MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje för ny 138 kv markförlagd kraftledning mellan Måby och Rosersberg i Sigtuna kommun i Vattenfall Eldistribution AB Maj 2015

2 Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB STOCKHOLM Besöksadress: Evenemangsgatan 13, Solna Projektledare: Mark och tillståndsfrågor: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) SWECO Energuide AB Box STOCKHOLM Uppdragsledare: Ansvarig Projektering: Ansvarig MKB:, Rejlers Sverige AB Foton, kartor och illustrationer har tagits fram av SWECO Energuide AB, Rejlers Sverige AB och Vattenfall Eldistribution AB om inte annat anges. För kartor i rapporten innehas rättighet: Lantmäteriet MS2013/04895 För intressen hämtade från Länsstyrelsen gäller: Länsstyrelsen

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Projektets omfattning Gällande lagstiftning Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Produktvalsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprincipen Lokaliseringsprincipen Skälighetsprincipen Företagets miljöarbete Alternativ Arbetsmetodik Nollalternativ Tidiga studerade alternativ Studerade alternativ Alternativ A - huvudalternativ Alternativ A Alternativ A Alternativ A Alternativ B Samråd Genomfört samråd Samråd omgång Samråd omgång Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Konsekvensbedömning Markanvändning och gällande planer Alternativ A huvudalternativ Alternativ A Alternativ A Alternativ A Alternativ B... 25

4 4.2. Infrastruktur Alternativ A huvudalternativ Alternativ A Alternativ A Alternativ A Alternativ B Boendemiljö Alternativ A - huvudalternativ Alternativ A Alternativ A Alternativ A Alternativ B Kulturmiljö Alternativ A huvudalternativ Alternativ A Alternativ A Alternativ A Alternativ B Landskapsbild Alternativ A - huvudalternativ Alternativ A Alternativ A Alternativ A Alternativ B Naturmiljö Alternativ A huvudalternativ Alternativ A Alternativ A Alternativ A Alternativ B Friluftsliv och rekreation Alternativ A Alternativ A Alternativ A Alternativ A Alternativ B... 43

5 5. Elektriska och magnetiska fält Byggnation, drift och underhåll Buller och vibrationer Utsläpp till luft Utsläpp till mark och vatten Förorenad mark oexploderad ammunition (OXA) Samlad bedömning Kostnadsjämförelse Sammanfattning av konsekvensbedömning Val av alternativ...50 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Översiktskarta Karta med markanvändningsintressen Karta med kulturmiljöintressen Tabeller med kulturmiljöintressen Karta med naturmiljöintressen Tabeller med naturmiljöintressen Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan

6 Sammanfattning Inledning och Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att bygga en ny markförlagd kraftledning mellan Måby och Rosersberg i Sigtuna kommun, (se figur 1 nedan). Syftet med den nya ledningen är att förstärka elnätet i regionen för att tillgodose ett ökat överföringsbehov till följd av nyetableringar av verksamheter i Rosersbergs industriområde. Ledningen kommer till en början att drivas med 77 kv, men anläggs med kablar som har en högre kapacitet. Detta görs i syfte att höja driftspänningen till 138 kv i takt med att överföringsbehovet i området ökar. När denna spänningshöjning av nätet kommer att ske är i dagsläget oklart men föreliggande ansökan avser en 138 kv ledning. Alternativ För den nya ledningen har Vattenfall studerat ett antal olika sträckningar, dels huvudalternativet med ett antal olika varianter och dels en sträckning som i sin helhet skiljer sig från huvudalternativet. Samtliga alternativ avser markförlagd ledning. Huvudalternativet (alternativ A) utgår i sydlig riktning från transformatorstationen i Måby och följer inledningsvis intill befintliga ledningar. Sträckningen följer sedan mindre vägar, passerar över Arlanda Golfbana och åkermark. I södra delen följer sträckningen huvudsakligen intill befintliga vägar på mark som förvaltas av Statens Fastighetsverk. Sträckningen korsar ett antal större vägar samt ett järnvägsspår. De varianter av huvudalternativet som har studerats utgår i samma sträckning från transformatorstationen i Måby. I södra delen skiljer sig sträckningarna för de olika alternativen i varierande omfattning. Det ena alternativet (alternativ A2) har tagits fram efter synpunkter från Statens Fastighetsverk. Alternativet undviker att korsa genom myndighetens fastighet och sträcker sig istället genom skogsmark på angränsande fastighet där utökning av industriområdet i Rosersberg planeras. Ett alternativ (alternativ A3) har tagits fram för att undvika passage genom det statliga byggnadsminnet kring Rosersbergs slott. Det sista alternativet som utgår i samma sträckning som huvudalternativet från transformatorstationen i Måby (alternativ A4) har tagits fram efter önskemål från kommunen. Alternativet följer intill Norrsundavägen och passerar in i industriområdet österifrån. Alternativet undviker således att passera över mark där framtida planer kan bli aktuella. Det alternativ som helt skiljer sig från huvudalternativet (alternativ B) utgår i nordlig riktning från transformatorstationen i Måby. Alternativet följer i norra delen intill befintliga vägar och korsar på stora delar av sträckan över åkermark. I södra delen sträcker sig alternativet genom industriområdet i Rosersberg. Samråd Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken gällande tillstånd att anlägga och driva den planerade ledningen har genomförts i två omgångar. Ett första skriftligt samråd med berörda fastighetsägare samt organisationer och myndigheter genomfördes under slutet av 2013 och början av Ett nytt samråd genomfördes sedan under slutet av 2014 och början av 2015 där en mer omfattande krets av fastighetsägare, närboende och verksamhetsutövare bjöds in tillsammans med berörda rättighetsinnehavare samt myndigheter och organisationer. 1(52)

7 Konsekvensbedömning En konsekvensbedömning har gjorts för samtliga utredda alternativ för att uppskatta påverkan på markanvändning och gällande planer, infrastruktur, boendemiljö, kulturmiljö, landskapsbild, naturmiljö samt friluftsliv och rekreation. Separata bedömningar har gjorts för de konsekvenser som ledningen bedöms medföra under driftskedet och för de konsekvenser som erforderliga anläggningsarbeten kommer att medföra. När den markförlagda ledningen är i drift bedöms konsekvenserna för markanvändning och planförhållanden, kulturmiljö samt naturmiljö bli små till måttliga för de olika studerade alternativen. Konsekvenserna för infrastruktur, landskapsbild, boendemiljö samt friluftsliv och rekreation bedöms huvudsakligen bli obetydliga under driftskedet. Under anläggningsskedet bedöms dock konsekvenserna för infrastruktur, landskapsbild, boendemiljö samt rekreation och friluftsliv bli små till måttliga för huvudalternativet. För övriga studerade alternativ bedöms konsekvenserna för dessa aspekter huvudsakligen bli måttliga till stora. En bedömning av det buller och vibrationer som byggnation, drift och underhåll av ledningen kan medföra har gjorts, liksom en bedömning av vilka utsläpp till mark, luft och vatten som projektet kan komma att orsaka. Projektet antas medföra begränsad uppkomst av buller och vibrationer. Utsläpp till luft kommer att bli tillfälliga, högst begränsade och det bedöms inte föreligga risk för utsläpp till mark och vatten. Samlad bedömning För kraftledningar i regionnätet finns de tekniska konstruktionerna luftledning och markförlagd kabel. Dessa utföranden har principiella för- och nackdelar avseende miljökonsekvenser, ekonomi och leveranssäkerhet. I det aktuella fallet finns det inte utrymme för en luftledning och Vattenfall har därför endast utrett alternativ med markförlagd ledning. Vattenfalls huvuduppdrag är att garantera samhället och sina kunder en trygg elförsörjning. Detta innebär att Vattenfall som nätägare måste ta hänsyn till och värdera de risker som de utredda alternativen medför. När den planerade ledningen väl är i drift har de olika utredda alternativen en relativt likvärdig påverkan på bedömda miljöaspekter, huvudalternativet bedöms dock ha en något mindre påverkan på markanvändning och gällande planer jämfört med övriga alternativ. Under anläggningsskedet bedöms huvudalternativet medföra en något mer begränsad påverkan på boendemiljö, landskapsbild samt rekreation och friluftsliv jämfört med övriga alternativ. Huvudalternativet bedöms också vara genomförbart och medföra färre risker jämfört med alternativ A4 och alternativ B, något som väger tungt för bedömning av genomförbarheten för projektet. Sammantaget bedöms en ledning i enlighet med alternativ A vara mest lämpad och det är således detta alternativ som Vattenfall ansöker om nätkoncession för linje för. 2(52)

8 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) planerar att bygga en ny markförlagd kraftledning mellan Måby och Rosersberg i Sigtuna kommun, (se figur 1 nedan). Syftet med den nya ledningen är att förstärka elnätet i regionen för att tillgodose ett ökat överföringsbehov till följd av nyetableringar av verksamheter i Rosersbergs industriområde. Ledningen kommer till en början att drivas med 77 kv men anläggs med kablar som har en högre kapacitet, i syfte att höja driftspänningen till 138 kv i takt med att överföringsbehovet i området ökar. När denna spänningshöjning av nätet kommer att ske är i dagsläget oklart men föreliggande ansökan avser en 138 kv ledning. Figur 1. Ansökt sträckning för planerad ny ledning mellan Måby och Rosersberg. På uppdrag av Vattenfall handlägger SWECO Energuide AB tillståndsfrågorna i ärendet och upprättar handlingar för ansökan om nätkoncession för linje för kraftledningen Projektets omfattning Vattenfalls huvudalternativ avser en markförlagd ledning, med dubbla förband (se skiss i figur 3 på sidan 8), på en sträcka av ca 10 km mellan Måby och Rosersberg i Sigtuna kommun. 3(52)

9 Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör beslutsunderlag för Energimarknadsinspektionen och beskriver de miljökonsekvenser som den planerade ledning bedöms medföra under anläggningsskedet och driftskedet. Anläggningsskedet avser perioden mellan byggstart och drifttagning av den nya ledningen, en period på totalt månader. Driftskedet tar vid då byggnation slutförts och ledningen tas i drift Gällande lagstiftning För att bygga och/eller driva elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; så kallad nätkoncession. Energimarknadsinspektionen (Ei) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan bifogas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), i detta fall denna skrift. Ei inhämtar därefter yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Som verksamhetsutövare är Vattenfall skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas för projektet Kunskapskravet Vattenfall är ett etablerat nätbolag med gedigen erfarenhet av att bygga och driva kraftledningar. Företaget har i genomförda samråd inhämtat information om det aktuella området och de konsekvenser som projektet kan komma att medföra. Vattenfall anser sig således ha den kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön mot skada och olägenheter. 4(52)

10 1.4.2 Försiktighetsprincipen Vattenfall arbetar aktivt med att förebygga, hindra och motverka att företagets verksamheter medför skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. Vattenfall följer gängse normer och regler för skyddsåtgärder, skyddsavstånd och liknande. Avseende exponering för magnetiska fält bedöms den aktuella ledningens lokalisering vara förenlig med den försiktighetsprincip som formulerats av svenska myndigheter Produktvalsprincipen Vattenfall strävar efter att minska mängden kemikalier och tillämpar produktvalsprincipen vid val av kemiska produkter och varor. Vattenfall Eldistribution AB för också en dialog med entreprenörer och underhållsleverantörer att produktvalsprincipen gäller på eller intill bolagets befintliga anläggningar samt i projekt Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållning med råvaror och energi samt hantering av avfall för återanvändning och återvinning, ingår som ett fokusområde i Vattenfalls miljöarbete. Vattenfall Eldistributions rutiner inom området kommer att gälla även för det aktuella projektet Lokaliseringsprincipen I arbetet med att ta fram föreliggande MKB och den ansökta sträckningen har studier genomförts för att hitta den mest lämpliga placeringen av ledningen. Vattenfall anser att ansökt sträckning är lokaliserad så att de allmänna hänsynsreglerna uppfylls Skälighetsprincipen Byggnation av den nya ledningen är en förutsättning för att Vattenfall ska kunna uppfylla de överföringskrav som ställs på företaget i egenskap av innehavare av områdeskoncession i regionen. Nya etableringar i industriområdet i Rosersberg gör att elnätet måste byggas ut. Konsekvenserna av projektet bedöms som skäliga i förhållande till den nytta för allmänheten som den nya ledningen innebär. Vattenfall anser att man har föreslagit tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna Företagets miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och visionen att vara ett av de ledande företagen när det gäller utveckling av miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB har ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 och arbetar systematiskt med miljöfrågor som en integrerad del av företagets verksamhet. Bolagets övergripande miljömål handlar om förbättringar för att minska riskerna för utsläpp till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ingår vid utredning, projektering, arbetssätt, inköp av produkter och tjänster samt i dialog med bolagets kunder. 5(52)

11 2. Alternativ Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utföranden ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7 MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in Arbetsmetodik För att studera och ta fram alternativa sträckningar och utformningar för den planerade ledningen har Vattenfall studerat det aktuella området utifrån pågående och planerad markanvändning, motstående intressen samt faktisk framkomlighet. Som underlag för dessa studier har Vattenfall använt sig av Lantmäteriets fastighetskarta och terrängkarta, kommunens tillgängliga planer och program samt digitalt underlagsmaterial från Länsstyrelsen (RUM), Skogsstyrelsen (Skogens källa) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). Utöver det har observationer gjorts i fält för att ytterligare studera förutsättningarna för olika alternativ Nollalternativ Nollalternativet innebär att byggnation av ledningen inte kan komma till stånd, vilket i sin tur innebär att Vattenfall inte kommer att kunna uppfylla de lagkrav som ställs på bolaget, i egenskap av innehavare av områdeskoncession på aktuell plats, att säkerställa elöverföringen i området. Det skulle innebära att den planerade utökningen av industriområdet i Rosersberg försvåras då det inte finns tillräckligt med el för att tillgodose nya verksamheter och etableringar. Nollalternativet innebär också att de konsekvenser som den nya ledningen skulle orsaka uteblir, exempelvis intrång i åkermark och annan pågående markanvändning Tidiga studerade alternativ Vattenfall har i ett tidigt skede tittat på olika möjligheter att ansluta den nya ledningen till stamnätet. Vattenfall har lyft frågan till Svenska Kraftnät om det skulle vara möjligt att anlägga en ny anslutningspunkt sydost om Rosersberg för att ansluta den nya ledningen till stamnätet, något som Svenska Kraftnät meddelat att det inte finns möjlighet till i dagsläget. Vattenfall har således varit hänvisad att utgå från möjligheterna att ansluta till befintliga stamnätsstationer i Måby i Sigtuna kommun samt till Överby i Sollentuna kommun. Alternativ till Överby undersöktes utifrån rådande förhållanden. Det konstaterades att ett luftledningsalternativ intill befintliga luftledningar, söderut från Roserberg, skulle innebära ett flertal tekniskt problematiska ledningskorsningar. Ett luftledningsalternativ utgör ett stort markintrång och det har konstaterats att det inte skulle vara möjligt att ta sig fram med en luftledning utan att hamna för tätt inpå befintlig bebyggelse. Vattenfall har därför valt att inte studera detta vidare. Markförläggning av hela sträckan mellan Rosersberg och Överby skulle innebära omfattande sprängningsarbeten baserat på markförhållandena i området. På delar av sträckan har kommunen haft planer på att bilda ett nytt naturreservat och en ny ledning skulle passera genom detta område och därmed utgöra ett ingrepp i naturmiljön. I anslutning till stationen i Överby är det trångt att ta sig fram med nya ledningar och för att kunna ansluta den planerade ledningen till stationen skulle det krävas omfattande ombyggnationer, något som påverkar övriga ledningar som ansluter till stationen. Att få avbrott på befintliga ledningar för att kunna utföra erforderliga ombyggnationer är problematiskt då ledningarna har stor betydelse för energiförsörjningen i denna del av Stockholm. Givet förutsättningarna har Vattenfall gjort bedömningen att det inte är lämpligt att ansluta den nya ledningen till Överby. I figur 2 redovisas en ungefärlig sträckning som Vattenfall har utgått ifrån för att studera detta alternativ. 6(52)

12 Figur 2. Tidigt studerat alternativ mellan Överby och Rosersberg Studerade alternativ Vattenfall har inför och i samband med genomförda samråd studerat ett antal olika alternativ för den nya ledningen mellan Måby och Roserberg. Inledningsvis har Vattenfall tittat på förutsättningarna för olika tekniska alternativ, markförlagd kabel samt luftledning. Normalt byggs regionnätsledningar av den aktuella typen med luftledning, dels på grund av driftsäkerhet men också av ekonomiska skäl, markförlagda ledningar är avsevärt dyrare än konstruktioner med luftledning. I områden där det är ont om plats, exempelvis inne i städer och tätorter, anläggs idag markförlagda ledningar i större utsträckning än vad som tidigare varit vanligt. I det aktuella fallet har Vattenfall tidigt konstaterat att luftledning inte är ett alternativ då pågående och kommande markanvändning och planer utesluter möjligheten att ta erforderliga markområden i anspråk. Vattenfall har därför endast utrett alternativ med markförlagd kabel för den nya ledningen. Den tekniska utformningen med markförlagd kabel kommer att bestå av två förband med tre enledarkablar i varje förband, se figur 3. Avståndet mellan kabelförbanden kommer i normalfallet att uppgå till ca 1 m. Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar. I anslutning till kabelförbanden förläggs dubbla plastslangar med optokablar. Kabelschaktet blir ca 1 m djupt och ca 2-2,5 m brett och i botten på schaktet lägger man sand som kablarna läggs ovanpå. Kablarna täcks sedan med ytterligare sand och ovanför kabelförbanden kommer det att finnas kabelskydd, ett plastskydd med texten elkabel tryckt på. Precis under markytan förläggs dessutom kabelmarkeringsnät och varningsband för att undvika att ledningen skadas vid framtida markarbeten och liknande. 7(52)

13 130 kv kabelförband Optoslang Figur 3. Principskiss över det kabelschakt som kommer att bli aktuellt i normalfallet för den nya ledningen. Vid svåra passager som större vägar och järnvägar kommer schaktfria metoder att användas, t.ex. styrd borrning eller hammarborrning. Metoderna innebär att man kan borra under marken på kortare sträckor, utan att påverka markytan. Styrd borrning fodrar markförhållanden utan för mycket sten och hårt underlag, huvudsakligen lera och sand, medan hammarborrning kan användas även vid svårare markförhållanden. I figur 4 visas en skiss över styrd borrning där en radiosändare skickar signaler till en mottagare ovanför markytan. På så vis kan man styra borren enligt önskemål. I figur 5 visas en skiss med hammarborrning. Metoden kräver att utgångspunkten är på en lägre marknivå än det man vill borra under, exempelvis en väg. Det resulterande borrhålet blir rakt och det är inte möjligt att styra det på samma sätt som man kan vid styrd borrning. 8(52)

14 Figur 4. Principskiss över den schaktfria metoden styrd borrning (skiss från Styrud AB). Figur 5. Principskiss över den schaktfria metoden hammarborrning (skiss från Styrud AB). I samband med förläggningsarbetet kommer ett arbetsområde om minst 5 m på schaktets båda sidor att krävas, dels som tillfällig arbetsväg för schaktmaskiner, dels för hantering av material och schaktmassor. På sträckor där sprängning erfordras skulle arbetsområdet kräva ytterligare utrymme. Där kablarna förläggs utmed befintlig gång- och cykelväg eller liknande kan denna tillfälligt användas som arbetsområde och transportväg. 9(52)

15 Huvudsakligen är det två alternativa ledningssträckningar som har studerats samt ett antal alternativa lösningar på vissa delsträckor, efter synpunkter som lyfts i genomförda samråd (se figur 6). Figur 6. Studerade alternativ för den nya ledningen mellan Måby och Rosersberg Alternativ A - huvudalternativ Alternativ A avser en sträckning som utgår i sydlig riktning från transformatorstationen i Måby. På första delsträckan förläggs kabeln intill befintliga luftledningar fram till Generatorgatan. Korsning av gatan kommer att ske i samråd med kommunen genom schakt alternativt schaktfri metod. Ledningen schaktas sedan ned intill Generatorgatan fram till Uppfinnarvägen. Ledningen kommer sedan att följa Uppfinnarvägen ned till Pionjärvägen (se figur 7). Korsning av Pionjärvägen, både bilvägen samt gång- och cykelvägen kommer att utföras med schaktfri metod. Korsning av väg 263 och del av green på golfbanan kommer att ske med schaktfri metod. Först borras en sträcka på ca m varefter ledningen schaktas ned på en sträcka på ca m. Sedan krävs ytterligare borrning m för att komma till befintlig grusväg på golfbanan. Alternativt kan borrningen utföras som en borrning på hela sträckan. Kabeln schaktas sedan ned i grönytor och vildvuxen mark fram till befintlig belagd väg inom golfbaneområdet. 10(52)

16 Figur 7. Norra delen av sträckningsalternativ A för planerad ny ledning mellan Måby och Rosersberg. Fortsättningsvis följer schaktning i den asfalterade vägen (se figur 8 nedan). Schaktmassorna kommer att fraktas bort och området intill vägen kommer att skyddas så att det inte körs sönder i samband med arbetena. När sträckningen ansluter i parallellgång med Norrsundavägen kommer schaktfri borrning att bli aktuellt för att undvika andra ledningar och för att inte inskränka på golfbanan. Likaså sker korsning av infartsvägen till golfbanans klubbhus med borrning för att undvika påverkan på vägen. Figur 8. Befintlig gång- och cykelväg över Arlanda golfbana. 11(52)

17 Vidare kommer ledningen att schaktas ned i grönytor och en asfalterad parkering innan korsning av Norrsundavägen. Korsningen utförs med schaktfri metod. Ledningen forsätter på andra sidan Norrsundavägen och kommer att schaktas ned vid sidan om befintlig gång- och cykelväg. På sträckan kommer det bli aktuellt med en del sprängning för att kunna ta sig fram. Där ledningen viker av ut i åkermark kommer kablarna att schaktas ned fram till korsning med järnvägen där det återigen blir aktuellt med schaktfri metod. Sträckningen fortsätter genom åkermark och sannolikt kan kablarna schaktas hela vägen ned till korsningen med Slottsvägen. Korsningen sker med lämplig metod efter samråd med kommunen. Vidare förläggs ledningen i befintlig gång- och cykelväg för att undvika påverkan på det område som utgör det statliga byggnadsminnet Rosersbergs Slott (se figur 9 nedan). Ledningen följer söderut längs Verkavägen där man schaktar ned kablarna. Korsning av Verkavägen och Oxhagsvägen sker med schaktfri metod. Schaktning sker sedan längs med vägarna i grönytor eller asfalterade ytor. När sträckningen passerat förbi Räddningstjänstens övningsplats fortsätter den fram till befintlig gång- och cykelväg och kablarna förläggs sedan i denna. Figur 9. Södra delen av sträckningsalternativ A för planerad ny ledning mellan Måby och Rosersberg. Sträckningen viker sedan av från vägen och det kommer att bli aktuellt med en ca 800 m lång schaktsträcka i skogsmark, något som kräver en skogsgata på ca 20 m för att erforderliga arbeten ska kunna utföras. Sträckningen korsar sedan Verkavägen och följer befintlig skogsväg i ca 600 m fram till industriområdet. På denna sträcka kan enstaka träd behöva tas ned för att möjliggöra framkomlighet. Schaktning fortsätter sedan längs med vägen in i industriområdet, där det är avsatt plats för kablarna in till transformatorstationen. 12(52)

18 Då sträckningen i hög grad följer intill befintliga vägar berörs även en hel del övrig infrastruktur, främst i form av andra underjordiska ledningar. På många platser kommer man att behöva korsa andra ledningar och på många delsträckor kommer man att förlägga kablarna parallellt med andra typer av ledningar. Anpassning till redan befintliga ledningar kommer att ske så att erforderliga avstånd upprätthålls och korsning kommer i vissa fall att behöva utföras med schaktfri metod för att förläggningsarbeten ska kunna ske på ett smidigt sätt. Korsning med Arlanda Flygbränsleledning kommer att ske på två platser genom att exakta uppgifter om ledningens position tas fram för att kunna upprätthålla erforderligt säkerhetsavstånd vid borrning. Om det är möjligt kommer schaktning att ske parallellt med flygbränsleledningen på en kortare delsträcka, annars sker det genom schaktfri borrning. Arbetena kommer att utföras i enlighet med vad A Flygbränslehantering AB framfört i sitt yttrande under samrådet och kontakt kommer att upprätthållas med företaget inför planerade förläggningsarbeten. Den tidigare förordade sträckningen utgör huvudsakligen samma sträckning som alternativ A. Alternativet avser den sträckning som Vattenfall tog fram inför det första samrådet och som efter justeringar utifrån inkomna synpunkter har mynnat ut i det huvudalternativ som Vattenfall ansöker om koncession för Alternativ A2 Alternativ A2 avser huvudsakligen samma sträckning som alternativ A, bortsett från två alternativa passager i anslutning till det område som utgör byggnadsminnet Rosersbergs slott. Det ena alternativet återfinns helt utanför byggnadsminnet och det andra passerar alldeles i utkanten av det utpekade området (se figur 10 nedan). Figur 10. Alternativ A2 med förslag på sträckningar utanför det område som utgör statligt byggnadsminne kring Rosersbergs slott. Det alternativ som passerar helt utanför byggnadsminnet skulle innebära schakt i ängsmark samt längs med befintlig luftledning. Där sträckningen viker av i västlig riktning vid Solboda skulle det innebära schakt i skogsmark på en sträcka om ca 350 m. Det skulle då behövas en ca 20 m bred 13(52)

19 skogsgata för framförande av maskiner och bortforsling av schaktmassor. På sträckan skulle det sannolikt bli aktuellt med sprängning alternativt bergborrning för att ta sig fram i terrängen. Den sista sträckan fram till Verkavägen skulle schakt bli aktuellt i ängsmark. Det alternativ som passerar i utkanten på byggnadsminnet skulle huvudsakligen innebära schakt i ängsmark, ca 350 m inom byggnadsminnet och resterande del utanför det utpekade området. Sträckningen skulle innebära korsning med andra ledningar i området Alternativ A3 Alternativ A3 avser huvudsakligen samma sträckning som alternativ A men följer i södra delen öster om befintlig fastighetsgräns istället för att följa befintlig väg söderut ned mot stationen i Roserberg (se figur 11 nedan). Figur 11. Alternativ A3 som avser en sträckning öster om fastighetsgräns mellan Statens Fastighetsverk och Sigtuna kommun. Alternativet innebär att omfattande sprängningsarbeten alternativt styrd bergsborrning kommer att bli aktuellt för att det ska vara möjligt att markförlägga ledningen på denna sträcka. Det kommer att krävas en skogsgata på ca 20 m för att kunna upprätta ett omgivande arbetsområde för transporter, upplag och liknande. Då kommunen avser att utöka industriområdet västerut, mot den fastighetsgräns där alternativ A3 föreslås, är det av stor vikt att information om framtida marknivå i den utökade delen av industriområdet finns tillgänglig vid byggnation av ledningen. I annat fall finns det en risk att ledningen kan komma att påverkas vid utbyggnaden av industriområdet Alternativ A4 Alternativ A4 följer alternativ A i norra delen, ned till Norrsunda. Där huvudalternativet viker av västerut, över åkermarken, fortsätter alternativ A4 söderut längs med Norrsundavägen. Alternativet följer vägen söderut och passerar in i industriområdet österifrån (se figur 12). 14(52)

20 Figur 12. Sträckningsalternativ A4 som huvudsakligen följer Norrsundavägen och passerar in i industriområdet österifrån. Den första delen av sträckningen passerar förbi bebyggelsen i Norrsunda. På denna delsträcka är det osannolikt att den planerade ledningen får plats i anslutning till vägen, då det redan idag finns ett flertal olika typer av ledningar på båda sidor om vägen. Sträckningen skulle behöva runda bebyggelsen väster om vägen och kablarna skulle behöva förläggas i åkermarken för att sedan återansluta till vägen. Vidare skulle korsning av Slottsvägen ske med schaktfri metod för att minimera påverkan på trafiken. För att få plats med kablarna skulle förläggning fortsättningsvis behöva gå på olika sidor om Norrsundavägen då det redan idag finns en mängd olika ledningar intill vägen, på båda sidor. Det skulle innebära minst två korsningar med Norrsundavägen och för att minimera påverkan på trafiken skulle det då genomföras med schaktfri metod. Då det är ont om plats intill vägen på många ställen skulle erforderliga arbeten kräva tillfälliga avspärrningar av ett av körfälten på Norrsundavägen. Där kablarna av utrymmesbrist skulle behöva förläggas på östra sidan om Norrsundavägen skulle ledningen hamna en bra bit ut i åkermarken för att hålla erforderliga avstånd till andra ledningar i området. Alternativet innebär korsning med två nya rondeller i området där det skulle bli aktuellt med hammarborrning, där två foderrör om minst 600 mm krävs. Då det intill rondellerna redan finns befintliga ledningar att ta hänsyn till skulle man sannolikt hamna en bit ut från vägen, något som innebär att man eventuellt skulle påverka gällande detaljplan intill rondellen vid Skansvägen samt pågående detaljplanering söder om Skansvägen. Förläggning av kabeln söderut skulle hamna utanför vägområde men troligen inom område där detaljplanering pågår. För att passera in i industriområdet österifrån skulle man behöva korsa järnvägen och borra sig i n i området, en delsträcka som uppskattas till m, för att inte påverka pågående verksamheter. Denna typ av borrning är omfattande och tekniskt problematisk. Det kräver att man antingen borrar två 15(52)

21 hål för foderrör med en minsta diameter på 630 mm vardera alternativt att man borrar ett hål för varje enskild ledare/kabel om 225 mm vardera (totalt sex hål). För att kunna utföra borrningen på ett säkert sätt krävs ett minsta avstånd mellan varje borrhål på minst 3-4 m. Om man ska borra sex hål blir utbredningen på kablarna minst 20 m vilket blir ett omfattande område. Oavsett metod skulle båda alternativen kräva extra utrustning för styrning av borrkronan om djupet på berget är mer än 15 m från marknivån. Det finns stora risker med den sista delsträcka eftersom de borrarbeten som erfordras är komplicerade. I det fall berget inte är homogent kan borrkronan fastna och det kan då vara problematiskt att styra borren på så här långa sträckor. Då kablarna läggs i rör finns risken att mindre böjningar i sträckningen gör att det inte är möjligt att dra igenom kablarna. Om Vattenfall skulle få tillstånd för denna sträcka skulle det inte finnas möjlighet att välja ett annat alternativ om det skulle uppstå problem vid anläggningsarbeten. Det skulle innebära ett omtag av hela processen med att ta fram en ansökan om tillstånd. Processen innefattar samråd, upprättande av miljökonsekvensbeskrivning och ansökan samt handläggning av prövande myndighet. Då detta är en omfattande och tidskrävande process skulle det medföra stora samhällsekonomiska konsekvenser. Trafikverket håller på att se över en utbyggnad av ostkustbanan vilket är en potentiell risk för Vattenfall på denna sträcka. Det finns inga konkreta planer för detta men om Trafikverket beslutar att utföra förändringar inom vägområdet kan det innebära att Vattenfall måste flytta sin ledning. Borrning in i industriområdet skulle även ske under detaljplanelagt område och det är svårt att förutsäga om ledningen eller borrarbeten skulle innebära några konsekvenser för planerade eller framtida verksamheter i industriområdet, ytterligare en risk/osäkerhet som står i konflikt med Vattenfalls ansvar som nätägare Alternativ B Alternativ B avser den sträckning som Vattenfall inledningsvis tog fram mellan Måby och Rosersberg och som utgår i nordlig riktning från transformatorstationen i Måby. Sträckningen följer inledningsvis befintlig kraftledningsgata och fortsätter sedan längs med Måbyleden västerut. Korsning av Bristagatan skulle ske med schaktfri metod (se figur 13). Fram till det koloniområde som passeras skulle schaktning vara möjlig utanför vägområdet och förbi koloniområdet skulle kablarna förläggas i befintlig gång- och cykelväg. Sträckningen skulle hamna i eller i anslutning till Sköndalsskogens naturreservat. Schaktfri borrning skulle bli aktuellt för att korsa järnvägen. Sträckningen fortsätter söderut längs med Västra Bangatan där schakt skulle bli aktuellt intill vägen eller i befintlig gång- och cykelväg fram till Nymärstagatan (se figur 13). På en sträcka om ca 400 m skulle det bli aktuellt att schakta i Nymärstagatan, innan korsning med väg 263. Denna korsning skulle ske med schaktfri metod för att undvika störningar av trafiken på vägen. Under förläggningsarbetena skulle det bli aktuellt med en del avstängningar och avspärrningar på denna delsträcka. Efter korsning av väg 263 skulle det bli aktuellt med schakt i vägkant på Returvägen (se figur 13). Passage av det vattendrag som korsar Returvägen skulle sannolikt utföras med schaktfri metod alternativt uppbyggnad av vägkropp på befintlig bro i området. Schaktning skulle sedan bli aktuellt förbi kraftvärmeverket fram till Banvaktargatan, som man fortsättningsvis schaktar intill. 16(52)

22 Figur 13. Norra delen av sträckningsalternativ B för planerad ny ledning. Sträckningen fortsätter söderut och korsar två mindre vägar vid Krogsta samt genom ett tidigare planområde för en järnvägsdepå samt område där byggnation planeras. Korsning av Slottsvägen skulle sannolikt ske med schaktfri metod, i samråd med kommunen. Kablarna skulle sedan förläggas i Metallvägen fram till transformatorstationen i Rosersberg där enda möjligheten skulle vara att schakta direkt i vägen på grund av platsbrist. För att kunna utföra erforderliga arbeten skulle man behöva spärra av vägen helt (se figur 14). På sträckan finns ett flertal befintliga ledningar att ta hänsyn till, dels vid korsningar och dels vid sträckor där andra ledningar följs parallellt. Genom industriområdet skulle förläggning av aktuell ledning innebära tekniskt problematiska korsningar och lösningar för att anpassa sig till befintliga ledningar. 17(52)

23 Figur 14. Södra delen av sträckningsalternativ B för planerad ny ledning. 3. Samråd 3.1. Genomfört samråd Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken gällande tillstånd att anlägga och driva en ny markförlagd kraftledning mellan Måby och Rosersberg i Sigtuna kommun i har genomförts i två omgångar. Ett första skriftligt samråd med berörda fastighetsägare samt organisationer och myndigheter genomfördes under slutet av 2013 och början av Ett nytt samråd genomfördes sedan under slutet av 2014 och början av 2015 där en mer omfattande krets av fastighetsägare, närboende och verksamhetsutövare bjöds in tillsammans med berörda rättighetsinnehavare samt myndigheter och organisationer. Anledningen till att Vattenfall valde att samråda på nytt är på grund av skärpta krav från prövande myndighet. Vid båda samråden har Vattenfall redan från början inkluderat myndigheter och organisationer, något som formellt endast krävs om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Nedan följer en sammanfattning av de samråd som genomförts. I bilaga 7 redovisas den kompletta samrådsredogörelsen med inkomna synpunkter och Vattenfalls kommentarer till dessa Samråd omgång 1 Inför den första samrådsvändan, i arbetet med att ta fram lämpliga sträckningar, hölls ett tidigt möte med kommunen för att inhämta information om planer och liknande. Ett tidigt möte hölls också med representanter från Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket för att diskutera eventuell problematik med oexploderad ammunition (OXA) på deras fastigheter i Rosersberg. 18(52)

24 Den 2 december 2013 skickades skriftlig information om projektet ut till direkt berörda fastighetsägare samt till myndigheter och organisationer (se tabell 1 nedan). Samtliga berörda ombads inkomma med synpunkter på projektet. I samrådsunderlaget presenterades två alternativa ledningssträckningar, tidigare förordad sträckning samt alternativ B. Mindre justeringar av den förordade sträckningen genomfördes under februari månad 2014 för att tillgodose inkomna synpunkter. Därefter annonserades den justerade förordade sträckningen samt den alternativa sträckningen i lokaltidningen Sigtunabygden onsdagen den 19 februari 2014 med en uppmaning till allmänheten att komma in med synpunkter på projektet. Tabell 1. Förteckning över myndigheter och organisationer med vilka samråd hållits. Länsstyrelsen i Sigtuna Hembygdsförening Sigtuna kommun Trafikverket Försvarsmakten Sveriges Geologiska Undersökning Skanova Skogsstyrelsen Svenska Kraftnät LRF Mälardalen Naturskyddsföreningen Sigtunabygden Fortum Heat Arlanda Flygbränslehantering AB Tele 2 Sverige AB IP-Only Networks AB Stokab AB Telenor Sverige AB - Eltel Com Hem AB Kommunalförbundet Norrvatten Swedish Network Operator AB Norrsunda Fornminnes- och Hembygdsförening För att få klarhet i Försvarsmaktens ställningstagande avseende en ledningssträckning inom Statens Fastighetsverks fastigheter i Rosersberg, där Försvarsmakten tidigare haft verksamhet, träffade Vattenfall representanter från Försvarsmakten/SWEDEC i april I juni 2014 träffade Vattenfall återigen Sigtuna kommun samt en representant från Trafikverket i syfte att diskutera de delsträckor där kommunen haft synpunkter på den förordade sträckningen Samråd omgång 2 Inför den andra samrådsomgången gjordes en del justeringar av den förordade sträckningen, utifrån synpunkter som framkommit i det första samrådet. I samrådsunderlaget presenterades de alternativ som funnits med i den första samrådsvändan samt det nya justerade alternativet. Dessutom presenterades alternativ till sträckningen, där den passerar genom det statliga byggnadsminnet kring Rosersbergs Slott. Inför detta samråd valde Vattenfall att ha med en bredare krets av fastighetsägare, närboende, verksamhetsutövare och rättighetsinnehavare. Som utgångspunkt har Vattenfall tagit med alla fastighetsägare och enskilda särskilt berörda (närboende och verksamhetsutövare) inom 50 meter från planerad ledning. En bedömning har sedan gjorts för att ta med ytterligare berörda, på ett avstånd av mer än 50 m, som kan komma att påverkas av projektet. Utöver dessa har även direkt berörda rättighetsinnehavare inkluderats i samrådskretsen. Samtliga som varit del i omgång 1 av samrådet har även inkluderats i omgång 2. Skriftlig information om projektet skickades ut till berörda parter den 19 november 2014 med en inbjudan till ett öppet samrådsmöte på Forum i Märsta den 11 december För att säkerställa att samtliga berörda parter och allmänheten fått information och inbjudan till samrådet annonserades projektet i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt i lokaltidningen Sigtunabygden. Det öppna 19(52)

25 samrådsmötet genomfördes i form av ett öppet hus med ett antal representanter från Vattenfall på plats för att besvara frågor och lämna information om projektet. Fem personer kom till mötet. I samband med samrådet genomfördes möten med Statens Fastighetsverk (SFV), Länsstyrelsen samt två möten med Sigtuna kommun. Vid ett av mötena med kommunen var även Trafikverket representerat. Mötet med Länsstyrelsen hölls för att informera myndigheten om projektet och redogöra för situationen i Rosersberg och den stora efterfrågan på elöverföring som uppkommit i samband med nyetableringar i området. Mötet med SFV syftade till att informera myndigheten om vikten av den nya ledningen, varför Vattenfall har tagit fram ett alternativ som berör deras fastighet och vad det innebära att ha en ledning på fastigheten. Det första mötet med Sigtuna kommun under samråd omgång 2 hölls för att återigen informera kommunen om situationen i området och varför det är viktigt att ledningen kommer till stånd snarast möjligt. På mötet framförde kommunen återigen önskemål om alternativa sträckningar, bland annat att i högre grad följa Trafikverkets väg (Norrsundavägen). Det beslutades att denna sträckning skulle ses över igen och att ett nytt möte med Trafikverket skulle hållas för att utreda möjligheterna till samordning av ny gång- och cykelväg och den nya ledningen. På det andra mötet diskuterades den alternativa sträckningen längs Norrsundavägen med de problem och risker som den skulle innebära. Det konstaterades att det rent förläggningsmässigt inte skulle finnas några samordningsvinster då gång- och cykelvägen kommer att byggas innan ledningen Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i har i enlighet med 6 kap. 5 miljöbalken beslutat att den planerade ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 4. Konsekvensbedömning I detta avsnitt beskrivs den markanvändning samt de utpekade intressen som berörs av de olika alternativen, samt påverkan på dessa till följd av en ledning i enlighet med alternativen. Som en generell skadeförebyggande åtgärd kommer krav att ställas på entreprenörer som utför arbeten kopplade till byggnation av kraftledningen att de tar del av den information och de skadeförebyggande åtgärder som framgår av MKB:n. Nedan följer en konsekvensbedömning för markanvändning och gällande planer, infrastruktur, boendemiljö, kulturmiljö, landskapsbild, naturmiljö samt friluftsliv. Separata bedömningar har gjorts för de konsekvenser som ledningen medför under driftskedet och för de konsekvenser som erforderliga anläggningsarbeten kommer att medföra. I slutet av varje avsnitt presenteras förslag på skadeförebyggande åtgärder i de fall det anses relevant. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan: obetydlig liten måttlig stor. Stor påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, alternativt omöjliggör pågående verksamhet. 20(52)

26 Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att enstaka värdefulla områden störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, alternativt att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden endast störs i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, alternativt att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan innebär att värdefulla områden inte störs och att områdenas samlade värden kvarstår, alternativt att pågående verksamhet kan pågå som tidigare Markanvändning och gällande planer Sigtuna kommun, inte minst Rosersberg, utgör på grund av sitt strategiska läge nära Stockholm och Arlanda, en populär plats för nyetableringar av företag. Det händer mycket i kommunen och man planerar för olika typer av verksamheter i det aktuella området Alternativ A huvudalternativ Alternativ A berör i norra delen två detaljplaner (257 och 208 i figur 14 nedan), främst för industriverksamheter med omgivande park-/grönområden. I detta område kommer ledningen att förläggas i planlagda grönområden samt intill befintliga vägar och man kommer således inte att påverka möjligheten att uppfylla syftet med planerna. Där ledningen korsar över golfbanan har anpassningar gjorts för att i största möjliga mån undvika påverkan på pågående markanvändningen och de gällande detaljplanerna (202 och 169). Sträckningen är huvudsakligen anpassad till befintliga vägar och mindre känsliga partier i golfbanan och ledningen bedöms inte komma i konflikt med planernas syften. Där alternativet korsar över Norrsundavägen och forsätter på dess västra sida passerar sträckningen i kanten till en detaljplan från 1947 då man planerade att bygga nya villatomter i området (se detaljplan 9 i figur 14). Den planerade ledningen bedöms inte stå i konflikt med dessa planer om de i framtiden skulle förverkligas. Där alternativet viker av från Norrsundavägen följer det över åkermark, delvis mark som förvärvats av kommunen och som avses omvandlas till annan markanvändning, bland annat dagvattenhantering. Det finns idag inga konkreta planer att anpassa sig till men Vattenfall har gjort justeringar i enlighet med kommunens önskemål för att ledningen i framtiden ska medföra minsta möjliga konflikt med kommande etableringar. Området gränsar till ett område där kommunen har ett planuppdrag, bland annat för byggnation av nya bostäder. Alternativ A är beläget utanför det utpekade området och bedöms inte utgöra någon påverkan på planuppdraget. Stäckningen passerar i utkanten av fastighetsgränsen till kriminalvårdsanstalten i Roserberg som omfattas av en detaljplan (139 i figur 15). Söder om Slottsvägen följer sträckningen intill befintliga vägar på mark som förvaltas av Statens Fastighetsverk och som ingår i Rosersbergs kungsgårds skogs- och jordbruksmark. I området bedrivs diverse verksamheter men området omfattas inte av några detaljplaner. På sista sträckan in mot transformatorstationen i Rosersberg går sträckningen genom detaljplanelagt område, där det finns utrymme avsatt för ledningen (se detaljplan 285 i figur 14). 21(52)

27 Figur 15. Aktuella planer i anslutning till alternativ A. Sträckningen berör tre markavvattningsföretag, ett från 1920-talet, ett från 1930-talet och ett från 1940-talet (se karta i bilaga 2). Samråd har genomförts med fastighetsägare som ingår i markavvattningsföretagen. Den nya ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för företagens funktion och påverkan bedöms bli obetydlig. Om det skulle visa sig att planerade arbeten kan komma att medföra en påverkan kommer erforderliga åtgärder att vidtas. Den tidigare förordade sträckningen överensstämmer huvudsakligen med huvudalternativet och berör i princip samma markanvändning och planer som alternativ A. De justeringar som har gjorts för att komma fram till huvudalternativet har genomförts i syfte att minimera påverkan på markanvändning och planer längs med sträckan. Sammantaget bedöms alternativ A medföra små konsekvenser för pågående markanvändning och planer i området Alternativ A2 Alternativ A2 bedöms huvudsakligen ha samma konsekvenser på markanvändning och planer som alternativ A. Alternativet skulle dock korsa genom det område som ingår i kommunens program för bostadsbyggande (inom utpekat planuppdrag) samt möjligen beröra utkanten av ytterligare två detaljplaner (se detaljplan 8 och 103 i figur 16). Den östra sträckningen, som helt undviker intrång i byggnadsminnet, skulle kunna innebära en begränsning av möjligheterna till utveckling av bostadsbebyggelse vid Solboda/Vantarboda. Sammantaget bedöms alternativ A2 medföra små till måttliga konsekvenser för markanvändning och gällande planer. 22(52)

28 Figur 16.Aktuella planer i anslutning till alternativ A Alternativ A3 Alternativ A3 skulle huvudsakligen beröra samma planer och program som alternativ A. På sträckan där alternativen skiljer sig åt skulle alternativ A3 innebära ett intrång i skogsmarken som angränsar till det område som förvaltas av Statens Fastighetsverk och som ingår i Rosersbergs kungsgårds skogsoch jordbruksmark. Sträckningen skulle hamna öster om gränsen mellan Statens fastighetsverks fastighet och kommunens fastighet där planering pågår för att utöka Rosersbergs industriområde västerut (se figur 17 nedan). Figur 17. Aktuella planer i anslutning till alternativ A3. 23(52)

29 Alternativet skulle innebära ett intrång i det område som omfattas av kommunens planuppdrag, som syftar till en fortsatt utveckling av industriområdet västerut. För att inte medföra en framtida risk för ledningen skulle detta alternativ erfordra att information om kommande marknivå och liknande erhålls inför anläggning av ledningen så att man inte riskerar att behöva flytta ledningen när marken ska tas i anspråk. Sammantaget bedöms konsekvenserna för markanvändning och planer till följd av en sträckning enligt alternativ A3 bli små till måttliga Alternativ A4 Då norra delen av sträckningen överensstämmer med alternativ A skulle påverkan och konsekvenserna på markanvändning och planer inledningsvis bli i enlighet med vad som beskrivits för alternativ A. Där sträckningen viker av från alternativ A och fortsätter söderut längs med Norrsundavägen skulle alternativet gå i vägkant, alternativt i åkermarken kring bebyggelsen i Norrsunda. Vidare söderut skulle en ledning i denna sträckning påverka ett antal gällande detaljplaner men även pågående planering (se figur 18 nedan). Figur 18. Aktuella planer i anslutning till alternativ A4. In i industriområdet skulle ledningen i denna sträckning korsa genom detaljplanelagt område. Ledningen skulle borras in under området och hamna under pågående och kommande verksamheter. Det är svårt att bedöma vilken påverkan en ledning under området kan komma att medföra men det är mycket ovanligt att placera ledningar på detta sätt då det försvårar underhåll och eventuella reparationsarbeten. Alternativ A4 berör tre markavvattningsföretag, två av de som berörs av huvudalternativet samt ett ytterligare (se bilaga 2). Inte heller detta sträckningsalternativ bedöms komma att påverka företagens funktion och påverkan bedöms bli obetydlig. Sammantaget bedöms en sträckning i enlighet med alternativ A4 medföra en måttlig till stor påverkan på pågående markanvändning och planer. 24(52)

30 Alternativ B I norra delen kring Brista skulle sträckningen för alternativ B passera i utkanten av tre gällande detaljplaner (98, 120 och 234 i figur 19 nedan). Det skulle troligen vara möjligt att förlägga ledningen utan att det väsentligt skulle påverka syftet med planerna. När sträckningen korsat väg 263 skulle den fortsätta längs med benfintlig väg som ingår i det område som utgör detaljplan för Brista kraftvärmeverk (se 274 i figur 19). Söder om detta område korsar sträckningen genom ett område där kommunen tidigare haft planer på en framtida järnvägsdepå. Under processen med samråd och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning för den nya ledningen har kommunen valt att lägga dessa planer på is i avvaktan på ytterligare utredningar. Sträckningen skulle kunna påverka möjligheten att utveckla detta område enligt framtida önskemål. Figur 19. Aktuella planer i anslutning till alternativ B. Söder om Krogsta passerar sträckningen genom ett område där kommunen förvärvat mark för framtida dagvattenhantering samt ett område där det finns planuppdrag för nya bostäder. Sträckningen skulle påverka möjligheterna att utveckla dessa områden, även om det idag inte finns några konkreta planer framtagna. Sträckningen skulle sedan gå genom det detaljplanelagda industriområdet där ledningen skulle förläggas i befintlig väg för att inte inskränka på planerna. Under anläggningsskedet skulle förläggning i befintlig väg inom industriområdet påverkan möjligheterna att bedriva verksamheter i området då det skulle påverka framkomligheten. Alternativ B berör fyra markavvattningsföretag, två i enlighet med huvudalternativet samt två ytterligare (se bilaga 2). Funktionen av företagen bedöms inte påverkas av att en ledning förläggs enligt alternativet. 25(52)

31 Sammantaget skulle alternativ B medföra måttliga konsekvenser för markanvändning och planer i området Infrastruktur Samtliga alternativ berör en mängd infrastrukturella objekt och anläggningar, främst underjordiska ledningar där anpassningar behöver ske men även vägar och järnvägar Alternativ A huvudalternativ Längs med stora delar av sträckningen skulle en ledning enligt huvudalternativet uppföras intill samt korsa en mängd andra typer av markförlagda ledningar i form av lokalnätsledningar för el, teleledningar samt fjärrvärme. Vid förläggningsarbetena är det därför viktigt att ha kännedom om övriga ledningar för att kunna anpassa avståndet till dessa. Bedömning har gjorts att det är möjligt att anpassa sig efter de befintliga ledningarna och påverkan bedöms därför bli liten under anläggningsskedet och obetydlig när ledningen är i drift. Korsning av Arlanda Flygbränsleledning kommer att ske i enlighet med gällande riktlinjer för avstånd som Vattenfall erhållit. Dialog kommer att upprätthållas med företaget som driver ledningen så att arbeten kan utföras enligt önskemål. Påverkan på ledningen bedöms därför bli obetydlig. Där ledningen korsar Generatorsgatan kommer förläggning antingen att ske genom vanlig schaktning eller med schaktfri metod, enligt överenskommelse med Sigtuna kommun. Påverkan på vägen i byggskedet bedöms bli obetydlig till liten om förläggning sker med schaktfritt men måttlig till stor om förläggning sker genom schaktning. När ledningen är i drift bedöms påverkan på vägen bli obetydlig. Korsning under Pionjärvägen samt gång- och cykelvägen som angränsar till vägen kommer att ske med schaktfri metod och påverkan på vägarna bedöms bli liten, eventuellt blir det övergående störningar i form av ökad trafik på vägen. I nedanstående figur visas Pionjärvägen med angränsande gång- och cykelväg samt väg 263 i bakgrunden. Figur 20. Pionjärvägen med angränsande gång- och cykelväg samt väg 263 i bakgrunden, öster om Svenska Kraftnäts befintliga luftledning. Korsning av väg 263 kommer att ske med schaktfri metod för att inte påverka trafiken på vägen. Eventuellt kan trafiken i området komma att öka tillfälligt under anläggningsarbeten. Påverkan på vägen bedöms dock bli obetydlig till liten. 26(52)

32 Inom golfbanan skulle en ledning enligt alternativ A huvudsakligen schaktas ned i den befintliga gångoch cykelvägen i området, bortsett från den första biten efter korsning med väg 263. På denna första sträcka kommer förläggning att ske med schaktfri metod för att undvika påverkan på golfbanan. Den tillfälliga påverkan på gång- och cykelvägen under anläggningsskedet bedöms därför bli stor medan påverkan när ledning tagits i drift bedöms bli obetydlig. Där sträckningen korsar infarten till klubbhuset vid golfbanan kommer ledningen att förläggas med schaktfri borrning och påverkan på infarten bedöms bli obetydlig (se figur 21 nedan). Figur 21. Alternativ A i anslutning till befintlig gång och cykelväg i golfbanan samt korsning med infart till Arlanda golfbana. Vid korsning av Norrsundavägen skulle det bli aktuellt med schaktfri metod för att inte påverka trafiken längs med vägen. Eventuellt kan en marginell tillfällig ökning av trafiken bli aktuell på vägen till följd av transporter kopplade till förläggningsarbetena. Den tillfälliga påverkan på vägen bedöms bli liten och när ledningen är tagen i drift bedöms påverkan bli obetydlig. Där sträckningen följer intill gång- och cykelvägen intill Norrsundavägen kommer gång- och cykelvägen tillfälligt att användas som arbetsväg under förläggningsarbetena. Det kommer att bli aktuellt med sprängning längs sträckan och den tillfälliga påverkan på vägen bedöms bli stor. För att minimera påverkan på framkomligheten kan tillfälliga gång- och cykelpassager uppföras. När ledningen är i drift kommer den att ha en obetydlig påverkan på gång- och cykelvägen. Korsning av järnvägen kommer att ske med schaktfri metod och påverkan på tågtrafiken kommer att bli obetydlig, både under anläggnings- och driftskedet. Korsning av Slottsvägen kommer att ske i samråd med kommunen. Om ledningen schaktas ned kommer påverkan på vägen under anläggningsskedet att bli stor, om ledningen borras under vägen bedöms påverkan bli obetydlig till liten. Under driftskedet kommer ledningen att medföra en obetydlig påverkan på vägen. Där sträckningen föreslås förläggas i befintlig gång- och cykelväg, genom byggnadsminnet kring Rosersbergs Slott, kommer ledningen att schaktas ned i vägen. Den tillfälliga påverkan på gång- och cykelvägen kommer att bli stor medan påverkan när ledningen är i drift kommer att bli obetydlig. 27(52)

33 Där ledningen förläggs intill Verkavägen och Oxhagsvägen kommer vägarna att användas för transporter under anläggningsskedet. Korsning av vägarna kommer att ske med schaktfri borrning bortsett från den sydliga korsningen av Verkavägen där kablarna kommer att schaktas ned. Påverkan på vägarna bedöms bli liten till måttlig under anläggningsskedet och obetydlig när ledning är i drift. Där sträckningen passerar in i industriområdet kommer kablarna att schaktas ned i den väg där det är avsatt plats för ledningen enligt gällande detaljplan. Den tillfälliga påverkan på vägen bedöms bli måttlig medan påverkan när ledningen är i drift bedöms bli obetydlig. Sammantaget bedöms ledningen medföra obetydliga konsekvenser för infrastrukturen i området när ledningen är tagen i drift. Under anläggningsskedet bedöms de sammanvägda konsekvenserna bli måttliga Alternativ A2 En ledningssträckning enligt alternativ A2 bedöms huvudsakligen medföra samma påverkan på infrastrukturen i området som huvudalternativet. Skillnaden är att de alternativa sträckningarna vid byggnadsminnet inte skulle innebära schaktning i befintlig gång- och cykelväg. Alternativen skulle dock innebära schaktning vid korsning av mindre vägar vilket tillfälligt påverkar framkomligheten för boende i området Solboda/Vantarboda (se figur 22 nedan). Sammantaget bedöms alternativ A2 medföra en obetydlig påverkan på infrastrukturen i området när ledningen är i drift och en måttlig påverkan under anläggningsskedet. Figur 22. Mindre väg inom bostadsbebyggelse i Solboda/Vantarboda Alternativ A3 Alternativ A3 bedöms medföra samma påverkan på infrastrukturen i området som alternativ A, dock utan påtaglig påverkan på Verkavägen och Oxhagsvägen. Sammantaget bedöms alternativ A3 medföra obetydliga konsekvenser för intrastrukturen under driftskedet och en små till måttliga konsekvenser under anläggningsskedet Alternativ A4 28(52)

34 En sträckning i enlighet med alternativ A4 skulle ha samma påverkan på infrastrukturen som huvudalternativet i den norra delen. Där sträckningen avviker från alternativ A och föreslås fortsätta längs Norrsundavägen finns det redan idag en mängd olika typer av markförlagda ledningar på båda sidor om vägen. Bebyggelsen intill vägen gör att det är ont om utrymme för att ta sig fram med en ledning av den storlek som den aktuella ledningen. För att få plats med ledningen skulle man tillfälligt behöva frilägga befintliga lokalnätsledningar för el och göra dessa spänningslösa medan den nya ledningen förläggs under befintliga ledningar. Då dessa lokalnätsledningar är en viktig del i den befintliga elförsörjningen av industriområdet i Rosersberg, fram tills dess att den aktuella ledningen är anlagd, är det inte möjligt att tillfälligt ta dessa lokalnätsledningar ur drift. Bristen på utrymme skulle också innebära att man behöver spärra av minst ett av körfälten på vägen för att kunna utföra förläggningsarbeten. För att ta sig fram på denna sträcka skulle alternativet vara att passera väster om bostadsbebyggelsen intill Norrsundavägen (se figur 23 nedan). Den tillfälliga påverkan på denna delsträcka skulle bli stor vid förläggning intill vägen och liten om man skulle passera bebyggelsen på västra sidan. Under driftskedet skulle ledningen medföra en obetydlig påverkan på befintlig infrastruktur. Figur 23. Alternativ A4 vid passage av bebyggelse vid Norrsunda kyrkby. Korsning av Slottsvägen skulle ske med schaktfri borrning och påverkan på korsningen bedöms därmed bli obetydlig till liten under anläggningsskedet. Även söder om korsningen med Slottsvägen skulle det bli aktuellt med tillfällig friläggning av befintliga ledningar och beroende på hur mycket plats dessa ledningar tar i anspråk skulle det bli aktuellt med tillfällig avstängning av ett körfält på Norrsundavägen. Den tillfälliga påverkan bedöms bli stor medan påverkan när ledningen är i drift skulle bli obetydlig. Vidare söderut skulle ledningen behöva förläggas på östra sidan om Norrsundavägen på en delsträcka eftersom det inte finns utrymme på västra sidan, på grund av befintliga ledningar och närliggande bebyggelse. Korsningar av Norrsundavägen skulle ske med schaktfri metod varför påverkan på vägen bedöms bli obetydlig till liten. Under driftskedet bedöms påverkan bli obetydlig. När ledningen korsar tillbaka till västra sidan om Norrsundavägen skulle ledningen eventuellt kunna förläggas i den gång- och cykelväg som Trafikverket planerar i samarbete med Sigtuna kommun på en delsträcka. Den nya gång- och cykelvägen planeras dock att byggas under 2015, alltså innan 29(52)

35 ledningen kan byggas. Det skulle då bli aktuellt att schakta upp vägen igen för att kunna förlägga ledningen, något som skulle få en stor tillfällig påverkan på vägen. Trafikverket har i anslutning till Slottsvägen eventuella planer på en ny viadukt över järnvägen. Dessa planer skulle sannolikt innebära ombyggnation av korsningen Slottsvägen/Norrsundavägen. Då planerena idag inte är fastställda är det inte möjligt att göra anpassningar till de eventuella förändringarna. Det är därför en stor risk att förlägga de aktuella kablarna inom vägområdet för Norrsundavägen då det skulle kunna innebära att Vattenfall vid framtida förändringar kan behöva flytta på ledningen. Vidare söderut, längs med befintlig gång- och cykelväg samt förbi nyanlagda rondeller (se figur 24 nedan), skulle det bli aktuellt att frilägga befintliga el- och teleledningar och göra dem spänningslösa för att kunna schakta ned de nya kablarna. Då lokalnätsledningarna för el är en viktig del i den befintliga elförsörjningen av industriområdet i Rosersberg, fram tills dess att den aktuella ledningen är anlagd, är det inte möjligt att tillfälligt ta dessa lokalnätsledningar ur drift. Det skulle också fordras avstängning av ett körfält på Norrsundavägen under anläggningsarbetena. För att kunna korsa rondellerna på denna sträcka skulle det blir aktuellt med hammarborrning. Den tillfälliga påverkan på denna sträcka bedöms bli stor medan påverkan när ledningen är i drift bedöms bli obetydlig. Figur 24. Alternativ A4 i anslutning till nya rondeller längs med Norrsundavägen. Där befintlig gång- och cykelväg tar slut och ny cykelväg planeras skulle ledningen schaktas ned intill befintliga vägar, utanför vägområde men inom område där detaljplanering pågår. Den tillfälliga påverkan i detta område bedöms bli liten medan påverkan på planområdet på sikt bedöms bli liten till måttlig då ledningen skulle kunna komma att påverka möjligheterna att utveckla området enligt planerna. På delsträckan där ledningen korsar under järnvägen och det detaljplanelagda industriområdet skulle det bli aktuellt med styrd borrning kombinerat med styrd hammarborrning. Då det handlar om en relativt lång sträcka är det ett komplicerat utförande som innebär stora risker. Om berget och underlaget inte är homogent finns det risk att man fastnar med borrkronan vilket kan göra det svårt att komma igenom. När man sedan ska dra igenom kablarna i de förberedda forderrören kan mindre svängningar innebära problematik för att få igenom kablarna. Det kan även uppstå friktion som 30(52)

36 överstiger vad kablarna klarar av. Borrarbeten skulle kunna komma att orsaka vibrationer under järnvägen och det planlagda industriområdet. Det är också svårt att säga om kabeln i framtiden skulle begränsa möjligheten att utveckla industriområdet enligt gällande detaljplan. Trafikverket har också eventuella planer på utökning av järnvägen i området. Eftersom dessa planer inte är konkretiserade i dagsläget går det inte att anpassa ledningen efter detta och det innebär därför en risk för Vattenfall att förlägga den planerade ledningen enligt sträckningen. De krav som ställs på Vattenfall i egenskap av innehavare av områdeskoncession i regionen innebär att bolaget måste tillgodose de överföringsbehov som finns i området. De risker som förläggning av en ny ledning på denna delsträcka medför står i direkt konflikt med Vattenfalls ansvar att säkra elförsörjningen i området. Påverkan på denna delsträcka bedöms bli måttlig till stor. I nedanstående figur visas föreslagen sträckning vid korsning av järnvägen och genom industriområdet. Figur 25. Sträckningsalternativ A4 vid korsning av järnvägen och genom industriområdet. Sammantaget bedöms konsekvenserna för infrastrukturen i aktuellt område bli stora under anläggningsskedet och små under driftskedet. Sträckningen bedöms vara direkt olämplig då den innebär stora risker under förläggningsarbetet och det är osäkert om det skulle vara möjligt att få fram ledningen på denna sträcka Alternativ B En sträckning enligt alternativ B utgår i nordlig riktning från transformatorstationen i Måby. Vid korsning av Bristagatan skulle ledningen borras under vägen och påverkan under anläggningsskedet skulle således bli liten, eventuellt skulle det bli en tillfällig ökning av trafik på vägen. Längs Måbyleden skulle ledningen inledningsvis schaktas ned utanför vägområdet fram till koloniområdet. Förbi koloniområdet skulle ledningen schaktas ned i befintlig gång- och cykelväg fram till korsning av järnvägen. Den tillfälliga påverkan på Måbyleden med tillhörande gång- och cykelväg bedöms bli måttlig under anläggningsskedet. När ledningen är i drift bedöms påverkan på vägen bli obetydlig. Korsning av järnvägen skulle ske med schaktfri borrning och påverkan på järnvägen bedöms bli obetydlig, både under anläggnings- och driftskedet. Efter korsning av järnvägen skulle ledningen schaktas ned i eller i anslutning till befintlig gång- och cykelväg intill Västra Bangatan, fram till korsning med Nymärstagatan. Vidare skulle kablarna förläggas i Nymärstagatan fram till korsning av väg 263 (se figur 26). För att kunna schakta ned kabeln 31(52)

37 i Nymärstagatan krävs avstängning av vägen vilket får en stor tillfällig påverkan på framkomligheten under anläggningsskedet. När ledningen väl är på plats bedöms påverkan bli obetydlig. Figur 26. Alternativ B längs med gång- och cykelväg samt Nymärstagatan, innan korsning med väg 263. Korsning av väg 263 sker med schaktfri metod och påverkan under anläggningsskedet bedöms bestå i eventuellt ökad trafik på vägen, en påverkan som bedöms bli liten. När ledningen är i drift kommer ledningen inte att medföra någon påverkan på vägen. Där sträckningen fortsätter längs med Returvägen och förbi kraftvärmeverket skulle ledningen schaktas ned i vägkant och korsning av vattendrag skulle ske genom borrning alternativt uppbyggnad av vägkropp på den befintliga bron. Ledningen skulle sedan följa längs med Banvaktarvägen och schaktas ned i vägkant. Den tillfälliga påverkan på vägarna bedöms bli måttlig under anläggningsskedet och obetydlig när ledningen är i drift. På sträckan mellan Banvaktarvägen och Slottsvägen skulle ledningen schaktas ned i åkermark. På denna sträcka bedöms en ledning enligt alternativ B få en obetydlig påverkan på infrastruktur. Korsning av Slottsvägen skulle vid detta alternativ ske med schaktfri metod och den tillfälliga påverkan skulle därmed bli liten. När sträckningen passerar vidare genom industriområdet skulle ledningen behöva förläggas mitt i Metallvägen som då skulle behöva schaktas upp. Den tillfälliga påverkan på vägen skulle bli stor och framkomligheten i industriområdet skulle helt begränsas under anläggningsskedet vilket skulle ha en stor påverkan på etablerade verksamheter i Rosersberg. Sträckningen innebär också en risk under driftskedet, om det uppstår fel på kablarna måste Metallvägen schaktas upp och avspärrningar av vägen innebär begränsad framkomlighet för företag i industriområdet. En sträckning enligt alternativ B skulle innebära att ledningen skulle uppföras intill samt korsa flertalet andra markförlagda ledningar i form av lokalnätsledningar för el, teleledningar, fjärrvärme och vatten och avlopp. Vid förläggningsarbetena är det därför viktigt att ha kännedom om övriga ledningar för att kunna anpassa avståndet till dessa. På ett antal platser skulle det bli problematiska korsningar med befintliga ledningar och genom industriområdet finns det redan idag så mycket ledningar att den 32(52)

38 aktuella ledningen skulle behöva schaktas ned mitt i Metallvägen med omfattande avstängningar som följd. Påverkan på övriga markförlagda ledningar längs med sträckningen bedöms bli liten under anläggningsskedet och obetydlig när ledningen är i drift. Sammantaget bedöms en sträckning enligt alternativ B medföra stora tillfälliga konsekvenser för infrastrukturen i området under anläggningsskedet. Under driftskedet bedöms konsekvenserna bli små Boendemiljö När den planerade ledningen är i drift kommer den inte att medföra några konsekvenser för boendemiljön för något av de föreslagna alternativen A, A3, A4 eller B. Den kommer inte att utgöra något visuellt inslag i den omgivande miljön och inget av alternativen är beläget på ett sådant avstånd till bebyggelse att det föreligger risk för förhöjda magnetfält (se även avsnitt 5. Elektriska och magnetiska fält) Alternativ A - huvudalternativ Under anläggningsskedet kommer det att bli aktuellt med grävarbeten, transporter samt upplag av material och massor. Dessa arbeten ger upphov till tillfälliga störningar i form av buller, eventuell begränsad framkomlighet och ökade utsläpp. Bostadshus finns i anslutning till Norrsundavägen, vid Krogstaborg samt i närheten av Slottsvägen. Sammantaget bedöms de tillfälliga konsekvenserna för bostadsmiljön bli små till följd av en sträckning i enlighet med huvudalternativet Alternativ A2 Alternativ A2 kommer huvudsakligen att medföra samma störningar som alternativ A. De föreslagna sträckningarna för att minimera sträckningen inom byggnadsminnet som omger Rosersbergs Slott skulle medföra en tillfällig påverkan på boendemiljön i Solboda och omkringliggande bostadsbebyggelse nordväst om industriområdet i Rosersberg. Dessa bostadshus ligger idag relativt skyddat från omgivningen och den avverkning, den trafik och de grävarbeten som skulle erfordras skulle medföra stora tillfälliga konsekvenser för boendemiljön. Den avverkning som skulle bli aktuell skulle även medföra en bestående påverkan på bostadsmiljön då det skulle öppna upp området mot omgivningen (se figur 27). Det östra alternativet skulle sannolikt påverka den skogsridå som kommunen har haft för avsikt att spara mot bebyggelsen i Solboda och Vantarboda när utökning av industriområdet eller ny bostadsbebyggelse blir aktuellt. De bestående konsekvenserna för bostadsmiljön bedöms bli små till måttliga. 33(52)

39 Figur 27. Ortofoto över den lantliga bostadsbebyggelsen i Solboda och Vantarboda som berörs av alternativ A Alternativ A3 Påverkan på boendemiljön för detta alternativ skulle bli i enlighet med huvudalternativet. På den sträcka där alternativen skiljer sig åt finns det inte någon tillkommande bostadsbebyggelse och bedömning har gjorts att de tillfälliga konsekvenserna kommer att bli måttliga Alternativ A4 Alternativ A4 passerar i högre grad i utkanten av bostadsbebyggelse jämför med alternativ A. Vid Norrsunda och Viggeby skulle förläggning av ledningen troligtvis medföra tillfälliga störningar för boende. För att minimera påverkan skulle körning, upplag och genomförande av arbeten kunna anpassas till lämpliga platser och tidpunkter. Arbeten skulle också begränsas till kortare sträckor åt gången. Sammantaget bedöms de tillfälliga konsekvenserna till följd av alternativ A4 bli måttliga till stora Alternativ B Sträckningen för alternativ B passerar intill bostadsbebyggelse vid Krogsta, i övrigt är det begränsat med bostäder i anslutning till denna sträckning. Under anläggningsskedet skulle det kunna bli aktuellt med störningar till följd av grävarbeten, transporter och upplag. Då förekomsten av bostadsbebyggelse längs med sträckningen är begränsad skulle det vara möjligt att minimera påverkan genom anpassning av upplag, körvägar och liknande. Sammantaget bedöms de tillfälliga konsekvenserna för bostadsmiljön längs med sträckningen bli små Kulturmiljö Sigtuna kommun är rikt på kulturhistoria med riklig förekomst av föremål och lämningar kopplade till svunna tider. Rosersberg Slott med omnejd utgör värdefull kulturmiljö och närområdet är utpekat som statligt byggnadsminne med särskilt skydd. Området öster om Norrsundavägen samt området kring Norrsunda kyrka och Norrsunda-Krogstaborg är utpekat som riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset har rötter i en forntida stormannabygd med anknytning till kungamakten. Landskapet 34(52)

40 speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling genom den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. Området präglas av rika järnålderslämningar i form av bl.a. äldre vägsträckningar, många runristningar (flera i ursprungligt läge), stensträngssystem och gravfält i anslutning till byar och gårdar. I området finns Norrsunda kyrka från 1100-talet som omgivits av öppna landskap med karaktäristisk bebyggelse i byar och på gårdar kopplat till godsdriften. Den omfattande expolatering som pågår i området kring Rosersberg har lett till att den karaktäristiska landskapsbilden har förändrats de senaste åren. En markförlagd ledning kommer inte att förändra omgivningarna där ledningen dras fram, däremot kan enskilda lämningar komma att påverkas. Utpekade områden av värde för kulturmiljön samt kända kulturlämningar för samtliga sträckningsalternativ finns redovisade i karta i bilaga 3 samt i tabell i bilaga 4. Avseende kulturlämningar anges typ av lämning enligt tidigare klassificering, i enlighet med den information som finns tillgänglig i riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS) Alternativ A huvudalternativ Sträckningen för alternativ A passerar delvis genom det riksintresse för kulturmiljö som omger Norrsunda kyrka samt genom ytterkanten av det område som är utpekat som byggnadsminne kring Rosersbergs Slott (se karta i bilaga 3 samt figur 28 nedan). Figur 28. Utbredning av det område som utgör statligt byggnadsminne kring Rosersbergs Slott. Inom 50 m från föreslagen sträckning återfinns 15 olika kulturhistoriska lämningar varav en är undersökt och borttagen. Ledningen bedöms inte påverka miljöerna som avses skyddas med riksintresset eller byggnadsminnet (se figur 29). Vad gäller utpekade lämningar har bedömning gjorts att det kommer att vara möjligt att anpassa grävarbeten för att undvika påverkan. Om det skulle visa sig att det inte är möjligt att undvika alla fornlämningar kommer kontakt att tas med Länsstyrelsen och en ansökan om tillstånd till ingrepp i fornlämning kommer att upprättas. Om det vid planerade arbeten skulle påträffas tidigare okända fornlämningar kommer arbetet att avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsen i enlighet med kulturmiljölagen. 35(52)

41 Figur 29. Befintlig gång- och cykelväg inom utpekat område för statligt byggnadsminne kring Rosersbergs Slott. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön bli obetydliga till små för en sträckning enligt huvudalternativet Alternativ A2 Sträckningen för alternativ A2 är huvudsakligen samma som för alternativ A. Den sträckning som helt undviker intrång i byggnadsminnet berör ett antal ytterligare fornlämningar som inte skulle vara möjliga att helt undvika. För att passera dessa skulle det sannolikt bli aktuellt att gräva ut lämningarna, alternativt passera med hjälp av schaktfri metod. Konsekvenserna för kulturmiljön till följd av en sträckning i enlighet med alternativ A2 bedöms bli små Alternativ A3 Alternativ A3 skulle huvudsakligen ha samma påverkan på kulturmiljön som huvudalternativet. I södra delen berör sträckningen för alternativ A3 endast en ytterligare känd lämning jämfört med alternativ A och man undviker närhet till fyra lämningar som berörs av huvudalternativet vid Holmboda. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön, till följd av alternativ A3, bli obetydliga till små Alternativ A4 En sträckning enligt alternativ A4 skulle innebära ett mer omfattande intrång i det riksintresse för kulturmiljö som omger Norrsunda kyrka med omgivningar. Sträckningen korsar också igenom det landskapsbildsskyddade område som omger kyrkan (se figur 30). När ledningen är i drift kommer den inte att påverka omgivningarna och den känsla som man avser skydda med riksintresset och landskapsbildsskyddet. Under anläggningsarbetena kommer tillfälliga störningar att förekomma i form av transporter, grävarbeten samt upplag av material och massor. Arbetena kan anpassas för att medföra så liten störning som möjligt i området för att undvika känslan av intrång i den omgivande miljön. 36(52)

42 Figur 30. Område kring Norrsunda kyrka som omfattas av landskapsbilsskydd. Sträckningen passerar inom 50 m från 25 kända kulturlämningar, varav fem är undersökta och borttagna. Huvudsakligen bedöms en sträckning enligt alternativet kunna anpassas så att närliggande lämningar inte påverkas, dock bedöms det bli aktuellt att ansöka om tillstånd att få påverka/ta bort enstaka lämningar. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön till följd av en sträckning enligt alternativ A4 bli måttlig Alternativ B En sträckning enligt alternativ B undviker helt det utpekade riksintresset för kulturmiljö som omger Norrsunda-Krogsta samt det område som utgör det statliga byggnadsminnet kring Rosersbergs Slott. Sträckningen passerar inom 50 m från 19 kulturhistoriska lämningar, varav en är undersökt och borttagen. Huvudsakligen bedöms en sträckning enligt alternativet kunna anpassas så att närliggande lämningar inte påverkas, dock skulle det sannolikt bli aktuellt att ansöka om tillstånd att få påverka/ta bort enstaka lämningar. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljön bli små till följd av en sträckning enligt alternativ B Landskapsbild Då samtliga alternativ utgörs av markförlagda kablar kommer inget av alternativen att ha en betydande visuell påverkan på den omgivande miljön när ledningen väl är i drift. Alternativ A, alternativ A4 och alternativ B bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser för landskapsbilden under driftskedet Alternativ A - huvudalternativ Under anläggningsskedet kommer en tillfällig påverkan på landskapsbilden att kunna bli aktuell i form av upplag av material och massor. Även maskiner och fordon som kommer att användas vid arbetena kommer att kunna utgöra en visuell påverkan. För att minimera påverkan kan upplagsplatser och uppställning av fordon anpassas till platser där synintrycket kopplat till landskapsbilden blir begränsat. Då området där ledningen kommer att anläggas är starkt påverkat av nya verksamheter och etableringar, främst av industriell karaktär, bedöms de tillfälliga konsekvenser som förläggning av ledningen innebär bli små. 37(52)

43 4.5.2 Alternativ A2 Alternativ A2 bedöms huvudsakligen ha samma påverkan på landskapsbilden som alternativ A. En sträckning enligt alternativ A2 skulle dessutom passera i närheten av den lantliga bostadsbebyggelsen i Solboda och omkringliggande område där miljön och därmed landskapsbilden är ostörd. De tillfälliga konsekvenserna till följd av alternativ A2 bedöms bli små till måttliga. Alternativ A2 bedöms medföra små konsekvenser för landskapsbilden även under driftskedet då den avverkning som erfordras söder om Solboda och Vantarboda kommer att bli bestående. Då industriområdet kommer att utökas västerut skulle avverkning till förmån för ledningen kunna komma att innebära att den skogsridå som kommunen planerat mot befintlig bostadsbebyggelse i området uteblir Alternativ A3 Alternativ A3 bedöms ha samma konsekvenser som alternativ A fram till Slottsvägen. Södra delen av sträckningen passerar genom skogsmark ned till transformatorstationen i Rosersberg och för att kunna markförlägga ledningen i detta område skulle det bli aktuellt med omfattande avverkning och sprängarbeten. Dessa arbeten har en större påverkan på landskapsbilden jämfört med vanliga schaktarbeten intill vägar. Sammantaget bedöms de tillfälliga konsekvenserna för landskapsbilden bli små till måttliga för detta alternativ. Alternativ A3 bedöms medföra små konsekvenser för landskapsbilden även under driftskedet då den avverkning som erfordras kommer att innebära en påverkan för en överskådlig framtid. På sikt skulle viss växtlighet kunna återetableras förutsatt att det inte innebär en risk för kablarna (att eventuella rötter skadar ledningen). Då det finns planer på utökning av industriområdet kommer det sannolikt ändå att bli aktuellt att avverka i detta område Alternativ A4 Alternativ A4 följer huvudskaligen intill befintliga vägar och områden med befintliga eller planerade etableringar. Den tillfälliga påverkan som kommer att uppstå i form av upplag av material och massor samt grävarbeten och transporter bedöms kunna anpassas för att minimera intrycket av störning i det omgivande landskapet. Sträckningen passerar i närhet till Norrsunda kyrka med omgivande område som omfattas av landskapsbildsskydd (se figur 31). I detta område är det särskilt viktigt att undvika påverkan som kan medföra en känsla av intrång i den omgivande kulturmiljön. De tillfälliga konsekvenserna på landskapsbilden bedöms bli måttliga till följd av en sträckning enligt alternativ A4. 38(52)

44

45 väl är på plats kommer vegetation kunna återetableras, dock kan det komma att bli aktuellt med röjning precis ovanför ledningen för att säkerställa åtkomst till kablarna och för att skydda dem. En sträckning enligt alternativ A passerar intill två av Skogsstyrelsens utpekade naturvärden, ett område med lövskog (NV 1) och ett område med barrskog (NV 2). Sträckningen passerar också i utkanten av ett område utpekat som skoglig värdetrakt (Skoglig värdetrakt) av Länsstyrelsen samt intill en utpekad nyckelbiotop (Nyckelbiotop) med barrnaturskog/ädellövträd med rikligt grova och spärrgreniga grova träd. Inom området finns dessutom ett antal utpekade skyddsvärda träd (SVT1-5) vilka utgörs av de grova träd som karaktäriserar nyckelbiotopen. För att undvika påverkan på de utpekade naturvärdena har sträckningen anpassats till andra sidan av befintliga vägar och liknande (se figur 32 nedan). Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön till följd av en sträckning enligt huvudalternativet bli små. Figur 32.Utpekade naturmiljöobjekt i nära anslutning till alternativ A Alternativ A2 Alternativ A2 bedöms i stort ha samma påverkan på naturmiljön som huvudalternativet. Den sträckning som helt undviker byggnadsminnet skulle innebära något mer omfattande avverkning av skog. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli små Alternativ A3 En sträckning enligt alternativ A3 har samma påverkan på naturmiljö fram till Slottsvägen som huvudalternativet. På sträckan mellan Slottsvägen och transformatorstationen i industriområdet i Rosersberg skulle alternativet undvika närhet till merparten av de utpekade naturvärden som finns inom 50 m från huvudalternativet. Alternativ A3 skulle dock innebära omfattande avverkning av skog vilket leder till att hävdgynnade arter gynnas medan arter som trivs i skuggig miljö missgynnas i större utsträckning än för huvudalternativet. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli liten till måttlig. 40(52)

46 4.6.4 Alternativ A4 Alternativ A4 följer huvudsakligen intill befintliga vägar och passerar inte i närheten till några utpekade naturmiljöintressen. Alternativet bedöms medföra obetydliga konsekvenser för naturmiljön Alternativ B En sträckning enligt alternativ B skulle passera i utkanten av två utpekade naturreservat (NatRes 1 och NatRes 2) samt ett naturvärde i form av en å- eller bäckmiljö (NV 3), se figur 33 nedan. Vid förläggning av ledningen skulle det sannolikt bli aktuellt med avverkning av enstaka träd i de utpekade naturreservaten, åtgärder som skulle kräva dispens från reservatsföreskrifterna. I övrigt sträcker sig alternativet över åkermark samt intill befintlig vägar, där naturmiljövärdena är högst begränsade. I industriområdet i Rosersberg finns två utpekade sumpskogar (Sump 1-2), områden som idag utgörs av industrimark. Figur 33. Utpekade naturmiljöintressen längs med norra delen av alternativ B. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön till följd av ett alternativ enligt alternativ B bli måttliga till stora, främst på grund av att det sannolikt skulle innebära en påverkan på utpekade naturreservat Friluftsliv och rekreation Då samtliga alternativ utgörs av markförlagda kablar kommer inget av alternativen att begränsa allmänhetens möjligheter till utövande av aktiviteter kopplade till friluftsliv och rekreation. Ledningen kommer inte att utgöra ett visuellt inslag i den omgivande miljön och konsekvenserna för friluftsliv och rekreation under driftskedet bedöms därför bli obetydliga för samtliga alternativ Alternativ A Under anläggningsskedet kommer störningar i form av grävarbeten, transporter samt upplag av material och massor att förekomma. Sträckningen korsar Arlanda golfbana och passerar i södra delen 41(52)

47 genom ett område som förvaltas av Statens Fastighetsverk och som ingår i Rosersbergs kungsgårds skogs- och jordbruksmark. Där sträckningen passerar golfbanan har anpassningar gjorts för att minimera även den tillfälliga påverkan på området, genom förläggning i befintliga vägar samt med schaktfria metoder. Genom att anpassa planerade arbeten till en tidpunkt på året då aktiviteterna på golfbanan är begränsade bedöms påverkan på golfbanan kunna minimeras ytterligare. I södra delen passerar sträckningen genom utkanten av ett område som är utpekat som riksintresse för friluftsliv, kopplat till Mälaren med omgivande öar och strandområden (se figur 34 nedan). Sträckningen är inte belägen i direkt anslutning till Mälaren och följer i området intill befintliga vägar och etableringar vilket redan idag har en påverkan på omgivningarna. För att minimera påverkan på friluftsliv och rekreation kan körning, upplag osv. anpassas till lämpliga platser så att påverkan på friluftsliv och rekreation begränsas. Sammantaget bedöms de tillfälliga konsekvenserna för alternativ A bli små. Figur 34. Område utpekat som riksintresse för friluftsliv i anslutning till alternativ A Alternativ A2 Alternativ A2 bedöms huvudsakligen ha samma påverkan på rekreation och friluftsliv som alternativ A. Alternativ A2 skulle dessutom passera i närheten av den lantliga bostadsbebyggelsen i Solboda och omkringliggande område där friluftsliv och rekreation är högst uppskattat. De tillfälliga konsekvenserna till följd av alternativ A2 bedöms därför bli små till måttliga Alternativ A3 Alternativ A3 bedöms ha samma konsekvenser som alternativ A vad gäller passage över golfbanan. Södra delen av sträckningen passerar genom skogsmark ned till transformatorstationen i Rosersberg och för att kunna markförlägga ledningen i detta område skulle det bli aktuellt med omfattande avverkning och sprängarbeten. Dessa arbeten har en större påverkan på rekreation och friluftsliv jämfört med vanliga schaktarbeten intill vägar. Sammantaget bedöms de tillfälliga konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bli måttliga för detta alternativ. 42(52)

48 4.7.4 Alternativ A4 Alternativ A4 bedöms medföra samma tillfälliga konsekvenser för golfbanan som alternativ A. På övriga delar av sträckan går denna sträckning intill vägar och områden med befintliga eller planerade etableringar som inte är kopplade till friluftsliv och rekreation. Alternativet bedöms tillfälligt få obetydliga till små konsekvenser på rekreation och friluftsliv Alternativ B Alternativ B skulle innebära en tillfällig påverkan under anläggningsskedet i form av grävarbeten, transporter samt upplag av material och massor. I norra delen, där sträckningen berör och gränsar till Sköndalsskogens naturreservat samt Steningedalens naturreservat, skulle dessa störningar ha en måttlig tillfällig påverkan under anläggningsskedet. Vidare söderut passerar sträckningen huvudsakligen över åkermark eller områden där verksamheter eller anläggningar är belägna eller planeras att uppföras och konsekvenserna på rekreation och friluftsliv i dessa områden bedöms därför bli obetydliga till små. 5. Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer tex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial vilket innebär att markförlagda ledningar normalt inte orsakar några elektriska fält i omgivningen. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet mellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. För markförlagda ledningar är avståndet mellan ledningars ingående faser betydligt mindre än för luftledningar. Magnetfält kring markkablar avtar därför snabbare än de gör kring luftledningar och magnetfält av betydelse har därför en mer begränsad utbredning kring markförlagda ledningar. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bla deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, 43(52)

49 Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en markförlagd kraftledning på kablarnas inbördes placering, avståndet mellan kablarna och strömmens storlek. För aktuell ledning har teoretiska magnetfältsvärden beräknats baserat på en driftspänning på 77 kv respektive 138 kv, med en förväntad ström genom ledningen på 239 A respektive 133 A. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde vilket kan förändras i framtiden beroende på om energibehovet i regionen ökar. Magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningen redovisas i diagrammen nedan, för en driftspänning på 77 kv i figur 35 och för en driftspänning på 138 kv i figur 36. Figur 35. Magnetfältskurva för planerad ledning mellan Måby och Rosersberg baserat på en driftspänning på 77 kv. 44(52)

50 Figur 36. Magnetfältskurva för planerad ledning mellan Måby och Rosersberg baserat på en driftspänning på 138 kv. 6. Byggnation, drift och underhåll 6.1. Buller och vibrationer Arbetet med anläggning av den nya ledningen kommer att generera en viss mängd buller och vibrationer. Normalschakt bedöms generera högst begränsade störningar medan schaktfri borrning och sprängning orsakar kortvariga störningar inom begränsade områden. För att minimera den negativa påverkan på omgivningen under anläggningsskedet planeras arbetena att genomföras på vardagar mellan klockan och Planerade arbeten bedöms inte överskrida de rekommendationer som framgår av Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). För att minimera olägenheter i anslutning till bebyggelse kommer arbetsmoment som kan leda till störande ljudnivåer, i detta fall eventuell sprängning, inte att utföras under tidigare morgnar. Inför sprängning ska anlitad entreprenör genomföra en riskanalys enligt svensk standard för att kartlägga vibrationskänsliga byggnader. Skonsam sprängning kan nyttjas om bergschaktsarbeten måste utföras i närheten av bebyggelse samt om bergschakten kommer att vara grunda. Buller och vibrationer är begränsade till anläggningsskedet och bedöms medföra en liten påverkan på omgivningen Utsläpp till luft Utsläpp av avgaser till luft kommer att förekomma från arbetsmaskiner och fordon som är kopplade till anläggningsarbetet. Vid denna typ av arbeten används normalt grävmaskiner, borrmaskiner, 45(52)

51 kompressorer samt transportfordon för material och schaktmassor. De avgaser som kommer att bli aktuella är huvudsakligen kolväten, kväveoxider och partiklar. Vattenfall Eldistribution är certifierade enligt miljöledningssystem ISO Inom ramen för miljöledningssystemet anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfall Eldistributions anläggningar. ställer krav på sina entreprenörer enligt miljöledningssystem ISO I detta dokument anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfall Eldistributions anläggningar. Utsläppen är högst tillfälliga och punkten för utsläpp kommer att förflyttas under arbetes gång. Tillskottet av luftföroreningar från maskinparken kommer att utgöra en mycket liten del av de totala luftföroreningarna i området och påverkan bedöms bli obetydlig. Under driftskedet kan det bli aktuellt med utsläpp från arbetsmaskiner och fordon kopplat till eventuella reparations- och underhållsarbeten. Dessa arbeten kommer att vara högst tillfälliga och utsläppen kommer att bli försumbara Utsläpp till mark och vatten Vattenfall är certifierade enligt miljöledningssystem ISO Inom ramen för miljöledningssystemet anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfall Eldistributions anläggningar. Vid anläggningsarbeten föreligger normalt inte någon risk för utsläpp till mark och vatten. Vid eventuellt maskinhaveri, oljespill eller annan olycka kan det dock finnas risk för oförutsedda utsläpp. Vid upphandling av entreprenör ställs krav på att arbetsmaskiner ska använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt propylenglykol. Lastbilar ska köras på miljöklass 1 diesel. Röjsågar, motorsågar etc. bör köras på alkylatbränsle. Uppställning av bränsletankar och dyl. skall ske på plats som valts med hänsyn till att begränsa de miljöskador som kan uppstå vid läckor/utsläpp. Hänsyn ska också tas till risk för påkörning, närhet till avlopp m.m. Entreprenören ska ha dokumenterade rutiner för hantering av miljöolyckor. Givet de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms påverkan bli obetydlig. Under driftskedet kan det bli aktuellt med reparations- och underhållsarbeten. I samband med dessa arbeten kan det, liksom under anläggningsskedet, finnas en risk för oförutsedda utsläpp vid maskinhaveri, oljespill eller liknande. De skyddsåtgärder som beskrivs under anläggningsskedet kommer att vara aktuella även vid arbeten under driftskedet och påverkan bedöms därför bli obetydlig Förorenad mark oexploderad ammunition (OXA) Den ansökta ledningssträckningen passerar i södra delen, vid Rosersberg, genom ett område där försvarsmakten tidigare bedrivit verksamhet. I området finns det därför risk att påträffa oexploderad ammunition (OXA). Enligt representanter på Försvarsmakten samt Försvarsmaktens ammunitionsoch minröjningscentrum (SWEDEC) föreligger dock en liten risk i det aktuella området då det sannolikt inte genomförts provsprängningar i just denna del av området. För att undvika olyckor i samband med byggnation och säkerställa att det inte finns någon gammal ammunition på platsen kommer personal med kompetens att lokaliser, detektera och vid behov transportera bort denna typ av föremål att finnas med vid genomförandet. Avsökning kommer att göras av ytor där grävarbeten ska utföras och om OXA detekteras kommer erforderliga åtgärder att vidtas. Vattenfall kommer innan grävarbeten påbörjas att anlita SWEDEC för att hålla en säkerhersutbildning för personal som ska arbeta inom området. 46(52)

52 7. Samlad bedömning 7.1. Kostnadsjämförelse För att kunna göra en ekonomisk jämförelse av de olika alternativen har kostnadsuppskattningar för de olika förslagen tagits fram, se tabell 1 nedan. Uppskattningarna har baserats på elbranschens gemensamma kostnadskatalog (EBR), som normalt används vid planering och budgetering av projekt inom elnätsverksamhet, samt på liknande projekt som Vattenfall genomfört. I kostnadsuppskattningarna ingår entreprenadkostnader samt kostnader för material. Tabell 1. Kostnadsuppskattningar för aktuella altenativ, ett luftledningsalternativ och två kabelalternativ. Alternativ Total sträcka Kostnadsuppskattning Alternativ A (huvudalternativ) 10,8 km 110 MSEK Alternativ A2 10,5/11,3 km 110/120 MSEK Alternativ A3 9,9 km 120 MSEK Alternativ A4* 9,3 km 120 MSEK Alternativ B 10,9 km 120 MSEK *Alternativ A4 innebär en hel del riskmoment vid borrning under järnvägen och in i industriområdet som potentiellt skulle kunna innebära betydligt högre kostnader Sammanfattning av konsekvensbedömning Nedan följer en sammanfattning av konsekvensbedömningskapitlet i tabellform. För att kunna värdera konsekvenserna mot varandra har bedömningsskalan omvandlats till en skala mellan 0 och 3, där obetydlig påverkan fått graderingen 0, liten motsvarar 1, måttlig motsvarar 2 och stor påverkan har fått graderingen 3. Då vissa av de bedömda parametrarna inte medför några konsekvenser när ledningen är i drift har en separat bedömning av konsekvenserna under anläggningsskedet gjorts för dessa (se tabell 3 nedan). Konsekvensbedömning för driftskedet framgår av tabell 2 nedan. 47(52)

53

54