Planerade 130 kv kraftledningar Nysäter-Jenåsen-Storskälsjön- Häbbershöjden i Sundsvalls och Timrå kommuner

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerade 130 kv kraftledningar Nysäter-Jenåsen-Storskälsjön- Häbbershöjden i Sundsvalls och Timrå kommuner Maj 2013 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se SWECO Energuide AB Box Stockholm Rapporten har upprättats av Johan Lidén och granskats av Maria Liberg Kristiansson För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/29

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning Genomförande av samråd Lokalisering, omfattning och utformning 5 2 Studerade alternativ Nollalternativ Stråk 1 (luftledning eller markförlagd kabel) Stråk 2 (luftledning) Stråk 3 (markförlagd kabel) Utvärdering av identifierade alternativ samt val av förordat stråk och utförande 13 3 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 22 4 Konsekvensbedömning Nysäter-Jenåsen Jenåsen-Stor Skälsjön Stor Skälsjön-Häbbershöjden 28 Bilagor 1. Översiktskarta med utredda alternaiv, skala 1: Karta med förordat alternativ och intressen för kultur- och naturmiljö mm (2 sidor), skala 1: Karta med förordat alternativ och intressen för rennäringen, skala 1: Förteckning över identifierade intressen inom förordat ledningsstråk sid 3/29

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund I området runt Liden i Västernorrlands län planerar olika intressenter att uppföra ett flertal nya vindkraftparker. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät), som innehar områdeskoncession i området, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande nät. Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet i Sverige har anvisat E.ON Elnät till befintlig stamnätsstation i Nysäter för anslutning till stamnätet. Den här aktuella delen av projektet syftar till att ansluta vindkraftparkerna Jenåsen, Storskälsjön och Häbbershöjden. Efter en omfattande nätutredning har E.ON Elnät beslutat att detta lämpligast görs genom nya 130 kv ledningar mellan fyra nya transformatorstationer som anläggs vid Nysäter, Jenåsen, Storskälsjön och Häbbershöjden. De planerade ledningarna är även delvis en förutsättning för överföring av producerad el från flera andra planerade vindkraftparker i området, bl.a. Högåsen, Hästkullen, Björnlandshöjden och Kråktorpet. Figur 1. Översikt över planerade vindkraftetableringar i området runt Liden sid 4/29

5 1.2 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. Nätkoncession meddelas i regel för en tidsperiod om 40 år. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Genomförande av samråd Inför ansökan om tillstånd för att få uppföra och driva de planerade kraftledningarna genomförs samråd enligt miljöbalken 6 kap 4. I ett första steg i samrådsprocessen genomförs nu samråd avseende definierade stråk. Tidiga samrådsmöten avseende de planerade ledningarna har hållits med Länsstyrelsen och berörda kommuner under mars Det fortsatta stråksamrådet sker skriftligen genom utskick av samrådsunderlag till berörd länsstyrelse och kommuner, vissa berörda sektorsmyndigheter och organisationer, samt berörda fastighetsägare. Allmänheten kommer att få information om projektet genom en annons i lokaltidningen. Detta samrådsmaterial är avsett att utgöra underlag för samråd avseende möjliga ledningsstråk för de planerade kraftledningarna Nysäter-Häbbersöjden. Efter genomförd stråkutredning har E.ON Elnät valt att förorda ett av stråkalternativen. Samrådet kommer därför att behandla uppförandet av de aktuella ledningarna inom förordat stråk och valt utförande. Beroende på de synpunkter som framkommer i samrådet kan det bli aktuellt med mindre justeringar av förordat stråk. I ett senare skede av projektet kommer samråd att ske även avseende ledningssträckning inom valt stråk. I detta skede sker samråd både genom skriftlig information och annonsering och genom samrådsmöten med berörda fastighetsägare och allmänhet. 1.4 Lokalisering, omfattning och utformning Lokalisering och omfattning De tre vindkraftparker som ska anslutas genom de planerade kraftledningarna ligger i Sundsvalls och Timrå kommuner i Västernorrlands län. Vindkraftparkerna är alla belägna längs en rak linje norr om den tänkta anslutningspunkten vid befintlig stamnätsstation i Nysäter. Avståndet mellan de planerade stationerna Nysäter och Jenåsen uppskattas till minst ca 21 km, mellan Jenåsen och Storskälsjön till minst 9 km, samt mellan Storskälsjön sid 5/29

6 och Häbbershöjden till minst 13 km. Den totala ledningssträckningen Nysäter-Jenåsen- Storskälsjön-Häbbershöjden bedöms uppgå till minst ca 45 km. Den stora effekt som ska anslutas i området, i dagsläget totalt MW, gör att två stycken parallella 130 kv ledningar kommer att krävas på delsträckan Nysäter-Jenåsen. Även på delsträckan Jenåsen-Storskälsjön skulle det kunna bli aktuellt med dubbla ledningar om inkommande ledning från Björnlandshöjden och Hästkullen ansluts via stationen vid Storskälsjön istället för stationen vid Jenåsen. Då de olika vindkraftprojekten har olika tidplaner, avser E.ON Elnät att söka separata koncessioner för de olika delsträckorna Nysäter-Jenåsen, Jenåsen-Storskälsjön samt Storskälsjön-Häbbershöjden för att säkerställa möjligheten att bygga ut nätet etappvis. I detta samrådsunderlag redovisas dock alla tre sträckorna samlat Möjliga tekniska utföranden De nya ledningarna kan antingen byggas som trädsäker luftledning eller utföras som markförlagd kabel. Nedan beskrivs de olika utförandena översiktligt. En jämförelse mellan alternativen med avseende på miljökonsekvenser samt tekniska, ekonomiska och driftssäkerhetsmässiga aspekter redovisas i avsnitt Trädsäker luftledning Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses genom dels en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. De aktuella ledningarna kan antingen uppföras i portalstolpar av impregnerat trä (se figur 2) eller, där två parallella ledningar behövs, i fackverksstolpar av stål (se figur 3). På delsträckan Storskälsjön-Häbbershöjden skulle enbenta stålrörsstolpar eventuellt kunna bli aktuella som alternativ till träportalstolpar. De varierande överföringskrav som gäller för de olika delsträckorna gör att olika utföranden kan bli aktuella på olika delsträckor. Delsträckan Nysäter-Jenåsen kräver störst överföringskapacitet och här kommer dubbla 130 kv ledningar att behövas. Dessa kan antingen utföras i två träportalstolpar bredvid varandra eller hängas upp i en gemensam fackverksstolpe. Bredden på den kalavverkade skogsgata som krävs för att ledningarna ska vara trädsäkra varierar med olika stolptyper samt även beroende på om ledningarna byggs i obanad terräng eller parallellt med befintliga ledningar, se tabell 1 nedan. sid 6/29

7 Figur 2. Exempel på portalstolpe av trä Figur 3. Exempel på fackverksstolpe av stål Tabell 1. Uppskattad bredd på skogsgator i olika utföranden Träportalstolpar Fackverksstolpar i stål Delsträcka Nysäter-Jenåsen (2 st 130 kv ledningar) Obanad terräng Ca m Ca 40 m Parallellgång med befintliga 400 kv ledningar Ca 35 m Ca 30 m Delstäcka Jenåsen-Storskälsjön (1-2 st 130 kv ledningar) Obanad terräng Ca m Ca 40 m Parallellgång med befintliga 400 kv ledningar Ca m Ca 30 m Delstäcka Storskälsjön-Häbbershöjden (en 130 kv ledning) Obanad terräng Ca m -- Parallellgång med befintliga 400 kv ledningar Ca 25 m -- sid 7/29

8 Markförlagd kabel De varierande överföringskrav som gäller för de olika delsträckorna gör att kabelförbandens antal och storlek varierar mellan delsträckorna. Därmed varierar även bredden på den kalavverkade skogsgata som krävs som arbetsområde under förläggningsarbetena. Förbandens antal och storlek påverkar också bredden på den permanenta skogsgata som under drift behövs för att skydda kablarna från skador till följd av inträngande rötter samt för att möjliggöra felsökning och reparation vid eventuella fel. Nysäter-Jenåsen Förbindelsen kräver fem förband som löper parallellt i samma kabelschakt från Nysäter till Jenåsen. Etappen innehåller en oundviklig korsning av Indalsälven där förläggning måste ske på älvbotten. Denna sträcka, ca meter, måste utgöras av sjökablar vilka skarvas mot markkablarna på båda sidor om älven. Tekniskt sett är etappen inte optimal för en markkabelförbindelse då systemspänningen 132 kv är förhållandevis låg jämfört med de effekter som skall överföras. Längre kabelförbindelser ökar även kablarnas kapacitiva uppladdningsström vilket bidrar till ökade förluster. Kabelschaktet behöver vara ca 3,6 m brett i botten för att undvika överhettning av kablarna. Detta ger en schaktbredd på ca 4,5-5 meter i marknivå. Det arbetsområde som krävs vid förläggning, och som måste vara fritt från träd, blir ca 15 meter brett. Jenåsen-Storskälsjön Förbindelsen kräver två förband som löper parallellt i samma kabelschakt från Jenåsen till stationen Stor Skälsjön. Kabelschaktets bredd i marknivå blir ca 1,4 meter och det arbetsområde som krävs vid förläggning blir ca 10 meter brett. Ovanstående förutsätter att inkommande ledning från Hästkullen och Björnlandshöjden ansluter till Jenåsen. Skulle denna ledning istället ansluta till stationen vid Storskälsjön, krävs upp till fem förband även på denna delsträcka. Storskälsjön-Häbbershöjden Förbindelsen kräver endast ett förband från Stor Skälsjön till stationen Häbbershöjden. Kabelschaktets bredd i marknivå blir ca 1,4 meter och det arbetsområde som krävs vid förläggning blir ca 10 meter brett. sid 8/29

9 2 Studerade alternativ För att kunna finna en lämplig sträckning för ledningen är det viktigt att arbeta utifrån ett brett perspektiv från början. E.ON Elnät har därför utvecklat en särskild utredningsmetodik som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde. Utredningsområdet ska vara stort nog att rymma flera alternativa sträckningar. I det aktuella fallet har ett utredningsområde identifierats enligt figur 1 nedan. Området begränsas i väster av tätorten Liden samt en rad större sjöar som Sulsjön, Stor- Sundsjön, Oxsjön och Stor-Gussjön och i öster av tätorten Indal och sjösystemet kring Stor-Laxsjön och Vällingsjön. Utredningsområdet sträcker sig från befintlig stamnätstation i Nysäter i söder till planerad ny transformatorstation i anslutning till vindparken Häbbershöjden i norr. Figur 4. Utredningsområde Inom utredningsområdet definieras därefter flera tänkbara stråk. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att sid 9/29

10 följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa sträckningar. En genomgång av allmänna intressen som exempelvis natur- och kulturmiljö inom stråken görs som en del av underlaget för beslut om vilket stråk som är lämpligast att utreda vidare och fastställa en sträckning inom. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid val av stråk är bl.a. tekniska och ekonomiska aspekter. Inom det valda stråket definieras därefter den lämpligaste sträckning och ett nytt samråd hålls gällande föreslagen sträckning. Efter avslutat samråd upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vald sträckning som sedan utgör en del av ansökan om koncession. En ansökningshandling för vald sträckning sammanställs därefter och lämnas in till Energimarknadsinspektionen. I det aktuella fallet har ett ledningsstråk för ett luftledningsutförande (Alternativ 2), liksom ett stråk för ett markkabelutförande (Alternativ 3) identifierats. Ett ytterligare ledningsstråk, Alternativ 1, bedöms som lämpligt oavsett utförande och skulle alltså kunna rymma ledningar utförda antingen som markförlagd kabel eller som luftledning. Korsningen med Indalsälven är den trånga passagen inom utredningsområdet och har i stor utsträckning blivit styrande för lokaliseringen av stråken. Detta beror dels på att älvens norra strand är det mest tätbebyggda området inom utredningsområdet, dels på en koncentration av natur- och kulturmiljöintressen i älvdalgången samt, när det gäller utförande med luftledning, att älvens bredd på många ställen begränsar korsningsmöjligheterna. Exempelvis har inget lämpligt stråk identifierats öster om de två befintliga 400 kv ledningarna som löper genom området, p.g.a. befintlig bostadsbebyggelse längs med den norra älvstranden. De identifierade ledningsstråken redovisas översiktligt i avsnitt nedan samt på karta i bilaga 1. En jämförande utvärdering av de olika alternativen samt motivering till val av förordat stråk/utförande redovisas i avsnitt Nollalternativ Nollalternativet innebär att de planerade anslutningsledningarna inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraftproduktionen i området inte kan anslutas till stamnätet. Man går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande upp till MW installerad effekt. Om denna energi ska produceras på annat sätt (av fossila bränslen) kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningarna och vindkraftanläggningarna inte blir av. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även vindkraftanläggningarna, skulle medföra uteblir. Det medför sid 10/29

11 exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av natur- eller kulturmiljö sker. 2.2 Stråk 1 (luftledning eller markförlagd kabel) Stråket följer två befintliga 400 kv ledningar hela vägen från Nysäter till Häbbershöjden. Stråket lämpar sig i första hand för ett ledningsutförande med trädsäker luftledning. En ledningssträckning inom stråket skulle sannolikt placeras i nära anslutning till befintliga ledningar. Den planerade 130 kv ledningen skulle då uppföras omväxlande på den västra och den östra sidan om befintliga ledningar, beroende på förekomst av kända natur- och markanvändningsintressen, närhet till bebyggelse samt verksplaceringar inom de planerade vindparkerna. Genom att ledningen uppförs parallellt med befintliga ledningar kan befintlig skogsgata delvis utnyttjas, vilket minskar det tillkommande skogsintrånget. Tillgängligheten vid anläggning är relativt god genom att befintliga patrullstigar och tillfartsvägar kan användas. Stråket skulle också kunna användas för förläggning av markkabel. En sådan lösning är visserligen inte optimal ur ett anläggningstekniskt perspektiv, eftersom området är mycket kuperat och marken utgörs av morän med mindre partier av frilagd berggrund. Detta innebär att transporter med arbetsmaskiner försvåras och att förläggningen blir kostsam och tidskrävande. Fördelen med markförläggning i detta stråk jämfört med förläggning längs med befintliga vägar är att kabelsträckan minimeras samt att tillkommande skogsintrång blir litet då det arbetsområde som krävs i stort sett ryms inom befintlig skogsgata. En ledningssträckning inom stråket uppskattas bli ca 45 km lång. 2.3 Stråk 2 (luftledning) Stråket utgår i nordlig riktning parallellt med befintliga ledningar från den planerade 130 kv stationen i anslutning till befintlig stamnätsstation i Nysäter. Efter några kilometer lämnar stråket befintliga ledningar och antar en nordvästlig riktning. Efter att ha rundat Börkelsjön vinklar stråket av mot norr och nordost, för att korsa Indalsälven norr om Stor- Skållberget. Stråket passerar några bebyggelsegrupper i Sunnås vid norra älvstranden och fortsätter sedan i rakt nordlig riktning. Efter att ha passerat Himmelsjön och Djupsjön blir stråket bredare för att möjligöra passage förbi planerade vindkraftverk inom vindkraftparken Jenåsen. Norr om parken ansluter stråket till planerad transformatorstation invid befintliga kraftledningar. Härifrån går stråket sedan i nordvästlig riktning och passerar väster om Stor-Skälsjön samt öster om Stor-Vallsjön. Därefter viker stråket av västerut för att ansluta till planerad transformatorstation. Härifrån går stråket i nordvästlig riktning och passerar väster om Nordansjön och Andersjön samt öster om Översjön, innan ledningstråket vinklar av österut och når fram till planerad transformatorstation i anslutning till Häbbershöjden. sid 11/29

12 En ledning uppförd inom Stråk 2 skulle bli totalt ca km lång och med undantag av några enstaka kilometer i sin helhet uppföras i obanad terräng. 2.4 Stråk 3 (markförlagd kabel) Stråk 3 är anpassat för ett ledningsutförande med markförlagd kabel och följer befintliga vägar i så stor utsträckning som möjligt. Första biten ut från planerad station i Nysäter följer stråket befintliga 400 kv ledningar norrut. Efter en dryg kilometer viker stråket av västerut längs väg 320, för att sedan anta en nordlig riktning efter byn Nysäter. Här följs skogsbilvägar där så är möjligt, men flera avsnitt med förläggning i skogsmark kommer att krävas. Efter korsningen med Indalsälven som skulle innebära ett ca 500 m långt sjökabelavsnitt följer stråket skogsbilvägar i nordvästlig riktning och rundar den planerade vindkraftparken Jenåsen. Norr om Dacksjön ansluter stråket till väg 681 och följer denna österut till planerat stationsläge. Härifrån slingrar stråket fram längs vägar i en huvudsakligt nordlig riktning fram till planerad station i anslutning till vindkraftparken Stor Skälsjön. Även mellan Stor Skälsjön och Häbbershöjden följer stråket i stort befintliga vägar och riktningen är främst nordlig. En ledning uppförd inom Stråk 3 skulle bli ca 70 km, varav ca 5 km i obanad terräng. Figur 5 Karta över studerade stråkalternativ. sid 12/29

13 2.5 Utvärdering av identifierade alternativ samt val av förordat stråk och utförande I utvärderingen av stråken har bedömningar gjorts utifrån påverkan på identifierade intressen. Bedömningarna är gjorda utifrån en fyrgradig skala där 1 motsvarar obetydlig påverkan, 2 motsvarar liten negativ påverkan, 3 måttlig negativ påverkan och 4 stor negativ påverkan. Obetydlig påverkan (1) Liten påverkan (2) Måttlig påverkan (3) Stor påverkan (4) Stor påverkan uppstår när projektet omöjliggör pågående verksamhet eller förstör områdets karaktär eller värdekärnor. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas, eller om enstaka värdefulla områden störs. Liten påverkan innebär att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Den sammanvägda bedömningen presenteras nedan i avsnitt där också ett resonemang förs kring bakgrunden till bedömningarna. Vid bedömningen om hur stor påverkan stråket har för respektive intresse har hänsyn tagits till om det är möjligt att inom stråket ta fram en ledningssträckning som undviker intressena Värdering av studerade alternativ Nedan beskrivs de parametrar som ligger till grund för den samlade bedömningen av alternativen. Markanvändning/naturresurser Den ungefärliga stråklängden speglar hur stort markområde som berörs. Möjlighet till parallellförläggning med befintliga vägar och kraftledningar är fördelaktigt, eftersom det tillkommande markintrånget minskas jämfört med att gå genom obanad terräng. Samlokalisering med planerade eller befintliga vindkraftparker betraktas också som fördelaktigt ur ett markanvändnings- och markintrångsperspektiv, även om ledningen kan komma i konflikt med lämpliga lägen för placering av vindkraftverk. Denna negativa sistnämnda aspekt har istället räknats in i bedömningsgrunden infrastruktur. Infrastruktur Infrastruktur inom utredningsområdet består i huvudsak av befintliga vägar och kraftledningar. Eventuella konflikter med goda vindkraftlägen inom planerade vindkraftparker har vägts in här. sid 13/29

14 Boendemiljö I utvärderingen redovisas eventuella skillnader mellan stråkens närhet till byar och boendemiljöer. Rennäring Påverkan på rennäringens intressen i anslutning till de olika stråkförslagen. Kulturmiljö Påverkan på särskilt skyddsvärda kulturmiljöer och fornlämningar i anslutning till stråket. Möjligheten att undvika eller reducera påverkan på dessa har studerats. Rekreation och friluftsmiljö Påverkan på rekreation och friluftsliv, inklusive jakt har vägts in. Naturmiljö Påverkan på särskilt skyddsvärda naturmiljöer i anslutning till stråket och möjligheten att undvika eller reducera påverkan på dessa har studerats. Landskapsbild Påverkan på landskapsbilden för luftledningsalternativet har studerats. Ekonomi Uppskattad kostnad för ledningarna i specificerat utförande och stråk. Anläggningstekniska aspekter Tillgänglighet under byggnation och underhåll är beroende av faktorer såsom terrängförhållanden och befintliga vägar etc., markförhållanden, passager förbi vattendrag och branter m.m. Nedan presenteras en utvärdering av utredda stråk och utföranden. sid 14/29

15 Tabell 2. Utvärdering av utredda stråk och utföranden Markanvändning Infrastruktur Boendemiljö Rennäring Stråk 1 Trädsäker luftledning Stråket är ca 45 km. Hela stråket är samlokaliserat med befintliga kraftledningar. Kräver breddning av ledningsgata 30 m. Knappt halva sträckan går genom planerade vindkraftparker. (2) Kan eventuellt påverka placering av vindkraftverk. (1) Inga bostadshus inom stråket. Ett avstånd om minst 50 m kommer att kunna hållas mellan ledning och bostadshus. (2) Riksintresse med flyttleder, trivselland och uppsamlingsområden. Inga nya skogsgator i landskapet. (1) Stråk 1 Markförlagd kabel Stråket är ca 45 km. Hela stråket är samlokaliserat med befintliga kraftledningar. Förläggning inom befintlig ledningsgata. (1) Ingen påverkan Ingen visuell påverkan. Ingen närhet till bostadsberbyggelse. (1) Riksintresse med flyttleder, trivselland och uppsamlingsområden. Inga nya skogsgator i landskapet. (1) Stråk 2 Trädsäker luftledning Stråket är ca km. Huvudelen av stråket löper genom obanad terräng. Kräver en ca m bred skogsgata. Ca en tredjedel av sträckan går genom planerade vindkraftparker. (3) Kan eventuellt påverka placering av vindkraftverk. (1) Flera bostadshus inom stråket. Ett avstånd om minst 50 m kommer att kunna hållas mellan ledning och bostadshus. (2) Riksintresse med flyttleder, trivselland och uppsamlingsområden. Risk finns att otillåten skoterkörning i den nya skogsgatan under vintertid vilket kan påverka renarnas rörelsemönster på ett oönskat sätt (2) Stråk 3 Markförlagd kabel Stråket är ca 70 km. Följer befintliga enskilda och allmänna vägar på större delen av sträckan. (2) Allmänna och enskilda vägar påverkas tillfälligt i samband med byggnation. (3) Bebyggelse förekommer på några ställen i nära anslutning till väg. Eventuellt blir det för trångt att förlägga kablarna utmed vägarna. Detta kan medföra vissa restriktioner för fastighetsägaren på tomtmark. Ingen visuell påverkan. (2) Riksintresse med flyttleder, trivselland och uppsamlingsområden. Nya smala skogsgator på kortare delsträckor i landskapet. (1) sid 15/29

16 Kulturmiljö Kulturmiljöprogram, fasta fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar. Stolpplacering i lämningar kan sannolikt undvikas (1) Kulturmiljöprogram, fasta fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar. Sannolikt svårt helt undvika påverkan. (2) Kulturmiljöprogram, fasta fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar. Stolpplacering i lämningar kan sannolikt undvikas (1) Kulturmiljöprogram, fasta fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar. Sannolikt svårt helt undvika påverkan. (2) Rekreation och Riksintresse Indalsälvens Riksintresse Indalsälvens Riksintresse Indalsälvens Riksintresse Indalsälvens friluftsliv dalgång. Samlokalisering dalgång. Samlokalisering dalgång. Ny sträckning dalgång. Ganska med befintliga ledningar. med befintliga ledningar. genom tidigare obanad omfattande men (1) (1) terräng. (2) tidsbegränsad påverkan under byggtiden. Då framkomligheten på många skogsbilvägar begränsas och buller från schaktmaskiner och sprängning etc kan störa friluftslivet. (2) Naturmiljö Riksintresse, Riksintresse, Riksintresse, Riksintresse, naturvårdsprogram, naturvårdsprogram, naturvårdsprogram, naturvårdsprogram, bevarandeprogram för bevarandeprogram för bevarandeprogram för bevarandeprogram för odlingslandskapet, odlingslandskapet, odlingslandskapet, odlingslandskapet, 1 strandskydd, 2 strandskydd, 2 Biotopskyddsområde, 3 nyckelbiotop, våtmarker i nyckelbiotoper, våtmarker nyckelbiotoper, våtmarker nyckelbiotoper, våtmarksinventeringen i våtmarksinventeringen i våtmarksinventeringen naturvärde, våtmarker i (klass 3), ett stort antal (klass 2-3), ett stort antal (klass 2-3), ett stort antal våtmarksinventeringen sumpskogar. sumpskogar. Befintligt sumpskogar. Befintligt (klass 2-3), ett stort antal Huvudsakligen längs ledningsstråk (2) ledningsstråk (2) sumpskogar. Obanad vägar. (2) terräng. (3) Landskapsbild Bevarandeprogram Bevarandeprogram Bevarandeprogram Bevarandeprogram odlingslandskapet, odlingslandskapet, odlingslandskapet, odlingslandskapet, riksintresse friluftsliv och riksintresse friluftsliv och riksintresse friluftsliv och riksintresse friluftsliv och naturvård. Parallellgång naturvård. Befintlig naturvård. Ny skogsgata naturvård. Visuell med befintliga ledningar. skogsgata. Visuell ger nytt intrång. (3) påverkan endast under Breddning av befintlig påverkan endast under byggskedet. (1) skogsgata. Redan påverkat byggskedet. (1) område. (2) Ekonomi Viktning faktor Kostnaden är beroende av utformning miljoner kr* miljoner kr * (4) Kostnaden är beroende av utformning miljoner kr * miljoner kr * (4) (1) (2) sid 16/29

17 Anläggningstek niska aspekter Huvudsakligen goda markförhållanden med morän och endast lite berg i dagen som sannolikt kan undvikas. En del våtmarker som vid stolpplacering kräver förstärkningsåtgärder. (1) Mycket kuperat, delvis begränsad tillgänglighet, mindre partier med ytlig berggrund. Markkabelförläggning kräver en mycket stor maskinpark och mycket transporter. Förläggning Huvudsakligen goda markförhållanden med morän och endast lite berg i dagen som sannolikt kan undvikas. En del våtmarker som vid stolpplacering kräver förstärkningsåtgärder. (1) Förhållandevis god tillgänglighet, med vissa undantag. Styrd borrning kommer att bli aktuell på kortare passager. Sjökabel i Indalsälven (3) försvåras avsevärt pga terrängförhållanden och otillgänglighet. Styrd borrning kommer att bli aktuell på kortare passager. Sjökabel i Indalsälven (4) Övrigt Sammanvägd poäng Tekniskt sett är en markkabelförbindels inte optimal. Särskilt på delsträckan Nysäter- Jenåsen blir förlusterna stora och kablarnas kapacitiva uppladdningsström hög. (4) Tekniskt sett är en markkabelförbindels inte optimal. Särskilt på delsträckan Nysäter- Jenåsen blir förlusterna stora och kablarnas kapacitiva uppladdningsström hög. (4) *Beräknade kostnader är grundade på fallet där ledningen från Björnlandshöjden ansluter till Jenåsen. Skulle denna ledning anslutas till Storskälsjön krävs högre överföringskapacitet på sträckan Jenåsen-Storskälsjön och kostnaderna blir högre. Eftersom exakta stationslokaliseringar i dagsläget saknas, har möjliga lokaliseringar använts vid kostnadsberäkningarna. Beroende på var stationerna slutligen hamnar kan kostnaden komma att avvika något från dessa beräkningar Val av tekniskt utförande Två möjliga utföranden finns alltså för de planerade kraftledningarna; trädsäker luftledning och markförlagd kabel (se avsnitt ovan). Nedan redovisas E.ON Elnäts grunder för val av förordat utförande. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Luftledningar i regionnätet byggs numera trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. För produktionsanläggningar av aktuell storlek är det mycket viktigt att eventuella fel sid 17/29

18 kan åtgärdas snabbt. Vid framtida behov av ökad överföringskapacitet kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en luftledning. En markkabel måste däremot ersättas med en helt ny kabel för att erhålla större överföringskapacitet. När det gäller miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning att den syns i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. Å andra sidan kan en markförlagd kabel, om den förläggs på fel sätt, medföra allvarliga konsekvenser för känsliga våtmarker, genom att orsaka förändrade hydrologiska förhållanden som i sin tur kan påverka flora och fauna knutna till våtmarken. Trots detta får en markkabel generellt anses ha en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet. Däremot har en markförlagd kabel generellt sett en större påverkan än en luftledning under byggskedet. Generellt är det mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning, dels på grund av högre materialkostnad och dels på grund av högre bygg- och anläggningskostnad. Vid en samlad bedömning av ovannämnda skäl anser E.ON Elnät att ett markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande med markkabel skulle kunna innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild, kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad, de försämringar avseende driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett utförande med trädsäker luftledning Val av stråk Med utgångspunkt i den jämförande utvärdering som görs av de olika alternativen i avsnitt och har E.ON Elnät fattat beslutet att förorda ett utförande med trädsäker luftledning i stråk 1. De viktigaste fördelarna med utförande och lokalisering enligt det förordade alternativet är att det tillkommande markintrånget blir förhållandevis begränsat, att påverkan på natur- och kulturmiljö samt landskapsbild minskas genom samlokalisering med befintlig infrastruktur, samt att detta alternativ medför den lägsta kostnaden. Det faktum att de vindkraftparker som ska anslutas genom de planerade ledningarna, alla ligger längs med befintligt 400 kv-ledningsstråk och att parkerna ska anslutas via transformatorstationer som bör ligga så centralt som möjligt i förhållande till de produktionsmässiga tyngdpunkterna (som för samtliga vindkraftparker utgörs av platser i nära anslutning till befintliga stamnätsledningar), bidrar naturligtvis till att göra stråk 1 till det geografiskt sett mest lämpliga stråket. De fördelar som ett utförande med markförlagd kabel i stråk 1 bedöms medföra med avseende på landskapsbild, markanvändning och infrastruktur kan enligt E.ON Elnäts uppfattning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv inte motivera den merkostnad samt de driftsäkerhetsmässiga och tekniska nackdelar som detta alternativ skulle medföra. sid 18/29

19 3 Beskrivning av berörda intressen I detta avsnitt beskrivs nulägessituationen längs förordat stråk (stråk 1) med avseende på landskapsbild, markanvändning, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur och boendemiljö mm. 3.1 Landskapsbild Utredningsområdet hör i huvudsak till den naturgeografiska regionen Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden, men Indalsälvens dalgång hör till Sydligt boreala kuperade områden. Området är huvudsakligen skogklätt och mycket kuperat med framträdande brantformer av typ flyggberg. Höjdskillnaden mellan höjder och dalar är ofta mycket markerad. För svenska förhållanden är terrängen ovanligt höglänt för att vara så kustnära och större delen av utredningsområdet ligger ovanför högsta kustlinjen. Indalsälven delar utredningsområdet i en nordlig och en sydlig del, där den flyter i sydostlig riktning på sin väg mot havet. Älvdalgången definierar även landskapets dominerande nordvästliga-sydostliga riktning. Ett större antal små och medelstora sjöar finns inom utredningsområdet. Den största är Stor-Skälsjön, men även Stor Vallsjön och Bjässjön är förhållandevis stora. Mindre sjöar och vattendrag är ofta sammanlänkade och bildar vattensystem som följer landskapets dominerande riktning. Landskapet är genom den obrutna storskogen till sin karaktär storskaligt, även om den kuperade terrängen skapar variation, liksom sjöarna, vattendragen och myrarna. Skogsmarkerna domineras av tall och gran och kännetecknas av ett storskaligt maskinellt skogsbruk. Mindre myrar och mer sammanhängande myrkomplex förekommer mellan höjdlägena, myrandelen är generellt låg till medelhög. Öppen jordbruksmark förekommer endast i begränsad omfattning i anslutning till Indalsälvens norra strand samt kring samlad bebyggelse i vissa byar. Landskapet är mycket glest befolkat och bebyggelsen inom utredningsområdet är koncentrerad till Indalsälven, större vägar samt vissa större sjöar. Indalsälvens dalgång omfattas av flera olika intressen som i varierande grad är sammankopplande med älvdalens landskapsbildsvärden, däribland riksintresse för friluftsliv, riksintresse för naturvård, kulturprogram samt bevarandeprogram för odlingslandskapet. Vid sidan av Indalsälvens dalgång berör det förordade stråket inga landskapsavsnitt som är skyddade med avseende på landskapsbild. sid 19/29

20 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det fråga om ett storskaligt, modernt skogsbruk bedrivet av stora skogsbolag, även om privatskogsbruk förekommer i mindre skala längs delar av det planerade ledningsstråket. Vid sidan om skogsbruket finns inom framförallt den norra delen av ledningsstråket (från Jenåsen och norrut) en rad intressen för rennäringen (se tabell 1 i bilaga 4). Denna del omfattas av riksintresse för rennäringen och utgör kärnområde för Ohredahke sameby. Kärnområdet omfattar viktigt vinterbete och innehåller uppsamlingsområden, trivselland och flyttleder. Enligt sametingets digitala planeringsunderlag delas vinter- och vårbetet inom området av fem samebyar: Jiingevaerie, Ohredahke, Jovnevaerie, Voernese samt Raedtivaerie. Vindkraftutbyggnad planeras i stor utsträckning inom utredningsområdet. Knappt halva det förordade ledningsstråket är lokaliserat i anslutning till planerade vindkraftparker. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av det förordade stråket enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Däremot finns tre kartlagda grusförekomster, ett grundvattenmagasin samt en bergtäkt inom/i nära anslutning till förordat stråk Bebyggelse Området för förordat stråk utgörs huvudsakligen av obebyggd skogsmark. Närmaste tätorter är Liden samt Indal, belägna ca 8 km väster respektive öster om ledningsstråket i Indalsälvens dalgång. Samlad bebyggelse finns i huvudsak i byn Nyland samt längs väg 320 norr om Nysäter, i anslutning till väg 86 längs Indalsälvens norra strand samt slutligen i Slättmon och Bredsjön vid väg 681 öster om ledningsstråket. I övrigt finns spridd bebyggelse på enstaka håll längs med ledningsstråket. Byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta finns redovisade på kartan i bilaga Planförhållanden Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Sundsvalls kommun är från 2005, men aktualiserades under En helt ny översiktsplan, Sundsvall 2021, är ute på samråd under första kvartalet Gällande översiktsplan för Timrå kommun är från En ny kommunövergripande översiktsplan har varit föremål för samråd under våren På grund av oklarheter kring lokalisering av en ny järnväg har kommunstyrelsen dock beslutat att låta planen vila i sid 20/29

21 avvaktan på Trafikverkets järnvägsutredning. Det är därför oklart när den nya översiktsplanen kan antas. Båda berörda kommuner har antagit fördjupade översiktsplaner eller tematiska tillägg till gällande översiktsplaner avseende vindkraft. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller övriga fördjupade översiktsplaner berörs av de studerade stråkalternativen. 3.3 Naturmiljö Utredningsområdets naturvärden är i stor utsträckning knutna till Indalsälvens dalgång som är av riksintresse för naturvård. Älvens stränder täcks av bevarandeplan för odlingslandskapet och enstaka områden som ingår i ängs- och betesinventeringen finns även. Utöver älvdalgångens naturvärden finns en rad utpekade naturintressen inom utredningsområdet, bl.a. några naturreservat och Natura 2000-områden. Dessa berörs dock inte av förordat stråk. Flertalet naturvärden inom stråket är knutna till skogliga värdeobjekt som nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. I övrigt finns värden kopplade till våtmarker i form av klassade våtmarksobjekt i våtmarksinventeringen. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt kan vara antingen värdefulla skogsområden, våtmarker eller sjöar och vattendrag. En rad naturmiljöintressen finns inom eller i anslutning till förordat stråk. Dessa redovisas i tabell 2 i Bilaga Kulturmiljö Indalsälvens dalgång omfattas i sin helhet av kulturmiljöprogram. Därutöver finns en rad fasta fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar spridda över utredningsområdet. Fasta fornlämningar består främst av fångstgropar, medan övriga kulturhistoriska lämningar främst består av lämningar efter byggnader och skogbruk. De kulturmiljöintressen som återfinns inom det förordade stråket framgår av tabell 3-4 i bilaga Friluftsliv Indalsälvens dalgång mellan Ragunda och Timrå utgör riksintresse för friluftsliv och är en attraktiv och etablerad turistled med anor långt tillbaka i tiden. Älvdalen har under årmiljoners lopp utvecklats till den mest markanta storälven i landet. Dalsidornas väggar, branta berg och skarpskurna åsar, nipor och raviner bildar ett mäktigt naturlandskap med inslag av gammal kulturbygd. Området är lätt tillgängligt från riksväg 86 mellan Sundsvall och Östersund som löper utefter dalens norra sida. Förutom det vackra landskapet som erbjuder intressanta kultur- och naturupplevelser finns det goda möjligheter till olika friluftsaktiviteter året om. sid 21/29

22 Vid sidan av det för friluftslivet riksintressanta området kring Indalsälven, berör inte det förordade stråket något område som är särskilt utpekat som intressant för friluftslivet. Därmed inte sagt att skogarna som berörs av den planerade ledningen inte utnyttjas för det lokala friluftslivet. Området är lämpat för både jakt, bär- och svampplockning samt rekreation. 3.6 Infrastruktur En väg av riksintresse, riksväg 86, korsas av det planerade ledningsstråket, strax norr om Indalsälven. I övrigt korsas en primär länsväg (väg 320), en tertiär länsväg (väg 681) samt ett stort antal enskilda vägar och skogsbilvägar. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller luftfart berörs av det förordade ledningsstråket. Ett flertal kraftledningar i stam-, region- och lokalnäten genomkorsar utredningsområdet, däribland de båda 400 kv ledningarna som det valda ledningsstråket löper parallellt med. De regionnätsledningar som korsas av det förordade ledningsstråket är två 130 kv ledningar i Indalsälvens dalgång samt en planerad ny 40 kv ledning mellan Liden och Uddefors. I övrigt berörs endast distributionsledningar i lokalnätet av det förordade stråket. 3.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. sid 22/29

23 I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. sid 23/29

24 4 Konsekvensbedömning I detta avsnitt görs en översiktlig bedömning av de konsekvenser som planerade ledningar förväntas medföra i förordat alternativ. 4.1 Nysäter-Jenåsen Landskapsbild Passagen genom Indalsälvens dalgång är det ur landskapsbildssynpunkt mest intressanta området inom det förordade stråket. Älvdalgången är skyddad som riksintresse för både naturvård och friluftsliv, ingår i länsstyrelsens kulturmiljöprogram samt även i bevarandeplanen för odlingslandskapet. Det är också i norra delen av dalgången som bebyggelsen är som tätast och det är här som landskapet öppnar upp sig i ett av fåtalet jordbruksområden som återfinns inom utredningsområdet. Här sträcker sig också den riksintressanta väg 86, som har stor betydelse för turismnäringen i regionen. Detta sammantaget gör detta landskapsavsnitt känsligt för påverkan från ny infrastruktur. Det faktum att planerade ledningar avses byggas i parallellgång med befintliga 400 kv kraftledningar genom dalgången, gör dock att den tillkommande visuella påverkan måste betraktas som begränsad. Samtidigt innebär det långa älvspannet att de kraftledningsstolpar som uppförs närmast stranden på respektive sida om älven måste göras höga, och därmed kommer de att bli synliga på långt håll. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden i Indalsälvens dalgång bli måttlig. I övrigt bedöms planerade luftledningar i förordat stråk ge upphov endast till obetydliga konsekvenser för landskapsbilden. Bidragande orsak till denna bedömning är främst det faktum att ledningarna planeras uppföras i parallellgång med befintliga kraftledningar, vilket minimerar skogsintrånget samt sammanför tillkommande lanskapsbildspåverkan till ett redan påverkat landskapsavsnitt. Även landskapets karaktär av slutet storskaligt skogslandskap, bidrar till att minimera påverkan. Det är endast i anslutning till vägkorsningar samt till öppnare landskapsavsnitt, exempelvis myrar, som de planerade ledningarna kommer att synliggöras i någon större omfattning. Även från landskapets markerade höjdlägen kommer ledningarna att synas, men dessa områden är inte sådana som frekventeras regelbundet av närboende Markanvändning, bebyggelse och planer Det förordade stråket berör huvudsakligen obebyggd skogsmark, men passerar i söder enstaka byar med samlad bebyggelse. Avståndet till befintlig bostadsbebyggelse kommer i samtliga fall att överskrida minst 50 meter och påverkan till följd av planerade ledningar bedöms bli liten. Planerade ledningar mellan Nysäter och Jenåsen bedöms medföra obetydliga konsekvenser för rennäringen. sid 24/29

25 Planerade ledningar i förordat stråk bedöms vara förenliga med gällande och kommande översiktplaner. Inga andra kommunala planer berörs Naturmiljö Det förordade stråket berör den riksintressanta dalgången kring Inlandsälven och kommer att exponeras mot det omgivande landskapet, i synnerhet från bebyggelsen och väg 86 längs älvens norra strand. Konsekvenserna för naturmiljön och landskapsbilden i älvdalgången minskas dock väsentligt genom att ledningarna samlokaliseras med befintliga ledningar. Sammantaget bedöms konsekvenserna här bli måttliga. I övrigt korsar det förordade stråket en rad värdefulla vattendrag samt värdefulla våtmarker. När det gäller påverkan på värdefulla vattendrag bedöms denna huvudsakligen bestå i den ökade solljusinträngning samt eventuellt sedimenttillskott som tillkommande skogsavverkning medför. Denna påverkan bedöms vara begränsad och av lokal karaktär. Påverkan på våtmarker beror till stor del på hur anläggningsarbetena utförs och kan begränsas exempelvis genom att körning med arbetsmaskiner sker vintertid på tjälad mark, att vissa materialtransporter eventuellt kan genomföras med helikopter och genom att stolpplacering i möjligaste mån undviks i våtmarker vid projektering. Det kommer sannolikt bli svårt att helt undvika att placera stolpar i våtmarker och våtmarkens hydrologiska förhållanden riskerar därmed till viss del att påverkas. Den översiktliga bedömningen är dock att påverkan på berörda våtmarker sammantaget blir måttlig. Detta delvis eftersom flertalet våtmarker redan är påverkade av befintliga ledningar. Därutöver berör det förordade stråket enstaka nyckelbiotoper och naturvärden samt en rad sumpskogar. Luftledningar i förordat stråk skulle sannolikt medföra att träd inom vissa av de utpekade sumpskogarna måste avverkas. Beroende på sumpskogens karaktär och värden kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att variera. De utpekade nyckelbiotoperna och naturvärdena kan eventuellt undvikas Kulturmiljö Det förordade stråket berör kulturmiljöprogram och bevarandeprogram för odlingslandskapet i Indalsälvens dalgång. Påverkan på kulturvärdena i älvdalen bedöms huvudsakligen utgöras av ledningarnas landskapsbildspåverkan. Denna begränsas genom samlokalisering med befintliga ledningar och bedöms bli måttlig. I övrigt berör stråket några fångstgropar som utgör fasta fornlämningar samt en del övriga kulturhistoriska lämningar som till stor del utgörs av lämningar efter jord- och skogsbruksverksamhet. Stolpplacering bör kunna undvikas i utpekade lämningar. Lämningsskador i samband med avverkning och byggnation bör kunna undvikas genom snitsling. Sammantaget bedöms påverkan på kulturmiljön bli liten. sid 25/29

26 4.1.5 Friluftsliv Påverkan på friluftslivet bedöms bestå dels i den landskapsbildspåverkan som planerade ledningar innebär för Indalsälvens dalgång, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation av ledningarna. När det gäller eventuella effekter på turismen i Indalsälvens dalgång till följd av tillkommande landskapsbildspåverkan, bedöms dessa bli obetydliga. Påverkan på det vardagliga friluftslivet i skog och mark kan lokalt bli mer omfattande under vissa perioder av byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är dock tillfälliga och övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten Infrastruktur De planerade ledningarna kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag. De planerade ledningarna kommer att passera genom vindkraftparken Jenåsen. Ett visst säkerhetsavstånd måste hållas mellan planerade ledningar och vindkraftverk för att skydda ledningarna från iskast, samt medge plats för helikopterinspektion inför underhåll. Detta kan innebära att vissa goda vindlägen måste undantas från lokalisering av vindkraftverk för att ge plats åt ledningarna. Eftersom vindkraftparken är beroende av anslutningsledningarna måste eventuella sådana konsekvenser betraktas som acceptabla. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig Boendemiljö, hälsa och säkerhet Byn Nysäter, belägen strax norr om den befintliga stamnätsstationen, hyser en samlad bebyggelsestruktur väster om det planerade ledningsstråket. Även i anslutning till länsväg 320 strax norr om byn finns en del bostadsbebyggelse. Längs riksväg 86 som går utmed Indalsälvens norra strand ligger gårdarna relativt tätt. Strax norr om älven går stråket strax väster om en bebyggelsegrupp som utgör del av byn Baggböle. I övrigt finns inga bostadshus i närheten av stråket. De planerade ledningarna bedöms vid samtliga dessa passager kunna uppföras parallellt med befintliga kraftledningar och på ett avstånd från bostadshus om minst 50 m. Genom att parallellgång utnyttjas bedöms konsekvenserna för bebyggd miljö till följd av de planerade ledningarna bli små. Magnetfältsnivåer kommer att beräknas för de planerade ledningarna när en ledningssträckning är fastställd. Ledningssträckningen kommer att anpassas i enlighet med försiktighetsprincipen, så att ingen påverkan på människors hälsa eller säkerhet bedöms uppkomma till följd av planerade ledningen. sid 26/29