Planerad 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Planerad 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun Juli 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av r och För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 8 1 Inledning Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB 10 2 Tillstånd och tillåtlighet Nätkoncession för linje Genomförande av samråd Stråksamråd Sträckningssamråd Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Tillåtlighet De allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) 15 3 Alternativutredning Metod Studerat utredningsområde Studerade stråkalternativ Stråkalternativ 1 19 sid 3/78

4 3.3.2 Stråkalternativ 2 till Stråkalternativ Stråkalternativ 7 till Markkabelstråk A Längder Avfärdade stråk Studerade sträckningsalternativ Sträckningsalternativ A Sträckningsalternativ B, C och D Sträckningsalternativ E Sträckningsalternativ F och G Justering av sträckning G Nollalternativ Förordat huvudalternativ Motivering till avfärdade sträckningar Alternativ för jämförelse 29 4 Beskrivning av förordat huvudalternativ Teknisk utformning Anläggande och försiktighetsåtgärder Drift och underhåll 33 5 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativet Landskapsbild Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Natur- och vattenmiljö 40 sid 4/78

5 5.3.1 Kända naturmiljöintressen samt naturvärdesinventering Beskrivning Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Vattenmiljö och våtmarker Beskrivning Konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder Skyddade arter och fågelliv Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Kulturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Rennäring Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Friluftsliv Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Infrastruktur Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Elektromagnetiska fält Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Kumulativa effekter 62 sid 5/78

6 5.9.1 Beskrivning Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder 62 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning, jämfört alternativ Landskapsbild Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Naturmiljö och vattenmiljö Kända naturmiljöintressen Beskrivning Konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder Vattenmiljö och våtmarker Beskrivning Konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder Skyddade arter Beskrivning Konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder Kulturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Rennäring Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Friluftsliv 73 sid 6/78

7 6.6.1 Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Infrastruktur Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Elektromagnetiska fält Beskrivning Konsekvensbedömning Skadeförebyggande åtgärder Kumulativa effekter Beskrivning Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder 75 7 Samlad bedömning 76 Referenser 78 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta ledningssträckning Bilaga 2 Intressekartor Bilaga 3 Samrådsredogörelse Bilaga 4 Länsstyrelsens beslut Bilaga 5 Rapport: Inventering och bedömning av naturvärde och fågelliv sid 7/78

8 Sammanfattning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) planerar att uppföra en ny 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker. Syftet med ledningen är att förstärka elnätet i området och öka leveranssäkerheten till orterna. Kraftledningen planeras som en ny 40 kv luftledning mellan den befintliga transformatorstationen i Forsmo och en ny planerad transformatorstation nära Näsåker. Ledningsträckningen är ca 25 km lång och ligger helt inom Sollefteå kommun. Största delen av sträckningen, ca 23 km, planeras att samlokaliseras med befintliga stam- och lokalnätsledningar. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till E.ON Elnäts ansökan om nätkoncession för linje (tillstånd) för ledningen. Information om intresseområden avseende bland annat natur- och kulturmiljöer längs ledningens planerade sträckning har samlats in. Vidare har naturvärdes- och fågelinventering genomförts. En konsekvensbedömning redovisas i denna MKB. Under processen för att ta fram lämpliga områden och ledningsstråk har tidigare samråd för kraftledningen genomförts i omgångar under perioden Eftersom flera år hunnit förlöpa från dessa tidigare genomförda samråd gjordes ett omtag kring delar av tillståndsprocessen. Tillkommande samråd har genomförts i enlighet med 6 kap. MB. Samråd har genomförts i två etapper, först ett kring utredningsområde och stråk och därefter ett om framtagna sträckningsalternativ för ledningen. Inkomna synpunkter har beaktats vid val av teknik samt ledningssträckning. Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade den 31 mars 2017 att byggande och drift av den nya ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Under processen har flera olika alternativa ledningsstråk och sträckningar tagits fram och utvärderats. Baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt ekonomiska förutsättningar har det, enligt E.ON Elnäts bedömning, mest lämpliga sträckningsalternativet valts. sid 8/78

9 1 Inledning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) planerar att uppföra en ny 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun, Västernorrlands län. Nybyggnationen medför att nätkoncession för linje (tillstånd) ska sökas för ledningen. Denna MKB utgör bilaga till E.ON Elnäts ansökan om tillstånd för ledningen. 1.1 Bakgrund Syftet med ledningen är att förstärka elnätet i området och skapa så kallade redundanta matningsvägar. Leveranssäkerheten av el kommer att öka eftersom risken för strömavbrott minskar i och med att den planerade ledningen driftsätts. Kraftledningen planeras mellan en befintlig transformatorstation i Forsmo och en ny transformatorstation i Näsåker. Den nya stationen (40/10 kv) behöver uppföras för att transformera spänningen från de inkommande ledningarna till lägre spänning så att strömmen skall kunna fördelas ut på lokalnätet i Näsåker. En lokaliseringsstudie har genomförts för att utreda lämplig lokalisering för den nya stationen och tillståndsprocessen för denna stationsplacering har hanterats separat. Transformatorstationernas placeringar framgår av kartan i figur 1. Ledningsträckningen är ca 25 km lång och ligger helt inom Sollefteå kommun. Största delen av sträckningen (ca 23 km) planeras att samlokaliseras med befintliga stam- och lokalnätsledningar. Ledningens planerade sträckning framgår av kartan i figur 2 och i bilaga 1. Inom projektet har alternativa lokaliseringar och teknisk utformning för ledningen utretts, denna lokaliseringsprocess beskrivs i kapitel 3 tillsammans med motivering kring valt sträckningsalternativ. sid 9/78

10 Figur 1. Översiktskarta över området kring Forsmo och Näsåker. Transformatorstationerna Forsmo och Näsåker som ledningen planeras mellan är utmärkta som gula punkter. 1.2 E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät är dotterbolag till E.ON i Norden och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Elnät utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. sid 10/78

11 Figur 2. Planerad sträckning för 40 kv ledningen. sid 11/78

12 2 Tillstånd och tillåtlighet 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en MKB. Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. 2.2 Genomförande av samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer som kan antas bli berörda. Under processen för att ta fram lämpliga områden och ledningsstråk har tidigare samråd för kraftledningen genomförts i omgångar framförallt under perioden Eftersom flera år hunnit förlöpa från dessa tidigare genomförda samråd samt för att uppfylla miljöbalkens krav på alternativredovisning beslutade E.ON Elnät att göra ett omtag kring delar av tillståndsprocessen. Detta omtag har inneburit att nya samråd har genomförts i två etapper, först genomfördes ett samråd kring utredningsområde och stråk och därefter genomfördes samråd kring framtagna sträckningsalternativ för ledningen. Inkomna synpunkter i båda samrådsomgångarna samt E.ON Elnäts eventuella bemötanden redovisas i samrådsredogörelsen som bifogas som bilaga Stråksamråd Stråksamrådet avsåg utredningsområde och alternativa stråk för den nya ledningen, bland de framtagna stråken fanns både luftlednings- och markkabelalternativ, se karta i figur 3. Skriftligt samrådsunderlag skickades ut den 27 maj 2016 till myndigheter och organisationer. För de av stråkalternativen berörda fastighetsägarna skickades ett komprimerat samrådsunderlag ut den 24 maj Berörda fastigheter bedömdes innefatta alla fastigheter belägna inom 100 meter från något av stråkalternativen. För allmänheten kungjordes projektet via annons i Tidningen Ångermanland den 27 maj Samrådstiden pågick till den 23 juni Tre samebyar, vilka har bedömts kunna ha intressen i eller kring framtagna stråk har genom särskilda brev bjudits in till samråd. sid 12/78

13 Under samrådstiden har det varit möjligt att lämna synpunkter samt nå projektorganisationen för att få ytterligare information om projektet och tillståndsprocessen. Samrådsunderlaget var även tillgängligt för nedladdning på webbsidan Sträckningssamråd Sträckningssamrådet avsåg framtagna sträckningsalternativ för ledningen, se figur 5. Skriftligt samrådsunderlag skickades ut den 11 november 2016 till myndigheter och organisationer, samt till berörda fastighetsägare. Underlaget som skickades till fastighetsägarna bestod av ett komprimerat samrådsunderlag samt en karta som visade sträckningsalternativen. Berörda fastigheter bedömdes innefatta alla fastigheter belägna inom 100 meter från något av sträckningsalternativen. Allmänheten kungjordes projektet via annons i Tidningen Ångermanland den 17 november 2016 och i Sollefteåbladet den 23 november Fastighetsägare och allmänhet fick även via utskick och respektive annons inbjudan till ett samrådsmöte i form av öppet hus i Näsåker den 30 november 2016 mellan klockan 16 och 19. Under samrådstiden var det liksom i stråksamrådet möjligt att nå projektorganisationen för att ställa frågor och lämna synpunkter. Samrådsunderlaget var även tillgängligt för nedladdning på webbsidan Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västernorrlands län har beslutat att byggande och drift av den aktuella ledningen mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut i sin helhet finns bifogat i bilaga Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. Normalt ansöker E.ON Elnät om ledningsrätt på alla regionnätsledningar och tecknade servitutsavtal används då som grund för ledningsrätten. Fastighetsägaren ersätts för den skada som förorsakas fastigheten i form av engångsersättning Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. sid 13/78

14 De övriga tillstånd och dispenser som kan krävas, till exempel strandsskyddsdispens, kommer att inhämtas och/eller sökas. 2.4 Tillåtlighet MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet De allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Elnät har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. Inom ramen för detta projekt har E.ON Elnät genomfört samråd med en bred krets samt utfört en naturvärdes- och fågelinventering. Sammantaget har detta resulterat i viktig information till projektet vad gäller bedömningen av lämplig sträckning, metodik och teknik vid byggnationen samt för bedömningen av miljökonsekvenser. Mot bakgrund härav har E.ON Elnät skaffat sig nödvändiga och tillräckliga kunskaper om projektets påverkan på miljön och människors hälsa. E.ON Elnät anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Elnät är certifierat enligt ISO Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras. sid 14/78

15 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av ledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna nedmonteras för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) Med bakgrund i genomförd alternativutredning anser E.ON Elnät att den föreslagna lokaliseringen och utformningen är den bästa med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm ej följs eller riskerar att inte följas framöver Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Elnät anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan för åtgärderna. sid 15/78

16 3 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. För en jämförelse av olika alternativ krävs i normalfallet att sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna innebär. 3.1 Metod I lokaliseringsutredningar utgår E.ON Elnät utifrån ett brett perspektiv där ett större område utreds. Inom detta utredningsområde identifieras lämpliga stråk för ledningen, vilka E.ON Elnät samråder kring. Stråken avgränsas utifrån sin lämplighet för ledningsanläggning, de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, bebyggelse, möjlighet att följa befintlig infrastruktur osv. Efter samrådet identifieras möjliga och genomförbara sträckningar, i synnerhet utifrån inkomna samrådssynpunkter samt miljömässiga och anläggningstekniska faktorer. 3.2 Studerat utredningsområde Ett utredningsområde avgränsades inom vilket det ansågs möjligt att anlägga den nya kraftledningen, se kartan i figur 3. Utredningsområdets avgränsning utgick ifrån projektets två fasta utgångspunkter, nämligen transformatorstationerna i Forsmo och Näsåker som ledningen ska förbinda. Den befintliga transformatorstationen i Forsmo, belägen strax söder om kraftverket vid Forsmoforsen, är en knutpunkt för E.ON Elnäts kraftledningar i området. Läget för stationen i Näsåker är fastställd, dock är stationen ännu inte uppförd. I ett tidigare skede i detta projekt genomfördes en lokaliseringsstudie för att utreda lämplig placering av stationen. Den kommer att vara belägen knappt 2 km sydost om samhället Näsåker, på östra sidan om Ångermanälven. Ångermanälven sträcker sig längs hela utredningsområdet i nord-sydlig riktning från Näsåker till Forsmo. Älven utgör en central del, både geografiskt i utredningsområdet och som utgångsläge i landskapet då en stor del av samhällsinfrastrukturen i området förhåller sig till älven. Bebyggelsen är koncentrerad till dess stränder och vägar sträcker sig parallellt längs den. Ångermanälven måste korsas av ledningen eftersom transformatorstationerna är belägna på olika sidor om älven. Inom utredningsområdet finns det samlokaliseringsmöjligheter för ledningen både på västra och östra sidan om älven. På västra sidan finns befintliga stamnätsledningar som ger möjlighet till samlokalisering och på östra sidan finns möjligheter dels med befintlig lokalnätsledning, och dels med väg 90 som passerar parallellt med Ångermanälven. sid 16/78

17 Att samlokalisera ledningen ger fördelar i form av att intrånget blir samlat. Ingen helt ny ledningsgata måste tas upp för ledningen utan istället kan befintliga ledningsgator breddas, vilket innebär att totalt sett mindre mark tas i anspråk för ledningen. Samlokalisering innebär också ett mindre fragmenterat landskap. Utredningsområdet omfattar främst kuperad skogsbruksmiljö med inslag av jordbruksmark samt flera sjöar och vattendrag. Inom hela utredningsområdet finns flera lokala höjder och utmanande branter. Terrängen väster om älven och även bitvis öster om älven är så kuperad att den utgör en begränsning för kraftledningsbyggnationen. Vidare finns ett antal naturmiljöintressen i området som ytterligare begränsar lokaliseringen av kraftledningen. Utredningsområdet begränsades således i norr och söder av de båda transformatorstationerna som ledningen planeras ansluta till, och i öst och väst breddades området för att möjliggöra samlokalisering med befintlig infrastruktur. Att låta ledningen passera ytterligare längre österut eller västerut ansågs ge en orimligt lång ledningssträcka. 3.3 Studerade stråkalternativ Arbetet med att ta fram stråkalternativ för den planerade ledningen inleddes med att studera resultaten av de tidigare genomförda samråden för utredningsområde och stråk. Därefter identifierades intressen för kulturmiljö, naturmiljö och friluftsliv med hjälp av kartdata från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet. Även övriga aspekter som kan innebära hinder för en kraftledning, såsom befintlig bebyggelse och bostäder, topografi, markbeskaffenhet och teknisk genomförbarhet undersöktes. Ytterligare två faktorer som vägt tungt vid framtagandet av stråken var möjligheten till samlokalisering med annan infrastruktur samt korsningen av Ångermanälven. Byggnation av kraftledningar vid älvkorsningar är ofta tekniskt komplicerade, därför behövdes lämpliga platser för korsning av älven identifieras och stråk tas fram utifrån dessa. Utifrån ovan nämnda förutsättningar identifierades tio preliminära stråkalternativ för luftledning och ett stråkalternativ för markkabel, se karta i figur 3. Stråk 1 och markkabelstråket passerar båda på östra sidan om Ångermanälven, medan resterade stråkalternativ, 2-10, passerar väster om älven. sid 17/78

18 Stråkalternativen fick en tilltagen bredd för att ge största möjliga flexibilitet inför framtagandet av sträckningar inom stråken. Stråken utformades även så att flera alternativ var möjliga att kombinera. Figur 3. Kartan visar framtaget utredningsområde och stråk för ledningen. sid 18/78

19 En utökad beskrivning av respektive stråk ges nedan: Stråkalternativ 1 Ett luftledningsalternativ identifierades på östra sidan om älven. Stråket passerar österut från stationen i Forsmo, korsar väg 90 och passerar därefter i nordlig riktning öster om vägen. Stråket togs fram utifrån samrådssynpunkter som inkom i de tidigare samrådsomgångarna i projektet (under åren ), då möjligheterna till att bygga luftledning mellan älven och väg 90 utreddes. Samrådet gav information kring samlad bebyggelse och turiststråk i form av både väg och vandringsled. Stråk 1 anpassades därför för att passera öster om väg 90 och de bebyggelsetäta områdena närmast älven Stråkalternativ 2 till 5 På västra sidan om Ångermanälven identifierades stråkalternativen 2-5 som möjliga alternativ på den södra delsträckan. De behöver alla kombineras med något av de andra alternativen för att nå hela vägen från Forsmo till Näsåker. Stråkalternativ 2 utgår från stationen i Forsmo och passerar västerut, och följer i stort befintlig ledningsgata tillhörande Svenska kraftnäts 220 kv ledning i nordvästlig riktning. Stråk 2 har utformats så att samlokalisering med befintlig ledning är möjlig på större delen av sträckningen. Stråkalternativ 3 och 4 togs fram för att möjliggöra samlokalisering med den västra stamnätsledningen, Svenska kraftnäts 400 kv ledning, som passerar igenom området. För att nå den befintliga ledningsgatan krävs passage igenom ett område där samlokalisering ej är möjlig. För detta kan södra delen av alternativ 3 eller alternativ 4 användas. Stråkalternativ 3 utgår från transformatorstationen i Forsmo och passerar inledningsvis befintliga kraftledningar och viker därefter av rakt västerut mot stamnätsledningen. Den del av stråket, som passerar nästintill rakt västerut, har anpassats för att undvika naturområden såsom naturreservat och sumpskog. Några få bostadshus finns inom stråket. Stråk 3 följer därefter befintliga ledningsgatan norrut. Stråket har en väl tilltagen bredd för att det ska vara möjligt att lämna befintliga ledningsgatan om så behövs. Stråket fortsätter norrut tills det är i höjd med Västanå, där krävs sedan en kombination med stråkalternativ 6 för att fortsätta norrut. Stråkalternativ 4 kan ej samlokaliseras med någon befintlig ledning, utan togs fram för att utgöra ett alternativ till den södra delen av stråkalternativ 3. Stråk 4 utgår från stråk 2 och passerar norr om Klippen i nordvästlig riktning. Stråket följer delvis en enskild väg som passerar norr om Västeråsbodarna, och möjlighet finns att samlokalisera ledningen med vägen. I höjd med Västanå, finns en del samlad bebyggelse kring Tängstamon. Stråk 2 och 3 har anpassats för att undvika bebyggelsen men samtidigt i huvudsak följa ledningsgatan. sid 19/78

20 Stråkalternativ 5 togs fram för att möjliggöra en passage runt bebyggelsen istället, dock finns ingen möjlighet till samlokalisering med befintlig infrastruktur inom stråket Stråkalternativ 6 Stråkalternativ 6 utgör en fortsatt passage längs de befintliga stamnätsledningarna. På denna delsträcka finns endast ett alternativ eftersom den västra och östra stamnätsledningen går ihop strax norr om Västanå och passerar därefter parallellt fortsatt norrut. Stråket är i södra delen väl tilltaget men smalnar av längre norrut för att undvika naturmiljöintressen Stråkalternativ 7 till 10 Stråkalternativ 7 till 10 utgör fyra möjliga passager över Ångermanälven. Stråkalternativ 7 är det sydligaste av älvpassagerna vid Näsåker. Stråket är brett för att möjliggöra flera olika sträckningsalternativ över älven. Alternativet behöver kombineras med stråk 8 för att nå stationen i Näsåker. Stråkalternativ 8 passerar i nordöstlig riktning från befintliga ledningsgatan, delvis passerar stråket längs en enskild väg vilket ger samlokaliseringsmöjligheter. Stråket ändrar riktning i höjd med Lidgatu och passerar rakt västerut över älven, därefter följer det älven norrut mot stationen i Näsåker. Öster om älven följer stråket delvis befintlig väg, och löper strax ovanför det branta partiet närmast älvdalgången. Stråkalternativ 9 skapar ytterligare ett möjligt korsningsområde över älven. Stråkalternativ 10 är det mest nordliga älvkorsningsalternativet. Stråket lämnar befintliga ledningsgatan och passerar först norrut och därefter i nordöstlig riktning mot älven. Stråkalternativet har utformats så att det inte berör naturreservatet Rågsvedjeberget som ligger precis väster om de befintliga stamnästsledningarna Markkabelstråk A Markkabelförband förläggs helst i anslutning till befintliga vägar, möjligheterna till detta är begränsade särskilt på västra sidan om Ångermanälven där vägnätet mestadels består av skogsbilvägar som ej skapar ett sammanhängande nät mellan Forsmo och Näsåker. På östra sidan om älven finns ett alternativ, väg 90, som sammanbinder Forsmo och Näsåker mer eller mindre raka vägen längs Ångermanälven. Ett markkabelalternativ togs därför fram längs med väg Längder I tabell 1 nedan redovisas ungefärliga ledningslängder vid olika stråkkombinationer. Längderna är endast uppskattade, och är uppmätta i stråkets mitt: sid 20/78

21

22 områden där det kan finnas mycket snö och djup tjäle kan det tidvis vara svårt att utföra reparationer. Jämfört med en luftledning så är markkablar betydligt svårare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation. För regionledningar som försörjer större områden med el, vilket är fallet här, är det viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Detta underlättas för luftledningar där både stolpar och linor kan bytas ut något enklare vid behov. Beträffande miljöpåverkan är den stora nackdelen med luftledningar att de kan synas i det omgivande landskapet medan markkablars visuella påverkan är mycket liten. Markkablar innebär en större risk vid känsliga våtmarker, hydrologiska förhållanden kan förändras om de förläggs felaktigt. I detta fall är det även komplicerat att anlägga en kabel över Ångermanälven. Generellt så har en markkabel likväl en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet men något större under byggskedet. Ett markkabelstråk innebär dock en viss påverkan och ett intrång då markkabelstråket innebär begränsningar i byggande, vegetation tillåts ej på kabelförbandet osv. Magnetfält från markkablar avtar snabbare än motsvarande för en luftledning. Närmast kabelförbanden finns dock ett magnetfält. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning. Materialkostnaden är högre samt bygg- och anläggningskostnaderna, vilket innebär att förläggning av markkabel blir fyra till fem gånger dyrare än att bygga luftledning på samma sträcka. Merkostnaden beror förutom på materialkostnad på en större andel schaktarbeten, sprängningar, borrningar och speciallösningar förbi vattendrag, broar m.m. Vidare finns redan intrånget från två stamnätsledningar i området, eftersom den planerade ledningen till stor del kan samlokaliseras med dessa så samlas intrånget. Likaså finns det en lokalnätsledning som möjliggör samlokalisering vid Näsåker, vilket innebär att det endast på mycket korta sträckor kan bli aktuellt att bryta helt ny terräng. Dessa fördelar har också vägts in i beslutet att avfärda markkabelalternativet från fortsatt utredning. Således valdes stråk 2 och 6 som lämpliga för fortsatt utredning och sträckningsframtagning. Även stråk 5 behölls inför framtagande av sträckningar för ledningen, då det bedömdes nödvändigt att ha ett alternativ för passage runt bebyggelsen i Tängstamon. sid 22/78

23 Figur 4. Kartan visar E.ON Elnäts val av stråk i rött samt avfärdade stråk i grått. Vid korsningen av Ångermanälven bedömdes stråk 7 eller 9 utgöra de mest lämpliga alternativen. Stråk 7 korsar älven parallellt med en befintlig lokalnätsledning och sträckningen kan fortsatt samlokaliseras med lokalnätsledningen norrut mot Näsåker. Stråk 9 behålls då det innebär en korsning av Ångermanälven vid en av de smalare platserna längs den delen av älven. En fördel med detta stråk är att det till större del än stråk 7 undviker fågelintressen som framkommit i den fågelinventeringen som genomförts i projektet. Stråk 10 var det mest nordliga av älvkorsningsstråken, det har avfärdats huvudsakligen utifrån Sollefteå kommuns yttrande som bedömde det som olämpligt. Kommunen påpekade att en älvpassage i höjd med Hundforsen är olämplig, eftersom det är en av få sträckor där älven har strömkaraktär och hyser goda fiske- och naturmiljöer. sid 23/78

24 3.4 Studerade sträckningsalternativ När E.ON Elnät fattat beslut om stråkval togs sju sträckningsalternativ fram inom de valda stråken, se figur 5. Sträckningsalternativen består av en huvudsträckning, A, samt två alternativ för att korsa Ångermanälven, sträckning F och G. Till dessa tillkom fyra alternativ som möjliggör alternativa passager där E.ON Elnät bedömt det svårare att följa befintliga ledningsgatan, nämligen B, C, D och E. Figur 5. Framtagna sträckningsalternativ inför sträckningssamrådet. sid 24/78

25 3.4.1 Sträckningsalternativ A Sträckning A är huvudsträckning för ledningen. Sträckningen kan samlokaliseras med Svenska Kraftnäts befintliga stamnätsledningar AL6 S1/CL3 S1 och UL7 S2 (220 och 400 kv ledningar) på nästan hela sträckan. Endast den första knappt 300 meter långa sträckan ut från stationen i Forsmo är inte samlokaliserad men här korsar ledningen en skogsgata för ytterligare en stamnätsledning. I detaljprojekteringen av ledningen kommer det att beslutas på vilka delsträckor den planerade ledningen kommer att byggas på västra eller östra sidan om befintlig skogsgata. Ledningen kommer att korsa stamnätsledningarna vid ett par tillfällen och därmed byggas på olika sidor av befintlig skogsgata på olika delsträckor för att minska risken för påverkan på naturvärden eller för att komma längre från bostäder Sträckningsalternativ B, C och D Sträckningsalternativen B, C och D togs fram för att göra det möjligt för den planerade ledningen att på dessa sträckor lämna befintliga ledningsgatan för att undvika naturmiljöintressen samt naturvärden och fågelintressen som identifierats i fågel- och naturvärdesinventeringen, se figur 6. För sträckning B och C är det fåglar och naturvärden i Fågelgillermyran som kan undvikas och för sträckning D är det motsvarande värden i Stormyran som kan undvikas. Figur 6. Sträckningsalternativ B, C och D ger möjlighet att avvika från den befintliga ledningsgatan för att undvika naturmiljöintressen i Fågelgillermyran och Stormyran. sid 25/78

26 3.4.3 Sträckningsalternativ E Sträckningsalternativ E togs fram för att göra det möjligt att bygga ledningen runt bostadsbebyggelsen i Tängstamon. Alternativet passerar väster om de befintliga kraftledningarna, se figur 7. Öster om befintliga ledningen ligger Resele niplandskap som är ett riksintresseområde för naturvård. Sträckningsalternativ E innebär att riksintresseområdet samt bostadsbebyggelsen berörs i mindre utsträckning. Figur 7. Sträckningsalternativ E togs fram för att göra det möjligt att avvika från befintliga ledningsgatan för att undvika bostadsbebyggelse i Tängstamon och naturmiljöintressen öster om befintlig ledning Sträckningsalternativ F och G Sträckning F och G är de två alternativ som togs fram för korsningen av Ångermanälven, se figur 8. Sträckningsalternativ F korsar älven parallellt med en befintlig lokalnätsledning. I detta alternativ kan den planerade ledningen samlokaliseras även på norra/östra sidan om älven på sträckan mot Näsåker. sid 26/78

27 Figur 8. Älvkorsningsalternativen F och G, så som de såg ut inför sträckningssamrådet Justering av sträckning G Efter genomfört sträckningssamråd inkom synpunkter vilka föranledde en justering av sträckning G, se figur 9. Sammanfattningsvis bestod synpunkterna i att sträckning G ansågs korsa älven olämpligt nära Hundforsen, i kombination med fördelen att sträckning F kan samlokaliseras med befintlig lokalnätsledning vid älvkorsningen. Detta vägde tungt för sträckning F:s fördel. I samrådet inkom dock ytterligare information om kulturmiljövärden i Holme by, ett område vid namn Oppsenån. Området beskrivs som en representativ miljö för det odlingslandskap som tidigare präglade Ångermanälvens dalgång och att en luftledning ansågs innebära en negativ påverkan på landskapsbilden. Ovanstående information medförde att den norra älvkorsningen (i sträckning G) avfärdades och att sträckning G justerades för att kunna kombineras med älvkorsningen i sträckning F och därmed göra det möjligt att undvika kulturmiljövärdena som sträckning F passerar igenom. sid 27/78

28 Figur 9. Justerad version av sträckning G, den nordligaste älvkorsningen avfärdades samtidigt som möjlighet skapas att undvika kulturmiljövärden i sträckning F. 3.5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Detta skulle innebära att de positiva effekterna av den planerade ledningen med ökad leveranssäkerhet, reservmatningsmöjlighet och minskad risk för strömavbrott i Näsåkersområdet uteblir. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller säkerhet, landskapsbild och övriga intressen som beskrivs i detta underlag. sid 28/78

29 3.6 Förordat huvudalternativ E.ON Elnät har valt att gå vidare med en kombination av sträckning A, G och F för den planerade ledningen. Sträckningen framgår av kartorna i figur 2 och 10 samt bilaga 1. Vald sträckning bedöms ge det minsta intrånget eftersom den till största delen kommer att vara samlokaliserad med befintliga stamnätsledningar och med befintlig lokalnätsledning vid korsningen av Ångermanälven. Sträckningsvalet är väl utrett, då andra alternativ studerats och avfärdats. Motivering till detta redovisas i avsnitt nedan. Vidare kommer vald sträckning att optimeras ytterligare vid detaljprojekteringen av ledningen. Den planerade ledningen kommer i några fall att byggas på en förvald sida om befintliga stamnätsledningar ur naturmiljöhänseende. Detta innebär att ledningen kommer att korsa stamnätsledningar vid ett par tillfällen för att undvika identifierade intressen och bostadsbebyggelse Motivering till avfärdade sträckningar Sträckningsalternativ B, C och D togs fram för att möjliggöra passager runt Fågelgillermyran och Stormyran. Alla tre alternativ har avfärdats för att istället låta den planerade ledningen följa befintlig ledningsgata. E.ON Elnäts bedömning är att alternativen B, C och D medför ett större intrång än att följa befintlig ledningsgata. Denna bedömning gör även Länsstyrelsen och Sollefteå kommun, samt några berörda fastighetsägare vid myrarna. Kommunen förordar samlokalisering, och även Länsstyrelsen anser att så långt det är möjligt ska E.ON Elnät välja att bredda ledningsgatan där befintlig ledning finns. Dock ska antalet stolpar minimeras och de blötaste delarna undvikas. Beskrivning av myrarna och konsekvenserna av ledningsbyggnationen finns redovisat i kapitel 5. Sträckning E togs fram för att undvika bostadsbebyggelse i Tängstamon samt naturmiljövärden öster om befintlig ledningsgata. E.ON Elnät avfärdar alternativet eftersom sträckningen innebär ytterligare en ledningsgata i ett område som redan berörs av två ledningsgator från Svenska kraftnäts stamnätsledningar, och därmed ett ytterligare intrång. Sollefteå kommun och majoriteten av de berörda markägare som lämnat synpunkter anser att breddning av befintliga ledningsgatan är att föredra. Fältstudier har visat att det är möjligt att bredda befintliga ledningsgatans västra sida och att tillräcklig plats kommer att finnas mellan den planerade ledningen och närliggande bostadshus. Sträckning F väljs vid älvkorsningen, men den södra delen av sträckning F avfärdas och istället väljs sträckning G på motsvarande del. Anledningen är att undvika de kulturmiljövärden som uppkommit i sträckningssamrådet. Sträckning G undviker även i större grad identifierade naturvärden från naturvärdesinventeringen Alternativ för jämförelse Enligt MB ska alternativa lokaliseringar och utformningar, där det är praktiskt möjligt, redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet kan behandlas och prövas i sid 29/78

30 huvudsak likvärdigt med sökandens huvudalternativ. E.ON Elnät har valt att i denna MKB jämföra huvudalternativet mot luftledning i alternativ sträckning. För alternativjämförelsen har en alternativ sträckning tagits fram ur stråk 1, se figur 10. Konsekvenserna av en etablering enligt alternativet redovisas i kapitel 6. Figur 10. Kartan visar E.ON Elnäts huvudalternativ för den planerade ledningen med röd linje samt alternativ sträckning (luftledning) med svart linje. sid 30/78

31 4 Beskrivning av förordat huvudalternativ 4.1 Teknisk utformning E.ON Elnät valde redan efter avslutat stråksamråd att avfärda teknikalternativet att förlägga den nya 40 kv ledningen som markkabel. Vanligtvis används kabel inom tätbefolkade områden och vid korta sträckor. I aktuellt område med gles befolkning och stora avstånd är den dominerade tekniken trädsäkra luftledningar. Med beaktande av de samlokaliseringsmöjligheter som finns i området så ansågs luftledning vara ett bättre alternativ. Idag är ca 65 % av alla E.ON Elnäts ledningar nedgrävda men endast en bråkdel av ledningarna på regionnätssidan. På lokalnätssidan pågår däremot ett stort vädersäkringsarbete. E.ON Elnät har investerat ca 20 miljarder kronor de senaste tio åren för att vädersäkra sitt elnät. På lokalnätssidan har det inneburit att ledningar antingen grävts ned eller att faslinor isolerats. För regionnätsledningar används trädsäkra ledningsgator för att förhöja driftsäkerheten och vid ett eventuellt avbrott går det normalt snabbare att reparera en luftledning jämfört med en markkabel. Den planerade ledningen kommer att uppföras som luftledning med enkelstolpar med en regel och stående isolatorer, en så kallad linepoststolpe. De tre faslinorna är horisontellt placerade och fasavståndet planeras till mellan 1,3 1,6 meter, se foto och illustration i figur 11. Stolparna är normalt mellan meter höga. Vid passage av Ångermanälven används troligtvis en tvåbent stolpkonstruktion och vid behov kan tvåbenta vinkelstolpar användas vid vinklar. Spannlängden, det vill säga avståndet mellan stolparna, är beroende av bland annat terrängen samt de natur- och kulturmiljövärden som finns i området och kommer troligtvis variera mellan 70 och 120 meter. Luftledningen kommer att sakna topplina och planeras med oisolerade faslinor i grundutförande, men det kan även bli aktuellt med isolatorskydd på mittfasen vid vissa sträckor beroende på vilket fasavstånd som kommer att användas. Detta för skydd mot strömgenomgång hos fåglar. Vid anslutningen till stationerna kommer markkabel en kortare sträcka bli aktuell för att underlätta anslutning mot respektive station. E.ON Elnät har tagit ett beslut om att lämna användandet av kreosotimpregnerade stolpar och istället använda kopparsaltimpregnerade trästolpar (vilket motsvarar tryckimpregnerat virke). Vid tidpunkt för byggnation av aktuell ledning kommer med stor sannolikhet trästolpar med rätt kvalitet av denna typ finnas att tillgå. Huvudalternativ för ledningen blir därför att bygga med kopparsaltimpregnerade trästolpar. I vissa lägen kan stål, kompositeller glasfiberstolpar att användas. På avstånd närmare än 5 meter från vattendrag, ytvatten, våtmarker, brunnar sätts inte stolpar med impregnerat trä utan stolpar av annat material. sid 31/78

32 Figur 11. Foto och skiss av en stolpe av typen linepost. Stolpen är enbent och har horisontellt orienterade faslinor. 4.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder För att uppfylla lagkrav måste luftledningar trädsäkras genom att en ledningsgata på ca meter på vardera sida om ledningen hålls fri från högre vegetation. Förutom detta måste även enstaka höga träd att fällas utanför detta område om de vid fall kan skada ledningen. Viss kantträdsavverkning kan tillkomma. Eftersom den planerade ledningen kommer att vara samlokaliserad med andra ledningar till stor del, kommer den befintliga ledningsgatan breddas med ca 20 meter på den sida som ledningen ska byggas, se figur 12 för en principillustration över en ledningsgata samt skiss över utförande av den planerade ledningen i samlokalisering med Svenska Kraftnäts stamnätsledningar. Vid byggnation av en luftledning utförs inmätning, stämpling och värdering av intrånget vartefter större träd och buskar i skogsgatan avverkas. Innan stolpar byggs utförs grundläggningsarbete och på vissa platser kan även en markundersökning vara nödvändig för att bedöma de geologiska förutsättningarna. Slutligen reses stolpar och faslinorna dras sid 32/78

33 mellan stolparna. Under byggnation kommer det att förekomma transporter i och i anslutning till ledningsgatan. Efter genomförda arbeten återställs mark som påverkats så långt som det är möjligt. Figur 12. Illustrationer av parallellgående 40 kv ledning samt principiellt utförande av ledningsgata för luftledningar. Översta skissen visar hur ledningen kommer se ut på södra delsträckan, där den planeras samlokaliseras med Svenska kraftnäts 220 kv stamnätsledning. Den nedre bilden visar den norra delen av ledningen där samlokalisering sker med båda Svenska kraftnäts stamnätsledningar, 400 kv och 220 kv. I detaljprojekteringen av den planerade ledningen kommer det bestämmas vilken sida om stamnätsledningarna den planerade 40 kv ledningen ska gå i de fall där ingen förvald sida finns. 4.3 Drift och underhåll För att erhålla en hög driftsäkerhet sker ett löpande underhåll av ledningen. Underhållet utgörs dels av tekniskt underhåll av ledningskonstruktionen och dels av röjning av ledningsgatan. Det tekniska ledningsunderhållet genomförs efter behov på ledningssträckningen och omfattar allt underhåll på själva ledningen inklusive stolpar och andra anordningar, t.ex. byte av gamla eller skadade stolpar, stag och faslinor. Besiktning av ledningar sker med fasta intervall, ungefär vart tionde år. Besiktningen sker till fots, alternativt med hjälp av drönare längs med ledningssträckningen. Besiktning utförs även med helikopter. sid 33/78

34 Underhåll i form av röjning av ledningsgatan görs för att bibehålla ledningen trädsäkrad och sker vart åttonde till tionde år. Röjningen innebär att all högväxande vegetation som bedöms kunna nå ledningen inom åtta år, och därmed riskera störa ledningen, tas bort. Lågväxande vegetation som inte hindrar sikt eller framkomlighet lämnas kvar. Röjningsunderhållet utförs ofta motormanuellt, och toppning av höga träd i sidoområden utförs numera ofta med helikopter. I undantagsfall kräver terrängen att skogsmaskin används vid trädfällning. Maskinell röjning av skogsgatan kan komma att utföras där terrängen tillåter detta. Detta utförs vanligen med mindre grävare typ minigrävare som är försedd med röjaggregat. Vid framtida planerade underhållsarbeten kommer hänsyn tas till identifierade naturmiljövärden, samt skyddade eller hotade arter, och underhållsarbeten kommer att föregås av samråd med Länsstyrelsen om naturmiljön väsentligen kan komma att ändras. De eventuella tillstånd som behövs kommer att sökas och erhållas innan arbete påbörjas. Vad som framkommer i samrådet med Länsstyrelsen styr när och hur röjningsåtgärder och andra underhållsåtgärder ska genomföras, eventuella skyddsåtgärder etc. Vilka skyddsåtgärder som är aktuella att vidta beror på vilken ledningssträcka som åtgärden avser samt åtgärdens art, omfattning samt tidpunkt för åtgärdens genomförande m.m. sid 34/78

35 5 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativet Kartstudier har genomförts för att identifiera de intressen som finns i utredningsområdet och samråd hållits för att identifiera ytterligare intressen i området. Digitalt material från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har inhämtats. Information om bebyggelse har inhämtats från fastighetskartan och information om områdets kommunala planer har inhämtats från Sollefteå kommun. Fältbesök har genomförts under projektets gång. Berörda intressen framgår även av kartmaterialet i bilaga Landskapsbild Beskrivning Området där ledningssträckningen planeras består av en kuperad skogsbruksmiljö med inslag av sjöar, vattendrag och viss våtmark. Ångermanälven passerar i nord-sydlig riktning genom området. Längs älvdalgången breder öppen mark och jordbruksmark ut sig på båda sidor om älven. I höjd med Resele finns närmast älven ett nip- och ravinlandskap. Se även figur 19 som visar älvlandskapet. Längs med Ångermanälven finns ett område med landskapsbildskydd. Området är som mest ca 2,5 km brett och sträcker sig från Österås i söder till i höjd med Rå i norr. Området är drygt 36 km långt. Landskapsbildskydd är ett skydd med ursprung i Naturvårdslagen, som har upphört att gälla. Trots detta gäller förordnandena och Länsstyrelsens tillstånd krävs för bland annat byggnation, upplag, schaktning, barrskogsodling och luftledningar. Landskapsbildskydd infördes innan riksintressen fanns för att skydda stora områden på enklare sätt än via reservatsbildning. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena man ville skydda. E.ON Elnät har sökt dispens för landskapsbildskyddet och Länsstyrelsen har beslutat den att E.ON Elnät meddelas dispens att uppföra den planerade stationen i Näsåker, samt en 40 kv luftledning, inom landskapsbildskyddat område Konsekvensbedömning En kraftlednings konsekvenser på landskapsbilden varierar beroende på hur landskapet ser ut, i öppen terräng blir ledningen mer synlig än i skogsmark. Längs ledningssträckningen finns ett fåtal områden med öppen terräng, dels där sträckningen passerar myrmark vid Stormyran och Fågelgillermyran och dels i den öppna mark vid Brännan och Tängstamon. Den största delen av ledningssträckningen passerar dock i kuperad skogsmark. Genom skogsmark krävs en avverkad skogsgata och påverkan på landskapsbilden varierar beroende på omgivningens beskaffenheter så som trädhöjd och hur kuperat området är. Är omgivande träd höga, blir ledningen mindre synlig. Om området är kuperat kan påverkan sid 35/78

36 Figur 13. Foto av hur befintliga Svenska kraftnäts 220 kv ledning och ledningsgata ser ut fotograferad längs med ledningsgatan. En skiss över hur det kommer att se ut när den planerade 40 kv ledningen byggs bredvid finns i figur 12. bli större på landskapsbilden. Likaså kan avverkning i produktionsskog snabbt ändra landskapsbild och visuell påverkan från ledningen. I detta fall kommer ledningen vara samlokaliserad med en eller två stamnätsledningar alternativt med lokalnätsledningen som korsar Ångermanälven söder om Näsåker. Eftersom dessa ledningar redan finns i området bedöms den tillkommande påverkan från den planerade ledningen som begränsad, vidare har de befintliga ledningarna med tillhörande ledningsgator funnits i området under lång tid och omgivande verksamheter har i viss mån anpassat sig till ledningarna. Foto av Svenska kraftnäts 220 kv ledning som ledningen planeras samlokaliseras med finns i figur 13. I figur 12 finns skisser på hur det ser ut när flera ledningar samlokaliseras parallellt. Generellt är påverkan något större vid stolpplaceringarna än i spannen. Vad gäller ledningens påverkan på landskapsbilden vid Lidgatu kommer ledningen att anläggas på älvsidan om den befintliga lokalnätsledningen. Där är terrängen lägre vilket gör att stolpar samt faslinor höjdmässigt hamnar lägre än placering på motsvarande sida sid 36/78

37 och på så vis blir påverkan på landskapsbilden mindre. Från bostadshusen kommer ledningen därmed ej att bli mer framträdande än befintlig lokalnätsledning Skadeförebyggande åtgärder Dispens från landskapsbildskyddet har erhållits från Länsstyrelsen. Ledningen planeras samlokaliseras på 23 km av ledningens totala längd om 25 km. Vidare avser E.ON Elnät bygga ledningen på älvsidan av lokalnätsledningen vid Lidgatu för att undvika att påverka landskapsbilden sett från byn. Fler skadeförebyggande åtgärder bedöms ej behövas. Foto från Lidgatu finns i figur 14. De ledningar som syns tydligt på bilderna är lågspänningsledningar som elansluter byggnaderna. Den större lokalnätsledningen som nämns ovan är belägen bakom första trädraden, med faslinorna nästan i höjd med bildernas marknivåer. Lokalnätsledningen är således knappt synlig från samhället och den aktuella regionnätsledningen kommer att anläggas bakom den befintliga lokalnätsledningen. Figur 14. Fotografier tagna från byn Lidgatu mot älven och den planerade ledningssträckningen. sid 37/78

38 E.ON Elnät gör bedömningen att den mest optimala korsningen av Ångermanälven har identifierats. Flera möjliga korsningsalternativ har studerats, och tekniska samt miljömässiga faktorer tillsammans med lokala förutsättningar har jämförts. 40 kv ledningen avser korsa älven parallellt med en befintlig lokalnätsledning söder om Lidgatu. Samlokaliseringen av den planerade ledningen gör att intrånget blir samlat. Figur 15. Fotomontage som visar ledningens korsning över Ångermanälven, samlokaliserad med befintlig lokalnätsledning. I nedersta bilden visas hur det ser ut med fågelavvisare. sid 38/78

39 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Markanvändningen i området består främst av skogsbruk och små områden med jordbruk förekommer. I området bedrivs sannolikt även renskötsel, hela utredningsområdet anges i digitalt underlag som vinterbetesland för olika samebyar. I vart fall historiskt har flera samebyar renbetesrätt över stora delar av skogsområdena på sträckan. Sollefteå kommuns gällande översiktsplan antogs 1990 och är idag delvis inaktuell och arbetet är påbörjat att ta fram en ny plan. Området är glesbefolkat med bebyggelse främst kring orterna Forsmo och Näsåker samt längs hela Ångermanälven. Bebyggelsen är relativt jämnt fördelad längs älvsträckan, dock finns en koncentration av bostäder kring Tängsta. Inom närområdet finns flera större kraftledningar som är viktiga både regionalt och nationellt Konsekvensbedömning Markanvändningen i området består till stor del av skogsbruk. Konsekvenserna av ledningen och tillhörande ledningsgata är att produktiv skogsmark tas ur bruk. Påverkan blir mindre där ledningen kan samlokaliseras med befintliga ledningar samt med vägar, vilket gäller nästan hela ledningssträckningen. Befintliga ledningar utgör redan idag en begränsning för tillkommande bebyggelse med hänsyn till magnetfältsnivåer samt en viss störning för eventuell rennäring. Den tillkommande ledningen utgör vid samlokalisering ingen påtaglig försämring jämfört med en lokalisering i obanad terräng. Ledningen bedöms inte strida mot gällande översiktsplan Skadeförebyggande åtgärder Ledningen planeras utanför riksintresset för rennäring och utifrån samrådet finns inget som tyder på att aktuellt område är av stor betydelse för rennäringen. De bostadshus som passeras av Svenska kraftnäts befintliga 220 kv stamnätsledning vid Tängstamon och Brännan kommer även att passeras av E.ON Elnäts planerade ledning. I den lokaliseringsutredning som genomförts i projektet har alternativ runt dessa bostäder studerats. Dock har det i samråd med myndigheter och fastighetsägare framkommit att det är att föredra att samlokalisera den planerade ledningen med befintliga stamnätsledningen. E.ON Elnät avser att i detaljprojekteringen av ledningen planera sträckningen så att den kan byggas på den sida om stamnätsledningen som är mest lämplig utifrån de lokala sid 39/78

40 förutsättningarna. Detta innebär att ledningen kommer att korsa stamnätsledningarna ett flertal gånger. 5.3 Natur- och vattenmiljö I detta avsnitt beskrivs identifierade natur- och vattenmiljöintressen som är belägna nära den planerade ledningssträckningen. Avsnittet delas upp i tre delar; Kända naturmiljöintressen samt naturvärdesinventering, Vattenmiljö och våtmarker samt Skyddade arter och fågelliv. De delar som beskriver konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder följer respektive del Kända naturmiljöintressen samt naturvärdesinventering Med kända naturmiljöintressen menas de intresseområden som kan hämtas digitalt från Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen, m.m Beskrivning Ett riksintresseområde för naturmiljövård, benämnt Reseles nipravinlandskap, är beläget vid Ångermanälven i höjd med Tängsta. Området sträcker sig på båda sidor av älven och beskrivs utgöra ett både representativt och sällsynt odlingslandskap med en för länet unik frekvens av värdefulla naturbetesmarker i bl. a. byarna Höven, Myre och Tängsta. Älvavsnittet som helhet ger en mycket god och mångsidig bild av landskapets utveckling och de processer/former som präglar en älvdal av denna typ. Huvudalternativet passerar längs med kanten av området. Vidare berör sträckningen sumpskogsområden, nyckelbiotoper, naturvårdsavtal, naturvårdsobjekt, inventerad äng- och betesmark, odlingslandskapets bevarandeområde samt fiskevårdsområden. Flertalet sumpskogsområden finns i området mellan Forsmo och Näsåker, dock är det endast vid Fågelgillermyren som ett område med sumpskog passeras av den planerade ledningen. Området har inget namn, men beskrivs innehålla myrskog. Det ligger ca 20 meter väster om Svenska kraftnäts 220 kv ledning. Sumpskog är ett samlingsnamn för all skogklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Inventering av sumpskogsområden ingår som en del av Skogsstyrelsens arbete med att värna den biologiska mångfalden. Även nyckelbiotoper pekas ut av Skogsstyrelsen i syfte att värna biologiska mångfalden och definieras som områden med mycket höga naturvärden. Nyckelbiotoper har en viktig roll i bevarandet av skogens hotade växter och djur. Vid Fågelgillermyran finns två nyckelbiotoper och vid Vignäsberget finns ett område i anslutning till befintliga ledningsgatan, dessa områden beskrivs innehålla skog. Vid Sjuskinnån finns en ravin som pekats ut som nyckelbiotop. I höjd med Stormon har ytterligare en nyckelbiotop pekats ut, Sågbäcken, som består av en naturlig skogsbäck. Området ligger i vinkel med befintlig sid 40/78

41 ledningsgata. På västra sidan om Ångermanälven, i höjd med ledningssträckningens korsning av älven finns ytterligare en ravin som utpekats som nyckelbiotop. Ett område med naturvårdsavtal finns vid ledningssträckningen väster om den befintliga ledningsgatan, i höjd med Vignäsberget. Naturvårdsavtal är också ett sätt att skydda skog i Skogsstyrelsens regi, och innebär att ett frivilligt avtal ingås mellan staten och markägaren. Avtalet reglerar hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Avtalstiden gäller under en viss tid, dock längst 50 år. Området som ledningssträckningen passerar skyddades år Fyra områden innehållande naturvårdsobjekt passeras av ledningssträckningen. Naturvårdsobjekt är länets rullande naturvårdsplanering med områden som har kända höga naturvärden av olika slag. Områdena är indelade i tre värdeklasser där klass 1 innebär högsta naturvärde. Ett av naturvårdsobjekten tillhör klass 1, området sammanfaller med riksintresseområde för natur vid Resele nip- och ravinlandskap, och benämns Nipravinlandskap i Resele. Skog norr om Vignäsbodarna samt Södra Rågsvedjeberget tillhör båda klass 2 dvs. mycket högt naturvärde. Det fjärde området ligger på östra sidan om Ångermanälven i höjd med Lidgatu, är benämnt Nipa vid Svängbäcken och tillhör klass 3 högt naturvärde. Tre områden utpekade som odlingslandskapets bevarandeområden korsas eller passeras av ledningssträckningen. Områdena benämns Resele, Lidgatu och Norrtannflo. Odlingslandskapets bevarandeområden redovisar de områden i länets odlingslandskap som bedöms ha de högsta natur- och kulturvärden. Inom området Resele tangerar den planerade ledningssträckningen även inventerad äng- och betesmark. Ledningssträckningen passerar igenom Reselebygdens och Eds fiskevårdsområden. I arbetet med planeringen av ledningen har E.ON Elnät låtit genomföra en fågel- och naturvärdesinventering. Naturvärden längs förordade ledningsstråk identifierades och klassificerades på en tregradig skala. Resultaten från inventeringen finns i bilaga 5. Översiktligt beskrivs naturmiljön där ledningen planeras bestå av skogsmark, kuperad terräng med stora höjdskillnader och inslag av hällmarker. Två högt belägna våtmarksområden finns längs sträckningen, Stormyran och Fågelgillermyran, men i övrigt är våtmarker sällsynta i området p.g.a. den kuperade terrängen och de starka sluttningar som ledningssträcknigen passerar. Skogen är hårt skogsbrukspåverkad och har troligtvis varit avverkad flera gånger. Inslaget av gammal skog är mycket liten och skogliga naturvärden fragmenterade. Spår av gammal skog finns i för skogsbruket otillgängliga områden, som exempelvis i branter, på hällmark samt vid ovan nämnda våtmarker. Sammanfattningsvis identifierades i naturvärdesinventeringen ett område med naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde), 21 objekt med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och 49 objekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Området med högst sid 41/78

42 naturvärde är beläget vid Vignäsberget, området består av äldre högstammig barrskog med stort inslag av grova, nedbrutna lågor med sällsynta rödlistade vedsvampar. Området ligger ca 100 meter öster om Svenska kraftnäts 220 kv ledning men det kommer inte att beröras eller påverkas av den planerade 40 kv ledningen. Vidare har två landskapsobjekt identifierats i inventeringen, nämligen Stormyran/Vignäsberget och Fågelgillermyran. Med landskapsobjekt menas områden där de ingående naturvärdesobjekten tillsammans ger förutsättningar för naturvårdsarter som är knutna till ett landskap med en kombination av naturtyper. Det är således kombinationen av naturvärden som ger förutsättningar för den biologiska mångfalden i området. Den planerade 40 kv ledningen passerar igenom båda områdena parallellt med Svenska kraftnäts befintliga 220 kv ledning. I avsnitt beskrivs de konsekvenser som den planerade ledningen bedöms medföra för både de tidigare kända naturvärdena samt de som identifierats i inventeringen Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder I detta avsnitt redovisas konsekvenser för samtliga av planerad ledningssträckningen berörda naturmiljöintressen, både tidigare kända intressen samt de som identifierats i inventeringen. Endast de område som bedöms beröras redovisas. Naturmiljöintressena redovisas i följd längs ledningens sträckning, från Forsmo till Näsåker dvs. från söder till norr, om objektet härstammar från naturvärdesinventeringen finns dess id-nummer i rapporten angivet i fet stil. Objektens id-nummer finns även angivet i kartmaterialet i bilaga 2. Liten bäck (69), naturvärdesklass 3, korsas av ledningen. Ledningen byggs här parallellt med befintlig ledningsgata, ingen ytterligare påverkan på bäcken bedöms tillkomma. För att undvika påverkan kommer stolpplacering ej ske i vattendragets närhet, lågväxande vegetation sparas, samt ingen körning i vattendraget kommer att ske. Hällmarksbarrskog på Bäcksvedjeberget (67), naturvärdesklass 3, passeras av ledningen och även den befintliga ledningsgatan. Området består av senvuxna träd, troligtvis behöver skogsgatan breddas förbi området vilket innebär viss avverkning i kanten. På motsvarande sida om befintlig stamnätsledning finns en äldre barrskog med naturvärdesklass 2 och det är därför bättre att breddning sker mot Hällmarksbarrskogen istället. Med hänsyn till ledningens säkerhet kommer så liten avverkning som möjligt att ske i denna del. Mindre bäckdråg (63), naturvärdesklass 3 korsas av befintlig ledningsgata och därmed även av planerad ledning. Eventuellt kan området undvikas helt i detaljprojekteringen av ledningen. Vid korsning kommer stolpplacering ej ske i vattendragets omedelbara närhet samt lågt växande vegetation sparas. sid 42/78

43 Svartebäcken (62), naturvärdesklass 3 korsas av befintlig ledningsgata och därmed även av planerad ledning. Eventuellt kan området med naturvärde undvikas vid detaljprojekteringen av ledningen. Bäcken kommer dock att korsas. Skador på bäcken förebyggs genom att ej placera stolpar i vattendragets närhet, samt genom att spara lågt växande vegetation. Körning i vattendraget kommer ej att ske. Hällmark med tall och gran (61), naturvärdesklass 3, är beläget ca 20 meter från befintlig ledning. Beroende på vilken sida om befintlig ledning som den planerade ledningen byggs kan området eventuellt undvikas. Byggs den planerade ledningen öster om befintlig ledning behöver ledningsgatan breddas och avverkning ske inom naturvärdet. Samma konsekvenser gäller område vid namn sumpskog (60), naturvärdesklass 3. Fågelgillermyran (55), naturvärdesklass 2, är en trädklädd fattigmyr med senvuxna tallar. Förbi området planeras ledningen byggas på östra sidan om befintlig ledning eftersom det bedöms ge minst påverkan på området. På så vis berörs ej den sumpskog och den nyckelbiotop som ligger inom våtmarken precis väster om befintlig ledningsgata. För att minimera påverkan kommer inventering ske vid projekterade stolpplaceringar för lokal anpassning och bedömning av ytterligare skyddsåtgärder för anläggningsarbetet. Våtmarken kommer att passeras med så långa spann som möjligt så att antalet stolpar i myren minimeras. Vidare kommer den körning som behövs vid byggnationen av ledningen genomföras på ett sätt som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön. Utflygning med helikopter kan även bli aktuellt beroende på ovanstående bedömning. Eventuella skador kommer att återställas i godtagbart skick. Ledningen kommer även förses med fågelavvisare på sträckan över myren, detta beskrivs ytterligare i avsnitt om fågellivet i området. I norra delen av Fågelgillermyren, på östra sidan om befintlig ledning finns en nyckelbiotop utpekad av Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopen omfattas av det område som identifierats som naturvärde i inventeringen enligt ovan. Området består av barrskog rikligt med död ved och med stora ornitologiska värden. Eftersom bedömningen gjorts att minsta påverkan på Fågelgillermyran görs genom att bygga planerade ledningen i direkt anslutning till, och öster om, befintliga ledningen genom myren så behöver ledningsgatan breddas mot nyckelbiotopen. Befintlig stående död ved, så kallade torrakor, kommer att lämnas om möjligt. Även grov död ved, så kallade lågor, flyttas från kalavverkad skogsgata till intilliggande sidoområden om möjligt. Stormyran (46), naturvärdesklass 3, korsas av befintliga ledningen och även av den planerade ledningssträckningen. Den planerade ledningens lokaliseringsutredning har visat att det innebär ett mindre intrång i våtmarken att passera över den parallellt med befintlig ledning istället för att passera runt om. Myren består av mestadels öppen mark. Över Stormyran planeras ledningen byggas öster om befintlig ledning. För att minimera påverkan kommer inventering ske vid projekterade stolpplaceringar för lokal anpassning. Våtmarken kommer att passeras med så långa spann som möjligt så att antalet stolpar i myren minimeras. Vidare kommer den körning som behövs vid byggnationen av ledningen sid 43/78

44 genomföras på ett sätt som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön. Eventuella skador kommer att återställas i godtagbart skick. Ledningen kommer även förses med fågelavvisare på sträckan över myren, detta beskrivs ytterligare i avsnitt om fågellivet i området. Trädklädd fattigmyr (44), naturvärdesklass 3, den planerade ledningen kommer att passera i utkanten av området parallellt med befintlig ledning. Avseende våtmarken så kommer den körning som behövs vid byggnationen av ledningen genomföras på ett sätt som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön. Eventuella skador kommer att återställas i godtagbart skick. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt vid namn Skog norr om Vignäsbodarna är beläget väster om befintlig ledning. Området tillhör Länsstyrelsens klass 2, mycket högt naturvärde. Området kan sannolikt helt undvikas av ledningsbyggnationen. Vid Brännan finns områden identifierade i inventeringen på båda sidor om den befintliga ledningsgatan, nämligen en äldre granskog (40) och en granskog med lövdominerad bäckmiljö (41), båda tillhörande naturvärdesklass 2. För att passera området måste skogsgatan breddas mot något av områdena och träd avverkas. Avseende bäckmiljön så kommer vid korsning av bäcken stolpplacering ej ske i vattendragets omedelbara närhet samt lågt växande vegetation sparas. Därefter korsas ett område med äldre granskog (37), naturvärdesklass 3, området ligger på båda sidor om befintlig ledning så den planerade ledningsbyggnationen kommer medföra avverkning i området för att bredda skogsgatan. Befintliga ledningen passerar i utkanten av Resele niplandskap. Området är både utpekat som riksintresse för naturvården samt som naturvårdsobjekt av Länsstyrelsen. Ledningen planeras här byggas öster om befintliga ledningen, dvs. precis i utkanten av området, för att påverka kärnområdet så lite som möjligt. Inom riksintresseområdet/naturvårdsobjektet finns ett identifierat naturvärde, kultiverad gräsmark vid Resele nipor (30), naturvärdesklass 3. Området består av odlingsmark och befintliga ledningen passerar igenom området. Även den planerade ledningen kommer att korsa området. Eftersom området är mestadels öppet krävs ingen avverkning utan endast lokal påverkan av odlingsmarken sker vid stolpplaceringarna. Inom området finns även inventerad äng- och betesmark. Sjuskinnån (29), naturvärdesklass 3, är en storblockig å med forsande grumlat vatten. Lite längre norrut är ån omgiven av nyckelbiotop i nipbrant (28), naturvärdesklass 2. Området är även utpekat av Skogsstyrelsen som nyckelbiotop bestående av en ravin. Här planeras ledningen byggas på västra sidan om befintlig ledning för att undvika naturvärden och sid 44/78

45 nyckelbiotop. Inte heller den alsumpskog (26), naturvärdesklass 3, som ligger i anslutning till Sjuskinnån kommer att beröras av ledningsbyggnationen. Befintliga ledningen passerar mellan två områden som är belägna på östra respektive västra sidan om befintliga skogsgatan, granskog vid bäck (25) och näringsrik bäckmiljö (24). Båda områden tillhör naturvärdesklass 3. Vid detaljprojektering finns visst utrymme att undvika områdena, men eventuellt påverkas ett av områdena av avverkning för den planerade ledningens skogsgata. Avseende bäcken så kommer stolpplacering undvikas i omedelbara närheten av vattendraget, samt lågt växande vegetation att sparas. Granskog rik på vedsvampar (23), naturvärdesklass 2, passeras av den planerade ledningen samt båda Svenska kraftnäts stamnätsledningar. Området ligger öster om ledningarna. Områdets biotopvärde består främst i den höga förekomsten av rötad död ved. Vid eventuell breddning av skogsgatan lämnas i möjligaste mån befintlig död ved kvar. Utgångspunkten är att anlägga den nya ledningen så nära befintliga stamnätsledningar som möjligt för att utnyttja hela eller så stor del som möjligt av befintlig skogsgata. Även granskog med död ved (22), naturvärdesklass 3, passeras av båda Svenska kraftnäts stamnätsledningar och därmed även den planerade ledningen. Området är litet men har förtätad förekomst av död ved. Vid eventuell breddning av skogsgatan i området lämnas i möjligaste mån befintlig död ved kvar. Lövskog (21), naturvärdesklass 3, passeras av befintlig ledningsgata och planerad ledning. Viss avverkning kan behöva ske i området för att bredda skogsgatan. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt Södra Rågsvedjeberget ligger precis väster om den befintliga skogsgatan. Området tillhör klass 2, mycket högt naturvärde. Området kommer ej påverkas av den planerade ledningen eftersom området undviks genom att ledningen byggs på östra sidan om befintlig skogsgata. Bäckmiljö (20), naturvärdesklass 3, passeras av befintliga ledningarna samt den planerade 40 kv ledningen. Bäcken kommer att korsas av den planerade ledningen, för att minimera påverkan kommer inte stolpplacering ske i bäckens omedelbara närhet, och lågt växande vegetation lämnas kvar. På andra sidan skogsgatan fortsätter ovan nämnda bäck av Skogsstyrelsen utpekad som nyckelbiotop. Sågbäcken är en naturlig skogsbäck, nyckelbiotopen kommer inte att påverkas av den planerade ledningen eftersom den avses byggas öster om befintliga ledningar. Ytterligare en nyckelbiotop passeras av den planerade ledningen innan korsningen av Ångermanälven. Nyckelbiotopen består av en ravin och sträckningen har anpassats för att passera utanför området. Ingen påverkan på området kan förutses. sid 45/78

46 Området lövrik blandskog (17), naturvärdesklass 3, korsas av den planerade ledningssträckningen vilket innebär att avverkning för skogsgatan kommer att ske inom området. Bedömningen är att det är denna sträckning som innebär minst påverkan på området kring Ångermanälven. Denna sträckning medför att naturvärde med högre klassning längre söderut kan undvikas (Slåtterängar, objekt 18 i inventeringen), ett område som även har kulturmiljövärde. Dessutom innebär denna sträckning att ledningen kan samlokaliseras med en lokalnätsledning vid älvkorsningen. När ledningen korsat Ångermanälven passerar den igenom ett område med älvnära äldre blandskog (14), naturvärdesklass 2. Den planerade ledningen är på denna sträcka samlokaliserad med en befintlig lokalnätsledning. Skog behöver tas ner i området för den planerade ledningens skogsgata. Därefter korsas området lövrik igenväxningsmark på tidigare odlingsmark (16), naturvärdesklass 2. Här passerar den planerade ledningen tillsammans med befintlig lokalnätsledning. I området behöver skog tas ner för breddning av skogsgatan. Nipa med lövskog (15), naturvärdesklass 3 passeras när lokalnätsledning och den planerade 40 kv ledningen vinklar norrut. Området kan sannolikt undvikas eftersom ledningen på denna delsträcka planeras väster om befintlig ledning. Länsstyrelsens naturvårdsområde Nipa vid Svängbäcken med naturvärdesklass 3, högt naturvärde korsas av den planerade ledningen, i denna sträckning fortsatt parallellt med lokalnätsledningen. Naturvårdsområdet har ej uppmärksammats i inventeringen p.g.a. att den del av området som den planerade ledningen passerar igenom nyligen blivit avverkat och vid inventeringstillfället bedömdes inte ha tillräckligt naturvärde för att klassas. Genom området kommer en skogsgata hållas fri från högre växande vegetation även framöver, även om en del av det avverkade området växer upp igen. Granskog vid ravin (4), naturvärdesklass 3 korsas av den planerade ledningssträckningen. Området består av lövrik granskog och vid fågelinventeringen observerades en bivråk i en trädtopp i ravinen öster om naturvärdesobjektet. Precis som befintlig lokalnätsledning kommer den planerade ledningen korsa området. Viss skog kan komma att avverkas för att trädsäkra ledningens skogsgata. Ledningarna passerar därefter i utkanten av en beteshage (6), naturvärdesklass 3. Området består av en välhävdad betesmark med hästhage. 40 kv ledningen planeras här väster om befintlig lokalnätsledning, varför påverkan på området bedöms bli mycket begränsad. Älvnära ripbrant (3), naturvärdesklass 3, passeras av lokalnätsledningen. Sannolikt kan området undvikas vid detaljprojekteringen av den planerade ledningen. sid 46/78

47 Sammanfattningsvis når naturvärdesinventeringen slutsatsen att skogen i det inventerade området, på grund av närheten till älven, är hårt skogsbrukspåverkad och inslaget av gammal skog generellt är litet och att skogliga naturvärdesobjekt är mycket fragmenterade. Dessutom medför den kuperade terrängen att andelen våtmark är liten. Enligt den inventering som utförts är bedömningen att de naturmiljöer och naturvärden som återfinns längs den inventerade ledningssträckningen också finns i de närmaste omgivningarna. Den låga andelen våtmark och äldre skog i det inventerade området längs ledningssträckningen gör att naturvärdet bedöms vara något lägre i de inventerade området jämfört med omgivande landskap. Dessutom har ledningssträckningen genom lokaliseringsutredningen anpassats för att i stort undvika sedan tidigare utpekade områden med högre naturvärden, exempelvis naturreservat och nyckelbiotoper. Generella konsekvensbedömningar och skadeförebyggande åtgärder I samband med ledningsbyggnationen behöver skog i området tas ned. För att undvika skador på naturmiljöintressen i ledningsgatan i samband med uppbyggnad och underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas, genom till exempel att minimera terrängkörning med maskiner. Tekniska hjälpmedel, såsom grävmaskinsplattor, stockmattor och mobila broelement, kan även användas för att minska risken för att skogsmark förstörs. E.ON Elnät har dubbla incitament för att undvika markskador, dels miljöhänsyn och dels med hänsyn till markägaren. E.ON Elnät har skyldighet gentemot markägaren att undvika och åtgärda skador. Så långt som möjligt utförs körning på våtmarker då marken är tjälad eller väl upptorkad. Detta ligger såväl i intresse att undvika markskada såväl som att undvika fastkörning. I det normala skogsunderhållet lämnas alltid låg vegetation i ledningsgatan. Som särskild hänsyn längs strandzoner kan buskar toppkapas istället för att kapas vid mark så länge gällande säkerhetsföreskrifter kan upprätthållas. En ledningsgata i skogsmiljö kan också ge positiva konsekvenser då den hävdade skogsgatan ger livsmiljö för andra arter än den dominerande skogsmarken. Vilt, olika fågelarter som gynnas av öppen mark, ljuskrävande växtlighet och olika insektsarter är exempel på arter som kan gynnas i en skogsgata. Inventeringen som genomförts kommer att fortsatt användas under detaljprojekteringen av ledningen för att bevara den värdefulla informationen om naturmiljön inför framtagandet av slutgiltiga sträckningen för ledningen. sid 47/78

48 5.3.2 Vattenmiljö och våtmarker Beskrivning Ledningssträckningen passerar flera vattendrag, de vattendrag som vid naturvärdesinventeringen bedömts innehålla naturvärden har beskrivits i avsnittet ovan. Naturvärdesinventeringen beskriver att det i området är sällsynt med våtmark p.g.a. den kuperade och sluttande terrängen. De våtmarker som innehåller naturvärden har beskrivits i avsnittet ovan. Ångermanälven rinner igenom hela området som ledningen planeras. Älven har haft en central del i lokaliseringsutredningen av ledningen eftersom den måste korsas. Ångermanälven är en stor älv, som är utbyggd för vattenkraftsändamål. Vattenmiljöerna i älven är i området där ledningen passerar starkt påverkad genom dämning och genom avledning och torrläggning från kraftverken i Näsåker och Forsmo. Vattengeotopen Holme Näsåker korsas av ledningen vid älvkorsningen. Området innehåller grundvattenförande bildningar i jord (dricksvattenförsörjning). Grundvattenförekomsten omfattas även av miljökvalitetsnormer (MKN) enligt Länsstyrelsen vatteninformationssystem VISS. Grundvattenförekomsten består av en sandoch grusförekomst och har bedömts ha god kemisk och kvantitativ status. Inom vattenförvaltningen används MKN för att ange krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status. Enligt Länsstyrelsen vatteninformationssystem (VISS) korsar den planerade ledningen, förutom ovan nämnda grundvattenförekomst, två vattendrag som omfattas av MKN, Klocksbäcken och Sjuskinnån. Klocksbäcken uppnår måttlig ekologisk status. Vattendraget ska uppfylla kvalitetskravet god ekologisk status till år Nuvarande statusbedömning beror på morfologiska förändringar i vattendraget, då närområdet och/eller svämplanet till stor del utgörs av aktivt brukad mark. Åtgärd är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner runt vattenförekomsten. Sjuskinnån uppnår god ekologisk status redan idag. Båda vattendrag uppnår ej god kemisk status. Vattendragets sämre kemiska ytvattenstatus avser förekomst av kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter. I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvatten och vattendragen har ej klassats avseende parametern kemisk status status utan överallt överskridande ämnen Konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder De vattendrag som korsas av den planerade ledningen är i de flesta fall redan påverkade av det pågående skogsbruket i området och även av de befintliga stamnätsledningarna med tillhörande ledningsgator som 40 kv ledningen planeras samlokaliseras med. Då en sid 48/78

49 naturvärdesinventering genomförts längs den planerade ledningssträckningen har vattendrag med naturvärden identifierats och dessa kan därmed beaktas med försiktighet vid byggnation av ledningen. Generella skadeförebyggande åtgärder vid vattendrag är att stolpplaceringar undviks i vattendragets absoluta närhet. Vidare lämnas lågt växande vegetation kvar intill vattendraget. Körning med maskiner undviks i vattendrag, mobila broelement kan nyttjas vid behov. E.ON Elnät bedömer att den mest lämpliga korsningen över Ångermanälven valts. Genom att samlokalisera korsningen över Ångermanälven kommer en av älvsträckningens få kvarvarande forsar, Hundforsen, undvikas. Ledningen bedöms ej påverka den grundvattenförekomsten/grundvattenförande geotopen. Området korsas redan idag av lokalnätsledningen. Inte heller bedöms grundvattenförekomstens MKN påverkas, varken den kvantitativa eller kemiska statusen. Ångermanälven och därmed grundvattenförekomsten planeras korsas i ett spann, därmed blir det ingen stolpplacering inom grundvattenförekomsten. Den planerade ledningen bedöms ej påverka eller motverka de MKN som vattendragen Klocksbäcken och Sjuskinnån omfattas av. Båda vattendragen har icke god kemisk status på grund av för höga halter av kvicksilver, vilket gäller alla ytvatten i Sverige. Klocksbäcken har morfologiska förändringar på grund av bäckens omgivande markanvändning. Bäcken passeras redan av en befintlig ledning, och den planerade ledningen bedöms ej påverka ytterligare. Den planerade ledningen bedöms inte motverka vattendragens möjlighet att uppnå de uppsatta målen för ekologisk och kemisk status Skyddade arter och fågelliv Beskrivning E.ON Elnät har låtit genomföra en inventering för att använda i planeringen av ledningen. I inventeringsrapporten i bilaga 5 beskrivs förekomsten av arter i området. Rapporten tar upp arter som omfattas av artskyddsförordningen samt andra naturvårdsintressanta arter. I detta avsnitt fokuseras på förekomsten av fåglar i området. Inventeringsrapporten i sin helhet finns bifogad i bilaga 5. Enligt den utförda inventeringen såg eller hördes totalt 17 arter prioriterade i artskyddsförordningen. sid 49/78

50

51 Se nedan i avsnitt vilka åtgärder som vidtagits för att minimera påverkan på fågellivet Konsekvensbedömning Det bivråksrevir som identifierats vid Lidgatu bedöms i inventeringsrapporten vara det revir som löper störst risk att påverkas av den planerade ledningen. En kraftledning kan generellt påverka fågellivet genom huvudsakligen tre sätt: 1. Habitatförlust och störning av häckning I anspråkstagande av skogsmark och avverkning av skog kan förstöra eller försämra fågelhabitat och häckande fågel kan störas under byggnation och underhållsarbeten. Det är troligt att enstaka individer fåglar kommer att kunna störas under byggnation och underhåll. Det har dock inte framkommit uppgifter som tyder på att populationsstörningar skulle uppkomma. 2. Strömgenomgång eldöd Fåglar kan dö och skadas av strömgenomgång (kortslutning) om en fågels strömförande delar kommer i kontakt med två fasledare samtidigt, alternativt en fasledare och potentialskild komponent. Generellt anses risken större för fåglar med stor vingbredd såsom våra största rovfåglar. Strömgenomgång förekommer framför allt på kraftledningar med lägre spänningsnivåer som har korta avstånd mellan faslinorna. 3. Kollisioner Generellt anses risken för påflygningar vara större för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, tranor och hönsfåglar. Kollisionsrisken anses vara mer vanligt förekommande på ledningar som är högre och där faslinorna sitter glesare. Det anses också vara en högre risk med kraftledningar som har en topplina. Risken för att fågelpopulationer påverkas negativt genom habitatpåverkan eller störning av häckningar är mycket liten. Mot bakgrund av ledningens konstruktion och förekommande arter i området bedöms den teoretiska risken för strömgenomgång vara mycket liten. Mot bakgrund av ledningens konstruktion och placering i landskapet, förekommande arter och deras beteenden bedöms risken för kollisioner som liten även om det är sannolikt att individer av olika arter kan komma att krocka med ledningen. Detta bedöms dock inte påverka någon fågelpopulation. Ledningen planeras inte i områden med kända rastplatser för flyttfåglar, lokala eller regionala fågelsträck och skär inte av områden mellan riskfåglars vilo/bo-områden och födosöksområden. sid 51/78

52 De negativa konsekvenserna för fågellivet bedöms totalt sett som små med beaktande av skadeförebyggande åtgärder enligt nedan Skadeförebyggande åtgärder Enligt inventeringsrapporten kan skyddsåtgärder göras för bivråk (elektrifierings- och kollisionsskydd vid boplats), tjäder/orre (kollisionsskydd vid Fågelgillermyran och Stormyran) samt vid passage över älv (kollisionsskydd). Planerad ledning kommer som huvudalternativ att byggas med glesare fasavstånd än vad som är standard. Det innebär att fasavståndet kommer att vara 1600 mm istället för branschstandard 1350 mm som är normalt. Det innebär att måtten på en fågels strömförande delar måste överstiga detta mått för att strömgenomgång ska kunna uppstå. Det innebär att strömgenomgångrisken inte finns för de flesta fågelarter med lägre mått. T.ex. har bivråken normalt ett vingspannsmått på ca 1350 mm och måttet på fågelns strömförande delar betydligt mindre än det. Det är endast de större rovfåglarna som kan nå upp till fasavståndets mått och samtidigt ha ett beteende som gör att de kan tänkas sitta på en stolpregel. Måttet på fåglarna strömförande (köttiga) delar understiger dock fasavståndsmåttet. Där ledningen korsar Ångermanälven kommer ledningen att utrustas med visuella hindermarkeringar för att minska risken för påflygning. Val av markeringstyp och avstånd kommer att ske i samråd med Länsstyrelsen i Västernorrland. Detsamma gäller över våtmarkerna Stormyran och Fågelgillermyran samt på sträckan förbi bivråkens boplats, öster om älven vid Lidgatu. För att minimera störning vid bivråkens bo kommer även störande arbeten såsom avverkning av skog, sprängning och maskinschaktning under dess häckningstid 1 juni-31 juli. Detta gäller från stationsläge Näsåker i norr fram till älvpassagen i söder. Valet att följa befintliga kraftledningar bedöms vara den viktigaste åtgärden för att minska risken för påverkan på fågellivet. Såväl risken för habitatförlust, strömgenomgång och kollisioner bedöms minska genom att man följer andra kraftledningar som är högre. Eftersom aktuell ledning är lägre och även lägre än kringliggande skogsterräng uppstår inga uppstickande hinder som t.ex. skulle kunna utgöra en fara för rovfåglar som nyttjar uppvindar från älven mot kringliggande branter. Utifrån naturinventering, samråd, insamlande av kunskapsunderlag och samråd med regional ornitologisk förening är det inte sannolikt att det förekommer häckande kungsörn. Det är dock troligt att juvenila kungsörnar kan flyga över området och längs älven under sina flyttningar. Berguv bedöms mest sannolikt kunna finnas på höjdområdena väster om älven. sid 52/78

53 För de arter som mest troligt förekommer i området understiger alltså måtten på fåglarnas strömförande delar med marginal fasavståndet på aktuell ledning. Det ligger till och med i närheten av fåglarnas vingspannmått. För kungsörn ligger det strömförande måttet under fasavståndsmåttet. Detta gäller även om man lägger till en säkerhetsmarginal för ett eventuellt strömöverslag. Sammantaget bedöms den teoretiska risken för strömgenomgång på grund av ledningens konstruktion som liten. För de arter som identifierats i området och som är särskilt sårbara bivråk, berguv, fjällvråk och skogshöns bedöms därmed inte ledningen innebära större risker. 5.4 Kulturmiljö Beskrivning Den planerade ledningen passerar igenom ett område av riksintresse för kulturmiljövård. Området benämns Lidgatu och sträcker sig från orten Lidgatu öster om väg 90 till Ångermanälven i väster. Området är skyddat på grund av ortens bymiljö. Byn var centralort i socknen under och 1800-talet, sedan dess är byn inte skiftad utan tomterna ligger kvar i rad längs bygatan. Den samlade bebyggelsen står kvar och ger en enhetlig och oförvanskad bild av 1800-talets bymiljö, enligt riksantikvarieämbetets motivering till riksintressestatus. Riksintresseområdets värden ligger således i en oförändrad tomtstruktur med tydlig åtskillnad mellan man- och fägårdar. Ledningssträckningen korsar även ett område tillhörande kommunens kulturmiljöprogram. Området sammanfaller delvis med riksintresseområdet och heter Lidgatu. Strax norr om anslutningspunkten i Forsmo finns en kulturskyddad bro, Forsmobron. Bron kommer inte att beröras ledningsbyggnationen. Det finns flera kända kulturhistoriska lämningar inom området, dock ingen lämning inom 100 meter från ledningssträckningen Konsekvensbedömning Det finns flera kända fornlämningar inom området, dock kommer ingen känd fornlämning beröras av ledningsbyggnationen. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation så kommer omedelbar anmälan ske till Länsstyrelsen. Sollefteå kommun har i samrådet lyft frågan om den planerade ledningen kommer att påverka landskapsbilden i Lidgatu och därmed påverka riksintresseområdet för kulturmiljö negativt. Den planerade ledningen kommer inte att påverka tomtstrukturen med sin placering väster om tomterna. sid 53/78

54 5.4.3 Skadeförebyggande åtgärder För att undvika eventuell påverkan på landskapsbilden från riksintresseområdet för kulturmiljö avser E.ON Elnät bygga den planerade ledningen på älvsidan av den befintliga lokalnätsledningen som också korsar riksintresseområdet. Den planerade ledningen kommer att till största delen döljas i terrängen. Vidare planeras 40 kv ledningen samlokaliseras med den befintliga lokalnätsledningen på hela sträckan genom riksintresseområdet för att minimera ytterligare påverkan på område. I avsnitt 5.1 beskrivs landskapsbildsfrågan ytterligare, samt i figur 14 finns foto av vyn mot den planerade ledningen sett från byn. 5.5 Rennäring Beskrivning Rennäringen räknas som en areell näring (definieras som näringar som använder resurser på land och i vatten, till exempel jordbruk, skogsbruk, jakt med mera). Samebybegreppet betyder dels en indelning i ett geografiskt område och dels en administrativ och ekonomisk sammanslutning. Gränserna för en sameby omfattar hela samebyns betesområde det vill säga både året-runt-marker samt vinterbetesmarker. På östra sidan om Ångermanälven finns ett riksintresseområde för rennäringen. Området består av flertalet vidsträckta och sammanhängande delområden som täcker stora delar av norra Sverige. Området berörs av den del av sträckningen som passerar på östra sidan om älven. Tre samebyar bedriver enligt tillgängliga underlag rennäringsverksamhet inom området där sträckningsalternativen tagits fram, Ohredahke i ett område väster om Ångermanälven samt Voernese och Vilhelmina Södra på östra sidan om älven. Markerna är kategoriserade som vinterbete och vårvinterbetesland, vilket innebär att markerna nyttjas huvudsakligen under perioden december till april. Vinterbeteslandet för samebyarna utgör en stor del av den skogsklädda marken i norra Sverige. Samtliga berörda samebyar har inbjudits till att delta i samråd kring den planerade ledningen. Voernese har svarat i sträckningssamrådet att de inte har någon erinran mot projektet Konsekvensbedömning Konsekvenserna för rennäringen beror på flera olika faktorer såsom hur markerna nyttjas, under vilka perioder och hur vana renarna är vid kraftledningar och mänsklig aktivitet. I detta fall planeras ledningen samlokaliseras med stamnätsledningar som funnits i området under en lång tid. Rennäringsverksamheten har sannolikt anpassat sig till de befintliga ledningsgatorna. I viss mån kan rennäringen störas av byggnationen av ledningen, men det är en tillfällig störning. E.ON Elnäts bedömning är att påverkan på rennäringen blir liten. sid 54/78

55 5.5.3 Skadeförebyggande åtgärder Det har under projektet gång och i de samråd som genomförts ej inkommit någon information om möjliga skador på rennäringen. Skadeförebyggande åtgärder kan därmed ej förutses. 5.6 Friluftsliv Beskrivning Inom området bedrivs jakt, fiske, vandring och skoterkörning. Området nyttjas även till bär- och svampplockning samt andra fritidsaktiviteter. Längs med Ångermanälven finns ett område utpekat för riksintresse friluftsliv benämnt Övre Ådalen. Området är ca 2 km brett och sträcker sig från Sollefteå i söder hela vägen upp till Näsåker i norr. Ledningssträckningen passerar mestadels i utkanten av området, men i höjd med Lidgatu och älvkorsningen passerar sträckningen inom området Konsekvensbedömning En kraftledning kan uppfattas som störande för naturupplevelsen, framförallt när det gäller det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd miljö ofta är det som eftersträvas. Vidare kan strövande i skog och mark begränsas under ledningens byggskede. Andra, mer positiva, konsekvenser av kraftledningar är att naturen kring ledningen blir relativt lättillgänglig för allmänheten. Detta medför att det rörliga friluftslivet med till exempel bär- och svampplockning, jakt, skidåkning och skoterverksamhet är vanliga längs med en kraftledningsgata Skadeförebyggande åtgärder Eftersom ledningen samlokaliseras med befintliga ledningar och ledningsgator bedöms ingen ytterligare påverkan på friluftslivet eller riksintresseområdet för friluftslivet, förutom en eventuell störning under byggskedet. Denna störning är dock tillfällig. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas. 5.7 Infrastruktur Beskrivning Ingen väg eller järnväg utpekad som riksintresse för kommunikation berörs av den planerade ledningen. En statlig väg berörs, väg 953, som passerar längs Ångermanälvens västra strand. Vägen berörs när ledningssträckningen korsar Ångermanälven. Det övriga vägnätet inom området består av enskilda vägar och är framförallt anpassat för skogsbruksändamål. sid 55/78

56 Längs med Ångermanälvens västra sida passerar en järnväg för godstrafik mellan Forsmo- Hoting. Järnvägen är enkelspårig och ej elektrifierad. Den trafikeras inte av persontrafik men är av stor vikt för timmertransporter från terminalen i Hoting. Järnvägen korsas av den planerade ledningen i höjd med Lidgatu där ledningen även planeras korsa Ångermanälven. Ett flertal kraftledningar i stam-, region- och lokalnäten finns i området Konsekvensbedömning Ledningsbyggnationen kommer ej påverka någon väg eller järnväg av riksintresse. Viss störning på vägnätet kan uppstå i byggnationsfasen, störningen är dock tillfällig Skadeförebyggande åtgärder Vid byggnation kommer Trafikverkets regler följas kring korsning med väg och järnväg. Hänsyn till andra ledningar kommer att tas i projekterings- och byggskede. 5.8 Elektromagnetiska fält Beskrivning Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. sid 56/78

57 Magnetfält och hälsoeffekter De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. finns mer information. E.ON Elnäts magnetfältspolicy E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar. Magnetfält från aktuell ledning De magnetiska fälten från aktuell ledning har beräknats utifrån årsmedelströmlasten för ledningen och ger således ett genomsnittligt värde på magnetfälten från ledningen över året. Magnetfälten har beräknats för en nivå om 1 meter över markytan. Svenska kraftnäts stamnätsledningar som 40 kv ledningen planeras samlokaliseras med har inkluderats i beräkningarna. Lokalnätsledningen däremot, som 40 kv ledningen samlokaliseras med vid älvkorsningen samt delsträckan in mot Näsåker, har inte tagits med i beräkningen eftersom magnetfältet från lokalnätsledningen bedöms som försumbart. sid 57/78

58 Separata beräkningar har gjorts för tre olika delsträckor av ledningen, dels för den delen av sträckningen där den planerade ledningen är samlokaliserad med endast Svenska kraftnäts 220 kv ledning, dvs. mellan Forsmo och strax norr om Tängstamon, och dels sträckan norr om Tängstamon där ledningen är samlokaliserad med båda Svenska kraftnäts ledningar, 220 kv ledningen och 400 kv ledningen. På denna norra delsträcka har separata beräkningar gjorts för sträckan mellan Tängstamon och Moforsen samt från Moforsen och norrut. Skälet till det är att det i höjd med Moforsen kopplas på last från vattenkraftverket på Svenska kraftnäts 220 kv ledning. Det innebär att sträckan från Moforsen och norrut har något större magnetfält. I figur 16, 17 och 18 redovisas magnetfältsdiagram för de tre delsträckorna. Den planerade ledningen har i alla tre diagram i beräkningen antagits vara placerad öster om befintliga ledningar, men vilken sida om befintliga ledningarna som den planerade ledningen kommer att byggas kommer inte fastställas förrän i detaljprojekteringen av ledningen. sid 58/78

59 Inget separat diagram har tagits fram för delsträckan där ledningen lämnar stamnätsledningarna, korsar älven och fortsätter mot Näsåker, men det magnetfältet som alstras av 40 kv ledningen ensamt kan utläsas av den prickiga linjen i samtliga diagram. Ur diagrammen kan utläsas att det alstrade magnetfältet har sjunkit till 0,2 μt ca 5 meter från ledningens mitt. Det närmaste bostadshuset på denna delsträcka ligger över 150 meter från ledningsträckningen. Figur 16. Diagrammet visar beräknat magnetfält för den planerade 40 kv ledningen tillsammans med Svenska kraftnäts parallellgående 220 kv ledning. Diagrammet avser sträckan från Forsmo till strax norr om Tängstamon. Alstrat magnetfält för delsträckan mellan Forsmo och Tängstamon, dvs. där ledningen planeras samlokaliseras med Svenska kraftnäts 220 kv ledning, har sjunkit till 0,2 μt på ett avstånd om 60 meter väster om ledningarna och 20 meter öster om ledningarna. Det sid 59/78

60 närmaste bostadshuset på denna delsträcka ligger på mer än 40 meters avstånd från ledningen, på östra sidan. Strax norr om Tängstamon går Svenska kraftnäts ledningar ihop till en gemensam ledningsgata. Det alstrade magnetfältet från det att ledningarna sammanstrålar till Moforsen visas i diagrammet i figur 17. Diagrammet visar att magnetfältet sjunkit till under 0,2 μt på ett avstånd av ca 160 meter väster om ledningarna och 70 meter öster om. På denna delsträcka finns inga närliggande bostadshus. Figur 17. Diagrammet visar beräknat magnetfält för den planerade 40 kv ledningen tillsammans med Svenska kraftnäts parallellgående 220 kv och 400 kv ledning. Diagrammet avser sträckan från det att Svenska kraftnäts ledningar går ihop strax norr om Tängstamon till Moforsen. sid 60/78

61 Magnetfältet har även beräknats på delsträckan där den planerade ledningen går parallellt med båda stamnätsledningarna på sträckan från Moforsen och norrut till den punkt där den planerade ledningen lämnar befintliga ledningsgatan för att korsa Ångermanälven mot stationen i Näsåker, se diagrammet i figur 18. Ur diagrammet kan utläsas att magnetfältet sjunkit till under 0,2 μt ca 170 meter väster om ledningarna och 80 meter öster om ledningarna. På denna delsträcka finns två bostadshus belägna i ledningarnas närhet, båda på västra sidan om ledningsgatan. De ligger ca 130 meter respektive ca 50 meter från Svenska kraftnäts 400 kv ledning. Figur 18. Diagrammet visar beräknat magnetfält för den planerade 40 kv ledningen tillsammans med Svenska kraftnäts parallellgående 220 kv och 400 kv ledning. Diagrammet avser sträckan från Moforsen till den punkt där den planerade ledningen lämnar befintliga ledningsgatan i höjd med Stormon. sid 61/78

62 5.8.2 Konsekvensbedömning Beträffande elektromagnetiska fält har fokus lagts på att planera 40 kv ledningens sträckning så att försiktighet tillämpas. Detta innebär att ledningen vid ett par tillfällen byter sida om befintliga ledningsgatan för att passera så långt från befintliga bostadshus som möjligt. Inga övriga byggnader där människor stadigvarande vistas berörs av den planerade sträckningen. De två hus som anses mest berörda av magnetfälten från ledningarna ligger väster om befintlig ledningsgata, närmast Svenska kraftnäts 400 kv ledning. På denna delsträcka (Moforsen-Stormon, figur 18) planeras 40 kv ledningen byggas öster om befintliga ledningar. Eftersom den planerade ledningen inte är detaljprojekterad är det svårt att korrekt ange det avstånd som blir mellan de näraliggande husen och den planerade ledningen. Därför har istället husens ungefärliga avstånd till Svenska kraftnäts 400 kv ledning angivits eftersom det även är dessa som står för i princip hela magnetfältsbidraget. Avseende magnetfälten vid dessa hus, så kommer den tillkommande 40 kv ledningen ha en försumbar påverkan på magnetfältet, vilket kan utläsas ur diagrammet i figur 18. På delsträckan som den planerade ledningen ej är samlokaliserad, samt den sträckan där samlokalisering sker tillsammans med befintlig lokalnätsledning passeras ej näraliggande bostadshus. Med bakgrund av ovanstående avseende magnetfält, bedöms ej den planerade ledningens magnetfält ge någon tillkommande påverkan på människors hälsa och miljö än den som redan finns Skadeförebyggande åtgärder Skadeförebyggande åtgärder utöver det som angivits ovan bedöms ej behövas. 5.9 Kumulativa effekter Beskrivning Magnetfält från samlokaliserade ledningar har identifierats som en kumulativ effekt. Det totala magnetfältet som alstras av ledningarna tillsammans på respektive delsträcka har därför beräknats, se avsnitt Ytterligare en kumulativ effekt från parallellgående luftledningar är att flera ledningar blir synliga i landskapet. Vidare kan som kumulativ effekt anses att det blir fler luftledningar i landskapet som kan utgöra hinder och barriärer för framförallt fåglar Konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder gällande parallellgående ledningar med avseende på magnetfält redovisas i avsnitt sid 62/78

63 Avseende antagandet att fler och fler luftledningar byggs så visar Energimarknadsinspektionens årsstatistik att andelen markkabel år 2016 totalt sett var 66%. Av totalt mil kraftledningar så är mil markkabel och mil luftledning var andelen markkabel endast 53%. Vidare har andelen isolerade luftledningar ökat. Andelen luftledning av det totala ledningsnätet har således aldrig varit så lågt, och istället för att antalet luftledningar i landskapet ökar så blir det faktiskt mindre. Skälet till denna förändring har varit elbolagens arbete med att vädersäkra ledningsnätet, ett arbete som pågått sedan första halvan av 2000-talet. Slutsatsen är att det numera finns mindre antal luftledningar som inslag i landskapet samt mindre mängd luftledningar för fåglar att flyga på. sid 63/78

64 6 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning, jämfört alternativ Detta kapitel innehåller beskrivningar och konsekvensbedömningar av de intressen som anses beröras av den alternativa sträckning avsedd för luftledning som tagits fram för att jämföras med E.ON Elnäts huvudalternativ för ledningens sträckning. Alternativsträcknigen framgår av kartan i figur 10. Kartstudier har genomförts för att identifiera intressen som berörs av den framtagna alternativsträckningen. Dessutom har information om intressen inkommit i den tidigare genomförda samrådsomgången. 6.1 Landskapsbild Beskrivning Alternativsträckningen passerar igenom en kuperad skogsbruksterräng ett par km öster om Ångermanälven. Sträckningen passerar ej i öppen jordbruksmark då den ligger närmre älven. Längs med Ångermanälven finns ett område med landskapsbildskydd. Området är som mest ca 2,5 km brett och sträcker sig från Österås i söder till i höjd med Rå i norr. Området är drygt 36 km långt. Landskapsbildskydd är ett skydd med ursprung i Naturvårdslagen, som har upphört att gälla. Trots detta gäller förordnandena och Länsstyrelsens tillstånd krävs för bland annat byggnation, upplag, schaktning, barrskogsodling och luftledningar. Landskapsbildskydd infördes innan riksintressen fanns för att skydda stora områden på enklare sätt än via reservatsbildning. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena man ville skydda. Alternativ sträckningen passerar igenom området både vid stationen i Forsmo och i Näsåker. E.ON Elnät har sökt dispens för landskapsbildskyddet och Länsstyrelsen har beslutat den att E.ON Elnät meddelas dispens att uppföra den planerade stationen i Näsåker, samt en 40 kv luftledning, inom landskapsbildskyddat område Konsekvensbedömning Alternativsträckningen passerar mestadels inom kuperad skogsbruksterräng. I skogsmark är en ledning mindre synlig i landskapet än om den går genom öppen mark. Genom skogsmark krävs en avverkad skogsgata och påverkan på landskapsbilden varierar beroende på omgivningens beskaffenheter så som trädhöjd och hur kuperat området är. Är omgivande träd höga, blir ledningen mindre synlig. Om området är kuperat kan påverkan bli större på landskapsbilden. Likaså kan avverkning i produktionsskog snabbt ändra sid 64/78

65 landskapsbild och visuell påverkan från ledningen. Generellt är påverkan något större vid stolpplaceringar än i spannen. I detta fall går sträckningen huvudsakligen genom obanad terräng eftersom det inte är möjligt att samlokalisera med andra ledningar eller annan infrastruktur som exempelvis vägar. Eftersom sträckningen dessutom går på höjden från älvdalen gör att påverkan på landskapsbilden kommer att vara påtaglig. I figur 19 finns ett foto av ett typiskt älvdalslandskap Skadeförebyggande åtgärder Alternativsträckningens lokalisering medför att skadeförebyggande åtgärder ej kan identifieras. Figur 19. En typisk vy över älvdalslandskap sid 65/78