Planerad 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerad 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun November 2016 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av Emma Kruger och Mattias Montelin För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/30

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Tillstånd Genomförande av samråd 6 2 Lokalisering, omfattning och utformning Lokalisering, omfattning och syfte Teknisk utformning 8 3 Studerade alternativ Lokaliseringsalternativ Utredningsområde och stråkalternativ Stråkval Sträckningsalternativ Utformningsalternativ Alternativa stationsplaceringar Nollalternativ 20 4 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Rennäring Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kumulativa effekter 25 5 Konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer 26 sid 3/30

4 5.3 Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Rennäring Boendemiljö, hälsa och säkerhet 28 6 Förslag till disposition MKB 29 7 Referenser 29 8 Bilagor 30 sid 4/30

5 1 Inledning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) planerar att uppföra en ny 40 kv kraftledning mellan Forsmo och Näsåker i Sollefteå kommun. Nybyggnationen medför att nätkoncession för linje (tillstånd) ska sökas för ledningen. Som en del i tillståndsprocessen ska samråd genomföras, tidigare har samråd hållits kring utredningsområde och stråk och nu genomförs samråd avseende framtagna sträckningar för ledningen. Detta material utgör underlag för samrådet. 1.1 Bakgrund E.ON Elnät planerar en kraftledning som kommer att förstärka elnätet i området. Ledningen kommer att öka leveranssäkerheten till orterna och minska risken för strömavbrott i närområdet. Kraftledningen planeras mellan en befintlig transformatorstation i Forsmo och en ny transformatorstation i Näsåker. Den nya stationen (40/10 kv) behöver uppföras för att transformera spänningen från de inkommande ledningarna till lägre spänning så att strömmen skall kunna fördelas ut på lokalnätet i Näsåker. En lokaliseringsstudie har genomförts för att utreda lämplig lokalisering för den nya stationen vid Näsåker och tillståndsprocessen för denna stationsplacering har hanterats separat. Samråd enligt 12 kap. 6 har genomförts för stationen. Länsstyrelsen har även beslutat att meddela E.ON Elnät dispens att uppföra stationen, samt en 40 kv luftledning, inom landskapsbildskyddat område. Transformatorstationernas placeringar framgår av kartan i figur 1. Under processen för att ta fram lämpliga områden och ledningsstråk har tidigare samråd för kraftledningen genomförts i omgångar, framförallt under perioden Eftersom flera år hunnit förlöpa från dessa tidigare genomförda samråd samt för att uppfylla miljöbalkens krav på alternativredovisning har E.ON Elnät beslutat att göra ett omtag kring delar av tillståndsprocessen. Detta omtag inleddes med samråd under maj och juni 2016 kring framtagna stråk och utredningsområde. Utifrån inkomna synpunkter och information har E.ON Elnät valt stråk och tagit fram sträckningsalternativ för den planerade ledningen. Det samråd som nu genomförs syftar till att få synpunkter på dessa framtagna sträckningar. sid 5/30

6 Figur 1. Översiktskarta över området kring Forsmo och Näsåker. Transformatorstationerna som ledningen planeras mellan är utmärkta som gula punkter. 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt Genomförande av samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet genomför E.ON Elnät redan från början ett brett samråd med samtliga instanser. Samråd avseende stråk har redan sid 6/30

7 genomförts, nästa steg är samråd avseende framtagna sträckningar för ledningen. Samrådsprocessen beskrivs nedan. Under maj och juni 2016 hölls samråd avseende utredningsområde och stråk samt tekniska utföranden för planerade ledningen. Utredningsområdet och stråken identifierades genom områdesstudier och en lokaliseringsprocess. Samråd hölls med berörd länsstyrelse och kommun, övriga berörda myndigheter och organisationer, berörda markägare samt allmänheten. Berörda markägare fick information om projektet via ett skriftligt utskick och allmänheten via annons i Tidningen Ångermanland. Under samrådstiden har samrådsunderlaget funnits tillgängligt på E.ON Sverige AB:s hemsida Utredningsområdet och stråkalternativens utbredning återges i figur 3. De synpunkter som inkom i stråksamrådet har beaktats och sträckningsalternativ för ledningen har tagits fram. Samrådet avseende framtagna sträckningar för ledningen, enligt figur 6 och bilaga 1, genomförs med länsstyrelse, kommun, berörda myndigheter och organisationer samt med berörda fastighetsägare och allmänheten. Berörda fastighetsägare kommer att få ett informationsmaterial utskickat via post. Allmänheten informeras om projektet via annonser i Tidningen Ångermanland och Sollefteåbladet. Berörda fastighetsägare och allmänheten bjuds även in till samrådsmöte i form av öppet hus i Näsåker den 30 november Samrådsunderlaget kommer finnas tillgängligt att ta del av på E.ONs hemsida Under samrådet kan justeringar av sträckningarna bli aktuellt om det finns särskilda skäl för detta. Efter genomfört samråd kommer E.ON Elnät att fatta beslut om ledningens exakta sträckning baserat på inkomna synpunkter samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Därefter avser E.ON Elnät hemställa om länsstyrelsens beslut om projektet kan antas få betydande miljöpåverkan eller ej. Efter genomförd samrådsprocess kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att upprättas. MKB:n kommer att ingå i den ansökan om nätkoncession för linje som ska sändas in till Energimarknadsinspektionen för tillståndshandläggning. Myndigheten skickar ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Därefter fattar Energimarknadsinspektionen beslut om koncession ska medges. sid 7/30

8 2 Lokalisering, omfattning och utformning 2.1 Lokalisering, omfattning och syfte Samrådet avser en ny 40 kv kraftledning mellan befintlig transformatorstation i Forsmo och en ny planerad transformatorstation nära Näsåker, i Sollefteå kommun. Syftet med ledningen är att förstärka elnätet i området och skapa flera matningsvägar. Leveranssäkerheten av el kommer att öka eftersom risken för strömavbrott minskar i och med att den planerade ledningen driftsätts. Genom ledningen bildas ett så kallat maskat elnät som innebär att det krävs mer än ett ensamt ledningsfel för att orsaka strömavbrott. Underhåll kan förenklas och elnätet i området blir mindre sårbart. Det är drygt 22 km fågelvägen mellan transformatorstationerna, men den planerade ledningen beräknas bli ca 24 till 26 km lång beroende på vilken sträckning som väljs. Stora möjligheter finns att samlokalisera ledningen med befintliga stam- och lokalnätsledningar. Den planerade ledningsbyggnationen medför att en ny nätkoncession måste sökas och i denna process krävs utredning både kring alternativa tekniker för ledningen och alternativa sträckningar. Alternativutredningen som har genomförts, samt motivering kring den teknik och stråk som valts, finns beskriven i kapitel Teknisk utformning Ledningen planeras uppföras som en luftledning på en enkelstolpkonstruktion, vilket innebär att de tre faslinorna är horisontellt placerade, se foto i figur 2. Huvudalternativet för stolpar är ett utförande med standardstolpe i trä. I vissa lägen kan alternativa stolpar i stål bli aktuella. Stolparna är normalt mellan meter höga. Vid behov kan stolparna utrustas med fågelskydd/fågelavvisare. Vid passage av Ångermanälven används troligtvis en tvåbent stolpkonstruktion och vid behov kan tvåbenta vinkelstolpar användas vid vinklar. Spannlängden, det vill säga avståndet mellan stolparna, är beroende av bland annat terrängen samt de natur- och kulturmiljövärden som finns i området och kommer troligtvis vara mellan 70 och 120 meter. Luftledningen kommer att sakna topplina och planeras med oisolerade faslinor. Vid anslutningen till stationerna kan markkabel en kortare sträcka bli aktuell. sid 8/30

9 Figur 2. Illustrationer av parallellgående 40 kv ledning samt principiellt utförande av ledningsgata för luftledningar. Översta skissen visar hur ledningen ser ut på södra deltsträckan, där den planeras samlokaliseras med Svenska kraftnäts 220 kv stamnätsledning. Den nedre bilden visar den norra delen av ledningen där samlokalisering sker med båda Svenska kraftnäts stamnätsledningar, 400 kv och 220 kv. I detta skede av projektet är det inte bestämt vilken sida om stamnätsledningarna den planerade 40 kv ledningen ska gå. För ledningen krävs en trädsäker ledningsgata. Detta sker genom att cirka 15 meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Dessutom kommer enstaka höga träd utanför detta område om de vid fall kan skada ledningen att fällas eller toppas. I figur 2 finns en bild av en 40 kv luftledning samt en principskiss av en ledningsgata. För de fall där den aktuella ledningen kan samlokaliseras med befintliga ledningar behöver ledningsgatan breddas med ca 20 meter. Vid byggnation av luftledning utförs inmätning, stämpling och värdering av intrånget vartefter större träd och buskar i skogsgatan avverkas. Innan stolpar byggs utförs grundläggningsarbete och på vissa platser kan även en markundersökning vara nödvändig för att bedöma de geologiska förutsättningarna. Slutligen reses stolpar och faslinorna dras mellan stolparna. Stolparna stagas endast om det behövs och arbetsjordtag anläggs vid enstaka platser. Under byggnation kommer det att förekomma transporter i och i anslutning till ledningsgatan. För att minimera intrånget och åverkan i området kommer, i största möjliga mån, redan befintliga vägar att användas för dessa transporter. Efter genomförda arbeten återställs mark som påverkats så långt som det är möjligt. sid 9/30

10 3 Studerade alternativ För att fastställa ledningens slutgiltiga sträckning och teknisk utformning studerades inledningsvis flera olika alternativ. I detta projekt påbörjades alternativutredningen inför stråksamrådet som hölls i maj och juni Alternativutredningen resulterade i ett utredningsområde, alternativa stråk för möjliga lokaliseringar av ledningen samt alternativa utformningar avseende olika tekniker för ledningen. I stråksamrådet inkom synpunkter kring stråk och utredningsområde varefter E.ON Elnät har valt att gå vidare med ett urval av de utredda stråkalternativen. Inom dessa stråk har sträckningsalternativ tagits fram. Aktuellt samråd syftar till att inhämta synpunkter kring de framtagna sträckningarna. Figur 3. Utredningsområde och framtagna stråk för ledningen. sid 10/30

11 3.1 Lokaliseringsalternativ Utredningsområde och stråkalternativ Inför stråksamrådet togs utredningsområde och stråk för ledningen fram. Utredningsområdet utgår ifrån de två punkter som ledningen ska byggas emellan, dvs. transformatorstationerna i Forsmo och Näsåker, och avgränsades därefter utifrån flera olika faktorer såsom natur- och kulturmiljöförutsättningar, var befintliga bostäder är belägna, lokalisering av befintlig infrastruktur som vägar och kraftledningar samt tekniska och ekonomiska aspekter. Därefter togs stråk för ledningen fram inom utredningsområdet. Utredningsområdets utbredning och de framtagna stråkalternativen framgår av figur 3. De huvudsakliga faktorer som styrde framtagandet av utredningsområde och stråk i detta projekt var Ångermanälven, samlokaliseringsmöjligheter, befintliga bostäder och tidigare synpunkter som inkommit i projektet, se figur 4. Figur 4. Kartorna visar några av de möjligheter och begränsningar som finns inom utredningsområdet. I kartan till vänster har befintliga stamnätsledningar som kan nyttjas till samlokalisering markerats med blått, och i kartan till höger har befintliga bostäder markerats med lila färg. I kartorna syns även Ångermanälvens passage genom utredningsområdet. Ångermanälven passerar igenom hela utredningsområdet och måste korsas av ledningen eftersom transformatorstationerna är belägna på olika sidor om älven. Byggnation av kraftledningar vid älvkorsningar är ofta tekniskt komplicerade, därför behövdes lämpliga platser för korsning av älven identifieras och stråk tas fram utifrån dessa. sid 11/30

12 På södra/västra sidan om Ångermanälven finns möjligheter att samlokalisera ledningen med befintliga stamnätsledningar. Att samlokalisera ledningen ger fördelar i form av att intrånget blir samlat. Ingen helt ny ledningsgata måste tas upp för ledningen utan istället kan den befintliga ledningsgatan breddas, vilket innebär att totalt sett tas mindre mark i anspråk för ledningen. Samlokalisering innebär också ett mindre fragmenterat landskap. Stråk togs fram för att möjliggöra samlokalisering av den planerade ledningen med de befintliga stamnätsledningarna. Området är i huvudsak glesbefolkat, men samlad bebyggelse finns längs Ångermanälven och väg 90, stråken togs fram för att undvika samlad bebyggelse i största möjliga mån. Enligt de synpunkter som inkommit i tidigare samråd i projektet bedömdes området på norra/östra sidan om Ångermanälven, mellan älven och väg 90, som olämpligt för ett ledningsstråk. Skälen till detta var att det bitvis är tät bostadsbebyggelse, det är till stor del jordbruksmark där ledningen blir synlig, och att det finns en turistväg och vandringsleder längs Resele Niplandskap Stråkval Efter avslutat stråksamråd fattade E.ON Elnät beslut om val av stråk för ledningen utifrån synpunkter och information som inkommit i samrådet tillsammans med aspekter som miljömässiga och ekonomiska faktorer, teknisk genomförbarhet och leveranssäkerhet. Efter stråksamrådet genomfördes en fågel- och naturvärdesinventering, och även resultatet från denna inventering har vägts samman i stråkvalsbedömningen. E.ON Elnät har valt att gå vidare med en kombination av stråk 2, 5 och 6, samt stråk 7 eller 9 vid korsningen av Ångermanälven. Stråkvalet framgår av kartan i figur 5. E.ON Elnäts bedömning grundar sig på flera faktorer, däribland möjligheterna att samlokalisera ledningen med befintliga stamnäts- och lokalnätsledningar. Av detta skäl valdes stråk 1 på norra/östra sidan om Ångermanälven bort, ingen myndighet har heller förordat stråket. Stråk 1 går även inom riksintresset för rennäringen som så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra dess bedrivande. Vad gäller stråk 2 och stråk 3 så ger båda stråken möjlighet till samlokalisering. Stråk 2 är dock samlokaliserat på nästan hela sträckan medan om stråk 3 väljs måste ledningen först passera genom 6 km obanad terräng innan befintliga ledningsgatan nås. Stråk 3 avfärdades därmed från fortsatt utredning. Som en följd av att stråk 3 valdes bort, avfärdades även stråk 4 som var en alternativ väg att nå ledningsgatan, men även det alternativet passerar igenom obanad terräng. Markkabelstråket, stråk A, valdes bort av tekniska och ekonomiska skäl. Motivering kring teknikval för ledningen finns beskrivet i avsnitt 3.2. sid 12/30

13 Således kvarstår stråk 2 och 6 för södra delen av ledningen. Även stråk 5 behålls i fortsatta lokaliseringsutredningen, eftersom det ger en möjlighet att passera runt bebyggelsen i Tängstamon och samtidigt gör det möjligt att undvika naturmiljöintressen öster om befintliga stamnätsledningarna. Figur 5. Karta som visar E.ON Elnäts val av stråk i rött samt avfärdade stråk i grått. sid 13/30

14 Vid korsningen av Ångermanälven bedöms stråk 7 eller 9 utgöra de mest lämpliga alternativen. Stråk 7 korsar älven parallellt med en befintlig lokalnätsledning och sträckningen kan fortsatt samlokaliseras med lokalnätsledningen norrut mot Näsåker. Stråk 9 behålls då det innebär en korsning av Ångermanälven på ett av de smalare platserna längs den delen av älven. En fördel med detta stråk är att det till större del än stråk 7 undviker fågelintressen som framkommit i fågelinventeringen som genomförts i projektet. Stråk 10 var det mest nordliga av älvkorsningsstråken, det har avfärdats då det bedöms olämpligt enligt Sollefteå kommuns yttrande. Älvpassage i höjd med Hundforsen är olämplig menar kommunen, eftersom det är en av få sträckor där älven har strömkaraktär och hyser goda fiske- och naturmiljöer Sträckningsalternativ När E.ON Elnät fattat beslut om stråkval togs sju sträckningsalternativ fram inom de valda stråken. Sträckningarna framgår av kartan i figur 6 och bilaga 1. Sträckningsalternativen består av en huvudsträckning, A, samt två alternativ för att korsa Ångermanälven, sträckning F och G. Till dessa har fyra alternativ lagts till som möjliggör alternativa passager där E.ON Elnät bedömt det svårare att följa befintliga ledningsgatan. sid 14/30

15 Figur 6. Framtagna sträckningsalternativ för ledningen sid 15/30

16 Sträckningsalternativ A Sträckning A är huvudsträckning för ledningen. Sträckningen kan samlokaliseras med Svenska Kraftnäts befintliga stamnätsledningar AL6 S1/CL3 S1 och UL7 S2 (220 och 400 kv ledningar) på nästan hela sträckan. Endast den första knappt 300 meter långa sträckan ut från stationen i Forsmo är inte samlokaliserad men här korsar ledningen en skogsgata för ytterligare en stamnätsledning. Likaså kan anslutningen in till stationen bli kabelförlagd. I detta skede av projektet är det inte fastlagt om den planerade ledningen kommer att byggas på västra eller östra sidan om befintlig skogsgata. Troligtvis kommer den planerade ledningen korsa stamnätsledningarna vid ett par tillfällen och därmed byggas på olika sidor av befintlig skogsgata på olika delsträckor för att minska risken för påverkan på naturvärden eller komma längre från bostäder. Sträckningsalternativ B, C och D Sträckningsalternativen B, C och D har tagits fram för att göra det möjligt för planerade ledningen att på dessa sträckor lämna befintliga ledningsgatan för att undvika naturmiljöintressen samt naturvärden och fågelintressen som identifierats i fågel- och naturvärdesinventeringen. För sträckning B och C är det fåglar och naturvärden i Fågelgillemyran som kan undvikas och för sträckning D är det motsvarande värden i Stormyran som undviks. Figur 7. Sträckningsalternativ B, C och D ger möjlighet att avvika från befintliga ledningsgatan och undvika naturmiljöintressen i Fågelgillemyran och Stormyran. sid 16/30

17 Sträckningsalternativ E Sträckningsalternativ E har tagits fram för att göra det möjligt att bygga ledningen runt bostadsbebyggelsen i Tängstamon. Alternativet passerar väster om de befintliga kraftledningarna. Öster om befintliga ledningen ligger Resele niplandskap som är ett riksintresseområde för naturvård. Sträckningsalternativ E innebär att riksintresseområdet berörs i mindre utsträckning. Figur 8. Sträckningsalternativ E ger möjlighet att avvika från befintliga ledningsgatan och undvika bostäder i Tängstamon och naturmiljöintressen öster om befintlig ledning. Sträckningsalternativ F och G Sträckning F och G är de två alternativ som tagits fram för korsningen av Ångermanälven. Sträckningsalternativ F korsar älven parallellt med en befintlig lokalnätsledning. I detta alternativ kan den planerade ledningen samlokaliseras även på norra/östra sidan om älven på sträckan mot Näsåker. Sträckning G korsar älven drygt 1 km längre norrut än sträckning F. Sträckningen korsar älven på den smalaste delen vilket är en fördel ur tekniskt perspektiv. Vidare påverkar alternativet fågelintressen i området i mindre utsträckning än alternativ F. sid 17/30

18 Figur 9. Sträckningsalternativ F och G utgör de två alternativ som tagits fram för att korsa Ångermanälven. 3.2 Utformningsalternativ Inför stråksamrådet togs alternativ fram för markkabelförläggning av ledningen. Alternativet framgår av kartan över framtagna stråk, figur 3, markkabelstråk A. Eftersom markkabelförläggning helst görs i anslutning till vägstruktur planerades stråket så att väg 90 kunde följas till stor del. Stråket var därmed beläget på norra/östra sidan om Ångermanälven. Efter avslutat stråksamråd valde E.ON Elnät att av flera skäl avfärda markkabelalternativet från fortsatt utredning. sid 18/30

19 Vanligtvis används kabel inom tätbefolkade områden och vid korta sträckor. I aktuellt område med gles befolkning och stora avstånd är den dominerade tekniken trädsäkra luftledningar. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. I dessa områden där det kan finnas mycket snö och djup tjäle kan det tidvis vara svårt att utföra reparationer. Jämfört med en luftledning så är markkablar betydligt svårare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation. För regionledningar som försörjer större områden med el, vilket är fallet här, är det viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Detta underlättas för luftledningar där både stolpar och linor kan bytas ut något enklare vid behov. Beträffande miljöpåverkan är den stora nackdelen med luftledningar att de kan synas i det omgivande landskapet medan markkablars visuella påverkan är mycket liten. Markkablar innebär en större risk vid känsliga våtmarker, hydrologiska förhållanden kan förändras om de förläggs felaktigt. I detta fall är det även komplicerat att anlägga en kabel över Ångermanälven. Generellt så har en markkabel likväl en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet men något större under byggskedet. Ett markkabelstråk innebär dock påverkan och ett intrång då markkabelstråket innebär begränsningar i byggande, vegetation tillåts ej på kabelförbandet osv. Magnetfält från markkablar avtar snabbare än motsvarande för en luftledning. Närmast kabelförbanden finns dock magnetfält. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning. Materialkostnaden är högre samt bygg- och anläggningskostnaderna, vilket innebär att förläggning av markkabel blir fyra till fem gånger dyrare än att bygga luftledning på samma sträcka. Merkostnaden beror förutom på materialkostnad på en större andel schaktarbeten, sprängningar, borrning under korsande vägar och speciallösningar förbi vattendrag, broar m.m. Vidare finns redan intrånget från två stamnätsledningar i området, eftersom den planerade ledningen på stor del kan samlokaliseras med dessa samlas intrånget. Likaså finns det en lokalnätsluftledning som möjliggör samlokalisering vid Näsåker vilket innebär att det endast på mycket korta sträckor kan bli aktuellt att bryta helt ny terräng. Dessa fördelar har också vägts in i beslutet att avfärda markkabelalternativet från fortsatt utredning. 3.3 Alternativa stationsplaceringar I tidigare skeden av detta projekt har alternativa stationsplaceringar för stationen i Näsåker studerats. Den nu valda placeringen har varit föremål för samråd enligt 12 kap. 6 Miljöbalken och även beviljats tillstånd att anläggas inom landskapsbildsskyddat område. sid 19/30

20 3.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Detta skulle innebära att de positiva effekterna av den planerade ledningen med ökad leveranssäkerhet, reservmatningsmöjlighet och minskad risk för strömavbrott i Näsåkersområdet uteblir. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller säkerhet, landskapsbild och övriga intressen som beskrivs i detta underlag. 4 Beskrivning av berörda intressen Inledningsvis har kartstudier genomförts för att identifiera de intressen som berörs av sträckningsalternativen. Detta har kompletterats med en fågel- och naturvärdesinventering längs de framtagna sträckningsalternativen. Vidare har information om intressen inkommit i den tidigare samrådsomgången. Digitalt material från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har inhämtats. Information om bebyggelse har inhämtats från fastighetskartan och information om områdets kommunala planer har inhämtats från Sollefteå kommun. Identifierade intresseområden längs sträckningsalternativen beskrivs översiktligt nedan och intresseområdenas utbredning framgår av kartorna i bilaga 2a-d. Figur 10. Vy över älvdalslandskap. sid 20/30

21 4.1 Landskapsbild Största delen av området där sträckningarna tagits fram består av en kuperad skogsbruksmiljö med inslag av sjöar, vattendrag och våtmark. Ångermanälven passerar i nord-sydlig riktning genom området. Längs älvdalgången breder öppen mark och jordbruksmark ut sig på båda sidor om älven. I höjd med Resele finns närmast älven ett nip- och ravinlandskap. Längs med Ångermanälven finns ett område med landskapsbildskydd. Området är som mest ca 2,5 km brett och sträcker sig från Österås i söder till i höjd med Rå i norr. Området är drygt 36 km långt. Landskapsbildskydd är ett skydd med ursprung i Naturvårdslagen, som har upphört att gälla. Trots detta gäller förordnandena och länsstyrelsens tillstånd krävs för bland annat byggnation, upplag, schaktning, barrskogsodling och luftledningar. Landskapsbildskydd infördes innan riksintressen fanns för att skydda stora områden på enklare sätt än via reservatsbildning. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena man ville skydda. E.ON Elnät har sökt dispens för landskapsbildskyddet och länsstyrelsen har beslutat den att E.ON Elnät meddelas dispens att uppföra den planerade stationen i Näsåker, samt en 40 kv luftledning, inom landskapsbildskyddat område. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändningen i området består främst av skogsbruk, jordbruk, jakt, fiske, bärplockning och skoterkörning. I området förekommer även renskötsel, hela området används, enligt tillgängligt underlag, som vinterbete av olika samebyar. Sollefteå kommuns gällande översiktsplan antogs 1990 och är idag delvis inaktuell och arbetet är påbörjat att ta fram en ny plan. Området är glesbefolkat ( invånare i Sollefteå kommun på knappt 6000 km²) med bebyggelse främst kring orterna Forsmo och Näsåker samt längs hela Ångermanälven och längs väg 90. Bebyggelsen är relativt jämnt fördelad längs älvsträckan, dock finns en koncentration av bostäder kring Tängsta. 4.3 Naturmiljö I detta avsnitt beskrivs identifierade naturmiljöintressen belägna inom 100 meter ifrån något av sträckningsalternativen. En lista över samtliga naturmiljöintressen presenteras i tabell 1 i bilaga 3. Ett riksintresseområde för naturmiljövård, benämnt Reseles nipravinlandskap, är beläget vid Ångermanälven i höjd med Tängsta. Området sträcker sig på båda sidor av älven och beskrivs utgöra ett både representativt och sällsynt odlingslandskap med en för länet unik frekvens av värdefulla naturbetesmarker i bl. a. byarna Höven, Myre och Tängsta. Älvavsninttet som helhet ger en mycket god och mångsidig bild av landskapets utveckling sid 21/30

22 och de processer/former som präglar en älvdal av denna typ. Sträckningsalternativ A passerar längs med utkanten av området. Vidare berör sträckningsalternativen sumpskogsområden, nyckelbiotoper, naturvårdsavtal, naturvårdsobjekt, inventerad äng- och betesmark, odlingslandskapets bevarandeområde, fiskevårdsområden och vattengeotoper. Flertalet sumpskogsområden finns i området mellan Forsmo och Näsåker, dock är det endast vid Fågelgillemyren som områden med sumpskog berörs av sträckningsalternativen. Det är alternativ B och C runt Fågelgillemyren som passerar sumpskog. Båda områdena innehåller myrskog. Sumpskog är ett samlingsnamn för all skogklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. Inventering av sumpskogsområden ingår som en del av Skogsstyrelsens arbete med att värna den biologiska mångfalden. Även nyckelbiotoper pekas ut av Skogsstyrelsen i syfte att värna biologiska mångfalden och definieras som områden med mycket höga naturvärden. Nyckelbiotoper har en viktig roll i bevarandet av skogens hotade växter och djur. Vid Fågelgillemyran finns två nyckelbiotoper och vid Vignäsberget finns ett område i anslutning till befintliga ledningsgatan, dessa områden beskrivs innehålla skog. Vid Sjuskinnån finns en ravin som också pekats ut som nyckelbiotop. I höjd med Stormon har ytterligare en nyckelbiotop pekats ut, Sågbäcken, som består av en naturlig skogsbäck. Området ligger i vinkel med befintlig ledningsgata. Mellan stråk F och G finns tre nyckelbiotoper, dessa ligger dock inte i direkt anslutning till sträckningarna. Ett område med naturvårdsavtal finns vid sträckningsalternativ A längs den befintliga ledningsgatan. Naturvårdsavtal är också ett sätt att skydda skog i Skogsstyrelsens regi, och innebär att ett frivilligt avtal ingås mellan staten och markägaren. Avtalet reglerar hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Avtalstiden gäller under en viss tid, dock längst 50 år. Området som sträckningsalternativ A passerar skyddades år Fyra områden innehållande naturvårdsobjekt passeras av sträckningsalternativen. Naturvårdsobjekt är länets rullande naturvårdsplanering med områden som har kända höga naturvärden av olika slag. Områdena är indelade i tre värdeklasser där klass 1 innebär högsta naturvärde. Ett av naturvårdsobjekten tillhör klass 1, området sammanfaller med riksintresseområde för natur vid Resele nip- och ravinlandskap, övriga objekt tillhör klass 2 och 3, dvs. mycket högt respektive högt naturvärde. Områdena passeras av sträckningarna A och F. Tre områden med utpekade som odlingslandskapets bevarandeområden korsas eller passeras av sträckningsalternativen. Områdena benämns Resele, Lidgatu och Norrtannflo. Odlingslandskapets bevarandeområden redovisar de områden i länets odlingslandskap som sid 22/30

23 bedöms ha de högsta natur- och kulturvärden. Inom området Resele tangerar sträckningsalternativ A även inventerad äng- och betesmark. Även området Norrtannflo passeras av sträckning A medan Lidgatu berörs i utkanten av sträckning F. Vattengeotopen Holme Näsåker korsas av sträckningsalternativ F och G. Området innehåller grundvattenförande bildningar i jord (dricksvattenförsörjning). Sträckningsalternativen passerar igenom Reselebygdens och Eds fiskevårdsområden. I arbetet med planeringen av ledningen har E.ON Elnät låtit genomföra en fågel- och naturvärdesinventering. Naturvärden längs förordade ledningsstråken identifierades och klassificerades på en tregradig skala. Områdenas utbredning framgår av kartan i bilaga 2b och resultatet av inventeringen kommer att beskrivas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 4.4 Kulturmiljö Sträckningsalternativ F passerar igenom ett område av riksintresse för kulturmiljövård. Området benämns Lidgatu och sträcker sig från orten Lidgatu öster om väg 90 till Ångermanälven i väster. Området är skyddat på grund av ortens bymiljö. Byn var centralort i socknen under och 1800-talet, sedan dess är byn inte skiftad utan tomterna ligger kvar i rad längs bygatan. Den samlade bebyggelsen står kvar och ger en enhetlig och oförvanskad bild av 1800-talets bymiljö, enligt riksantikvarieämbetets motivering till riksintressestatus. Ett område tillhörande kommunens kulturmiljöprogram korsas också av sträckningsalternativ F. Området sammanfaller delvis med riksintresseområdet och heter Lidgatu. Strax norr om anslutningspunkten i Forsmo finns en kulturskyddad bro, Forsmobron. Bron kommer inte att beröras av stråkalternativen. Det finns flera kända kulturhistoriska lämningar inom området, dock ingen lämning i sträckningarnas närhet. 4.5 Friluftsliv Inom området bedrivs jakt, fiske, vandring och skoterkörning. Området nyttjas även till bär- och svampplockning samt andra fritidsaktiviteter. Längs med Ångermanälven finns ett område utpekat för riksintresse friluftsliv benämnt Övre Ådalen. Området är bitvis över 5 km brett och sträcker sig från Sollefteå i söder hela vägen upp till Näsåker i norr. Området berörs av samtliga sträckningsalternativ. sid 23/30

24 4.6 Infrastruktur Ingen väg eller järnväg utpekad som riksintresse för kommunikation berörs av sträckningsalternativen. En statlig väg berörs, väg 953, som passerar längs Ångermanälven västra strand. Vägen berörs när ledningen korsar Ångermanälven, dvs. sträckningsalternativ F och G. Det övriga vägnätet inom området består av enskilda vägar och är framförallt anpassat för skogsbruksändamål. Längs med Ångermanälvens västra sida passerar en järnväg för godstrafik mellan Forsmo- Hoting. Järnvägen är enkelspårig och ej elektrifierad. Den trafikeras inte av persontrafik men är av stor vikt för timmertransporter från terminalen i Hoting. Järnvägen berörs av de sträckningsalternativ som korsar Ångermanälven, dvs F och G. Ett flertal kraftledningar i stam-, region- och lokalnäten finns i området. 4.7 Rennäring Rennäringen räknas som en areell näring (definieras som näringar som använder resurser på land och i vatten, till exempel jordbruk, skogsbruk, jakt med mera). Samebybegreppet betyder dels en indelning i ett geografiskt område och dels en administrativ och ekonomisk sammanslutning. Gränserna för en sameby omfattar hela samebyns betesområde det vill säga både året-runt-marker samt vinterbetesmarker. På östra sidan om Ångermanälven finns ett riksintresseområde för rennäringen. Området består av flertalet vidsträckta och sammanhängande delområden som täcker stora delar av norra Sverige. Området berörs av de sträckningar som passerar på östra sidan om älven, dvs. sträckning F och G. Tre samebyar bedriver enligt tillgängliga underlag rennäringsverksamhet inom området där sträckningsalternativen tagits fram, Ohredahke i ett område väster om Ångermanälven samt Voernese och Vilhelmina Södra på östra sidan om älven. Markerna är kategoriserade som vinterbete och vårvinterbetesland. Vinterbeteslandet för samebyarna utgör en stor del av den skogsklädda marken i norra Sverige. Huruvida områdena för aktuell ledning faktiskt nyttjas är det bara de aktuella samebyarna som kan svara på. 4.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring kraftledningar uppkommer elektromagnetiska fält med den nominella frekvensen 50 Hz. sid 24/30

25 Magnetfältet från en kraftledning har en styrka som beror på hur mycket ström som transporteras i ledningen, avståndet till ledningen samt faslinornas höjd och inbördes placering. Magnetfältets styrka mäts och beräknas i enheten mikrotesla (µt) och styrkan avtar snabbt med avståndet från ledningen. I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har några skyddsavstånd avseende magnetfält tagits fram. Eftersom negativa hälsoeffekter inte kan uteslutas rekommenderar ansvariga myndigheter i Sverige att försiktighet tillämpas. E.ON Elnät beaktar den av Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderade försiktighetsstrategin avseende barns exponering för lågfrekventa magnetfält: Magnetfält som är kraftigt förhöjda bör reduceras i miljöer där barn vistas varaktigt om det kan genomföras till rimliga kostnader och med försumbara konsekvenser. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer över 2 μt i årsmedelvärde att betrakta som kraftigt förhöjda. För nya elektriska anläggningar bör man redan vid planeringen beakta teknikval och placering för att sträva mot att barn inte exponeras för förhöjda magnetfältsnivåer om det kan genomföras till låga kostnader och med försumbara konsekvenser. Detsamma gäller vid utformning och uppförande av nya byggnader i närheten av befintliga elektriska anläggningar. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer upp till 0,2 μt i årsmedelvärde att betrakta som normala. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. 4.9 Kumulativa effekter Magnetfält från samlokaliserade ledningar har identifierats som en kumulativ effekt. Möjlighet finns att samlokalisera den planerade ledningen med befintliga ledningar i området. För den sträckning som slutligen väljs kommer de magnetfältsberäkningar som tas fram inför MKB att inkludera även de parallellgående ledningarnas magnetfält. På så vis erhålls det sammantagna magnetfältet och inte endast magnetfältet från den planerade ledningen. sid 25/30

26 5 Konsekvensbedömning Sträckningssamrådet kommer att ge ytterligare information kring bevarandeintressen och projektets förutsättningar. Efter samrådet kommer en MKB att upprättas och i den redovisas konsekvenserna mer i detalj. Nedan ges en översiktlig beskrivning av de intressen som berörs av något av sträckningsalternativen, konsekvenserna kan dock bli något olika beroende på vilken sträckning som slutligen väljs för ledningen. 5.1 Landskapsbild En kraftledning påverkar landskapsbilden i viss utsträckning beroende på landskapets beskaffenheter. Genom skogsmark måste en cirka 30 meter bred ledningsgata avverkas. I öppnare terräng, som till exempel intill myrmark eller jordbruksmark, kommer ledningen att synas väl. I områden där ledningen går i anslutning till befintlig infrastruktur som vägar eller befintliga kraftledningar blir förändringen av landskapsbilden inte lika påtaglig, även om den kommer att synas. Inverkan i landskapet blir något större vid stolpplaceringarna än i spannen. En ledning som samlokaliseras med andra ledningar innebär mindre fragmentering av skogslandskapet, d.v.s. landskapet delas inte upp i mindre sammanhängande områden. I skogbeklädda landskap behöver avverkning ske för att skapa en ledningsgata. Beroende på omgivningens beskaffenheter så som trädhöjd och hur kuperat området är kan landskapsbildens påverkan variera. Är omgivande träd höga syns knappt ledningsgatan förrän du promenerar in i den. Är landskapet kuperat kommer ledningsgatan att synas mer tydligt. Likaså kan avverkning i produktionsskog snabbt ändra landskapsbild och visuell påverkan. Mest påtaglig kommer landskapsbilden att påverkas i områden som tidigare inte varit påverkade och där ingen samordning med omgivande infrastruktur är möjlig. 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändningen i området består till stor del av skogsbruk. Konsekvenserna av ledningen och tillhörande ledningsgata är att produktiv skogsmark tas ur bruk. Påverkan blir mindre där ledningen kan samlokaliseras med befintliga ledningar och ledningsgator samt med vägar. Gällande bebyggelse så läggs fokus på att redan vid planeringen beakta Strålsäkerhetsmyndighetens rekommenderade försiktighetsprincip avseende barns exponering för lågfrekventa magnetiska fält (se avsnitt 4.8). Ledningen planeras på ett sådant sätt att den inte strider mot gällande översiktsplan. sid 26/30

27 5.3 Naturmiljö I tillstånds- och projekteringsarbetet kommer hänsyn att tas till identifierade naturmiljöintressen. Vad gäller påverkan på fågelliv så bedöms aktuell ledningstyp medföra mycket liten risk för strömgenomgång hos fåglar. Detta med anledning av ledningens konstruktion och fasavstånd i förhållande till fåglarnas vingbredd och strömförande delar. Riskbedömningen och eventuella hänsynsåtgärder kommer att redovisas i kommande MKB. I samband med ledningsbyggnationen behöver skog i området tas ned. För att undvika skador på naturmiljöintressen i ledningsgatan i samband med uppbyggnad och underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas, genom till exempel att minimera terrängkörning med maskiner. Tekniska hjälpmedel, såsom grävmaskinsplattor och mobila broelement, kan även användas för att minska risken för att skogsmark förstörs. Säsongskänsliga djurarter kan komma att beröras i byggnationsarbetet och eventuella åtgärder kommer att preciseras i MKB:n. Inventeringar har genomförts för att ytterligare ge värdefull information inför framtagandet av slutgiltiga sträckningen för ledningen. En ledningsgata i skogsmiljö kan också ge positiva konsekvenser då den hävdade skogsgatan ger livsmiljö för andra arter än den dominerande skogsmarken. Vilt, olika fågelarter som gynnas av öppen mark, ljuskrävande växtlighet och olika insektsarter är exempel på arter som kan gynnas i en skogsgata. 5.4 Kulturmiljö Det finns flera kända fornlämningar inom området. Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar och att tillstånd enligt Kulturmiljölagen (1988:950) ska sökas om det blir nödvändigt med ingrepp i en fornlämning. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation så kommer omedelbar anmälan ske till länsstyrelsen. Normalt sett är det inga problem att undvika forn- eller kulturlämningar genom att justera stolpplaceringen i kommande detaljprojektering. Genom att variera stolphöjd och spannlängd kan stolpplaceringen justeras för att undvika intrång om det finns behov därav. 5.5 Friluftsliv En kraftledning kan uppfattas som störande för naturupplevelsen, framförallt när det gäller det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd miljö ofta är det som eftersträvas. Strövande i skog och mark kan begränsas under ledningens byggskede. Andra, mer positiva, konsekvenser av kraftledningar är att naturen kring ledningen blir relativt lättillgänglig för allmänheten. Detta medför att det rörliga friluftslivet med till sid 27/30

28 exempel bär- och svampplockning, jakt, skidåkning och skoterverksamhet är vanliga längs med en kraftledningsgata. 5.6 Infrastruktur Vid byggnation kommer Trafikverkets regler följas kring korsning med väg och järnväg. Hänsyn till andra ledningar kommer att tas i projekterings- och byggskede. 5.7 Rennäring Samrådet kommer förhoppningsvis ge information om rennäringens intressen i området. Konsekvenserna för rennäringen beror på flera olika faktorer såsom hur markerna nyttjas, under vilka perioder och hur vana renarna är vid kraftledningar och mänsklig aktivitet. Samrådet kommer att påvisa vilka åtgärder som är lämpligast för att ta hänsyn till eventuella rennäringsintressen. 5.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beträffande boendemiljö, hälsa och säkerhet kommer störst fokus att läggas på att planera ledningarna så att försiktighet tillämpas enligt avsnitt 4.8. En utförlig beskrivning samt magnetfältsberäkningar kommer att ingå i MKB:n. En fördel med framtagna sträckningsalternativ är att ledningen kan samlokaliseras i mycket stor utsträckning med andra kraftledningar vilket är positivt ur boendemiljösynpunkt. sid 28/30

29 6 Förslag till disposition MKB Nedan presenteras förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Tillstånd 4. Tillåtlighet 5. Alternativutredning 6. Utförande, drift och underhåll 7. Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 8. Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 9. Samlad bedömning 10. Referenser 7 Referenser Sollefteå kommun hemsida, Länsstyrelsernas GIS-tjänster, Karttjänster (webbgis), Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, Naturvårdsverket, Skyddad natur karttjänst, Riksantikvarieämbetet, Fornsök, Trafikverket, Banguide, Guiden till Sveriges tåg och järnvägar, Sametinget, sid 29/30

30 8 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 2c Bilaga 2d Bilaga 3 Översiktskarta över sträckningsalternativen Karta över närliggande riksintressen Karta över närliggande naturmiljöintressen och resultat från naturvärdesinventeringen Karta över närliggande övriga naturmiljöintressen Karta över närliggande kulturmiljöintressen och övriga intressen Tabell över identifierade naturmiljöintressen i närheten av sträckningsalternativen. sid 30/30