Planerad 130 kv kraftledning mellan Rydsgård och Ystad (Skurups och Ystads kommuner)

Transkript

1 .ON lnät Sverige B Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerad 130 kv kraftledning mellan Rydsgård och Ystad (Skurups och Ystads kommuner) Juni 2013 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation.ON lnät Sverige B Malmö eon.se ÅF-Industry B Box Malmö Rapporten har upprättats av Karoline gerup och granskats av nna Bengtsson och nders Ohlsson För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/16

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning och markupplåtelse 5 2 Samråd Metodik Genomförande av samråd 6 3 Beskrivning av studerade alternativ Utredningsområdets avgränsning vgränsning av stråk Teknik Luftledning Markkabel 8 4 Områdesbeskrivning Markanvändning, bebyggelse och planer Intresseområden luftledning Luftledningsstråk Luftledningsstråk Luftledningsstråk Konsekvensbedömning luftledning Permanent påverkan Temporär påverkan Intresseområden markkabel Markkabelstråk Markkabelstråk B Delpassage C Delpassage D Delpassage nslutningsstråk F nslutningsstråk G 13 sid 3/16

4 4.5 Konsekvensbedömning markkabel Permanent påverkan Temporär påverkan Boendemiljö, hälsa och säkerhet 14 5 Teknikval 14 6 Förslag till disposition MKB 15 7 Referenser 16 Bilagor 1 Karta över utredningsområde och stråk 2a Karta över närliggande naturmiljöintressen och övriga intressen 2b Karta över närliggande kulturmiljöintressen sid 4/16

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund lförsörjningen är en mycket viktig samhällsfunktion och elektricitet används inom de flesta delar av samhället. Detta innebär att vi är beroende av en säker elförsörjning och ett robust elnät. Nätbolagen är även skyldiga att se till att oplanerade elavbrott inte överstiger 24 timmar..on lnät Sverige B (nedan.on lnät) har genomfört en nätutredning och då identifierat ett behov av att förstärka matningen till Ystad, som idag matas av en dubbel 50 kv ledning. Området är expansivt och befintligt nät behöver förstärkas för att en tillförlitlig elleverans ska kunna tryggas. För att erhålla en mer robust matning har.on lnät för avsikt att anlägga en ny 130 kv ledning mellan Rydsgård och Ystad i Skurups och Ystads kommuner, Skåne län. n ny station anläggs söder om Bjärsgård (se bilaga 1). 1.2 Lagstiftning och markupplåtelse För att få bygga eller använda en 130 kv ledning krävs tillstånd i form av nätkoncession för linje. llagen med tillhörande förordningar samt miljöbalken reglerar tillståndsprövningen. nsökningshandlingen skickas till nergimarknadsinspektionen som prövar ärendet. Samråd enligt miljöbalken ska genomföras som en del i ansökningsprocessen. Detta dokument är framtaget för att utgöra underlag för samrådet avseende utredningsområde och stråk. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter.on lnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 2 Samråd 2.1 Metodik.ON lnät arbetar efter följande metodik för att identifiera lämpliga sträckningar för nya kraftledningar: tt utredningsområde avgränsas som ska vara stort nog att rymma alternativa stråk. n genomgång av bland annat geografin, bebyggelsetrycket etc. görs och alternativa stråk med olika teknikval (luftledning eller markkabelförband) definieras. Stråk- och teknikval görs och en sträckning projekteras. nsökningshandling inklusive miljökonsekvensbeskrivning upprättas. sid 5/16

6 2.2 Genomförande av samråd Skriftligt samråd genomförs med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheter (Skurups kommunala miljö- och byggnämnd samt Ystad-Österlenregionens miljöförbund), Skurups kommuns serviceförvaltning, Ystads kommuns samhällsbyggnadsförvaltning, Region Skåne, Trafikverket, Region Syd, Transportstyrelsen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Skanova, LRF Skåne, Naturskyddsföreningen i Skåne, Sydöstra Skånes fågelklubb, Skogsstyrelsen samt fastighetsägare inom stråken. Samråd genomförs även med allmänheten genom annonsering i lokal dagspress. ktuellt samråd avser utredningsområde och stråk för den nya ledningen. Utredningsområdet utgör en yttre begränsningslinje, inom vilket det bedöms möjligt att anlägga ledningen. När samrådet är avslutat kommer.on lnät att välja stråk och teknisk lösning för vidare sträckningsutredning. Om det under samrådet framkommer sakskäl som motiverar en ledningsdragning som avviker från de i kartmaterialet markerade stråken, kan en sådan avvikelse komma att göras, under förutsättning att förändringen ryms inom utredningsområdet. Vid en sådan förändring kan kompletterande samråd komma att göras enbart med eventuellt tillkommande fastighetsägare. Inkomna samrådssynpunkter kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse och tillsändas länsstyrelsen tillsammans med en hemställan om beslut huruvida åtgärderna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. n detaljerad sträckning tas fram och ansökan färdigställs. Förslag på disposition av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) framgår av avsnitt 6. 3 Beskrivning av studerade alternativ 3.1 Utredningsområdets avgränsning Inledningsvis har ett utredningsområde avgränsats, inom vilket det bedöms möjligt att anlägga ledningen. Utredningsområdets avgränsning öster och västerut utgörs av befintlig station i Ystad samt tillkommande transformatorstation vid Bjärsgård. Tillkommande station vid Bjärsgård ska anslutas till befintlig 130 kv ledning mellan Malmö och Tomelilla, vilket framgår av kartmaterial i bilaga 1. Söderut har utredningsområdet dragits strax söder om väg 65 men norr om järnvägen. Norrut följer utredningsområdet vägstrukturer och har placerats söder om Krageholmssjön med omkringliggande skogsområde. Det framtagna utredningsområdet är tillräckligt stort för att rymma alternativa stråk för luftledning respektive markkabelförband. De stråk som avgränsats åskådliggörs i karta i bilaga 1 samt presenteras i avsnitt sid 6/16

7 3.2 vgränsning av stråk Ledningen kan antingen uppföras som luftledning eller anläggas som markkabelförband. Närmast stationen i Ystad är det inte möjligt att uppföra en luftledning på grund av bebyggelse och utrymmesskäl. I anslutning till stationsområdet presenteras därför enbart markkabelstråk. Samtliga luftledningsstråk ansluter till något av markkabelstråken. Luftledningsstråk 1 går över öppen mark från det nya transformatorstationsläget vid Bjärsgård till Rynge där stråket övergår till att följa vägstruktur. Tillräckligt utrymme bedöms finnas utmed vägens båda sidor för anläggande av luftledning. Stråket slutar väster om Ystad. Stråket går att kombinera med markkabelstråk, antingen där luftledningsstråket slutar eller vid någon av de andra anslutningspunkterna till markkabelstråk. Vid Rynge gård finns en alternativ sträckning (stråk 2). Stråket ansluter till stråk 1 norr om Marsvinsholm. Öster om Marsvinsholm börjar luftledningsstråk 3, vilket går över öppen jordbruksmark. Stråket har placerats norr om ett skogsområde, som bland annat är upptaget som naturreservat och Natura 2000-område. Vid utformning av stråket har hänsyn också tagits så att erforderliga skyddsavstånd kan hållas till de båda uppförda vindkraftparkerna. Stråket har två alternativa anslutningspunkter till markkabel, se nedan. Markkabelstråk går mellan de båda stationslägena. Stråket är till största delen förlagt utmed befintliga vägstrukturer i södra delen av utredningsområdet. Vid förläggning i stråk utmed väg 65 avses markkabeln förläggas i åkermark utanför vägområde alternativt utmed mindre väg inom stråket. Stråk B börjar vid väg som leder till Kadesjö och följer sedan de norra vägstrukturerna inom utredningsområdet och ansluter till stråk väster om Mossgård. Mellan stråk och B finns tre delpassager, stråk C, D och. Mellan luftledningsstråk 3 och markkabelstråk finns två alternativa anslutningar, vid Hedeskoga (stråk F) och öster om Folkestorp (stråk G). Dessa kortare delpassager är till största delen förlagda utmed vägstrukturer samt i viss mån i öppen mark. 3.3 Teknik Luftledning n luftledning kan uppföras med stolpar av trä eller stolpar av stål, se exempel i figur 1. Stålstolpar kan göras högre än träportalstolpar, vilket möjliggör längre avstånd mellan stolparna. För aktuellt projekt kan en stålstolpsledning i rörstolputförande bli aktuellt. n rörstolpe blir ca m hög och har ett avstånd mellan stolparna på ca m. n träportalledning blir lägre (ca 16 m) med kortare avstånd (ca 180 m) mellan stolparna. n rörstolpe kräver inget fundament utan skyddas mot korrosion genom gummering i rotändan och grävs ner på ett djup av ca 3 m. n trästolpe kräver normalt sett inte heller något fundament utan grävs ner ca 2 m i marken. n rörstolpe tar ca 2x2 m i anspråk vid sid 7/16

8 markytan, medan en träportalstolpe tar ca 4,5x1 m i anspråk, se figur 1. xakta stolphöjder och linspann avgörs vid projekteringen och måste anpassas till lokala terrängförhållanden. Detaljprojektering utformas i samråd med berörda markägare. Figur 1. n rörstolpledning respektive enkel träportalledning för 130 kv. Skisserna är inte skalenliga. nläggande av en luftledning innebär att grävning görs för varje stolpe och att organiska jordmassor ersätts med homogent material för att garantera stolparnas stabilitet. Tunga transporter krävs till stolpplatserna för transport av stolp- och linmaterial. När stolparna är på plats kommer linorna att dras upp med hjälp av lindragningsmaskiner. n luftledning byggs i så kallat brottsäkert utförande, klass. Klass -utförande innebär att ledningen dimensioneras enligt strängaste norm och skogsgatan kommer att bli ca 40 m bred (det vill säga träd tas ned ca 20 m på vardera sidan om ledningen, dessutom fälls träd som står utanför skogsgatan om de vid fall kan ramla på ledningen). Luftledningsstråken består främst av odlingsbar mark med ett fåtal träd Markkabel tt markkabelförband utgörs av tre separata enfaskablar som är placerade i triangelformation (se figur 2). tt normalschakt är drygt 1 meter djupt och bredden vid markytan är ca 1,5 m. Kablarna placeras på en bädd av sand och grus som transporteras till sid 8/16

9 förläggningsplatsen. Närmast ovanför kablarna läggs sand som skydd. När schaktet fyllts igen och vegetation återetablerats kommer spåren av arbetet vara små. Detaljprojektering utformas i samråd med berörda markägare. Figur 2. Tvärsektion av ett kabelschakt där kablarna är placerade i triangelformation. De svarta cirklarna är enledarkablar och det svarta strecket är ett kabelskydd. Skissen är inte skalenlig. Så långt som möjligt försöker man placera kabelstråk utmed vägar för att underlätta anläggningsarbete och framtida reparationsarbete, samt minimera intrånget i natur- och kulturmiljön samt åkermarkens dränering. 4 Områdesbeskrivning 4.1 Markanvändning, bebyggelse och planer Utredningsområdet präglas av öppen jordbruksmark. Bebyggelse är lokaliserad tätt in på flera av de mindre vägarna inom utredningsområdet. n nätkoncession för linje får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Projektet kommer att beröra detaljplanelagt område. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock en mindre avvikelse göras. 4.2 Intresseområden luftledning Information om förekommande intresseområden har inhämtats från Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. De intresseområden avseende natur-, vattenoch kulturmiljö m.m. som berörs inom respektive stråk listas nedan och åskådliggörs i bilaga 2a-b. Längre fram i projektet kommer en miljökonsekvensbeskrivning att upprättas där konsekvenserna som den planerade ledningen bedöms medföra på de olika intresseområdena beskrivs. sid 9/16

10 4.2.1 Luftledningsstråk 1 Stråket berör delar av naturvårdsprogrammen Backlandskapet V Nöbbelöv-Vallösa- Marsvinsholm-Bjäresjö-Ystad och Svartåns mynning och nedre del. Inom stråket finns två områden som helt eller delvis ingår i äng- och betesmarkinventeringen samt ett område som ingår i våtmarksinventeringen. tt vattendrag som omfattas av strandskyddsbestämmelserna går genom stråket. Vidare berörs utkanten av en sumpskog och södra delen av stråket tangerar ett riksintresseområde avseende högexploaterad kust. Södra delen av stråket berör område av riksintresse för kulturmiljö, vilket benämns Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby mm. Vidare berör större delen av stråket kulturmiljöprogram 1 Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm och delar av stråket tangerar kulturmiljöprogram 2 Grevebanan Malmö-Ystad järnväg. Inom stråket finns fornminnesobjekt; åtta områdes- och fyra punktobjekt. Stråket följer till stor del väg 65 som är av riksintresse för kommunikation. Inom stråket finns tre vindkraftverk och ett objekt som klassas som miljöfarlig verksamhet Luftledningsstråk 2 Delar av stråket berör riksintresseområde för kulturmiljö, benämnt Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby mm. Stråket är i sin helhet beläget inom område som ingår kulturmiljöprogram 1 Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm. Inom stråket finns fornminnesobjekt; tre områdes- och fem punktobjekt Luftledningsstråk 3 Stråket berör utkanten av tre naturvårdsprogram; Romeleåsens sydöstra utlöpare och sjölandskapets södra del, Backlandskapet V Nöbbelöv-Vallösa-Marsvinsholm-Bjäresjö- Ystad samt Bjersjöholm. Öster om väg 13 berör stråket i sin helhet naturvårdsprogrammet Bussjöområdet. I den västra delen passerar ett vattendrag som omfattas av strandskyddsbestämmelserna. Nordväst om Bjäresjö berörs ett riksintresseområde för kulturmiljö Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby mm. Västra delen av stråket är beläget inom kulturmiljöprogram 1 Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm. Inom stråket finns tio fornminnesobjekt; sju områdes- och tre punktobjekt. Östra delen av stråket ligger inom ett riksintresseområde avseende högexploaterad kust. Väg 13, som är av riksintresse för kommunikation, går genom stråket. sid 10/16

11 4.3 Konsekvensbedömning luftledning Konsekvenserna till följd av uppförande av ny luftledning beskrivs i kommande avsnitt. Kapitlet har delats in i permanent och temporär påverkan, då viss påverkan endast uppkommer under anläggningsfasen Permanent påverkan Stråk 1 och 3 berör i varierande utsträckning naturvårdsprogram. Inom stråken rinner Svartån, som omfattas av strandskyddsbestämmelserna. Inom stråk 1 finns också en del mindre naturobjekt samt ett objekt avseende miljöfarlig verksamhet. Samtliga stråk berör ett riksintresseområde avseende kulturmiljö, ett kulturmiljöprogram samt fornminnesobjekt. Stråk 1 tangerar ytterligare ett kulturmiljöprogram. nläggande av luftledning inom något av de utredda stråken innebär att natur- och kulturobjekt kommer att beröras fysiskt. Kraftledningsstolpar placeras utanför vattenområde och i möjligaste mån utanför mindre avgränsade skyddsvärda områden. Påverkan på identifierade intressen bedöms främst bli av visuell karaktär. Inom stråk 1 finns tre vindkraftverk och inom stråk 1 och 3 går vägar som är av riksintresse för kommunikation. Vid anläggande av luftledning inom något av dessa stråk kommer hänsyn att tas till erforderliga skyddsavstånd. Samtliga luftledningsalternativ innebär ett fysiskt intrång och påverkar markanvändning. Vid uppförande av en luftledning kommer stolpar i möjligaste mån att placeras i odlingsoch ägogränser. Luftledningsstråken består till största delen av öppen jordbruksmark med fåtal träd. nläggning av luftledning innebär förutom påverkan på markanvändningen främst en visuell påverkan. Under driftskedet kommer arbete i ledningsgatan endast att ske vid underhållsarbete samt vid akuta felavhjälpningsinsatser. Detta ger en störning av mycket temporär art Temporär påverkan Viss miljöpåverkan i närområdet uppkommer under anläggningsskedet, t.ex. krävs markarbeten vid nya stolpplatser och tyngre transporter för stolp- och linmaterial. De skador som orsakas vid anläggningsarbetet återställs, och ersättning för exempelvis markpåverkan och skördebortfall utbetalas. 4.4 Intresseområden markkabel Markkabelstråk Den södra delen av stråket berör naturvårdsprogram Backlandskapet V Nöbbelöv- Vallösa-Marsvinsholm-Bjäresjö-Ystad. Stråket berör även mindre delar av naturvårdsprogrammen Svartåns mynning och nedre del och Våtmark nordost om Ruuthsbo. Inom stråket finns två områden som ingår i äng- och betesmarkinventeringen sid 11/16

12 samt ytterligare ett område som tangeras. tt vattendrag som omfattas av strandskyddsbestämmelserna passerar genom stråket. Södra och östra delen av stråket berör riksintresseområde avseende högexploaterad kust. Delar av stråket berör riksintresseområde avseende kulturmiljövård Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby mm. Större delen av stråket berör område inom kulturmiljöprogram 1 Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm. Vid anslutning till stationen i Ystad berörs ytterligare ett kulturmiljöprogram 1, vilket benämns Ystad. Stråket tangerar också kulturmiljöprogram 2 Grevebanan Malmö-Ystad järnväg. Inom stråket finns fornminnesobjekt; fyra punkt- och sex områdesobjekt. Stråket berör väg 65, 13 och 19, vilka samtliga är av riksintresse för kommunikation Markkabelstråk B Norra delen av stråket berör utkanten av ett riksintresseområde avseende kust- turism och friluftsliv. Vidare berörs delar av naturvårdsprogrammen Romeleåsens sydöstra utlöpare och sjölandskapets södra del och Backlandskapet V Nöbbelöv-Vallösa-Marsvinsholm- Bjäresjö-Ystad. Inom stråket finns en nyckelbiotop, tre naturvärden och tre områden som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen Vidare passerar två vattendrag stråket. Vattenområdena omfattas av strandskyddsbestämmelserna. Stråket berör område av riksintresse avseende kulturmiljövård Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby mm samt kulturmiljöprogram 1 Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm. Inom stråket finns fornminnesobjekt; elva stycken områdes- och nio stycken punktobjekt. Vid Kadesjö berör stråket objekt som är klassad miljöfarlig verksamhet (Blenta B) Delpassage C Stråket berör område inom kulturmiljöprogram 1 Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm- Bergsjöholm. Inom den östra delen av stråket finns tre fornminnesobjekt (områdesobjekt) som berörs helt eller delvis samt tre vindkraftverk Delpassage D Stråket är delvis beläget inom riksintresseområde avseende kulturmiljö Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby mm samt helt inom kulturmiljöprogram 1 Västra Nöbbelöv- Marsvinsholm-Bergsjöholm. Inom stråket finns fyra fornminnen; två områdes- och två punktobjekt Delpassage Stråket är i sin helhet beläget inom naturvårdsprogrammet Backlandskapet V Nöbbelöv- Vallösa-Marsvinsholm-Bjäresjö-Ystad, riksintresseområde avseende kulturmiljö Bjärsjöholm - Balkåkra - Skårby mm samt kulturmiljöprogram 1 Västra Nöbbelöv- sid 12/16

13 Marsvinsholm-Bergsjöholm. Inom stråket finns fornminnen; tre områdes- och ett punktobjekt nslutningsstråk F Stråket är i sin helhet beläget inom riksintresseområde avseende högexploaterad kust. Norra delen av stråket berör naturvårdsprogram Bussjöområdet nslutningsstråk G Stråket är i sin helhet beläget inom riksintresseområde avseende högexploaterad kust. Norra delen av stråket berör naturvårdsprogram Bussjöområdet. Inom den östra delen av stråket finns två fornminnen; ett områdes- och ett punktobjekt. 4.5 Konsekvensbedömning markkabel Konsekvenserna till följd av anläggande av ny markkabel beskrivs i kommande avsnitt. Kapitlet har delats in i permanent och temporär påverkan, då viss påverkan endast uppkommer under anläggningsfasen Permanent påverkan Samtliga stråk, med undantag av delpassagerna C och D, berör i varierande omfattning naturvårdsprogram. Stråk, B, F och G berör också riksintresseområde avseende högexploaterad kust. Inom stråk och B finns mindre naturobjekt samt område/n som omfattas av strandskyddsbestämmelserna. Stråk, B, D och berör riksintresse avseende kulturmiljö och kulturmiljöprogram. Även delpassage C berör kulturmiljöprogram. Inom samtliga stråk, med undantag för anslutningsstråk F, finns fornminnesobjekt. I stråk finns vägar som är av riksintresse avseende kommunikation, i stråk B finns objekt avseende miljöfarlig verksamhet och i delpassage C finns tre vindkraftverk. nläggande av markkabel inom något av de utredda stråken innebär att vissa vidsträckta natur- och/eller kulturobjekt inte kommer att kunna undvikas medan mindre och mer avgränsade objekt lättare kan undvikas. Vid passage med vattendrag kommer troligen kabelförbanden att förläggas under för att undvika att vidta åtgärder inom vattenområde. Längs ett kabelstråk kommer en ca 7 m bred ledningsgata att hållas röjd från högre vegetation för att undvika att större rötter skadar kablarna samt för att underlätta åtkomst till kabeln vid eventuella fel. Under driftskedet kommer arbete i ledningsgatan att ske endast vid underhållsarbete samt vid akuta felavhjälpningsinsatser. Detta ger en störning av temporär art. Vid fel på en markkabel kan det ta lång tid innan felet lokaliseras. Vid fellagning krävs det att ledningen blottläggs. Störningen är även i det här fallet temporär. sid 13/16

14 4.5.2 Temporär påverkan Under anläggningsskedet innebär anläggande av markkabel störningar främst till följd av de grävningsarbeten som krävs. Sannolikt måste någon av de mindre vägarna stängas av under anläggningsarbetet. Vid vissa passager nära bostadshus kan kabelförbanden behöva byta sida av vägen. Trafikstörningar kan uppstå i samband med förläggningsarbete utmed befintliga vägar. Störningarna kommer att vara tillfälliga och lokala. 4.6 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. lektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasernas inbördes placering och hur mycket ström som går i ledningen. Fältet avtar snabbt med avståndet från ledningen eftersom det normalt avtar med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfältet anges oftast i mikrotesla (µt). I dagsläget har forskningen ännu inte kunnat säkerställa om det finns några skadliga hälsorisker avseende magnetsiska fält från kraftledningar. Det finns därmed inga fastställda gränsvärden eller riktvärden för magnetiska fält eller skyddsavstånd till ledningar..on lnät tillämpar den försiktighetsprincip som formulerats av fem svenska myndigheter: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. 5 Teknikval För att erhålla ett leveranssäkert elnät väljer.on lnät teknik och lokalisering efter aktuella förhållanden. Trädsäkra luftledningar har mycket hög leveranssäkerhet och är.on lnäts förstahandsval för regionledningar ( kv). Inom mellanspänningsnätet (10-20 kv) förläggs däremot långa ledningssträckor som jordkabel. Skälen är att det inte är genomförbart att trädsäkra hela mellanspänningsnätet samtidigt som det på denna spänningsnivå är möjligt att ersätta ordinarie matning med reservkraftaggregat vid långvarigt fel. sid 14/16

15 Det fortsatta utredningsarbetet kommer att visa vilken teknik och vilken sträckning som är mest lämplig för den nya ledningen mellan Rydsgård och Ystad. Förutom leveranssäkerhetsaspekten kommer hänsyn att tas till påverkan på identifierade intresseområden, bebyggelse, ekonomi etc. 6 Förslag till disposition MKB Nedan presenteras förslag till huvudrubriker i innehållsförteckning till den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning, bakgrund och syfte 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Lokalisering, omfattning och utformning 6. Områdesbeskrivning, intresseområden och omgivningsfaktorer 7. Konsekvensbedömning 8. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 9. lternativredovisning 10. Referenser sid 15/16

16 7 Referenser rbetarskyddsstyrelsen, Boverket, lsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut, Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält en vägledning för beslutsfattare, 1996 rbetsmiljöverket, Boverket, lsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten, Magnetfält och hälsorisker, 2009 Digitalt kartmaterial har hämtats från: Länsstyrelsen: Riksantikvarieämbetet: Skogsstyrelsen: llagen (1997:857) Miljöbalken (1998:808) Socialstyrelsen meddelandeblad: lektromagnetiska fält från kraftledningar, juni 2005 sid 16/16

17 Ny planerad 130 kv kraftledning Rydsgård - Ystad Bilaga 1. Utredningsområde och stråk Sövde Blentarp Tomelilla Skurup Sövestad Stora Herrestad Rydsgård Skåne län Skivarp Svarte Hedeskoga Köpingebro Ystad Nybrostrand bbekås Beddingestrand 1 Översikt 1: B C 2 D 3 F G Ba k gr u nd s ka r ta L a n tm ä ter ie t M S / Luftledningsstråk Markkabelstråk 0 Stråk 1 Stråk 2 B Stråk 3 C D F G 1 2 Km 0 ² Sk a la 3 Ka rtb l a d 0,5 1: D atu m Si g n Uppdrag nr KR R ef s ys 1 km Sweref 99TM

18 Ny planerad 130 kv kraftledning Rydsgård - Ystad 2a. Närliggande natumiljöintressen och övriga intressen Sövestad Stora Herrestad Rydsgård Skåne län Svarte Skivarp 1 B C 2 Hedeskoga Ystad bbekås Översikt 1: D 3 B B Natura 2000 (fågel) B B O B O B Ba k gr u nd s ka r ta L a n tm ä ter ie t M S / O 0 M O M M Våtmarksinventering Riksintresse 4 kap 2 Sumpskog Riksintresse 4 kap 4 Vattenskyddsområde Naturvärden Miljöfarlig verksamhet Nyckelbiotop  Uppförda vindkraftverk Naturvårdsprogram (terrängformer) Naturvårdsprogram (naturvärde) Strandskydd Äng- och betesmarksinventering 1 2 G F Riksintresse kommunikation (järnväg) Riksintresse kommunikation (väg) Riksintresse yrkesfiske hav Km ² Sk a la 3 Ka rtb l a d 1: D atu m Si g n Uppdrag nr KR R ef s ys Sweref 99TM

19 Ny planerad 130 kv kraftledning Rydsgård - Ystad 2b. Närliggande kultumiljöintressen Sövestad Stora Herrestad Rydsgård Skåne län Svarte Skivarp 1 B C 2 Hedeskoga Ystad bbekås Översikt 1: D 3 G Ba k gr u nd s ka r ta L a n tm ä ter ie t M S / F 0 Fornminne (punkt) Fornminne (område) Kulturmiljöprogram 1 Kulturmiljöprogram 2 G G G Riksintresse kulturmiljövård 1 2 Km ² Sk a la 3 Ka rtb l a d 1: D atu m Si g n Uppdrag nr KR R ef s ys Sweref 99TM