Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Hästkullen Norra och Jenåsen i Härnösands, Timrå samt Sundsvalls kommuner

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Hästkullen Norra och Jenåsen i Härnösands, Timrå samt Sundsvalls kommuner Oktober 2014 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF-Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av och För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1 Inledning Bakgrund Ledningens syfte Lokalisering och omfattning E.ON Elnät Sverige AB 11 2 Lagstiftning Generellt Markupplåtelse och övriga tillstånd Ellagen Miljöbalken De allmänna hänsynsreglerna Hushållning med mark och vatten Miljökvalitetsnormer 14 3 Samråd Genomförande Länsstyrelsens beslut 15 4 Alternativ Huvudalternativ Alternativutredning Nollalternativ 18 5 Utförande, drift och underhåll Utformning Anläggande och försiktighetsåtgärder Drift och underhåll 21 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild 22 sid 3/41

4 6.1.1 Beskrivning Konsekvensbedömning Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Konsekvensbedömning Naturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Kulturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Friluftsliv Beskrivning Konsekvensbedömning Infrastruktur Beskrivning Konsekvensbedömning Rennäring Beskrivning Konsekvensbedömning Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning av ljudeffekter och buller Konsekvensbedömning Elektriska och magnetiska fält E.ONs magnetfältspolicy Magnetfält från aktuell ledning Konsekvensbedömning 33 7 Andra studerade alternativ Alternativ lokalisering Utvärdering av alternativ samt val av aktuellt huvudalternativ Alternativ teknisk lösning 38 sid 4/41

5 8 Samlad bedömning 39 Referenser 41 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta Bilaga 2a Karta över närliggande naturmiljöintressen från naturvärdesinventeringar Bilaga 2b Karta över närliggande naturmiljöintressen del 1 av 2 Bilaga 2c Karta över närliggande naturmiljöintressen del 2 av 2 Bilaga 2d Karta över närliggande kulturmiljöintressen del 1 av 2 Bilaga 2e Karta över närliggande kulturmiljöintressen del 2 av 2 Bilaga 3 Samrådsredogörelse Bilaga 4 Länsstyrelsen i Västernorrlands läns beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 5a Naturvärdes- och fågelinventering Bilaga 5b Kompletterande naturvärdesinventering sid 5/41

6 Malmö Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga till E.ON Elnät Sverige ABs (E.ON Elnät) ansökan för en ny 130 kv kraftledning mellan Hästkullen Norra och Jenåsen inom Härnösands, Timrå och Sundsvalls kommuner, Västernorrlands län. E.ON Wind Sweden AB (E.ON Wind) samt Timra Vind AB (Timra Vind) avser uppföra tre vindkraftparker, Björnlandshöjden, Hästkullen samt Högåsen i Västernorrlands län. Elproduktionen från de tre vindkraftparkerna kommer att samlas upp i en ny planerad station vid Jenåsen och därifrån anslutas till stamnätsstationen vid Nysäter. Denna kraftlednings syfte är att ansluta den uppsamlade effekten från vindkraftparkerna till den planerade stationen vid Jenåsen. Information om intresseområden avseende bland annat natur- och kulturmiljöer i ledningens planerade sträckning har samlats in. Vidare har inventeringsresultat från vindkraftexploatören legat till grund för planeringen samt en egen naturvärdes- och fågelinventering utförts. Ledningen kommer att anläggas i skogsmark, huvudsakligen i obanad terräng, med en sträckning som till viss del planeras inom etableringsområdet för Hästkullens vindkraftpark. Ledningen korsar flera skogsbilvägar, en tertiär länsväg (nr 681), befintliga 400 kv ledningar samt flera mindre vattendrag. Utmed enstaka vägpartier och befintliga/nya kraftledningar finns möjlighet till samordning med ledningen. Omgivande landskap är relativt kuperat och skogsbevuxet med inslag av våtmarker och sjöar. Den större sjön Stor-Laxsjön finns i närområdet. Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 MB. Samrådet har pågått i omgångar mellan mars 2013 och mars 2014, inledningsvis genom ett tidigt samråd i mars 2013, därefter genomfördes samråd kring stråk och utredningsområde i maj och juni 2013, och slutligen hölls samråd kring sträckningar i januari-mars De synpunkter som inkommit under samrådet har beaktats vid planeringen av ledningssträckningen samt vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade den 22 september 2014 att planerad åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens samlade bedömning är att byggande och drift av den nya kraftledningen kommer att medföra betydande miljöpåverkan. Det magnetfält som kommer att uppstå till följd av ledningen har beräknats. Ledningsplaceringen bedöms vara förenlig med myndigheternas rekommendationer avseende exponering för magnetiska fält. sid 6/41

7 Under processen har flera olika alternativa ledningsstråk och sträckningar tagits fram och utvärderats. Baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt ekonomiska förutsättningar har det enligt bedömning mest lämpliga sträckningsalternativet valts. Sammantaget bedöms den valda sträckningen för ledningen ge en för ändamålet liten påverkan på miljön. sid 7/41

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har fått förfrågan om att ansluta flera planerade vindkraftparker i området runt Liden i Västernorrlands län till det allmänna elnätet. Anslutning av de stora effekter som planeras kan endast ske på region- eller stamnätsnivå. E.ON Elnät ansvarar för regionnäten i berört område och har av det statliga affärsverket Svenska Kraftnät blivit anvisade att samla upp och ansluta all effekt mot stationen vid Nysäter, knappt 10 km sydväst om samhället Indal. Figur 1. Översiktskarta som visar planerade vindkraftparker kring Liden i Västernorrlands län. Vindkraftparkernas lokalisering framgår av de röda ytorna i kartan och stationen som de ska anslutas till, Nysäter, är den röda punkten öster om Nylandsbergen. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser den ledningssträckning som är nödvändig för att kunna ansluta uppsamlad effekt från vindkraftparkerna Björnlandshöjden, Hästkullen samt Högåsen till en ny planerad station vid Jenåsen. De stationer som krävs utöver ny kraftledning hanteras i separata tillståndsprocesser men lokaliseringen av stationerna är en förutsättning i tillståndsarbetet för kraftledningen. sid 8/41

9 1.2 Ledningens syfte E.ON Wind Sweden AB (E.ON Wind) samt Timra Vind AB (Timra Vind) avser uppföra tre vindkraftparker, Björnlandshöjden, Hästkullen samt Högåsen i Västernorrlands län. Elproduktionen från de tre vindkraftparkerna kommer att samlas upp i en ny planerad station vid Jenåsen och därifrån anslutas till stamnätsstationen vid Nysäter. Denna kraftlednings syfte är att ansluta den uppsamlade effekten från vindkraftparkerna till den planerade stationen vid Jenåsen. Björnlandshöjdens vindkraftpark planeras omfatta maximalt 55 vindkraftverk. Största delen av parken är belägen i Härnösands kommun men norra delen sträcker sig även in i Kramfors kommun. Ledningen planeras dock endast inom Härnösands kommun. Lagakraftvunnet tillstånd förväntas under år 2015 för vindkraftparken. Hästkullens vindkraftpark planeras omfatta maximalt 100 vindkraftverk och är belägen cirka 10 km väster om Björnlandshöjden, inom Härnösands och Timrå kommuner. Lagakraftvunnet tillstånd för vindkraftparken erhölls i juli år Cirka 6 km söder om Hästkullen, helt inom Timrå kommun, planerar Timra Vind uppföra vindkraftpark Högåsen om preliminärt 19 vindkraftverk. Lagakraftvunnet tillstånd för vindkraftparken förväntas under år För att omhänderta den elektricitet som vindkraftparkerna kommer att producera krävs en anslutning till det allmänna elnätet. E.ON Elnät planerar att uppföra och driva en ny kraftledning på spänningsnivån 130 kv för detta ändamål. 1.3 Lokalisering och omfattning E.ON Elnät har för avsikt att anlägga den nya 130 kv kraftledningen som luftledning. Kraftledningen planeras inom Härnösand, Timrå samt Sundsvalls kommuner, Västernorrlands län. Kraftledningen blir totalt cirka 33 kilometer lång och kommer att anläggas i skogsmark. Cirka 10 km ledning hamnar inom Hästkullens vindparksområde. På en sträcka av 8,3 km kan ledningen samlokaliseras med en befintlig 40 kv ledning (Stavreviken-Villola) och ytterligare 4,5 km kan samlokaliseras med en ny 40 kv ledning (Liden-Uddefors). Övrig sträcka sker huvudsakligen i obanad skogsterräng samt inom vindparksområdet. Ledningen korsar flera skogsbilvägar, en tertiär länsväg (nr 681), befintliga 400 kv ledningar samt flera mindre vattendrag. Utmed enstaka vägpartier finns möjlighet till samordning med ledningen. sid 9/41

10 Ledningen kommer att utgå från en ny planerad transformatorstation inom norra delen av Hästkullens vindkraftpark. Från stationsplaceringen planeras ledningen i sydostlig riktning inom vindparksområdet via ytterligare en planerad transformatorstation, Hästkullen Södra, innan den viker av mot sydväst i anslutning till en befintlig 40 kv ledning. Vid Stor- Laxsjöns sydvästra område avviker den planerade ledningen från den befintliga 40 kv ledningen och fortsätter i riktning mot Uddefors. Mellan Benarotknippen och Rödmyråsen ändrar ledningen riktning mot väst och korsar länsväg 681. Vid Sönnanberget kan åter ledningen samlokaliseras med en ny 40 kv ledning och fortsätta i nordvästlig riktning hela vägen fram till den planerade transformatorstationen i Jenåsen vid Myrådalen där även Svenska Kraftnäts 400 kv ledningar (Hjälta-Nysäter samt Hjälta-Vittersjö) korsas. Se figur 2 för översiktsbild. sid 10/41

11 1.4 E.ON Elnät Sverige AB E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder. E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession. sid 11/41

12 2 Lagstiftning 2.1 Generellt Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. 2.2 Markupplåtelse och övriga tillstånd För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. De övriga tillstånd och dispenser som krävs till exempelvis dispens från strandskyddet eller tillstånd enligt kulturmiljölagen kommer att sökas. 2.3 Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 2.4 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Syftet är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. sid 12/41

13 2.4.1 De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Dessa beakatas enligt nedan. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningen. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB Genom ISO certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB Ledningsägaren verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB Ledningens sträckning har under tillståndsarbetet anpassats för att minska intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska uppfyllas. sid 13/41

14 2.4.2 Hushållning med mark och vatten I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. I utredningen och analysen av den planerade anäggningen har anpassning och hänsynstagande till kända bevarandeintressen gjorts. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormer antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas. sid 14/41

15 3 Samråd 3.1 Genomförande Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 MB. Samrådet har pågått i omgångar mellan mars 2013 och mars 2014, inledningsvis genom ett tidigt samråd i mars 2013, därefter genomfördes samråd kring stråk och utredningsområde i maj och juni 2013, och slutligen hölls samråd kring sträckningar i januari-mars Aktuell sträckning mellan Hästkullen Norra och Jenåsen har ingått i ett samlat samrådsförfarande tillsammans med anslutningsledningen mellan Björnlandshöjden och Hästkullen Södra samt i vissa delar hela projektområdet kring Liden enligt figur 1. Ett förberedande samrådsmöte genomfördes med länsstyrelsen och berörd kommun under mars Därefter upprättades en projektbeskrivning (samrådsunderlag) innehållande kartor med föreslagna ledningsstråk inom ett större utredningsområde, se figur 3. I materialet fanns även de intresseområden som identifierats inom utredningsområdet. Ett bredare samråd kring utredningsområde och stråk genomfördes under maj och juni 2013 via utskick av samrådsmaterial till länsstyrelse och berörda kommuner, övriga berörda myndigheter och organisationer samt fastighetsägare berörda av stråkförslagen. Allmänheten informerades om projektet via annons i lokaltidningen den 17 maj Inkomna synpunkter i stråksamrådet beaktades och alternativa sträckningar för ledningen togs fram, se figur 4. Därefter inleddes samråd kring sträckningsalternativen i januari Samrådet genomfördes genom utskick av samrådsmaterial till länsstyrelse, berörda kommuner, övriga berörda myndigheter och organisationer. Berörda fastighetsägare tillsändes samrådsinformation samt inbjöds till samrådsmöte den 13 februari 2014 i Indal. Inkomna synpunkter samt en beskrivning av samrådets genomförande redovisas i samrådsredogörelsen som bifogas i bilaga Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade den 22 september 2014 att planerad åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens samlade bedömning är att byggande och drift av den nya kraftledningen kommer att medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut bifogas som bilaga 4. sid 15/41

16 4 Alternativ 4.1 Huvudalternativ Efter genomförd lokaliseringsutredning med tillhörande samrådsprocess har E.ON Elnät tagit fram ett huvudalternativ för den planerade sträckningen. Huvudalternativet anses vara det mest lämpliga alternativet baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt ekonomiska förutsättningar. Den planerade ledningssträckningen av luftledningen framgår av kartan i figur 2 samt i bilaga 1. Figur 2. Översiktsbild med planerad ledningssträckning. sid 16/41

17 4.2 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Efter genomförda kartstudier och platsbesök identifierades alternativa ledningsstråk samt ett lämpligt utredningsområde. De olika alternativen delades upp i kombinerbara delalternativ vilka illustreras i figur 3. Även flera alternativa stationsplaceringar var föremål för alternativutredningen. Efter information från tidiga myndighetskontakter samt från egna utredningar upprättades 14 kombinerbara stråk enligt figur 3. Dessa alternativ utgjorde grunden för det breda samrådet. Figur 3. Undersökta stråkalternativ för kraftledningen samrådsalternativ. Antalet möjliga alternativ begränsas bland annat av nätstationernas lokaliseringar, planerade vindkraftverk, identifierade naturintressen samt större vattendrag. sid 17/41

18 En samlad bedömning baserad på inkomna samrådssynpunkter samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar resulterade i att stråkkombinationen H och L huvudsakligen valdes för fortsatt utredning. Utifrån information från samråd, tidigare kända intressen, resultat från en genomförd naturvärdesinventering samt teknisk genomförbarhet togs sträckningalternativ för den planerade ledningen fram, se figur 4. Sträckningsförslagen anpassades även till ett beslut om totalt två transformatorstationer inom Hästkullens vindkraftpark. Efter genomfört sträckningssamråd samt ytterligare tekniska undersökningar togs huvudalternativet enligt figur 2 fram. Figur 4. Undersökta sträckningsalternativ för kraftledningen samrådsalternativ. 4.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Det medför att de planerade vindkraftparkerna Högåsen, Hästkullen samt Björnlandshöjden inte kan anslutas till det allmänna elnätet och därmed ej heller uppföras. Ett nollalternativ innebär i betydelsen en utebliven utbyggnad av vindkraft vilket medför fortsatt negativ miljöpåverkan då man går miste om förnyelsebar energi. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller säkerhet, landskapsbild och övriga intressen som beskrivs i denna MKB. sid 18/41

19 5 Utförande, drift och underhåll 5.1 Utformning För att kunna överföra den förväntade produktionen från de planerade vindkraftparkerna krävs en 130 kv kraftledning. Ledningen avses uppföras som luftledning. Det svenska elnätet är ett s.k. 3-fassystem för växelström. Det innebär att vi i våra hushåll använder oss av tre faser och att alla kraftledningar därmed också har tre faser. En luftledning på aktuell spänningsnivå med stora anslutningseffekter byggs antingen med trä- eller stålstolpar. Med grövre faslinor och stora mekaniska laster är varmförzinkade rörstålstolpar ett lämpligt alternativ, se figur 5. Rörstålstolpar är den tekniska lösning som är huvudalternativ för ledningen i jämförelse med impregnerade trästolpar. Spannet mellan stolparna kan variera kraftigt utmed sträckningen beroende på terräng och stolpval men brukar i genomsnitt vara cirka 200 meter för aktuell spänningsnivå. För att uppfylla lagkrav måste luftledningen trädsäkras genom att en skogsgata på ca meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Förutom detta kommer enstaka höga träd att fällas utanför detta område om de vid fall kan skada ledningen. Se figur 6 för en principillustration av en ledningsgata. sid 19/41

20 Figur 5. Bild (visar dubbelutförande) och illustration av luftledning med stålrörstolpe för 130 kv. Figur 6. Principskiss av en ledningsgata. sid 20/41

21 5.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder Luftledningsbyggnation innebär att ledningsstakning genomförs i det berörda ledningsstråket. I samband med detta tillkommer även arbete med stolpdimensionering och markundersökning vid de tilltänkta stolpplatserna. Byggnationsarbetet omfattar även grundläggning av stolpar i mark, återfyllning av uppgrävda massor och stampning med grävmaskiner. När stolparna är på plats dras linorna upp med hjälp av lindragningsmaskiner. Vid smala passager eller vid ogynnsamma markförhållanden kan avvikande stolpkonstruktioner bli aktuella även om utgångsläget i detta projekt är en lösning med rörstålstolpar. Vid risk för påverkan på känsliga miljöer kontaktas berörd myndighet för åtgärder för att minimera påverkan. Exempel på generella hänsynsåtgärder som kan vidtas för att minska påverkan på skyddsvärda biotoper är kvarlämnande av död ved, kvarlämnande av lågväxande buskar i skogsgatan i anslutning till vattendrag, sjöar och våtmarker. 5.3 Drift och underhåll För att erhålla en hög driftsäkerhet sker ett löpande underhåll av ledningarna. Underhållet utgörs dels av tekniskt underhåll av ledningskonstruktionen och dels av röjning av ledningsgatan. Ledningar i regionnätet ska enligt lagstiftningen vara trädsäkrade, vilket innebär att inga träd vid fall ska kunna nå ledningarna och orsaka skador på dem. Detta görs genom att vegetation inom den så kallade skogsgatan röjs. För denna ledning kräver skogsgatan en bredd på ca meter. Även utanför detta område, inom den så kallade ledningsgatan, tas träd ner som är så höga att de vid fall riskerar att nå ledningarna. Röjning av ledningsgatan sker regelbundet. Kemiska bekämpningsmedel används inte. Planerat underhåll genomförs med ett intervall på mellan 8 och 10 år. Ledningsgatan i en skogsmiljö är ofta en från omgivningen avvikande biotop som bibehålls under ledningens hela livstid. Ledningsgator har konstaterats utgöra värdefulla biotoper som gynnar ett flertal växter, insekter och fåglar. Dessutom ger de ett tillskott av nyttigt bete för klövdjur. sid 21/41

22 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 6.1 Landskapsbild Beskrivning Omgivande landskap är relativt kuperat och skogsbevuxet med inslag av våtmarker och sjöar. Den större sjön Stor-Laxsjön finns i närområdet Konsekvensbedömning Den planerade kraftledningen kommer att medföra en viss förändring av landskapsbilden. Mest påtaglig blir förändringen i tidigare relativt opåverkade områden där ingen samordning med annan infrastruktur är möjlig. Genom skogsmark måste en cirka meter bred ledningsgata avverkas. I öppnare terräng, som t.ex. intill myrmark, kommer ledningen att synas mer. Inverkan i landskapet blir något större vid stolpplaceringarna än i spannen. 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Markanvändningen inom utredningsområdet består i huvudsak av skogsbruk. En stor andel av fastigheterna ägs av Svenska Cellulosa AB (SCA) som bedriver ett storskaligt skogsbruk. Det finns även ett fåtal mindre skogsbruksfastigheter. De flesta av dessa fastigheter är koncentrerade till området kring stationen vid Jenåsen samt ett område söder om Bredsjön. Bebyggelsen är mestadels mycket gles men några bostadshus finns vid Bredsjön och längs med länsväg 681. Närmaste bostadshus ligger mer än 200 meter från ledningens planerade sträckning. Översiktsplaner från de kommuner som berörs av ledningen har inhämtats. Nedan beskrivs hur markanvändningen kring ledningssträckningen är angivet i respektive kommuns översiktsplan. Det området som är beläget inom Härnösands kommun är i kommunens översiktsplan angivet som skogsbruk samt jordbruk och gles bebyggelse. Inom Timrå kommun är marken där ledningen planeras angiven som skogsbruk med extra hänsynstagande till friluftsliv och naturvård (ÖP 1990) samt skogsbruk och vindkraft respektive fritidshusbebyggelse och skogsbruk (enligt kartunderlag till pågående översiktsplanering). sid 22/41

23 Sundsvall kommun har en ny gällande översiktsplan sedan 26 maj 2014, Sundsvall Enligt den passerar ledningen genom ett område som anges som område där stora vindkraftanläggningar föreslås Konsekvensbedömning Den planerade ledningen bedöms få små konsekvenser för bebyggelsen och kommunala planer. En förutsättning för att kunna uppföra vindkraftparkerna är att elproduktionen kan omhändertas. 6.3 Naturmiljö Beskrivning I tillståndsarbetet har hänsyn tagits till identifierade naturmiljöintressen. Intresseområden har inhämtats digitalt från Länsstyrelsen samt Skogsstyrelsen. En utförlig naturvärdesinventering i kombination med en översiktlig fågelinventering genomfördes under hösten 2013 utmed hela ledningssträckningen. En huvudsträckning inklusive alternativa delsträckor inventerades och resultatet från denna användes som beslutsunderlag inför val av sträckning. En kompletterande inventering har även genomförts under maj 2014 för att kartlägga sent tillkomna ändringar och alternativ för den planerade ledningen. Vidare har E.ON Elnät även tagit del av vindkraftexploatörernas naturvärdesinventeringar i planeringsarbetet för ledningen. En naturvärdes- och fågelinventering är bilagd denna MKB i bilaga 5a och 5b. Intressekartor med naturmiljöintressen återfinns i bilaga 2b och 2c. I bilaga 2a återfinns identifierade intressen även från vindkraftexploatörens naturvärdesinventeringar. Observera att områdenas utbredning och klassning kan skilja sig något åt men att det är beskrivningarna i bilaga 5a och 5b som i första hand gäller för ledningsprojektet. Ledningen planeras i närheten eller i direkt anslutning till följande naturmiljöintressen: Sumpskogar Riksintresse rennäring Nyckelbiotop SCA Naturvärden Naturvårdsobjekt Natura 2000 Naturreservat sid 23/41

24 Närliggande naturmiljöintressen visas i figur 7 samt i ovan nämnda bilagor. Figur 7. Närliggande naturmiljöintressen Ledningen kommer att förläggas i närheten av flera områden med sumpskog. Inom ca 100 meter från planerad ledningssträckning finns 21 sumpskogsområden som består av fuktskog, myrskog, kärrskog samt övrig fuktskog. I området där ledningen avser att korsa Bredsjöån kommer den planerade ledningssträckningen att korsa område av riksintresse för rennäring. Inom ca 200 meter längs den planerade ledningen finns sju områden angivna som nyckelbiotop SCA. Ett område ligger ca 50 meter ifrån ledningen, fyra områden ca 60 meter från ledningen och övriga två på mer än ca 150 meters avstånd. Områdena består av barrnaturskog, gransumpskog, bäckskog, lövrik barrnaturskog samt hällmarksskog. Resultaten från naturvärdesinventeringarna visade att det inom ca 300 meter från planerad ledningssträckning finns ett område med mycket höga naturvärden (vid Normarksåsens sid 24/41

25 sluttning) och två områden med vissa naturvärden (vid Åsvedjeberget respektive Fäbodmyrorna), se karta i bilaga 2a. Inom ca 200 meter från den planerade ledningen finns två områden angivna som naturvårdsobjekt, Kråktjärn och Norrmarksåsen respektive Skog runt Kroksjön-Eksjön. Ledningen kommer att korsa det förstnämnda området då ledningen planeras parallellt med en befintlig luftledning som idag korsar naturvårdsobjektet. Knappt 700 meter från planerad ledningssträckning finns Örasjöbäcken-Storsvedjan, ett område angivet som Natura 2000 samt naturreservat. Utöver ovanstående berörs flera strandskyddade områden Konsekvensbedömning Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till identifierade naturintressen med högre miljövärde. Vid Normarksåsens sluttning planeras dock ledningen genom ett område med mycket högt naturvärde. Området kring Normarksåsen hyser stora naturvärden och en väldigt utmanande terräng för ledningsbyggnation med sina branter, sjöar och våtmarker. E.ON Elnät har bedömt parallellgång med befintlig ledning som det mest lämpliga alternativet för att minimera markintrånget i det naturkänsliga området samtidigt som de tekniska förutsättningarna för ledningsbyggnationen kan uppfyllas. E.ON Elnäts utgångspunkt är att inga ingrepp ska behöva göras i nyckelbiotoper och Skogsstyrelsen kommer att kontaktas om åtgärder likväl kan få en påverkan. Vid detaljprojekteringen finns visst utrymme att anpassa ledningsgatan för största möjliga hänsyn men som ledningen planeras bör inga nyckelbiotoper få en direkt påverkan. Sju områden med sumpskog berörs direkt av ledningssträckningen. E.ON Elnät strävar efter att anpassa stolpplaceringarna för att minimera intrånget i sumpskogsområdena. I samband med ledningsbyggnationen behöver skog i området tas ned. För att undvika skador på naturintressen i ledningsgatan i samband med uppbyggnad och underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas, genom att t.ex. minimera terrängkörning med maskiner. Tekniska hjälpmedel, såsom grävmaskinsplattor och mobila broelement, kan även användas för att minska risken för att betydande naturmiljöer förstörs. sid 25/41

26 6.4 Kulturmiljö Beskrivning Det finns några kända fornlämningar i närområdet till den planerade ledningen. Tre är klassificerade som övriga kulturhistoriska lämningar, en som fast fornlämning, en som bevakningsobjekt samt en som uppgift om. Samtliga är inhämtade digitalt från Riksantikvarieämbetet. RAÄ nr/id Fornlämningstyp Avstånd från ledning Viksjö 45:1 Fäbod Ca 30 meter Viksjö 208 Husgrund, historisk tid Ca 100 meter Viksjö 95:1 Lägenhetsbebyggelse Ca 60 meter Viksjö 200 Gränsmärke Ca 100 meter Viksjö 201 Brytningsyta Ca 100 meter Ljustorp 309:1 Område med fossil åkermark Ca 180 meter Tabell 1. Fornlämningar inom ca 200 meter från planerad kraftledningssträckning Se även bilaga 2d-e för en illustration över närliggande kulturmiljöintressen Konsekvensbedömning Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar genom att stolpplaceringarna anpassas så att fornminnen kan undvikas. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation så kommer omedelbar anmälan ske till länsstyrelsen. Ledningen planeras genom ett område som till stora delar består av terräng som sannolikt varit olämplig för förhistorisk och historisk bosättning. Området är relativt välinventerat så sannolikheten att det ska finnas hittills okända fornlämningar i den planerade sträckningen bedöms av länsstyrelsen som relativt liten. Länsstyrelsen har därmed gjort en bedömning att inte ställa krav på att ledningsbygget föregås av en arkeologisk utredning. 6.5 Friluftsliv Beskrivning I närområdet bedrivs jakt, fiske och skoterkörning. Området utnyttjas även till bär- och svampplockning samt andra fritidsaktiviteter Konsekvensbedömning En kraftledning kan uppfattas som störande för naturupplevelsen, framförallt när det gäller sid 26/41

27 det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd miljö ofta är det som eftersträvas. Ljud kan uppstå kring kraftledningen och upplevs ibland som störande och obehagligt. Strövande i skog och mark kan begränsas under ledningens byggskede. Andra, mer positiva, konsekvenser av kraftledningar är att naturen kring ledningen blir relativt lättillgänglig för allmänheten. Detta medför att det rörliga friluftslivet med t.ex. bär- och svampplockning, skidåkning och skoterverksamhet är vanliga längs med en kraftledningsgata. 6.6 Infrastruktur Beskrivning Den planerade sträckningen för ledningen passerar flertalet skogsbilvägar, men endast en statlig väg korsas. Det är en tertiär länsväg med vägnummer 681. Inga vägar eller järnvägar av riksintresse berörs av sträckningen. Inom närområdet finns flera kraftledningar i stam-, region- och lokalnäten. Två stamnätsledningar behöver korsas av av den planerade kraftledningen och två regionnätsledningar kan utnyttjas för samlokalisering. Planer på stora vindkraftetableringar finns i området, något som den planerade ledningen är en konsekvens av Konsekvensbedömning Hänsyn kommer att tas till de krav som finns för korsning av luftledningar. Den planerade ledningen kommer att passera genom delar av Hästkullens vindkraftpark. Ett visst säkerhetsavstånd måste hållas mellan planerad ledning och vindkraftverk för att skydda ledningen från iskast, samt medge plats för helikopterinspektion inför underhåll. Aktuell ledningssträckning bedöms dock inte komma i konflikt med de vindkraftverk som planeras inom vindkraftparkerna. 6.7 Rennäring Beskrivning Det finns flera aktiva samebyar i närområdet vilka förutom Sametinget givits möjlighet att samråda. De identifierade samebyarna är Voernese sameby, Raedtievaerie sameby, Jovnevaerie sameby, Jijnjevaerie sameby samt Ohredahke sameby Konsekvensbedömning Vid anläggande av nya ledningsgator i rennäringsområden så kan ibland rörelsemönstret hos renarna ändras under de första åren. Det finns studier som visar att renar av energisparande skäl använder kraftledningsgator som vandringsvägar. Det kan innebära problem när man vill flytta renarna i samlad trupp. För det fallet finns det möjlighet att exempelvis uppföra plankavskärmningar vid lämpliga platser för att skapa avbrott i sid 27/41

28 oönskad renströvning. Samrådet har inte påvisat att dessa åtgärder är nödvändiga, men skulle behov påvisas så strävar E.ON Elnät efter att ta rimlig hänsyn till eventuella rennäringsintressen. Enligt samrådsinformation har Jijnjevaerie sameby samt Ohredake sameby inget att erinra mot planerad ledningssträckning. Övriga samebyar har inte inkommit med någon information om hur området eventuellt nyttjas. 6.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning av ljudeffekter och buller Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett sprakande ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart. Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 Alstring av ljud och luftföroreningar rekommenderas att ljud från kraftledningar överstigande db(a) bör undvikas. Dessa ljudnivåer är dock mycket ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid ledningar med högre spänning än 400 kv. Under byggskedet kan buller från anläggningsmaskiner och transportfordon upplevas som störande av närboende. En del arbetsmoment är i sig själva också bullerframkallande Konsekvensbedömning Eftersom närmaste bostadshus är beläget mer än 200 meter från planerad ledning och det buller som förväntas uppkomma i samband med byggnation är mycket tidsbegränsat, bedöms påverkan på boendemiljön bli liten. Påverkan från ledningens ljudeffekter bedöms som relativt liten men är också väldigt subjektivt. Andelen befintliga ledningar på högre spänningsnivåer är omfattande i området och närboende förväntas vara vana vid eventuella ljudeffekter som kan uppstå Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och sid 28/41

29 gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz. För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från elanläggningar utanför huset. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från ledningen. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Vidare ger Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om det kan genomföras till rimliga kostnader (Magnetfält och hälsorisker 2009): Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. sid 29/41

30 6.8.4 E.ONs magnetfältspolicy E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan. Vi för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält. Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och tar människors oro på allvar. Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar Magnetfält från aktuell ledning Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning beror på avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och strömmens storlek (belastning). En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en planerad ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens årsmedelbelastning. E.ON Elnät har gjort en beräkning över det magnetfält som kommer att alstras av 130 kv-ledningen. Beräknat magnetfält på olika avstånd från centrum på en enkel 130 kv ledning i rörstolpsutförande framgår av figurerna Olika delsträckor redovisas eftersom tillkommande vindkraftproduktion förändrar lastförutsättningarna i elnätet. Beräkningarna avser alstrat fält 1 meter ovan markytan. För beräkningarna har antagits att medelhöjden i linspannet är 11 meter. sid 30/41

31 Figur 8. Beräknat magnetfält (µt) för enkel 130 kv rörstolpsledning på sträckan Hästkullen Norra - Hästkullen Södra. För aktuell delsträcka beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µt) cirka 20 meter från ledningens centrum. sid 31/41

32 Figur 9. Beräknat magnetfält (µt) för enkel 130 kv rörstolpsledning (med duplexbestyckning) på sträckan Hästkullen Södra - Högåsen. För aktuell delsträcka beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µt) cirka 45 meter från ledningens centrum. sid 32/41

33 Figur 10. Beräknat magnetfält (µt) för enkel 130 kv rörstolpsledning (med duplexbestyckning) på sträckan Högåsen-Jenåsen. För aktuell delsträcka beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µt) cirka 50 meter från ledningens centrum Konsekvensbedömning Ledningen planeras på ett väl tilltaget avstånd från befintliga bostadshus och magnetfältet bedöms inte avvika från normalt bakrundsvärde vid dessa bostadshus. Ledningen bedöms därmed inte ge några negativa konskevenser ur magnetfältssynpunkt med avseende på boendemiljö. sid 33/41

34 7 Andra studerade alternativ Enligt MB (6 kap. 7 4pt.) ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, och alternativa utformningar, samt en motivering varför ett visst alternativ valts. 7.1 Alternativ lokalisering Syftet med aktuell kraftledning är att ansluta elproduktionen från vindkraftanläggningarna Björnlandshöjden, Hästkullen samt Högåsen till det allmänna elnätet. Inför föreliggande planerings- och tillståndsarbete har E.ON Elnät haft en dialog med det statliga affärsverket Svenska Kraftnät för att bestämma var anslutning mot stamnätet kan ske. De i närområdet planerade vindkraftparkernas lokalisering i kombination med tillgänglig kapacitet har utmynnat i att stamnätsstationen vid Nysäter blivit anvisad som anslutningspunkt av Svenska Kraftnät. Den alternativutredning som redovisas i projektet, se avsnitt 4, har utgått ifrån anvisad anslutningspunkt vid Nysäter och planerade transformatorstationer vid vindkraftparkerna. Inom ramen för tillståndsarbetet har flera möjliga stråk- och sträckningsalternativ tagits fram och analyserats. 7.2 Utvärdering av alternativ samt val av aktuellt huvudalternativ Under samråden inkom information och synpunkter som ledde fram till val av stråk och flera framtagna sträckningsalternativ för kraftledningen. Vidare har E.ON Elnät låtit göra en naturvärdesinventering i området där resultatet användes vid framtagande av sträckningsalternativen. Här följer en kort sammanfattning av de val som gjorts under processen. Processen inleddes med att ett större område studerades och utifrån möjliga lägen för planerade stationer och vindkraftparkernas utformningar identifierades ett utredningsområde för kraftledningen. Inom detta område togs sedan ett antal stråk fram. Dessa stråk togs fram utifrån den information som inhämtats om natur- och kulturmiljöförutsättningar, information om bostäder i området, tekniska och ekonomiska aspekter samt kända markförhållanden. Stor Laxsjöns utbredning vägdes också in då denna sjö ej ansågs lämplig att korsa. Utredningsområdet och de ursprungliga stråken användes som underlag för ett tidigt samråd med berörd länsstyrelse och berörda kommuner, se karta i figur 11. Utifrån de synpunkter som framfördes i det tidiga samrådet justerades stråken inför stråksamrådet. Sammanfattningsvis resulterade det tidiga samrådet i att stråk 1, 2 och 14 enligt figur 11 avfärdades samt att något mindre tillägg gjordes. Det var synpunkter från sid 34/41

35 Figur 11. Stråk och utredningsområde vid det tidiga samrådet länsstyrelsen som ledde till att stråken togs bort från fortsatt utredning. Stråk 1, samt indirekt stråk 2, togs bort på grund av ett stort fångstgropssystem där osäkerhet rådde om en kraftledning kunde dras i stråket utan att skada någon fornlämning eller ej. Stråk 14 valdes bort på grund av att potentiella naturreservatsobjekt berördes. Därefter hölls ett bredare samråd, med stråk och utredningsområde enligt figur 3. Till detta samråd bjöds förutom länsstyrelsen och berörda kommuner, även flertalet berörda myndigheter och organisationer samt berörda markägare in. Efter detta samråd kunde ytterligare stråk avfärdas eller justeras, vidare tillkom ett par alternativ. I figur 12 presenteras ett internt diskussionsunderlag som togs fram efter stråksamrådet, i kartan visas avfärdade stråk i grått och nytillkomna stråk i lila. I rött visas de stråk som E.ON Elnät beslutade att fortsätta utvärdera inför framtagandet av sträckningar. Nedan följer en förklaring kring de bedömningar som gjorts. Vid hänvisningar till stråk se kartan i figur 12. Mellan det i norr föreslagna stationsalternativet vid Stor-Skälsjön och vindkraftparken Hästkullen finns ett stort sammanhängande våtmarksområde. På grund av områdets höga naturvärden bedömdes stråk A väster om Hästkullen samt stråk B, C och E som olämpliga. Området används även av Ohredahke sameby och anses som olämpligt för kraftledningen. sid 35/41

36 Figur 12. Diskussionsunderlag efter stråksamråd En bedömning gjordes att stråken som utgår från stationsförslaget vid Jenåsen är att föredra, dvs. stråk F, G, H, J och K. Av dessa ansåg länsstyrelsen stråk J och G som olämpliga på grund av naturvårdsintressen. Sammantaget förordades stråk H som det bästa alternativet då det inte påverkar några naturintressen och dessutom inte passerar i närheten av bostadshus. Eftersom stråk F korsar flera mindre skogsbruksfastigheter, samt passerar i närheten av bostadshus lades det lila alternativet norr om stråk F till utredningen. Alternativet undviker de mindre skogsfastigheterna helt, men passerar nära bostadshus nordväst om Bredsjön. Vidare tillkom en breddning av stråk H in mot Högåsens vindkraftpark, samt ett nytt stråk mellan stråk I och L. Breddningen av stråk H gjordes för att göra det möjligt att undvika fragmentering av mindre skogsbruksfastigheter söder om Högåsens vindkraftpark. Det nya stråket togs fram som ett alternativ då både stråk I och L berör natur- och kulturmiljöintressen. Därefter inleddes processen att ta fram sträckningar ur de framtagna och utvärderade stråken. I figur 13 visas de preliminära 16 sträckningsalternativ som arbetades fram ur stråken. Inför sträckningssamrådet begränsades antalet alternativ, motiveringen till dessa bedömningar samt en beskrivning av framtagna sträckningar följer nedan, vid hänvisningar till sträckningsnummer se figur 13. sid 36/41

37 Figur 13. Preliminära sträckningar efter stråksamrådet Ur stråk F och K togs sträckningsalternativ 1 och 3 fram. Sträckning 4 var resultatet från ett nytillkommet stråk. Ur stråk H togs sträckningsalternativ 2 fram, samt en förbindelse skapades, 1b, mellan stråk 1 och 2 för att öka kombinationsmöjligheterna ytterligare. Inför sträckningssamrådet beslutades det att gå vidare endast med det sydligaste alternativet sträckning 2. De faktorer som vägde in var dels att sträckning 2 på de sista 4,5 km in till stationen i Jenåsen kan samlokaliseras med en ny 40 kv ledning, sträckningen berör förhållandevis få naturmiljöintressen och inga bostadshus. På delen närmst mot Hästkullens vindkraftpark togs fyra alternativa sträckningar fram, sträckningarna 5-8. Inför sträckningssamrådet avfärdades dock sträckning 5 som tagits fram ur stråk I. En ledning i denna sträckning hade troligen kunnat samlokaliseras med en befintlig 40 kv ledning, men dels på grund av att den påverkar både länets längsta fångstgropssystem och dels på grund av tillkommande områden med höga naturvärden som identifierats i naturvärdesinventeringen bedömdes sträckningen som mindre lämplig. Beträffande sträckningarna 6-8 så togs dessa alternativ fram som olika möjligheter delvis beroende av slutgiltig placering av Högåsens transformatorstation. sid 37/41