Samrådsunderlag. E.ON Elnät Sverige AB Malmö

Transkript

1 Samrådsunderlag Ny 130 kv kraftledning vid Ugglarp. Förstärkning av regionnätet till Ängelholm och Grevie inom Ängelholm och Klippans kommuner (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB Malmö

2 Titel Utgivare Konsulter Samrådsunderlag Ny 130 kv kraftledning vid Ugglarp. Förstärkning av regionnätet till Ängelholm och Grevie, inom Ängelholm och Klippans kommuner (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB Mia Westerberg och Anders Ohlsson, ÅF Industry AB Datum (12)

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Beskrivning av studerade alternativ Förutsättningar Lokalisering och landskapsbild Intresseområden Luftledningsstråk 1a och 1b Luftledningsstråk 2a och 2b Luftledningsstråk Kabelstråk A Kabelstråk B Teknisk utformning Luftledning Markkabel Översiktlig konsekvensbedömning Luftledningsstråk Markkabelstråk Påverkan vid byggnation och underhållsarbete Magnetfält Bilagor 1. Karta över utredningsområde och luftledningsstråk respektive markkabelstråk 2. Karta över luftledningsstråk samt berörda och närliggande intresseområden avseende natur-, vatten- och kulturmiljö. 3. Karta över kabelstråk samt berörda och närliggande intresseområden avseende natur-, vatten- och kulturmiljö. 3 (12)

4 1 Bakgrund Elförsörjningen är en mycket viktig samhällsfunktion och elektricitet används inom de flesta delar av samhället. Det innebär att vi är beroende av en säker elförsörjning och ett robust elnät. Enligt den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2011 är nätbolagen skyldiga att se till att oplanerade elavbrott inte överstiger 24 timmar. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät) har idag tillstånd för bl.a. en 130 kv luftledning mellan Mörarp-Grevie. E.ON Elnät har identifierat ett behov av att förstärka regionnätet i Ängelholm och Grevie med omnejd vilket avses genomföras genom att komplettera nätet med ytterligare en 130 kv ledning, se figur 1. Kompletteringen avses ske med dels en spänningshöjning av en befintlig ledning och dels genom nybyggnad av en 130 kv ledning på en delsträcka. En befintlig 50 kv luftledning, Åstorp-Grevie, är uppförd på gemensamma stolpar med 130 kv Mörarp-Grevie luftledningen på sträckan mellan Ängelholm Östra och Grevie. På denna sträcka avses 50 kv luftledningen spänningshöjas till 130 kv, vilket E.ON Elnät innehar giltig koncession för. På sträckan mellan Ugglarp och Ängelholm Östra är stolparna för 130 kv luftledningen Mörarp-Grevie förberedda för en dubbelledning. Också för denna sträcka omfattar koncessionen två stycken 130 kv ledningar. Från den befintliga 130 kv luftledningen Knäred-Mörarp avses en ny 130 kv luftledning avgrenas vid Öja-området till 130 kv luftledningen Mörarp-Grevie, vid Ugglarp. För att anlägga en kraftledning krävs tillstånd enligt ellagen, vilket söks hos Energimarknadsinspektionen. Inför ansökan om ett sådant tillstånd krävs att samråd enligt miljöbalken 6 kap. 4 genomförs. Detta dokument är framtaget för att utgöra underlag för samrådet. 4 (12)

5 Figur 1. Karta med översikt över berörda kraftledningar samt utredningsområde (rödmarkerat). 5 (12)

6 2 Beskrivning av studerade alternativ 2.1 Förutsättningar Samrådet avser en ny 130 kv kraftledning som ska avgrena från den befintliga 130 kv ledningen Knäred-Mörarp till den befintliga 130 kv ledningen Mörarp-Grevie, vid Ugglarp. Ett utredningsområde inom vilket det bedöms vara möjligt att anlägga en ny kraftledning har avgränsats, se figur 1 samt karta i bilaga 1. Inom utredningsområdet har ett antal luftlednings- respektive markkabelstråk tagits fram. Utredningsområdet och stråken har studerats utifrån bl.a. infrastruktur, bebyggelse och natur- och kulturmiljöintressen. De tekniska förutsättningarna som råder för den nya ledningen är att den planeras mellan 130 kv luftledningen Knäred-Mörarp, på lämplig plats längs östra kanten av utredningsområdet, och 130 kv luftledningen Mörarp-Grevie, vid Ugglarp där ledningen är förberedd för en dubbelledning. Utredningsområdets avgränsning i väst- och östlig riktning är de båda befintliga luftledningarna som den nya ledningen avses koppla ihop. Avgränsningen norrut är samhället Össjö och söderut är gränsen strax norr om kommungränsen mellan Ängelholm och Åstorp. Att förlägga en kraftledning utanför detta utredningsområde bedöms leda till orimligt lång ledningssträckning vilket bland annat medför onödigt påverkan på omgivningen samt hög kostnad. 2.2 Lokalisering och landskapsbild Utredningsområdet är lokaliserat sydost om Ängelholm och norr om Åstorps tätorter. Kommungränsen mellan Ängelholm och Klippan följer vattendragen Rönne å och Pinnån. Området präglas av öppen, kuperad jordbruksmark med Rönne å och Pinnån som rinner tvärs genom området i ett slingrigt förlopp. Bebyggelsen är gles och koncentrerad längs vägarna. Samlad bebyggelse finns i Starby, i södra delen av utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns flera mindre, enskilda vägar samt två allmänna vägar som går genom samhället Starby. 2.3 Intresseområden En genomgång av de natur-, vatten- och kulturmiljöintressen som är lokaliserade inom utredningsområdet har gjorts och digital information har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetets digitala kartdatabaser. Informationen har hanterats i ett geografiskt informationssystem (ArcGIS). Kartbilaga 2 och 3 redovisar förekomsten av intresseområden inom respektive stråk. I avsnitt nedan följer en beskrivning av stråken samt vilka berörda intresseområden som finns inom områdena. De konsekvenser som projektet får på respektive intresseområde kommer att beskrivas i den miljökonsekvensbeskrivning som senare tas fram för att bifogas ansökan om nätkoncession för linje för kraftledningen. 6 (12)

7 2.4 Luftledningsstråk 1a och 1b Stråk 1a och 1b är lokaliserade i den norra delen av utredningsområdet och börjar strax söder om samhället Össjö vid 130 kv luftledningen Knäred-Mörarp. Stråk 1b börjar ca 250 m söder om stråk 1a och båda stråken fortsätter västerut mot 130 kv Mörarp-Grevie luftledningen i en svag båge och ansluter vid Ugglarp. Stråk 1a berör ett område inom äng- och betesmarkinventering vid 130 Knäred-Mörarp luftledningen. Området har bete som angivet markslag. Stråk 1a berör Skillinge Össjö ett område som är antagen inom Ängelholm kommuns kulturmiljöprogram i syfte att bevara värdefull kulturmiljö. Området kännetecknas av väl bibehållen herrgårdsbebyggelse och ett godspräglat landskap med många välbevarade arbetarbostäder och torpstugor. Inom båda stråken finns sammanlagt sju fornlämningsområden med följande RAÄ-nummer: Össjö 89:1, Össjö 56:1, Össjö 46:1, Össjö 47:1, Össjö 42:1, Össjö 54:1 och Össjö 237. Stråken berör även åtta fornlämningar (punktobjekt) med RAÄ-nummer Össjö 279, Össjö 272, Össjö 25:1, Össjö 24:2, Össjö 36:3, Össjö 36:1, Össjö 36:2 samt Össjö 23:1. Stråk 1a berör även ett hägnadssystem som är angiven som fornminne (linjeobjekt) med RAÄnummer Össjö 281. Båda stråken berör delar av ett större hägnadssystem (RAÄ-nummer Össjö 255). Stråk 1a berör två områden med röjningsrösen, angivna som punktobjekt, samt ett område med hägnadsystem som är angivet som linjeobjekt avseende skog och historia. 2.5 Luftledningsstråk 2a och 2b Stråk 2a och 2b börjar strax söder om Öja vid 130 kv ledningen Knäred-Mörarp och löper i nordvästlig riktning mot Ugglarp till 130 kv luftledningen Mörarp-Grevie. Stråk 2a korsar Pinnån på ett ställe och stråk 2b korsar Rönne å på flera ställen. Områdena vid vattendragen är kuperade med markerade branta dalsidor. Båda stråken ligger inom Rönne ås dalgång, Ageröds mosse, område av riksintresse för naturvård. Rönne å är Skånes näst största vattendrag och riksintresseområdet omfattar hela Rönneås dalgång. Inom stråken flyter ån fram i en bördig, öppen jordbruksbygd. Rönne å och Pinnån omfattas av strandskyddsbestämmelser. Strandskydd råder runt de flesta sjöar och vattendrag och är normalt en 100 m bred zon på både vatten och land. Stråk 2b berör område som är av riksintresse för friluftsliv, Bjärehalvön med Hallandsåsen och Rönneå. Båda stråken ligger inom Rönneås dalgång. Anderstorp-Snälleröd, område med upprättad nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Sydöstra delen av stråk 2b samt en mindre del av stråk 2a berör sammanlagt tre områden med ängsmarker som är angivna inom äng- och betesmarksinventering. 7 (12)

8 Båda stråken berör Rönne å, område som är antagen i bland annat Klippan och Ängelholms kommuners kulturmiljöprogram. Strandängarna vid ån har under lång tid nyttjats för bete och flera anläggningar längs vattendraget visar hur vattenkraften har utnyttjats. Inom båda stråken finns sammanlagt sex fornlämningsområden med följande RAÄ-nummer: RAÄ-nummer Össjö 53:1, Össjö 52:1, Össjö 51:1, Källna 17:1, Källna 18:1 samt Starby 19: Luftledningsstråk 3 Stråk 3 ansluter vid 130 kv luftledningen Knäred-Mörarp strax sydost om Starby och löper rakt västerut fram till 130 kv Mörarp-Grevie ledningen (delen Mörarp-Ugglarp). Stråket följer sedan kraftledningen norrut fram till punkten där ledningen avses bli en dubbel 130 kv luftledning vid Ugglarp. De flesta intresseområden som stråk 3 berör är lokaliserade strax söder om anslutningspunkten på 130 kv Mörarp-Grevie ledningen vid Ugglarp. Här överlappar riksintresseområdet för naturvård (Rönne ås dalgång, Ageröds mosse), riksintresseområdet för friluftsliv (Bjärehalvön med Hallandsåsen och Rönneå), område med strandskydd samt Rönne å som är antagen i de berörda kommunernas kulturmiljöprogram. Ett fornminne (punktobjekt) med RAÄ-nummer Starby 3:1 är lokaliserad intill den befintliga 130 kv ledningen Mörarp-Grevie. Sydost om Starby, där stråket ansluter till 130 kv Knäred-Mörarp, berörs Rönneås dalgång. Anderstorp-Snälleröd, område med upprättad nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt ett område med ängsmark som är angiven inom äng- och betesmarksinventering. Inom stråk 3 finns två fornlämningsområden med RAÄ-nummer Starby 7:2 respektive Starby 25: Kabelstråk A Kabelstråk A börjar strax norr om Pinnån och Storamölla, vid 130 kv ledningen Knäred- Mörarp. Stråket följer Storamöllavägen västerut i ca 700 m tills den tar slut och löper sedan över jordbruksmark fram till Drakabergavägen. Stråket följer Drakabergavägen västerut fram till Nya Åstorpsvägen, där stråk A och B går samman i ett gemensamt stråk i ca 600 m. Stråket vänder sedan söderut för att koppla på 130 kv ledningen Mörarp-Grevie. Inom stråk A finns två fornminnen (punktobjekt) med RAÄ-nummer Össjö 24:2 och Össjö 38:1. Vid Drakaberga finns ett fornlämningsområde med RAÄ-nummer Össjö 56:1 som berörs av stråk A, samt ett fornlämningsområde med RAÄ-nummer Össjö 51:1som berörs av både stråk A och B där Drakabergavägen och Nya Åstorpsvägen ansluter. 8 (12)

9 2.8 Kabelstråk B Kabelstråk B börjar vid Öja där 130 kv Knäred-Mörarp korsar Drakabergavägen, och stråket följer vägen västerut fram till Nya Åstorpsvägen. Vid Nya Åstorpsvägen går stråk A och B samman i ett gemensamt stråk. Stråk B korsar Pinnån och ligger inom område med riksintresse avseende naturvård, Rönne ås dalgång, Ageröds mosse, samt berör strandskyddat område. Stråket berör Rönneås dalgång. Anderstorp-Snälleröd, område med upprättad nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stråket ligger även inom område för Rönne å, område som är antagen i bland annat Klippan och Ängelholms kommuners kulturmiljöprogram. Inom stråket finns två fornlämningsområden med RAÄ-nummer Källna 24:1 samt Össjö 52:1. 3 Teknisk utformning Den planerade förbindelsen kommer att vara en 130 kv ledning och utföras antingen som luftledning eller som markkabel. 3.1 Luftledning Om ledningen byggs som luftledning kan den uppföras i träportalutförande alternativt stål, se figur 2. Stålstolparna kan generellt sett göras högre och tål därmed lite större avstånd mellan stolpplatserna. Anläggande av en luftledning innebär att grävning görs för varje stolpe och att vissa jordmassor ersätts med homogent material för att garantera stolparnas stabilitet. Tunga transporter krävs till stolpplatserna för transport av stolpmaterial. När stolparna är på plats kommer linorna att dras upp med hjälp av lindragningsmaskiner. Trästolparna kommer att vara impregnerade med kreosot och stålstolparna är varmförzinkade. Figur 2. Till vänster visas en träportalledning och till höger en luftledning i stålstolpsutförande för 130 kv. 9 (12)

10 För att uppfylla lagkraven måste ledningen göras trädsäker genom att en skogsgata på ca 20 m på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Förutom detta kommer enstaka höga träd att fällas utanför detta område om de vid fall kan skada ledningen. 3.2 Markkabel Om ledningen anläggs som markkabel kommer den att bestå av tre separata enfasledare som samlas i triangelformation för att minimera intrång och magnetfälten. Kablarna kommer att placeras i ett gemensamt schakt, ca 1 m djupt och ca 1,5 m brett vid markytan, se figur 3. Kablarna kommer att placeras på en bädd av sand och grus som transporteras till förläggningsplatsen. Närmast ovanför kablarna läggs sand som skydd. Därefter läggs de uppschaktade massorna tillbaka och markytan återställs. Överskottsmassor transporteras bort. Så långt som möjligt försöker man placera kabelstråk utmed vägar för att underlätta anläggningsarbete och framtida reparationsarbete, samt minimera intrånget i natur- och kulturmiljön, samt åkermarkens dränering. Längs ett kabelstråk kommer en ca 7 m bred ledningsgata att hållas röjd från större vegetation för att underlätta åtkomst till kabeln vid eventuella fel. Figur 3. Principskiss av ett kabelschakt i genomskärning. Det svarta strecket ovanför kablarna utgör kabelskydd. 4 Översiktlig konsekvensbedömning 4.1 Luftledningsstråk En luftledning inom något av de föreslagna luftledningsstråken kommer att ge en visuell påverkan i det öppna och bitvis kuperade jordbrukslandskapet. En luftledning kommer även att påverka brukandet av jordbruksmarken då stolpplaceringen försvårar markanvändningen. Genom att där så är möjligt placera stolpar i ägogränser eller impediment, kan en viss begränsning av påverkan göras. Även valet av stolpkonstruktion avgör hur stor påverkan en luftledning kommer att ha i området eftersom placeringen av trä- respektive stålstolpar kan 10 (12)

11 göras med olika långt spann. Medelavstånd mellan stolparna i träportalutförande kan vara ungefär m, medan det i stålutförande kan ökas till ca m. Om ledningen placeras i närheten av högväxande vegetation kan denna behöva tas ned för att ledningen ska vara trädsäker. Inom de föreslagna stråken finns områden med fornlämningar, både punktoch områdesobjekt, och dessa kan antingen helt undvikas eller påverkan på dem minimeras genom väl valda stolpplaceringar. Den befintliga ledningen längs stråk 3 (mellan Starby och Ugglarp) är av träportaltyp och den tillkommande ledningen utförs lämpligen likadan. Nya stolpar bör placeras jämte befintliga om det samlade intrånget ska göras så smalt som möjligt. 4.2 Markkabelstråk Kabelstråken följer i huvudsak befintlig vägstruktur i syfte att minimera påverkan på markanvändning och intresseområden. Vid förläggning av markkabel är det främst i anläggningsskedet som påverkan på landskap och natur- och kulturmiljö uppstår. När kablarna är nergrävda och markytan har återställts kommer vegetationen att tillåtas att återetableras och den visuella påverkan av kabelförläggningen minskar efterhand. Påverkan på lantbrukets dräneringsanläggning kan inte undvikas. Då minimitäckning över kabelförbandet är ca 90 cm påverkas däremot inte brukningen av åkermarken. Stråk A berör en längre sträcka med öppen jordbruksmark vilket försvårar tillgängligheten vid anläggningsarbetet samt vid eventuellt felsöknings- och reparationsbehov. 4.3 Påverkan vid byggnation och underhållsarbete Vissa störningar på trafiksituationen kan uppstå under anläggningsskedet. Om ledningen anläggs i form av en markkabel kommer den i största möjliga mån att följa befintligt vägnät och det innebär att trafikstörningar kan uppstå. Anläggs ledningen i form av en luftledning kommer en stor del av arbetet att förläggas utanför vägområdet vilket bidrar till att minska störningar för allmänheten. Transporter i åkermark kommer att krävas, både för materialtransporter till och från ledningsgatan. Störningarna av anläggningsarbetet är av övergående karaktär. Under driftskedet kan störning av tillfällig art uppstå vid arbete i ledningsgatan för underhållsarbete samt vid akuta felavhjälpningsinsatser. 4.4 Magnetfält Elektriska och magnetiska fält finns överallt där det finns elkraft, exempelvis kring kraftledningar, hushållsapparater, datorer och annan elektrisk utrustning som drivs med växelspänning. I en kraftlednings närhet beror det magnetiska fältets styrka bland annat på avståndet till ledningen, fasernas inbördes placering och hur mycket ström som går i ledningen. Magnetfältet anges oftast i mikrotesla (µt). Ansvariga myndigheter i Sverige med ansvar för hälsofrågor med anknytning till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. I skriften Magnetfält och hälsorisker 1 från 2009 rekommenderar de ansvariga myndigheterna en viss försiktighet både för 1 Finns i sin helhet på under rubriken Magnetfält och trådlös teknik 11 (12)

12 allmänheten och i arbetslivet då hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan uteslutas. Vid byggnation av nya kraftledningar rekommenderar myndigheterna att ledningen utformas och placeras så att exponeringen för magnetfält begränsas om det kan genomföras till rimliga kostnader. E.ON Elnät kommer att ta stor hänsyn till myndigheternas rekommendation vid anläggning, utformning och placering av den planerade ledningen för att begränsa exponeringen vid bostadshus. 12 (12)