Planerade 30 kv markkablar för anslutning av vindkraftparkerna Älgön och Knohult i Aneby, Jönköpings och Nässjö kommuner, Jönköpings län

Transkript

1 E.ON Energidistribution Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerade 30 kv markkablar för anslutning av vindkraftparkerna Älgön och Knohult i Aneby, Jönköpings och Nässjö kommuner, Jönköpings län Januari 2018 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Energidistribution Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av Mia Borgström och Viktoria Renberg För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/23

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund, lokalisering och omfattning Tillstånd 6 2 Lokalisering, omfattning och utformning 6 3 Studerade alternativ Förutsättningar Alternativa tekniker Utredningsområde Stråkalternativ Nollalternativ 14 4 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Vattenmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 19 5 Konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Vattenmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 22 sid 3/23

4 5.9 Kumulativa effekter 22 6 Bedömning avseende betydande miljöpåverkan Förväntad betydande påverkan Förväntade betydande miljöeffekter Samlad bedömning 23 7 Förslag till disposition i kommande MKB 23 sid 4/23

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund, lokalisering och omfattning E.ON Energidistribution AB (E.ON Energidistribution nedan) planerar att förlägga två nya 30 kv kraftledningar mellan den befintliga transformatorstationen Barkeryd och de, av VindIn AB, planerade vindkraftparkerna Älgön och Knohult i Aneby, Jönköpings och Nässjö kommuner, Jönköpings län (se figur 1). Syftet med kraftledningarna, som avses utföras som markkablar, är att överföra den el som vindkraftparkerna producerar till elnätet. Ansökningarna för Älgön respektive Knohult omfattade två olika layoutförslag avseende vindkraftverkens antal och placering, L2 och L4. Det slutgiltiga valet av layout är ännu inte fastställt. Inom respektive vindkraftpark uppförs en samlingsstation. I samlingsstationerna går vindkraftparkernas markförlagda interna elnät in. Ut från samlingsstationerna går de planerade 30 kv kraftledningarna som ansluts i transformatorstationen i Barkeryd. Figur 1. Placering av vindkraftparkerna Älgön och Knohult samt den befintliga transformatorstationen Barkeryd. sid 5/23

6 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857) och elförordningen (2013:208). Samrådsförfarandet och kraven på miljöbedömning följer av vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei skickar ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Därefter fattar Ei beslut om tillstånd kan lämnas. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Energidistribution tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. För de båda vindkraftparkerna har VindIn AB erhållit tillstånd i december Genomförande av samråd Enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken ska det inledningsvis undersökas om den planerade verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta sker genom att ett undersökningssamråd görs med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och enskilda berörda. Länsstyrelsen fattar därefter beslut om projektet kan antas medförande en betydande miljöpåverkan eller ej. Länsstyrelsens beslut påverkar omfattningen av det fortsatta tillståndsarbetet. Om länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning göras, med bl a krav på avgränsningssamråd. Om länstyrelsen däremot beslutar att verksamheten ej kan antas få en betydande miljöpåverkan så tas istället en liten miljökonsekvensbeskrivning fram. E.ON Energidistribution genomför redan inledningsvis ett undersökningssamråd som också uppfyller kraven på det avgränsningssamråd som ska göras inom ramen för en specifik miljöbedömning. Det innebär bl a att samråd även sker med övriga statliga myndigheter och kommuner samt den allmänhet som kan antas bli berörd. 2 Lokalisering, omfattning och utformning Samrådet avser två nya 30 kv kraftledningar vars syfte är att ansluta de två planerade vindkraftparkerna Älgön och Knohult i Aneby och Jönköpings kommun till den befintliga stationen Barkeryd i Nässjö kommun. Det är ca 7 respektive 13 km fågelvägen mellan vindkraftparkernas respektive samlingsstationer och Barkeryd-stationen, men de planerade ledningarna beräknas bli ca km långa beroende på vilken sträckning som väljs. Det finns stora möjligheter att följa 1 Miljöprövningsdelegationens beslut samt sid 6/23

7 befintlig vägstruktur, nya vägar som planeras att anläggas samt befintliga vägar som avses breddas och förstärkas med anledning av anläggandet av vindkraftparkerna. De alternativ som studerats, avseende de planerade ledningarnas lokalisering och tekniska utformning, redovisas i kapitel 3. 3 Studerade alternativ För att fastställa den mest lämpliga lokaliseringen och tekniska utformningen för ledningarna så studeras flera möjliga alternativ. Inledningsvis avgränsades ett geografiskt utredningsområde inom vilket flera möjliga stråk har identifierats. Avgränsningen av utredningsområde och stråk styrs av flera olika faktorer såsom bland annat natur- och kulturmiljöförutsättningar, befintlig infrastruktur (kraftledningar, vägar etc.), bostäder, terräng samt tekniska och ekonomiska aspekter. Aktuellt samråd syftar till att inhämta synpunkter på de alternativ som tagits fram. När samrådet är genomfört, samt eventuella inventeringar är genomförda, kommer E.ON Energidistribution att utvärdera inkomna synpunkter, fatta beslut om stråkval och inom ramen för valt stråk även specificera en tänkt ledningssträckning inför ansökan om nätkoncession för linje. 3.1 Förutsättningar Förutsättningarna för de planerade 30 kv kraftledningarna är att de ska ansluta Älgöns samlingsstation i norr, löpa vidare söderut till Knohults samlingsstation och sedan ansluta till den befintliga stationen Barkeryd i söder. Samlingsstationernas placering är inte exakt fastställda i nuläget och inom Älgön redovisas i det här skedet två möjliga placeringar av samlingsstation. Samlingsstationernas ungefärliga placeringar återges i figur 2. sid 7/23

8 Figur 2. Utredningsområde (svart linje) och ungefärlig placering av Älgön respektive Knohults samlingsstation (turkos punkt) 3.2 Alternativa tekniker Ledningarna kan uppföras som luftledningar eller markförlagda kablar Markförlagd kabel En ledning utformad som markkabel består av tre enfasledare förlagda i en triangelformation, ett s k kabelförband. I det aktuella fallet kommer det att krävas en ledning, bestående av två kabelförband, till respektive park. Vid förläggning av ett kabelförband blir minsta täckningsdjup 0,7 m, det totala djupet ca 1 m och bredden vid markytan ca 1 m, se figur 3. Eftersom det kommer att krävas två kabelförband från respektive vindkraftpark kommer det bli aktuellt att förlägga dubbla kabelförband i sid 8/23

9 gemensamt schakt. På del av sträckan, där ledningarna från de båda parkerna sammanstrålar, behöver fyra kabelförband förläggas i gemensamt schakt. Figur 3. Illustration av ett kabelschakt för ett kabelförband i genomskärning. Skissen är inte skalenlig. Vid förläggning i gemensamt schakt blir det nödvändigt att separera kabelförbanden. Det ger en total schaktbredd om ca 2 m för fyra kabelförband. Bredden kan variera beroende på terräng. Om det blir aktuellt att förlägga kablarna i åkermark kan kablarna förläggas djupare. Kablarna förläggs på en bädd av sand och grus, som transporteras till schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och markytan återställs. E.ON Energidistribution eftersträvar så korta tider som möjligt med öppna schakt. Överskottsmassor transporteras bort. Vid förläggning av kablarna kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner, kabeltrummor, upplag av massor m.m. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt det är möjligt. Schaktmetod väljs utifrån markslag. Där så är möjligt används grävmaskin men även fräsning och/eller sprängning kan bli nödvändigt. På passager där det inte är lämpligt eller framkomligt med kabelschakt, exempelvis vid korsning av vattendrag, kan schaktfri förläggning användas. Schaktfri förläggning innebär att passage sker genom styrd borrning eller tryckning. Det är även möjligt att förlägga kabel på balk vid känsliga passager. E.ON Energidistribution strävar efter att förlägga kablarna längs befintliga vägar eftersom det samlar intrången, medför mindre skogsavverkning samt underlättar tillträde vid eventuella reparationer. Längs ledningssträckningen behövs en röjd skogsgata om ca 7 m för att möjliggöra åtkomst till ledningen vid eventuella fel. sid 9/23

10 3.2.2 Luftledning En luftledning består av tre faslinor som uppförs på stolpar av trä, stål eller komposit. E.ON Energidistribution har alltid som huvudalternativ att bygga regionnätsledningar som luftledningar då de därmed har bäst driftsäkerhet och flexibilitet för framtida kapacitetshöjningar. När det gäller ledningar för anslutning av vindkraftparker bedöms det dock som mindre lämpligt med luftledning för de aktuella vindkraftparkerna eftersom vissa säkerhetsavstånd måste hållas mellan ledningarna och vindkraftverken. Detta medför även att helikopterbesiktning av luftledningarna försvåras. I aktuellt fall kommer det att krävas två luftledningar till varje park, vilket innebär att det kan bli nödvändigt med fyra parallellgående luftledningar på en del av sträckan. För att en luftledning ska vara trädsäker krävs en röjd skogsgata samt att träd utanför skogsgatan, som är så höga att de riskerar att falla på ledningarna, tas ned. Skogsgatans bredd varierar beroende på vilken stolpkonstruktion som används. Vid exempelvis ett linepostutförande skulle en skogsgata med ca 48 m bredd krävas för fyra parallellgående ledningar Alternativa stationsplaceringar Transformatorstationen i Barkeryd är befintlig. De samlingsstationer som kommer att uppföras i vindkraftparkerna är däremot tillkommande. För vindkraftparken Knohult har en ungefärlig placering identifierats. För vindkraftparken Älgön utreds två potentiella placeringar eftersom det i detta skede inte är klarlagt vilken av vindkraftslayouterna L2 eller L4 som kommer att uppföras. Valet av stationsplacering i parken Älgön påverkar i sin tur placeringen av 30 kv kablarna Val av tekniskt utförande Mot bakgrund av vad som anförts ovan bedöms ett markkabelutförande vara det bäst lämpade alternativet för det aktuella projektet. Att förlägga markkablar medför en möjlighet att nyttja befintlig vägstruktur samt de vägar som kommer att byggas inom vindkraftparken. På så sätt samlas intrången från kablarna med annan infrastruktur. Att bygga ledningarna som luftledningar kommer däremot att ge en påverkan på hittills oexploaterade områden och en onödigt stor påverkan till följd av den breda skogsgata som kommer att krävas. Vid byggande i vindkraftparkernas närhet krävs även att vissa säkerhetsavstånd hålls mellan luftledningar och vindkraftverk. Detta riskerar medföra att onödigt långa ledningssträckor behöver byggas. E.ON Energidistribution utreder därför inte ett luftledningsalternativ vidare. 3.3 Utredningsområde Utredningsområdet avgränsas i norr av Älgöns vindkraftpark och i söder av Barkerydsstationen (se figur 2 ovan). I väster avgränsas området av sjöarna Lilla respektive Stora Nätaren och i öster avgränsas utredningsområdet strax öster om Skärsjön, Boafall och sid 10/23

11 Bolerum. En viktig aspekt vid avgränsningen var att identifiera vägstruktur inom utredningsområdet som de nya planerade 30 kv markkablarna är lämpliga att samlokaliseras utmed. Flera befintliga vägar, vägar som avses förstärkas och breddas samt vägar som avses nyanläggas med anledning av uppförandet av vindkraftparkerna, har identifierats inom området och ligger till grund för de framtagna stråkalternativen. En ledningssträckning utanför utredningsområdet bedöms ge en orimligt lång ledningssträcka, vilket i förlängningen innebär en orimligt hög kostnad och omgivningspåverkan. 3.4 Stråkalternativ Figur 4. Kartan visar utredningsområde (svart linje) och framtagna stråk (varierande färger, se teckenförklaring) för de planerade 30 kv markkablarna. I arbetet med att ta fram stråkalternativ för de planerade ledningarna studerades utredningsområdet med hjälp av terrängkarta och fastighetskarta. Kända intresseområden identifierades med hjälp av kartdata från bland annat Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Övriga möjliga hinder för kraftledningarna har studerats, såsom befintlig bebyggelse, kommunala planer och områdesbestämmelser, topografi, teknisk genomförbarhet etc. Ett platsbesök genomfördes under november 2017 och efter besöket sid 11/23

12 reviderades några stråkalternativ, se avsnitt Även information från vindkraftparkernas samrådsunderlag, MKB, inventeringar, ansökningar m.m. har nyttjats. Mot bakgrund av ovan har 5 stycken möjliga stråk identifierats enligt kartan i figur 4. samt bilaga 1. Alla stråk är utformade så att de kan kombineras med andra stråk på en eller flera delsträckor. Stråkalternativen beskrivs nedan Stråkalternativ 1 Stråkalternativ 1 är det enda stråket som inte måste kombineras med något annat alternativ utan det löper hela vägen mellan Älgöns båda potentiella samlingsstationer i norr, via Knohults samlingsstation och vidare söderut till Barkeryd-stationen. Söder om Älgön löper stråk 1 en kort sträcka österut längs med väg 975 (statlig väg), sedan öster om Nordsjön, passerar öster om Julsbolet, genom Mårtenstorp och Knohult-parken och sedan vidare söderut mot väg 132 (statlig väg). Strax öster om samhället Sund följer stråk 1 väg 958 (statlig väg) söderut i ca 4,5 km fram till Barkeryd-stationen som är lokaliserad strax söder om vägen. Stråk 1 innebär ca 4,5 km kabelförläggning parallellt med väg 958, flera områden med berg i dagen på båda sidorna om vägen samt en komplicerad korsning av Lanån. Lanån löper mellan Skärsjön och Lilla Nätaren. På båda sidorna om väg 958 är vattendraget brett och har en stenig terräng, dvs det finns sannolikt hinder både ovanför och under ytan som riskerar att försvåra en korsning. På östra sidan om vägen finns en mindre damm. Stråk 1 innebär även att området Nordsjö passeras där bostadshus och övriga byggnader finns samlade längs med en mindre väg på en sträcka om ca 500 m. Stråk 1 är ca 19 km långt Stråkalternativ 2 Stråkalternativ 2 utgör en kombinationsmöjlighet till stråk 1. Stråk 2 viker av österut från väg 958 i höjd med Lilla Olseryd och följer en mindre skogsväg norrut i ca 3 km fram till väg 132. Där viker stråk 2 österut och följer vägen i ca 1,8 km innan stråket vänder norrut mot Knohult längs både befintliga och nya planerade vägar i ca 3,5 km innan stråk 2 ansluter till stråk 1. Stråk 2 innebär att kablingssträckan längs med väg 958 kan undvikas på nästan halva norra delen, jämfört med stråk 1. Stråk 2 innebär även att korsningen av Lanån kan ske på ett mindre komplicerat sätt än jämfört med stråk 1, då skogsvägen korsar rakt över vattendraget och vid ett parti med mindre flöde Stråkalternativ 3 Stråkalternativ 3 utgör en kombinationsmöjlighet till stråk 1 och är ett alternativ väster om Nordsjön. Öster om Torestorp viker stråk 3 av norrut från stråk 1 och passerar bland annat Brunnshult och Kulebo innan stråket når fram till väg 975. Stråk 3 följer väg 975 österut ca 800 m fram till Kransås innan det vänder norrut. Stråket följer sedan en befintlig skogsväg i ca 800 m tills vägen tar slut. Mellan skogsvägen och närmsta vindkraftverk, samt befintliga/planerade vägar i Älgön, är det ca 200 m. Stråk 3 följer sedan sid 12/23

13 befintliga/planerade vägar norrut fram till Älgöns båda potentiella samlingsstationer och överlappar i norr samma sträckning som stråk 1. Stråk 3 är en sydvästlig passage till/från Älgöns vindkraftpark vilket innebär att en kabelförläggning förbi bostadshus och övriga byggnader i Nordsjö kan undvikas, jämfört med stråk Stråkalternativ 4 Stråkalternativ 4 är ett kort stråk som utgör en kombinationsmöjlighet mellan stråk 1 och 2. Stråk 4 följer väg 132 i ca 1,1 km och möjliggör att en kabelförläggning kan undvikas längs den norra delen längs av väg 958, inklusive den komplicerade passagen förbi Lanån Stråkalternativ 5 Stråkalternativ 5 är också ett kort stråk och utgör en kombinationsmöjlighet mellan stråk 1 och 3 strax söder om Älgön. Stråk 5 är ca 1,1 km och följer väg 975. Stråket möjliggör att kabelförläggning förbi Nordsjö kan undvikas om stråk 1 kombineras med stråk 5 och Avfärdade stråkalternativ Inledningsvis studerades flera olika stråkalternativ för de planerade ledningarna och inför platsbesöket hade ytterligare alternativ identifierats i kartstudier. Exempelvis övervägdes ett alternativ öster om Skärsjön från Barkeryd-stationen och vidare norrut mot väg 132, Boafall, Haddarp och Bolerum. Efter platsbesöket bedömdes dock alternativet som mindre lämpligt då det var för långt österut för att kunna sammankopplas med samlingsstationen i Knohult. Ett annat stråkalternativ som studerades var ett alternativ strax väster om Skärsjön, via Gransefall. Efter platsbesöket bedömdes alternativet som mindre lämpligt pga några trånga passager förbi bostadshus och övriga byggnader samt korsning av blockrikt vattendrag. I norr studerades en avfart norrut från väg 975, väster om Kransås. Efter platsbesöket konstaterades att partiet medförde längre kabelsträcka i terräng än vad det östligare alternativet, stråk 3, medför. Från Nordsjö, via Gullhult, studerades ytterligare ett alternativ in till Älgöns samlingsstationer men avfärdades efter platsbesöket. Alternativet innebär inte att den trånga passagen förbi bostadshusen i Nordsjö kan undvikas, sträckan till stationerna blir inte kortare och sträckan är inte inventerad eller prövad av VindIn. De avfärdade stråkalternativen visas i figur 5. sid 13/23

14 Figur 5. Kartan visar stråkalternativ som avfärdades efter platsbesök (orange överkorsad linje). 3.5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningarna inte byggs. Det innebär att de planerade vindkraftparkerna inte kan anslutas till det allmänna elnätet och därmed ej heller kan uppföras. Den förnybara energi som vindkraftverken avser producera kommer inte att kunna överföras till elnätet för vidare distribution till kunder. Nollalternativet innebär även en oförändrad situation lokalt när det gäller de berörda intressen som beskrivs i detta underlag. 4 Beskrivning av berörda intressen För att identifiera de intressen som finns inom utredningsområdet har kartstudier genomförts samt inventeringsresultat från vindkraftparksansökningarna nyttjats. Aktuellt samråd syftar även till att få information om eventuella ytterligare intressen i området. Digitalt sid 14/23

15 material från bland annat Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet har inhämtats. Intresseområdenas utbredning framgår av kartorna i bilaga 2a-c. En sammanställning av de natur-, vatten- och kulturmiljöintressen som berörs av respektive stråk redovisas i tabell 1 i bilaga Landskapsbild Utredningsområdet och stråkalternativen berör det Småländska höglandet och området känntecknas av övervägande kuperade skogsområden med främst produktionsskog, samt inslag av sjöar, vattendrag och våtmark. Strax norr om Barkeryd-stationen finns Skärsjön och mellan de planerade vindkraftparkerna Älgön och Knohult finns bland annat Nordsjön och Kulebosjön. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändningen inom utredningsområdet består främst av skogsbruk, jordbruk och jakt. Området är relativt glesbebyggt och samlad bebyggelse finns bland annat i Sund, Knohult och Nordsjö. Utredningsområdet är lokaliserat utanför tätort och berör varken detaljplanerat område eller områdesbestämmelser. 4.3 Naturmiljö Inom utredningsområdet finns flera olika typer av naturmiljöintressen, så som område utpekat som riksintresse för naturmiljövård, sumpskog, äng- och betesmark, skyddsvärda träd och naturvårdsavtal. De naturmiljöintressen som berörs av något av stråkalternativen finns listade i tabell 1 i bilaga 3, samt framgår av kartan i bilaga 2a. Sjösystemet Ylen och Stora respektive Lilla Nätaren omfattas av riksintresse för naturmiljövård. Området benämns Huskvarnaån (fr.o.m. Ryssbysjön till Stensjön) och ligger ca 170 m väster om stråk 1. Området är bland annat av betydelse för utterstammen i regionen. I arbetet med vindkraftverkens placering har naturen inom vindkraftparkerna undersökts i flera naturvärdesinventeringar under 2011 och De inventerade områdena omfattas av ett flertal förslag på vindkraftslokaliseringar samt vägnät och kabeldragningssträckor som sammanbinder de olika lokaliseringarna. Resultatet av inventeringarna framgår av kartbilaga 2a. Ungefär 800 m öster om utredningsområdet, och ca 3 km ifrån stråk 1, finns Natura området Västra Fagerhult. sid 15/23

16 4.4 Vattenmiljö Inom utredningsområdet finns flera olika typer av intressen avseende vatten; strandskyddade områden, områden utpekade som värdefulla vatten (avseende sjöar och fiske respektive vatten, sjöar och natur), limniska nyckelbiotoper (punkter och sträckor) samt våtmarker som inventerats i länsstyrelsens rikstäckande våtmarksinventering (VMI). Förutom ovan nämnda intressen berörs Mölarpsån i norr och Lanån i söder av stråkalternativ, vilka är vattendrag som är biotopkarterade, se figur 6. Skärsjöån, Lanån, Mölarpsån och Kliarydsån omfattas av miljökvalitetsnormer för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus. I utredningsområdets norra del finns en grundvattenförekomst, Gullhult-Vittaryd, av typen sand- och grusförekomst. Figur 6. Detaljkartor över Mölarpsån och Lanån som visar de biotopkarterade vattendragen mer inzoomat. 4.5 Kulturmiljö Inom utredningsområdet finns ett antal kända kulturmiljöintressen. En sammanställning av kända kulturmiljölämningar (punkt-, linje- och områdesobjekt hämtade från Riksantikvarieämbetet) inom ca 50 m från de framtagna stråkförslagen redovisas i tabell 2 i bilaga 3. Strax norr om Barkeryd-stationen finns tre kulturmiljöobjekt inom ca 40, 75 respektive 95 m ifrån stråk 1. De två närmsta objekten är angivna kultur industrimiljö och avser kvarn sid 16/23

17 och såg respektive kvarn. De tredje objektet, som är ett utvalt fornminne som vårdas, är angivet fornvårdsobjekt och avser en vattenkvarn. Vid planeringen av vindkraftverkens placering genomfördes två arkeologiska utredningar inom Älgön och Knohult-parkerna av Jönköpings länsmuseum under hösten 2011 och hösten Den första inventeringen omfattade områden där verk och vägar initialt planerades. Efter att nya layoutförslag tagits fram för Knohult genomfördes en kompletterande inventering. Ett flertal nya områden, punkt- och linjeobjekt påträffades i samband med inventeringarna. De lämningar som enligt Jönköpings läns museum kräver särskild hänsyn åskådliggörs i figur 7. Figur 7. Jönköpings läns museums lämnade åtgärdsförslag avseende inventerade fornlämningar inom Älgön respektive Knohult (figurerna är hämtade från DGE Mark och Miljös MKB som bifogades VindIns tillståndsansökningar för respektive vindkraftpark). Några verkspositioner som visas i kartorna är inte längre aktuella. 4.6 Friluftsliv Inom utredningsområdet bedrivs bland annat jakt, svamp och bärplockning, fiske etc. sid 17/23

18 4.7 Infrastruktur Stråkalternativen har huvudsakligen identifierats längs med befintliga vägar som avses förstärkas och breddas samt utmed nya planerade vägar inom vindkraftparkerna, se figur 8. Dessa vägar är inventerade och prövade i tillståndsprocessen för vindkraftparkerna. Längs övriga sträckor följer stråkalternativen i möjligaste mån befintlig vägstruktur i syfte att underlätta kabelförläggning samt eventuell framtida felsökning. Majoriteten av vägstrukturen i området består av enskilda vägar och en stor del av dessa är anpassade för skogsbruksändamål. Stråkalternativen berör tre statliga vägar, väg 132, 958 samt 975. Alternativen korsar samt följer delsträckor av vägarna. Figur 8. Kartorna visar befintliga vägar som avses förstärkas och breddas samt vägar som avses nyanläggas (streckade respektive heldragna lila och rosa linjer ovanpå och intill stråkförslagen) med anledning av anläggandet av vindkraftparkerna Älgön respektive Knohult. Framtagna stråkförslag följer i möjligaste mån dessa vägar inom parkerna. Inom utredningsområdet finns ett flertal kraftledningar, såväl luftledningar som markförlagda kablar, inom stam-, region- och lokalnätet. sid 18/23

19 Jönköpings Energi Nät AB innehar områdeskoncession i norra delen av utredningsområdet och E.ON Energidistribution innehar områdeskoncession i södra delen. Utredningsområdet berör ett vidsträckt intresseområde av riksintresse för kommunikation avseende framtida järnvägsutbyggnad för Götalandsbanan, Linköping-Borås. 4.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Bakgrund Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring kraftledningar uppkommer elektromagnetiska fält med den nominella frekvensen 50 Hz. Magnetfältet från en kraftledning har en styrka som beror på hur mycket ström som transporteras i ledningen, avståndet till ledningen samt faslinornas höjd och inbördes placering. Magnetfältets styrka mäts och beräknas i enheten mikrotesla (µt) och styrkan avtar snabbt med avståndet från ledningen. I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har några skyddsavstånd avseende magnetfält tagits fram. Eftersom negativa hälsoeffekter inte kan uteslutas rekommenderar ansvariga myndigheter i Sverige att försiktighet tillämpas. E.ON Energidistribution beaktar den av Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderade försiktighetsstrategin avseende barns exponering för lågfrekventa magnetfält: Magnetfält som är kraftigt förhöjda bör reduceras i miljöer där barn vistas varaktigt om det kan genomföras till rimliga kostnader och med försumbara konsekvenser. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer över 2 μt i årsmedelvärde att betrakta som kraftigt förhöjda. För nya elektriska anläggningar bör man redan vid planeringen beakta teknikval och placering för att sträva mot att barn inte exponeras för förhöjda magnetfältsnivåer om det kan genomföras till låga kostnader och med försumbara konsekvenser. Detsamma gäller vid utformning och uppförande av nya byggnader i närheten av befintliga elektriska anläggningar. I vanlig boendemiljö är magnetfältsnivåer upp till 0,2 μt i årsmedelvärde att betrakta som normala. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare. sid 19/23

20 De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter Aktuella magnetfält Eftersom projektering av ledningssträckningen inom stråken inte har gjorts i detta skede är det inte klarlagt var eller med vilka inbördes avstånd kabelförbanden kommer att förläggas. En preliminär beräkning av de magnetfält som förväntas alstras av de nya kablarna har gjorts, se figur 9. Till grund för beräkningarna ligger ett antagande om en förväntad årsmedelströmlast och ett inbördes avstånd mellan kabelförbanden om 35 cm. I magnetfältsdiagrammet i figur 9 visas förväntade magnetfält från kablarna från Älgön och Knohult samt det sammanlagda magnetfältet på de ställen där kablarna går parallellt med varandra. Eftersom ledningsträckningen inte är fastställd går det inte att säga vilket avstånd mellan ledning och hus som gäller. Beräkningarna visar att magnetfältet understiger 0,4 μt på ca 4 m avstånd och 0,2 μt på ca 6 m avstånd, i det fall där kablarna går parallellt med varandra. Där kablarna går separat understiger fältet 0,4 μt på ca 2 m avstånd och 0,2 μt på mindre än 4 m avstånd. Figur 9. Beräknat magnetfält 1 m ovan mark. Streckade linjer visar fälten från de enskilda ledningarna och heldragen linje det totala fältet vid parallellgång. sid 20/23

21 5 Konsekvensbedömning I detta skede är det svårt att göra en detaljerad konsekvensbedömning eftersom lokalisering för ledningarna inte är fastställt. Utifrån vad som framkommer från föreliggande samråd kan justeringar avseende stråkens lokalisering komma att ske. I den MKB som kommer tas fram som en del i ansökan om nätkoncession kommer dock ledningarnas miljöpåverkan analyseras och beskrivas i detalj. Nedan redovisas översiktligt den miljöpåverkan som ledningarna ändå kan förutses kunna ge upphov till. 5.1 Landskapsbild Beroende på landskapets karaktär påverkas landskapsbilden i olika utsträckning av en ny kraftledning. Det aktuella området kännetecknas av kuperade skogsområden med inslag av sjöar och våtmarker inom vilket en markförlagd kraftledning bedöms ge en mycket liten visuell påverkan på landskapsbilden. Den röjda ledningsgatan om ca 7 m kommer att ge en viss visuell påverkan på landskapsbilden. Stråkalternativen är huvudsakligen lokaliserade utmed befintlig eller planerad vägstruktur och utmed vägarna där träd och buskage växer intill vägkanten kommer röjning att ske för ledningsgatan. 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändningen i området består till stor del av skogsbruk. Konsekvenserna av två nya kraftledningar och tillhörande ledningsgata är att produktiv skogsmark tas ur bruk. Påverkan blir emellertid mindre där ledningarna kan samlokaliseras med vägar. Avseende ledningarnas påverkan på bebyggelse så är detta ett kriterium som hänsyn tagits till redan vid identifieringen av stråkalternativ, se avsnitt 4.8. Utredningsområdet och stråkalternativen berör inga detaljplanerade områden och projektet bedöms vara förenligt med gällande översiktsplaner. 5.3 Naturmiljö I tillstånds- och projekteringsarbetet kommer hänsyn att tas till identifierade naturmiljöintressen. Utredningsområdet och stråkalternativen berör eller tangerar strandskyddat område. Om planerade kraftledningar anläggs inom strandskyddat område kommer dispens att sökas. Anläggandet av nya kraftledningar kommer att medföra nedtagning av skog i området. 5.4 Vattenmiljö För att skydda vattendrag som behöver korsas kan tryckning eller borrning bli aktuellt. sid 21/23

22 5.5 Kulturmiljö Det finns flera kända kulturmiljölämningar inom utredningsområdet. Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar och att tillstånd hos länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen (1988:950) ska sökas om det blir nödvändigt med ingrepp. Om en tidigare okänd fornlämning skulle påträffas kommer arbetena att avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. 5.6 Friluftsliv De planerade kraftledningarna kommer inte att hindra tillgängligheten till eller i området. En eventuell störning för närboende och allmänhet kommer sannolikt att uppstå under anläggningsskedet. Störningen kan vara i form av buller och delvis svårframkomliga passager. Denna störning är av tillfällig karaktär. 5.7 Infrastruktur De planerade kraftledningarnas påverkan på befintlig och planerad infrastruktur är begränsad till anläggningsskedet samt till eventuella underhålls- eller reparationsarbeten. En viss trafikstörning kommer att uppstå medan anläggningsskedet pågår. Denna påverkan är dock tillfällig och när kraftledningen är anlagd och arbetena avslutade bedöms ledningens påverkan på infrastrukturen vara liten. 5.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Avseende boendemiljö, hälsa och säkerhet kommer stort fokus att läggas på att planera ledningarna så att myndigheternas försiktighetsprincip uppfylls. 5.9 Kumulativa effekter Inom vindkraftparkerna kommer områdenas interna elnät att anläggas mellan de planerade vindkraftverken. De planerade 30 kv markkablarna för nätanslutning till Barkeryd och överliggande elnät kommer på några delsträckor inom vindkraftparkerna att samförläggas med det interna elnätet, vilket kan medföra högre magnetfält. Inom vindkraftparkerna Älgön och Knohult finns emellertid inga bostadshus. 6 Bedömning avseende betydande miljöpåverkan E.ON Energidistribution utreder flertalet alternativa placeringar. I ett tidigare skede har alternativ, som på ett eller annat sätt bedömts medföra en onödigt stor sid 22/23

23 omgivningspåverkan, avfärdats (se avsnitt 3.4.6). 6.1 Förväntad betydande påverkan Eftersom samtliga stråkalternativ anknyter till befintlig vägstruktur eller sådana vägar som kommer att byggas eller förstärkas bedöms den tillkommande påverkan bli begränsad. Kablarna avses förläggas i områden som redan har eller kommer att påverkas i samband med byggandet av vindkraftparken. Påverkan på passager i känsliga områden, t e x vid korsning av vattendrag, bedöms kunna minimeras med hjälp av alternativa förläggningsmetoder. I den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram till ansökan kommer förebyggande åtgärder för att hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter att presenteras. 6.2 Förväntade betydande miljöeffekter Den planerade verksamheten bedöms inte medföra några betydande miljöeffekter. En temporär och lokal påverkan uppstår i samband med anläggningsarbetena och en bestående påverkan till följd av den skogsgata som kommer att krävas. Eftersom en stor del av stråkalternativen följer vägar som avses förstärkas eller byggas kommer ett intrång ske i dessa områden. Den tillkommande påverkan från markkablarna bedöms bli liten. 6.3 Samlad bedömning E.ON Energidistribution gör bedömningen att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 7 Förslag till disposition i kommande MKB Nedan presenteras förslag på huvudrubriker i den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke tecknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Tillstånd 4. Huvudalternativ 5. Alternativutredning 6. Utförande, drift och underhåll 7. Områdesbeskrivning samt berörda intresseområden 8. Konsekvensbedömning 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 23/23