Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i Alvesta kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i Alvesta kommun Oktober 2014 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Rapporten har upprättats av Sofia Elg och Johanna Brodd För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/17

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning Genomförande av samråd Lokalisering, omfattning och utformning 6 2 Alternativa stråk och tekniker Stråk A Stråk B Stråk C Stråk D Stråk E Stråk F Nollalternativ 10 3 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Stråk A Stråk B Stråk C Stråk D Stråk E Stråk F Kulturmiljö Stråk A Stråk B Stråk C Stråk D Stråk E 13 sid 3/17

4 3.4.6 Stråk F Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 14 4 Konsekvensbedömning 15 5 Förslag till disposition MKB 16 Referenser 17 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta skala 1: Bilaga 2 Karta över naturintressen skala 1:40 00 Bilaga 3 Karta över kulturmiljöintressen skala 1:40 00 sid 4/17

5 Malmö Inledning 1.1 Bakgrund HS Kraft AB planerar att uppföra en ny vindkraftpark vid Lyngsåsa i Alvesta kommun, Kronobergs län. Tillstånd för vindkraftparken har erhållits under år E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) är nätägare i området och har fått i uppdrag att tillse en anslutning av den planerade vindkraftparken till elnätet. E.ON Elnät planerar att anlägga fyra nya 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult som är belägen strax utanför Lönshult och vindkraftexploatörens kopplingskiosker vid planerad vindkraftpark Lyngsåsa. 1.2 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Genomförande av samråd Av ellagen följer att 6 kap. miljöbalken (MB) gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet. Därmed ska samråd hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. E.ON Elnät genomför nu samråd för område och alternativa stråk med länsstyrelse, kommun, berörda organisationer och myndigheter, enskilda som särskilt berörs och allmänheten. E.ON Elnät har valt att samråda med fastighetsägare inom 30 m på vardera sida om centrum i framtagna stråk. Det finns mindre outredda samfälligheter som berörs av de alternativa stråken, E.ON Elnät har inte kunnat identifiera och samråda med eventuella delägare i dessa samfälligheter. sid 5/17

6 För att nå allmänheten kommer projektet att kungöras i den lokala tidningen. I kungörelsen kommer det informeras om att det ges möjlighet att inkomma med synpunkter och ställa frågor. Samrådsunderlaget kommer även att finnas tillgängligt att ta del av digitalt på E.ONs webbsida ( Samrådet pågår till och med den 26 november och under denna tid går det bra att lämna synpunkter skriftligt eller per telefon. Kontaktuppgifter framgår av följebrevet. Efter avslutat samråd kommer E.ON Elnät att gå vidare genom att utifrån dessa stråk välja en sträckning. Val av stråk och sträckning kommer att baseras på miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar samt synpunkter inkomna i samrådet. De fastighetsägare som blir direkt berörda kommer att informeras. 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning Den planerade vindkraftparken ska uppföras strax söder om riksväg 25 mellan Ryssby och Alvesta. Markkablarna som är planerade att gå mellan den planerade transformatorstationen vid Mjöhult och de fyra planerade kopplingskioskerna vid Lyngsåsa vindkraftpark berör Alvesta kommun i Kronobergs län. För att kunna överföra den förväntade produktionen från den planerade vindkraftparken krävs fyra stycken 30 kv kraftledningar som avses förläggas som markkablar. Anslutande kablar mellan planerad transformatorstation och vindkraftparken blir ca 11,5 12,4 kilometer beroende på vilket stråk som väljs. Markkablarna kommer till största del att förläggas i eller i anslutning till befintliga vägar. sid 6/17

7 Figur 1. Översiktskarta som visar alternativa stråk, utredningsområde och vindkraftparkens utbredning Fyra stycken kabelförband som kommer att bestå av tre stycken fasledare per förband planeras. Ett kabelförband ska anslutas till var och en av de fyra kopplingskioskerna. Detta innebär att det kommer att ligga fyra kabelförband i samma schakt på huvuddelen av sträckan. När kablarna når stråk F, där kopplingskioskerna är placerade, kommer schaktbredden att minska eftersom det blir ett kabelförband mindre för varje kopplingskiosk som passeras. Kabelförbanden kommer att förläggas på ett djup av ca 0,7 meter i ett schakt som har en dagöppning på ca 2,5 meter. Markkablarna placeras på en bädd av sand och grus i schaktet som därefter återfylls, först med ett lager sand, och sedan med de uppschaktade massorna. Markytan kommer sedan att återställas så långt det är möjligt till ursprungligt skick och överskottsmassor kommer att transporteras bort. Figur 2. Schematisk skiss över ett kabelschakt (cirkamått) sid 7/17

8 Vid anläggandet av markkablarna kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner, upplag av massor och kabeltrummor. Efter att arbetet är avslutat kommer marken att i största möjliga mån återställas. Arbetsområdet kan komma att uppgå till maximalt 6 m. Korsning av vägar kommer i första hand att ske genom genomgrävning då det är mindre grusvägar som berörs. Vid vissa passager så som vattendrag kan det bli aktuellt med så kallad schaktfri förläggning via tryckning eller styrd borrning. E.ON Elnäts huvudalternativ är dock genomgrävning eller att korsning sker genom att en järnbalk förläggs över vattendraget och kablarna läggs ovanpå denna, alternativt att befintlig vägtrumma kompletteras och kablarna kan då förläggas över trumman. 2 Alternativa stråk och tekniker Arbetet med att ta fram alternativa stråk inleddes med en kartstudie av ett utredningsområde. Intressen för kulturmiljö, naturmiljö och friluftsliv identifierades med hjälp av kartdata från berörd Länsstyrelse, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket samt Riksantikvarieämbetet. Även övriga aspekter som kan innebära konflikter med en kraftledning har undersökts genom kartstudier och fältbesök. Därefter identifierades ett antal lämpliga stråk inom utredningsområdet. Där så bedöms tekniskt möjligt eftersträvas att förlägga markkablarna parallellt med befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar då det generellt sett bedöms ge en mindre påverkan på miljön, jämfört med att gå i obanad terräng. Även andra aspekter så som förekommande intresseområden avseende natur- och kulturmiljö samt topografi har beaktats. Ett möjligt alternativ är att bygga ledningarna som luftledningar. E.ON Elnät har alltid som huvudalternativ vid ledningsdragning inom regionnätet, att uppföra ledningarna som luftledningar, då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar. I detta fall avser emellertid inte E.ON Elnät att utreda ett luftledningsalternativ eftersom det inte bedöms som lämpligt inom vindkraftparken samtidigt som det gäller en radiell inmatningsledning, varför kabelförläggningen intehotar regionnätssystemets robusthet. De nya markkablarna planeras att förläggas från planerad transformatorstation vid Mjöhult och därefter gå norrut mot planerad vindkraftpark. Alternativa stråk har tagits fram och dessa kan kombineras till fyra möjliga sträckningar. Stråken redovisas i bilaga 1. sid 8/17

9 Utredningsområdet för planerade markkablar har begränsats vilket ger få möjligheter till alternativa sträckningar. Detta på grund av att kablarnas längd måste begränsas för att tekniskt klara en anslutning av vindparken på denna spänningsnivå. En utökning av utredningsområdet skulle innebära att markkablarna antingen måste förläggas runt Borrasjön vilket ger en betydligt längre sträckning eller att kablarna måste förläggas till stor del genom obanad skogsterräng vilket inte är att föredra. Längden på kablarna blir ca 11,5-12,4 km beroende på vilka stråk som kombineras. Justering av stråk inom utredningsområdet kan komma att ske. 2.1 Stråk A Stråk A är ca 2 km långt och utgår från planerad transformatorstation vid Mjöhult och följer sedan en mindre väg norrut. Vid Svenstorp viker stråket av från vägen och går norrut genom obanad terräng där stråket till stor del följer gränsen mellan åkerkant och skogsmark. Stråket följer sedan ett mindre vattendrag tills det når fram till en mindre väg. Stråket följer sedan den mindre vägen en bit i nordvästlig riktning innan det viker av för att än en gång gå genom obanad terräng, för att slutligen nå fram till den mindre väg som sträcker sig mellan Lönshult och Remmatorp. 2.2 Stråk B Stråk B utgår från planerad transformatorstation vid Mjöhult och följer sedan befintlig 130 kv luftledning i östlig riktning knappt 300 m innan stråket viker av norrut och går i obanad terräng upp mot Lönshult. Stråket passerar öster om Lönshult och strax efter Norragården viker det av västerut för att ansluta till den mindre väg som går mellan Lönshult och Remmatorp. 2.3 Stråk C Stråk C tar vid strax norr om Lönshult och följer sedan den mindre väg som går mellan Lönshult och Remmatorp norrut. Stråket har sin slutpunkt vid Remmatorp och följer befintlig väg. 2.4 Stråk D Stråk D utgår från Remmatorp och följer sedan befintlig väg norrut, korsar en väg och fortsätter sedan till ännu en vägkorsning knappt 200 m norr om Remmatorp. Stråker följer befintliga vägar i sin helhet. sid 9/17

10 2.5 Stråk E Stråk E utgår från Remmatorp och viker av längs med en väg som sträcker sig i nordöstlig riktning. Vid ett vägskäl viker stråket av mot nordväst och följer sedan vägen till ytterligare ett vägskäl. Stråket följer befintliga vägar. 2.6 Stråk F Detta stråk förbinder de fyra kopplingskioskerna och går från en planerad kopplingskiosk som är belägen drygt en kilometer sydväst om byn Lyngsåsa. Från planerad kopplingskiosk går stråket söder ut längs med befintlig väg knappt 200 m för att vika av mot väster i en vägkorsning. Efter drygt 600 m viker stråket av söderut och följer befintlig väg i sydöstlig riktning. Vid en vägkorsning viker stråket av mot öster och följer sedan vägen upp mot Sjuhult. Vid byn Sjuhult viker stråket av österut och når så fram till Österljung där det viker av norrut och följer vägen en kort sträcka innan det når fram till en en av de planerade kopplingskioskerna som är belägen längst åt öster. Detta stråk följer befintliga vägar. 2.7 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade anslutningsledningen inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraftparken inte kan anslutas till regionnätet och därmed kommer den förnyelsebara energi som skulle kunna ha producerats att utebli. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som markkablarna skulle medföra uteblir, till exempel så sker ingen påverkan på landskapsbilden eller natur- och kulturmiljö. 3 Beskrivning av berörda intressen 3.1 Landskapsbild Landskapet inom utredningsområdet består till största del av skogsmark men det finns även inslag av ängs- och betesmark. Det finns även två sjöar, Borrasjön och Lillesjön. 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Området utgörs av ett skogslandskap med inslag av åker- och betesmark och en sparsam bebyggelse. Bebyggelsen är främst belägen längs med landsvägen, väg 632 som går genom området och längs med denna finns byar så som Lönshult och Fållen. En större sjö, Borrasjön, samt en mindre sjö vid namn Lillesjön finns i området. sid 10/17

11 Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Översiktsplan för Alvesta kommun antogs av kommunfullmäktige i oktober Området där de fyra markkablarna planeras att förläggas är inte utpekat för något särskilt ändamål. Området finns dock med i en vindbruksplan som är ett tematiskt tillägg till översiktplanen. Det finns inga detaljplaner för Alvesta kommun som berörs av de olika stråken. 3.3 Naturmiljö Naturmiljön redovisas i kartbilaga Stråk A Stråk A ligger delvis inom naturvårdsprogram för Kronobergs län. Området Lönshult, Fållen, Mörhult, Mjöhult är i naturvårdsprogrammet beskrivet som vackra odlingslandskap med stilren bebyggelse, totalröjd åker, hagmarker, rösen och stengärdesgårdar. Ängsväxter så som darrgräs, Jungfru Marie nycklar och slåttergubbe förekommer. Området har mycket stora landskapsmässiga och biologiska värden som kan bestå med nuvarande vård. Längs med stråket ligger en sumpskog av typen mosseskog där tall dominerar. Stråket passerar östra delarna av två betesmarker som är upptagna i ängs- och betesmarksinventeringen som utförts av Jordbruksverket där man har inventerat värdefulla naturmiljöer. Ett mindre vattendike berörs. Stråket går genom två mindre stenmurar som är belägna i betesmark och därmed omfattas av biotopskydd Stråk B Stråket går delvis inom område som ligger inom naturvårdsprogram för Kronobergs län (se beskrivning ovan under kap 3.3.1). Strax öster om stråket ligger en sumpskog av typen kärrskog med blandskog av löv och barr. Strax öster om stråket finns en betesmark som är upptagen i ängs- och betesmarksinventeringen Stråk C Stråk C berör två sumpskogar. På vänster sida om stråket tangeras en kärrskog med blandskog av löv och barr och till höger finns en mosseskog. Stråket korsar en bäck och ett mindre dike med lågt flöde. sid 11/17

12 3.3.4 Stråk D Detta stråk berör inga intresseområden för naturmiljö. Ett mindre dike med lågt vattenflöde korsas. Strax norr om Remmatorp, intill norra änden av Borrasjön, finns en stensamling i direkt anslutning till vägen. E.ON Elnät avser att, om möjligt, plocka bort sten för att sedan lägga tillbaka den igen efter förläggningen av kablarna. Figur 2. Foto som visar stensamlingen vid Remmatorp Stråk E Stråket passerar genom en sumpskog av typen mosseskog Stråk F Vid Sjuhult går stråket genom en nyckelbiotop. Nyckelbiotopen innehåller en lövängsrest med hamlade träd (odlingsröse, värdefull kärlväxtflora, stora ornitologiska värden, värdefull kryptogamflora och rik förekomst av skrymslen). En bäck och ett mindre dike med lågt vattenflöde korsas. sid 12/17

13 3.4 Kulturmiljö Ett fåtal kulturmiljöintressen berörs av de olika stråken, dessa redovisas i kartbilaga Stråk A Inga kulturmiljövärden berörs av stråket Stråk B Vid stråk B finns en övrig kulturhistorisk lämning av lämningstyp fyndplats (RAÄnummer Vislanda 251:1) Stråk C Vid Remmatorp finns ett minnesmärke som klassas som övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nummer Hjortsberga 72:1) Stråk D Vid Remmatorp finns ett minnesmärke som klassas som övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nummer Hjortsberga 72:1) Stråk E Vid Remmatorp finns ett minnesmärke som klassas som övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nummer Hjortsberga 72:1) Stråk F Stråk F berör ett vägmärke av bedömningen övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ-nummer Hjortsberga 66:1) 3.5 Friluftsliv Inga riksintresseområden för friluftslivet berörs av de olika stråken. Inom det berörda området finns goda möjligheter till friluftsliv och rekreation så som bäroch svampplockning, jakt och annat rörligt friluftsliv. 3.6 Infrastruktur I södra delen av utredningsområdet sträcker sig väg 610 i öst-västlig riktning mellan Vislanda och Ljungby. Det finns även en mindre landsväg, väg 632 i området. Inom området finns även ett antal enskilda vägar och skogsbilsvägar. Mindre grusvägar kommer att behöva korsas vid byggnation av de nya ledningarna. Korsning är planerad att i första hand ske genom att vägarna grävs av och sedan återställs när markkabablarna lagts ner. sid 13/17

14 Det finns ett antal kraftledningar för lokal- och regionnätet inom utredningsområdet. I södra delen av området sträcker sig den 130 kv luftledning där planerade markkablar avses anslutas till regionnätet via en ny transformatorstation. 3.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält. Markanvändning i ledningarnas omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. sid 14/17

15 4 Konsekvensbedömning I detta avsnitt görs en översiktlig bedömning av de konsekvenser som de planerade kraftledningarna förväntas medföra. Konsekvenserna blir något olika beroende på vilken sträckning som slutligen väljs. Vid förläggning av markkablar är det främst i anläggningsskedet som påverkan på landskapsbilden uppkommer. När kablarna är förlagda och markytan har återställts kommer mindre vegetation tillåtas etableras och spåren av kabelförläggningen i landskapet vara små. Landskapsbilden bedöms inte påverkas negativt när förläggningsarbetet är klart. Påverkan på landskapsbilden bedöms därmed bli obetydlig. Hänsyn kommer att tas till de intressen som finns inom området för att minska risken för skador. Erforderliga tillstånd och dispenser så som dispens från biotopskydd och strandskydd kommer att sökas innan arbetena påbörjas. Bestämmelserna i kulturmiljölagen (1988:950) beaktas för att inte negativt påverka fornlämningar och fornlämningsområden. Tillstånd kommer att sökas ifall det behövs. Påverkan på friluftslivet i skog och mark kan påverkas temporärt under anläggningsskedet. Därefter återställs marken och påverkan på friluftslivet bedöms därmed bli liten. Markkablarna kommer till största del att förläggas längs med befintliga vägar vilket innebär att framkompligheten kan komma att begränsas under anläggningsarbetet. Denna påverkan är dock lokal och temporär. Det finns en sparsam bebyggelse i anslutning till stråken. I det fortsatta arbetet kommer sträckorna att detaljstuderas för att hitta den bästa placeringen. sid 15/17

16 5 Förslag till disposition MKB Nedan presenteras förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ 6. Utförande, drift och underhåll 7. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 8. Andra studerade alternativ 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 16/17

17 Referenser SFS 1997:857. Ellagen. Stockholm: Näringsdepartementet. SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet. Boverket, Elsäkerhetsverket, Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen (1996). Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Solna: Arbetarskyddsstyrelsen. Digitalt material har hämtats från: Länsstyrelsen (Hämtat ) Riksantikvarieämbetet ww.raa.se. (Hämtat ) Skogsstyrelsen (Hämtat ) Jordbruksverket (Hämtat ) Alvesta kommun, (Hämtat ) sid 17/17