Befintlig 50 kv ledning mellan Blyberg och Spjutmo i Älvdalens och Mora kommuner, Dalarnas län

Transkript

1 Befintlig 50 kv ledning mellan Blyberg och Spjutmo i Älvdalens och Mora kommuner, Dalarnas län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje Maj 2017 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Ansvarig tillståndsfrågor: MKB Rapporten har upprättats av SWECO Energuide AB, Box , Stockholm Uppdragsnummer: och Kartor och bilder Kartor och bilder har om inte annat angivits tagits fram av Ellevio och Sweco. För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriverket CA2008/1231 Information i kartor: Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet

3 Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor.

4 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till Ellevios ansökan om nätkoncession för linje för befintlig 50 kv kraftledning mellan Blyberg och Spjutmo i Älvdalens och Mora kommuner, Dalarnas län. Ellevio planerar att uppföra en ny 130/50 kv transformering i Blyberg omkring år På så vis kommer 50 kv-nätet kopplas samman med 130 kv-nätet i Blyberg och behovet av aktuell ledning mellan Blyberg och Spjutmo upphör och kan raseras. Därmed ansöker Ellevio nu om en tidsbegränsad nätkoncession för linje på 10 år. Samråd har genomförts enligt 6 kap 4 miljöbalken under våren Samtliga som kan antas vara berörda av projektet fick en samrådsinbjudan per e-post eller post och samrådet kungjordes även i lokala tidningar. Möten hölls med Älvdalens kommun och länsstyrelsen i Dalarnas län. Länsstyrelsen beslutade 31 mars 2017 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Utredning och bedömning av ledningens miljökonsekvenser har gjorts med avseende på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, boendemiljö, friluftsliv och turism, mark- och vattenanvändning samt infrastruktur. Den samlade bedömningen är att aktuell ledning medför små konsekvenser för berörda intressen och miljön. De huvudsakliga konserverna består av påverkan på landskapsbilden och visuell påverkan på boendemiljöer. Dessa konsekvenser kommer att försvinna helt då ledningen raseras inom 10 år. Även planförhållanden har studerats och ledningen bedöms vara förenlig med gällande kommunala planer i området. Då ledningen planeras att raseras inom 10 år och det inte förekommer några uppenbara intressekonflikter har inga alternativa sträckningar och utföranden för ledningen utretts. Ett fortsatt nyttjande av ledningen i befintlig sträckning och utförande, fram till planerad rasering, är det alternativ som är lämpligast ur ett hållbarhetsperspektiv.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte 1 2 Tillståndsprocessen Nätkoncession för linje Samrådsprocessen Markupplåtelse 3 3 Alternativutredning Nollalternativ Studerade alternativ 3 4 Beskrivning av befintlig ledning Ledningssträckning Teknisk utformning Drift och underhåll Elektromagnetiska fält och säkerhet Elsäkerhet 7 5 Planförhållanden Konsekvensbedömning Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Friluftsliv och turism Mark- och vattenanvändning Infrastruktur 17 7 Samlad bedömning Påverkan på miljökvalitetsnormer Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 19 8 Referenser Bilagor: 1. Översiktskarta 2. Samrådsredogörelse 3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 4. Intressekarta naturmiljö mm. 5. Intressekarta kulturmiljö mm.

6 1 Inledning Ellevio ansöker om nytt tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, för befintlig 50 kv ledning mellan Väsa och Spjutmo (L182). Denna ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) avser sträckan mellan Blyberg och Spjutmo (se Figur 1) för vilken Ellevio avser att ansöka om en tidsbegränsad koncession på 10 år. För delsträckan Väsa-Blyberg görs en separat koncessionsansökan med separat MKB. Aktuell ledningssträcka mellan Blyberg och Spjutmo är belägen i Älvdalens och Mora kommuner, Dalarnas län. Figur 1. Sträckning för befintlig 50 kv kraftledning mellan Blyberg och Spjutmo. 1.1 Bakgrund och syfte Befintlig 50 kv ledning mellan Väsa och Spjutmo har funnits sedan 1940-talet. Ledningen är i nuläget en viktig del i strömförsörjningen i området. Lokalisering för den aktuella delsträckan Blyberg-Spjutmo kan studeras i Figur 1 samt i översiktskartan i bilaga 1. Ledningen Väsa-Spjutmo går idag bara förbi ställverket i Blyberg. Ellevio har beslutat om att anlägga en 130/50 kv transformering vid ställverket i Blyberg, med planerad drifttagning år Detta innebär att 50 kv ledningen kommer att ledas in i ställverket och kopplas ihop med 130 kv-nätet. Planerad transformering i Blyberg innebär att behovet av den befintliga 50 kv ledningen mellan Blyberg och Spjutmo upphör. När transformeringen i Blyberg är driftsatt kan den aktuella ledningssträckan mellan Blyberg och Spjutmo tas ur drift och raseras. 1 (20)

7 Därav ansöker Ellevio om en tidsbegränsad koncession på tio år för ledningen i befintligt utförande. Syftet med koncessionen är att säkerställa strömförsörjningen i området fram till att planerad transformering i Blyberg genomförs. En koncessionsansökan för delsträckan Väsa-Blyberg lämnades in till Energimarknadsinspektionen i april 2017 och en för ledningen Väsa-Älvdalen (L183) kommer också att lämnas in under sommaren Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Ledningsägare kan även ansöka om tidsbegränsad koncession i fall där det är lämpligt, såsom i föreliggande ansökan. 2.2 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Efter genomfört samråd fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt Genomfört samråd föreliggande projekt En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har den 31 mars 2017 beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga 3. 2 (20)

8 2.3 Markupplåtelse För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. För befintlig ledning finns ledningsrätt med berörda fastighetsägare, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningen uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 3 Alternativutredning 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den aktuella ledningssträckan inte får förlängt tillstånd och måste tas ur drift. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för strömförsörjningen i Älvdalen med omnejd fram till att planerad 130/50 kv transformering i Blyberg anläggs. 3.2 Studerade alternativ Då koncessionsansökan om fortsatt drift av befintlig kraftledning avser en begränsad tidsperiod på 10 år, varefter ledningen kommer tas ur drift och raseras, har inga alternativa sträckningar och utformningar utretts. 4 Beskrivning av befintlig ledning 4.1 Ledningssträckning Den aktuella 50 kv ledningen är cirka 14,7 km lång och sträcker sig mellan ställverket vid Blybergs kraftverk till ställverket i Spjutmo, se översiktskarta i bilaga 1. Ledningen är till största delen belägen inom Älvdalens kommun men korsar gränsen till Mora kommun cirka 2 km sydost om Garberg. Det aktuella ledningsavsnittet mellan Blyberg och Spjutmo startar vid ställverket i Blyberg på västra sidan om Österdalälven, ledningen ansluter inte till ställverket utan passerar strax norr om det. De första 230 metrarna sträcker sig ledningen i nordostlig riktning och korsar älven. Därefter viker ledningen av i sydostlig riktning och sträcker sig i cirka 1,7 km parallellt med järnvägen på dess västra sida. Ledningen korsar sedan järnvägen och riksväg 70 och går parallellt med riksvägen först i cirka 700 meter på den östra sidan om vägen, och sedan i cirka 1 km på den västra sidan. Ledningen fortsätter sedan mot sydöst, förbi Fågeldal och ner mot Spjutmosjön, där den passerar öster om Zorns Gopsmorsstuga och sedan följer sjöns östra strand förbi Garberg. På udden sydost om Garberg viker ledningen av österut och korsar Badviken för att sedan vika av söderut parallellt med riksväg 70 på dess västra sida. Ledningen följer riksvägen vidare söderut i cirka 3,8 km och korsar vägen strax söder om Spjutmo, där den vänder tillbaka norrut i cirka 1 km och sedan ansluter till ställverket i Spjutmo. 3 (20)

9 Figur 2. Befintlig ledningssträckning, strax söder om Blyberg 4.2 Teknisk utformning Ledningen är uppförd i trästolpar, främst enkelstolpar med triangelplacerade faslinor men även enkelstolpar med horisontalplacerade faslinor samt portalstolpar med horisontalplacerade faslinor förekommer. Stolparna är cirka meter höga och avståndet mellan faslinorna är cirka 1,4 meter. Figur 3 och Figur 4 visar på vanligt förekommande stolptyper på ledningssträckningen. Ledningsgatans bredd varierar mellan cirka 15 meter och 32 meter. 4 (20)

10 Figur 3. Enkelstolpe i trä med triangelplacerade faslinor Figur 4. Vinkelstolpe i trä med triangelplacerade faslinor 4.3 Drift och underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. 5 (20)

11 Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 4.4 Elektromagnetiska fält och säkerhet Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna (kablarna vid markförlagd ledning) och markytan. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas/kablarnas placering och på avståndet mellan linorna/kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. 6 (20)

12 Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor när elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Magnetfält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. För den aktuella 50 kv ledningen har det teoretiska magnetfältsvärdet beräknats för dess årsmedelströmlast som ligger på 37 A. Det är en låg strömlast och därmed är även magnetfältet lågt. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningen redovisas i Figur 5. Magnetfältet för en kraftledning redovisas normalt i en nivå som motsvarar brösthöjd, d.v.s. 1,5 m ovanför markytan. Figur 5. Beräknade magnetfältsnivåer 1,5 m över mark längs befintlig kraftledning med faslinor i triangelplacering. 0 m = ledningens centrumlinje, sedan anges på x-axeln avstånd i meter från ledningens centrumlinje och på y-axeln magnetfältet i µt. 4.5 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta 7 (20)

13

14 5 Planförhållanden Då ledningen sträcker sig genom både Älvdalens- och Mora kommun berörs båda kommunernas översiktsplaner. Ledningen bedöms vara förenlig med de riktlinjer som finns för området i de båda planerna. I Mora kommuns översiktsplan specificeras att exploatering vid Spjutmosjön bör ske utan påverkan på landskapsbilden, den befintliga ledningen innebär ingen ny exploatering och bedöms inte påverka detta, framtida rasering av ledningen bedöms gynna landskapsbilden i området. Ledningen går inte inom några detaljplanelagda områden, varken i Älvdalens kommun eller Mora kommun. Vid Garberg sträcker sig ledningen cirka 50 meter sydväst om det område som täcks av Byggnadsplan för del av Garberg 25:1 och 27:1. Således föreligger ingen konflikt med detaljplaner. Den samlade bedömningen är att befintlig ledning är förenlig med aktuella planförhållanden i området. 6 Konsekvensbedömning I detta kapitel redovisas vilka intressen som berörs av befintlig ledning samt vilka konsekvenser som bedöms uppstå på dessa. Skyddsåtgärder för att minimera de bedömda konsekvenserna tas även upp. I genomförd konsekvensbedömning förutsätts att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Intressen kan studeras på karta i bilaga 4 och 5. De konsekvenser som beskrivs i detta kapitel är tidsbegränsade och kommer försvinna när ledningen tas bort. För befintlig ledning kvarstår endast en planerad underhållsröjning av ledningsgatan innan planerad rasering. Röjningen är planerad till år Landskapsbild Berörda intressen Spjutmosjön, som är en del av Österdalälven, bildar en större vattenspegel med inslag av flera mindre öar som möjliggör utblickar över det kuperade landskapet längs sjöns östra och västra sida. Bebyggelse finns främst längs älvens och sjöns stränder, högre upp i landskapet dominerar skogsmarken. Ledningen är till största del uppförd i enkelstolpe av trä, med smal skogsgata. Där ledningen går genom skogsmark, cirka 9 km av ledningssträckan, smälter den in i intilliggande skogslandskap. Över öppen mark, cirka 6 km av ledningssträckan, har ledningen viss visuell påverkan. Spjutmosjön och dess stränder täcks av landskapsbildskydd enligt naturvårdslagen 19 (1964:822), se bilaga 5. Skyddet är en äldre bestämmelse som infördes innan naturvårdslagen ersattes av miljöbalken men gäller fortfarande. Det syftar till att ge länsstyrelsen bättre kontroll över förändringar i berört område. Enlig Mora kommuns översiktsplan bör exploatering i området ske med hänsyn till att inte störa landskapsbilden. 9 (20)

15

16

17 Rödlistekategoriseringen sammanvägt med andra hot mot arterna, som exempelvis förföljelse, används för att ge arter en skyddsklass. Det finns fem nivåer av skyddsklasser där 1 innebär lägst skydd och 5 högst. Ju högre skyddsklassning desto större diffuseringsgrad i lokaluppgiften vilket innebär att observationsplatsen anges mindre precist. För arterna som observerats i aktuellt område gäller att berguv har skyddsklass 4, fjällvråk och duvhök har skyddsklass 3 och övriga skyddsklass Skadeförebyggande åtgärder Vid passage av vattendrag i samband med underhållsröjning ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattenområden får endast ske om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart ska utlagt skydd avlägsnas. Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Avverkningsrester lämnas ej kvar i bäckar och strandområden. I det fall underhållsåtgärder kan antas medföra en negativ påverkan på naturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken Konsekvensbedömning Berörda intressen Ledningens konsekvens för naturmiljön bedöms vara liten. De skyddade arter som observerats i ledningens närhet är svamparter samt sandödla. Inga observationer av skyddade arter har gjorts inom ledningsgatan, vilket gör att ingen påverkan bedöms uppkomma. Då samtliga observationer är äldre än tio år är det även möjligt att vissa av arterna inte längre finns kvar i området. Svamparterna bedöms inte påverkas då ledningen är befintlig och eventuella förekomster av svamparter därmed troligen är anpassade till den miljö som råder längs ledningen. När det gäller sandödla finns den förmodligen inte kvar i observationslokalen, vid Zorns Gopsmorsstuga. Inventeringar av sandödla har gjorts i Dalarnas län av länsstyrelsen 2001, 2006 och 2007 och då återfanns inga exemplar i aktuellt område. Enligt en rapport som sammanställdes efter inventeringen 2001 gjordes observationen vid Zorns Gopsmorsstuga omkring I rapporten anges även att det är tänkbart att lokalen var mer gynnsam för sandödlan innan Spjutmosjön dämdes upp på 1960-talet då naturligt fluktuerande vatten förmodligen skapade en bred öppen zon vilket lämpar sig för sandödlan som söker öppna, soliga platser att lägga ägg på. Vid inventeringen var lokalen vegetationsrik och kraftledningsgatan var det närmaste en tänkbar sandödlemiljö som identifierades. Då sandödlan förmodligen inte finns kvar i lokalen bedöms kraftledningens negativa påverkan på arten vara obetydlig. Befintlig kraftledning bedöms snarare ha en svagt positiv påverkan då ledningen i viss mån bidrar till att hålla landskapet öppet i en lokal där arten tidigare observerats. Påverkan på vattendrag, sjöar, grundvattenområde och strandskyddade områden bedöms vara obetydlig då ledningen är befintlig och underhållsarbeten utförs med hänsyn till vattenmiljöerna i området. 12 (20)

18

19

20

21

22

23

24

25