Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Komplettering till ansökan om förlängd nätkoncession för befintlig kraftledning mellan Eklunda Torshälla, Eskilstuna kommun, Södermanlands län

2 Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB Trollhättan Telefonväxel: Org.nr: Projektledare Tillstånd och rättigheter Miljökonsekvensbeskrivning WSP Sverige AB Box Göteborg Uppdragsledare: Komplettering MKB: Granskning: Foton, illustrationer och kartor : WSP, Vattenfall Eldistribution AB Kartmaterial: Lantmäteriet, Länsvisa geodata Länsstyrelsen 2

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och behov Gällande lagstiftning Metod för miljökonsekvensbeskrivning Begreppsförklaring Avgränsningar Bedömningsgrunder Samlad bedömning TILLSTÅNDSPROCESSEN Samråd Samrådets genomförande Synpunkter från samrådet Annan lagstiftning ALTERNATIVUTREDNING Nollalternativ TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Markkabel NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR VALT ALTERNATIV Markanvändning, bebyggelse och planer Konsekvensbedömning Hänsynsåtgärder Miljökvalitetsnormer Konsekvensbedömning Skyddsåtgärder Natur- och kulturmiljö Konsekvensbedömning Hänsynsåtgärder Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och Magnetiska fält Konsekvensbedömning Hänsynsåtgärder SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER

4 Bilageförteckning 1. Kartor 2. Fastighetsägarförteckning 3. Magnetfältsberäkning 4. Shapefiler 4

5 1 INLEDNING Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) har ansökt om ny nätkoncession för linje för befintlig 45 kv ledning mellan Eklunda och Torshälla i Eskilstuna kommun, Uppsala län. Inom ramen för en tillståndsansökan skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Föreliggande dokument utgör en komplettering av ursprungsansökans MKB. 1.1 Bakgrund Vattenfall ansökte den 29 juli 2002 om ny nätkoncession för linje för två ca 650 m långa befintliga markkablar (nominell spänning 45 kv och konstruktionsspänning 52 kv) mellan Eklunda och Torshälla, en inmatning till transformatorstationen och en utmatning. Den aktuella sträckningen byggdes år 1980 och koncessionen erhölls Eskilstuna Energi & Miljö Elnät har områdeskoncession i hela aktuella området i Torshälla. Redovisningsenhet för ledningen är RER Den 12 juni 2017 begärde Energimarknadsinspektionen (Ei) att ansökan skulle kompletteras enligt diarienummer Med anledning av Ei:s kompletteringsbergäran utgör föreliggande dokument en komplettering till ansökan om nätkoncession för linje för aktuellt sträckning som visas i Figur 1. Översiktskarta. Figur 1. Översiktskarta. Större karta finns som bilaga. 5

6

7

8

9 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallat MKB) som beskriver den påverkan och konsekvens som ledningen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen (nedan kallat Ei), som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession (dvs tillstånd) ska erhållas. Vid ett eventuellt överklagande prövar mark- och miljödomstolen frågan. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. 2.1 Samråd Innan en MKB kan upprättas ställer 6 kap 4 miljöbalken (1998:808) krav på att den som vill etablera en kraftledning skall samråda med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda. I de fall verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd. Syftet med samråden är att samtliga berörda ska ges möjlighet att utbyta information gällande projektet. Den kunskap som insamlas under samrådsprocessen ligger till grund för projektets fortsatta utveckling och innehållet i MKB:n Samrådets genomförande Tidigt samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken (MB) har under mars 2002 genomförts skriftligen med dels Eskilstuna kommun, och dels med länsstyrelsen i Södermanlands län. I skrivelsen begärdes också om skriftliga yttranden. Vidare informerades de enskilda som särskilt berörs av åtgärden under kungörelser i Eskilstuna Kuriren den 26 mars 2002 om att nätkoncession för kraftledningen löper ut och skall förnyas Synpunkter från samrådet Eskilstuna kommun, plankontoret respektive bygg- och miljökontoret, besöktes den 26 mars 2002 för att samla material till denna miljökonsekvensbeskrivning. Ledningssträckningen granskades ur plansynpunkt och med hjälp av kommunens GIS-system. Vidare diskuterades elektriska och magnetiska fält och kommunen påpekade här vikten av att i miljökonsekvensbeskrivningen presentera ledningens magnetfält i ett aktuellt kurvdiagram. Inga hinder kunde noteras mot en förnyad koncession. Länsstyrelsen Södermanland formulerar i en skrivelse att de inte ser några hinder för förlängd koncession. 2.2 Annan lagstiftning Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t ex bli aktuellt att ansöka om tillstånd för eller anmäla vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens från skyddat område enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen ska beaktas. För det fall prövning enligt andra bestämmelser kommer att bli aktuella görs detta i behörig ordning skilt från aktuell ansökan om nätkoncession för linje. 9

10 3 ALTERNATIVUTREDNING Då ansökan gäller befintliga markkablar i stasmiljö och inga direkta värden finns i ledningen närhet har bedömningen gjorts att alternativa sträckningar inte är relevant att utreda. EI har i aktuellt fall ej inkommit med begäran om alternativutredning. 3.1 Nollalternativ Nollalternativet utgör i det här fallet av de konsekvenser som uppstår om en förlängning av nätkoncession avseende 45 kv kraftledning ÄL814 S1 och ÄL 814 S2 inte medges, dvs att ledningen måste tas bort. Nollalternativet innebär att elförsörjningsbehovet i området i och runt Torshälla behöver tillgodoses från annat håll. Vid avveckling av markkabel uppkommer under själva rivningsskedet tillfälliga störningar på bland annat friluftsliv, flora och fauna. Negativ påverkan kan exempelvis utgöras av buller från maskiner och fordon samt tillfälliga skador på mark och växtlighet. En positiv effekt är att magnetfältspåverkan försvinner. Om avveckling skulle ske behöver ny ledning anläggas och ta ny mark tas i anspråk, med åtföljande miljökonsekvenser, för att tillgodose elförsörjningsbehovet i Torshälla. Detta innebär mångdubbelt större konsekvenser i jämförelse med fortsätt användning av befintliga markkablar. 4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Markkabel Vid markförläggning av kablar grävs eller, vid förekomst av berg, sprängs i en erforderlig omfattning ett kabeldike. Schaktdjupet och schaktbredden är på ca 1 meter, se Figur 2 för schematisk skiss av kabelschakt. Markkabeln förläggs i enlighet med de krav som ställs i gällande regelverk och normer. Markkablarna består av tre enfaskablar som buntas ihop i triangelkonfiguration. Kablarna är plastisolerade (typbeteckning AXKJ) och innehåller ej olja. Materialvalet har inte någon påverkan på omkringliggande natur. 10

11

12 5 NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR VALT ALTERNATIV En MKB ska, med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet enligt 6 kapitlet 3 MB. Det innebär att en MKB ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, 5.1 Markanvändning, bebyggelse och planer Området som berörs består till övervägande del av parkområde. Närliggande markanvändning är både bostadsområden och industriområden. Sträckningen passerar bostadshus på ca 21 meters avstånd. Markkabeln är placerad på en fastighet, ägare på. som Eskilstuna kommun står som ensam taxerad Sökt alternativ berör två detaljplaner, se Tabell 4 Av sökt ledning berörda detaljplaner, och står inte i strid med någon av planerna. Tabell 4 Av sökt ledning berörda detaljplaner Plannummer Fastställd Huvudsakligt innehåll SP Bostadsområden, småindustriområden och grönområden. SP Områden för industri och småindustri, grönområden och bostadsområden Konsekvensbedömning Sökt alternativ har funnits på platsen sen 1980 och strider inte mot berörda detaljplaner. Ett flertal flerbostadshus ligger utmed ledningen, vad gäller konsekvenser avseende magnetfält se vidare under avsnitt Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra en obetydlig konsekvens avseende aspekten markanvändning, bebyggelse och planer Hänsynsåtgärder Inga särskilda hänsynsåtgärder bedöms vara nödvändiga. 5.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken och införts för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som trafik och jordbruk. Miljökvalitetsnormen ska avspegla den lägst godtagbara miljökvaliteten eller önskade miljötillståndet för vad människan och naturen tål. Miljökvalitetsnormer finns för luft, buller och vatten. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluften gäller i hela landet och finns för ämnena; kväveoxid, kvävedioxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, partiklar (PM10), ozon, bensen, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Beräkningarna av luftkvaliteten görs utifrån data från trafik, förbränningsanläggningar och industrier. Sökt utformning är befintliga markkablar och medför inte några utsläpp alls. Buller Den 1 juli 2004 trädde förordning /2004:675) om omgivningsbuller i kraft vilken genomför bullerdirektivet, Direktiv 2002/49/EG med syftet att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, 12

13 gemensamma kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner. Med förordningen infördes även en miljökvalitetsnorm för buller i form av en målsättningsnorm; det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Normen följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Vatten Inom ramen för EU:s vattendirektiv (2006/60/EG) har miljökvalitetsnormer för vatten utvecklats. För ytvatten innehåller normerna kvalitetskrav angående ekologisk status och kemisk status. För grundvatten finns kemiska och kvantitativa kvalitetskrav. Normer finns även för konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster (t.ex. vattenkraftdammar). Som huvudregel ska alla vattenförekomster uppnå normen om god status till 2015 och statusen får inte försämras, dock kan undantag göras. Eskilstunaån omfattas av MKN för ytvatten, där den ekologiska statusen klassificerats till måttlig med hänsyn till både hydromorfologisk påverkan och övergödning. Kvalitetskravet är god ekologisk status Den kemiska ytvattenstatusen uppnår ej god ytvattenstatus även vad gäller kemisk status utan överallt överskridande ämnen 1. Eskilstunaåns miljöproblem är bl a övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Påverkanskällor är bl. a. punktutsläpp från reningsverk, diffusa utsläpp från jordbruk och atmosfärisk deposition Konsekvensbedömning Sökt utformning ger inte upphov till varken luft- vattenutsläpp eller buller. Sammantaget bedöms planerad verksamhet medföra en obetydlig konsekvens avseende aspekten miljökvalitetsnormer Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder bedöms vara nödvändiga. 5.3 Natur- och kulturmiljö Sökning på artportalen gav inga resultat av varken fåglar, kärlväxter, svampar, insekter eller andra artgrupper i anslutning inom 50 m från markkabeln. Några riksintressen för naturvård, Natura områden eller naturreservat är ej belägna inom 100 meter från sökt alternativ. Närmaste Natura 2000 området utgörs av Aspholmen ca 5 km nordväst om ledningen. Närmaste naturreservat utgörs av ekbacken ca 260 m sydväst om ledningen, se Figur 3. 1 Länsstyrelsen (2017) VISS 13

14 Figur 3. Kända naturvärden. Större karta finns som bilaga. Ledningen ligger intill Eskilstunaån som omfattas av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för flora och fauna i strandnära områden. Riksintresse för kulturmiljövård Torshälla är lokaliserad vid Eskilstunaån och norröver, ca 15 m från markkabeln. Området består av småstadsmiljö med i huvudsak medeltida gatunät och som speglar utvecklingen från köpstad och utförselhamn till manufakturcentrum. Ledningen påverkar inte på något vis de kulturmiljövärden som finns i riksintresseområdet. Det finns inga kulturreservat, andra kända kulturmiljövärden eller av Riksantikvarieämbetet utpekade fornlämningar belägna inom 50 m från sökt alternativ, se Figur 4. Närmaste fornlämning är en ristning ca 85 m söder om markkabeln. 14

15

16 5.4 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och Magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer tex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfältsberäkning Magnetfältsberäkning har utförts längs ledningen. Uppskattade medelströmmar framräknade på 50 % av ledningens maximala kapacitet har används. Magnetfältsvärden är beräknade på höjden 1,5 m över mark. Röd kurva visar magnetfältet som alstras av ÄL814 S1. Blå kurva visar magnetfältet som alstras av ÄL814 S2. Grön kurva visar sammanlagringen av de båda fälten vid det mest ogynnsamma fallet. 16

17

18