utgörs av en luftledning mellan transformatorstationen i Risa och fram till Svenljunga tätort där ledningen fortsätter som kabel inom tätorten till stationen vid Strömgatan. Utanför tätbebyggt område berör ledningen i huvudsak skogsmark med moss- och sumpskog, med undantag för åker- och betesmark vid Lilla Hulan, Nytorp och vid stationen i Risa. Norr om stationen i Risa korsar ledningen ån Assman och Röstorpasjön. Vidare går ledningen söder om Åstorpasjön och tangerar den östra kanten av Åstorpamossen. Därefter passerar ledningen under en 400 kv-ledning som går i västöstlig riktning. Mellan åker- och betesmark vid Lilla Hulan och Nytorp korsars ett utbrett myrområde. Vid Nytorp korsar ledningen sedan väg 156. Strax sydöst om Svenljunga tätort övergår luftledningen i kabel och inom tätorten är ledningen nedgrävd under gata samt park- och tomtmark. 4.2 Omfattning och utformning Ledningens totala längd är ca 7 km varav ca 5 km utgörs av en luftledning som är sambyggd i stålstolpar med en 40 kv-ledning mellan Tranemo-Svenljunga. Stolphöjden är ca 20 meter och medelspannslängden är 190 meter. Ledningens tre faser är vertikalplacerade på ena sidan av stålstolpen och ledningen Tranemo-Svenljunga har sina faser placerade på andra sidan av samma stålstolpe. Strax sydöst om Svenljunga går luftledningen ner i marken och inom Svenljunga tätort är ledningen förlagd som kabel parallellt med den andra ledningen i två separata kabelgravar på en sträcka av ca 2 km. I söder ansluts luftledningen till en station vid Risa, söder om väg 1582, och i norr till en station vid Strömvägen i Svenljunga Drift och underhåll Med ca 8 års mellanrum röjs luftledningens skogsgata från högväxande vegetation inom hela dess bredd. I sidoområdena fälls även alla farliga kantträd. Röjningen görs för att säkerställa en trädsäker ledning vilket innebär att ledningsgatan (även kantträd i sidoområde) röjs så att träd eller buskar inte kan nå närmare ledningen än angivet säkerhetsavstånd fram till nästa röjning. Inför underhållsröjningar genomförs samråd med länsstyrelsen för att säkerställa att påverkan på natur- och kulturmiljöer minimeras. 5. KONSEKVENSBEDÖMNING AV BEFINTLIG LEDNING 5.1 Landskapsbild Från stationen i Risa går ledningen norrut i ett relativt öppet landskap där den korsar väg 1582 och Röstorpasjön. Vidare går ledningen i huvudsak genom obebyggd skogsmark som utgörs av moss- och myrmarker med undantag för åker- och betesmark vid Lilla Hulan, Nytorp och vid Risa. Det är också vid dessa platser som det finns bebyggelse. Ledningen korsar sedan väg 156 för att gå in i glesare skogsmark fram till där den övergår i kabel. Skogsgatan där luftledningen går är ca 40 meter bred och utgör ett större element i landskapet, men eftersom den går mestadels i obebyggt skogslandskap bedöms den visuella påverkan vara liten. Inom Svenljunga tätort är kabeln nedgrävd i gata samt i park- och tomtmark vilket inte ger någon visuell påverkan på landskapsbilden. 8

9 Figur 2. Ledningens lokalisering. 9

10 5.2 Riksintressen och Natura 2000 Inom området för ledningen finns inga riksintressen eller Natura 2000-områden. Närmsta riksintressen, vilka utgörs av riksintresse för Naturvård respektive Kulturmiljövård, är lokaliserade ca 3 km respektive 5 km bort, se karta i figur 3. Närmsta Natura 2000-område är beläget ca 6,5 km sydöst om stationen i Risa, se karta i figur 3. Ledningen bedöms således inte påverka varken riksintressen eller Natura 2000-områden. Figur 3. Riksintressen i ledningens närområde. 5.3 Naturvärden Det finns ett fåtal registrerade naturvärden i direkt anslutning till ledningen, se karta figur 4. Vid Lilla Hulan och Nytorp finns ängs- och hagmarker som är upptagna i Ängs- och betesmarksinventeringen. 10

11 Ledningen går också över större områden med sumpskog och mossar som också är upptagna i Våtmarksinventeringen. Ledningen passerar mossen öster om Trollsjön som har naturvärdesklass 2, d.v.s. mycket högt naturvärde. Även Åstorpamossen berörs i dess östa delar, även den med naturvärdesklass 2. Öster om Åstorpamossen tangeras ett naturvärdesobjekt med Barrskog. Befintlig ledningsgata har funnits på platsen i ca 30 år, varav ca 20 år med här aktuell ledning. Detta innebär att naturmiljöerna har anpassats till ledningsgatans öppenhet och kontinuerliga röjning. Röjning av vegetation i skogsgatan kan också gynna den biologiska mångfalden eftersom ledningsgatan ger förutsättningar för andra livsmiljöer än det kringliggande landskapet. Ledningen bedöms sammantaget inte ha någon negativ påverkan på naturmiljön. För att säkerställa att påverkan på naturmiljöer minimeras genomförs samråd med länsstyrelsen inför underhållsröjningar. Figur 4. Naturvärden i ledningens närområde. 11

12 5.4 Kulturmiljö Det finns både kända fornlämningar och områden för kulturmiljö i närheten av den södra delen av ledningen, se karta figur 5. Figur 5. Kulturmiljövärden inom ledningens närområde Fornlämningar Stationen i Risa ligger inom det större fornlämningsområdet Röstorp som är ett av Sveriges mest välbevarade fornåkersområden. Fornlämningarna ligger främst sydväst om stationen i huvudsak i skogs- och hagmark där de närmast belägna kända fornlämningarna ligger i strandkanten intill Röstorpasjön. Vid Hagalund, ca 150 meter väster om ledningen, finns ett område med skogsbrukslämningar. Befintlig ledning bedöms inte ha någon påverkan på kända fornlämningar eftersom dessa inte ligger i direkt anslutning till ledningen. 12

13 5.4.2 Område för kulturmiljö Området runt stationen i Risa utgörs av ett större område för kulturmiljö utpekat av länsstyrelsen. Här finns också en bevarandeplan för odlingslandskapet. Det finns även en kulturhistorisk intressant miljö runt gårdarna vid Hulan. Eftersom ledningen är befintlig är den visuella påverkan i området oförändrad och därmed bedöms inte kulturmiljöomårdena påverkas av ledningen. 5.5 Vatten Ledningen passerar områden för grundvatten upptagna i VISS (Vatteninformationssystem i Sverige) i både söder och norr. I söder passerar ledningen även över ån Assman och sjön Röstorpasjön som är Fiskevårdsområden enligt länsstyrelsens gis-databaser. Ledningen bedöms inte påverka vattenvärdena i området. Figur 6. Vattenvärden inom ledningens närområde. 13

14 5.5.1 Strandskydd Den å och sjö som ledningen korsar omfattas av de generella strandskyddsbestämmelserna enligt miljöbalkens 7 kapitel. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Ledningen bedöms inte inverka negativt på strandskyddets syften. 5.6 Kommunala planer Kommunens nuvarande översiktsplan är aktualiserad 2003 och sedan början av 2016 pågår arbete med att ta fram en ny kommunövergripande översiktsplan. Den luftburna delen av ledningen ligger utanför detaljplanelagt område och berör inga kommunala planer enligt aktuell översiktsplan. Den kabelutförda delen av ledningen ligger inom detaljplanelagt område, placerad i gatumark respektive parkmark och tomtmark. Kabeln är markerad i den förnyade detaljplanen för Stadsplan Torstorp, antagen Aktuell ledning anses inte strida mot gällande detaljplaner. 5.7 Hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För luftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Även kablar förlagda i mark ger upphov till spänningsskillnader och därmed också till ett elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de jordkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. För markkabel beror den resulterande fältstyrkan förutom på strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial eller vegetation. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält, dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte elektromagnetiska fält (EMF) ha betydande miljöeffekt. 14

15 Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip Magnetfältsberäkningar Magnetfältsberäkningar för aktuell ledning, både luftledning och kabel, har utförts baserat på uppmätt utfall av effekt under Resultatet, se figur 7 respektive figur 8, visar följaktligen medelvärdet under de tre senaste åren. Då aktuell ledning går parallellt med ledningen Tranemo- Svenljunga på sträckningen Risa-Svenljunga innefattar beräkningarna resultatet för båda ledningarna. Som figurerna nedan visar avtar styrkan i det magnetiska fältet kring ledningarna ju längre från ledningen man kommer. Figur 7. Magnetisk flödestäthet vid olika avstånd från luftledningen. För luftledningen är beräkningen utförd 1,5 m över mark. Under ledningarna är den magnetiska flödestätheten strax över 0,5 mikrotesla. I utkanten av skogsgatan som är cirka 40 meter bred är värdet cirka 0,1 mikrotesla. Närmsta bostadshus ligger ca 50 meter från luftledningen och enligt beräkningarna är påverkan från det magnetiska fältet på detta avstånd försumbar. 15

16 Figur 8. Magnetisk flödestäthet vid olika avstånd från kabeln För kabeln är beräkningen utförd för en punkt 1,5 m ovan mark. Står man rakt ovanför kabeln är den magnetiska flödestätheten strax över 0,2 mikrotesla. Kommer man längre ifrån kabeln än fem meter är värdet under 0,05 mikrotesla. Närmaste bostadshus ligger ca 25 meter från kabeln, och på det avståndet är påverkan från det magnetiska fältet försumbar. De bostäder som finns i ledningens närhet bedöms därmed inte påverkas av magnetfält från kabeln. 6. SAMLAD BEDÖMNING Den aktuella 40 kv-ledningen är sambyggd med ledningen Tranemo-Svenljunga på sträckan Risa- Svenljunga. Ledningen utgörs både av luftledning genom framför allt skogsmark med sumpskog och mossar, och av kabel inom Svenljunga tätort. Ledningens lokalisering påverkar varken riksintressen eller Natura 2000-områden och anses inte inverka negativt på strandskyddets syften. Ledningen anses inte heller ha någon påverkan på kända fornlämningar eftersom dessa inte ligger i direkt anslutning till ledningen. Eftersom ledningen är befintlig och är sambyggd med ledningen Tranemo-Svenljunga skulle en förlängd koncession av aktuell ledning ha en oförändrad visuell påverkan i landskapet. Därmed bedöms lednigen även ha en oförändrad påverkan på kulturmiljöområdena. Ledningen Tranemo-Svenljunga och ledningsgatan mellan Risa-Svenljunga har funnits på platsen i ca 30 år varav ca 20 år även innefattat aktuell ledning. Naturmiljöerna längs ledningen anses sålunda ha anpassats till ledningsgatans öppenhet och den kontinuerliga röjning som görs av ledningsgatan. Alternativet att rasera ledningen och lokalisera den på annan plats skulle innebära betydligt större påverkan på omgivningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. En sådan åtgärd skulle också innebära att ledningen skulle ta ny mark i anspråk eftersom den fortsatt behövs för att säkerställa strömförsörjningen i området. Ett sådant alternativ skulle dessutom inte ge någon minskad påverkan på varken natur- eller kulturvärden, landskapsbild eller andra intresseområde då ledningen går parallellt med ledningen Tranemo-Svenljunga vars koncession gäller tillsvidare. Sammantaget görs bedömningen att befintlig lednings sträckning och utförande är den mest lämpliga utifrån både miljömässig och hälsomässig påverkan och ur driftsäkerhetssynpunkt. 16

17 7. REFERENSER Skriftliga källor Svenljunga kommun (2003). Översiktsplan aktualiserad Svenljunga kommun Svenljunga kommun (2003). Ändring av Stadsplan Torstorp 1:65 m fl. Svenljunga kommun Digitala källor Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida Länsstyrelsernas GIS-tjänst GIS-underlag från Skogsstyrelsen Lantmäteriets Terrängkarta och Fastighetskarta VISS, Vatteninformationssystem Sverige 17