Planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro i Uppvidinge och Nybro kommuner

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro i Uppvidinge och Nybro kommuner Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box Stockholm Uppdragsnummer: Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten, Johnny Carlberg, Erik Nilsen, Hulda Pettersson och Matilda Sahl, Sweco Rapporten har granskats av Alexandra Tidlund, Sweco och Johanna Brodd, E.ON Elnät. Foton, illustrationer och kartor har om inte annat anges tagits fram av Sweco och E.ON. För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 Intresseinformation i kartmaterialet: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet sid 2/98

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 8 1 Inledning Bakgrund Lokalisering och omfattning E.ON Elnät Sverige AB 11 2 Lagstiftning Ellagen Miljöbalken De allmänna hänsynsreglerna Hushållning med mark och vatten Miljökvalitetsnormer 13 3 Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar 14 4 Samråd Länsstyrelsens beslut 14 5 Alternativutredning Metod Alternativa anslutningsmöjligheter Nollalternativet Lokaliseringsutredning Samtliga studerade stråk Beskrivning och bedömning av studerade stråk och sträckningar I ett tidigt skede avförda stråkalternativ Samlad bedömning stråk Val av stråk och sträckning Val av sträckning inom huvudstråk 34 6 Utförande, drift och underhåll Utformning 35 sid 3/98

4 6.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder Drift och underhåll Alternativa tekniska utföranden Luftledning Markförlagd kabel Samförläggning Kostnad Luftledning Markkabel Stationsåtgärder Underhåll och reparation Ersättning för markinlösen Val av tekniskt utförande 44 7 Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Markanvändning, bebyggelse och planer Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Naturmiljö Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Kulturmiljö 62 sid 4/98

5 7.4.1 Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Friluftsliv Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Infrastruktur Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Kumulativa effekter Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Boendemiljö, hälsa och säkerhet Buller Elektriska och magnetiska fält Forskning om eventuell hälsopåverkan Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält Magnetfältsnivåer i bostadsmiljö Gräns- och riktvärden E.ONs magnetfältspolicy Magnetfält från aktuell ledning Konsekvensbedömning 74 sid 5/98

6 8 Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Markanvändning, bebyggelse och planer Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Naturmiljö Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Kulturmiljö Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Friluftsliv Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Infrastruktur Allmän beskrivning 87 sid 6/98

7 8.6.2 Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Kumulativa effekter Allmän beskrivning Berörda intressen Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Konsekvenser under byggskedet Boendemiljö, hälsa och säkerhet Magnetfält från aktuell ledning Konsekvensbedömning 90 9 Samlad bedömning Huvudalternativet - sträckningsalternativ C Alternativ sträckning - sträckningsalternativ B 92 Ordlista 94 Referenser 98 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Samrådsredogörelse Karta över stråk och sträckningar Karta över sträckning för huvudalternativ respektive alternativ sträckning Kartor med utpekade intressen för huvudalternativ respektive alternativ sträckning Översiktlig naturvärdes- och konsekvensbedömning Kulturmiljöanalys sid 7/98

8 Sammanfattning Bakgrund och syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till E.ON Elnät Sverige ABs (E.ON Elnäts) ansökningar om nätkoncession för linje (tillstånd) gällande ny planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro. Kraftledningen syftar till att ansluta planerad vindkraft i Uppvidinge kommun till elnätet samt för att förstärka elöverföringen i området då befintliga kraftledningar i regionnätet har nått sitt kapacitetstak. Anslutningsledningen planeras för en överföringskapacitet om cirka 500 MW. Genomfört samråd E.ON Elnät har under 2015 genomfört ett omfattande samråd enligt miljöbalken avseende den planerade ledningen. Samrådet inleddes genom samrådsmöten med berörda länsstyrelser och kommuner avseende projektets förutsättningar, samrådkrets och omfattning för den kommande MKB:n. Skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare och närboende avseende ledningsstråk och sträckningar genomfördes under april och maj Samråd i form av öppet hus för berörda fastighetsägare, närboende och allmänheten hölls den 6 maj 2015 i Flygsfors Folkets Hus. Allmänheten informerades om projektet genom kungörelse i samtliga dagstidningar upptagna i Dagstidningsförteckningen 2014 för Nybro, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Därtill infördes kungörelse i gratistidningarna Nybro Extra och Uppvidinge tidning. Den information och de synpunkter som framkommit i samrådet har sedan legat till grund för arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag som utretts vidare. Under juni och juli 2015 genomfördes skriftligt samråd med rättighetsinnehavare, arrendatorer och taxerade ägare för det vidare utredda sträckningsförslaget. Inkomna synpunkter från myndigheter har huvudsakligen rört önskemål kring utredning av olika miljökonsekvenser, medan berörda fastighetsägare haft synpunkter på lokalisering och utformning av ledningarna. Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län har beslutat att de planerade åtgärderna kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Ansökt alternativ E.ON Elnät ansöker om ett utförande som trädsäker luftledning med i huvudsak enbenta stolpar. Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid exempelvis storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Anledningen till en ansökan om trädsäker luftledning är att från och med den 1 januari 2011 får enligt Ellagen oplanerade avbrott inte överstiga 24 timmar för sådana händelser som ligger innanför ledningsägarens kontrollansvar. Aktuell sträckning mellan Hageskruv och Nybro är ca 36 km lång och går längs hela sträckningen parallellt med befintlig kraftledning. Studerade alternativ Initialt studerades åtta alternativa ledningsstråk, varav tre avfördes i ett tidigt skede. Av återstående fem alternativa ledningsstråk avser ett utformning med markförlagd kabel och fyra med utformning som trädsäker luftledning. Varje stråk har utformats så brett att utrymme finns för flera möjliga ledningssträckningar inom stråket. Ett sträckningsförslag presenterades inom sid 8/98

9 respektive stråk. Inför val av förordat ledningsstråk, sträckningsförslag och teknisk utformning har förväntade miljökonsekvenser, liksom tekniska och ekonomiska faktorer utvärderats och vägts samman för att utgöra beslutsunderlag. Inkomna synpunkter under samrådet har sedan tillsammans med en utvärdering av förväntad miljöpåverkan, liksom tekniska och ekonomiska faktorer legat till grund för aktuellt sträckningsförslag och teknisk utformning. Konsekvensbedömning Förordad sträckning går i huvudsak genom glesbebyggda skogsmarker vilket innebär att exponeringen mot omgivningen generellt blir mycket begränsad. Vid vissa öppna landskapsavsnitt ökar exponeringen mot omgivande landskap och närliggande bostadshus. Ansökt ledningssträckning är samlokaliserad med befintlig kraftledning, vilket gör att den tillkommande påverkan på landskapsbilden sammantaget ändå bedöms bli liten. Det samlade ledningsstråket, med befintlig och planerad ledning, kan dock lokalt upplevas som framträdande i landskapet. När skog avverkas för att ge plats åt ledningen förändras livsbetingelserna för djur och växter lokalt. Vissa tidigare etablerade arter kan missgynnas medan andra arter kan gynnas och nyetableras. I en i övrigt sluten skogsmark kan skogsgatan verka som reträttmöjlighet för ljuskrävande och hävdgynnade arter. Genom att ledningen är lokaliserad i parallellgång med befintlig ledning är flora och fauna till viss del redan anpassade till naturmiljön i en kraftledningsgata. Vid passager av vattendrag kan djur- och växtliv påverkas på ett oönskat sätt till följd av ökad solinstrålning. Vid dessa passager bör därför buskar och annan lågväxande vegetation behållas så långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön. sid 9/98

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät planerar att bygga en ny 130 kv anslutningsledning mellan Hageskruv och Nybro i Uppvidinge och Nybro kommuner för att ansluta planerad vindkraft i Uppvidinge kommun till elnätet samt för att förstärka elöverföringen i området då befintliga kraftledningar i regionnätet har nått sitt kapacitetstak. Anslutningsledningen planeras för en överföringskapacitet om cirka 500 MW. Nätanslutningen för vindkraft längre norrut i Uppvidinge kommun kommer anslutas till Hageskruv via beviljad nätkoncession för ny 130 kv kraftledning Bredhälla-Hageskruv. Den planerade ledningen är en förutsättning för överföring av producerad el från planerade vindkraftparker i området. Figur 1.1. Översikt över planerade vindkraftetableringar. Den planerade 130 kv kraftledningen ska anläggas mellan Hageskruv och Nybro. Norrut från Hageskruv finns en beviljad nätkoncession för ny 130 kv kraftledning från Bredhälla. I kartan visas även projekteringsområden för vindkraft enligt Vindbrukskollen. sid 10/98

11 1.2 Lokalisering och omfattning De vindkraftparker som ska anslutas genom den planerade kraftledningen ligger i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, se karta i Figur 1.1. Mellan Bredhälla och Hageskruv finns tillstånd för byggnation av en 130 kv kraftledning som den planerade ledningen kommer att ansluta till för att sedan överföra producerad energi till regionnätsstationen i Nybro. Den planerade kraftledningen kommer även bidra till att stärka regionnätet i området. Den totala ledningssträckningen mellan Hageskruv och Nybro är cirka km. Den effekt som ska anslutas är i dagsläget upp till 500 MW, för vilket en 130 kv kraftledning för växelström bedöms lämplig. 1.3 E.ON Elnät Sverige AB E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder. E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession. 2 Lagstiftning Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen och i elförordningen (2013:208). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan samt inhämta lokal och intressespecifik kunskap. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. 2.1 Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 2.2 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad sid 11/98

12 verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningen. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB Genom ISO certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB E.ON Elnät verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB Ledningens sträckning kommer i samband med framtagande av MKB:n att anpassas för att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska uppfyllas. sid 12/98

13 2.2.2 Hushållning med mark och vatten I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. I utredningen och analysen av den planerade anäggningen görs anpassning och hänsynstagande till kända bevarandeintressen. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormerna antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt. För en kraftledning av aktuell typ är det främst påverkan på miljökvalitetsnormen för vatten som är aktuell i samband med schaktning för stolpar och stolpfundament samt till viss del körskador i blöta markområden. För vatten uttrycker normerna den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Innan en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och påverkansbedömas. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Om den aktuella statusen bedömts som god eller hög och det bedöms att det inte finns någon risk för försämring ska normen fastställas till god respektive hög status till Det vill säga ingen försämring får ske från nuvarande status. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas. 3 Rättigheter och övriga tillstånd 3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett markupplåtelseavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. sid 13/98

14 3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt kulturmiljölagen. De övriga tillstånd och dispenser som krävs i det aktuella fallet kommer att sökas. 4 Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. E.ON Elnät har valt att från början samråda med en bred krets intressenter, motsvarande de krav som ställs vid samråd för projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kap. 4. Samråd för den planerade kraftledningen inleddes genom samrådsmöten med berörda länsstyrelser och kommuner under mars/april 2015 avseende projektets förutsättningar, samrådkrets och omfattning för den kommande MKB:n. Skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare och närboende avseende ledningsstråk och sträckningar genomfördes under april och maj Samråd i form av öppet hus för berörda fastighetsägare, närboende och allmänheten hölls den 6 maj 2015 i Flygsfors Folkets Hus. Allmänheten informerades om projektet genom kungörelse i samtliga dagstidningar upptagna i Dagstidningsförteckningen 2014 för Nybro, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Därtill infördes kungörelse i gratistidningarna Nybro Extra och Uppvidinge tidning. Den information och de synpunkter som framkommit i samrådet har sedan legat till grund för arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag som utretts vidare. Under juni och juli 2015 genomfördes skriftligt samråd med rättighetsinnehavare, arrendatorer och taxerade ägare för det vidare utredda sträckningsförslaget. Aktuell information om projektet har kontinuerligt uppdaterats och utsända dokument har publicerats på E.ON Sverige AB:s hemsida, eon.se/regionnat. En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Kalmar län har den 4 september 2015 beslutat att den aktuella kraftledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Kronobergs län har den 29 juni 2015 beslutat att den aktuella kraftledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. sid 14/98

15 5 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Alternativ ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet/alternativen kan behandlas och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, dvs. där det är praktiskt möjligt. För att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs således i normalfallet att sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. 5.1 Metod Utredningsarbetet inför föreliggande koncessionsansökan har genomförts i flera steg för att komma fram till ett förordat huvudalternativ. Metodiken är baserad på att från ett brett perspektiv via förstudier, utredningar, samråd, beräkningar och bedömningar konkretisera det anslutningsalternativ som bedöms mest lämpligt för den aktuella ledningen. Det innebär att utredningsarbetet inleds med öppna förutsättningar för att sedan utifrån den information som framkommer under processens gång avgränsas till ett förordat huvudalternativ Alternativa anslutningsmöjligheter I ett första steg har flera olika utredningar och förstudier genomförts för att identifiera vilka anslutningsalternativ som finns för överföring av produktionen från planerad vindkraft till överliggande elnät. Ett av de alternativ som utretts är möjligheten att ansluta vindkraftproduktionen direkt till stamnätet genom byggnation av en ny stamnätsstation i Hageskruv. Detta alternativ har utretts gemensamt med Svenska Kraftnät, som är innehavare av stamnätsledningarna samt i samarbete med samtliga vindprojektörer i området. Dock har detta alternativ för anslutning via stamnätet vid fortsatta utredningar visat sig svårgenomförbart med avseende på både planerad effekt för anslutning, kostnad och tidplan. Tidplanen beror av möjligheten att ta avbrott på befintliga stamnätsledningar för att kunna utföra de åtgärder som skulle behövas för byggnation av en ny stamnätsstation. Planerad effekt från vindkraft i området har reducerats från initialt över 1000 MW till cirka 500 MW, vilket innebär att anslutningskostnaden för en stamnätsstation blir för stor per installerad effekt för att detta ska kunna bli ekonomiskt hållbart för de planerade vindparkerna. Nästa möjliga avbrottstid på stamnätsledningarna anges av Svenska Kraftnät kunna dröja till år 2022 vilket medför att tidplanen för anslutning via stamnätet blir flera år längre än en anslutning via regionnätet varpå vindparkernas tillstånd riskeras. Dessa faktorer kombinerat har medfört att anslutning via ny stamnätsstation i Hageskruv inte bedöms genomförbart för den aktuella anslutningen. sid 15/98

16 Fortsatta utredningar har i stället visat på möjligheterna att ansluta upp till 500 MW till regionnätsstationen i Nybro, och detta har bedömts vara en mer lämplig lösning att arbeta vidare med, varvid en lokaliseringsutredning initierades för denna anslutningsmöjlighet. 5.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att den planerade kraftledningen inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att den planerade vindkraften i området inte kan anslutas till stamnätet, vilket innebär en förlust av förnyelsebar energi, motsvarande cirka 500 MW installerad effekt (vilket motsvar ca 1 % av Sveriges elkonsumtion). Om denna energi ska produceras på annat sätt (av fossila bränslen) kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningen och vindkraftanläggningen uteblir. Vidare innebär nollalternativet att elnätet i området inte kan förstärkas genom den aktuella ledningen. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även vindkraftanläggningen, skulle medföra uteblir. Det innebär exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av natur- eller kulturmiljö sker. 5.3 Lokaliseringsutredning Den planerade kraftledningen mellan Hageskruv och Nybro kommer i norr, vid Hageskruv, att ansluta till en koncessionsgiven men ännu ej byggd 130 kv kraftledning mellan Bredhälla och Hageskruv. Den planerade kraftledningen ska sedan i söder ansluta till regionnätsstationen i Nybro för att få ut den producerade energin i elnätet. De två ändpunkterna för ledningen är därmed fastlagda via slutpunkten för beviljad koncession samt lokaliseringen av regionnätsstationen. sid 16/98

17 För att utreda vilka möjligheter till anslutningsvägar mellan dessa två punkter som finns har en lokaliseringsutredning genomförts genom att ett utredningsområde identifierades. Inom detta utredningsområde har sedan natur- och kulturmiljö, bebyggelse, infrastruktur och övriga intressen identifierats för att utifrån detta ta fram ett antal möjliga stråk för kraftledningen. Figur 5.1. Utredningsområde för planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro. Inom utredningsområdet har motstående intressen identifierats för att med hänsyn till dessa utreda möjliga stråk för den planerade kraftledningen. Hänsyn har även tagits till befintlig infrastruktur för att identifiera stråk där intrånget kan minimeras genom möjlighet till samordning, vilket gäller framför allt möjligheten till parallellgång med befintliga kraftledningar. Dessa aspekter tillsammans med en genomgång av samtliga intressen som identifierats inom utredningsområdet har lett fram till flera stråkalternativ som har studerats närmre. 5.4 Samtliga studerade stråk Inom utredningsområdet har flera möjliga stråk för kraftledningen identifierats. Stråken är framtagna med målet att medföra så liten påverkan och intrång som möjligt. En kraftledning blir synlig i landskapet om den uppförs som luftledning, men även markkabelalternativ medför en sid 17/98

18 påverkan på mark och vatten samt en trädfri zon längs kabelsträckningen. Oavsett teknik medför en kraftledning ett intrång i pågående markanvändning. Stråken inklusive sträckningsförslagen har utarbetats med hänsyn till natur- och kulturmiljö, bebyggelse, infrastruktur, markanvändning samt att vara tekniskt genomförbara. Som underlag har information från Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets tillgängliga digitala kartmaterial använts tillsammans med information från fastighetskartan, information från länsstyrelser och kommuner samt intryck från fältrekognoscering. Utifrån genomförd utredning har fyra alternativa stråkförslag för luftledning samt ett stråkförslag för markkabel upprättats, vilka redovisas i kapitel nedan. Utöver de stråkalternativ som utretts mer noggrant har även tre studerade delstråk avförts i samband med stråkutredningen, även dessa beskrivs översiktligt nedan i kapitel Samtliga beskrivna stråk har bedömts vara genomförbara, dock med olika tekniska eller intressemässiga frågor som har utretts närmre. Figur 5.2. Översikt över stråkförslag för planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro. sid 18/98

19 Samtliga stråkalternativ sträcker sig mellan Hageskruv och Nybro, längden på stråken varierar mellan cirka 35 km och närmare 40 km beroende på vilken korridor stråken tar genom landskapet. Bredden på redovisade stråk är anpassad för att inkludera samtliga intrång och intressen som bedöms kunna påverkas av planerad kraftledning. Syftet med stråkens bredd är att säkerställa möjligheter för lokala anpassningar där så bedöms behövligt, samt att i samrådet fånga upp de som kan antas bli berörda av en ledningssträckning inom respektive stråk. Stråken är i parallellgång med befintliga region- och stamnätsledningar cirka 250 meter breda samt i nysträckning cirka 500 meter breda. Bredd för kabelstråket är cirka 200 meter. Vid vissa passager är stråken bredare än så för att vid behov möjliggöra anpassningar inom stråket. Den i meter angivna stråkbredden är i sig irrelevant då den endast är ett hjälpmedel vid framtagande av samrådskrets och kommunikationer samt för avgränsning vid inventeringar och utredningar. De fyra stråkalternativen för luftledning är alla i någon del av stråket gemensamt med ett annat stråkalternativ. Från Hageskruv utgår två olika stråkalternativ, det ena för stråkalternativ A, som är ett stråk i tidigare obruten terräng, och det andra ett gemensamt stråk för stråkalternativ B, C och D, som är ett stråk i parallellgång med befintlig 130 kv luftledning. Parallellgång har i denna del bedömts rimlig med avseende på bland annat intresseinventering och bebyggelse, dock passerar ledningen i parallellgång bland annat riksintresse för naturvård samt tangerar våtmark klass 1, varför ett alternativt stråk i nysträckning (stråk A) har utretts för att kunna göra en jämförelse av påverkan mellan alternativ. Norr om Hetalåga göl antar stråk B en sydlig passage för att utreda om detta är ett lämpligare stråk förbi gölen samt bebyggelsen vid Hetalåga än det gemensamma stråkalternativet för stråk C och D. Stråk B ansluter sedan till stråk A och dessa har ett gemensamt stråk först i nysträckning och sedan i parallellgång med befintliga 400 kv luftledningar in till stationen i Nybro. Stråk A och B sammanstrålar till ett gemensamt stråk söder om Stibbestorp för att minimera påverkan på det värdefulla vattenområde som finns i området samtidigt som stråkets längd minskas jämfört med om något av stråken A eller B skulle gå i en än mer sydlig passage mot Nybro. Norr om Norrbäck antar stråk D en nordlig passage för att utreda om detta är ett lämpligare stråk förbi bebyggelse samt förbi riksintresse för naturvård vid Flögstorp/Skedebäckshult än stråk C, som i sin helhet är förlagt parallellt med befintlig 130 kv luftledning. Stråk C och D sammanstrålar åter till ett gemensamt stråk alldeles norr om regionnätsstationen i Nybro för att gå parallellt med befintlig ledning in till stationsområdet då parallellgång i denna sista del in mot stationen i Nybro bedöms lämplig med avseende på den påverkan av ledningar som finns i området Beskrivning och bedömning av studerade stråk och sträckningar I samrådet presenterades fem olika stråk A, B, C och D samt markkabelstråket. Inom varje stråk presenterades dessutom ett sträckningsalternativ. Samtliga stråk inkluderande sträckningar beskrivs nedan. Karta över stråk och sträckningar återfinns i bilaga 2. För att kunna jämföra de olika stråkförslagen som förts vidare i stråkutredningen har en bedömningsgradering genomförts enligt nedan. Respektive stråk har analyserats utifrån olika sid 19/98

20 aspekter varpå en översiktlig bedömning av möjligheten för anläggande av en kraftledning inom respektive stråk framkommer. Tabell 5.1. Bedömningsgradering för ingående aspekter för respektive stråk. Graderingens syfte är att ge en översiktlig bedömning av framkomligheten för respektive aspekt samt att på ett enklare sätt kunna jämföra de olika alternativa stråken. Obetydlig påverkan Aspekten bedöms inte påverka möjligheten för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket bedöms genomförbart. Liten påverkan Måttlig påverkan Stor påverkan Mycket stor påverkan Aspekten bedöms endast till mindre grad påverka möjligheten för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket bedöms genomförbart. Aspekten bedöms påverka möjligheten för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket bedöms genomförbart, eventuellt behöver aspekten utredas vidare och vissa åtgärder vidtas. Aspekten bedöms medföra en trolig negativ påverkan för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket bedöms troligen ej genomförbart utan större åtgärd. Aspekten bedöms medföra en mycket stor negativ påverkan för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk, som ej är möjlig att åtgärda. Stråket bedöms ej genomförbart. sid 20/98

21 Luftledning Alternativ A STRÅK A Stråk A sträcker sig i sydostlig riktning från Hageskruv, till största del i obruten terräng. In till regionnätsstation Nybro går stråk A cirka 7 km i parallellgång med befintliga stamnätsledningar. Sträckningslängden för en kraftledning i stråk A beräknas bli cirka 39 km, vilket är den längsta sträckningen av presenterade stråkförslag. På grund av den stora andelen nysträckning har antalet intressekonflikter kunnat minimeras genom anpassning av stråkkorridoren. I Tabell 5.5 nedan redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra. Tabell 5.2. Bedömningsgradering stråk A. Stråk A Bedömning Kommentar Naturmiljö Måttlig påverkan Stråket tangerar Kärngölsområdets naturreservat. En passage över riksintresse för naturvård. Stråket passerar nära område med fridlyst fauna och kan eventuellt medföra en ansökan om dispens från artskyddsförordningen. I övrigt är stråket anpassat till kända naturvärden med större areell utbredning. Kulturmiljö Obetydlig Stråket anpassat till kända kulturmiljövärden med större areell utbredning. Bebyggelse Obetydlig Stråket anpassat till bostäder enligt fastighetskartan. Infrastruktur Mycket stor Sparsamt med befintligt vägnät för åtkomst till stråket. Där stråket går inom Lessebo kommun berörs Kosta skjutfält, ett av försvarets riksintresseområden. Mark och vatten Stor Största delen av stråket medför ett nytt markintrång i, för ledningar, tidigare obruten terräng. Stråket anpassat till intressen för mark och vatten, dock kan bevarandeplan för odlingslandskapet behöva beröras norr om stamnätsledning FL6. Passage över vattendrag som ingår i vattenskyddsområde. Flertalet vinkelpunkter. Korsning av stamnätsledning. Parallellgång med Konstruktion och teknik Stor stamnätsledning. Något mer komplicerad anslutning till Nybro station med trolig kablifiering pga. stamnätsstation. Andel parallellgång Stor Cirka 7 km av totalt 39 km i parallellgång. Kostnad Stor Hög andel obruten terräng, sträckningen kräver många vinkelstolpar, längsta sträckan av samtliga stråk, trolig kablifiering in till Nybro regionnätsstation. STRÄCKNING A Sträckningsalternativ A är beläget inom stråk A. Den föreslagna sträckningen utgår i nysträckning från Hageskruv i sydlig riktning, passerar öster om naturreservatet vid Kärngölsområdet och korsar en smal passage av Höljamossen som är en våtmark med högt naturvärde. Passagen över våtmarken utgör även riksintresse för naturvård (Alsteråns dalgång) och ingår i ett naturvårdsprogram. sid 21/98

22 Figur 5.3. Sträckningsalternativ A inom stråk A mellan Hageskruv och Nybro Sträckningsalternativ A fortsätter mot sydost och vinklar efter passage över Applabäcken västerut för att korsa banvallen över Kullingmad, en våtmark med låga naturvärden. Söder om Älgmossen vinklar ledningssträckningen återigen mer söderut, och passerar väster om en fornlämning för en tjärgrop. Sträckningsalternativet fortsätter i syd-sydvästlig riktning, korsar riksväg 31 norr om Iglagöl och därefter Vapenbäcksån, längs vilken det finns en våtmark med höga naturvärden. Vapenbäcksån ingår i ett naturvårdsprogram och är även en regionalt viktig dricksvattenresurs som ett biflöde till Ljungbyån. Den föreslagna ledningssträckningen passerar kommungränsen mellan Uppvidinge och Lessebo, och viker sedan av mer österut längs utkanten av Kosta/Lessebo skjutfält som utgör riksintresse för totalförsvaret. Inom samma område finns det även ett riksintresseområde för vindkraft. Ledningssträckningen korsar länsgränsen mellan Kronoberg och Kalmar samt går in i Nybro kommun och vinklar sedan mer söderut och passerar i utkanten av Fröneskruvs fly. Strax öster om Kollinge korsar ledningssträckningen Stora Vägen (tvärgående väg mellan väg 28 och väg 31) och vinklar sedan mot öster. Därefter passerar sträckningen söder om Stibbetorp och Bocklareboda, korsar vandringsleden Glasbruksleden och passerar väster om Madesjö-Gränö innan den når befintliga 400 kv kraftledningar. Sträckningsalternativ A följer sedan dessa befintliga kraftledningar på deras nordöstra sida in till stationsområdet vid Nybro, och föreslås sedan gå på norra sidan av Svenska kraftnäts stamnätsstation för att sedan ansluta till regionnätsstationen i Nybro. Sträckningsalternativ A har en längd av cirka 39 km, varav cirka 32 km i nysträckning och cirka 7 km i parallellgång med befintliga 400 kv kraftledningar. Sträckningsalternativet medför många vinkelpunkter för att så långt möjligt kunna passera mellan utpekade värdefulla områden och bebyggelse. Eventuellt behöver sista sträckan in till Nybro sid 22/98

23 station förläggas som markkabel på grund av begränsat utrymme mellan regionnäts- och stamnätsstation. Närmaste bostadshus är beläget ca 110 meter från sträckningsalternativet Luftledning Alternativ B STRÅK B Stråk B startar i parallellgång med befintlig 130 kv luftledning i cirka 14 km, viker av söderut före Hetalåga och går sedan från Stibbetorp i samma stråk som stråk A in till Nybro station, vilket innebär parallellgång i cirka 7 km med befintliga stamnätsledningar. Sträckningslängden för en kraftledning i stråk B beräknas bli cirka 37 km. Genom att stråket lämnar parallellgång med befintlig regionnätsledning före Hetalåga undviks flera intressekonflikter. I Tabell 5.33 nedan redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra. Tabell 5.3. Bedömningsgradering stråk B. Stråk B Bedömning Kommentar Naturmiljö Obetydlig Två passager över riksintresse för naturvård i norra delen. Kulturmiljö Obetydlig Stråket anpassat till kända kulturmiljövärden med större areell utbredning. Bebyggelse Liten I parallellgång är norra sidan om befintlig ledning att föredra. Infrastruktur Mark och vatten Konstruktion och teknik Andel parallellgång Kostnad Liten Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig I parallellgång kan infrastruktur för befintlig ledning nyttjas, ledningen saknar dock byggväg. I ny sträckning finns bitvis vägnät att tillgå, bitvis är befintligt vägnät sparsamt. Nysträckning anpassad till intressen för mark och vatten, dock kan bevarandeplan för odlingslandskapet beröras norr om stamnätsledning FL6. Passage över vattendrag som ingår i vattenskyddsområde. Korsning med befintlig 130 kv ledning vid Hetalåga. Något mer komplicerad anslutning till Nybro station med trolig kablifiering pga. stamnätsstation. Flertalet vinkelpunkter. Korsning av stamnätsledning. Cirka 21 km av totalt 37 km i parallellgång; cirka 14 km i parallellgång med regionnätsledning och cirka 7 km i parallellgång med stamnätsledning. Korsning med befintlig 130 kv ledning, en betydande del obruten terräng, flertalet vinkelstolpar, trolig kablifiering in till Nybro station. STRÄCKNING B Sträckningsalternativ B utgår i sydostlig riktning från Hageskruv i Kronobergs län i parallellgång med befintliga kraftledningar. Sträckningen korsar tillsammans med befintliga ledningar Alsteråns dalgång som är ett riksintresse för naturvården. Alsterån utgör vattenskyddsområde och vattendraget med dess dalgång ingår även i ett naturvårdsprogram. Därpå passerar sträckningen strax söder om Höneskruv och korsar återigen Alsteråns dalgång i parallellgång med en befintlig ledning. I höjd med grustäkten vid Skogslyckan tar sträckningen en något sydligare riktning och fortsätter över Norra Måleråsvägen i höjd med Kvarnasjö. Därefter passerar sträckningen länsgränsen till sid 23/98

24 Kalmar län och fortsätter ner till Klerkeboda där parallellgång med befintlig ledning frångås. Sträckningen vinklar sedan av mot söder för att korsa riksväg 31 nordväst om Gullaskruv. Efter korsning med riksväg 31 passerar sträckningen över Vapenbäcksån som utgör en regionalt viktig dricksvattenresurs. I höjd med Hälleberga korsas norra och södra Flottbäcken uppströms Orranäsasjön. Vattendragen utgör en del av Tikaskruv vattentäkt som är vattenskyddsområde. Figur 5.4. Sträckningsalternativ B inom stråk B mellan Hageskruv och Nybro. Sträckningen fortsätter söderut, korsar Stora vägen och passerar över ytterligare en bäck (vattentäkt/vattenskyddsområde) uppströms Orranäsasjön, mellan Grönlund och Göljamålen. Därefter vinklar sträckningen österut och fortsätter över ännu ett biflöde till Orranäsasjön (vattentäkt/vattenskyddsområde). Sträckningen tangerar Borstetorps fly och fortsätter sedan öster om Trolleboda och bebyggelsen i Madesjö Gränö. Sträckningsalternativ B går sedan i parallellgång med befintliga 400 kv ledningar på deras nordöstra sida till stationsområdet vid Nybro, och föreslås sedan gå på norra sidan av Svenska kraftnäts stamnätsstation för att ansluta till regionnätsstationen i Nybro. Sträckningsalternativ B har en längd av cirka 37 km, varav cirka 16 km i nysträckning och cirka 21 km i parallellgång med befintliga kraftledningar. För parallellgången är cirka 14 km med befintliga 130 kv kraftledningar och cirka 7 km med befintliga 400 kv kraftledningar. Sträckningsalternativet har flertalet vinkelpunkter och korsar befintlig regionnätsledning samt stamnätsledning. Eventuellt behöver sista sträckan in till Nybro station förläggas som markkabel på grund av begränsat utrymme mellan regionnäts- och stamnässtation. sid 24/98

25 Närmaste bostadshus är beläget ca 85 meter från sträckningsalternativet Luftledning Alternativ C STRÅK C Stråk C går utmed hela sträckningen i parallellgång med E.ON Elnäts befintliga 130 kv ledning. Sträckningslängden för en kraftledning i stråk C beräknas bli cirka 36 km. I Tabell 5.4 nedan redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra. Tabell 5.4. Bedömningsgradering stråk C. Stråk C Bedömning Kommentar Naturmiljö Kulturmiljö Bebyggelse Måttlig Liten Måttlig Två passager över riksintresse för naturvård i norra delen. Passager vid bevarandeplan för odlingslandskapet, naturvärdesobjekt och nyckelbiotop. Passage vid riksintresse för naturvård för Flögstorp/Skedebäckshult, som även är bevarandeplan för odlingslandskapet och naturvårdsprogram. Riksintresse för naturvård för Flögstorp/Skedebäckshult innehåller även kulturvärden. Inga kända kulturmiljöer med större areell utbredning berörs. I parallellgång är norra sidan om befintlig ledning i en samlad bedömning att föredra. En ny ledning kan bli påtaglig vid vissa bostäder och korsning med befintlig ledning kommer därför att behöva ske vid Gullaskruv. Infrastruktur Obetydlig Infrastruktur till befintlig ledning kan nyttjas, ledningen saknar dock byggväg. Mark och vatten Obetydlig Hela sträckningen i parallellgång vilket minimerar nytt markintrång. Konstruktion och teknik Liten Få vinkelpunkter och full parallellgång med befintlig ledning. En passage av befintlig ledning i syfte att undvika fördelningssstation och närliggande bebyggelse. Korsning av stamnätsledning. Gynnsamma förhållanden för anslutning till Nybro station. Begränsat utrymme invid viss bebyggelse. Andel parallellgång Obetydlig Hela sträckningen om cirka 36 km i parallellgång. Kostnad Obetydlig Lägsta möjliga av samtliga stråkalternativ. Se avsnitt 6.5. STRÄCKNING C Sträckningsalternativ C utgår i sydostlig riktning från Hageskruv i Kronobergs län i parallellgång och norr om befintliga kraftledningar. Sträckningen korsar tillsammans med befintliga ledningar Alsteråns dalgång som utgör riksintresse för naturvården. Alsterån utgör vattenskyddsområde och vattendraget med dess dalgång ingår även i ett naturvårdsprogram. Därpå passerar sträckningen strax söder om Höneskruv och korsar återigen Alsteråns dalgång i parallellgång med en befintlig kraftledning. I höjd med grustäkten vid Skogslyckan antar sträckningen en sydligare riktning och fortsätter över Norra Måleråsvägen i höjd med Kvarnasjö. Därefter passerar sträckningen in i Kalmar län och fortsätter ner till Klerkeboda där sträckningen går in i Nybroåsen, ett område inkluderat i Kalmar läns naturvårdsplan. Kort därefter passerar ledningen utkanten av Hetalåga göl för att sedan fortsätta parallellt med, och norr om, befintlig ledning ner till Högelycke, norr om Gullaskruv. Högelycke ingår tillsammans med bebyggelsen i Norrbäck och Tokebo i en bevarandeplan för odlingslandskapet. Samma område ingår även i Kalmar läns naturvårdsplan. I ledningsgatans sid 25/98

26 närhet finns ett antal kulturmiljöobjekt utpekade av Riksantikvarieämbetet. Sträckningen passerar inom detta område strax utanför ett av Skogsstyrelsen utpekat naturvärdesobjekt. Figur 5.5. Sträckningsalternativ C inom stråk C mellan Hageskruv och Nybro. I parallellgång med befintlig ledning fortätter sträckningsalternativ C genom en av Sveaskogs nyckelbiotoper, tillika sumpskogsobjekt. Kraftledningsgatan fortsätter i sydostlig riktning och passerar genom Säteriet, ännu ett område inom Kalmar läns naturvårdsplan, vari även en av Skogsstyrelsens utpekade nyckelbiotoper korsas. Innan Frösekevägen norr om Orrefors, i höjd med en transformatorstation, planeras den nya ledningen korsa befintlig kraftledning för att fortsätta på dess södra sida i syfte att hålla avstånd till bostadshus norr om befintlig ledning. Efter cirka meter korsar sträckningsförslag C återigen befintlig ledning och återgår till dess norra sida. Sträckningen fortsätter genom skogs- och jordbrukslandskapet öster om Orrefors, korsar Gadderåsvägen och vinklar därefter av åt söder vid Flygsfors. Flögstorp, utpekat som riksintresse för naturvården samt del av Kalmar läns naturvårdsplan korsas. Området besitter flertalet skyddsvärda träd och sammanfaller även med en regional bevarandeplan för odlingslandskapet som även innefattar Smedstorp. Söder om Smedstorp passerar sträckningen över Ljungbyån, en regionalt viktig dricksvattenresurs och fortsätter därefter ner till Knalltorp där utkanten av ett lövskogsområde utpekat som naturvärde korsas. På samma ställe korsas även vägen mellan Brånahult och Knalltorp. Sträckningen går genom skogs- och odlingslandskap utan specifika utpekade intressen den sista sträckan in till stationen vid Nybro. Ytterligare en vägkorsning sker i höjd med Mellan-Resebo. Sträckningsalternativ C har en längd av ca 36 km, hela sträckan går i parallellgång med befintliga kraftledningar. sid 26/98

27 Sträckningsalternativet har få vinkelpunkter och korsar befintlig stamnätsledning. En korsning med befintlig kraftledning sker också i syfte att undvika fördelningsstation och närliggande bebyggelse. Förhållanden för anslutning till Nybro regionnätstation bedöms som gynnsamma. Närmaste bostadshus är beläget ca 70 meter från sträckningsalternativet Luftledning alternativ D STRÅK D Stråk D går i parallellgång med befintlig 130 kv luftledning i cirka 19 km fram till Norrbäck. Det viker sedan av i ostlig riktning i tidigare obruten terräng i cirka 19 km innan stråket precis norr om stationen i Nybro åter ansluter till parallellgång med befintlig 130 kv luftledning. Sträckningslängden för en kraftledning i stråk D beräknas bli cirka 38 km. I Tabell 5.5 nedan redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra. Tabell 5.5. Bedömningsgradering stråk D. Stråk D Bedömning Kommentar Naturmiljö Kulturmiljö Bebyggelse Infrastruktur Mark och vatten Konstruktion och teknik Liten Liten Måttlig Liten Måttlig Måttlig Två passager över riksintresse för naturvård i norra delen. Passage över nyckelbiotop i södra delen. Stråket anpassat till kända kulturmiljövärden med större areell utbredning. Passerar i nysträckning områden med flertalet punktlämningar. I parallellgång är norra sidan om befintlig ledning att föredra. En ny ledning kan bli påtaglig vid vissa bostäder. Infrastruktur till befintlig ledning kan nyttjas, ledningen saknar dock byggväg. I ny sträckning är befintligt vägnät sparsamt. Ca 19 km medför ett nytt intrång i, för ledningar, tidigare obruten terräng. Nysträckning anpassad till intressen för mark och vatten. Korsning av stamnätsledning. Flertalet planerade kraftledningar i närområdet. Begränsat utrymme invid viss bebyggelse. Flertalet vinkelpunkter i nysträckning. Gynnsamma förhållanden för anslutning till Nybro station. Andel parallellgång Måttlig Cirka 19 km av 38 km i parallellgång. Kostnad Måttlig En betydande del i obruten terräng, flertalet vinkelstolpar, korsning av stamnätsledning. STRÄCKNING D Sträckningsalternativ D utgår i sydostlig riktning från Hageskruv i Kronobergs län i parallellgång och norr om befintliga kraftledningar. Sträckningen korsar tillsammans med befintliga ledningar Alsteråns dalgång som utgör riksintresse för naturvården. Alsterån utgör vattenskyddsområde och vattendraget med dess dalgång ingår även i ett naturvårdsprogram. Därpå passerar sträckningen strax söder om Höneskruv och korsar återigen Alsteråns dalgång i parallellgång med en befintlig ledning. I höjd med grustäkten vid Skogslyckan tar sträckningen en sydligare riktning och fortsätter över Norra Måleråsvägen i höjd med Kvarnasjö. Därefter passerar sträckningen länsgränsen till Kalmar sid 27/98

28 län och fortsätter ner till Klerkeboda där sträckningen går in i Nybroåsen, ett område inkluderat i Kalmar läns naturvårdsplan. Kort därefter passerar ledningen utkanten av Hetalåga göl för att sedan fortsätta parallellt med, och norr om, befintlig ledning ner till Högelycke, norr om Gullaskruv. Sträckningen fortsätter sedan i ostlig riktning, huvudsakligen genom skogsmark, rundar Tokebo sjö och korsar så småningom Frösekevägen strax norr om Skogstorp. Figur 5.6. Sträckningsalternativ D inom stråk D mellan Hageskruv och Nybro. Utkanten av ett mindre område med gammelskog utpekat som ett naturvärde av Skogsstyrelsen passeras ca 600 meter öster om Dämmingen. Sträckningen fortsätter i en sydostlig riktning och korsar Gadderåsvägen mellan Gislatorp och Gadderås. Vid Kulla vinklar ledningen av mot söder och fortsätter över Ljungbyån, vid platsen utpekad som nyckelbiotop (strandäng) och även i sin helhet en regionalt viktig dricksvattenresurs. Sträckningsalternativ D fortsätter vidare väster om Flerohopp och korsar så småningom Gummemålavägen strax norr om Köpstaden. Sträckningen intar därpå en mer sydvästlig riktning och passerar över Kvarnbäcken och ett sumpskogsområde även utpekat som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Sträckningsalternativ D fortsätter sedan i samma riktning ca 50 meter från ett biotopskyddat område med örtrik sumpskog. Strax efter passage genom Mellan-Resebo ansluter sträckningen till befintlig ledningsgata och går i parallellgång med befintlig ledning in i ställverket i Nybro. Sträckningsalternativ D har en längd av ca 38 km, varav ca 19 km i nysträckning och 19 km i parallellgång med befintliga kraftledningar. Sträckningsalternativet har flertalet vinkelpunkter och korsar befintlig stamnätsledning. Förhållanden för anslutning till Nybro regionnätstation bedöms som gynnsamma. Närmaste bostadshus är beläget ca 80 meter från sträckningsalternativet. sid 28/98

29 Markkabel MARKKABELSTRÅK Stråket utgår mot väst/nordväst från Hageskruv i nysträckning i cirka 3 km längs befintlig väg alternativt längs ny väg genom skogsmark fram till befintlig banvall. Sedan följer stråket befintlig banvall hela vägen till stationen i Nybro, cirka 36 km. Sträckningslängden för en markkabel i markkabelstråket beräknas bli cirka 39 km. I Tabell 5.6 nedan redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra. Tabell 5.6. Bedömningsgradering markkabelstråk Stråk Markkabel Bedömning Kommentar Naturmiljö Kulturmiljö Bebyggelse Infrastruktur Mark och vatten Konstruktion och teknik Andel parallellgång Måttlig Obetydlig Måttlig Obetydlig Stor Liten N/A Passage genom Natura 2000/våtmark klass 1/riksintresse naturvård. Passage intill naturreservat/natura Passage inom våtmarker. Samtliga intressen passeras i anslutning till befintlig banvall vilket medför att nytt intrång samordnas med befintlig påverkan inom naturområden. Ny mark tas dock i anspråk. Passage genom riksintresse kulturmiljövård. Banvallen är en del av järnvägsnätet från Bebyggelse i närheten i passager genom samhällena Orrefors, Gullaskruv, Målerås, bedöms inte påverkas visuellt. Dock ligger några av bostadshusen så nära som 8-10 meter från den befintliga banvallen. Magnetfältet bedöms vara försumbart. Passage av glasbruk och andra industrier som kan innehålla miljöfarligt avfall. Befintlig banvall med bra bärighet nyttjas som basväg. Anläggning av markkabel parallellt med banvall. Befintliga intressen i eller i närhet av banvallen, t.ex. vatten, opto, starkströmskabel och brunnar. Identifierat berg i dagen ca 0,5 km av sträckning medför sprängningsbehov. Risk för markföroreningar i banvallen samt stor risk för markföroreningar inom verksamhetsområdet Målerås glasbruk. Gynnsamma förhållanden för kabelförläggning och underhållsarbete pga. befintlig tillfartsväg. Viss befintlig infrastruktur i banvall vilken behöver tas hänsyn till. Banvallen passerar stationsområdet vid Nybro. Driftsatt kraftledning i markkabelutförande har lägre driftsäkerhet med längre reparationstider än luftledningsutförande. Kostnad Mycket stor Mycket hög investeringskostnad, se avsnitt 6.5. MARKKABELSTRÄCKNING Den utredda markkabelsträckningen utgår från befintlig ledning öster om sågverket vid Hageskruv och följer sedan vägen i nordvästlig riktning genom sågverksområdet utmed Alsterån och vinklar skarpt av åt sydost när den gamla banvallen nås. Sträckningen följer därefter den gamla banvallen i sydostlig riktning, genom ett våtmarksområde väster om Aborrgölen med vissa naturvärden. Markkabelsträckningen passerar här mellan Kärngölsområdets naturreservat tillika Natura område och ett riksintresseområde för vindbruk. Sträckningen fortsätter i banvallen genom ett större område med våtmarker. Bl.a. sker korsning genom Drottningagöl, en våtmark med höga naturvärden. sid 29/98

30 Figur 5.7. Sträckningsalternativ markkabel inom stråk mellan Hageskruv och Nybro Markkabelsträckningen fortsätter genom fler våtmarker uppströms Applabäcken, (vissa naturvärden/låga naturvärden). Ett antal mindre sumpskogar korsas även i detta område. Strax nordväst om Målerås passerar kabelsträckningen genom Gråstensmon, ett våtmarksområde med mycket höga naturvärden. Området är även utpekat riksintresse och Natura 2000-område. Gråstensmon med omgivningar ingår i Kalmar läns naturvårdsplan samt även i myrskyddsplanen. Efter passage genom Målerås fortsätter sträckningen i banvallen i sydostlig riktning och korsar en nyckelbiotop med ädellövträd i höjd med Långaskruv. Markkabelsträckningen fortsätter därpå cirka 4 km genom skogsmark ner mot Gullaskruv och korsar ett delområde inkluderat i länets naturvårdsplan för Hälleberga - Orranäsasjön. Ett par skyddsvärda träd är lokaliserade alldeles intill banvallen. Banvallen och således markkabelsträckningen tangerar här Ljungbyån som utgör en regionalt viktig dricksvattenresurs. Där ledningen markkabeln korsar Hälleberga berörs ytterligare ett delområde inkluderat i länets naturvårdsplan för Hälleberga - Orranäsasjön. Även här finns ett antal skyddsvärda träd, främst ekar, lokaliserade invid banvallen och markkabelsträckningen. Samma träd är av länsstyrelsen även utpekade som naturminnen. På väg ner mot Orranäsasjön korsas ett sumpskogsområde. Sträckningen passerar öster om Orranäsasjöns vattenskyddsområde tillika delområde inkluderat i länets naturvårdsplan för Hälleberga Orranäsasjön. Sträckningen korsar Vapenbäcksån (regionalt viktig dricksvattenresurs) och fortsätter genom sydvästra Orrefors, där dess gamla bruksmiljö är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården. Markkabelsträckningen fortsätter i sydostlig riktning, korsar Bruksvägen och följer banvallen ner till bergtäkten norr om Brånahult. Invid bergtäkten finns ett antal kulturmiljölämningar kopplade till täktverksamheten. Sträckningen går sedan norr om riksväg 31 förbi Brånahult och Gunnarsmo sid 30/98

31 för att därpå korsa vägen och den sista sträckan innan anslutning till stationen i Nybro förläggas i obruten skogsmark. Sträckningsalternativ Markkabel har en längd av cirka 39 km, varav cirka 36 km följer befintlig banvall. Sträckningsalternativet har gynnsamma förhållanden för kabelförläggning då banvallen kan nyttjas som tillfartsväg. Banvallen nyttjas idag för viss befintlig infrastruktur. För sträckningsalternativet har utredning genomförts gällande huruvida kabelförläggning i eller invid banvall är mest lämpad. För en markkabelförläggning och underhåll av denna krävs en transportväg varpå alternativet att förlägga kabeln intill banvallen ses som det mest effektiva och minst kostsamma alternativet. Viss befintlig infrastruktur såsom fiber, VA-ledningar och mindre kraftledningar finns förlagda i banvallen, dessa undviks också om förläggning av markkabeln sker intill banvallen. 45 st bostadshus finns inom 50 meter från föreslaget sträckningsalternativ med markkabel. Det närmaste av dessa bostadshus finns på ett avstånd av 7 meter. Sju av bostadshusen ligger mindre än 15 meter från markkabelsträckan I ett tidigt skede avförda stråkalternativ Utöver de i avsnitt redovisade stråken har ytterligare tre delstråk ingått i utredningen. Dessa avfördes dock i ett tidigt skede, innan samrådet, då de bedömdes medföra större negativa konsekvenser än de stråk som utretts vidare Avfört luftledningsstråk delstråk mellan stråk A och B Stråk genom obruten terräng norr om Målerås avfärdades p.g.a. att stråket är förlagt i för kraftledningar tidigare obruten terräng. Stråkalternativ A anses mer fördelaktigt med avseende på mindre påverkan på bebyggelse och befintlig infrastruktur. Detta avförda luftledningsstråk håller samma huvudriktning som befintlig luftledning, dock med mellan 0,5 och 2 km avstånd till befintlig ledning, vilket bedöms medföra risk för parcellering av skogsmarken i området som i sin tur kan försvåra skogsbruket. Tekniskt medför detta avförda luftledningsstråk även flertalet vinkelpunkter, vilket både skapar tekniska utmaningar samt bidrar till att en kraftledning inom detta stråk bedöms medföra en högre kostnad då flertalet vinkelstolpar och specialstolpar kommer att krävas Avfört luftledningsstråk delstråk mellan stråk C och A Stråk genom obruten terräng i sydostlig riktning norr om Gullaskruv samt väster om Orrefors avfärdades p.g.a. att stråk B anses vara mer fördelaktigt med avseende på områdets intressen och bebyggelse. Detta avförda luftledningsstråk har cirka 4 km i samma huvudsträckning som befintlig luftledning, dock med cirka 0,5 1 km avstånd till befintlig ledning, vilket bedöms medföra risk för parcellering av skogsmarken i området som i sin tur kan försvåra skogsbruket. Detta avförda luftledningsstråk passerar även naturvårdsområde och våtmarker i större utsträckning än övriga stråk. Det passerar även i närheten av tätbebyggt område för Gullaskruv och Orrefors samt i närheten av badplats. sid 31/98

32 Avfört luftledningsstråk delstråk mellan stråk C och D Stråk genom obruten terräng öster om Gislatorp avfärdades huvudsakligen p.g.a. att stråket är förlagt i för kraftledningar tidigare obruten terräng och i närhet av bebyggelse och riksintresse för naturvård. Detta medför svårigheter att nå fördelar med denna passage jämfört med övriga stråkalternativ då identifierade intressen påverkas. Mot bakgrund av detta bedöms denna brygga mellan stråk C och D inte medföra någon fördel jämfört med stråk C respektive D Avfört markkabelstråk i befintlig skogsgata för 130 kv ledning Initialt utreddes ett markkabelstråk längs med skogsgatan för den befintliga 130 kv luftledningen mellan Hageskruv och Nybro. Alternativet bedöms som mindre lämpat än det vidare studerade markkabelstråket längst banvall. Bedömningen baseras främst på avsaknad av tillfartsväg i befintlig ledningsgata, påverkan på vattendrag såsom Alsterån och passage genom landskap med rik kulturmiljö. Stråkalternativet längst banvall anses vara det markkabelalternativ som innebär minst intrång, bäst hänsyn till intressen samt vara den mest kostnadseffektiva lösningen för området. Markakbelstråk i befintlig ledningsgata skulle innebära svårare åtkomst för förläggning och underhåll och därmed bli avsevärt dyrare än vidare studerat markkabelstråk Samlad bedömning stråk Genomgång av utredda stråkförslag visar att samtliga stråk har både för- och nackdelar. För att underlätta jämförelsen av alternativen illustreras resultatet i en kombinerad matris nedan. Stråkalternativ C utmärker sig med flest antal gröna celler i matrisen. Den sammanlagda negativa påverkan på relevanta aspekter som framkommit i stråkstudien sammanställs genom en poängsummering (sista raden i matrisen nedan). Resultatet tyder på att stråkalternativ C medför minst påverkan på berörda aspekter. Stråkalternativ B, som initialt på en sträcka av ca 17 km sammanfaller med stråkalternativ C, visar sig vara näst bäst. Därpå följer markkabelstråket. sid 32/98

33 Tabell 5.7. Sammanställning och poängsummering av bedömningsgradering för samtliga stråk. Stråk A B C D Markkabel Naturmiljö Måttlig (3) Obetydlig (1) Måttlig (3) Liten (2) Måttlig (3) Kulturmiljö Obetydlig (1) Obetydlig (1) Liten (2) Liten (2) Obetydlig (1) Bebyggelse Obetydlig (1) Liten (2) Måttlig (3) Måttlig (3) Måttlig (3) Infrastruktur Mycket stor (5) Liten (2) Obetydlig (1) Liten (2) Obetydlig (1) Mark och vatten Stor (4) Måttlig (3) Obetydlig (1) Måttlig (3) Stor (4) Konstruktion och teknik Stor (4) Måttlig (3) Liten (2) Måttlig (3) Liten (2) Andel parallellgång Stor (4) Måttlig (3) Obetydlig (1) Måttlig (3) N/A Kostnad Stor (4) Måttlig (3) Obetydlig (1) Måttlig (3) Mycket stor (5) SUMMA Rangordning Alt C Alt B Markkabel Alt D Alt A 5.5 Val av stråk och sträckning Genom en sammanvägning av inkomna synpunkter från såväl myndigheter, organisationer, berörda fastighetsägare, närboende och övriga särskilt berörda samt slutsatser från de utredningar som genomförts som en del av tillståndsprocessen för samtliga stråkalternativ har E.ON Elnät beslutat att förorda stråkalternativ C. Stråkalternativ C medför en luftledningssträckning i sid 33/98

34 parallellgång med befintlig 130 kv ledning på hela sträckan mellan Nybro och Hageskruv och utgör E.ON Elnäts huvudalternativ. En alternativ ledningssträckning redovisas för stråkalternativ B. I samrådet förordades markkabelalternativet av ett flertal berörda fastighetsägare och närboende. E.ON Elnät har dock beslutat att avföra markkabelalternativet från vidare utredning med anledning av följande: Föroreningsrisken: Ett markkabelalternativ medför risk för spridning av föroreningar vid schaktning i/intill banvallen. Vid en inventering av bostadshus i fastighetskartan lokaliserades 45 bostäder på ett avstånd av mindre än 50 meter från ett eventuellt kabelschakt. Det närmaste av dessa bostadshus finns på ett avstånd av endast 7 meter. Sju av bostadshusen ligger mindre än 15 meter från markkabelsträckan. Kostnaden: I avsnitt och nedan redovisas kostnadskalkyler för markkabelalternativet respektive ett luftledningsalternativ. Resultatet visar att ett markkabelalternativ i föreslagen sträckning skulle bli ca 4 gånger dyrare än en luftledning enligt alternativ C. Se också vidare i avsnitt 6.6 avseende E.ON Elnäts grunder för val av förordat tekniskt utförande med luftledning. Driftsäkerheten: Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket gör att avbrottstiden vid eventuella fel mycket sällan överstiger några dagar. 5.6 Val av sträckning inom huvudstråk E.ON Elnät beslutade efter genomfört samråd att gå vidare med en utredning av en sträckning inom stråkalternativ C. Baserat på en samlad bedömning av bebyggelse, berörda intressen och terräng längst hela sträckningen avses kraftledningen att i huvudsak anläggas norr om befintlig kraftledning. Undantag görs dock på en kortare delsträcka vid Gullaskruv om cirka 1 km där anläggning söder om befintlig kraftledning är att föredra på grund av närliggande bebyggelse och fördelningsstation belägna på den norra sidan. Se Figur 5:8 nedan. För en mer detaljerad karta över den förordade sträckningen, se Bilaga 3. sid 34/98

35 Figur 5.8. Röd linje utgör E.ON Elnäts förordade sträckning inom stråkalternativ C. 6 Utförande, drift och underhåll 6.1 Utformning Ledningarna planeras att utföras som trädsäkra luftledningar. Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Detta tillgodoses med en skogsgata kring ledningen samt genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. Anledningen till en ansökan om trädsäker luftledning är att från och med den 1 januari 2011 får enligt Ellagen oplanerade avbrott inte överstiga 24 timmar för sådana händelser som ligger innanför ledningsägarens kontrollansvar. Ledningen avses att i huvudsak uppföras med enbenta stolpar av stålrörskonstruktion alternativt gitterkonstruktion med triangelplacerade faslinor. Vid korsning med befintliga stamledningar kommer troligen stolpar med horisontellt placerade faslinor att användas, vanligen fackverksstolpar (portalstolpar) av stål. Vid särskilt långa spannlängder t.ex. vid passager över vattendrag kan fackverksstolpar av stål eventuellt behöva användas. Aktuell stolptyps lämplighet beror av specifik placering och beslutas vid detaljerad projektering i ett senare skede. sid 35/98

36 Figur 6.1. Stolptyper raklinje skiss Figur 6.2. Exempelskiss fasavstånd gitterstolpe Figur 6.3. Fotoexempel rörstolpe raklinje. Foto: Sekfab Figur 6.4. Fotoexempel gitterstolpe raklinje. Foto: Necks Figur 6.5. Fotoexempel fackverksstolpe vinkel Ledningens överföringsdimensionering beror av planerad vindkraftsproduktion. Ledningen avses att dimensioneras för 500 MW överföring via130 kv ledning som så kallade duplex-ledningar, vilket innebär att varje fas är uppdelad på två parallellkopplade faslinor. Ledningssträckningen kommer att följa befintlig 130 kv kraftledning i parallellgång längs hela sträckningen och anläggas i huvudsak norr om den befintlig kraftledning. Ett säkerhetsavstånd mellan den befintliga kraftledningens och den planerade kraftledningens faser krävs. Den breddning av skogsgatan som krävs baseras på beräknat säkerhetsavstånd samt krav om trädsäkring. Befintlig skogsgata kommer att behöva breddas cirka meter för raklinjestolpar. Total bredd för skogsgatan blir då cirka meter. Vid de enstaka vinkelpunkterna, passagerna av befintliga sid 36/98

37 kraftledningar och för delsträckor där parallellgång finns både med 10 kv alternativt 20 kv och 130 kv kraftledningar kan ytterligare breddning av skogsgatan komma att krävas. Figur 6.6. Ledningsgata skiss 6.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där ledningssträckningen stakas ut och markens profil mäts och dokumenteras. Arbetet sker till fots och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. En värdering av den skog som behöver avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan görs och träd aktuella för avverkning stämplas. När fältarbetena är klara och rättigheter för att få nyttja marken har inhämtats, avverkas skogen för att åstadkomma den nya breddade skogsgatan. Vanliga skogsavverkningsfordon såsom skördare och skotare används vid avverkningen. Intransport av material (bl.a. stolpar och reglar) till kraftledningsgatan sker i största möjliga mån på befintliga tillfartsvägar och sedan vidare med bandgående fordon varvid behovet av nya tillfartsvägar minimeras. Byggnationsarbeten inom blöta markområden sker i möjligaste mån vid tjälad mark vilket minskar risken för skador i känsliga våtmarksområden. Placeringen av upplagen optimeras för att minimera transportsträckan mellan upplag och respektive stolpplacering. sid 37/98

38 Stolpresning sker för den enbenta stolpen med stålrörskonstruktion i huvudsak genom att en bandgående grävmaskin med en specialskopa gräver ett cirka 4 meter djupt hål vari stolpen reses. Stolpresning för gitterstolpe sker genom montering av ett grill- eller rörfundament av stål med ett nedgrävningsdjup på ca 2,5 meter för att sedan med mobilkran alternativt sektionsvis med traktorgrävare med lyftkran resa stolpen och fixera vid fundament. Vid våtmarker placeras stolparna i första hand inom de lokalt torraste områdena. Går det inte att finna fast mark utnyttjas i sällsynta fall särskild våtmarksfundamentering för grundläggning av stolpen. Huvuddelen av schaktmassorna som uppstår vid stolpresning används för återfyllnad av schaktet när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolpen. När stolpresningen är klar monteras reglar på samtliga stolpar varefter faslinorna dras ut med bandvagn och spolverk vilka placeras på utvalda skarvplatser utmed ledningssträckningen. Detta moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark skadas. I samtliga moment kommer transport av personal att ske via befintliga tillfartsvägar samt i kraftledningsgatan med lättare terränggående fordon inklusive bandvagn. 6.3 Drift och underhåll För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att den hävdade skogsgatan röjs samtidigt som kantträd avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet ungefär vart åttonde till vart tionde år. Utöver röjningen av ledningsgatan måste även kantträd avverkas, så kallade farliga träd. Farliga träd står utanför den röjda skogsgatan och har vuxit sig så höga att de vid exempelvis storm bedöms kunna falla på ledning, stolpe eller stag. Dessa träd mäts in och stämplas innan avverkning. Vanligen används en skördare som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer E.ON Elnät att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärden i enlighet med 12 kap. 6 miljöbalken. 6.4 Alternativa tekniska utföranden Luftledning Flertalet stolptyper lämpar sig för ledningssträckningen. Utöver förordat tekniskt utförande med enbenta stålrörsstolpar alternativt gitterstolpar har även andra stolptyper utretts. Den aktuella ledningen kan exempelvis istället uppföras i huvudsak med portalstolpar av stål eller impregnerat trä. Motiveringen till valet av enbent stolptyp är dels att de medför en något smalare skogsgata än portalstolpar, dels undviker förekomsten av kreosotimpregnerat material och dels att de enbenta stolptyperna inte kräver lika omfattande grundläggningsarbeteten med betongfundament som fackverksportalstolpar. sid 38/98

39 Figur 6.7. Träportalstolpe raklinje skiss Figur 6.8. Fackverksportalstolpe raklinje skiss Markförlagd kabel Regionnätsledningar om 130 kv kan antingen byggas som trädsäker luftledning, i enlighet med aktuell teknisk lösning, alternativt utföras som markförlagd kabel. En jämförelse mellan de alternativa tekniska lösningarna med avseende på miljökonsekvenser samt tekniska, ekonomiska och driftssäkerhetsmässiga aspekter redovisas i avsnitt 6.6. Antal förband och dess storlek samt skogsgatans bredd under förläggningsarbetet varierar beroende på överföringskapacitet. Förbandens antal och storlek påverkar också bredden på den permanenta skogsgata som under drift behövs för att skydda kablarna från skador till följd av inträngande rötter samt för att möjliggöra felsökning och reparation vid eventuella fel. Utredd tillämpbar dimensionering för markkabelutförande avsedd för en överföringskapacitet om 500 MW är tre förband om 3x1x1200 mm 2 som löper parallellt i samma kabelschakt. Kabelschaktet behöver vara cirka 1,5 meter djupt med en bottenbredd om 5 meter och en schaktbredd på cirka 6-7 meter i marknivå. Det arbetsområde som krävs vid förläggning, som måste vara fritt från träd, blir cirka 15 meter brett. Efter att förläggning är avslutad kan vegetation delvis tillåtas återetableras inom det avverkade området. Området ovanför kablarna samt i direkt anslutning till kabelschaktet ska dock hållas trädfritt för att undvika att rötter skadar kablarna samt underlätta åtkomst för eventuell felsökning och reparation. Permanent skogsgata blir meter bred. Figur 6.9. Skogsgata markkabel skiss sid 39/98

40 6.4.3 Samförläggning Att samförlägga den nya kraftledningen och den befintliga kraftledningen är en möjlig teknisk lösning. Aktuell stolptyp är då en dubbel fackverksstolpe så kallad julgransstolpe med en skogsgata om cirka 40 meter i obruten terräng och en stolphöjd ovan mark om cirka meter. Lösningen anses dock inte vara aktuell då hos E.ON Elnäts driftsanalys gör gällande att de avbrottstider som skulle krävas på befintlig kraftledning inte är möjliga. Ny stolptyp måste vid en sådan lösning konstrueras vid sidan om den driftsatta befintliga kraftledningen för att då ny kraftledning färdigställts ta avbrott på och rasera befintlig kraftledning vilket innebär att breddning av ledningsgata ändock kommer att behövas och frångår inte problematiken med närliggande bostäder eller korsande intresseområden. En julgransstolpe med denna höjd är visuellt mycket påtagbar. En samförläggning skulle bli mycket kostsam, baserat på jämförbara referensprojekt tre gånger så dyr som förordat luftledningsalternativ i sträckning C. Figur Fotoexempel fackverksportal dubbel s.k. julgransstolpe raklinje 6.5 Kostnad Kostnadsuppskattningarna är baserade på liknande referensprojekt, kostnadsangivelser från leverantör, samlad erfarenhet hos projektorganisationen samt EBRs (ElByggnadsRationalisering) referensvärden, kalkyler och föreskrifter. Observera att nedanstående endast avser en uppskattning, slutgiltig kostnad kan ej anges före en genomförd entreprenadupphandling då priserna varierar kraftigt beroende av materialtillgång, valutakurs och branschbelastning. Hänsyn har inte tagits till specifika sträckningskostnader såsom korsning av vägar/kraftledningar eller eventuell omläggning av befintliga VA-ledningar/kraftledningar. sid 40/98

41 6.5.1 Luftledning Kostnadsuppskattningarna har baserats på ostagade rörstolpar med ett normalspann om 170 meter, normala markförhållanden. Ledningsdimensionering 2x593 Al 59 samt 1x142 FeAl eller motsvarande OPGW. Stålrörstolpar monopole med akimboisolatorer och ett nedgrävningsdjup om 4 meter, bergstolpar 4-stagas. Uppskattad vikt/stolpe kg. UPPSKATTAD KOSTNAD FÖR 145 kv's STÅLRÖR (2*593 mm2) Antal ledare 593 Al59 Antal jordlina 142 FeAl Antal stolpar/km Vikt/stolpe 6 st 1 st 7 st kg Kostnadsuppskattning Materiel Montage Ledare 593 Al59 + jordlina 142 FeAl kr/km kr/km Stålrör kr/km kr/km Isolatorkedjor m. tillbehör kr/km kr/km Delsumma kr/km kr/km kr/km Totalt sträckning A, 39,5 km Totalt sträckning B, 37,5 km Totalt sträckning C,36 km Totalt sträckning D, 38,5 km kr kr kr kr Observera att hänsyn inte tagits till sträckningsspecifika kostnader till exempel korsningar av befintliga kraftledningar eller eventuellt reducerad kostnad på grund av nyttjande av befintlig ledningsgata etc Markkabel Kostnadsuppskattningarna har baserats på tre kabelförband om 3x1200 mm 2. Schaktbredd och förläggningsdjup är baserat på EBRs föreskrifter och där beräkningarna baseras på minsta möjliga schaktmängd. Normala markförhållanden vilka bedöms kräva 80 % jordschakt och 20 % sprängning. Total markkabelsträckning: 39 km UPPSKATTAD KOSTNAD FÖR 132 kv's kabelförband (3 förband om 1200 mm2) Antal kablar Antal PEX-skarvar 9 st 360 st 40 per kabel Antal PEX-avslut Antal korskopplingar Total schakt 18 st 60 st 2960 m 3 /km sid 41/98

42 Kostnadsuppskattning Materiel Montage Kabel kr/km PEX-skarvar (inkl montage och kringutrustning) kr/km PEX-avslut (inkl montage och kringutrustning) kr/km Korskopplingar kr/km Jordschakt (80%) + installation kr/km Sprängning (20%) + installation kr/km Delsumma kr/km kr/km kr/km Totalt markkabelsträckning, 39 km kr Stationsåtgärder Anslutning mot 130 kv samlingsskena: cirka 3 MSEK inkluderande samtliga primärapparater till exempel. brytare, mättransformator samt kontrollutrustning. Anslutning mot inkommande ledning: cirka 2 MSEK inkluderande ledningsportal. Total kostnad för stationsåtgärder: cirka 5 MSEK Ingen större kostnadsdifferens bedöms föreligga mellan en markkabelanslutning och luftledningsanslutning till regionnätstation då ventilavledare och kabelstativ utgör likartad kostnad som ledningsportal och kedjor. Hänsyn har inte tagits till kompensering, nätvärn eller eventuellt överförda kostnader från överliggande nät. Om kompensering medtages i beräkningarna finns troligen en viss differens mellan markkabel och luftledning avseende kompenseringsbehov där markkabel kommer att innebära en något mer kostsam investering Underhåll och reparation Luftledningsalternativet kräver underhållsröjning cirka vart åttonde till tionde år för att säkerställa att ledningsgatan förblir trädsäker det vill säga att inga närliggande träd kan riskera falla på ledningen på grund av oväder eller röta. Markkabelalternativet kräver underhållsröjning cirka vart femtonde år för att säkerställa att ledningsgatan över och intill kabelförbanden hålls trädfri för att säkerställa att inga inträngande rötter når kabelförbanden. Underhållsarbetet underlättas för flertalet luftledningssträckningar helt eller delvis då samplanering kan ske med underhållsröjning för den befintliga kraftledningen. För markkabelsträckningen underlättas underhållsarbetet då befintlig banvall kan nyttjas som tillfartsväg. Kostnaderna för underhållsarbetet kommer att vara något lägre för markkabelalternativet eftersom röjning inte behöver ske med lika täta intervall. sid 42/98

43 Luftledningen är enklare att besiktiga och innebär att E.ON Elnät ofta kan åtgärda ett fel före det uppstår. En markkabel är svårare att komma åt för besiktning. Vid ett eventuellt fel på ledningen är det för markkabeln svårare att lokalisera detta och åtgärda felkällan än detsamma för luftledningen. Långa avbrottstider till följd av felkällor innebär stora kostnadsförluster. Generellt finns bättre tillgång till rätt kompetens och reservdelar för att åtgärda fel på luftledning. Sammantaget så kan de planerade underhållskostnaderna för den aktuella ledningen vara något lägre för markkabel än luftledning men reparationskostnaderna är högre för markkabel då avbrottstiderna ofta är längre Ersättning för markinlösen I samband med byggnation av kraftledningen görs en värdering av det intrång som kraftledningen medför och stämpling genomförs av de träd som behöver avverkas. De fastighetsägare vars mark kommer att påverkas av kraftledningen kommer att kontaktas i ett senare skede av projektet beträffande markupplåtelse och intrångsersättning. För beräkning av den ersättning utgår för markinlösen följer E.ON Elnät de principer som har fastställts gemensamt inom branschen. Ersättningen baseras på ledningsrättslagens ersättningsprinciper som finns i 4 kap Expropriationslagen. Ersättningsnivåerna för intrång i skogsmark kommer att vara i enlighet med 2009 års skogsnorm framtagen av Lantmäteriet. Kostnaden för markinlösen kommer att vara en betydande del av projektkostnaden. Marknadsvärdet för området kommer i stora drag att vara jämförbara för de olika sträckningarna. Markinlösen för luftledningssträckning A i obruten terräng: En ny skogsgata om cirka 35 meter på en sträcka om cirka 32 km samt en parallellgång om cirka meter på en sträcka om 7 km. Totalt cirka ha. Markinlösen för luftledningssträckning B i obruten terräng: En ny skogsgata om cirka 35 meter på en sträcka om cirka 16 km, en parallellgång om cirka meter på en sträcka om 14 km samt en parallellgång om cirka meter på en sträcka om 7 km. Totalt cirka ha. Marinlösen för luftledningssträckning C i parallellgång: En ny skogsgata för krävd breddning om meter på en sträcka om cirka 36 km. Totalt cirka ha. Markinlösen för luftledningssträckning D i obruten terräng: En ny skogsgata om cirka 35 meter på en sträcka om cirka 19 km samt en parallellgång om cirka meter på en sträcka om 19 km. Totalt cirka ha. Markinlösen för markkabelsträckning: En ny skogsgata om meter på en sträcka om cirka 39 km. Totalt ha. sid 43/98

44 Notera att uppskattningarna om markinlösen inte tar hänsyn till specifik terräng inom sträckningarna såsom förekomst av vattendrag etc. Markkabelsträckningen innebär troligen den lägsta kostnaden avseende markinlösen men med jämförbart totalt markanspråk med luftledningssträckning C. 6.6 Val av tekniskt utförande Två huvudsakliga möjliga tekniska utföranden finns alltså för de planerade kraftledningarna; trädsäker luftledning och markförlagd kabel. Nedan redovisas E.ON Elnäts grunder för val av förordat utförande. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor för att avhjälpa ett fel. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket gör att avbrottstiden vid eventuella fel mycket sällan överstiger några dagar. Luftledningar i regionnätet byggs trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. För produktionsanläggningar av aktuell storlek är det mycket viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Vid eventuella framtida behov av ökad överföringskapacitet kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en luftledning. En markkabel måste däremot ersättas med en helt ny kabel för att erhålla större överföringskapacitet. När det gäller miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning att den visuellt syns i det omgivande landskapet samt att den medför en något bredare skogsgata medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. För förordad sträckning C kommer krävd skogsgata att minimeras då befintlig skogsgata kan nyttjas och endast en breddning av meter krävs, för markkabel krävs en skogsgata om meter. Nackdelen med markkabel är att schaktning vid markkabelförläggning i våtmarker kan medföra allvarliga konsekvenser för känsliga våtmarker, genom att orsaka förändrade hydrologiska förhållanden som i sin tur kan påverka flora och fauna knutna till våtmarken. Schaktning i området kring banvall kommer troligen att vara problematisk på grund av förorenad mark vilken kan komma att kräva omfattande saneringsarbete och särskilda åtgärder för att inte påverka vattendrag och brunnar i området. Sprängning vid kabelförläggning där berggrunden är ytlig innebär också en permanent negativ miljöpåverkan. Trots detta får en markkabel i många fall anses ha en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet. Däremot har en markförlagd kabel generellt sett en större påverkan än en luftledning under byggskedet. Som framgår av avsnitt 6.5 är det betydligt mer kostsamt att utforma aktuella ledningar som markkabel än som luftledning. Detta eftersom både materialkostnaden och bygg- och anläggningskostnaden är högre för en markkabelförbindelse. Vid en samlad bedömning av ovannämnda skäl anser E.ON Elnät att ett markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande med markkabel skulle kunna sid 44/98

45 innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild, kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnaden, de försämringar avseende driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett utförande med trädsäker luftledning. 7 Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning I detta avsnitt beskrivs berörda intressen längs planerad ledning mellan Hageskruv och Nybro för E.ON Elnäts huvudalternativ, sträckning C. Vidare redovisas bedömningar av de konsekvenser som förväntas uppstå på dessa intressen till följd av projektet. Konsekvensbedömningarna är gjorda utifrån en fyrgradig skala där 1 motsvarar obetydlig påverkan, 2 motsvarar liten negativ påverkan, 3 måttlig negativ påverkan och 4 stor negativ påverkan. Obetydlig påverkan (1) Liten påverkan (2) Måttlig påverkan (3) Stor påverkan (4) Stor påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor eller omöjliggör pågående verksamhet. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att områdets karaktär eller värdekärnor störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, eller att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden störs i endast liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, eller att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sett kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan innebär att områdets karaktär och värden förblir opåverkade eller endast obetydligt påverkade, eller att pågående verksamhet kan fortgå som tidigare. Genomgående i avsnitt 7 gäller att benämningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till redovisningen av utpekade intressen i tabeller i avsnittet samt i kartor i bilaga Landskapsbild Allmän beskrivning Området för den aktuella ledningssträckningen tillhör huvudsakligen den naturgeografiska regionen Sydöstra Smålands skog- och sjörika slättområden. Den kännetecknas av en flack terräng där barrblandskogar dominerar. Sträckningens nordligaste del hör till Sydsvenska höglandets centrala och östra delar och utgörs av kullig terräng, en utlöpare av småländska höglandet. 1 Landskapet mellan Hageskruv och Nybro är tämligen flackt och sluttar obetydligt från den västligaste punkten, strax sydost om Sävsjöström i Kronobergs län, på 205 till 240 meter över havet till den östligaste på 105 till 110 meters höjd nordväst om Nybro i Kalmar län. 1 Källa: sid 45/98

46 Figur 7.1. Karta visande markanvändning i området mellan Hageskruv och Nybro. Området utgörs huvudsakligen av aktivt brukad produktionsskog, men även mindre områden med småskaliga jordbruksmarker förekommer. Bebyggelsen utgörs av byar och enstaka gårdar samt tätorten Flygfors. Den aktuella sträckan slutar strax nordväst om Nybro tätort. Se översiktlig karta nedan. Det största vattendraget inom området är Alsterån, som ligger i en dalgång, på sina håll slingrande. Norr om Höneström är åfåran grundare och här finns även öppna mader. I den södra delen av ledningssträckningen passeras Ljungbyån som i detta område är relativt reglerad. I övrigt finns endast ett fåtal bäckar, tillhörande mindre sjöar eller tjärnar, i ledningens närområde. Sjöarna i området är få till antalet och de som ledningen passerar i närheten av är små till storleken. Även antalet våtmarker i ledningens närområde är få, men ökar i antal mot nordväst. sid 46/98

47 Figur 7.2. Korsning av Alsterån Figur 7.3. Åkermark i höjd med Videflyet nordost om Målerås I den nordvästra delen domineras landskapet av barrskog med en övergång mot något större lövträdsinslag mot sydost. Landskapet blir något mer småbrutet i den sydöstra delen med inslag av odlingslandskap insprängt i skogslandskapet. Detta gäller framförallt vid Flygsfors och norr om Gullaskruv. Eftersom höjdskillnaderna är små och att skogsmarken dominerar landskapet innebär det att långa utblickar är sällsynta. Figur 7.4. Befintlig kraftledning genom skogslandskap med närliggande bebyggelse i höjd med station Orrefors Västra. T.h i bild bakom skogsridå ligger Lyckeby. Figur 7.5. Befintlig kraftledning genom skogslandskap, korsning med Svenska Kraftnäts ledning FL6 S3. sid 47/98

48 7.1.2 Berörda intressen Känsliga områden från landskapsbildssynpunkt är dels småskaliga eller ålderdomliga landskapstyper, där moderna inslag som en kraftledning förändrar kan förändra landskapets upplevelsevärden på ett negativt sätt, dels landskapsavsnitt där människor vistas i större omfattning än i området i övrigt, såsom bebyggda områden och rekreationsområden/utflyktsmål. Den planerade ledningen berör inte något intresse som är skyddat med avseende på landskapsbilden. Det finns dock landskapsbildsvärden som är sammankopplade med andra intressen, däribland Alsterån (Ri Nat 1), odlingslandskapet vid Flögstorp och Skedsbäckshult (Ri Nat2), ängs- och betesmarker med utpekade naturvärden samt objekt som finns med i regionala bevarandeplaner för odlingslandskapet. I den kulturmiljöanalys som upprättas under MKB-arbetet pekas några småskaliga agrara landskapsavsnitt som berörs av den nya ledningen ut, som är landskapsbildsmässigt känsliga. Området i den planerade ledningens närhet är glest befolkat, men det finns bostadshus i närområdet där den planerade ledningen kommer att synas, dels i utkanterna av tätorterna Flygfors och Nybro, dels i form av mindre byar och gårdar längs sträckan. Se vidare avsnitt Skadeförebyggande åtgärder Samlokalisering med befintliga ledningar är den viktigaste åtgärden för att minimera påverkan på landskapsbilden till följd av en ny kraftledning. För att minimera risken för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation och exempelvis stockmattor eller ris att läggas ut vid delsträckor som omfattar våtmarksområden och vattendrag Konsekvensbedömning Generellt blir konsekvenserna för landskapsbilden av en ny kraftledning att landskapet får en modernare, mer industriell karaktär. Särskilt i områden som uppfattas som orörda kan detta upplevas negativt. Inställningen till förändringen påverkas också av om man är personligt berörd, t.ex. genom att utsikten från ens tomt förändras. I närheten av bostadsbebyggelse kan ledningsstolpar och ledningsgata skalmässigt bli dominerande i landskapsbilden. I det aktuella fallet, där den nya kraftledningen läggs parallellt med en befintlig kraftledning, blir förändringarna av landskapsbilden mycket mindre än vid nydragning och därmed blir även konsekvenserna (att upplevelsevärdena förändras) mindre. Analysen av landskapsbildspåverkan har fokuserat på dels känsliga landskapsavsnitt, dels de delar av ledningssträckningen där det finns bostadsbebyggelse i närheten och landskapet är så pass öppet att kraftledningen kommer att synas från bostadshusen. Det området där kraftledningen går fram utgörs till övervägande del av skog och är flackt, d.v.s. utsiktspunkter saknas. Inga stora, öppna landskapsrum i form av vida jordbruksmarker eller större sjöar finns. Detta gör att kraftledningen inte kommer att bli synlig på långt håll. I utkanten av byar och tätorter finns dock mindre områden med jordbruksmark samt tomtmark som ger något längre utblickar, och det är främst här som landskapsbilden påverkas av den nya kraftledningen. sid 48/98

49 Känsliga landskapsavsnitt som passeras är de småskaliga odlingsmarkerna på följande platser: Högelycke-Tokebo Gullaskruv norr om Orrefors Flygsfors-Smedstorp På följande platser längs ledningssträckningen finns bostadshus där kraftledningen bedöms kunna bli synlig från bostädernas närmiljö: Skogslyckan, Nymålen, Kvarnkullen, Hetalåga enstaka hus i skogsterräng Högelycka, Norrbäck, Tokebo och Stenstorp gårdar/byar nordost om Gullaskruv vid Hälleberga Säteriet, Lyckeby, Östregården och Riveberg gårdar/byar vid Gullaskruv norr om Orrefors Flygsfors norra utkanten av tätbebyggelsen Knalltorp, V Resebo gårdar/byar nordväst om Nybro Kyrkslätt och Rismåla, bebyggelse i utkanten av Nybro Den nya kraftledningen kommer att bli synlig från bostadshusen och från öppna landskapsrum på dessa platser, antingen eftersom landskapet är öppet mot ledningen eller för att skogsridån mellan hus och befintlig kraftledning försvinner till följd av avverkning för den nya ledningen. Vid Kvarnkullen norr om Målerås är det troligt att skogsridån till viss del försvinner och att den visuella påverkan därmed ökar. Vid Tokebo är landskapet öppet, så ledningen kommer här att bli synlig från bostadshusen och den visuella påverkan uppenbar eftersom avståndet till planerad kraftledning är förhållandevis litet. Vid de flesta hus finns dock en skogsridå alternativt befintliga ekonomibyggander som begränsar sikten mot kraftledningen. Figur 7.6. Bostadshus på fastigheten Flögstorp 1:44. Den nya ledningen planeras t.h. om befintlig ledning i bilden. Figur 7.7. Vy från Rismåla 2:26 mot befintlig kraftledning. Den nya ledningen planeras bortom befintlig ledning som syns i bilden. I de öppna landskapsavsnitten kommer ledningen att exponeras mot omgivande landskap och kan i de småskaliga ängs- och odlingsmarkerna upplevas som ett främmande inslag i landskapsbilden, men eftersom ledningen avses byggas i parallellgång med befintlig130 kv kraftledning bedöms konsekvenserna för landskapsbilden ändå som små. sid 49/98

50 Vid Alsterån är landskapet slutet och en tillkommande parallell kraftledning innebär ingen stor skillnad mot dagens landskapsbild. Samma typ av landskapsbildspåverkan uppstår även på ett flertal andra platser, där människor t.ex. färdas på vägarna i området eller rör sig till fots i skog och mark. Eftersom det redan finns en stor kraftledning längs hela den aktuella sträckan så blir denna förändring av landskapet mycket mindre än vad som är fallet vid nya ledningsdragningar. För att illustera hur en ny kraftledning i parallellgång med befintlig kan komma att se ut i landskapet har fotomongage framtagits, se Figur 7.8. Sammantaget bedöms planerad luftledning i aktuell sträckning ge upphov till små konsekvenser för landskapsbilden. Bidragande orsak till denna bedömning är främst det faktum att ledningen planeras uppföras i parallellgång med befintlig kraftledning, vilket minimerar markintrånget och innebär att den tillkommande landskapsbildspåverkan äger rum i landskapsavsnitt som redan är påverkade av denna typ av exploatering. Även landskapets karaktär av till stora delar slutet skogslandskap bidrar till att minska påverkan. Det är endast i anslutning till öppnare landskapsavsnitt, exempelvis vid bebyggelse och där ledningen korsar vägar, som den planerade ledningen kommer att synas i någon större omfattning. Att höjdskillnaderna är små och skogsmarken dominerar innebär att långa utblickar är sällsynta, vilket också bidrar till att minska påverkan på landskapsbilden. Figur 7.8 Fotomontage befintlig kraftledning t.v. i parallellgång med ny kraftledning t.h. Bilden är tagen norrut i höjd med Sävsjöström. Ny kraftledning illustrerad med ett utförande med gitterstolpe med en höjd om ca 27 meter, befintlig stolpe är i bilden ca 22 meter Konsekvenser under byggskedet Eventuella körskador orsakade av arbetsfordon kan orsaka sår i markskiktet som lokalt kan påverka landskapsbilden negativt. Med ovan föreslagna skyddsåtgärder kopplade till byggnationen, bedöms de negativa konsekvenserna för landskapsbilden bli små under byggtiden. sid 50/98

51 7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Allmän beskrivning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det fråga om ett modernt skogsbruk som bedrivs längs aktuell ledningssträckning. Utmed ledningsträckningen finns mindre inslag av öppen jordbruksmark, företrädesvis inom Nybro kommun. Området för ledningssträckningen är glest befolkat. Närmaste tätort är Flygsfors, belägen strax söder om ledningssträckningen. Andra tätorter i närheten är Orrefors och Nybro. Samlad bebyggelse finns i Lyckeby, strax söder om ledningssträckningen. I övrigt finns spridd bebyggelse på enstaka håll längs med sträckningen Berörda intressen Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av den aktuella sträckningen enligt samrådssvar från Bergsstaten och Sveriges Geologiska Undersökning. Alsterån (Dv1) som är en regionalt viktig dricksvattenresurs berörs norr om Silvereke. Där berörs också Höneström som ingår i vattenförsörjningsplanen för Uppvidinge kommun (VfP1). Söder om Flygsfors berörs Ljungbyån som är en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv2). Inga kartlagda sand-, grus- eller grundvattenförekomster berörs. Vid Hetalåga finns ett potentiellt förerorenat område som har branschklass 4, Övrigt BKL, på grund av att det på platsen sker/har skett glassmältning i liten omfattning. Området kring aktuell ledningssträckning utgörs huvudsakligen av obebyggd skogsmark och jordbruksmark. Närmaste tätorter är Flygsfors och Orrefors, belägna ca 0,5 km respektive ca 1,5 km från huvudalternativet. Byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta och är belägna inom 100 meter från planerad ledning finns redovisade i Tabell 7.1 nedan. Närmaste belägna bostadshus ligger ca 55 meter från föreslagen ledningssträckning. Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Uppvidinge kommun är från 2011 och för Nybro kommun är gällande översiktsplan från Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller övriga fördjupade översiktsplaner berörs av den aktuella sträckningen. sid 51/98

52 Tabell 7.1. Byggnader klassificerade som bostadshus enligt Lantmäteriets digitala fastighetskarta inom 100 meter från planerad ledning. Avstånd till Lokalisering Fastighetsbeteckning Kommun ledningen (m) Söder om planerad ledning Silvereke 1:10 Uppvidinge 85 m Norr om planerad ledning Silverekemåla 1:15 Uppvidinge 80 m Norr om planerad ledning Hetalåga 1:5 Nybro 90 m Norr om planerad ledning Hetalåga 1:4 Nybro 80 m Baggböle, öster om planerad ledning Högelycke 1:3 Nybro 95 m Söder om planerad ledning Villköl 5:43 Nybro 55 m Söder om planerad ledning Gullaskruv 1:23 Nybro 75 m Söder om planerad ledning Gullaskruv 1:19 Nybro 90 m Söder om planerad ledning Gullaskruv 1:21 Nybro 85 m Norr om planerad ledning Gullaskruv 1:22 Nybro 75 m Söder om planerad ledning Gullaskruv 1:7 Nybro 85 m Söder om planerad ledning Flögstorp 1:44 Nybro 55 m Norr om planerad ledning Knalltorp 1:2 Nybro 70 m Söder om planerad ledning Rismåla 2:26 Nybro 85 m Skadeförebyggande åtgärder Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning utmed hela sträckan och uppförs till största del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas jämfört med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras. Kraftledningen avses att i huvudsak anläggas norr om befintlig kraftledning. Om åtgärder kommer att vidtas inom ett känt förorenat område kommer E.ON att samråda med kommunen för att säkerställa att gällande krav uppfylls. E.ON Elnät har utarbetade rutiner för hur bolaget skall bedöma och hantera miljöföroreningar och misstänkta miljöföroreningar i mark, vatten och byggnader. Om förorening påträffas kommer arbetet att avbrytas och lokal tillsynsmyndighet (kommunens miljökontor) omgående informeras. E.ON Elnät är som verksamhetsutövare ansvarig för att myndigheten informeras, men det kan även vara en entreprenör som anmäler till myndigheten. Påträffade föroreningar kommer att hanteras enligt gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av massorna. För arbeten inom vattenresurs ska maskiner ha biologiskt nedbrytbara hydrauloljor. Upplag av material, uppställning av maskiner och bodar undviks helt inom vattenresurs. Alterntivt ska maskiner ställas upp på asfaltsplan. Fordon får inte tankas inom vattenresurs och dessa ska vara försedda med slangbrottsventil. Rutiner vid eventuella läckage från maskiner (exempelvis slangbrott) skall finnas under arbetet och vara kända för alla som arbetar på platsen. sid 52/98

53 Absorptionsmedel för eventuella läckage från fordon m.m. skall finnas på plats i erforderlig mängd under arbetet. Kontroll av läckage ska minst ske varje morgon och varje dag vid avslutat arbete. Särskild uppmärksamhet ska iakttas vid hantering av ämnen som kan förorena mark och vatten. Lagring av sådana ämnen kommer inte att ske inom vattenresurs. När det gäller användning av kemikalier, ska alltid den minst miljöskadliga produkten användas. Utbildning ska ske av samtliga som arbetar inom vattenresurs. Utbildningen ska t ex omfatta nödlägesrutiner, rutiner för eventuell tankning av maskiner, arbetsrutiner, var körning med maskiner får ske Konsekvensbedömning För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas, se kapitel 6.1. Genom att ledningen är samlokaliserad med befintlig kraftledning kan befintliga skogsgator utnyttjas och mindre skogsarealer tas därigenom i anspråk. Breddningen av befintlig ledningsgata med ca meter medför att mellan ha mark (i denna yta är även våtmarker inräknade, trots att de ofta räknas som skogsimpediment) kommer att undantas från möjligheten till aktivt skogsbruk. Detta kan jämföras med 144 ha skogsmark som skulle behöva avverkas om ledningen byggs i ny sträckning. Att ledningen uppförs i parallellgång innebär att antalet nya brukningshinder och att ytterligare fragmentering av brukningsenheter begränsas. Berörda fastighetsägare kommer att ersättas för avverkad skog, skador och värdeminskning på fastighetens marknadsvärde i enlighet med gängse branschpraxis. Sammantaget bedöms påverkan på det skogsbruk som bedrivs i området bli liten. Planerad ledning bedöms under driftskedet medföra obetydliga konsekvenser för jordbruket. Den aktuella ledningssträckningen berör huvudsakligen obebyggd skogsmark, men passerar förbi enstaka byar med samlad bebyggelse. Närmaste bostadshus är belägna ca 55 meter från sträckningsförslaget. Eftersom ledningen byggs i parallellgång, dessutom bortom befintlig ledning förbi närbelägna hus på Villköl 5:43 och Flögstorp 1:44, bedöms den tillkommande visuella påverkan för bostadsbebyggelse bli relativt begränsad. Med anledning av mer trädbevuxen mark samt sluttande terräng där ledningen planeras att anläggas söder om befintlig ledning vid Gullaskruv har E.ON Elnät gjort bedömningen att berörda bostadshus på fastigheterna Gullaskruv 1:23, 1:19, 1:21 inte påverkas i lika hög grad som om ledningen passerat vid fastigheten Gullaskruv 1:22 på befintlig lednings norra sida. Konsekvenserna för dessa tre fastigheter med bostadshus bedöms därmed som små. Planerad ledning i förordad sträckning bedöms vara förenlig med gällande översiktplaner. Inga andra kommunala planer berörs. Påverkan på berörda vattenresurser bedöms bli obetydliga förutsatt att redovisade skyddsåtgärder vidtas. Någon åtgärdsplan bedöms därför inte vara nödvändig Konsekvenser under byggskedet Buller från transporter, byggnationsarbeten samt avverkning kan, i likhet med störningar från normalt skogsbruk, förekomma under byggskedet. Då bebyggelsen kring planerad ledning är begränsad bedöms dock dessa konsekvenser bli små. sid 53/98

54 7.3 Naturmiljö Allmän beskrivning Naturmiljön mellan Hageskruv och Nybro är tämligen varierad med en dominans av barrskog i den nordvästra delen vilken succesivt övergår i ett något större lövträdsinslag mot sydost. Mycket av skogen är rationellt brukad, men det finns inslag av såväl sumpskogar som äldre mer biologiskt intressanta skogsmiljöer, dock ofta som små frimärken i landskapet. I barrskogen finns särskilt höga värden knutna till Kärngöls naturreservat samt barrskogar vid Höneskruv. I övrigt finns de största biologiska värdena knutna till odlingslandskapet med angränsande lövskogmiljöer. I området finns flera rödlistade och hotade arter. Huvuddelen av dessa, bland annat en lång rad med sällsynta och rödlistade kärlväxter, svampar (både träd- och marklevande), lavar och insekter, är knutna till det öppna eller delvis trädbärande odlingslandskapet. En intressant notering är att utmed den befintliga 130 kv ledningen som det aktuella alternativet planeras att gå parallellt med, finns flera rödlistade eller minskande arter knutna till odlingslandskapet. Hit hör kärlväxter som slåttergubbe (VU) och svinrot liksom insekter som olika bastardsvärmare (samtliga NT), slåttergubbemal (VU) och åkerväddsantennmal (VU). Några i ovanligt goda förekomster. I norra delen av utredningsområdet finns riksintresse för naturmiljö som delvis även är klassad som våtmark klass 1 för Alsterån med kringområde. Sträckningsförslaget berör riksintresse för naturmiljön för Flögstorp-Skedebäckshult som är ett välbevarat odlingslandskap med naturbetesmarker. Utöver dessa områden finns nyckelbiotoper, naturvärden, våtmarker, sumpskogar och ängs- och betesmarker som pekats ut i samband med riktade inventeringar. Aktuell ledningssträckning har inventerats med avseende på kända naturmiljöintressen utifrån Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM) samt Skogsstyrelsens digitala underlag (Skogens källa). Dessutom har en genomgång gjorts av observationer av samtliga fridlysta, rödlistade och sk. Natura 2000-arter (arter upptagna i EUs habitat eller fågeldirektiv) som finns redovisade i ArtDatabanken (ArtDatabanken, 2015). En översiktlig naturvärdesbedömning (se bilaga 5) genomfördes längs med samtliga studerade stråk våren 2015 av Naturcentrum AB. Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en tregradig skala där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde och klass 3 representerar påtagligt naturvärde Berörda intressen Alsterån som korsas strax norr om Höneströms damm och norr om Silvereke, ingår i Alsteråns dalgång-skahus-alsterfors riksintresse för naturvård (Ri Nat 1). I samma område berörs ett naturvårdsprogram för Kronobergs län (NvPr 1) av naturvärdesklass 1 och en våtmark med mycket högt naturvärde (VMI 1). Riksintresset berörs på en sträcka av ca 750 meter respektive ca 300 meter. Öster om Flygsfors berörs Flögstorp-Skedebäckshult som är av riksintresse för naturvård (Ri Nat 2). I samma område berörs två objekt av naturvärdesklass 1 som ingår i Kalmar läns naturvårdsplan, (NvPl 4 och NvPl 5). Även två objekt i regional bevarandeplan för odlingslandskapet (RBO 2 och RBO 3) berörs i området. sid 54/98

55 I Kronobergs län är Alsterån en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv 1) och Höneström ingår i vattenförsörjningsplanen (VfP 1)för Uppvidinge kommun. I Kalmar län korsar den planerade ledningen Ljungbyån öster om Flygsfors. Ån är en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv 2). Flera naturvårdsobjekt av olika slag berörs också av sträckningen, bl.a. vattendrag, våtmarker och sumpskogar. Längs med hela sträckningen finns ett antal naturvärden i anslutning till sträckningen som är knutna till skogliga värdeobjekt. Ledningen korsar ytterligare ett antal mindre vattendrag som inte tas upp ovan eller i den genomförda inventeringen. Många av vattendragen, liksom sjöar och tjärnar omfattas av strandskydd. Eventuellt kan dispensansökan komma att krävas inför byggnation av ledningen. På samma sätt kan objekt som omfattas av generellt biotopskydd finnas utmed den del av ledningssträckningen som inte omfattas av den genomförda inventeringen. För ingrepp i dessa krävs dispensansökan. Ett flertal områden utpekade i ängs- och betesmarksinventeringen berörs utmed den planerade ledningssträckningen, bland annat vid Högelycke, Flygsfors och Knalltorp. Samtliga kända naturmiljöintressen som återfinns inom 100 meter från föreslagen sträckning redovisas i Tabell 7.2 nedan samt på kartor i bilaga 4. Tabell 7.2. Naturmiljöintressen inom 100 meter från planerad ledningsmitt. Benämning i karta Objekttyp Namn ID Naturvärdesklass Beskrivning RI Nat 1 Riksintresse för naturvård Alsteråns dalgång- Skahus-Alsterfors NRO Alsteråns dalgång är av geologisk betydelse. Norr om Höneström finns öppna mader utmed drygt en kilometer av Alsterån. Den grunda men markerade åfåran är starkt slingrande och har klart strömt vatten. Artrikedomen i maderna är relativt stor. NvPr 1 Naturvårdsprogram för Kronobergs län Alsteråns dalgång- Skahus-Alsterfors 67 1 Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 1) NB 1 Nyckelbiotop Motsvarar Ni3 i den översiktliga naturvärdesbedömningen VMI 1 Våtmarksinventeringen Åmad längs Alsterån 6 km vsv Älghult kyrka G05F3G 07 Mycket högt naturvärde Våtmark Dv 1 Regionalt viktig dricksvattenresurs Alsterån Ytvatten, vattendrag VV 1 Värdefullt vattensystem Alsteråns dalgång, sträckan Barkaström och Ulvaklöva G 2066 Komplex dalgång, som tydligt visar natur- och kulturlandskapets utveckling. Märkliga dalformer, isälvsterrasser, prekambrisk dal. Riklig förekomst av stensimpa och safsa. sid 55/98

56 VfP 1 Vattenförsörjningsplan Höneström Reservvattenförsörjning för Uppvidinge kommun. VMI 2 Våtmarksinventeringen Mosse vid Avegöl 8 km S Älhghult kyrka G05F2H 02 Låga naturvärden Våtmark NvPl 1 Naturvårdsplan, Lst Kalmar Nybroåsen vid Älgerås 0881_ Området utgörs av ett välutbildat åsnätlandskap. Inga tillstånd till täktverksamhet bör beviljas i detta område. Inte heller husbehovstäkter bör förekomma ÄoB 1 Ängs- och betesmark 897-FVS Motsvarar Ni 4 i den översiktliga naturvärdesbedömningen ÄoB 2 Ängs- och betesmark Motsvarar Ni 5 i den översiktliga naturvärdesbedömningen NB 2 Nyckelbiotop Motsvarar Ni 6 i den översiktliga naturvärdesbedömningen NVO 1 Naturvårdsobjekt Hagmarker SV Tokebo sjö N Lövskogslund/Hagmarksskog NvPl 2 Naturvårdsplan, Lst Kalmar Tokebo - Högelycke 0881_ Naturvårdsplan RBO 1 Regional bevarandeplan odlingslandskapet Högelycke, Villköl & Norrbäck Odlingslandskap NvPl 3 Naturvårdsplan, Lst Kalmar Säteriet 0881_ Naturvårdsplan NB 3 och 4 Nyckelbiotop Motsvarar Ni 7 i den översiktliga naturvärdesbedömningen ÄoB 3 Ängs- och betesmark Motsvarar Ni 7 i den översiktliga naturvärdesbedömningen. ÄoB 4 Ängs- och betesmark Restaurerbar, består idag av mestadels skog. ÄoB 5 Ängs- och betesmark Motsvarar Ni 8 i den översiktliga naturvärdesbedömningen. ÄoB 6 Ängs- och betesmark Ej aktuell. ÄoB 7 Ängs- och betesmark Motsvarar Ni 9 i den översiktliga naturvärdesbedömningen RI Nat 2 Riksintresse för naturvård Flögstorp och Skedebäckshult NRO Representativt, välbevarat och mångformigt odlingslandskap med vidsträckta naturbetesmarker i form av ekhagar, öppna hagmarker och björkhagar med art- och individrika sid 56/98

57 växtsamhällen. Andelen öppna hagmarker är ovanligt hög. Inslag av västliga arter förekommer NvPl 4 Naturvårdsplan, Lst Kalmar Flögstorp 0881_ Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 2) NvPl 5 Naturvårdsplan, Lst Kalmar Skedebäckshult - Smedstorp 0881_ Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 2) RBO 2 Regional bevarandeplan odlingslandskapet Flögstorp Odlingslandskap RBO 3 Regional bevarandeplan odlingslandskapet Smedstorp Odlingslandskap Dv 2 Regionalt viktig dricksvattenresurs Ljungbyån Ytvatten, vattendrag NVO 2 Naturvärdesobjekt Lövskog 500 m SO Äsplundaback N Lövskog ÄoB 8 Ängs- och betesmark Består av tre delobjekt. Motsvarar Ni 11 i den översiktliga naturvärdesbedömningen Resultaten från den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen visar att två ej tidigare särskilt utpekade områden med naturvärden återfinns längs med aktuell ledningssträckning (Ni 3, Ni 12), se Tabell 7.3 nedan. I inventeringsrapporten beskrivs ytterligare områden med naturvärden. Dessa områden är sedan tidigare utpekade i andra riktade inventeringar såsom t ex våtmarksinventeringen samt ängs- och betesmarksinventeringen. Dessutom pekas områden ut som är av riksintresse för naturvård (RI Nat 1 och 2). Tabell 7.3. Objekt intressanta för naturmiljön, utpekade i genomförd översiktlig naturvärdesbedömning. Benämning i karta Namn ID i naturvärdesbedömning Naturvärdesklass Beskrivning Ni 1 4 Alsteråns dalgång-skahus- Alsterfors () Riksintresse Värdefullt landskapsobjekt utmed Alsterån Ni 2 5 Åmad längs Alsterån 2 Delvis trädfri åmad. Bland naturvårdsarter finns hirsstar. Upptagen som mycket högt värde i våtmarksinventeringen och ligger inom riksintresse för naturvården. Ni 3 8 Höneskruv med ledningsgata 1 Värdefullt litet odlingslandskap med ett fåtal äldre träd. I ledningsgatan söder om Höneskruv finns mycket fina kärlväxtförekomster och flera rödlistade växter och insekter. Förekomst av bland annat mosippa (EN). Ni 4 18 Hetalåga 2 Odlingslandskap med gamla ädellövträd och mycket fin kärlväxtflora. Bland kärlväxterna finns sommarfibbla (NT), slåttergubbe (VU), slåtterfibbla (VU) och gott om svinrot. På de gamla träden, i norra delen, växer sid 57/98

58 skuggorangelav (NT) och lunglav (NT). I söder, nära befintlig ledningsgata (se bild ovan) är trädskiktet mer triviala även om några senvuxna ekar förekommer Ni 5 22 Odlingslandskap vid Tokebo 1 Mycket vackert och värdefullt odlingslandskap med betesmarker och äldre ädellövträd. Det finns även gott om buskar som hassel. Fältgentiana (EN), slåttergubbe (VU), solvända (NT), backtimjan (NT), scharlakansvaxskivling (NT) och flera rödlistade fjärilar finns i betesmarkerna Ni 6 24 Äldre tallskog SO om Tokebo 3 Nyckelbiotop med 145-årig tallskog. Äldre barrskogar kan ha ett stort värde för många arter särskilt om det finns gott om multnande ved. Uppgifter om substrattillgång och arter saknas dock Ni 7 27 Säteriet 1 Odlingslandskap med betesmarker och äldre ädellövträd, bland annat gamla ekar. På ekarna växer bland annat blekticka (NT), tårticka (EN) och gulpudrad spiklav. Floran är mycket fin med slåttergubbe (VU), solvända (NT) och kattfot. Ni 8 30 Betesmark i Gullaskruv 2 Relativt liten betesmark i ett större odlingslandskap. Fina förekomster av slåttergubbe (VU), solvända (NT), svinrot, mindre bastarsvärmare (NT) och andra naturvårdsarter. Ni 9 33 Betesmark ost om Flygsfors 1 Dessa betesmarker ingår i ett större odlingslandskap. Kärlväxtfloran är mycket finns med hävdgynnade arter som ljungfrulin, slåttergubbe (VU), solvända (NT) och svinrot, kattfot. Bland fjärilar finns sällsynta arter som violettkantad guldvinge (NT), mindre bastardsvärmare (NT) och klubbsprötad bastardsvärmare (NT). Det finns även rödlistade vedlevande skalbaggar. I betesmarkerna finns äldre ekar och gott om enbuskar. Ni Flögstorp och Skedebäckshult Riksintresse Ett stort och värdefullt odlingslandskap med många betesmarker och andra värdefulla biotoper såsom bäckar, trädridåer mm. Ni Betesmarker vid Knalltorp 2 Mindre odlingslandskap med betesmarker och sumpskogar. Slåttergubbe (VU), ljungfrulin, stagg och knägräs. På äldre lövträd växer den rödlistade arten grynig filtlav (NT). Ni Blomrik mark S Kyrkslätt 1 Blomrik igenväxande torräng med buskar. Rik förekomst av rödlistade fjärilar som sexfläckig bastardsvärmare (NR), klubbsprötad bastardsvärmare, mindre bastardsvärmare, silversmygare (NT), violettkantad guldvinge (NT) och sällsynta kärlväxter som slåttergubbe (VU) och solvända (NT). Utdrag ur ArtDatabanken har gjorts med avseende på alla skyddade och sällsynta växt- och djurarter (rödlistade, fridlysta eller upptagna i EU:s fågel- eller habitatdirektiv) som observerats i området för aktuell ledningssträckning (Artdabanken, 2015). I samband med naturinventeringen gjordes även ett antal observationer längs med den planerade ledningens sträckning. Alla arter som observerats inom en radie av 100 m från planerade ledningar redovisas i Tabell 7.4 nedan. Det finns även uppgifter om häckningsplats för fridlyst fauna inom etableringsområdet. sid 58/98

59 Tabell 7.4. Observationer av rödlistade eller skyddade arter gjorda inom 100 meter från aktuell ledningssträckning. Art Sexfläckig bastardsvärmare Klubbsprötad bastardsvärmare Slåttergubbemal Mindre bastardsvärmare Bredbrämad bastardsvärmare Ängsskära Loppstarr Utter Skuggorangelav Lunglav Fältgentiana Allmän metallvingesvärmare Scharlakansvaxskivling Lädervaxskivling Stekelbock Blekticka Nötkråka Slåttergubbe Stortimjan Violettkantad guldvinge Almsikelvecklare Silversmygare Krattsnabbvinge Mosippa Sommarfibbla Slåtterfibbla Solvända Backtimjan Hotkategori* NT NT VU VU NT NT NT NT NT NT EN NT NT NT NT NT NT VU VU NT NT NT NT EN NT VU NT NT sid 59/98

60 Blekticka Tårticka Grynig filtlav Silversmygare NT EN NT NT *Enligt rödlistan (ArtDatabanken, 2015). NT= Nära hotad, VU=Sårbar, EN= starkt hotad Skadeförebyggande åtgärder Aktuell ledningssträckning har utformats för att så långt som möjligt undvika utpekade områden med särskilda naturvärden. Samlokalisering med befintliga ledningar är nästan alltid att föredra ur naturmiljöhänseende, eftersom miljön i direkt anslutning till befintliga ledningar redan är påverkad och i viss mån anpassad till de förutsättningar som råder intill en kraftlednings skogsgata med ökad ljusinstrålning och ett glesare trädskikt. Genom samlokalisering minimeras också fragmenteringen av naturmiljön och inga nya barriärer för spridning och migration av växter och smådjur skapas. Kantzonsvegetation kommer att sparas intill Alsterån och övriga vattendrag så långt det är möjligt utan att äventyra ledningens säkerhet. Detta gäller i synnerhet vid vattendrag av högre naturvärdesklass. För att undvika körskador i våtmarker kommer stolpplacering så långt möjligt att undvikas i våtmarker. Efter att detaljprojektering av ledningen har genomförts, och om det då visar sig att det inte är möjligt att undvika enstaka stolpar i våtmark, kommer en fördjupad naturvärdesinventering att utföras vid stolplatserna. Inga stolpar eller stagförankringar ska placeras i vattendrag och schaktning för stolpfundament blir därmed inte aktuellt intill vattendrag. Vid detaljprojektering ska tillses att i största möjliga mån stolpar och stagförankringar inte placeras i områden som omfattas av generellt biotopskydd. För att minimera risken för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation och exempelvis stockmattor eller ris att läggas ut vid delsträckor som omfattar våtmarksområden och vattendrag. I vissa fall kan det bli aktuellt att flyga ut materiel till stolpplatser med helikopter. Lindragningen sker släpfritt och kommer inte att ge upphov till markskador eller några andra negativa konsekvenser för våtmarker, vattendrag eller andra känsliga naturmiljöer. E.ON Elnät kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningen. Detsamma gäller vid upphandling av skogliga underhållsåtgärder. Inför upphandling av entreprenör kommer en miljöåtgärdsplan att tas fram där bl.a. arbetsrutiner samt rutiner för nödlägesberedskap avses att beskrivas för åtgärder inom berörda områden för vattenförsörjning, om sådana arbeten blir aktuella. Tidpunkt för byggnation såväl som underhåll av kraftledningen kommer i möjligaste mån att anpassas för att undvika häckningsperioden för berörd fridlyst fauna. sid 60/98

61 Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning utmed hela sträckan och uppförs till största del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas jämfört med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras Konsekvensbedömning Sträckningsförslaget berör Alsterån som är av riksintresse för naturvården och som även ingår i Kronobergs läns naturvårdsprogram. Avverkning av träd kommer att vara nödvändigt inom riksintresset för att anlägga ledningen vilket medför en ökad ljusinstrålning och ett glesare trädskikt i det berörda området. I den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen anges att trädmiljöerna vid passagerna har ett begränsat värde. Den planerade ledningen berör det riksintressanta odlingslandskapet Flögstorp och Skedebäckshult som även ingår i Kalmar läns naturvårdsplan. En breddning av ledningsgatan kan innebära att äldre lövträd behöver avverkas vilket ger en negativ påverkan på området. Konsekvenserna är dock beroende av vilka träd som behöver avverkas. Värdena i området främst knutna till det öppna landskapet och de eventuella negativa konsekvenserna kompenseras till viss del av att landskapet öppnas upp med förbättrade förutsättningar för flora och fauna. När det gäller påverkan på värdefulla vattendrag, främst Alsterån, Höneström och Ljungbyån bedöms denna huvudsakligen bestå i den ökade solljusinträngning samt eventuellt sedimenttillskott som tillkommande skogsavverkning medför. Denna påverkan bedöms vara begränsad och av lokal karaktär varför påverkan bedöms som liten. Påverkan på våtmarker bedöms bli liten förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Bedömningen grundar sig delvis på det faktum att våtmarkerna längs med aktuell sträckning redan till viss del är påverkade av befintliga ledningar. Den planerade ledningen berör ett antal naturvärdesobjekt, områden inom regional bevarandeplan för odlingslandskapet och objekt inom ängs- och betesmarksinventeringen. Dessa objekt är i de flesta fall uppmärksammade i den genomförda naturinventeringen. Negativa konsekvenser kan uppstå i berörda områden om skog behöver avverkas för att uppföra ledningen. De skogliga värdena är dock kopplade till vissa träd vilket innebär att konsekvenserna beror på om dessa behöver avverkas eller inte. De flesta områdena är utpekade för värden som finns i det öppna landskapet. Om ledningen anläggs kan det innebära positiva konsekvenser för dessa områden eftersom landskapet öppnas upp och floran och fauna kan gynnas av mer solljus. De två objekt som redovisas i den översiktliga naturvärdesbedömningen (Ni 3 och Ni 12) och som inte tidigare uppmärksammats består av ett odlingslandskap och en igenväxande torräng utan några särskilda värden knutna till värdefulla träd. För Ni 3 innebär en breddning av befintlig ledningsgata sannolikt positiva konsekvenser för de arter som i dag finns i ledningsgatan. För Ni 12 bedöms konsekvenserna bli obetydliga eller svagt negativa då det rör sig om en öppen mark utan några kända värdefulla träd. Som framgår av ovanstående redovisning finns ett flertal arter som är upptagna på rödlistan inom området för den planerade ledningen. Arterna är av varierande hotstatus. För att undvika att beståndet påverkas, bör stolpplacering och anläggningsarbeten planeras noggrant. sid 61/98

62 Därutöver berör den aktuella sträckningen ett antal sumpskogar. Byggnation av de planerade luftledningarna i aktuell sträckning kommer sannolikt att medföra att träd inom vissa av de berörda sumpskogarna måste avverkas. Beroende på sumpskogens storlek, karaktär och värden kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att variera. Inga utpekade sumpskogar längs med sträckningen har dock i genomförd översiktliga naturvärdesbedömning bedömts inneha särskilda naturvärden. Samtliga sumpskogar som berörs av den planerade ledningsbyggnationen ligger i direkt anslutning till befintliga ledningar och är redan idag till viss del påverkade av och anpassade till befintliga ledningsgator. Kraftledningar kan utgöra en fara för fåglar, dels genom risken för kollision med faslinorna och dels genom risken för strömgenomgång då fåglar kommer i kontakt med strömförande delar på ledningsstolpar. För den planerade ledningen är det endast kollisionsrisken som utgör ett hot mot fåglar. Detta eftersom avståndet mellan ledningarnas fasledare är för stort (se exempelskiss figur 6.2) för att ledningen ska kunna orsaka strömgenomgång hos fåglar. Ingenting som framkommit under samrådet eller vid genomförd översiktlig naturvärdesbedömning indikerar att den planerade ledningssträckningen berör något område med förhöjd risk för fågelkollisioner. Konsekvenserna för fågellivet i området bedöms sammantaget bli obetydlig. Att ledningen huvudsakligen är samlokaliserad med andra kraftledningar, och därigenom inte utgör något nytt hinder, har bidragit till bedömningen. Beträffande påverkan på fridlyst fauna i område, bedöms ingen ytterligare påverkan uppstå i samband med underhåll av ledningen då det redan finns en ledning på platsen som kontinuerligt underhålles med ett återkommande intervall på 8-10 år Konsekvenser under byggskedet Under byggskedet kan bullrande anläggningsmaskiner och personalförflyttning längs ledningsgatan innebära en viss lokal barriäreffekt, då vilda djur håller sig undan mänsklig aktivitet. Arbetsmomenten är dock normalt begränsade till ett kortare avsnitt och när arbetet är avslutat flyttar arbetslaget vidare, varför störningarna är begränsade i tid och rum. Om störande arbeten anpassas till tidpunkt utanför häckningsperiod bedöms ingen påverkan uppstå på den fridlysta faunan i området. 7.4 Kulturmiljö Allmän beskrivning Området utgörs framför allt av skogbeväxt utmark till en rad byar på den nästan fyra mil långa sträckan. Topografin är flack och såväl jordartsfördelningen som det moderna skogsbruket har gynnat barrskog. Inom Kronobergs län har området en låg grad av kulturprägel och saknar i princip bebyggelse. Kulturminnena är mycket få, och det finns inga kulturmiljöer av kommunalt, läns- eller riksintresse i detta delområde. Kalmardelen har delvis samma utmarkskaraktär, men präglas ställvis av ett småbrutet respektive mera öppet agrart landskap. En större andel utgörs av före detta åkermark som övergått i betesmark och nu är under igenväxning. Annan åkermark har brukats med större intensitet, sid 62/98

63 framför allt efter jordbrukets mekanisering. I det odlingslandskapet är flertalet äldre åkerformer borttagna, huvudsakligen i samband med traktorns introduktion. Största skillnaden mellan kronobergsdelen och kalmardelen har sin bakgrund i jordartsfördelningen. Bebyggelsen i kalmardelen är koncentrerad till de isälvssediment och vattendrag som redan under forntiden erbjöd gynnsammare livsvillkor för den tidens befolkning. Den berörda sträckan i Kalmar län kan karaktäriseras som obruten skogsmark varvad med by- och gårdsmiljöer i småskaliga agrara landskap, en enstaka herrgårdsmiljö, ett huvudsakligen fossilt torplandskap i skogsmark med ett fåtal torplämningar och -miljöer i undersökningsområdet och än fler där utanför. Den för regionen så viktiga glasindustrins minnen ligger i huvudsak utanför undersökningsområdet, men glasbrukens omland uppvisar sekundära spår av glasbruken. Undersökningsområdets kalmardel rymmer också en kommunikationsmiljö som omfattar ett äldre vägnät med milstolpar. Den 26 kilometer långa Glasbruksleden övertväras av den planerade luftledningen Berörda intressen Längs med planerad sträckning berörs tre områden inom kommunala kulturmiljöprogram, innehållande ett i huvudsak småskaligt agrart landskap. I dessa kulturmiljöer bedöms de ålderdomliga dragen dominera över sentida förändringar. Integriteten är tack vare fåtaliga sentida förändringar tämligen hög, en befintlig kraftledning undantagen. Totalt berörs dessa områden på en sträcka av ca 4 km av ledningens totala längd på ca 36 km. Tabell 7.5 Områden utpekade i kulturmiljöanalysen Kartbenämning Objekttyp Namn Beskrivning KMA 1 Kommunalt kulturmiljöprogram Högelycke m.fl. Bymiljö, åker- och hagmark; huvudsakligen småskaligt agrart landskap med gärdesgårdar, hagmark o.s.v; fåtaliga sentida inslag KMA 2 Kommunalt kulturmiljöprogram Gullaskruv SÖ Småskaligt agrart landskap med talrika ålderdomliga inslag, röjningsrösen gärdesgårdar, grindar, färdvägar o.s.v. KMA 3 Kommunalt kulturmiljöprogram Flygsfors- Smedstorp I norra delen åker- och hagmark, igenväxande, äldre åkerformer, färd-vägar m.m., tangerar i södra delen en regional torp- /bymiljö med om-givande småskaligt agrart landskap Utmed med aktuell ledningssträckning återfinns fem fornlämningar i form av blästbrukslämningar och två bevakningsobjekt i form av såg/sågverk och en blästbrukslämning inom 100 m från planerad ledning, se tabell 7.2 nedan. I övrigt finns 11 övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 m från planerade ledningar. Vidare berörs färdvägar av antikvariskt intresse vid Gullaskruv och Knalltorp. Sträckorna utgörs av gamla landsvägen mellan Långaskruv och Hälleberga och vägen mellan Brånahult-Kristvalla. sid 63/98

64 Tabell 7.6. Fornlämningar inom 100 meter från planerad ledning enligt FMIS Kartbenämning RAÄ nr/id Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning Älghult 57:1 Älghult 57:1 Såg/sågverk, träindustri Bevakningsobjekt Älghult 58:1 Älghult 58:1 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning Älghult 213:1 Älghult 213:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Älghult 213:2 Älghult 213:2 Blästbrukslämning Bevakningsobjekt Älghult 14:1 Älghult 14:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Älghult 8:1 Älghult 8:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning Hälleberga 98:1 Hälleberga 98:1 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Hälleberga 51:1 Hälleberga 51:1 Naturföremål/-bildning med tradition Övrig kulturhistorisk lämning Hälleberga 52:1 Hälleberga 52:1 Byggnad annan Övrig kulturhistorisk lämning Hälleberga 122:1 Hälleberga 122:1 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning Hälleberga 6:1 Hälleberga 6:1 Blästbrukslämning Fornlämning Hälleberga 6:3 Hälleberga 6:1 Blästbrukslämning Fornlämning Hälleberga 6:2 Hälleberga 6:1 Blästbrukslämning Fornlämning Hälleberga 187:1 Hälleberga 187:1 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning Hälleberga 79:1 Hälleberga 79:1 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Hälleberga 177:1 Hälleberga 177:1 Plats med tradition Övrig kulturhistorisk lämning Madesjö 125:1 Madesjö 125:1 Blästbrukslämning Fornlämning Madesjö 146:1 Madesjö 146:1 Blästbrukslämning Fornlämning Madesjö 146:2 Madesjö 146:2 Blästbrukslämning Fornlämning Utöver ovanstående kulturmiljöer har det inom kulturmiljöanalysen uppmärksammats potentiella kulturhistoriska lämningar. För att identifiera dessa lämningar har ekonomiska kartan från och 1950-talen använts. De potentiella lämningarna har inte verifierats i fält, utan är ett resultat av en byråmässig inventering. En genomgång av dessa redovisas i bifogad kulturmiljöanalys, se bilaga Skadeförebyggande åtgärder Vid detaljprojektering av planerade ledningar kommer strävan vara att undvika stolpplacering i kända kulturhistoriska lämningar, något som vanligen inte utgör ett problem. Innan byggnation av ledningarna påbörjas kommer kulturlämningarna att markeras på kartor som distribueras till berörda entreprenörer. Om en tidigare okänd kulturlämning påträffas under anläggningsarbetet avbryts arbetet omedelbart i den del som berörs av lämningen. Anmälan om sid 64/98

65 misstänkta fornlämningar görs omgående till Länsstyrelsen. Entreprenören ska tillse att eventuellt ris och andra avverkningsrester avlägsnas efter avverkning. Detta gäller inom ovanstående kommunala kulturmiljöprogram (KMA 1-3) samt vid utpekade kulturhistoriska lämningar Konsekvensbedömning De aktuella luftledningsalternativen innebär visuell påverkan på sitt närområde, främst genom stolparna. Avvärjande på kulturmiljöpåverkan är den flacka topografin och den dominerande markanvändningen, skogsmark, som tillsammans förkortar siktstråken och som därmed reducerar luftledningens synlighet. Luftledningens visuella påverkan på landskapet som helhet i skogsmarksområdena bedöms irrelevant ur kulturmiljöperspektiv, eftersom inget kulturvärde föreligger, annat än i form av enstaka kulturhistoriska lämningar. Påverkan på enstaka lämningar kan i vissa fall bli betydande. Inga fornvårdsobjekt berörs dock, d.v.s. vårdade och skyltade fornlämningar med större besökarantal. Påverkan bedöms obetydlig, dels på grund av lämningarnas art och betydelse, dels på grund av det uppskattade antalet besökare. De värdefulla vägsträckorna korsas oftast i skogsmark av luftledningen. Det reducerar dess synlighet och påverkan bedöms som obetydlig. Den visuella påverkan på de kommunala kulturmiljöerna vid Gullaskruvs säteri bedöms som obetydlig. Det beror på att luftledningsalternativet passerar kulturmiljöerna i storskalig jordbruksmark utan äldre åkerformer. På de kommunala kulturmiljöerna Högelycke-Tokebo m.fl. och Smedstorp bedöms kulturmiljöpåverkan utgöra en måttlig 2 reversibel störning som inte förstör kulturmiljöns värden. Den aktuella ledningssträckningen övertvärar eller tangerar den småskaliga bymiljön och inägomarken. Några avvärjande faktorer som reducerar påverkan föreligger egentligen inte. En befintlig luftledning har kraftigt förändrat kulturmiljön. Ytterligare en luftledning i parallellgång med denna förutspås ytterligare försvaga värdena. De kulturpräglade landskapsavsnitten (Högelycke-Tokebo, Flygsfors-Smedstorp och Gullaskruv) bedöms här utifrån samma grund som de kommunala kulturmiljöerna. Slutsatsen är också densamma Den planerade sträckningen berör sex fornlämningar, två bevakningsobjekt samt en rad övriga kulturhistoriska lämningar. Kända och okända lämningar kan i samband med byggnation riskera att skadas om inte skyddsåtgärder vidtas, se avsnitt Stolpplacering bör kunna undvikas i utpekade lämningar. Sammantaget bedöms den fysiska påverkan på kulturmiljön som obetydlig Konsekvenser under byggskedet Ovan beskrivna skyddsåtgärder kommer att vidtas. Därav görs bedömningen att ingen påverkan specifikt knuten till byggskedet uppstår. 2 Arkeologicentrum gör i kulturmiljöanalysen bedömningen att påverkan blir betydande negativ. Enligt den fyrgradiga skala som används i föreliggande MKB bedöms detta motsvara en måttlig påverkan, se kap 7 för förklaring till skalan som används i MKB. sid 65/98

66 7.5 Friluftsliv Allmän beskrivning Två vandringsleder och en ridstig berörs av den planerade ledningen. I övrigt nyttjas området för jakt, bär- och svampplockning samt rekreation Berörda intressen De två vandringslederna berörs vid Smedsfors (Glasbruksleden) och vid Hetalåga (Framtidsleden). Ridstigen genom glasriket berörs vid Säteriet och vid transformatorstationen i Nybro. Vid sidan av ovanstående berör inte den aktuella ledningssträckningen något område som är särskilt utpekat som intressant för friluftslivet Skadeförebyggande åtgärder Aktuell ledningssträckning har samlokaliserats med befintliga ledningar för att minimera påverkan på landskapsbild, natur- och kulturmiljö. Därigenom minimeras även påverkan på friluftslivets intressen Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet bedöms under driftskedet huvudsakligen bestå i den landskapsbildspåverkan som planerad ledning innebär för det område som den berör. När det gäller eventuella effekter på turismen och friluftsliv till följd av tillkommande landskapsbildspåverkan, bedöms dessa bli obetydliga eftersom ledningen byggs i parallellgång med befintlig ledning Konsekvenser under byggskedet Påverkan kan lokalt uppkomma på det vardagliga friluftslivet i skog och mark under vissa perioder av byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är dock tillfälliga och övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten. Se även avsnitt ovan för beskrivning av konsekvenser för landskapsbilden under byggskedet. 7.6 Infrastruktur Allmän beskrivning I området finns en rad större och mindre kraftledningar, liksom vägar av olika storlek och betydelse Berörda intressen En väg av riksintresse, riksväg 31, korsas av den planerade ledningssträckningen vid stationen i Nybro. I övrigt korsas fem sekundära länsvägar (väg 946, väg 1021, väg 571, väg 573, väg 572) samt ett antal enskilda vägar och skogsbilvägar. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller luftfart berörs av den aktuella sträckningen. Två stamnätsledningar korsar den planerade kraftledningen, en söder om anslutningspunkten i Hageskruv och en söder om Flygsfors. Den planerade ledningen går parallellt med befintlig 130 kv ledning. Ett flertal kraftledningar i distributions- och lokalnäten korsar även den planerade ledningen. sid 66/98

67 7.6.3 Skadeförebyggande åtgärder Gällande regler och riktlinjer vid byggnation av kraftledningar i anslutning till vägar kommer att följas. Detsamma gäller byggnation av kraftledningar i anslutning till befintliga ledningar. Korsningar med befintliga kraftledningar i stamnätet har lokaliserats och utformats så att byggnation bedöms kunna genomföras med befintliga ledningar driftsatta Konsekvensbedömning Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig Konsekvenser under byggskedet Ingen påverkan bedöms uppstå på befintlig infrastruktur under byggskedet. 7.7 Kumulativa effekter Allmän beskrivning Den nya ledningen planeras förläggas parallellt med en befintlig kraftledning utmed hela sträckan mellan Hageskruv och Nybro Berörda intressen De kumulativa effekter som kan uppstå till följd av den nya ledningen är påverkan på landskapsbild och tillkommande magnetfält Skadeförebyggande åtgärder För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas. Genom att ledningen är samlokaliserad med befintlig kraftledning kan befintliga skogsgator utnyttjas och mindre skogsarealer tas därigenom i anspråk. Ledningssträckningen är anpassad för att minimera magnetfältet vid närliggande bostadshus Konsekvensbedömning Den planerade kraftledningens parallellgång med befintlig ledning gör att ledningarna tillsammans utgör en negativ påverkan på landskapsbilden genom att en bred ledningsgata öppnas upp i skogsmarken. Den tillkommande landskapsbildspåverkan äger dock rum i landskapsavsnitt som redan är påverkade av denna typ av exploatering, varför påverkan totalt sett bedöms som liten. Magnetfältet kring de båda ledningarna kommer sammanlagt att vara högre än för den befintliga ledningen. Med ovan redovisade skadeförebyggande åtgärder bedöms dock påverkan som liten Konsekvenser under byggskedet Inga specifika konsekvenser bedöms uppstå under byggskedet. sid 67/98

68 7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Buller Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett sprakande ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart. Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 Alstring av ljud och luftföroreningar rekommenderas att ljud från kraftledningar överstigande db(a) bör undvikas. Dessa ljudnivåer är dock mycket ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid ledningar med högre spänning än 400 kv Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz. För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från elanläggningar utanför huset. Även kablar förlagda i mark ger upphov till potentialskillnader och därmed också till ett elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de jordkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet dem emellan. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält från kraftledningar avskärmas inte av vegetation eller byggnader. sid 68/98

69 7.8.3 Forskning om eventuell hälsopåverkan Det har under en längre tid pågått diskussioner om befarade hälsorisker vid exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Den forskning som har bedrivits har i huvudsak avsett undersökningar av ett eventuellt samband mellan magnetfält och cancer. Det finns ett stort antal epidemiologiska studier där man med statistiska metoder studerat samband mellan exponering för magnetfält och olika typer av cancer. För exponeringar i boendemiljö har det framför allt gällt risker för leukemi hos barn. I juni 1999 redovisades en stor amerikansk undersökning inför kongressen i USA. Undersökningen var ett sexårigt forskningsprogram av hälsoeffekterna av exponering för magnetiska fält i närheten av kraftledningar. I slutrapporten konstateras att det endast finns svaga vetenskapliga bevis för att magnetiska fält skulle kunna innebära ökad cancerrisk. Vissa undersökningar visar ingen ökad risk för cancer. En sådan undersökning är UK Childhood Cancer Study som publicerades i december I studien jämförs cancersjuka barn med lika många friska barn i samma ålder och kön. Utredningsresultatet ger inte något stöd för påståendet att barn som utsätts för magnetiska fält skulle löpa större risk att drabbas av leukemi eller någon annan form av barncancer. WHO har genom sitt cancerforskningsprogram IARC, utvärderat risken för cancer i samband med exponering för lågfrekventa magnetiska fält. Vid ett möte i Lyon 2001 deltog 21 världsledande experter från tio länder. Man gick då igenom de rapporter som publicerats på området. IARC:S bedömning när det gäller lågfrekventa magnetiska fält är att det möjligen skulle kunna vara cancerframkallande. Expertgruppen gjorde bedömningen att barncancerstudierna utgjorde ett begränsat bevis för en överrisk för cancer medan bedömningen av studier på vuxna var ofullständig. Cell- och djurförsök har inte heller gett stöd för annan klassificering. Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut har gett ut broschyren Magnetfält och hälsorisker första gången 1994 och senare i en ny version år Myndigheterna konstaterar i den uppdaterade versionen att forskningsläget inte förändrats. Fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Enligt myndigheternas bedömning går det inte att avgöra om magnetiska fält kan orsaka cancer eller inte. Det konstateras att mycket höga magnetfält (som allmänheten inte kommer i kontakt med) kan ha mycket negativa effekter på människan, men att man fortfarande vet ganska lite om hur svaga magnetfält påverkar människan. Det är också viktigt att beakta att cancer är en sjukdom som anses orsakas av en rad samverkande faktorer där kosten och tobaksrökning är de viktigaste Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält År 1996, gav fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) ut en vägledning för beslutsfattare Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Vägledningen byggde på de vetenskapliga resultat som kommit fram om samband mellan lågfrekventa fält och barnleukemi som då nyligen presenterats. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: sid 69/98

70 Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas Magnetfältsnivåer i bostadsmiljö I tabellen nedan ges exempel på magnetfältsnivåer vid olika avstånd från olika typer av elektrisk utrustning i ett hushåll (Magnetfält och hälsorisker,2009, Strålsäkerhetsmyndigheten m.fl.). Tabell 7.7. Exempel magnetfältsnivåer Gräns- och riktvärden Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. Däremot finns internationella riktlinjer för gränsvärden som utarbetats av ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection) som arbetar tillsammans med WHO (World Health Organization). Dessa värden är 500 µt för arbetsplatser och 100 µt för offentlig exponering. Gränsvärdena berör korttidsverkningar och värdena är ej bindande för medlemsländerna utan lämnar stora möjligheter för medlemsländerna att utforma egna regler. Under 2001 gjordes en omfattande genomgång av de epidemiologiska forskningsrapporter som då fanns. Resultaten från genomgången tyder på att en viss ökning av leukemirisken kan ses hos befolkningsgrupper som exponerats för magnetiska fält på 0,4 µt eller mer (avser långvarig exponering för 50Hz magnetfält i bostäder). Däremot kan ingen riskökning ses under 0,4 µt (Socialstyrelsens meddelandeblad, 2005). g elektriska apparater i hushåll. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att ett gränsvärde ska kunna sättas E.ONs magnetfältspolicy E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan. Vi är för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält. sid 70/98