Sammanfattning 6. 1 Inledning Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB 8

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1 Inledning Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB 8 2 Lagstiftning Generellt Markupplåtelse och övriga tillstånd Gällande tillstånd Ellagen Miljöbalken De allmänna hänsynsreglerna Hushållning med mark och vatten Miljökvalitetsnormer 11 3 Samråd Genomförande Länsstyrelsens beslut 12 4 Samtliga studerade alternativ Lokaliseringsutredning Stråkalternativ Avfärdat stråk efter samråd Studerade sträckningsalternativ Huvudalternativ Alternativ väst Alternativ Val av aktuella sträckningsalternativ Nollalternativ 17 5 Utförande, drift och underhåll 18 sid 3/35

3 5.1 Teknik och anläggning av markkabel Drift och underhåll Alternativ teknisk lösning 19 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativ Landskapsbild, markanvändning och bebyggelse Konsekvensbedömning Planer Konsekvensbedömning Naturmiljö Konsekvensbedömning Kulturmiljö Konsekvensbedömning Radon Konsekvensbedömning Infrastruktur Konsekvensbedömning Friluftsliv Konsekvensbedömning Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält E.ONs magnetfältspolicy Magnetfält från aktuell ledning Konsekvensbedömning 27 7 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende alternativ sträckning Landskapsbild, markanvändning och bebyggelse Konsekvensbedömning Planer Konsekvensbedömning Naturmiljö 29 sid 4/35

4 7.3.1 Konsekvensbedömning Kulturmiljö Konsekvensbedömning Radon Konsekvensbedömning Infrastruktur Konsekvensbedömning Friluftsliv Konsekvensbedömning Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält E.ONs magnetfältspolicy Magnetfält från aktuell ledning Konsekvensbedömning 33 8 Samlad bedömning 34 Referenser 35 Bilagor Bilaga 1 Samrådsredogörelse Bilaga 2 Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut om icke betydande miljöpåverkan Bilaga 3a-b Karta över närliggande riks-, natur- och kulturmiljöintressen sid 5/35

5 Malmö Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till E.ON Elnät Sverige AB:s ansökan om att markförlägga och justera sträckning av 50 kv Degerhamn-Grönhögen på en delsträcka söder om Degerhamn i Mörbylånga kommun, Kalmar län. Degerhamn Vind AB och Cementa AB har ansökt om tillstånd att få uppföra en vindkraftanläggning, Degerhamn Stenbrottet, med upp till fem vindkraftverk på södra Öland. Två av vindkraftverken i vindkraftprojektet kommer att placeras i närheten av 50 kv luftledningen Degerhamn-Grönhögen, tillhörande E.ON Elnät Sverige AB. För att undvika konflikt mellan vindkraftverken och luftledningen kommer en delsträcka av ledningen sydost om Degerhamn att markförläggas och sträckning ändras. Samråd om projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 MB. Samrådet har pågått mellan oktober och november De synpunkter som inkommit under samrådet har beaktats vid val och planering av ledningssträckning samt upprättande av miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen i Kalmar län har den 5 mars 2015 beslutat att planerad sträckning inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Information om intresseområden avseende bland annat natur- och kulturmiljö i har samlats in. En beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativ och alternativ sträckning redovisas. Det magnetfält som kommer att uppstå till följd av ledningen har beräknats. Ledningsplaceringen bedöms vara förenlig med myndigheternas rekommendationer avseende exponering för magnetiska fält. sid 6/35

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Degerhamn Vind AB och Cementa AB (tillsammans kunden) har ansökt om tillstånd att få uppföra en vindkraftanläggning, Degerhamn Stenbrottet, med upp till fem vindkraftverk på södra Öland mellan Södra Möckleby och Albrunna (se figur 1). Två av vindkraftverken i vindkraftprojektet kommer att placeras i närheten av 50 kv luftledningen Degerhamn- Grönhögen, tillhörande E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät). För att undvika konflikt mellan vindkraftverken och luftledningen kommer en delsträcka av ledningen sydost om Degerhamn och Södra Möckleby att förläggas som markkabel och sträckningen ändras. Projektet har intitierats av kunden och berör Mörbylånga kommun i Kalmar län. När tillstånd erhållits för markförläggning, och kabelförbanden är driftsatta, kan del av berörd luftledning raseras (se figur 1). En förutsättning för genomförandet är att Degerhamn Vind AB och Cementa AB erhåller tillstånd och fullföljer vindkraftprojektet Degerhamn Stenbrottet. Figur 1. Översiktskarta som visar planerad kabelförläggning (röd streckad linje) av del av befintlig 50 kv Degerhamn-Grönhögen (svart ledning). Svart överkryssad ledning visar den del av 50 kv luftledningen som kan raseras. sid 7/35

7 1.2 E.ON Elnät Sverige AB E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder. E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession. sid 8/35

8 2 Lagstiftning 2.1 Generellt Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. 2.2 Markupplåtelse och övriga tillstånd För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. Berörda fastighetsägare och arrendator har kontaktats och informerats om projektet. Eventuella övriga tillstånd och dispenser som krävs kommer att sökas Gällande tillstånd För 50 kv luftledningen Degerhamn-Grönhögen har E.ON Elnät nätkoncession för linje till år Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 2.4 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Syftet är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. sid 9/35

9 2.4.1 De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Dessa beaktas enligt nedan. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningen. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB Genom ISO certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB Ledningsägaren verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB Ledningens sträckning har under tillståndsarbetet anpassats för att minska intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska uppfyllas. sid 10/35

10 2.4.2 Hushållning med mark och vatten I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. I planeringen av den aktuella anläggningen har anpassning och hänsynstagande till kända bevarandeintressen gjorts. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormer antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas. sid 11/35

11 3 Samråd 3.1 Genomförande Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndighet och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 MB. Samrådet inleddes i okober och avslutades i november I oktober skickades ett skriftligt samrådsunderlag i form av projektbeskrivning och kartunderlag till Länsstyrelsen i Kalmar län, Mörbylånga kommun (tillsynsmyndighet), Trafikverket, Skogsstyrelsen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Skanova, Cementa AB, Ölands ornitologiska förening, Ölands Naturskyddsförening samt ägare till fastigheter som direkt berörs av stråken. Allmänheten informerades om projektet via annons i lokaltidningen den 16 oktober Annonsen innehöll information om projektet, en enkel karta med de alternativa stråken samt information om möjligheten att lämna synpunkter på projektet. Det fanns även kontaktuppgifter och en länk till E.ON:s webbsida ( där samrådsunderlaget kunde hämtas hem. I projektbeskrivningen presenterades ett utredningsområde och tre alternativa ledningsstråk samt identifierade intresseområden i närheten av stråken. Inkomna synpunkter samt en beskrivning av samrådets genomförande redovisas i samrådsredogörelsen som bifogas i bilaga Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Kalmar län beslutade den 5 mars 2015 att planerad åtgärd inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut bifogas som bilaga 2. sid 12/35

12 4 Samtliga studerade alternativ Efter genomförd lokaliseringsutredning med tillhörande samrådsprocess har E.ON Elnät valt att presentera en sträckning inom stråkalternativ 1 som huvudalternativ. I denna miljökonsekvensbeskrivning redovisas även en alternativ sträckning för den planerade ledningen. Nedan följer en redogörelse för den process som pågått för att identifiera framtagna sträckningar. 4.1 Lokaliseringsutredning Efter platsbesök och genomförda kartstudier identifierades ett utredningsområde, se figur 2. Utredningsområdets avgränsning baserades bland annat på befintlig infrastruktur, bebyggelse samt natur- och kulturmiljöintressen. En kabelförläggning utanför utredningsområdet bedömdes ge en omotiverat lång kraftledning och beröra bebyggelse i norr och naturmiljö österut i större omfattning. Figur 2. Karta över framtaget utredningsområde (blå linje) samt alternativa stråk (1-3) för flytt och kabelförläggning av del av befintlig 50 kv Degerhamn-Grönhögen mellan punkt A och B. sid 13/35

13 4.2 Stråkalternativ Inom utredningsområdet identifierades sedan tre stråk inom vilka det bedömdes möjligt att förlägga en kraftledning inom. Stråken avgränsades i norr respektive söder av avgreningspunkt A och B som markerar den del av den befintliga 50 kv luftledningen som behöver markförläggas för att inte komma i konflikt med planerade vindkraftverk. Stråk 1 Stråk 1 har sin utgångspunkt vid befintlig luftledning sydost om Degerhamns samhälle, se punkt A i figur 2. Stråket följer luftledningen i ca 800 meter söderut på dess västra sida fram till punkt B (se figur 2). Stråket följer en grusväg väster om ledningen och berör flack, öppen åkermark. Stråk 2 Stråk 2 utgår från punkt A och löper sedan österut i ca 120 meter innan det följer odlingsgränsen söderut. Stråket är lokaliserat på den västra sidan om odlingsgränsen. Efter ca 800 meter viker stråket av västerut till punkt B. Stråket berör flack, öppen åkermark. Stråk 3 Stråk 3 startar vid punkt A och följer sedan en mindre väg västerut fram till väg 136, Södra Möcklebyvägen. Stråket följer väg 136 söderut i ungefär 600 meter innan det viker av österut och följer en mindre väg fram till den befintliga luftledningen och punkt B. Stråket berör samlad bebyggelse på östra sidan av väg 136 och öppen odlingsmark väster om väg 136. När utredningsområde och stråkalternativ identifierats upprättades ett samrådsunderlag innehållande kartor och en beskrivning av bland annat de intresseområden som identifierats inom respektive stråkalternativ. När samrådet avslutats beaktades inkomna synpunkter och arbetet med att avgränsa lämpliga sträckningsalternativ inleddes. 4.3 Avfärdat stråk efter samråd Stråk 3 togs fram i syfte att utreda möjligheten att lokalisera markkabelförband längs med Södra Möcklebyvägen. I samrådet framkom ingen information som gav stråk 3 några fördelar gentemot stråk 1 eller 2. Skanova föredrar att stråket undviks på grund av befintliga telekablar till fastigheterna utefter Södra Möcklebyvägen. Södra Möcklebyvägen är en allmän väg och grävarbete längs med denna medför tillfällig trafikstörning för både genomfartstrafik till och från Degerhamn samhälle samt för berörda fastighetsägare utmed vägen, dels under markförläggningsskedet dels vid eventuellt reparationsarbete. Närheten mellan vägen och bostadsbebyggelsen på vägens östra sida försvårar markkabelförläggning. Väster om vägen finns en nyligen anlagd gång- och cykelled och förutom telekablar finns även kommunalt VA-system samt planer för en saltvattenledning. Där sid 14/35

14 stråket viker in mellan fastigheterna och vidare söderut längs Södra Möcklebyvägen berör stråket en en grävd brunn på privat fastighet. En kabelförläggning inom stråk 3 innebär en ledningssträckning på ca 2 km, vilket är mer än dubbelt så långt som den sträckning som förordas som huvudalternativ. En samlad bedömning efter samrådet baserad på informationen ovan, inkomna synpunkter samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar resulterade i att stråk 3 avfärdades för vidare utredning av sträckningsalternativ. 4.4 Studerade sträckningsalternativ Inom stråk 1 studerades två sträckningar som bedömdes möjliga för kabelförläggning, sökt sträckning samt alternativ väst, se figur 3. Inom stråk 2 har bara en sträckningsmöjlighet identifierats, alternativ 2. Nedan följer en beskrivning av huvudalternativ, alternativ väst samt alternativ 2. Figur 3. Studerade alternativ till huvudalternativet (röd streckad linje): alternativ väst (blå streckad linje) respektive alternativ 2 (grön streckad linje) Huvudalternativ Den sökta kabelsträckningen framgår av kartan i figur 1 och 3. Markkabeln följer befintlig luftledningssträckning söderut i knappt 30 meter från punkt A (se figur 3). Markkabeln sid 15/35

15 följer sedan en mindre väg, Kvarnvägen, västerut i ca 60 meter och där vägen delar sig följer kabelsträckningen vägen söderut på dess östra sida i knappt 780 meter. Markkabeln viker sedan österut och följer en mindre väg ca 50 meter innan kabeln åter ansluts till befintlig luftledning (punkt B i figur 3). Den planerade kabelsträckningen är ca 920 meter. Den del av luftledningen som kan raseras om nätkoncession för linje erhålls är cirka 780 meter Alternativ väst Alternativ till huvudalternativet har studerats och ett sträckningsförslag togs fram på västra sidan om vägen, alternativ väst (se figur 3). Ledningssträckningen för alternativ väst är ca 920 meter. Sträckningsalternativet väster om vägen innebär att kabeln korsar vägen två gånger. Vägen är stensatt vilket medför att styrd borrning krävs. Alternativ väst berör samma kategori av intresseområden (se avsnitt 6.3 och 6.4) och samma fastighetsägare som sökt sträckning. Lokaliseringen på västra sidan om vägen har inga fördelar gentemot en sträckning på östra sidan om vägen, dvs. E.ON Elnäts förordade huvudalternativ Alternativ 2 Ett annat studerat alternativ till huvudalternativet är lokaliserat inom stråk 2 och följer befintlig luftledningssträckning söderut från punkt A (se figur 3). Efter knappt 30 meter viker sträckningen sedan österut i ca 120 meter innan den viker av och följer odlingsgränsen söderut. Sträckningen är lokaliserad på västra sidan om odlingsgränsen. Efter ca 800 meter viker sträckningen av västerut och följer en mindre grusväg innan detta alternativ åter ansluts till befintlig luftledning vid punkt B. Ledningssträckningen är ca 1,1 km. 4.5 Val av aktuella sträckningsalternativ En sammanställning av de studerade sträckningalternativen finns i tabell 1. E.ON Elnät har valt att gå vidare med en sträckning på östra sidan om vägen inom stråk 1 som huvudalternativ och en sträckning inom stråk 2, ovan benämnd alternativ 2, som alternativ sträckning. Alternativ väst och sökt sträckning berör samma kategori av intresseområden och lokaliseringen är snarlik med den skillnad att alternativ väst på västra sidan om Kvarnvägen behöver korsa vägen två gånger. Då alternativ väst inte hade någon fördel gentemot huvudalternativet återstod huvudalternativet och alternativ 2 som två lämpliga sträckningar att gå vidare med. En beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning för respektive sträckning redovisas i avsnitt 6 och 7. sid 16/35

16 Tabell 1. Sammanställning av sträckningsalternativ Huvudalternativ Alternativ väst Alternativ 2 Stråk Ledningslängd Ca 920 m Ca 920 m Ca 1,1 km Riksintressen Kulturmiljö, obruten kust och rörligt friluftsliv. Kulturmiljö, obruten kust och rörligt friluftsliv. Kulturmiljö, obruten kust och rörligt friluftsliv. Inom ca 15 m från Natura 2000 och RI naturvård Naturmiljö Landskapsbildskydd, markavvattning Landskapsbildskydd, Landskapsbildskydd, (område+linje), hotade arter (bolmört, markavvattning (område+linje), markavvattning (område), hotade stenfrö, ölandskungsljus, skärblad) hotade arter (ölandskungsljus, arter (kalkkrassing, skärblad) skärblad) Inom ca 15m från markavvattning (linje), naturvårdsplan. Kulturmiljö - - Ca 30 m ifrån fornlämning (punktobjekt) Boendemiljö Mer än 450 m till närmaste bostadshus Mer än 450 m till närmaste bostadshus Mer än 450 m till närmaste bostadshus Infrastruktur Kabelplacering öster om Kvarnvägen. Kabelplacering väster om Kabelplacering längs med två Ingen korsning. Kvarnvägen. mindre grusvägar. Korsar vägen två gånger. Tryckning krävs. 4.6 Nollalternativ Nollalternativet innebär att kabelförläggning inte genomförs utan ledningen bibehålls som luftledning. Det medför att marken inte kan frigöras vilket är en förutsättning för att kunna uppföra planerade vindkraftverk. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller natur- och kulturmiljö, landskapsbild och övriga intressen som beskrivs i denna MKB. sid 17/35

17 5 Utförande, drift och underhåll 5.1 Teknik och anläggning av markkabel Det svenska elnätet är ett så kallat trefassystem för växelström. Det innebär att vi i våra hushåll använder oss av tre faser och att alla kraftledningar därmed också har tre faser. För en kraftledning utförd som markkabel består ett markkabelförband av tre kablar. Kablarna buntas tillsammans i en triangelformation och förläggs i ett och samma schakt, se figur 4 och 5. För att erhålla likvärdig överföringsförmåga med luftledningen som ska ersättas, krävs i detta projekt att luftledningen ersätts av två markkabelförband, 2x50 kv. Det inbördes avståndet mellan förbanden är ca 2 meter. Schaktet som krävs för de två kabelförbanden kommer att vara ca 1 meter djupt och ca 2,5 meter brett i marknivå (se figur 4). Figur 4. Schematisk skiss över kabelschakt med endast kabelförband avseende 50 kv Degerhamn- Grönhögen (två förband). Cirklarna som grupperats i triangelformation är fasledare. Skissen är inte skalenlig. Två kabelförband från vindkraftverken (20 kv) samt lokalnätet (10 och 20 kv) kan komma att samförläggas i samma schakt som kabelförbanden för 50 kv Degerhamn-Grönhögen (se figur 5). Figur 5. Schematisk skiss över gemensamt kabelschakt med kabelförband från 50 kv Degerhamn- Grönhögen (grå cirklar) samt kabelförband från vindkraftverk respektive lokalnät (övriga cirklar). Kabelschaktet avses placeras omedelbart öster om Kvarnvägen, i jordbruksmark. Botten av schaktet kommer täckas med sand som transporterats till schaktet. Förbanden läggs på sanden och närmast ovanför kablarna läggs sand igen innan de uppschaktade massorna återförs. Totalt krävs minst 90 cm sand och massor över förbanden för att dels kyla och dels skydda dem. Vid korsning av ett mindre, betongkulverterat vattendrag avses slänten intill vägen att byggas upp med jordmassor så att det går att placera förbanden intill vägen. sid 18/35

18 Kablarna kommer att läggas i rör och placeras ovanför kulverten, som förstärks med betongskivor. Markförläggning av kabel innebär markarbeten såsom schaktning, kabeldragning och markåterfyllning. Område intill schakt som nyttjas vid förläggningsarbetet för transport, massupplag etc tillkommer. Efter att arbetet är avslutat kommer marken i största möjliga mån återställas och spåren efter arbetet kommer vara så gott som obefintliga efter någon växtsäsong. Tidpunkten för arbetet är inte fastställd utan är bland annat beroende av hur tillståndsprocessen för vindkraftanläggning respektive markkabel fortlöper. 5.2 Drift och underhåll Ledningsägaren är skyldig att hålla anläggningen i sådant skick som elsäkerhetsbestämmelserna anger. För underhåll av en kraftledning har nätägaren rätt att röra sig inom ledningsområdet samt använda vägar och stigar som leder till ledningsområdet. Markkablar kräver inget regelbundet underhåll under drift. Det är däremot en fördel om kablar ligger nära vägar och i öppen mark eftersom detta underlättar tillträde vid eventuella reparationer vid driftstörningar. Röjning kan komma att ske om marken ovanför markkabeln är igenväxt vid reparationstillfället. 5.3 Alternativ teknisk lösning Ledningen kan anläggas som luftledning eller som markkabel. E.ON Elnät har valt att förlägga del av den befintliga luftledningen som markkabel för att undvika konflikt med planerade vindkraftverk. sid 19/35

19 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativ Digitalt material avseende intresseområden har hämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Information om bebyggelse har inhämtats från Lantmäteriets fastighetskarta. Bilaga 3a-b redovisar karta med närliggande intresseområden. Information om planer och områdesbestämmelser har erhållits från Mörbylånga kommun. En beskrivning av vilka intressen som finns samt en bedömning av markkabelförläggningens påverkan på intressena, avseende sökt sträckning, följer nedan. 6.1 Landskapsbild, markanvändning och bebyggelse Landskapet sydost om samhällena Degerhamn och Södra Möckleby består av öppet, flackt odlingslandskap med stenbrott söder om planerad kabelsträckning. Markanvändningen kring den planerade ledningen består av jordbruk. Samlad bebyggelse finns ungefär 500 meter nordväst om ledningen, i tätorterna Degerhamn och Södra Möckleby samt längs väg 136, Södra Möcklebyvägen. Närmaste bostadshus ligger mer än 450 meter från planerad sträckning Konsekvensbedömning Konsekvenserna på landskapsbilden avseende kabelförläggning i sökt sträckning bedöms bli små då det är en del av en befintlig luftledning som avses markförläggas på en delsträcka. Ca 780 meter av den befintliga luftledningen kan raseras om nätkoncession för linje erhålls för den planerade ledningen. Vid övergång mellan luftledning och markkabel kommer kabeländstolpar av trä att uppföras, vilka ger en visuell påverkan. Den planerade sträckningen berör få bostadshus. De magnetfält som alstras av ledningen har beräknats och redovisas i avsnitt Planer Projektet berör inga detaljplanerade områden. Gällande översiktsplan (2007) håller på att revideras och den nya planen planeras att antas av kommunfullmäktige i mars I gällande översiktsplan ligger sökt ledningssträckning strax väster om område för planerad sten- och bergtäkt och söder om område för planerad vattenförsörjning. I förslag till ny översiktsplan berör norra delen av planerad sträckning område markerat som damm, vattenområde, vilket syftar till att avsätta mark för att trygga framtida vattenförsörjning. Kommunen arbetar med att ta fram ett vattenskyddsområde för Degerhamn/Södra Möckleby vattentäkt. sid 20/35

20 Ungefär 500 meter sydväst om den planerade ledningen finns Södra Bruket, ett av Sveriges mest välbevarade bruksmiljöer för aluntillverkning. Området omfattas av områdesbestämmelser, Områdesbestämmelser för m.fl., Södra Bruket, Mörbylånga kommun. Bestämmelserna omfattar bland annat markrestriktioner för att minska hälsorisken av förorenad mark från brytningen av alunskiffer. Inom området krävs marklov vid schaktning av mark Konsekvensbedömning Den sökta ledningssträckningen bedöms inte motverka syftet med utpekat område för vattentäkten Degerhamn/Södra Möckleby vattentäkt. Markkabeln är planerad att förläggas utanför aktuellt område samt längs med en befintlig mindre väg i syfte att samlokalisera intrånget med befintlig infrastruktur. Inför kabelförläggningen kommer kontakt att tas med Mörbylånga kommun angående eventuella synpunkter för det planerade vattenskyddsområdet. Den planerade ledningssträckningen är lokaliserad mer än en halv kilometer öster om område där marklov krävs vid schaktning. Ledningssträckningen är lokaliserad längs en befintlig mindre väg som löper genom åkermark med aktivt jordbruk. 6.3 Naturmiljö I tillståndsarbetet har hänsyn tagits till identifierade naturmiljöintressen. Markkabeln planeras i närheten eller i direkt anslutning till följande naturmiljöintressen: Riksintresse för obruten kust Riksintresse för rörligt friluftsliv Markavvattning/dikningsföretag (linje- och områdesobjekt) Landskapsbildskydd Hotade arter Stora Alvaret (Natura 2000, riksintresse naturvård, naturreservat) Kabelsträckningen berör område av riksintresse avseende obruten kust respektive rörligt friluftsliv. Den planerade kabelsträckningen berör ett större område med markavvattning (dikningsföretag) som sträcker sig från någon kilometer nordost om Degerhamn och ner till Albrunna, Södra Möckleby m.fl., nygrävning av floddiken (linje- och områdesobjekt). Ett dikningsföretag är en form av samfällighet som bildats när fastighetsägare gått samman för att förbättra markavvattning och vattenavledning. Projektet berör område med landskapsbildskydd. Landskapsbildskydd infördes innan begreppet riksintresse fanns och syftade till att på ett enklare sätt än reservatsbildning skydda stora områden från större påverkan eller förändring. sid 21/35

21 Längs planerad kabelsträckning förekommer fyra sorter av kärlväxter som är angivna som hotade arter: bolmört (klassificerad nära hotad), stenfrö (klassificerad nära hotad), ölandskungsljus (klassificerad starkt hotad samt fridlyst) och skärblad (klassificerad starkt hotad). Kabelsträckningen ligger i närheten av Stora Alvaret, ett flackt landskap på kalkberggrund med tunna jordar, som omfattas av flera olika områdesskydd: riksintresse för naturvård, Natura 2000 (fågel- och habitatdirektivet) samt naturreservat. Den sökta kabelsträckningen ligger ca 200 meter väster om Stora Alvaret. Längs den planerade sträckningen kan biotoper i jordbruksmark förekomma såsom exempelvis odlingsrösen, småvatten, stenmurar och åkerholmar Konsekvensbedömning Den planerade ledningssträckningen berör flera geografiskt utbredda naturmiljöintresseområden då hela Öland utgör riksintresse för rörligt friluftsliv respektive obruten kust. En stor del av södra Öland upptas av Stora Alvaret som omfattas av flera områdesskydd. Konsekvenserna för projektet avseende naturmiljö bedöms bli begränsade då syftet med intressena avser skydd av landskapsbild eller tillgänglighet i området. Den planerade kabelförläggningen hindrar inte tillgängligheten eller möjligheten att bedriva friluftsliv i området. Arbetet med att markförlägga del av 50 kv Degerhamn-Grönhögen bedöms inte motverka syftet med dikningsföretaget. Kabeln kommer att läggas i rör och placeras ovanför kulvert vid korsning av ett mindre vattendrag för att inte påverka vattendraget. Grävarbete kommer att ske intill Kvarnvägen där hotade arter kan förekomma i området öster om vägen. Vid grävarbete kommer matjord att separeras från alv (jordlagret under matjord) och sedan läggas tillbaka i samma ordning för att gynna återetablering av vegetation. Området intill vägen där grävarbete kommer att ske kommer att vara så gott som återställt efter någon växtsäsong. Enligt Artdatabanken (SLU) kan markstörning gynna bolmört, ölandskungsljus och stenfrö. Enstaka exemplar av de hotande arterna kan försvinna vid markarbeten men det totala beståndet av skärblad, bolmört, stenfrö och ölandskungsljus på Öland kommer inte att påverkas. Markarbete längs planerad sträckning bedöms inte försämra livsmiljön för skyddsvärda arter eller naturtyper i Natura 2000-området Stora Alvaret. Vid förläggning av markkabel är det främst i anläggningsskedet som påverkan uppkommer på intresseområden. Grävarbete kommer att ske på ungefär 200 meters avstånd från skyddsområdet och i en sträckning som redan är påverad av befintlig infrastruktur. Området intill vägen bedöms inte hysa några särskilda naturvärden. Den aktuella verksamheten bedöms inte medföra någon negativ påverkan på fåglar i och omkring Natura 2000-området. Hänsyn kommer att tas till områdets skyddsvärda biotoper genom att upplag av massor kommer att placeras på avstånd från eventuella småvatten, åkerholmar mm. sid 22/35

22 6.4 Kulturmiljö Den planerade kabelsträckningen berör område av riksintresse för kulturmiljövård, Albrunna-Vickleby. Området sträcker sig från västra landsvägen från Albrunna till Vickleby, tre mil norrut. Området karaktäriseras av ett ålderdomligt, fornlämningsrikt kulturlandskap och hyser skyddsvärda fornlämningar, bebyggelse och odlingslandskap Konsekvensbedömning Konsekvenserna för projektet avseende kulturmiljö bedöms inte motverka syftet med intresseområdet. Vid övergång mellan luftledning och markkabel (punkt A och B i figur 1) kommer kabeländstolpar uppföras, vilka ger en visuell påverkan. Den planerade sträckningen berör inga kända fornlämningar. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation kommer arbetet avbrytas och omedelbar anmälan ske till länsstyrelsen. 6.5 Radon Den planerade verksamheten ligger inom högriskområde för radon Konsekvensbedömning Enligt Strålsäkerhetsverket sätter svenska myndigheter (Boverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten (sedan den 1 januari 2014, tidigare Socialstyrelsen) och Arbetsmiljöverket) upp rikt- och gränsvärden för att minimera hälsorisker till följd av radon. Värdena talar om hur hög halten av radon som mest får vara i inomhusluft och vatten. Om den är högre än rikt- eller gränsvärdet kan den som äger bostaden bli tvungen att vidta åtgärder. Det finns inga rikt- eller gränsvärden för radon i utomhusmiljöer. Det planerade projektet bedöms inte medföra någon hälso- eller miljörisk. 6.6 Infrastruktur Den planerade kabelsträckningen avses anläggas intill Kvarnvägen, som går parallellt med den befintliga 50 kv luftledningen Degerhamn-Grönhögen. Längs Kvarnvägen finns en luftledning inom lokalnätet som eventuellt kommer att samförläggas med 2x50 kv kabelförbandet för Degerhamn-Grönhögen. Även kabelförband från vindkraftverken kan komma att samförläggas med kabelförbandet för Degerhamn-Grönhögen Konsekvensbedömning Trafikstörningar kan uppkomma i samband med anläggningsarbetet. De maskiner som används vid anläggningsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer. Denna påverkan är temporär och sker under normal arbetstid. sid 23/35

23 Den planerade kabelsträckningen påverkar inte den befintliga luftledningen eller kabelförbandet från vindkraftverken negativt. En eventuell samförläggning av ledningarna medför färre ingrepp och god hushållning av markområdet. 6.7 Friluftsliv Den planerade kabelsträckningen ligger inom södra Ölands odlingslandskap som finns med på UNESCO:s lista som världsarv. Området är ett välbesökt rekreationsmål och har bland annat vandrings- och cykelleder Konsekvensbedömning Under anläggningsfasen kan trafikstörningar i området uppkomma. Denna påverkan är temporär och en kabelförläggning längs befintlig väg hindrar inte tillgängligheten eller möjligheten att utöva friluftsliv i området under driftskedet. 6.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från ledningen. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: sid 24/35

24 Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Vidare ger Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om det kan genomföras till rimliga kostnader (Magnetfält och hälsorisker 2009): Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer E.ONs magnetfältspolicy E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan. Vi för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält. Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och tar människors oro på allvar. Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar Magnetfält från aktuell ledning E.ON Elnät har gjort en preliminär beräkning över det magnetfält som alstras av planerat kabelförband. Till grund för beräkningen ligger ett antagande om ett förväntat årsmedelvärde för strömmen i ledningen. I figur 6 redovisas det beräknade magnetfältet. E.ON Elnät har även tagit fram en preliminär beräkning över det magnetfält som alstras ifall kabelförband från vindkraftverk (20 kv) samt lokalnät (10 kv) placeras i samma kabelschakt som planerat kabelförband för 50 kv Degerhamn-Grönhögen. I figur 7 redovisas det sammanlagda magnetfältet från planerat 50 kv-kabelförband och kabelförband från vindkraftverk och lokalnät. Diagrammen visar fältet på 1 meters nivå ovan mark. Närmaste bostadshus ligger ungefär 460 meter från ledningen. sid 25/35

25 Figur 6 Beräknat magnetfält (µt) för planerat kabelförband för del av 50 kv Degerhamn-Grönhögen. För aktuell ledning beräknas magnetfältet att understiga 0,0062 mikrotesla (µt) cirka 2 meter från centrum av kabelstråket. sid 26/35

26 Figur 7 Beräknat magnetfält (µt) för planerat kabelförband för del av 50 kv Degerhamn-Grönhögen samt kabelförband från lokalnät (10 och 20 kv) och vindkraftverk (20 kv). För aktuell ledning samt förband från lokalnät och vindkraftverk beräknas magnetfältet att understiga 0,1 mikrotesla (µt) cirka 2 meter från centrum av kabelstråket Konsekvensbedömning Exponeringen av det magnetiska fältet från den sökta kabelsträckningen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser med avseende på boendemiljö. sid 27/35

27 7 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende alternativ sträckning Nedan följer en beskrivning av vilka intressen som finns längs alternativ sträckning, samt en bedömning av markkabelförläggningens påverkan på dessa. 7.1 Landskapsbild, markanvändning och bebyggelse Landskapet sydost om samhällena Degerhamn och Södra Möckleby består av öppet, flackt odlingslandskap. Alternativ sträckning gränsar till Stora Alvaret och söder om sträckningen finns område med stenbrott. Markanvändningen kring sträckningen består av jordbruk. Samlad bebyggelse finns ungefär 500 meter nordväst om ledningen, i tätorterna Degerhamn och Södra Möckleby samt längs väg 136, Södra Möcklebyvägen. Närmaste bostadshus ligger mer än 500 meter från planerad sträckning Konsekvensbedömning Konsekvenserna på landskapsbilden avseende kabelförläggning i alternativ sträckning bedöms bli små då det är en del av en befintlig luftledning som avses markförläggas på en delsträcka. Ca 780 meter av den befintliga luftledningen kan raseras om nätkoncession för linje erhålls för den planerade ledningen. Vid övergång mellan luftledning och markkabel kommer kabeländstolpar av trä att uppföras, vilka ger en visuell påverkan. Den alternativa sträckningen berör få bostadshus. Det magnetfält som alstras av ledningen har beräknats och redovisas i avsnitt Planer Sträckningsalternativ 2 berör inga detaljplanerade områden. Gällande översiktsplan (2007) håller på att revideras och den nya planen planeras att antas av kommunfullmäktige i mars I gällande översiktsplan ligger den alternativa ledningssträckningen inom område för planerad sten- och bergtäkt och söder om område för planerad vattenförsörjning. I förslag till ny översiktsplan berör norra delen av alternativ sträckning markerat som damm, vattenområde, vilket syftar till att avsätta mark för att trygga framtida vattenförsörjning. Kommunen arbetar med att ta fram ett vattenskyddsområde för Degerhamn/Södra Möckleby vattentäkt. Ungefär 600 meter sydväst om den planerade ledningen finns Södra Bruket, ett av Sveriges mest välbevarade bruksmiljöer för aluntillverkning. Området omfattas av områdesbestämmelser, Områdesbestämmelser för m.fl., Södra Bruket, Mörbylånga kommun. Bestämmelserna omfattar bland annat markrestriktioner för att sid 28/35

28 minska hälsorisken av förorenad mark från brytningen av alunskiffer. Inom området krävs marklov vid schaktning av mark Konsekvensbedömning Den alternativa ledningssträckningen bedöms inte motverka syftet med utpekat område för vattentäkten Degerhamn/Södra Möckleby vattentäkt. Markkabeln är planerad att förläggas utanför aktuellt område. Inför kabelförläggningen kommer kontakt att tas med Mörbylånga kommun angående eventuella synpunkter för det planerade vattenskyddsområdet. Den alternativa ledningssträckningen är lokaliserad ca 600 meter öster om område där marklov krävs vid schaktning. 7.3 Naturmiljö Den alternativa sträckningen är planerad i närheten eller i direkt anslutning till följande naturmiljöintressen: Riksintresse för obruten kust Riksintresse för rörligt friluftsliv Markavvattning/dikningsföretag (områdesobjekt) Landskapsbildskydd Hotade arter Stora Alvaret (Natura 2000, riksintresse naturvård, naturreservat) Kabelsträckningen berör område av riksintresse avseende obruten kust respektive rörligt friluftsliv. Den alternativa kabelsträckningen berör ett större område med markavvattning (dikningsföretag) som sträcker sig från någon kilometer nordost om Degerhamn och ner till Albrunna, Södra Möckleby m.fl., nygrävning av floddiken (områdesobjekt). Ett dikningsföretag är en form av samfällighet som bildats när fastighetsägare gått samman för att förbättra markavvattning och vattenavledning. Projektet berör område med landskapsbildskydd. Landskapsbildskydd infördes innan begreppet riksintresse fanns och syftade till att på ett enklare sätt än reservatsbildning skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Längs kabelsträckningen förekommer två sorter av kärlväxter som är angivna som hotade arter kalkkrassing (klassificerad nära hotad) och skärblad (klassificerad starkt hotad). En stor del av södra Öland upptas av Stora Alvaret, ett område med flackt landskap på kalkberggrund med tunna jordar. Kabelsträckningen ligger inom ca 15 meter från Stora sid 29/35

29 Alvaret som omfattas av flera olika områdesskydd: riksintresse för naturvård, Natura 2000 (fågel- och habitatdirektivet) samt naturreservat. Biotoper i jordbruksmark, såsom exempelvis odlingsrösen, småvatten, stenmurar och åkerholmar, kan förekomma längs kabelsträckningen Konsekvensbedömning Den alternativa ledningssträckningen berör flera geografiskt utbredda naturmiljöintresseområden då hela Öland utgör riksintresse för rörligt friluftsliv respektive obruten kust. Konsekvenserna för projektet avseende riksintressena bedöms bli begränsade då syftet med intressena avser skydd av landskapsbild eller tillgänglighet i området. Den planerade kabelförläggningen hindrar inte tillgängligheten eller möjligheten att bedriva friluftsliv i området. Större delen av ledningssträckningen är lokaliserad strax väster om odlingsgränsen, intill Stora Alvaret. Arbetet innebär ingen direkt påverkan på Natura 2000-området då grävarbete kommer att ske utanför Stora Alvaret i odlad åkermark, som redan är påverkad av intensivt jordbruk. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att samtliga ingående arter och livsmiljöer skall ha en gynnsam bevarandestatus. Det planerade projektet bedöms ha lokaliserats på tillräckligt avstånd för att inte medföra att utbredningsområden för naturtyper minskar eller att arters livsmiljöer eller populationer ska hotas. Arbetet med att markförlägga del av 50 kv Degerhamn-Grönhögen bedöms inte motverka syftet med dikningsföretaget. Grävarbete kommer att ske där hotade arter kan förekomma. Vid grävarbete kommer matjord att separeras från alv (jordlagret under matjord) och sedan läggas tillbaka i samma ordning för att gynna återetablering av vegetation. Området där grävarbete kommer att ske kommer att vara så gott som återställt efter någon växtsäsong. Enligt Artdatabanken (SLU) kan viss markstörning gynna kalkkrassing. Enstaka exemplar av kalkkrassing och skärblad kan försvinna vid markarbeten men det totala beståndet av arterna på Öland kommer inte att påverkas. Hänsyn kommer att tas till eventuella skyddsvärda biotoper genom att upplag av massor kommer att placeras på avstånd från eventuella småvatten, åkerholmar mm. 7.4 Kulturmiljö Den alternativa kabelsträckningen berör område av riksintresse för kulturmiljövård, Albrunna-Vickleby. Området sträcker sig från västra landsvägen från Albrunna till Vickleby, tre mil norrut. Området karaktäriseras av ett ålderdomligt, fornlämningsrikt kulturlandskap och hyser skyddsvärda fornlämningar, bebyggelse och odlingslandskap. sid 30/35

30 7.4.1 Konsekvensbedömning Konsekvenserna för projektet avseende kulturmiljö bedöms inte motverka syftet med intresseområdet. Vid övergång mellan luftledning och markkabel (punkt A och B i figur 1) kommer kabeländstolpar uppföras, vilka ger en visuell påverkan. Den planerade sträckningen berör inga kända fornlämningar. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation kommer arbetet avbrytas och omedelbar anmälan ske till länsstyrelsen. 7.5 Radon Kabelsträckningen ligger inom högriskområde för radon Konsekvensbedömning Enligt Strålsäkerhetsverket sätter svenska myndigheter (Boverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten (sedan den 1 januari 2014, tidigare Socialstyrelsen) och Arbetsmiljöverket) upp rikt- och gränsvärden för att minimera hälsorisker till följd av radon. Värdena talar om hur hög halten av radon som mest får vara i inomhusluft och vatten. Om den är högre än rikt- eller gränsvärdet kan den som äger bostaden bli tvungen att vidta åtgärder. Det finns inga rikt- eller gränsvärden för radon i utomhusmiljöer. Det planerade projektet bedöms inte medföra någon hälso- eller miljörisk. 7.6 Infrastruktur Den alternativa kabelsträckningen avses följa två mindre enskilda grusvägar som löper österut från punkt A respektive B Konsekvensbedömning Trafikstörningar kan uppkomma i samband med anläggningsarbetet. De maskiner som används vid anläggningsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer. Denna påverkan är temporär och sker under normal arbetstid. 7.7 Friluftsliv Kabelsträckningen ligger inom södra Ölands odlingslandskap som finns med på UNESCO:s lista som världsarv. Området är ett välbesökt rekreationsmål och har bland annat vandrings- och cykelleder Konsekvensbedömning Under anläggningsfasen kan trafikstörningar i området uppkomma. Denna påverkan är temporär och en kabelförläggning längs befintlig väg hindrar inte tillgängligheten eller möjligheten att utöva friluftsliv i området under driftskedet. sid 31/35

31 7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från ledningen. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Vidare ger Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om det kan genomföras till rimliga kostnader (Magnetfält och hälsorisker 2009): Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. sid 32/35