Samrådsunderlag avseende ny markförlagd 145 kvkraftledning mellan Ålidhem och Mariehem i Umeå kommun, Västerbottens län

Transkript

1 Samrådsunderlag avseende ny markförlagd 145 kvkraftledning mellan Ålidhem och Mariehem i Umeå kommun, Västerbottens län Bakgrund och syfte Umeå Energi Elnät AB (Umeå Energi) planerar att förstärka och spänningshöja delar av elnätet inom och i anslutning till Umeå tätort. Syftet med åtgärden är att öka driftsäkerheten och möta det ökade överföringsbehov som finns i regionen till följd av den expansion och exploatering som pågår i kommunen. Det befintliga elnätet inom delar av tätorten drivs idag med en spänning på 45 kv, utan full redundans, vilket innebär att det vid eventuella avbrott inte går att fullt kompensera elöverföringen med matning av el från ett annat håll. Idag får man lösa eventuella avbrott med förändrad matning av el via lokalnätet (10 kv), något som inte uppfyller den driftsäkerhet som eftersträvas. Umeå Energi planerar att förstärka nätet till en spänning på 145 kv och därmed även skapa en bättre driftsäkerhet med full redundans (mer än en matningsväg). Detta förstärkningsarbete innebär att ett antal nya ledningar behöver anläggas och arbetet med olika delsträckor sker etappvis. Umeå Energi har erhållit tillstånd för den första etappen mellan Designhögskolan och Umeå Universitet. I augusti 2017 lämnades en ansökan in om tillstånd för nästa etapp, mellan Umeå Universitet och Ålidhem. Nästa etapp presenteras i detta underlag och avser en ny 145 kv-ledning mellan Ålidhem och Mariehem (se utredningsområde i Figur 1). Parallellt med detta samråd sker även samråd för spänningshöjning av befintlig markförlagd ledning mellan station Mariehem och station Ersboda, från 45 kv till 145 kv (beskrivs i separat samrådsunderlag). Umeå Energi kommer att ansöka om tillstånd (nätkoncession för linje) för den nya ledningen Ålidhem- Mariehem och vill härmed samråda avseende detta med länsstyrelsen, Umeå kommun samt med fastighetsägare och övriga särskilt berörda. Samrådet avser ett undersökningssamråd enligt 6 kap miljöbalken. På uppdrag av Umeå Energi handlägger Sweco tillstånds- och samrådsfrågorna i ärendet. 1 (8) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En er gui d e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm H a nn a M ar k st r ö m Fil Mag Biologi Tillståndsfrågor, MKB Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) hanna.markstrom@sweco.se

2 Figur 1. Utredningsområde för planerad ledning i markkabelutförande mellan station Ålidhem och station Mariehem. Tillståndsansökan och markupplåtelse För att få uppföra och driva en kraftledning krävs ett tillstånd, nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Av lagen framgår att ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken (1998:808) och miljöbedömningsförordningen (2017:966). Ansökan om koncession inlämnas till Energimarknadsinspektionen som är prövande myndighet för denna typ av ärenden. I samband med handläggningen remitteras ansökan ut till berörda parter innan myndigheten fattar sitt beslut. Ansökan innefattar förutom miljökonsekvensbeskrivning även en teknisk beskrivning, förteckning över ägare till berörda fastigheter och innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter samt karta. Ett koncessionsbeslut innebär att den sökande får tillstånd att ha en ledning i drift på angiven sträcka men det ger inte rätt att ta mark i anspråk för att bygga ledningen. Umeå Energi har ett gällande avtal med kommunen som ger rätt att anlägga ledningar på kommunal mark. Med övriga fastighetsägare kommer Umeå Energi att upprätta markupplåtelseavtal och/eller ansöka om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten. Samråd Inför upprättande av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att bifogas tillståndsansökan genomförs undersökningssamråd enligt bestämmelserna i 6 kap miljöbalken. Samrådet syftar till att undersöka om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan och för att inhämta synpunkter och information för avgränsning av innehåll och utformning av den miljökonsekvensbeskrivning som ska bifogas tillståndsansökan. Umeå Energi ber därför samtliga 2 (8)

3 samrådsparter att inkomma med information och synpunkter som är av betydelse för utformning av kommande miljökonsekvensbeskrivning. Kontaktuppgifter finns i slutet av dokumentet. Utifrån tillgänglig information inför samrådet har Umeå Energi valt att förorda ett av de presenterade alternativen, alternativ 1. I dagsläget är dock inget beslutat och det kan efter samrådet och genomförda utredningar därför visa sig att en annan sträckning är mer lämplig. Det kan även bli aktuellt med justeringar och ändringar av de framtagna alternativen. Utifrån samtlig inhämtad information kommer Umeå Energi sedan att utvärdera vilket alternativ som är mest lämpligt. Teknisk utformning För kraftledningar finns de tekniska konstruktionerna luftledning och markförlagd kabel. Normalt byggs regionnätsledningar med spänningar på 145 kv som luftledningar, då denna konstruktion är billigare och har fördelar ur underhållssynpunkt. Inom tätorter, där det är ont om plats, blir markförlagd kabel allt vanligare och i det aktuella fallet är det därför denna tekniska konstruktion som föreslås. Förläggning av ledningen kommer huvudsakligen att ske i schakt längs med befintliga vägar (se schaktskiss i figur 2 nedan). Figur 2. Schaktskiss för planerad ledning mellan Ålidhem och Mariehem. Kringfyllnaden runt kablarna kommer att bestå av finare grus eller kabelsand. Varningsband kommer att placeras i återfyllnaden för att minimera risken för att kablarna skadas vid framtida grävarbeten och liknande. Ett arbetsområde kommer tillfälligt att fordras på schaktets båda sidor, dels som arbetsväg för fordon och maskiner, dels för hantering av material och schaktmassor. Där kablarna förläggs utmed 3 (8)

4 befintlig gång- och cykelväg eller liknande kan denna tillfälligt användas som arbetsområde och transportväg. Arbetsområdets utbredning kommer att variera på olika delsträckor och därmed anpassas efter förutsättningarna på specifika platser. I de fall det är möjligt kommer massorna att återanvändas och läggs då tillfälligt upp inom arbetsområdet. I områden där platsbrist råder planeras uppgrävda massor att forslas bort med lastbilar. En sådan lösning minimerar arbetsområdet men ökar byggtrafiken. Figur 3. T.v. schakt i stadsmiljö i vägbana. T.h. exempel på arbetsområde i stadsmiljö. Om sprängning blir nödvändig görs detta med konventionell utrustning efter att berget avtäckts. Sprängmassor kommer att transporteras bort och återfyllning görs med organiska massor och grus. Eventuell sprängning kommer att ske under tillåtna tider på dygnet för att minimera störningar för närboende. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. Vid svåra passager, som större vägar, kommer schaktfri metod att användas, t.ex. styrd borrning eller hammarborrning. Det innebär att man kan borra under marken på kortare sträckor, utan att påverka markytan. Styrd borrning fodrar markförhållanden utan för mycket sten och hårt underlag, huvudsakligen lera och sand, medan hammarborrning kan användas även vid svårare markförhållanden. Hammarborrning fordrar dock ett relativt stort schakt intill vägen eller det objekt som man avser borra sig under. Vid styrd borrning har man en radiosändare som skickar signaler till en mottagare ovanför markytan. På så vis kan man styra borren enligt önskemål. På de delsträckor där schaktfri metod används, förläggs kablarna i rör för att det ska vara möjligt att byta ut kablarna utan att behöva gräva i marken vid eventuella fel. Under byggtiden kan det komma att bli begränsningar i framkomligheten för trafiken i berörda områden. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Vid schaktning i vägar (och belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. Vid byggnation av ledningen kommer visst buller och utsläpp från byggtrafik och arbetsmaskiner att förekomma. På sträckor där konflikter finns med andra ledningar kommer Umeå Energi i första hand att anpassa sig efter befintliga ledningars positioner. Ledningar som förekommer längs sträckan är andra kraftledningar, tele- och bredbandsledningar, vatten- och avloppsledningar, dagvattenledningar, samt ledningar för fjärrvärme/-kyla. I de fall den planerade ledningen kommer att stå i konflikt med befintliga ledningar 4 (8)

5 kommer de nya kablarna att förläggas på ett större djup, alternativt kommer man att flytta på de befintliga ledningarna där så är möjligt. Ovanför ledningen och några meter ut från schaktet, på vardera sidan, kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas när ledningen väl är i drift, i syfte att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation (ca 4 m ut från mitten av ledningen). Nya stationsanläggningar Vid Ålidhem har Umeå Energi en befintlig stationsanläggning för det existerande elnätet (40/10 kv). I samband med planerad spänningshöjning av elnätet behöver stationsanläggningen byggas om för att anpassas till en spänning på 145 kv. I det område där befintlig stationsanläggning är belägen pågår detaljplaneplanering och Umeå Energi har meddelat kommunen att justering av stationsplaceringen inom aktuellt område är möjlig om det är önskvärt för planering av omgivande verksamheter. Denna planeringsprocess fortlöper parallellt med aktuellt samråd men då det endast är fråga om en mindre justering av stationsplaceringen är det inte något som påverkar samrådet för ledningen. Liksom vid Ålidhem finns idag en stationsanläggning för befintligt elnät vid Mariehem (40/10 kv). Även här behöver stationsanläggningen byggas om för att anpassas till spänning på 145 kv. Möjligen kommer stationsområdet att flyttas marginellt men det kommer att kvarstå i liknande utförande som idag. Ombyggnation kommer att göras i samråd med kommunen för att säkerställa att eventuellt flytt är i enlighet med kommunens önskemål. Alternativa sträckningar Umeå Energi har studerat flertalet alternativa sträckningar mellan anslutningspunkterna vid Ålidhem och Mariehem. Slutligen har tre olika alternativ tagits fram och de presenteras i detta samråd. På vissa delsträckor sammanfaller alternativen. Kommunen har vid tidiga kontakter meddelat olika synpunkter med avseende på kommunal planering. Enligt Umeå Energis förstudie och den information som kommunen framfört verkar alternativ 1 vara den mest lämpliga sträckningen, främst med avseende på framkomlighet under mark samt kommunal planering. Alla alternativ är dock genomförbara och utgör underlag för samråd. Samtliga alternativ framgår av Figur 4. Utifrån de synpunkter och den information som inkommer i samrådet, samt baserat på de lokala förutsättningarna i området, kommer en slutgiltig sträckning att väljas. Att det planeras för bebyggelse intill Petrus Laestadius väg står inte i konflikt med att ledningen förläggs i anslutning till gång- och cykelväg. 5 (8)

6 Figur 4. Aktuella sträckningsalternativ för planerad markförlagd ledning mellan Ålidhem och Mariehem. Gemensamma delsträckor På första sträckan ut från stationen i Ålidhem i söder har alternativ på båda sidor om vägen studerats, se figur 4. Väster om vägen finns det dock inte utrymme för ledningen på grund av redan befintliga och planerade ledningar som medför restriktioner med avseende på driftsäkerhet och säkerhetsavstånd. Något annat alternativ på denna delsträcka anses i detta skede inte som rimligt då det skulle innebära betydligt längre sträckning och att man måste runda bebyggelse på något sätt. Norr om Tomtebovägen är det möjligt att följa på båda sidor om vägen för alternativ 1 och 2. Med avseende på kommunal planering och ur Umeå Energis perspektiv är en placering väster om vägen att föredra, där ledningen förläggs i befintlig luftledningsgata. I norra delen in till stationen i Mariehem presenteras endast ett alternativ i detta underlag. Det skulle vara möjligt att förlägga ledningen i en annan sträckning inom grönområdet norr om Strombergs väg 6 (8)

7 (som öster om området övergår i Mariehemsvägen) genom att exempelvis följa befintlig väg för att sedan vika av västerut. Då det på denna sträcka finns förberedd kanalisation bedöms dock det presenterade alternativet vara mest fördelaktigt då man kan undvika omfattande grävarbeten. Om det i samrådet framkommer information som visar på att ett annat alternativ skulle kunna vara mer lämpligt kommer det att beaktas vid det fortsatta arbetet och vid val av slutgiltigt alternativ. Alternativ 1 Från de gemensamma delsträckorna i söder följer sträckningen för alternativ 1 västerut längs med Gösta Skoglunds väg, se figur 4. Föreslagen sträckning följer i befintlig gång- och cykelväg norr om vägen men då kommunen haft önskemål om att följa södra sidan om vägen håller Umeå Energi på att utreda om det är möjligt. Sträckningen viker sedan av norrut och följer längs med Petrus Laestadius väg hela vägen fram till Strombergs väg. Sträckningen fortsätter längs med Strombergs väg, i grönytan som finns parallellt med vägen. Efter korsning med Nydalavägen föreslås ledningen förläggas i cykelbana för att undvika påverkan på de träd som finns längs med vägen. Norr om kurvan ansluter sträckningen till befintlig kanalisation och fortsätter rakt norrut mot stationsanläggningen vid Mariehem. Alternativ 2 Från de gemensamma delsträckorna i söder går sträckningen för alternativ 2 norrut och följer längs med Liljansvägen hela vägen fram till Strombergs väg, se figur 4. Alternativt viker sträckningen av norrut knappt 300 m innan Liljansvägen ansluter till Strombergs väg och korsar över grönområde upp mot Strombergs väg (som österut övergår i Mariehemsvägen). Norr om Strombergs väg ansluter båda de möjliga sträckningarna för alternativ 2 till befintlig kanalisation och gemensam delsträcka för alla tre alternativ, där sträckningen slutligen ansluter till stationsanläggning vid Mariehem. Alternativ 3 Från de gemensamma delsträckorna i söder följer sträckningen för alternativ 3 fortsatt norrut öster om väg E4, se figur 4. Sträckningen följer längs med gång- och cykelväg och korsar sedan under E4:an cirka 100 meter söder om Istidsgatan. Sträckningen viker av åt nordväst och följer längs med Istidsgatan (nordöstra sidan om vägen) upp till Mariehemsvägen. Sträckningen viker av västerut och följer söder om Mariehemsvägen (som västerut övergår i Strombergs väg). Väster om Bofinksvägen korsar sträckningen under Mariehemsvägen/ Strombergs väg och fortsätter västerut på norra sidan av vägen tills ledningen föreslås ansluta till befintlig kanalisation på sista sträcka in till stationsanläggningen vid Mariehem. Miljöpåverkan Den planerade ledningen kommer huvudsakligen att uppföras inom tätort med bebyggelse samt inom grönområden i tätortsmiljö där förekomsten av utpekade natur- och kulturmiljövärden är begränsad. I Figur 4 redovisas de utpekade intressen som finns i nära anslutning föreslagna sträckningar, de utgörs av kulturlämningar. Samtliga studerade alternativ är huvudsakligen förlagda intill befintlig infrastruktur, framförallt vägar, där väg E4/E12 utgör att riksintresse. I samband med förläggning av ledningen kommer det att uppstå tillfällig påverkan i form av begränsad framkomlighet, byggtrafik och buller. Dessa störningar är övergående och arbetena kommer att utföras så att endast kortare sträckor påverkas samtidigt. Arbeten kommer dock att genomföras så att bullrande arbeten utförs dagtid, i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer. Framkomlighet kommer att säkerställas genom att trafiken leds om eller andra lösningar, även om tillfälliga begränsningar inte helt kan undvikas. Korsning av större vägar genomförs med styrd borrning under vägarna för att undvika grävarbeten och avstängningar. Byggtrafiken planeras för att minimera störningar. 7 (8)

8 Alternativen är ungefär lika långa, alternativ 1 är ca 3,6 km, alternativ 2 är ca 3,5 km och alternativ 3 är ca 3,7 km långt. Kostnaden för de olika alternativen är kopplad till längden, därmed är alternativ 2 billigast, därefter kommer alternativ 1 och dyrast är alternativ 3. Det är dock inga stora skillnader, grovt uppskattade kostnader uppgår till omkring miljoner kronor. Samtliga alternativ berör vattendrag i viss mån, även om korsning med vattendrag kommer att genomföras med styrd borrning under vattendragen. Alternativ 1 och 2 berör i stor grad områden som omfattas av framtida stadsplanering och förhoppningsvis är det således möjligt att samordna vissa delar med andra arbeten. Längs med Petrus Laestadius väg kommer det att pågå omfattande byggnationsarbeten de kommande tio åren. Alternativ 2 följer längs med Liljansvägen, vars framtida existens är oklar. Alternativ 3 berör i störst mån redan bebyggt område kring Istidsgatan där det är ganska trångt att komma fram. På denna sträcka skulle det innebära att relativt nyanlagd gata måste rivas upp och det skulle innebära mer omfattande begränsningar i framkomlighet. Den planerade ledningen kommer att alstra elektromagnetiska fält. Fälten från markförlagda ledningar är normalt förhöjda precis ovanför kablarna men avtar snabbt med avståndet till ledningen. För en ledning med aktuell spänning och utförande är magnetfälten normalt försumbara redan vid ca 5 m avstånd från ledningen. Beräkningar av förväntade magnetfält kommer att genomföras och presenteras i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att upprättas. Ledningssträckningen kommer huvudsakligen att förläggas i och i anslutning till vägar och kommer att utformas/placeras så att någon risk för negativ påverkan på människors hälsa och för miljön inte föreligger. Umeå Energis bedömning avseende betydande miljöpåverkan Då det är fråga om en markförlagd ledning inom tätort, med huvudsaklig förläggning intill vägar, har Umeå Energi gjort bedömningen att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalkens bestämmelser. Förordad sträckning berör inga särskilt utpekade områden för natur- och kulturmiljön, även om en delsträcka berör grönområden vid Liljansberget. På denna delsträcka finns förberedd kanalisation som är möjlig att använda och tillfällig påverkan till följd av grävarbeten kan således undvikas. Sträckningen berör i liten grad omgivande bebyggelse vilket gör att tillfällig påverkan på närboende vid byggnation blir begränsad. Bedömningen för övriga alternativ är likvärdig som för förordad sträckning och de bedöms således inte heller medföra betydande miljöpåverkan. Kontakt och synpunkter Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta Hanna Markström på Sweco, på telefon eller via e-post hanna.markstrom@sweco.se. Vi ber er att inkomma med eventuella synpunkter på projektet senast den 26 februari Umeå Energi vill som nämnts ovan inhämta information och synpunkter som är av betydelse för beslut om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan samt som underlag för utformning av kommande miljökonsekvensbeskrivning. Skriftliga synpunkter kan skickas via e-post till ovanstående e-postadress eller skickas per post skickas till: Sweco Energuide AB, att. Hanna Markström, Box 34044, Stockholm. 8 (8)