Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Storsjöhöjden och Betåsen via Fängsjön i Sollefteå kommun, Västernorrlands län

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Storsjöhöjden och Betåsen via Fängsjön i Sollefteå kommun, Västernorrlands län November 2014 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 1 Inledning Bakgrund Ledningens syfte Lokalisering och omfattning E.ON Elnät Sverige AB 10 2 Lagstiftning Generellt Ellagen Miljöbalken De allmänna hänsynsreglerna Hushållning med mark och vatten Miljökvalitetsnormer 13 3 Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar 14 4 Samråd Genomförande Länsstyrelsens beslut 15 5 Alternativ Huvudalternativ Alternativutredning Nollalternativ 19 6 Utförande, drift och underhåll Utformning Transformatorstationer Anläggande och försiktighetsåtgärder 22 sid 3/46

3 6.3 Drift och underhåll 22 7 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning Landskapsbild Beskrivning Konsekvensbedömning Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Konsekvensbedömning Naturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Kulturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Friluftsliv Beskrivning Konsekvensbedömning Infrastruktur Beskrivning Konsekvensbedömning Rennäring Beskrivning Konsekvensbedömning Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning av ljudeffekter och buller Konsekvensbedömning Elektriska och magnetiska fält E.ONs magnetfältspolicy Magnetfält från aktuell ledning Konsekvensbedömning 36 sid 4/46

4 8 Andra studerade alternativ Alternativ lokalisering Utvärdering av alternativ samt val av aktuellt huvudalternativ Utredningsområde och stråk Utvärdering av utredningsområde och stråk Sträckningar Utvärdering av sträckningar Alternativ teknisk lösning 43 9 Samlad bedömning 45 Referenser 46 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta Bilaga 2a Karta över närliggande naturmiljöintressen från naturvärdesinventeringar Bilaga 2b Karta över närliggande naturmiljöintressen Bilaga 2c Karta över närliggande kulturmiljö- och riksintressen Bilaga 3 Samrådsredogörelse Bilaga 4 Naturvärdesinventering Bilaga 5 Arkeologisk utredning Bilaga 6 Länsstyrelsen i Västernorrlands läns beslut om betydande miljöpåverkan sid 5/46

5 Malmö Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga till E.ON Elnät Sverige AB:s (E.ON Elnät) ansökan om tillstånd för en ny 130 kv kraftledning mellan Storsjöhöjden och Betåsen via Fängsjön inom Sollefteå kommun, Västernorrlands län. FORSCA AB (FORSCA) avser uppföra två vindkraftparker, Storsjöhöjden och Fängsjön i Västernorrlands län. Elproduktionen från de två vindkraftparkerna kommer att anslutas till stamnätsstationen vid Betåsen. Denna kraftlednings syfte är att transportera den uppsamlade effekten från båda vindkraftparkerna till stamnätsstationen i Betåsen. Information om intresseområden avseende bland annat natur- och kulturmiljöer i ledningens planerade sträckning har samlats in. Vidare har inventeringsresultat från vindkraftexploatören legat till grund för planeringen och en egen naturvärdesinventering samt arkeologisk utredning har utförts. Ledningen kommer att anläggas i skogsmark, med en delsträcka som till viss del kan samlokaliseras med en befintlig väg samt två delsträckor som kan samlokaliseras med befintliga 400 kv kraftledningar. Den planerade ledningen korsar flera skogsbilvägar, en riksväg (nr 90) samt flera mindre vattendrag. Omgivande landskap är kuperat och skogsbevuxet med inslag av våtmarker och sjöar. Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 MB. Samrådet har pågått i omgångar mellan januari och juni Inledningsvis genomfördes ett tidigt samråd i januari 2014, därefter genomfördes samråd kring stråk och utredningsområde i januari och februari 2014, och slutligen hölls samråd kring sträckningar i maj-juni De synpunkter som inkommit under samrådet har beaktats vid planeringen av ledningssträckningen samt vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade den 17 november 2014 att planerad åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens samlade bedömning är att ingreppet som krävs för uppförandet av den nya ledningen, tillsammans med påverkan från återkommande röjnings- och underhållsarbeten, kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. sid 6/46

6 Det magnetfält som kommer att uppstå till följd av ledningen har beräknats. Ledningsplaceringen bedöms vara förenlig med myndigheternas rekommendationer avseende exponering för magnetiska fält. Under processen har flera olika alternativa ledningsstråk och sträckningar tagits fram och utvärderats. Baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt ekonomiska förutsättningar har det, enligt E.ON Elnäts bedömning, mest lämpliga sträckningsalternativet valts. Sammantaget bedöms den valda sträckningen för ledningen ge en för ändamålet liten påverkan på miljön. sid 7/46

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har fått förfrågan om att ansluta två planerade vindkraftparker i Västernorrlands län till det allmänna elnätet. Anslutning av de stora effekter som planeras kan endast ske på region- eller stamnätsnivå. E.ON Elnät ansvarar för regionnäten i berört område och har av det statliga affärsverket Svenska Kraftnät blivit anvisade att samla upp och ansluta all effekt mot stationen vid Betåsen, drygt 12 km norr om samhället Näsåker. Figur 1. Översiktskarta som visar de planerade vindkraftparkerna Fängsjön och Storsjöhöjden samt anslutningspunkten i Betåsen. Denna miljökonsekvensbeskrivning avser den ledningssträckning som krävs för att kunna ansluta uppsamlad effekt från vindkraftparkerna Storsjöhöjden och Fängsjön till den befintliga stationen vid Betåsen. De planerade stationer i vindkraftparkerna som krävs utöver ny kraftledning hanteras i separata tillståndsprocesser men lokaliseringen av stationerna är en förutsättning i tillståndsarbetet för kraftledningen. sid 8/46

8 1.2 Ledningens syfte FORSCA AB (FORSCA) avser att uppföra vindkraftparkerna Storsjöhöjden och Fängsjön i Västernorrlands län. Kraftledningens syfte är att ansluta den uppsamlade effekten från vindkraftparkerna Storsjöhöjden och Fängsjön till stamnätsstationen i Betåsen. Vindkraftparken Storsjöhöjden planeras omfatta upp till 32 vindkraftverk och ligger i Sollefteå kommun, medan vindkraftparken Fängsjön, som planeras omfatta upp till 120 vindkraftverk ligger inom både Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner. Ledningen planeras dock endast inom Sollefteå kommun. Tillstånd för båda parkerna söktes hos Länsstyrelsen i oktober I november 2013 gjordes en minskning av projekten för att tillgodose synpunkter som inkommit från berörda kommuner, organisationer och enskilda. För att omhänderta den elektricitet som vindkraftparkerna kommer att producera krävs en anslutning till det allmänna elnätet. E.ON Elnät planerar att uppföra och driva en ny kraftledning på spänningsnivån 130 kv för detta ändamål. 1.3 Lokalisering och omfattning E.ON Elnät har för avsikt att anlägga den nya 130 kv kraftledningen som luftledning. Kraftledningen planeras inom Sollefteå kommun, Västernorrlands län. Kraftledningen blir totalt cirka 48 km lång och kommer att anläggas i skogsmark. Ca 10 km ledning hamnar inom Storsjöhöjdens och Fängsjöns vindparksområde. På en sträcka av ca 6 km kan ledningen samlokaliseras med en befintlig 400 kv stamnätsledning. Övrig sträcka sker huvudsakligen i obanad skogsterräng, längs enskild väg samt inom vindparksområdena. Ledningen korsar flera skogsbilvägar, en riksväg (nr 90), en järnväg, Ångermanälven samt flera mindre vattendrag. Ledningen kommer att utgå från en ny planerad transformatorstation inom Storsjöhöjdens vindkraftpark. Från stationsplaceringen planeras ledningen i nordöstlig riktning och kan samlokaliseras med Svenska Kraftnäts befintliga 400 kv ledning på en sträcka om knappt 6 km. Vid gränsen till Örnsköldsviks kommun byter sträckningen riktning och följer kommungränsen ca 2 km norrut. Därefter görs en ny riktningsändring, mot nordväst, och ledningssträckningen passerar norr om Backsjön, genom Fängsjöns vindparksområde, rundar Stugusjön och fortsätter norrut till transformatorstationen i Fängsjöns vindkraftpark. Från Fängsjön passerar ledningssträckningen västerut, inledningsvis genom vindparksområdet, norr om Rävsjön och söder om Jansjö där riktningen ändras till nordvästlig och Fransvägen följs fram till väg 90. Här byter sträckningen riktning för att möjliggöra samlokalisering med Svenska Kraftnäts 400 kv ledning, Ångermanälven korsas och slutligen nås stamnätsstationen i Betåsen. sid 9/46

9 1.4 E.ON Elnät Sverige AB E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder. E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession. sid 10/46

10 2 Lagstiftning 2.1 Generellt Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. 2.2 Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 2.3 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Syftet är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. sid 11/46

11 2.3.1 De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Dessa beaktas enligt nedan. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningen. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB Genom ISO certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB Ledningsägaren verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB Ledningens sträckning har under tillståndsarbetet anpassats för att minska intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska uppfyllas. sid 12/46

12 2.3.2 Hushållning med mark och vatten I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. I utredningen och analysen av den planerade anäggningen har anpassning och hänsynstagande till kända bevarandeintressen gjorts. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormer antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive vattendistrikt. Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar att överskridas. sid 13/46

13 3 Rättigheter och övriga tillstånd 3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten. 3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. För transformatorstationerna i vindkraftparkerna krävs bygglov. De övriga tillstånd och dispenser som krävs i det aktuella fallet kommer att sökas. sid 14/46

14 4 Samråd 4.1 Genomförande Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 MB. Samrådet har pågått i omgångar mellan januari och juni 2014, inledningsvis genom ett tidigt samråd i januari 2014, därefter genomfördes samråd kring stråk och utredningsområde i januari och februari 2014, och slutligen hölls samråd kring sträckningar i maj-juni respektive oktobernovember Ett förberedande samrådsmöte genomfördes med länsstyrelsen och berörda kommuner i början av januari I samband med detta upprättades en projektbeskrivning (samrådsunderlag) innehållande kartor med föreslagna alternativa ledningsstråk inom ett större utredningsområde, se figur 3. I materialet fanns även de intresseområden som identifierats inom utredningsområdet. Ett bredare samråd kring utredningsområde och stråk genomfördes under januari och februari 2014 via utskick av samrådsmaterialet till länsstyrelse och berörda kommuner samt övriga berörda myndigheter och organisationer. Allmänheten informerades om projektet via annons i lokaltidningen den 11 januari Inkomna synpunkter i stråksamrådet beaktades och alternativa sträckningar för ledningen togs fram, se figur 4. Därefter inleddes samråd kring sträckningsalternativen i maj och juni Samrådet genomfördes genom utskick av samrådsmaterial till länsstyrelse, berörda kommuner, övriga berörda myndigheter och organisationer. Berörda fastighetsägare tillsändes samrådsinformation samt inbjöds till samrådsmöte den 19 maj 2014 i Näsåker. På grund av en sträckningsjustering hölls även ett kompletterande samråd under oktobernovember Inkomna synpunkter samt en beskrivning av samrådets genomförande redovisas i samrådsredogörelsen som bifogas i bilaga Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade den 17 november 2014 att planerad åtgärd antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens samlade bedömning är att ingreppet som krävs för uppförandet av den nya ledningen, tillsammans med påverkan från sid 15/46

15 återkommande röjnings- och underhållsarbeten, kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut bifogas som bilaga 6. sid 16/46

16 5 Alternativ 5.1 Huvudalternativ Efter genomförd lokaliseringsutredning med tillhörande samrådsprocess har E.ON Elnät tagit fram ett huvudalternativ för den planerade sträckningen. Huvudalternativet anses vara det mest lämpliga alternativet baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt ekonomiska förutsättningar. Den planerade ledningssträckningen av luftledningen framgår av kartan i figur 2 samt i bilaga 1. Figur 2. Översiktsbild med planerad ledningssträckning. sid 17/46

17 5.2 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Efter genomförda kartstudier och platsbesök identifierades alternativa ledningsstråk samt ett lämpligt utredningsområde. De olika alternativen delades upp i kombinerbara delalternativ vilka illustreras i figur 3. Efter information från tidiga myndighetskontakter samt från egna utredningar upprättades 17 kombinerbara stråk enligt figur 3. Dessa alternativ utgjorde grunden för det breda samrådet som genomfördes i januari och februari Figur 3. Undersökta stråkalternativ för kraftledningen. Antalet möjliga alternativ begränsas bland annat av nätstationernas lokaliseringar, planerade vindkraftverk, identifierade naturintressen samt större vattendrag. En samlad bedömning baserad på inkomna samrådssynpunkter samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar resulterade i att stråkkombinationerna O, K, L, M sid 18/46

18 och A huvudsakligen valdes för fortsatt utredning. Vidare tillkom även flera nya alternativ, dels utifrån önskemål från berörda fastighetsägare samt efter information från intresseorganisationer. Utifrån inkomna synpunkter i samrådet, tidigare kända intressen, resultat från en genomförd naturvärdesinventering samt teknisk genomförbarhet togs sträckningsalternativ för den planerade ledningen fram, se figur 4. Efter genomfört sträckningssamråd samt ytterligare tekniska undersökningar och en arkeologisk utredning togs huvudalternativet enligt figur 2 fram. Figur 4. Undersökta sträckningsalternativ för kraftledningen. 5.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Det medför att de planerade vindkraftparkerna vid Storsjöhöjden och Fängsjön inte kan anslutas till det allmänna elnätet och därmed ej heller uppföras. Ett nollalternativ innebär i betydelsen en utebliven utbyggnad av vindkraft vilket medför fortsatt negativ miljöpåverkan då man går miste om förnyelsebar energi. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller markanvändning, säkerhet, landskapsbild och övriga intressen som beskrivs i denna MKB. sid 19/46

19 6 Utförande, drift och underhåll 6.1 Utformning För att kunna överföra den förväntade produktionen från de planerade vindkraftparkerna krävs en 130 kv kraftledning. Ledningen avses uppföras som luftledning. Det svenska elnätet är ett s.k. 3-fassystem för växelström. Det innebär att vi i våra hushåll använder oss av tre faser och att alla kraftledningar därmed också har tre faser. En luftledning på aktuell spänningsnivå med stora anslutningseffekter byggs antingen med trä- eller stålstolpar. Med grövre faslinor och stora mekaniska laster är varmförzinkade rörstålstolpar ett lämpligt alternativ, se figur 5. Rörstålstolpar är den tekniska lösning som är huvudalternativ för ledningen i jämförelse med impregnerade trästolpar. Spannet mellan stolparna kan variera kraftigt utmed sträckningen beroende på terräng och stolpval men brukar i genomsnitt vara cirka 200 meter för aktuell spänningsnivå. För att uppfylla lagkrav måste luftledningen trädsäkras genom att en skogsgata på ca meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Förutom detta kommer enstaka höga träd att fällas utanför detta område om de vid fall kan skada ledningen. Se figur 6 för en principillustration av en ledningsgata. sid 20/46

20 Figur 5. Bild (visar dubbelutförande) och illustration av luftledning med stålrörstolpe för 130 kv. Figur 6. Principskiss av en ledningsgata. sid 21/46

21 6.1.1 Transformatorstationer För att kunna ansluta de båda vindkraftparkerna till elnätet krävs en transformatorstation i respektive park. Stationerna placeras inom vindkraftparkerna och deras lokaliseringar är anpassade för att passa vindkraftparkernas effektflöde. Stationsområdena kommer att uppta en yta om ca 100x100 meter som inhägnas. Inom de båda stationsområdena kommer en kontrollrumsbyggnad om ca 15x25 m att uppföras samt eventuellt en mast om maximalt 20 meter. Resterande ytor inom stationsområdena hårdgörs med grusmaterial. För att möjliggöra transporter kommer tillfartsvägar att anläggas från befintliga vägar. Transformatorstationerna är inte koncessionspliktiga enligt ellagen (1997:857). För att pröva deras lokalisering har E.ON Elnät gjort en anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslutade den 8 juli 2014 att de inte har något att invända mot de anmälda åtgärderna varken ur naturmiljösynpunkt eller utifrån Kulturmiljölagens bestämmelser. 6.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder Luftledningsbyggnation innebär att ledningsstakning genomförs i det berörda ledningsstråket. I samband med detta tillkommer även arbete med stolpdimensionering och markundersökning vid de tilltänkta stolpplatserna. Byggnationsarbetet omfattar även grundläggning av stolpar i mark, återfyllning av uppgrävda massor och stampning med grävmaskiner. När stolparna är på plats dras linorna upp med hjälp av lindragningsmaskiner. Vid smala passager eller vid ogynnsamma markförhållanden kan avvikande stolpkonstruktioner bli aktuella även om utgångsläget i detta projekt är en lösning med rörstålstolpar. Vid risk för påverkan på känsliga miljöer kontaktas berörd myndighet för åtgärder för att minimera påverkan. Exempel på generella hänsynsåtgärder som kan vidtas för att minska påverkan på skyddsvärda biotoper är kvarlämnande av död ved, kvarlämnande av lågväxande buskar i skogsgatan i anslutning till vattendrag, sjöar och våtmarker. 6.3 Drift och underhåll För att erhålla en hög driftsäkerhet sker ett löpande underhåll av ledningarna. Underhållet utgörs dels av tekniskt underhåll av ledningskonstruktionen och dels av röjning av ledningsgatan. Ledningar i regionnätet ska enligt lagstiftningen vara trädsäkrade, vilket innebär att inga träd vid fall ska kunna nå ledningarna och orsaka skador på dem. Detta görs genom att vegetation inom den så kallade skogsgatan röjs. För denna ledning kräver skogsgatan en bredd på ca meter. Även utanför detta område, inom den så kallade ledningsgatan, tas träd ner som är så höga att de vid fall riskerar att nå ledningarna. Röjning av ledningsgatan sker regelbundet. Kemiska bekämpningsmedel används inte. Planerat underhåll genomförs med ett intervall på mellan 8 och 10 år. sid 22/46

22 Ledningsgatan i en skogsmiljö är ofta en från omgivningen avvikande biotop som bibehålls under ledningens hela livstid. Ledningsgator har konstaterats utgöra värdefulla biotoper som gynnar ett flertal växter, insekter och fåglar. Dessutom ger de ett tillskott av nyttigt bete för klövdjur. sid 23/46

23 7 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 7.1 Landskapsbild Beskrivning Största delen av området består av ett höglänt skogslandskap med många myrar och sjöar. Ångermanälven passerar genom områdets västra del och den planerade ledningen kommer att korsa älven. Längs älvdalgången breder ett småskaligt odlingslandskap ut sig Konsekvensbedömning Den planerade kraftledningen kommer att medföra en viss förändring av landskapsbilden. Mest påtaglig blir förändringen i tidigare relativt opåverkade områden där ingen samordning med annan infrastruktur är möjlig. Genom skogsmark måste en cirka meter bred ledningsgata avverkas. I öppnare terräng, som t.ex. intill myrmark, kommer ledningen att synas mer. Inverkan i landskapet blir något större vid stolpplaceringarna än i spannen. 7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Markanvändningen inom utredningsområdet består i huvudsak av skogsbruk och renskötsel. En stor andel av fastigheterna ägs av SCA och andra stora skogsägare, särskilt i östra delen av utredningsområdet kring de båda vindkraftparkerna. På dessa fastigheter bedrivs ett storskaligt skogsbruk. Det finns även en mängd mindre fastigheter där skogsbruk bedrivs i mindre skala. De flesta av dessa fastigheter är koncentrerade till området öster om Ångermanälven. Bebyggelsen är mestadels gles, flest bostadshus finns i områdets västra del längs med väg 90 och kring Lasele kraftverk. Närmaste bostadshus ligger drygt 120 meter från ledningens planerade sträckning. En jaktstuga med kringbyggnader är lokaliserade meter från planerad ledning samt en byggnad på en lantbruksenhet ca 30 meter från densamma. Sollefteå kommun saknar aktuell kommuntäckande översiktsplan, dock finns en vindkraftsplan som antogs , Vindbruk i Sollefteå kommun Fördjupad översiktsplan. I vindkraftsplanen finns flera områden som kommunen valt ut som lämpliga för vindkraftsutbyggnad och delar av vindkraftparkerna Fängsjön och Storsjöhöjden är med i planförslaget. Området är även utpekat som riksintresse för vindbruk. sid 24/46

24 7.2.2 Konsekvensbedömning Den planerade ledningen bedöms få små konsekvenser för bebyggelsen och kommunala planer. En förutsättning för att kunna uppföra vindkraftparkerna är att elproduktionen kan omhändertas. Markanvändningen i området består i huvudsak av skogsbruk. Konsekvensen av ledningen och tillhörande ledningsgata är att produktiv skogsmark tas ur bruk under hela ledningens livslängd. Påverkan blir mindre där ledningen kan samlokaliseras med befintliga ledningar och ledningsgator samt med vägar. 7.3 Naturmiljö Beskrivning I tillståndsarbetet har hänsyn tagits till identifierade naturmiljöintressen. Intresseområden har inhämtats digitalt från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Via intresseföreningar har även sekretessbelagd artskyddsinformation delgivits sökanden som planeringsunderlag för ledningen. En naturvärdesinventering genomfördes under sommaren 2014 utmed ledningssträckningen. En huvudsträckning inklusive en alternativ delsträcka inventerades och resultatet från denna användes som beslutsunderlag inför val av sträckning. Vidare har E.ON Elnät även tagit del av vindkraftexploatörens naturvärdesinventeringar i planeringsarbetet för ledningen. Naturvärdesinventeringen är bilagd denna MKB som bilaga 4. Intressekartor med naturmiljöintressen återfinns i bilaga 2a samt bilaga 2b. Ledningen planeras i närheten av eller i direkt anslutning till följande naturmiljöintressen: Riksintresse avseende natur Naturvårdsobjekt Nyckelbiotop Våtmarksinventerat område Sumpskogar Fiskevårdsområde Den planerade ledningen kommer att korsa Rocksjöån mellan Stor-Rocksjön och Stor- Aspsjön. Rocksjöån utgör tillsammans med flertalet sjöar, vattendrag och våtmarksområden ett riksintresseområde för naturvården med namnet Övre Nätraån med sid 25/46

25 Bärmsjön. På denna sträcka avses ledningsalternativet samlokaliseras med den befintliga 400 kv ledningen som redan korsar riksintresseområdet. Den planerade sträckningen korsar Jansjöån som tillsammans med Jansjön, Vigdsjön och Vigdan bildar ett sammanhängande naturvårdsobjekt. Vidare passeras naturvårdsobjektet Myr längs Ampbäcken på ett avstånd om ca 60 meter. Ledningen passerar nära tre nyckelbiotoper, alla är ur SCA:s inventering. Områdena beskrivs utgöras av barrnaturskog, gransumpskog och barrskog. Det förstnämnda området passerar i kanten på nyckelbiotopen medan de andra två passeras på 30 respektive 50 meters avstånd. Två våtmarksinventerade områden finns i närheten av ledningssträckningen. Det ena området ligger i Fängsjöns vindparksområde och den planerade sträckningen passerar i utkanten av våtmarken. Området benämns Omsjö-Stormyran och är klassificerat till klass 3. Det andra området tillhör klass 1 och sammanfaller med naturvårdsobjektet Myr längs Ampbäcken enligt ovan. Två områden med sumpskog finns i närheten av den planerade ledningen. Båda områdena ligger längs den delsträcka av ledningen som planeras samlokaliseras med Svenska kraftnäts befintliga 400 kv kraftledning. Sumpskogsområdet Skravelmyran ligger ca 70 meter från planerad ledningssträcka medan området Jakobsmyran kommer att passeras i utkanten. Ledningen kommer att passera igenom Näsåkers fiskevårdsområde. I den naturvärdesinventering som genomfördes identifierades flera områden med naturvärden. Resultatet har använts som beslutsunderlag för att välja sträckning, och i kombination med justering av den valda sträckningen har de flesta områdena kunnat undvikas. Ledningen kommer dock lokaliseras nära fyra områden med högt naturvärde, fem områden med påtagligt naturvärde och fyra områden med visst naturvärde. Områdena presenteras nedan i tabell 1 och åskådliggörs i kartan i bilaga 2a. Mer information om områdena finns i rapporten från naturvärdesinventeringen i bilaga 4. sid 26/46

26 Tabell 1. Berörda naturvärden som identifierats i naturvärdesinventeringen Hällås Namn Naturvärdes klass Visst naturvärde Beskrivning Ledningen korsar området, på denna sträcka är ledningen samlokaliserad med en befintlig 400 kv kraftledning. Hällåshöjden, södra Högt naturvärde Ledningen passerar 40 m från området, på denna sträcka är ledningen samlokaliserad med en befintlig 400 kv kraftledning. Hällåshöjden, norra Rocksjöån Påtagligt naturvärde Högt naturvärde Ledningen passerar 50 m från området, på denna sträcka är ledningen samlokaliserad med en befintlig 400 kv kraftledning. Ledningen korsar i utkanten av området, på denna sträcka är ledningen samlokaliserad med en befintlig 400 kv kraftledning Myr norr om Påtagligt Backsjön naturvärde Vitbergshöjden Påtagligt naturvärde Stugusjön Påtagligt söder naturvärde Stugusjön Visst sydväst naturvärde Järpberget Högt naturvärde Torvströmyran Visst naturvärde Jansjöån Högt naturvärde Ledningen passerar drygt 30 m från området Ledningen passerar 30 meter från området Ledningen passerar i utkanten av området Ledningen passerar i utkanten av området Ledningen passerar 50 m från området Ledningen passerar drygt 10 m från området Ledningen passerar drygt 35 m från området, på andra sidan om vägen från området Vigdsjön norr Betåsen Visst naturvärde Påtagligt naturvärde Ledningen passerar knappt 40 meter från området, på andra sidan om vägen från området Ledningen korsar området sid 27/46

27 7.3.2 Konsekvensbedömning Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade naturintressen med högre miljövärde. Ledningssträckningen har anpassats utifrån inventeringsresultaten genom att sträckningen lokaliserats utanför kända naturintressen med högre miljövärde. Dock kommer ledningen att beröra några naturvärden, konsekvensen av detta beskrivs nedan. Ledningen kommer att korsa Rocksjöån som ingår i riksintresseområdet för natur vid namn Övre Nätraån med Bärmsjön. Ån identifierades även som ett högt naturvärde i naturvärdesinventeringen. Områdets geografiska utbredning gör det svårt att undvika, men området är redan påverkat av den befintliga 400 kv kraftledningen som den planerade ledningen avses samlokaliseras med. Generellt för vattendrag kommer vegetation sparas intill strandkanten förutsatt att det kan ske utan att äventyra ledningens säkerhet. Jansjöån kommer också att korsas av den planerade ledningen, ån ingår i ett naturvårdsobjekt och identifierades som ett högt naturvärde i naturvärdesinventeringen. Upptäckten av naturvärdet i inventeringen gjorde att det ursprungliga sträckningsförslaget justerades så att ledningen nu planeras på södra sidan om den befintliga vägen som passerar i området. Denna justering gjordes för att minimera intrånget i området. Då naturvårdsobjektet sträcker sig längs vattendraget Vigdan från Ångermanälven till Jansjön, en sträcka om ca 10 km, gör utbredningen det svårt att undvika området helt. Ytterligare ett område med högt naturvärde ur naturvärdesinventeringen kommer att korsas av ledningen, Hällåshöjden södra. Även detta område ligger på sträckan där ledningen planeras samlokaliseras med en befintlig 400 kv ledning. Den planerade ledningen bedöms inte påverka området ytterligare. Ledningssträckningen planeras i direkt anslutning till en nyckelbiotop ur SCA:s inventering, ett område ur våtmarksklassificereringen samt ett sumpskogsområde. E.ON Elnät strävar efter att anpassa stolpplaceringarna för att minimera intrånget i våtmarken och sumpskogen. För nyckelbiotopen kommer E.ON Elnät att anpassa ledningen så att ledningsgatan hamnar utanför denna. I samband med ledningsbyggnationen behöver skog i området tas ned. För att undvika skador på naturintressen i ledningsgatan i samband med uppbyggnad och underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas, genom att t.ex. minimera terrängkörning med maskiner eller utföra avverknings- och byggnationsarbeten under tidsperioder då marken är tjälad. Tekniska hjälpmedel, såsom grävmaskinsplattor och mobila broelement, kan även användas för att minska risken för att betydande naturmiljöer förstörs. sid 28/46

28 7.4 Kulturmiljö Beskrivning Då området delvis var oinventerat på fornlämningar gjordes en arkeologisk utredning längs sträckningen. Resultatet från inventeringen presenteras i rapporten i bilaga 5. Vid inventeringen identifierades 14 tidigare okända fornlämningar. Precis öster om Ångermanälven, ca 20 meter söder om ledningen, ligger en av de lämningar som hamnar närmast ledningen. Objektet, Ådals-Liden 197, utgörs av en husgrund från förhistorisk tid och är klassificerat som en övrig kulturhistorisk lämning. Övriga lämningar som identifierats i inventeringen och berörs av ledningen är koncentrerade till området söder om Stugusjön. Av tolv objekt är två klassificerade som fasta fornlämningar, medan de resterande är övriga kulturhistoriska lämningar. De fasta fornlämningarna utgörs av en fångstgrop och en dammvall, övriga objekt är husgrunder från historisk tid, bytomter/gårdstomter samt fossila åkrar. Se karta i figur 7. Även information om tidigare kända fornlämningar inhämtades från Riksantikvarieämbetet, i detta underlag fanns dock inga fornlämningar som berörs av ledningen. Se även bilaga 2c för en illustration över närliggande kulturmiljöintressen. sid 29/46

29 Figur 7. Fornminnen vid Stugusjön, resultat ur arkeologisk inventering Konsekvensbedömning Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar genom att sträckning och stolpplaceringarna anpassas så att fornminnen kan undvikas. Sträckningen har justerats efter genomförd inventering och vidare är ingen av de lämningar som är klassificerade som fasta fornlämningar direkt berörda av ledningssträckningen. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation så kommer arbetet att avbrytas och omedelbar anmälan ske till länsstyrelsen. 7.5 Friluftsliv Beskrivning Inom området bedrivs jakt, fiske och skoterkörning. Området utnyttjas även till bär- och svampplockning samt andra fritidsaktiviteter Konsekvensbedömning En kraftledning kan uppfattas som störande för naturupplevelsen, framförallt när det gäller det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd miljö ofta är det som eftersträvas. Ljud kan uppstå kring kraftledningen och upplevs ibland som störande och obehagligt. Strövande i skog och mark kan begränsas under ledningens byggskede. Andra, mer positiva, konsekvenser av kraftledningar är att naturen kring ledningen blir relativt lättillgänglig för sid 30/46

30 allmänheten. Detta medför att det rörliga friluftslivet med t.ex. bär- och svampplockning, skidåkning och skoterverksamhet är vanliga längs med en kraftledningsgata. 7.6 Infrastruktur Beskrivning Den planerade sträckningen korsar en väg av riksintresse, riksväg 90 Utansjö-Sollefteå- Junsele och korsar en tertiär länsväg med nummer 967. Ett stort antal enskilda vägar och skogsbilvägar berörs också. Den planerade sträckningen korsar även järnvägen Hoting Forsmo som är en enkelspårig, ej elektrifierad järnväg. Inom närområdet finns flera kraftledningar i region- och lokalnäten. En stamnätsledning kan utnyttjas för samlokalisering med den planerade kraftledningen. Planer på stora vindkraftetableringar finns i området, något som den planerade ledningen är en konsekvens av Konsekvensbedömning Den planerade ledningen kommer att passera genom en del av vindkraftparkerna Storsjöhöjden och Fängsjön. Ett visst säkerhetsavstånd måste hållas mellan planerad ledning och vindkraftverk för att skydda ledningen från iskast, samt medge plats för helikopterinspektion inför underhåll. En viss inskräkning av vindkraftparkens optimeringsmöjligheter är nödvändig för föreslagen ledningssträckning. I övrigt har samlokalisering med befintlig infrastruktur eftersträvats i planeringen av ledningen. 7.7 Rennäring Beskrivning Öster om Ångermanälven ligger ett vidsträckt område utpekat som riksintresse för rennäringen, det sträcker sig förbi båda vindkraftparkerna i Fängsjön och Storsjöhöjden och den planerade sträckningen för ledningen passerar därmed igenom området. Tre samebyar bedriver rennäringsverksamhet inom området där ledningen planeras, Ohredahke, Voernese och Vilhelmina södra. Området används till bland annat vinterbete, uppsamlingsplats och trivselland. Även ett par flyttleder finns inom området och några av dessa korsas av sträckningen Konsekvensbedömning Vid anläggande av nya ledningsgator i rennäringsområden så kan ibland rörelsemönstret hos renarna ändras under de första åren. Det finns studier som visar att renar av energisparande skäl använder kraftledningsgator som vandringsvägar. Det kan innebära sid 31/46

31 problem när man vill flytta renarna i samlad trupp. För det fallet finns det möjlighet att exempelvis uppföra plankavskärmningar vid lämpliga platser för att skapa avbrott i oönskad renströvning. Samrådet har inte påvisat att dessa åtgärder är nödvändiga, men skulle behov påvisas så strävar E.ON Elnät efter att ta rimlig hänsyn till eventuella rennäringsintressen. Området där ledningen planeras används idag till vinterbete för renarna. Vinterbetet består av lavar och bärris vilket främst finns i skogslandet. När ledningsgator röjs på skog försvinner värdefullt vinterbete för renarna. Fortsatt dialog med de aktiva samebyarna i området kommer att ge ytterligare information om eventuella åtgärder som kan minska påverkan. I planeringen av ledningen har flera samråd genomförts med rennäringen med strävan efter att minimera påverkan. 7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning av ljudeffekter och buller Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett sprakande ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart. Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 Alstring av ljud och luftföroreningar rekommenderas att ljud från kraftledningar överstigande db(a) bör undvikas. Dessa ljudnivåer är dock mycket ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid ledningar med högre spänning än 400 kv. Under byggskedet kan buller från anläggningsmaskiner och transportfordon upplevas som störande av närboende. En del arbetsmoment är i sig själva också bullerframkallande Konsekvensbedömning Eftersom det buller som förväntas uppkomma i samband med byggnation är mycket tidsbegränsat, bedöms påverkan på boendemiljön bli liten. Påverkan från ledningens ljudeffekter bedöms som relativt liten men är också väldigt subjektivt. Andelen befintliga ledningar på högre spänningsnivåer är omfattande i området och närboende förväntas vara vana vid eventuella ljudeffekter som kan uppstå Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, sid 32/46

32 kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz. För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från elanläggningar utanför huset. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från ledningen. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. sid 33/46

33 Vidare ger Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om det kan genomföras till rimliga kostnader (Magnetfält och hälsorisker 2009): Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer E.ONs magnetfältspolicy E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan. Vi för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält. Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält och tar människors oro på allvar. Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar Magnetfält från aktuell ledning Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning beror på avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och strömmens storlek (belastning). En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög men i det aktuella fallet främst när vinden bidrar till hög elproduktion. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en planerad ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens årsmedelbelastning. E.ON Elnät har gjort en beräkning över det magnetfält som kommer att alstras av 130 kv-ledningen. Beräknat magnetfält på olika avstånd från centrum på en enkel 130 kv ledning i rörstolpsutförande framgår av figurerna 8 och 9 nedan. Olika delsträckor redovisas eftersom tillkommande vindkraftproduktion förändrar lastförutsättningarna i elnätet. Beräkningarna avser alstrat fält 1 m ovan markytan. För beräkningarna har antagits att medelhöjden i linspannet är 11 m. sid 34/46

34 Figur 8. Beräknat magnetfält (µt) för 130 kv rörstolpsledning på sträckan Storsjöhöjden - Fängsjön. För aktuell delsträcka beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µt) drygt 15 meter från ledningens centrum. Närmaste bostadshus på denna delsträcka ligger 120 meter från ledningen. sid 35/46

35 Figur 9. Beräknat magnetfält (µt) för 130 kv rörstolpsledning på sträckan Fängsjön - Betåsen. För aktuell delsträcka beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µt) ca 45 meter från ledningens centrum. Närmaste bostadshus på denna delsträcka ligger ca 125 meter från ledningen Konsekvensbedömning Ledningen planeras på ett väl tilltaget avstånd från befintliga bostadshus och magnetfältet bedöms inte avvika från normalt bakgrundsvärde vid dessa bostadshus. Ledningen bedöms därmed inte ge några negativa konskevenser ur magnetfältssynpunkt med avseende på boendemiljö. sid 36/46

36 8 Andra studerade alternativ Enligt MB (6 kap. 7 4pt.) ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, och alternativa utformningar, samt en motivering varför ett visst alternativ valts. 8.1 Alternativ lokalisering Syftet med aktuell kraftledning är att ansluta elproduktionen från vindkraftanläggningarna Storsjöhöjden och Fängsjön till det allmänna elnätet. Inför föreliggande planerings- och tillståndsarbete har E.ON Elnät haft en dialog med det statliga affärsverket Svenska Kraftnät för att bestämma var anslutning mot stamnätet kan ske. De i närområdet planerade vindkraftparkernas lokalisering i kombination med tillgänglig kapacitet har utmynnat i att stamnätsstationen vid Betåsen blivit anvisad som anslutningspunkt av Svenska Kraftnät. Den alternativutredning som redovisas i projektet, se avsnitt 4, har utgått ifrån anvisad anslutningspunkt vid Betåsen och planerade transformatorstationer vid vindkraftparkerna, vars placeringar har varit beroende av parkernas effektflöden. Inom ramen för tillståndsarbetet har flera möjliga stråk- och sträckningsalternativ tagits fram och analyserats. 8.2 Utvärdering av alternativ samt val av aktuellt huvudalternativ Under samråden inkom information och synpunkter som ledde fram till de val som gjorts, först av stråk, sedan framtagande av sträckningsalternativ och till sist val av huvudalternativ. Vidare har E.ON Elnät låtit göra en naturvärdesinventering och arkeologisk utredning där resultaten användes för att justera sträckningen ytterligare. Här följer en kort sammanfattning av de val som gjorts Utredningsområde och stråk Processen inleddes med att ett större område studerades och utifrån möjliga lägen för planerade stationer och vindkraftparkernas utformningar identifierades ett utredningsområde för kraftledningen. Inom detta område togs sedan ett antal stråk fram. Dessa stråk togs fram utifrån den information som inhämtats om natur- och kulturmiljöförutsättningar, information om bostäder i området, tekniska och ekonomiska aspekter, befintlig infrastruktur såsom kraftledningar och vägar samt kända markförhållanden. Utredningsområdet och de ursprungliga stråken användes som underlag för ett tidigt samråd med berörd länsstyrelse och kommun. sid 37/46