Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun

Transkript

1

2 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Komplettering Dnr Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra i Härnösands kommun Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

3 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF-Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund 4 2 Alternativredovisning Alternativ Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Alternativ Landskapsbild Beskrivning Konsekvensbedömning Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Konsekvensbedömning Naturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Kulturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Friluftsliv Beskrivning Konsekvensbedömning Infrastruktur Beskrivning Konsekvensbedömning Rennäring Beskrivning Konsekvensbedömning Boendemiljö, hälsa och säkerhet Konsekvensbedömning 12 4 Utvärdering av alternativ samt motivering till valt huvudalternativ 13 sid 3/14

5 Malmö Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har ansökt om nätkoncession för linje för en ny 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Björnlandshöjden och Hästkullen södra i Härnösands kommun, Västernorrlands län. Energimarknadsinspektionen (Ei) har den 19 december 2014 skickat en begäran om komplettering avseende redovisning av alternativ till huvudalternativet i rubricerat ärende. Förutom det i ansökan tidigare presenterade huvudalternativet ska E.ON Elnät till Ei presentera alternativ till huvudalternativet, dvs. där det är praktiskt möjligt, som kan behandlas och prövas jämställt med sökandens huvudförslag, med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. Sammanfattningsvis har E.ON Elnät i samrådet tagit upp alternativ till huvudalternativet men när ansökan inkommer till den tillståndsprövande myndigheten, Ei, finns det inte presenterat något alternativ som kan behandlas och prövas jämställt med det sökta huvudförslaget. Ett mer korrekt förfarande i linje med miljöbalken och dess förarbeten är att den sökande förutom ett huvudalternativ också presenterar alternativ till huvudalternativet, där det är praktiskt möjligt, med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. sid 4/14

6 2 Alternativredovisning Enligt MB (6 kap. 7 4pt.) ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, och alternativa utformningar, samt en motivering varför ett visst alternativ valts. I den miljökonsekvensbeskrivning som E.ON Elnät tidigare lämnat in presenteras den utredning kring stråk och sträckningar som lett fram till E.ON Elnäts val av huvudalternativ. Ur denna utredning har E.ON Elnät nu valt den sträckning som anses kunna utgöra alternativ plats till E.ON Elnäts huvudalternativ. I denna rapport presenteras detta alternativ som alternativ 2, och visas som en svart sträckning i kartorna. E.ON Elnäts huvudalternativ benämns alternativ 1 och är markerat med en röd linje i kartorna. Beskrivningar av alternativ 2 gällande berörda intressen och konsekvensbedömningar finns i kapitel 3. I kapitel 4 finns en värdering av alternativen samt en motivering till varför alternativ 1 har förordats som huvudalternativ. Framtagna alternativ framgår av kartan i figur 1. För presentation av E.ON Elnäts huvudalternativ hänvisas till tidigare inlämnad miljökonsekvensbeskrivning. Avseende redovisning av alternativ utformning hänvisas till tidigare inlämnad miljökonsekvensbeskrivning. sid 5/14

7 Figur 1. Översiktskarta som visar två sträckningsalternativ för kraftledningen mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra. E.ON Elnäts huvudalternativ visas i rött och benämns alternativ Alternativ 2 Sträckningsalternativ 2 utgör en alternativ plats för ledningen. Sträckningen utgår från stationsområdet vid Björnlandshöjden och löper i sydvästlig riktning mot Viksjön, strax norr om sjön korsas Abborrsjöån. Därefter passerar alternativet mellan Näsberget och Billberget västerut, över väg 331 och Mjällåns dalgång. Sträckningen passerar strax norr om Käckelbäcksmons samhälle där den vänder mot nordväst och löper förbi Åsvedjeberget. När sträckningen kommer fram till en befintlig 40 kv ledning viker den åter i sydvästlig riktning mot stationsplaceringen i Hästkullen Södra. För den sista delen på drygt 0,8 km in till Hästkullens station kan sträckningen samlokaliseras med den befintliga 40 kv kraftledningen. sid 6/14

8 3 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Alternativ Landskapsbild Beskrivning Omgivande landskap är kuperat och skogbevuxet med inslag av våtmarker, mindre vattendrag, sjöar och tjärnar Konsekvensbedömning En ny kraftledning kommer att medföra en viss förändring av landskapsbilden. Mest påtaglig blir förändringen i tidigare relativt opåverkade områden. Genom skogsmark måste en cirka meter bred ledningsgata avverkas. I öppnare terräng, som t.ex. intill myrmark, kommer ledningen att synas mer. Inverkan i landskapet blir något större vid stolpplaceringarna än i spannen. 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Markanvändningen i området består i huvudsak av skogsbruk. En stor del av marken som berörs ägs av Svenska Cellulosa AB (SCA) som bedriver ett storskaligt skogsbruk. Dock korsas även flera mindre fastigheter där skogsbruk i mindre skala bedrivs. Dessa fastigheter är koncentrerade till området norr om Käckelbäcksmon. Bebyggelsen är mestadels gles, men samlad bebyggelse finns längs Viksjöns stränder, längs väg 331 och kring samhället Käckelbäcksmon. Två hus ligger på drygt 100 meters avstånd från sträckningen, se karta i figur 2. Översiktsplan från Härnösands kommun har inhämtats och området som sträckningen passerar i är angivet som skogsbruk samt gles bebyggelse. Ledningen korsar även ett grundvattenförande geotopområde. sid 7/14

9 Figur 2. Karta som illustrerar bostadshus i området. Bostadshus är markerade i blått och har utökats med en 100 meter bred zon Konsekvensbedömning Kraftledningen bedöms få små konsekvenser för bebyggelsen och kommunala planer. En förutsättning för att kunna uppföra vindkraftparken är att elproduktion kan omhändertas. 3.3 Naturmiljö Beskrivning Sträckningsalternativ 2 korsar Mjällåns dalgång och därmed även riksintresseområdet för natur, Ljustorpsån-Mjällån. Fyra områden med sumpskog berörs, tre av dessa består av övrig fuktskog och ett av strandskog vid vattendrag. Områdena benämns V Viksjön och Käckelbäcksmon. Sträckningen passerar även genom Mjällåns fiskevårdsområde. Närliggande naturmiljöintressen visas i kartan i figur 3. sid 8/14

10 Figur 3. Detaljerad karta över naturmiljöintressen vid sträckningsalternativ Konsekvensbedömning Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade naturintressen med högre miljövärde. Dock kommer sträckningen att korsa naturmiljön vid Ljustorpsån-Mjällån på grund av områdets geografiska utbredning. Vid en detaljprojektering finns det normalt visst utrymme att undvika geologiska värden. Gällande sumpskogen som berörs av sträckningen så strävar E.ON Elnät efter att anpassa stolpplaceringarna för att minimera intrånget i sumpskogsområdena. I samband med ledningsbyggnationen behöver skog i området tas ned. För att undvika skador på naturintressen i ledningsgatan i samband med uppbyggnad och underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas, genom att t.ex. minimera terrängkörning med maskiner. Tekniska hjälpmedel, såsom grävmaskinsplattor och mobila broelement, kan även användas för att minska risken för att betydande naturmiljöer förstörs. 3.4 Kulturmiljö Beskrivning Det finns två fornlämningar i sträckningens närhet, de ligger båda inom ca 130 meter från sträckningen. Objekten är båda husgrunder från historisk tid och har RAÄ-beteckningarna sid 9/14

11

12 3.5 Friluftsliv Beskrivning Inom området bedrivs jakt, fiske och skoterkörning. Området utnyttjas även till bär- och svampplockning samt andra fritidsintressen Konsekvensbedömning En kraftledning kan uppfattas som störande för naturupplevelsen, framförallt när det gäller det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd miljö ofta är det som eftersträvas. Ljud kan uppstå kring kraftledningen och upplevs ibland som störande och obehagligt. Strövande i skog och mark kan begränsas under ledningens byggskede. Andra, mer positiva, konsekvenser av kraftledningar är att naturen kring ledningen blir relativt lättillgänglig för allmänheten. Detta medför att det rörliga friluftslivet med t.ex. bär- och svampplockning, skidåkning och skoterverksamhet är vanliga längs med en kraftledningsgata. 3.6 Infrastruktur Beskrivning Sträckningen passerar ett antal enskilda vägar och skogsbilvägar men endast en statlig väg korsas. Det är en primär länsväg med vägnummer 331/E4-Graninge. Vägen är även utpekad som riksintresse för kommunikation (väg) då den är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Inom närområdet finns flera kraftledningar i region- och lokalnäten. En regionnätsledning kan utnyttjas för samlokalisering med sträckningsalternativet. Planer på stora vindkraftsetableringar finns i området, något som ledningen är en konsekvens av. Sträckningsalternativet bedöms inte komma i konflikt med de vindkraftverk som planeras inom vindkraftparkerna Konsekvensbedömning Sträckningen kommer att passera genom en del av vindkraftparkerna Hästkullen och Björnlandshöjden. Ett visst säkerhetsavstånd måste hållas mellan planerad ledningen och vindkraftverken för att skydda ledningen från iskast, samt medge plats för helikopterinspektion inför underhåll. 3.7 Rennäring Beskrivning Det finns flera aktiva samebyar i närområdet vilka förutom Sametinget givits möjlighet att samråda. De identifierade samebyarna är Voernese sameby, Raedtievaerie sameby, Jijnjevaerie sameby och Ohredahke sameby. sid 11/14

13 3.7.2 Konsekvensbedömning Vid anläggande av nya ledningsgator i rennäringsområden så kan ibland rörelsemönstret hos renarna ändras under de första åren. Det finns studier som visar att renar av energisparande skäl använder ledningsgator som vandringsvägar. Det kan innebära problem när man vill flytta renarna i samlad trupp. För det fallet finns det möjlighet att exempelvis uppföra plankavskärmningar vid lämpliga platser för att skapa avbrott i oönskad renströvning. Samrådet har inte påvisat att dessa åtgärder är nödvändiga, men skulle behov påvisas så strävar E.ON Elnät efter att ta rimlig hänsyn till eventuella rennäringsintressen. Enligt samrådsinformation har Ohredahke sameby inget att erinra mot den alternativa ledningssträckningen. Övriga samebyar har inte inkommit med någon information om hur området eventuellt nyttjas. 3.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivningen av boendemiljö, hälsa och säkerhet är densamma för alternativ 2 som för huvudalternativet. Magnetfält från den planerade kraftledningen har beräknats och det är detsamma oavsett sträckning. Därför hänvisas här till redan inlämnad miljökonsekvensbeskrivning. För beskrivning av bebyggelse i sträckningens närhet se kapitel Konsekvensbedömning Eftersom närmaste bostadshus är beläget ca 100 meter från sträckningen och det buller som förväntas uppkomma i samband med byggnation är mycket tidsbegränsat, bedöms påverkan på boendemiljön bli liten. Påverkan från ledningens ljudeffekter bedöms som relativt liten men är också väldigt subjektivt. Andelen befintliga ledningar på högre spänningsnivåer är omfattande i området och närboende förväntas vara vana vid eventuella ljudeffekter som kan uppstå. Sträckningen passerar på ett tillräckligt avstånd från befintliga bostadshus och magnetfältet bedöms inte avvika från normalt bakgrundsvärde vid dessa bostadshus. Ledningen bedöms därmed inte ge några negativa konsekvenser ur magnetfältssynpunkt med avseende på boendemiljö. sid 12/14

14

15 De största skillnaderna mellan sträckningsalternativen avser möjligheten till samlokalisering och påverkan på boendemiljön. Sträckningsalternativ 1, E.ON Elnäts huvudalternativ, kan samlokaliseras med en befintlig 40 kv ledning på en sträcka om 2,9 km. Att samlokalisera en planerad ledning med en befintlig ledning anses ge ett mindre intrång i området än att dra en ledning i obruten terräng. Även sträckningsalternativ 2 kan samlokaliseras på en liten del den sista biten in mot stationen i Hästkullen södra, en sträcka om drygt 800 meter. På denna sträcka sammanfaller dessutom alternativ 2 med E.ON Elnäts huvudalternativ. Det finns inget ytterligare alternativ på denna delsträcka eftersom ett eventuellt alternativ som inte är samlokaliserad med den befintliga 40 kv ledningen dels måste undvika Päalamptjärnen samt Lagsvedbergets branta partier samtidigt som ytterligare ett sumpskogsområde riskerar att påverkas. Påverkan på boendemiljö samt avstånd till bostadshus och samlad bebyggelse är den andra faktorn som skiljer sträckningsalternativen åt. Alternativ 2 passerar närmre bostadshus än huvudalternativet, dessutom passeras fler bostadshus och samlad bebyggelse för denna sträckning, se kartan i figur 4. Eftersom naturmiljön i Mjällåns dalgång berörs oavsett vilket alternativ som väljs och att sträckningarna är likvärdiga i flera avseenden, baserar E.ON Elnät sitt val av huvudalternativ på samlokaliseringsmöjligheten och undvikande av samlad bebyggelse norr om Viksjön. Således anser E.ON Elnät att alternativ 1 medför det minsta sammanlagda intrånget av alternativen och är därför den mest lämpliga sträckningen för ledningen. sid 14/14