Förlängd koncession för befintlig 145 kv ledning Västansjö-Hybo-Edeforsen samt Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals kommun, Gävleborgs län

Transkript

1 Förlängd koncession för befintlig 145 kv ledning Västansjö-Hybo-Edeforsen samt Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals kommun, Gävleborgs län SAMRÅDSUNDERLAG 31 mars 2017 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Ansvarig tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB Flöjelbergsgatan 20 C Mölndal Uppdragsledare: Kristin Boman Handläggare: Peter Waldeck 2 (19)

3 INNEHÅLLFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Presentation av ledningsägaren 4 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN Koncession Markåtkomst Samrådsprocessen 5 3 BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING Ledningens sträckning Ledningens utformning Ledningsunderhåll Elsäkerhet Elektriska och magnetiska fält 9 4 ALTERNATIV Nollalternativ Utredning av alternativ - inledning Alternativ delsträcka station Ljusdal-Ämbarbo 12 5 PLANFÖRHÅLLANDEN Översiktsplan Detaljplaner 13 6 BERÖRDA INTRESSEN OCH FÖRUTSEDD PÅVERKAN Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild Friluftsliv och rekreation Naturmiljö Hotade arter Kulturmiljö Infrastruktur 17 7 SAMMANFATTNING Bilagor: 1. Karta Översikt 2. Karta Alternativ station Ljusdal-Ämbarbo 3. Karta Riksintressen 4. Karta Naturobjekt 5. Karta Kulturobjekt 6. Karta Kulturobjekt station Ljusdal-Ämbarbo Alternativ 3 3 (19)

4 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio planerar att ansöka om förlängt tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, för befintliga 145 kv ledningarna Ljusdal-Hybo (AL3) i Ljusdals kommun, samt Västansjö- Hybo-Edeforsen (AL4) i Ljusdals och Hudiksvalls kommuner, Gävleborgs län. Ledningarna ägs gemensamt av Ellevio och Holmen Kraft AB, men det är Ellevio som sköter drift och underhåll av ledningarna samt ansvarar för koncessionerna lämnade Ellevio (dåvarande Fortum Distribution) och Holmen Kraft AB in en gemensam koncessionsansökan. Denna ansökan avslogs av Energimarknadsinspektionen i maj 2016 med motivering att koncession enligt ellagen endast kan innehas av ett bolag. I överenskommelse mellan Ellevio och Holmen ämnar nu Ellevio ensam ansöka om koncession för aktuella ledningar. Syftet med detta samråd är att inhämta synpunkter på ledningarna från berörda parter. I det samråd som hölls inför den förra tillståndsansökan framkom att Ljusdals kommun ansåg att sträckan station Ljusdal (tidigare benämnd station Kläppa)-Ämbarbo i sydvästra Ljusdal är olämplig eftersom den passerar nära planlagd och befintlig bostadsbebyggelse. Alternativa lösningar på denna sträcka har därför utretts och redovisas i detta samrådsunderlag. Figur 1. Sträckning befintliga ledningar 1.2 Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och 4 (19)

5 förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se. 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN 2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. 2.2 Markåtkomst För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. Befintliga ledningar har sedan tidigare ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningarna uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. 2.3 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt. Samråd genomförs nu med alla som kan antas vara särskilt berörda av projektet samt övriga berörda. Samråd med allmänheten sker även genom kungörelse i Ljusdals-Posten och Hudiksvalls Tidning. Följande intressenter kontaktas för samråd: Länsstyrelsen i Gävleborgs län Ljusdals och Hudiksvalls kommuner 5 (19)

6 Berörda Fastighetsägare Närboende Försvarsmakten Trafikverket Skogsstyrelsen Vattenfall Svenska kraftnät Ljusdals Energi Gävleborgs läns Ornitologiska Förening Strålsäkerhetsmyndigheten Elsäkerhetsverket Naturskyddsföreningen De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB. 3 BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING 145 kv ledningen AL4 Västansjö-Edeforsen anlades 1960 för att förstärka elförsörjningen till i Håstaholmens såg vid Hudiksvall. 145 kv ledningen AL3 Hybo-Ljusdal byggdes 1973 för att förstärka försörjningen till Iggesunds bruk och Hudiksvall. AL4 utgår från kraftstationen i Edeforsen vid Ljusnan till en avgreningspunkt i Hybo. AL4 går därifrån vidare mot Västansjö, där den via en transformatorstation anknyter till den 145 kv ledning som går vidare mot Hudiksvall och Iggesund. Från avgreningspunkt Hybo går ledning AL3 till station Ljusdal i Kläppa, sydvästra Ljusdal. Detta ställverk är idag en knutpunkt där flera kraftledningar passerar, bland annat Svenska kraftnäts 220 kv ledningar. 3.1 Ledningens sträckning Befintliga ledningar går mellan Ljusdal och Hybo (AL3) i Ljusdals kommun samt Västansjö- Hybo-Edeforsen (AL4) i Ljusdals och Hudiksvall kommuner, Gävleborgs län. Ledningarnas totala sträcka är 28,6 km, varav AL3 utgör 6,1 km och AL4 22,5 km, se karta figur 1 och bilaga 1. Från Västansjö går AL4 i skogsmark i sydvästlig riktning, förbi jordbrukslandskapet vid Isbo och vidare i skogslandskap förbi Rönnåsen och ner till Gryttjesbo. Vid Gryttjesbo korsar ledningen väg 84 och fortsätter genom skogsmark till Hybo. Söder om Hybo korsas järnvägen, ledningen fortsätter sedan ner till Edeforsen. AL3 Hybo-Ljusdal går från Hybo nordost genom skogsmark, fram till Ämbarbo. Från Ämbarbo går ledningen parallellt med järnvägen förbi bostadsområde Kläppa och sedan fram till ställverket Ljusdal. Större delen av totala sträckan går genom skogsmark, varav viss sumpskog. Totalt berörs ca 2 km åkermark och 3 km övrig mark (bl.a. vatten, myrmark och annan öppen mark). På sträckan Hybo-Edeforsen i området söder om Hedklack löper en Ellevioägd 10 kv ledning parallellt med AL4 ca 800 m. Från förgreningspunkten i Hybo löper en av Vattenfalls 145 kv ledningar parallellt med AL3 på en sträcka av ca 3,8 km. 6 (19)

7 3.2 Ledningens utformning Befintliga ledningar är byggda med portalstolpar av trä. Höjd från mark till regel är ca meter och fasavstånd ca 4 m, se figur 2. Figur 2 Ledningsgata vid Kläppa Med ledningsgata avses det röjda markområde (skogsgata + sidoområden) som sträcker sig längs en kraftledning eller liknande. Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred så att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum i sidoområdena. Skogsgatan är längs större delen av sträckan ca meter, se figur 3. På sträckan där Vattenfalls 130 kv ledning går parallellt är ledningsgatan ca meter, se figur 4. Figur 3. Skogsgata 7 (19)

8 Figur 4. Ledningsgata vid Hybo. Ellevios ledning till vänster, Vattenfalls ledning till höger. 3.3 Ledningsunderhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. 8 (19)

9 3.4 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning och om det är detaljplanelagt område eller ej. Vid en ledning för 145 kv ska det horisontella avståndet mellan yttre fas och byggnad vara minst 5,4 meter inom ej detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område ska avståndet vara 10 meter. Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Undantag gäller för luftledningar över mindre, inte elektrifierade byggnader, som jordkällare, mindre uthus och växthus, under förutsättning att betryggande säkerhet ändå kan uppnås. Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt nedan. På fastighet Kläppaängarna 3:1 finns en komplementbyggnad ca 5 meter ifrån befintlig ledning. Med anledning av byggnadens närhet till ledningen redovisas ett alternativ under avsnitt 4 som innebär att en stolpe inom fastighet Kläppa 27:1 flyttas vilket gör att faslinorna kommer längre ifrån byggnaden. På fastighet Hybo 13:1 finns även direkt under ledningen ett litet skjul ca 3 x 2 meter stort. Ellevio avser att ta reda på mer om byggnaden under samrådet. 3.5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. 9 (19)

10 Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Magnetfält från aktuell ledning Magnetfältsberäkningar har gjorts för delsträckorna Hybo-Ljusdal (Kläppa), Västansjö-Hybo och Hybo-Edeforsen, se figur 5. Magnetfältet längs den sträcka där en järnvägsledning (JL4) går parallellt med AL3 redovisas figur 6. De i figurerna angivna lasterna i är årsmedelströmlast. Lastvärden i järnvägsledningen har erhållits från Trafikverket. Den 10 kv som går parallellt med AL4 på sträckan Hybo-Edeforsen är en hängkabel och bidrar inte till magnetfältet. 10 (19)

11 3,5 3 2,5 2 µt AL3 Hybo-Kläppa, 99 A AL4 Vastansjö-Hybo, 88 A AL4 Hybo-Edeforsen, 30 A 1,5 1 0, Avstånd från överföringens centrum (m) Figur 5. Magnetfält från befintlig ledning på sträckor utan parallella ledningar som bidrar till magnetfältet. 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 µt Avstånd från överföringens centrum (m) AL3 (99 A) + JL4 (160 A) Figur 6. Kombinerat magnetfält från befintlig ledning där en järnvägsledning går parallellt med AL3. 4 ALTERNATIV 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att aktuell luftledning inte får nytt tillstånd och måste tas ur drift. Detta skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området. En ny ledning med nytt 11 (19)

12 markintrång och ny miljöpåverkan skulle behöva byggas istället. Nollalternativet innebär att de konsekvenser som nuvarande ledning medför försvinner. 4.2 Utredning av alternativ - inledning Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand bibehålla befintlig ledning i befintlig sträckning och utförande, då det oftast är den bästa lösningen ur ett hållbarhetsperspektiv. I det fall tydliga intressekonflikter kan identifieras på hela eller delar av sträckan eller om synpunkter på ledningens sträckning har inkommit i ett tidigare samråd, utreds alternativa sträckningar och utformningar inför framtagande av samrådsunderlag. I det fall inga tydliga intressekonflikter förekommer är det inte motiverat att studera sträckningsalternativ, då en annan sträckning innebär ny miljöpåverkan, nytt markintrång och kostnader för anläggande av ny ledning och rivning av befintlig ledning. Enligt 2 kap 7 miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras i samband med en tillståndsprövning. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av en ombyggnad jämfört med kostnaderna för en sådan åtgärd. För aktuella ledningar har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Största delen av befintlig ledning bedöms inte stå i intressekonflikt med några hänsynsområden. För sträckan station Ljusdal- Ämbarbo, som går nära samlad bebyggelse, har dock alternativ studerats. 4.3 Alternativ delsträcka station Ljusdal-Ämbarbo Ledningssträckan station Ljusdal-Ämbarbo i sydvästra Ljusdal går nära ett bostadsområde och i tidigare samråd har det framkommit att Ljusdals kommun helst ser att hela eller delar av denna sträcka ändras. Sträckan är totalt ca 1700 meter. För denna del har ett antal alternativ utretts, se figur 7 samt karta Bilaga 2. Figur 7. Alternativa sträckningar mellan station Ljusdal och Ämbarbo. 12 (19)

13 4.3.1 Alternativ 1 Befintlig luftledning kvarstår i sin helhet Alternativ 2 Flytt av en stolpe på fastighet Kläppa 27:1 för att komma längre ifrån ett bostadshus samt en komplementbyggnad. På övrig sträcka kvarstår befintlig luftledning. Detta alternativ förutsätter att Svenska kraftnäts stolpe som står på Kläppaängarna 3:1 flyttas enligt plan (se ny stolpplacering i figur 7 samt Bilaga 2) Alternativ 3 Flytt av luftledning hela sträckan station Ljusdal -Ämbarbo till söder om järnvägen Alternativ 4 Markkabel på sträckan station Ljusdal-Ämbarbo i befintlig ledningsgata. 5 PLANFÖRHÅLLANDEN 5.1 Översiktsplan Ledningarna berör översiktsplan för Ljusdals kommun antagen 2010, och översiktsplan för Hudiksvalls kommun antagen Befintlig luftledningar AL3 och AL4 bedöms inte stå i konflikt med dessa planer. 5.2 Detaljplaner Ledningarna berör två detaljplaner i Ljusdals kommun, Kläppa-Hybo, delen Hybovägen- Järnvägen samt Kläppa-Ämbarbo, delen Ämbarbo industriområde. Befintlig luftledning finns inritad i dessa planer och bedöms därmed inte stå i konflikt med planerna. 6 BERÖRDA INTRESSEN OCH FÖRUTSEDD PÅVERKAN Länsstyrelsens GIS- data har studerats tillsammans med GIS-data från Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och ArtDatabanken. Nedanstående intressen har identifierats i direkt anslutning till den berörda sträckan och beskrivs här kortfattat. I nuläget görs en enkel analys av ledningarnas påverkan på identifierade intressen, en mer detaljerad analys görs i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje. Ellevio är mån om att ta del av den information och de synpunkter som Länsstyrelsen, kommuner och övriga berörda kan ha för att på bästa sätt kunna beskriva ledningarnas miljöpåverkan i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 13 (19)

14 6.1 Boendemiljö och bebyggelse Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. Inom ca 50 meter från ledningen har ett tiotal bostadshus identifierats. Största delen av dessa finns på ledning AL3, sträckan station Ljusdal-Ämbarbo i sydvästra Ljusdal. Det närmsta bostadshuset ligger ca 27 meter från ledningens centrum på fastighet Kläppa 18:5 och Kläppa 18:6. På detta avstånd är magnetfältet ca 0,35 µt. På sträckan där Vattenfalls ledning går parallellt med AL3 ligger närmsta bostadshus på fastighet Hybo 9:2 ca 60 meter från ledningens centrum. På AL4 ligger närmsta bostadshus på fastighet Säljesta 52:27 ca 50 meter från ledningen centrum. På båda dessa fastigheter är magnetfältet vid bostadshusen under 0,2 µt. Ledningarna medför således inga kraftigt förhöjda magnetfält vid bostadshusen och medför inte någon påverkan på människors hälsa. För mer information om magnetiska fält, se avsnitt 3 ovan. Alla alternativ förutsätts kunna utformas i enlighet med försiktighetsprincipen. 6.2 Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. För större delen av sträckan har inga alternativ utretts och påverkan på landskapsbilden ej kommer att förändras. Befintlig ledning sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark, där påverkan på landskapsbilden generellt är mindre eftersom ledningen endast i liten utsträckning exponeras. Befintliga stolpar är meter höga och omgivande skog har en medelhöjd på (Timmerweb) meter. I jordbruksmark och annat öppet landskap kan ledningen få ett större inverkan på landskapsbilden. Aktuell ledningen passerar öppen mark framförallt vid Isbo. I detta område domineras dock landskapsbilden av en betydligt högre stamnätsledning, se figur 8. Figur 8. Landskapsbild vid Isbo 14 (19)

15 På sträckan där alternativ utretts kommer viss påverkan landskapsbilden ske. Oavsett vilket alternativ som väljs kommer aktuell sträcka dock domineras av en ny stamnätsledning, se figur 7 ovan. 6.3 Friluftsliv och rekreation Ledningarna berör riksintresse rörligt friluftsliv och friluftsliv enligt tabell 1 och karta bilaga 3. Tabell 1. Berörda intressen friluftsliv Typ Ledning Berör sträckningsalternativ Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) Friluftsliv Ljusnans dalgång AL Dellensjöarna AL Rörligt friluftsliv Ljusnan mellan Färila och Bergvik AL Ljusnan mellan Färila och Bergvik AL3 1,2,3, De alternativ för sträckan station Ljusdal-Ämbarbo som beskrivs i avsnitt 4 ligger alla (inklusive befintlig ledning) inom riksintresse rörligt friluftsliv Ljusnan mellan Färila och Bergvik. Befintlig ledning (alternativ 1) samt alternativ 2 och 4 ligger i en relativt smal remsa mellan Hybovägen och järnvägen och bedöms ha obetydlig påverkan på friluftslivet. Alternativ 3 innebär dock intrång på Golfbana Ljusdals GK, och medför därför störst påverkan på rekreation och friluftsliv 6.4 Naturmiljö I tabell 2 nedan samt på karta bilaga 3 och 4 redovisas de naturobjekt som berörs av ledningarna. Inga reservat, biotopskydd, nyckelbiotoper eller Natura 2000 områden berörs. Tabell 2. Berörda Naturobjekt Typ Ledning Berör sträckningsalternativ Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) Riksintresse Naturvård Dellensjöarna AL LST X Naturvårdsprogram Nedre Mellanljusnan AL NV Våtmarksinventeringen fd Isbosjön 7 km NV Delsbo AL Myr 800 m ONO Isbo 5 km VSV AL Valltjärnsmyran 11 km V AL SKS Sumpskogar Valltjärnsmyran AL Delanderstjärnen AL4 1 Kant i kant ca 100 meter Grolandsviken AL4 1 Kant i kant en kortare sträcka LST X bevarandeplan jordbruksmark Lumpans Dalgång AL Hedklack AL (19)

16 Särskilt värdefulla vatten Dellensjöarna AL Riksintresse Vattendrag Ljusnan mellan Laforsen och AL Ljusnan mellan Laforsen och AL3 1,2,3, Berörda naturobjekt förutom Riksintresse Vattendrag Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna ligger på ledningssträckor där inga alternativ utretts. Riksintresse Vattendrag avser framförallt utbyggnad av älvar och oavsett vilket alternativ som väljs på denna sträcka bedöms inte någon på påverkan riksintresset ske. 6.5 Hotade arter Förekomst av rödlistade växter och vissa fågelarter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats artportalen och lokala ornitologigrupper. Inga rödlistade växter har noterats i direkt anslutning till befintlig ledningsgata Påverkan på fågel Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd (AEWA, ). Aktuella ledningar har stort fasavstånd och faslinorna hänger på samma höjd. Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar (AEWA, 2012 och Bevanger, ). Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik (Bevanger et al ). Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker Fåglar i aktuellt område Fågelförekomst undersöks via Artdatabankens webbplats artportalen. Fokus har i detta skede lagts på rödlistade arter som anses vara speciellt drabbade av kollisioner och där häckningskriterier observerats. I utredningsområdet har säker eller misstänkt häckning av bland annat vaktel (hönsfågel), kornknarr, småfläckig sumphöna (rallar), lappuggla och fjällvråk rapporterats. Enstaka observationer av kungsörn och havsörn har gjorts i området, men inga revir finns rapporterade. Det finns heller inga större populationer av svanar, gäss eller tranor registrerade i Artportalen. Inga kända fågelflygstråk passerar aktuell sträcka av 1 AEWA, Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids in the African-Eurasian region. 2 Bevanger, Tetraonid mortality caused by collisions with power lines in boreal forest habitats in central Norway. 3 Bevanger et al Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport (19)

17 ledningen. Enligt Gävleborgs ornitologiska förening finns inga kända problem ur fågelskyddssynpunkt längs befintlig ledning. 6.6 Kulturmiljö I tabell 3 nedan samt på karta bilaga 5 redovisas de kulturobjekt som berörs av befintliga ledningar. De befintliga ledningarna bedöms inte påverka de kulturhistoriska lämningarna eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten är planerade på berörda sträckor. Hänsyn tas till aktuella lämningar vid underhållsarbeten. Alternativ 3 på sträckan station Ljusdal-Ämbarbo berör ytterligare två objekt som kan påverkas av anläggningarbete, se tabell 4 samt karta bilaga 6. Alternativ 2 och 4 berör inga fornlämningar Tabell 3. Berörda kulturobjekt befintlig ledning Fornlämning RAÄ nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Berör aktuell luftledning (meter från ledningens centrumlinje, Ljusdal 275:1 (punkt) Vägmärke Fornlämning I ledningsgata Järvsö 271:1 (yta) Fångstgropssystem Fornlämning Ledningen korsar området SKS Skog och Historia inventering Id nr Lämningstyp (linje) Flottningsanläggning Ledningen korsar området (linje) Färdväg Ledningen korsar området (yta) Område med flottningsanläggningar 35 Tabell 4. Berörda kulturobjekt Alternativ 3 Fornlämning RAÄ nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Ljusdal 733 (punkt) Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Ljusdal 735 (punkt) Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning Berör Alternativ 3 (meter från ledningens centrumlinje, uppmätt i karta) Infrastruktur Befintlig ledning AL4 korsar riksväg 84 Hudiksvall-riksgränsen (riksintresse Väg) ca 1 km sydväst om Gryttjesbo. Befintlig ledning AL3 går parallellt med Norra stambanan Bollnäs- Ljusdal (riksintresse Järnväg) i ca 1300 meter i området vid Kläppa. Flertalet kraftledningar korsar och löper parallellt med Ellevios ledningar. Befintliga ledningar bedöms inte påverka någon infrastruktur i området då inget anläggningsarbete är planerat. Alternativ 3 korsar Norra stambanan vid Ämbarbo och vid Kläppa. Korsningspunkterna med järnvägen utformas i enlighet med elsäkerhetsföreskrifterna och i dialog med Trafikverket. Alternativet bedöms innebära liten påverkan på framkomligheten under byggskedet. Alternativ 2 och 4 påverkar inte riksintresse infrastruktur. Alternativ 4 kan dock orsaka viss störning vid passage av Godtemplarvägen då kabeln troligtvis måste schaktas genom vägen. 17 (19)

18 7 SAMMANFATTNING I tabell 5 nedan sammanfattas påverkan på sträckor där inga alternativ utretts. Tabell 5. Sammanfattning av påverkan för ledningen Västansjö-Edeforsen (AL4) samt Ämbarbo- Hybo (del av AL3). Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild Friluftsliv och rekreation Naturmiljö Kulturmiljö Infrastruktur Ca 35 m från närmsta bostadshus. Viss påverkan på landskapsbilden framförallt vid Isbo Landskapsbilden i domineras dock av stamnätsledning i området. Kortare sträckor i änden på ledningarna ligger inom riksintresse friluftsliv Inga skyddade områden berörs. Kortare sträckor berör riksintresse naturvård och vattendrag samt tio utpekade områden (bland annat våtmarksinventering och Naturvårdsprogram). Tre fornlämningar och tre SKS skog och historia inventeringar ligger i eller i närheten av befintlig ledningsgata. Riksintresse väg 84 Hudiksvallriksgränsen korsas. I tabell 6 nedan redovisas skillnader mellan de olika alternativen på sträckan station Ljusdal- Ämbarbo (del av AL3) där alternativ tagits fram. Tabell 6. Jämförelse mellan de olika alternativen på sträckan station Ljusdal-Ämbarbo. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Boendemiljö och bebyggelse Ca 23 m från närmsta bostadshus. Ca 40 meter m från närmsta bostadshus. Ca 80 meter m från närmsta bostadshus. Kabel ca 35 meter m från närmsta bostadshus. Landskapsbild Friluftsliv och rekreation Viss påverkan på landskapsbilden från aktuell ledning. Landskapsbilden i stort kommer dock domineras av stamnätsledningarna. Hela sträckan ligger inom riksintresse friluftsliv. Sträckningen berör dock endast en smal remsa mellan järnväg och Hybovägen varför ingen påverkan på friluftslivet bedöms ske. Viss påverkan på landskapsbilden från aktuell ledning. Landskapsbilden i stort kommer dock domineras av stamnätsledningarna. Hela sträckan ligger inom riksintresse friluftsliv. Sträckningen berör dock endast en smal remsa mellan järnväg och Hybovägen varför ingen påverkan på friluftslivet bedöms ske. Ledningen flyttas längre ifrån bebyggelsen vid Kläppa, men är fortsatt synlig. Totalt dock marginell förbättring eftersom landskapsbilden domineras av stamnätsledningarna. Hela sträckan ligger inom riksintresse friluftsliv. Ca 700 meter på golfbana Anläggningsarbete nödvändigt inom golfbanan. En ledning försvinner i området, men det blir ingen påtaglig förbättring av landskapsbilden i och med att övriga ledningar kvarstår. Hela sträckan ligger inom riksintresse friluftsliv. Sträckningen berör dock endast en smal remsa mellan järnväg och Hybovägen varför ingen påverkan på friluftslivet bedöms ske Naturmiljö Ingen påverkan på skyddade eller utpekade områden. Ingen påverkan på skyddade eller utpekade områden. Viss avverkning i området söder om järnvägen. Ingen påverkan på skyddade eller utpekade områden. Kulturmiljö Ingen påverkan Ingen påverkan Anläggningsarbete i närheten av två fornlämningar Ingen påverkan på skyddade eller utpekade områden. Ingen påverkan. 18 (19)

19 Infrastruktur Ingen påverkan Ingen påverkan Korsar riksintresse järnväg två gånger Ingen påverkan Kostnad för uppförande/ förläggning (SEK) 0 0,5 miljoner 2,8 miljoner 20 miljoner Vid en rimlighetsavvägning bedöms nyttan av alternativ 4 (kabelförläggning) inte vara tillräckligt stor för att motivera kostnaden. 19 (19)