Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad Juni 2014 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Rapporten har upprättats av Sigrid Eddegren För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/18

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning Bakgrund Lokalisering och omfattning E.ON Elnät Sverige AB 5 2 Lagstiftning Markupplåtelse och övriga tillstånd Ellagen Miljöbalken 6 3 Samråd Länsstyrelsens beslut 8 4 Lokaliseringsutredning Vald sträcka Nollalternativ 11 5 Utförande, drift och underhåll Utformning Anläggande och försiktighetsåtgärder Drift och underhåll 11 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Stadsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 14 7 Samlad bedömning 18 sid 3/18

4 Malmö Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har en befintlig 130 kv markkabel som går mellan transformatorstationen i Sege via Toftanäs och sedan vidare till Gullängen. Markkabeln skadades vid ett fel i Gullängenstationen år 2011 och behöver därför delvis bytas ut. Den del som ska bytas ut består idag av en pappersisolerad kabel som installerades Den nya markkabeln är en förutsättning för ett effektivt och driftsäkert regionnät med alternativa matningsvägar för el i Malmö stad med omnejd. I samband med utbytet kommer den ursprungliga sträckan att justeras vid några ställen för att minska miljöpåverkan och för att anpassa kabeln till nuvarande bebyggelse. Med anledning av detta söker E.ON Elnät nätkoncession för linje för den nya markkabeln. E.ON Elnät har genomfört ett samråd där ett utredningsområde och alternativa stråk har studerats. Efter att samrådet avslutats har E.ON Elnät sammanställt inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse samt valt ett alternativ att arbeta vidare med och ansöka om nätkoncession för linje. Detta är det stråk som i samrådsunderlaget har kallats huvudalternativ eller stråk 1. Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer. Trafikstörningar kommer att uppkomma i samband med anläggningsarbetena eftersom kabeln till stora delar kommer att förläggas i gatumark. Påverkan på natur- och kulturmiljö, friluftsliv och stadsbild är tillfällig och begränsad till anläggningsskedet då maskiner och transportfordon används. Efter förläggning kommer marken att återställas. Kabeln kommer att förläggas så att närmaste bostadshus ligger som närmast 8 meter från kabelns mitt. En magnetfältsberäkning har genomförts som visar att på ett avstånd av 8 meter uppgår magnetfältet till mindre än 0,2 mikrotesla. Sammantaget bedömer E.ON Elnät att den planerade ledningen medför relativt små miljökonsekvenser. sid 4/18

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har en befintlig 130 kv markkabel som går mellan transformatorstationen i Sege via Toftanäs och sedan vidare till Gullängen. Markkabeln skadades vid ett fel i Gullängenstationen år 2011 och behöver därför delvis bytas ut. Den del som ska bytas ut består idag av en pappersisolerad kabel som installerades Den nya markkabeln är en förutsättning för ett effektivt och driftsäkert regionnät med alternativa matningsvägar för el i Malmö stad med omnejd. 1.2 Lokalisering och omfattning Mellan Sege och Möllebogatan är kabeln en pexisolerad kabel typ EPR 3*1*1000 mm 2 som installerades på 1990-talet. Från Möllebogatan till Gullängen är det en pappersisolerad kabel av typ FCCJ 3*240 mm 2 som har varit i drift sedan Kabeln skadades efter fel i stationen i Gullängen Med anledning av detta behöver den gamla pappersisolerade kabeln bytas ut. I samband med utbytet kommer den ursprungliga sträckan att justeras vid några ställen för att minska miljöpåverkan och anpassa kabeln till nuvarande bebyggelse. Den nya markkabeln kommer att vara utformad för spänningsnivån 130 kv. Den kommer att vara en pexisolerad kabel 3*1*1000 mm 2 och bestå av tre parallella ledare. 1.3 E.ON Elnät Sverige AB E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder. E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession. 2 Lagstiftning Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. sid 5/18

6 2.1 Markupplåtelse och övriga tillstånd För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs främst av servitutsavtal eller ledningsrätt. De övriga tillstånd och dispenser som kan krävas för verksamheten har inhämtats alternativt kommer att sökas. 2.2 Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 2.3 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten. sid 6/18

7 Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningen. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB Genom ISO certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB E.ON Elnät verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB Ledningens sträckning har i samband med samråds- och MKB-processen anpassats för att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska uppfyllas Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormerna antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas. sid 7/18

8 3 Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. E.ON Elnät har genomfört samråd med berörda fastighetsägare, Malmö stad, Länsstyrelsen i Skåne län samt övriga berörda myndigheter, enskilda, organisationer och allmänheten. Samrådet har annonserats i lokal tidning och samrådsmaterialet har funnits tillgängligt på under hela samrådstiden. E.ON Elnät har även haft ett inledande möte inför samrådet med Malmö stad (gatukontoret) den 13 februari 2014 samt ett möte efter samrådet den 30 april De synpunkter som framförts under samrådet redovisas i samrådsredogörelsen, bilaga 5 till koncessionsansökan. 3.1 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutade den 23 maj 2014 att nätkoncession för linje för ombyggnationen av markkabeln inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. sid 8/18

9 4 Lokaliseringsutredning E.ON Elnät har genomfört ett samråd där ett utredningsområde och tre alternativa stråk har studerats. Efter att samrådet avslutats har E.ON Elnät sammanställt inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse (bilaga 5 till koncessionsansökan) samt valt ett alternativ att arbeta vidare med och ansöka om nätkoncession för linje. Detta är det stråk som i samrådsunderlaget har kallats huvudalternativ eller stråk 1. En förändring har gjorts vid Möllebogatan av stråk 1 under samrådet, där istället för att passera Videdals förskola och Holmbogången, kabeln viker av ner på Stenkällevägen vidare mot Ellenborgsvägen, se vald sträcka längre ned. Figur 1. Karta som visar utredningsområdet samt de alternativa stråken under samrådet sid 9/18

10 4.1 Vald sträcka Huvudalternativet (stråk 1) var det som valdes efter samrådet och innebär att följa ursprunglig sträckning i så stor omfattning som möjligt med vissa justeringar. Sträckan valdes framför allt p.g.a. att den är kortast, ca meter, samtt innebär möjlighet att utnyttja redan befintlig kabel på en sträcka av ca 1000 meter. Sträckan har justerats utifrån befintlig kabel för att ge mindre påverkann på miljön och bättre anpassas a tilll nuvarande bebyggelse. Figur. 2 Vald sträcka Vald sträcka innebär att markkabeln huvudsakligen förläggs i samma sträcka som idag. Vid Höjaskolan kommer markkabeln, istället för att förläggas över skolgården där den går idag, attt läggas i vägområdet utanför skolan. Vid trafikplats Rosengård kommer kabeln att passera Inre Ringvägen längre söderut änn idag, med hjälp av styrd borrning. Därefter kommer markkabeln att gå längs med Ramels väg och vidare i cykelvägen c som går förbi sid 10/18

11 Rosengårdsskolan och Örtagårdsskolan. Strax innan Gullängenstationen kommer markkabeln att passera under järnvägen med hjälp av styrd borrning. 4.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att E.ON Elnät inte får nätkoncession för markkabeln, och att en mycket viktig ledning för strömförsörjningen inom Malmö stad med omnejd inte kan byggas. Det innebär också att det inte blir någon påverkan på miljön i form av tillfälliga trafikstörningar under byggnationen och under drift till följd av det magnetiska fält som strömkällor ger upphov till. 5 Utförande, drift och underhåll 5.1 Utformning Markkabeln kommer att vara utformad för spänningsnivån 130 kv. Den kommer att vara en pexisolerad kabel 3*1*1000 mm 2 och bestå av tre parallella ledare. 5.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. På stora delar av sträckan kommer kabeln att förläggas genom styrd borrning. Vid styrd borrning läggs de tre ledarna i ett plan i var sitt rör. På vissa sträckor kan kabeln förläggas genom schaktning. I schaktet kan de tre ledarna läggas parallellt eller i triangelformation i en bunt. Förläggning med styrd borrning innebär små ingrepp i stadsmiljön jämfört med schaktning. Styrd borrning gör också att förläggningsdjupet enkelt kan justeras så att exempelvis tillräckligt avstånd kan hållas till närmaste bostadshus. 5.3 Drift och underhåll En markkabel inne i stadsmiljö fordrar inte mycket underhåll. I vanliga fall kan grövre vegetation behöva röjas för att förhindra att trädrötter och dylikt växer in i kabeln. Det blir dock inte aktuellt här eftersom kabeln huvudsakligen förläggs i gator och cykelbanor. Vid eventuella fel på markkabeln kan den behöva plockas upp och bytas ut eller repareras. Vid sådana tillfällen kan det bli en tillfällig påverkan på miljön i form av buller och hinder för trafiken. sid 11/18

12 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning De intresseområden som berörs av markkabeln beskrivs nedan tillsammans med en översiktlig konsekvensbedömning för respektive intresseområde. En intressekarta finns också i bilaga 1 till MKB:n. 6.1 Stadsbild Markkabeln kommer att förläggas i centrala delar av Malmö. I och med att den förläggs under mark kommer inverkan på stadsbilden att bli obefintlig förutom i själva förläggningsskedet då maskiner och transportfordon utgör en marginell och tillfällig inverkan på stadsbilden. 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markkabeln kommer att förläggas i de centrala delarna av Malmö, i eller i anslutning till vägar och vägområden. Flera bostadsområden, skolor, förskolor och idrottsplatser samt grönområden kommer att passeras. Områdena som passeras av markkabeln är detaljplanelagda. De skolor som passeras av stråken för markkabeln är Höjaskolan, Rosengårdsskolan, Örtagårdsskolan och Värner Rydénskolan. Även ett par förskolor passeras, dessa är Höja förskola och Rosen förskola. Malmö stad är en gammal industristad och det finns områden som är förorenade. Ifall det finns kända föroreningar, eller att det upptäcks föroreningar under förläggningsarbetet kommer dessa att hanteras i samråd med Miljöförvaltningen. Den valda sträckan innebär att marken redan är upplåten för kabeln och bedöms inte strida mot detaljplaner och översiktsplan. 6.3 Naturmiljö Samtliga stråk passerar längs med att antal platser som pekas ut som natur-, fritids-, och grönytor enligt översiktsplanen för Malmö stad. Eventuell påverkan på naturmiljön bedöms bli liten och begränsad till förläggningsskedet. Därefter kommer marken att återställas. Ifall reparationer blir aktuellt kan även det medföra en tillfällig påverkan på naturmiljön. sid 12/18

13 6.4 Kulturmiljö Hela området ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet Malmö-Limhamn. Precis där markkabeln ska anslutas vid Gullängen finns ett område av Riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 MB. Riksintressets beskrivning är: Storstadsmiljö, residensstad och sjöfartsstad som i planstruktur och bebyggelse avspeglar sin historia som en av Danmarks viktigaste städer under medeltid och 1500-tal, efter 1658 en av Sveriges viktigaste gränsstäder med starka befästningar. Vid järnvägen strax innan Gullängenstationen ett område som ingår i kommunövergripande miljöer i Kulturmiljöprogram för Skåne/ ''Särskilt värdefulla kulturmiljöer''. Det aktuella området är kontintentbanan, alltså järnvägen. Följande fornlämningar berörs av markkabeln. RAÄ nr/id Fornlämningstyp Avstånd från ledning Västra Skrävlinge 26:1 Boplats 40 meter Västra Skrävlinge 10:1 Övrig kulturhistorisk lämning 0 meter Västra Skrävlinge 14:1 Boplats 0 meter Västra Skrävlinge 13:1 Bytomt/gårdstomt 0 meter Tabell 1. Fornlämningar inom 50 meter från markkabelns sträcka Bestämmelserna i kulturmiljölagen (1988:950) kommer att beaktas för att inte negativt påverka fornlämningar och fornlämningsområden. Tillstånd kommer att sökas ifall det behövs. Eventuell påverkan på kulturmiljön bedöms bli liten och begränsad till förläggningsskedet. Därefter kommer marken att återställas. 6.5 Friluftsliv Markkabelns sträcka passerar längs med att antal platser som pekas ut som natur-, fritids-, och grönytor enligt översiktsplanen för Malmö stad. Eventuell påverkan på friluftslivet bedöms bli liten och begränsad till förläggningsskedet. Därefter kommer marken att återställas. sid 13/18

14 6.6 Infrastruktur Markkabeln kommer att placeras i eller i anslutning till befintliga vägar. Inre Ringvägen och järnvägen (kontinentbanan) kommer att passeras med hjälp av styrd borrning för att minimera störningar för trafiken. Detsamma gäller för de mindre vägarna där sådana ska korsas. Eventuell påverkan på infrastruktur bedöms bli relativt liten och begränsad till förläggningsskedet då maskiner och transportfordon kan komma att utgöra tillfälliga hinder för trafiken med eventuell avstängning av mindre vägar. Även cykelvägar kan bli påverkade men åtgärder kommer att vidtas för att minimera störningarna. 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Buller Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz. För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från elanläggningar utanför huset. Även kablar förlagda i mark ger upphov till potentialskillnader och därmed också till ett elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många markkablar försedda med en jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de markkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto sid 14/18

15 starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från ledningen. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas Magnetfält från aktuell ledning Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning eller kabel beror på avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och strömmens storlek (belastning). En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en planerad ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens årsmedelbelastning. Beräknat magnetfält på olika avstånd från centrum på aktuellt kabelförband redovisas i figur 3 (triangelplacering) respektive figur 4 (platt förläggning med 0,1 m avstånd mellan kablarna i förbandet). Beräkningarna avser alstrat fält 1 m ovanför markytan. Platt förläggning blir aktuellt då kabeln förläggs genom styrd borrning vilket kommer göras på stora delar av sträckningen. Triangelplacering kan bli aktuellt vid förläggning i schakt för att minska magnetfältet. Kabeln kommer att förläggas så att närmaste bostadshus ligger som närmast 8 meter från kabelns mitt. En magnetfältsberäkning har genomförts som visar att på ett avstånd av 8 meter uppgår magnetfältet till mindre än 0,2 mikrotesla. sid 15/18

16 Figur 3. Beräknat magnetfält (µt) på olika avstånd från centrum av markkabeln, vid triangelplacering av kablarna i förbandet. sid 16/18

17 Figur 4. Beräknat magnetfält (µt) på olika avstånd från centrum från markkabeln, vid platt förläggning av kablarna i förbandet. sid 17/18

18 7 Samlad bedömning Befintlig vägstruktur, gator och cykelvägar kommer att nyttjas i anläggningsskedet. De maskiner som används vid byggnadsarbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer. Trafikstörningar kommer att uppkomma i samband med anläggningsarbetena eftersom kabeln till stora delar kommer att förläggas i gatumark. Påverkan på natur- och kulturmiljö, friluftsliv och stadsbild är tillfällig och begränsad till anläggningsskedet då maskiner och transportfordon används. Efter förläggning kommer marken att återställas. Kabeln kommer att förläggas så att närmaste bostadshus ligger som närmast 8 meter från kabelns mitt. En magnetfältsberäkning har genomförts som visar att på ett avstånd av 8 meter uppgår magnetfältet till mindre än 0,2 mikrotesla. Sammantaget bedömer E.ON Elnät att den planerade ledningen medför relativt små miljökonsekvenser. sid 18/18

19 Intressekarta Bilaga 1 Teckenförklaring Sträcka för vilken ny koncession sökes Ursprunglig sträcka 130 kv markkabel Fornlämning (punkt) Fornlämning (område) Riksintresse totalförsvar Natur-, fritids-, och grönytor enligt ÖP Kulturmiljöprogram för Skåne Riksintresse kulturmiljövård Regionalt kulturmiljöprogram E.ON Elnät Sverige AB Sigrid Eddegren Skala 1: Lantmäteriet MS2006/02876 ± 0 0,5 1 Kilometer