Ny planerad 50 kv kraftledning mellan Löttorp och Böda i Borgholms kommun, Kalmar län

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Ny planerad 50 kv kraftledning mellan Löttorp och Böda i Borgholms kommun, Kalmar län Maj 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av Mia Borgström För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/26

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning Genomförande av samråd 7 2 Studerade alternativ Alternativa tekniker Utredningsområde Stråkalternativ Nollalternativ 16 3 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Riksintressen och Natura Övrig natur- och vattenmiljö Kulturmiljö Förorenad mark Friluftsliv, rekreation och turism Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 20 4 Konsekvensbedömning Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Riksintressen Natur- och vattenmiljö Kulturmiljö Förorenad mark Friluftsliv, rekreation och turism 26 sid 3/26

4 4.8 Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet 26 5 Förslag till disposition MKB 26 Bilagor 1. Karta med utredningsområde och föreslagna stråkalternativ 2a. Karta med utredningsområde och föreslagna stråkalternativ samt närliggande riksintresseområden 2b. Karta med utredningsområde och föreslagna stråkalternativ samt närliggande naturoch vattenmiljöintressen 2c. Karta med utredningsområde och föreslagna stråkalternativ samt närliggande kulturmiljöintressen 3. Sammanställning av intresseområden som berörs av respektive stråk. sid 4/26

5 1 Inledning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) avser att förstärka elnätet på norra Öland genom att bygga en ny 50 kv kraftledning mellan Löttorp och Böda inom Borgholms kommun. Nybyggnationen medför att nätkoncession för linje (tillstånd) behöver sökas för ledningen. Som en del i tillståndsprocessen ska samråd genomföras och detta material utgör underlag för samrådet. 1.1 Bakgrund Elnätet på norra Öland behöver förstärkas, bl.a. på grund av ett ökat effektbehov. E.ON Elnät planerar därför att uppföra en ny 50 kv kraftledning samt etablera en ny 50/20 kv transformatorstation för att möta behovet. Den nya ledningen och stationen kommer att ingå i regionnätet och den kommer att komplettera den befintliga 50 kv ledning som idag står för elöverföringen på regionnätet på norra Öland. Den nya ledningen kommer att sammanbinda den befintliga transformatorstationen Löttorp och planerad ny transformatorstation, benämnd Böda samhälle, i Borgholms kommun (se figur 1). Syftet med ledningen är både att förstärka elnätet i området och att förbättra reservmatningsmöjligheterna, då den nya ledningen kommer att förenkla underhåll och felsökning på elnätet då anläggningsdelar lättare kan tas ur drift. Efter etablering kommer matning av el norrut från den nya stationen Böda samhälle fortsättningsvis ske via lokalnätet. sid 5/26

6 Figur 1. Karta över området mellan Löttorp och Böda på norra Öland. En ny ledning planeras mellan den befintliga transformatorstationen Löttorp (röd punkt) och den planerade transformatorstationen Böda samhälle (gul punkt). Detta projekt är avgränsat till att omfatta samråd och ansökan om koncession för en ny 50 kv kraftledning mellan befintlig station i Löttorp och ny station i Böda samhälle. Lokaliseringsutredningen och tillståndsprocessen för den nya transformatorstationen hanteras separat. Den idag befintliga 50 kv ledningen kommer även att anslutas till den nya stationen i Böda samhälle, vilket i sig kräver tillstånd. Även detta kommer att hanteras separat. sid 6/26

7 1.2 Lagstiftning I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Myndigheten skickar ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Därefter fattar Ei beslut om huruvida koncession medges. Nätkoncession erhålls som regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. 1.3 Genomförande av samråd Detta samrådsunderlag har tagits fram för samråd avseende utredningsområde och ledningsstråk enligt bilaga 1 och figur 7 i avsnitt 2.2. Samråd genomförs genom utskick av skriftligt samrådsunderlag med tillhörande kartbilagor till länsstyrelse, tillsynsmyndighet (Borgholms kommun), övriga berörda myndigheter och organisationer samt med de fastighetsägare som berörs av stråk och utredningsområde. Ett inledande möte genomförs även med Borgholms kommun under maj Även länsstyrelsen har bjudits in men meddelat att man inte avser delta. För att nå allmänheten kommer samrådet även att annonseras i lokal press. Allmänheten och berörda fastighetsägare inbjuds även till ett samrådsmöte i form av öppet hus i Löttorp Bygdegård. Samrådsunderlaget kommer även att under samrådet finnas tillgängligt under det aktuella projektet på Under samrådet samlas synpunkter avseende utredningsområde och stråk in och dessa synpunkter, tillsammans med miljömässiga och ekonomiska faktorer samt teknisk genomförbarhet, ligger till grund för E.ON Elnäts val av förordat ledningsstråk och teknik. Inkomna yttranden kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse som tillsammans med samrådsunderlaget utgör underlag för länsstyrelsen i Kalmar läns bedömning om den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Efter genomförd samrådsprocess och val av stråk och teknik, kommer en förordad ledningssträckning väljas inom förordat stråk. En MKB kommer vidare att upprättas. MKB:n kommer sedan att ingå i den ansökan om nätkoncession för linje som sänds till Ei. 2 Studerade alternativ För att fastställa den mest lämpliga lokaliseringen och tekniska utformningen för ledningen så studeras möjliga alternativ. Ett geografiskt utredningsområde har avgränsats och inom sid 7/26

8 detta har flera möjliga stråk för ledningen identifierats. Avgränsandet av utredningsområde och stråk styrs av flera olika faktorer såsom natur- och kulturmiljöförutsättningar, bostäder, infrastruktur (dvs. befintliga kraftledningar och vägar, mm.), markbeskaffenhet, samt tekniska och ekonomiska aspekter. Aktuellt samråd syftar till att inhämta synpunkter kring de alternativa kraftledningsstråk som identifierats. Under samrådet kan justeringar av stråken bli aktuella om det finns särskilda skäl för detta. När samrådet är genomfört kommer E.ON Elnät att utvärdera synpunkterna, fatta beslut om stråkval, och inom ramen för valt stråk, även specificera en tänkt ledningssträckning inför ansökan om nätkoncession. 2.1 Alternativa tekniker Den nya kraftledningen planeras som en 50 kv växelströmsledning. Ledningen kan antingen utföras som luftledning eller som markförlagd kabel Luftledning Från Löttorp-stationen och norrut finns en befintlig 50 kv luftledning, Löttorp-Böda I. Den befintliga ledningen avses anslutas till den nya stationen Böda samhälle. För att undvika ytterligare ett markintrång i området för en luftledning, samt nyttja befintlig infrastruktur, utreder E.ON Elnät möjligheten att bygga ihop den nya planerade 50 kv luftledningen med den befintliga luftledningen med hjälp av stag. I figur 2 visas ett exempel på två sambyggda luftledningar med stag. I figuren visas två luftledningar av enkelstolpskonstruktion (linepost) i trä där faslinorna är horisontellt placerade, vilket är en möjlig konstruktion för den nya 50 kv luftledningen. Den befintliga 50 kv luftledningen är emellertid uppförd på en konstruktion av trästolpar med krokar där faslinorna är triangelplacerade, se figur 3. Den största fördelen med att sambygga ledningarna med stag innebär att intrånget från luftledningarna samlas. Stagen innebär att ledningarna blir fallsäkra, d.v.s. om en ledning faller så skadas inte den andra ledningen. sid 8/26

9 Som luftledning kan ledningen utformas som en regionnätsledning i enkelstolpskonstruktion i enlighet med Svensk standard. Stolparna kan bestå av t ex trä, betong, komposit eller stål och är normalt mellan meter höga. Om den nya ledningen byggs samman med den befintliga luftledningen avses de nya ledningsstolparna i möjligaste mån att placeras intill de befintliga och följas åt längs hela sträckningen. Vissa avsteg från parallellplacering av stolparna kan krävas. Spannlängden, det vill säga avståndet mellan stolparna, blir samma som för befintlig ledning, och varierar mellan ca 70 och 100 m. Vid placeringen av den befintliga luftledningens stolpar har hänsyn tagits till bland annat terrängen och de natur- och kulturmiljövärden som finns i området. Figur 2 (t.v.). Exempel på två luftledningar som är sambyggda med hjälp av ett stag. Observera att befintlig luftledning, 50 kv Löttorp-Böda I, inte har samma konstruktion som ledningarna på fotot utan som i figur 3 (fotot till höger). Figur 3 (t.h.). Foto av den befintliga 50 kv luftledningen Löttorp-Böda I. För en luftledning i regionnätet krävs en trädsäker skogsgata för att säkerställa att inga träd faller på ledningen och äventyrar driftsäkerheten. Detta sker genom att cirka 35 meter längs ledningen hålls fri från högre vegetation. Dessutom behöver enstaka höga träd utanför detta område fällas eller toppas om de vid fall kan skada ledningen. I figur 4 finns en illustration av den befintliga 50 kv luftledningen samt en principskiss av en ledningsgata. För de fall där den aktuella ledningen kan samlokaliseras med den befintliga luftledningen behöver skogsgatan breddas med ca 15 meter, se figur 5. sid 9/26

10 Figur 4. Illustration av principiellt utförande av ledningsgata för en 50 kv luftledning. Figur 5. Illustration av principiellt utförande av ledningsgata för två sambyggda 50 kv luftledningar med stag. Vid byggnation av en luftledning utförs inmätning, stämpling och värdering av intrånget vartefter eventuella större träd och buskar i skogsgatan avverkas. För att nå erforderligt djup för respektive stolpfundament kan fräsning eller sprängning krävas. Slutligen reses stolpar och faslinorna dras mellan stolparna. Under byggnation kommer det att förekomma transporter i och i anslutning till ledningsgatan. För att minimera intrånget och åverkan i området kommer, i största möjliga mån, redan befintliga vägar att användas för dessa transporter. Efter genomförda arbeten återställs mark som påverkats så långt som det är möjligt Markförlagd kabel Den nya kraftledningen kan även utformas som markförlagd kabel. Om den planerade 50 kv ledningen utförs som markkabel består ledningen av tre enfaskablar som buntas ihop i triangelformation till ett förband och som placeras i ett schakt som är ca 1 meter brett i markytan och 1,2 meter djupt. Se figur 6. sid 10/26

11 Figur 6. Illustration av ett kabelschakt i genomskärning. Kablarna placeras på en bädd av sand som tillförs schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och överskottsmassor transporteras bort. Området intill schaktet kommer att nyttjas vid förläggningsarbetet för transporter, upplag av massor, kabeltrummor, arbetsmaskiner m.m. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt det är möjligt. Schaktmetod väljs utifrån markslag. Om det är möjligt används grävmaskin. För att nå erforderligt förläggningsdjup kräver förhållanden på Öland troligtvis omfattande fräsning och/eller sprängning. På passager där det inte är lämpligt eller framkomligt med kabelschakt, exempelvis korsning med stenmurar eller vattendrag, kan schaktfri förläggning, såsom styrd borrning eller tryckning, nyttjas. Detta kräver start- och mottagningsgropar om ca 25 m² samt ca 2 m djup. Längs ledningssträckningen behövs en vegetationsröjd servicegata för att underlätta åtkomst till ledningen vid eventuella fel. I skogsmark är denna normalt ca 10 m bred för en 50 kv ledning. Då markkablar helst anläggs i anslutning till befintliga vägar för lättare åtkomst och för minimering av skogsavverkning har föreslagna kabelstråk i möjligaste mån tagits fram längs det vägnät som finns i området Val av tekniskt utförande E.ON Elnät har, i egenskap av nätägare, ansvar att se till att avbrott i elförsörjningen undviks. Samtidigt måste investerings- och underhållskostnader för olika tekniska lösningar bedömas, liksom tillgänglighet, överföringsförluster och flexibilitet för framtida förändringar i nätet. Dessutom ska ledningens inverkan på miljön, såsom landskap, naturoch kulturmiljö, bebyggelse och hälsa beaktas. Med hänsyn till drift- och leveranssäkerheten föredrar E.ON Elnät luftledningar inom regionnätet. E.ON Elnät anser att för att välja markkabel på en del eller hela sträckan för en regionledning måste de miljömässiga sid 11/26

12 fördelarna vara så stora att de överväger de tekniska och ekonomiska nackdelarna som kabelförläggning medför. En sådan avvägning görs för varje enskilt projekt. Markkabel används främst inom tätbefolkade områden och vid korta sträckor. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. Jämfört med en luftledning så är markkablar betydligt svårare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation. Detta underlättas för luftledningar där fel lokaliseras snabbt och både stolpar och linor kan bytas ut något enklare vid behov. Avseende miljöpåverkan är en nackdel med luftledningar att de syns i det omgivande landskapet medan markkablars visuella påverkan är mycket liten beroende på omgivande vegetation. Markkablar innebär en större risk vid känsliga våtmarker, hydrologiska förhållanden kan förändras om de förläggs felaktigt. Generellt så har en markkabel likväl en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet men något större under byggskedet. Magnetfältet avtar fortare i sidled från en markkabel jämfört med motsvarande luftledning. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning. Materialkostnaden är högre samt bygg- och anläggningskostnaderna, vilket innebär att förläggning av markkabel kan bli väsentligt dyrare än att bygga luftledning på samma sträcka, beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. Både markkabelalternativ och luftledningsalternativ utreds inför val av tekniskt utförande och framtagande av huvudalternativ för ledningen. 2.2 Utredningsområde Ett utredningsområde har avgränsats inom vilket det bedöms möjligt att utreda alternativa stråk för ledningen, se karta i figur 7 och bilaga 1. Området utgår ifrån den befintliga transformatorstationen Löttorp i söder och den nya planerade transformatorstationen Böda samhälle i norr, vilket begränsar utredningsområdet i norr och söder. I öster innefattar utredningsområdet väg 136 i söder medan bebyggelsen kring Mellböda och Böda begränsar utredningsområdet längre norrut. I väst begränsas utredningsområdet främst av bebyggelse. I sydväst har utredningsområdet smalnats av på grund av bebyggelsen intill Vedbormsgatan vid Flakeböle och Vedborm. En ledning utanför utredningsområdet anses ge en orimligt lång ledningssträcka, vilket i förlängingen innebär en orimligt hög kostnad och omgivningspåverkan. 2.3 Stråkalternativ I arbetet med att ta fram stråkalternativ för den planerade ledningen studerades området mellan transformatorstationerna. Kända intresseområden identifierades med hjälp av sid 12/26

13 kartdata från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Övriga möjliga hinder för en kraftledning studerades, såsom befintlig bebyggelse, planer och områdesbestämmelser, topografi, teknisk genomförbarhet etc. Ett platsbesök genomfördes under mars 2017 vilket också bidrog till att forma stråkalternativen. Sex möjliga stråk har identifierats enligt kartan i figur 7 och bilaga 1, varav två stråk avser luftledning (stråk 1-2) och fyra stråk avser markkabel (a-d). Alla stråken är utformade så att de kan kombineras. Stråkalternativen beskrivs nedan och i tabell 1 anges ungefärliga längder av olika kombinationsmöjligheter. Fågelvägen är det ca 7,5 km mellan transformatorstationerna. Noterbart för alla stråkalternativ är att befintlig ledningen är tänkt att bibehållas i sin nuvarande sträckning och utförande. sid 13/26

14 Figur 7. Karta som visar utredningsområde (röd streckad linje) och framtagna stråk för markkabel respektive luftledning för den planerade ledningen. sid 14/26

15 Tabell 1. I tabellen redovisas preliminära ledningslängder vid olika stråkkombinationer. Längderna är ungefärliga och avser stråkets mitt. Kombination av stråk Längd (cirka) 1 7,5 km ,5 km 1 + d km 1 + d + c 8 km a + c b+c 9 km 8 km Stråk 1 (luftledning) Stråk 1 följer befintlig 50 kv luftledning mellan de båda transformatorstationerna och är det enda alternativet som inte måste kombineras med något annat alternativ. Stråket avser att planerad luftledning sambyggs med befintlig luftledning med hjälp av stag. Stråket är anpassat till att den nya luftledningen kan placeras på båda sidorna om befintlig luftledning men det finns några olika faktorer att ta hänsyn till. Vid placering på östra sidan om ledningen från Löttorp-stationen och norrut behöver luftledningen byta sida söder om Åsbacken för att kunna passera förbi befintlig bebyggelse. Antingen övergår ledningen då som markkabel, enligt kabelstråk d, och passerar förbi Åsbacken, eller så byter luftledningen sida och viker av västerut, fortfarande inom stråk 1, från den befintliga luftledningen för att kunna passera befintlig bebyggelse. Norr om Åsbacken kan ledningen gå samman med den befintliga luftledningen igen. En ny kraftledning inom stråk 1 medför att intrånget från den nya kraftledningen kan samlas intill befintlig luftledning. Höga träd och vegetation behöver tas ned för att säkerställa en trädsäker ledningsgata. Samlad bebyggelse passeras främst vid Åsbacken och Norrböda Stråk 2 (luftledning) Stråkalternativ 2 utgör en kombinationsmöjlighet till stråk 1. Alternativet innebär ett västligt luftledningsalternativ från stråk 1 vid Åsbacken fram till Böda samhälle-stationen. Stråket innebär att ingrepp i vattenskyddsområdet Kyrketorp Norrböda kan undvikas. Alternativet medför ett nytt markintrång i både skogsmark och odlingsmark. Stråket undviker bebyggelsen i Åsbacken och Norrböda Stråk a (markkabel) Stråk a följer först Vedbormsgatan österut från Löttorp-stationen och sedan norrut längs väg 136 fram till Mellböda. Stråket täcker in båda sidorna om vägen och är på vissa sid 15/26

16 områden breddat för att möjliggöra en eventuell kabelförläggning bakom bebyggelsen som ligger utmed vägen. Stråk a innebär att intrånget från den nya kraftledningen kan samlas med befintlig vägstruktur. Kabelförläggning avses ske intill vägen och inte i vägen. Alternativet påverkar temporärt trafiksituationen vid anläggnings- och eventuellt reparationsarbete Stråk b (markkabel) Stråk b följer sträckningen för en befintlig 10 kv luftledning som avses raseras under Stråket löper ungefär m öster om befintlig 50 kv Löttorp-Böda I, från Löttorp-stationen och norrut till Mellböda. Stråket berör övervägande öppen odlingsmark och samlad bebyggelse finns främst vid Åsbacken och Strandtorp Stråk c (markkabel) Stråk c är en kombinationsmöjlighet till stråk a, b, d eller 1. Stråket viker av västerut från väg 136 och följer Brännegatan västerut och Kullenvägen norrut. Stråket följer till största delen befintlig vägstruktur. Norr om Norrböda fram till Böda samhälle-stationen berör stråket orörd terräng. Samlad bebyggelse finns utmed vägarna. Kabelförläggning sker intill vägen och inte i vägstrukturen Stråk d (markkabel) Stråkalternativ d utgör en kombinationsmöjlighet till stråk 1. Alternativet innebär att vid en eventuell sambyggd luftledning med placering på östra sidan av den befintliga luftledningen, så behöver luftledningen byta sida söder om Åsbacken för att kunna passera förbi befintlig bebyggelse. Stråk d medför att luftledningen kan övergå till markkabel inom stråket, följa en mindre väg fram till och förbi Åsbacken. Norr om Åsbacken kan ledningen sedan antingen fortsätta som markkabel inom stråk c, eller övergå till sambyggd luftledning inom stråk 1. Stråket berör främst öppen odlingsmark Avfärdade stråkalternativ Inledningsvis studerades ännu fler stråkalternativ för den planerade ledningen. Exempelvis utreddes möjligheten att förlänga stråk b ännu längre norrut längs befintlig 10 kv luftledning. Efter ett platsbesök bedömdes dock området som mindre lämpligt på grund av den tätare bebyggelsen från Mellböda och norrut. Stråket kapades därför vid Mellböda. Även möjligheten att låta stråk a fortsätta norrut längs väg 136 fram till Böda utreddes. Detta alternativ bedömdes inte som lämpligt då bebyggelsen tätnar avsevärt mellan Mellböda och Böda. 2.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade 50 kv ledningen inte byggs. Det medför att elnätet på norra Öland inte kan förstärkas i enlighet med vad som tidigare beskrivits i detta sid 16/26

17 underlag. Nollalternativet innebär en oförändrad situation lokalt när det gäller de berörda intressen som beskrivs i detta underlag. 3 Beskrivning av berörda intressen Kartstudier har genomförts för att identifiera de intressen som finns inom utredningsområdet. Aktuellt samråd syftar även till att få information om eventuella ytterligare intressen i området. Intresseområden har inhämtats digitalt från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Information om bebyggelse har hämtats från fastighetskartan och information om detaljplaner har inhämtats från Borgholms kommun. Intresseområdenas utbredning framgår av kartorna i bilaga 2a-c. En sammanställning av de natur-, vatten- och kulturmiljöintressen som berörs av respektive stråk redovisas i bilaga Landskapsbild Utredningsområdet sträcker sig från området strax norr om samhället Löttorp och norrut mot samhället Böda på norra Öland. Landskapet kännetecknas av ett flackt, öppet odlingslandskap med omväxlande skogsdungar eller skog. 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändningen inom utredningsområdet består främst av jordbruk och i nordväst även skogsbruk inom Böda kronopark. Böda kronopark ägs av Sveaskog och är en ekopark vilket innebär ett större sammanhängande skogslandskap med stora biologiska och ekologiska värden. Turismen är en viktig näring i Böda med omnejd och campingen vid kusten är välbesökt sommartid. I området finns flera hotell, pensionat, sommarstugor, vandrarhem och campingplatser. Bebyggelsen är relativt spridd och främst samlad utmed väg 136. Antalet boende ökar avsevärt sommartid under turistsäsongen. Då utredningsområdet är lokaliserat utanför tätort berör varken utredningsområde eller stråken några detaljplaner eller områdesbestämmelser. 3.3 Riksintressen och Natura 2000 Ett vidsträckt riksintresseområde avseende naturvård (3 kap. 6 MB) täcker i princip in hela Ölands östkust, Östra Ölands strandängar. Intresseområdet avser en ca 12 mil lång kuststräcka med välbevarade strandängar (sjömarker) som är breda och betspräglade. Landskapet är präglat av de öppna betesmarkerna, den flacka kusten, radbyarna och där markanta terrängformationer saknas nästan helt. Stråk a och b berör utkanten av intresseområdet. Hela Öland berörs av riksintresseområde avseende rörligt friluftsliv (4 kap. 2 MB), Öland, samt riksintresse avseende obruten kust (4 kap. 3 MB), Smålands skärgård- Simpevarp samt Öland. sid 17/26

18 Ungefär 200 m norr om utredningsområdet finns Böda backar som är angivet som både Natura 2000-område och naturreservat. Enligt bevarandeplanen består områdets prioriterade bevarandevärde i skogsnaturtypen taiga som har en unik karaktär då beståndet växer i en dynamik präglad av sanddynmiljö. Ungefär 600 m öster om utredningsområdet finns Böda prästgård som också är angivet som både Natura 2000-område och naturreservat. Områdets höga naturvärde är knutet till ett gammelekbestånd med 25 mycket grova träd som är Ölands i särklass viktigaste område med gamla ekar. 3.4 Övrig natur- och vattenmiljö I norra delen av utredningsområdet finns ett vattenskyddsområde, Kyrketorp Norrböda som berörs av stråk 1 och c. Stråken berör både inre och yttre skyddszon för vattenskyddsområdet. Vattenskyddsområdet fastställdes 1974 av länsstyrelsen. I skyddsföreskrifterna anges bland annat bestämmelser för uppställning av maskiner samt förvaring och hantering av bland annat petroleumprodukter. Syftet med skyddsområdet är att skydda grundvattnet som används till vattenförsörjningen. Vattentäkten Kyrketorp Norrböda används sommartid medan ett annat vattenskyddsområde utanför utredningsområdet levererar vatten norrut vintertid. Två nyckelbiotoper som pekats ut av Skogsstyrelsen, i syfte att värna om den biologiska mångfalden, finns inom utredningsområdet. Den ena biotoptypen beskrivs vara lövrik 135 år och tangeras av stråk 2. Den andra nyckelbiotopen beskrivs vara lövsumpskog med hög och jämn luftfuktighet och berörs inte av något stråk. Tre områden med naturvärden, två avseende barrskog och ett med ädellövskog, berörs av utredningsområdet. Stråk 1, 2 och c berör det ena området med barrskog medan övriga två områden med naturvärde inte berörs av något stråk. Det berörda naturvärdet är lokaliserat ca 250 m söder om den nya stationen Böda samhälle. Fyra områden med sumpskog finns inom utredningsområdet. Stråk 2 berör två områden (naturvärdesklass 1 3) och stråk b tangerar ett område (preliminär klass 2). Ett område med biotopskydd finns inom utredningsområdet men berörs inte av några stråk. Området beskrivs som mark med mycket gamla träd, av skogstypen tallskog. Inom utredningsområdet finns ett flertal områden med inventerad ängs- och betesmark. Samtliga stråk utom d berör ett fåtal inventerade områden var. Inom utredningsområdet finns två ekar som är antagna som naturminnen samt ett inventerat våtmarks område. Varken träden eller det inventerade området berörs av något stråk. 1 Naturvärdesklass 1 mycket höga naturvärden, naturvärdesklass 2 höga naturvärden, naturvärdesklass 3 vissa naturvärden/ordinär sumpskog, naturvärdesklass 4 sumpskog som starkt påverkats av ingrepp. sid 18/26

19 En fågelinventering och naturvärdesinventering kommer att genomföras under sommaren 2017 för de framtagna stråkalternativen. Resultatet från inventeringen kommer att ge värdefull information inför val av stråk samt framtagandet av sträckningsalternativ. 3.5 Kulturmiljö Inom utredningsområdet finns ett antal kända kulturmiljöintressen. En sammanställning av de kulturlämningar som berörs av framtagna stråk finns i tabell 2. Tabell 2. Kulturmiljölämningar inom framtagna markkabelstråk. RAÄ=Riksantikvarieämbetet. RAÄ nr/id Lämningstyp Antikvarisk bedömning Berört stråk Högby 201:1 Vägmärke Fornlämning a Högby 206:1 Stenkammargrav Uppgift om a Högby 10:1 Husgrund, förhistorisk/medeltida Fornlämning a Böda 189:1 Vägmärke Fornlämning a Böda 208:1 Kemisk industri Uppgift om b Högby 16:1 Boplatsområde Fornlämning b Högby 11:1 Grav markerad av sten/block Fornlämning b Böda 75:2 Hägnad Fornlämning c, 1, 2 Böda 75:1 Husgrund, förhistorisk/medeltida Fornlämning c, 1, 2 Högby 203:1 Stensättning Fornlämning 1 Högby 12:3 Hägnad Fornlämning 1 Högby 12:1 Husgrund, förhistorisk/medeltida Fornlämning 1 Högby 12:2 Husgrund, förhistorisk/medeltida Fornlämning 1 Böda 284 Bytomt/gårdstomt Övrig kulturhistorisk lämning 1 Böda 39:1 Husgrund, förhistorisk/medeltida Fornlämning 2 Böda 50:3 Hägnad Fornlämning 2 Böda 50:2 Hägnad Fornlämning 2 Böda 324 Hägnad Fornlämning 2 Böda 50:1 Husgrund, förhistorisk/medeltida Fornlämning 2 Böda 49:4 Hägnadssystem Fornlämning 2 sid 19/26

20 3.6 Förorenad mark Enligt länsstyrelsens EBH-databas, det vill säga där information om länets potentiellt förorenade områden samlas, finns tre områden med potentiellt förorenad mark inom utredningsområdet. Det första området avser Löttorps transformatorstation (ej riskklassad), det andra avser sågverk utan doppning/impregnering (riskklass 3 2 ) vid Munketorp, och det tredje avser garveri krombaserad (riskklass 3) mellan Bocketorp och Alvara. Förutom att samtliga stråk berör transformatorstationen så berör stråk a de riskklassade områdena vid sågverk och garveri. 3.7 Friluftsliv, rekreation och turism Det friluftsliv som utövas i utredningsområdet består sannolikt av promenader, vandring, camping, cykelturer mm. Hela Öland berörs som tidigare nämnts av riksintresse avseende rörligt friluftsliv, och turismen är stor i området. 3.8 Infrastruktur Utredningsområdet berör väg 136 som är en statlig väg som löper i nordsydlig riktning genom hela Öland. Övriga vägar inom utredningsområdet är enskilda. Inga kommunala vägar berörs. Markkabelstråken berör områden med befintliga underjordiska ledningar. Information om dessa ledningar har sökts via och samråd genomförs med berörda ledningsägare. Den idag befintliga 50 kv luftledningen som löper mellan Löttorp och Böda ingår i E.ON Elnäts regionnät. I övrigt finns flera ledningar med lägre spänning i området som ingår i E.ON Elnäts lokalnät. 3.9 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring kraftledningar uppkommer elektromagnetiska fält med den nominella frekvensen 50 Hz. Magnetfältet från en kraftledning har en styrka som beror på hur mycket ström som transporteras i ledningen, avståndet till ledningen samt faslinornas höjd och inbördes placering. Magnetfältets styrka mäts och beräknas i enheten mikrotesla (µt) och styrkan avtar snabbt med avståndet från ledningen. I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat 2 Riskklass 1 Mycket stor. Riskklass 2 - Stor risk. Riskklass 3 Måttlig risk. Riskklass 4 Liten risk. Ej riskklassad. sid 20/26

21 fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har några skyddsavstånd avseende magnetfält tagits fram. Eftersom negativa hälsoeffekter inte kan uteslutas rekommenderar ansvariga myndigheter i Sverige att försiktighet tillämpas. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningars närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningars närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter Aktuellt magnetfält Två beräkningar har gjorts avseende fältet för planerad ledning, för markkabelutförande (se figur 8) och för luftledningsutförande (se figur 9). Beräkningarna baseras på ett förväntat årsmedelvärde för lasten i ledningen. Beräkningarna avser fältet på 1 meters nivå ovanför markytan. Eventuella kumulativa effekter från parallellgående ledningar innefattas inte. Av diagrammet i figur 8 framgår att magnetfältet avtar snabbt med stigande avstånd för ledningen i markkabelutförande. På 2 meters avstånd från centrum av kabelförbandet understiger fältet 0,1 µt. Av diagrammet i figur 9 framgår att om ledningen uppförs som luftledning understiger fältet på 7 meters avstånd 0,2 µt och på 12 meters avstånd är nivån ca 0,1µT. sid 21/26

22 Figur 8. Beräknat magnetfält för planerad 50 kv ledning i markkabelutförande. Y-axeln visar beräknat fält på olika avstånd (X-axeln) från centrum på ledningen. sid 22/26

23 Figur 9. Beräknat magnetfält för planerad 50 kv ledning som luftledning. Y-axeln visar beräknat fält på olika avstånd (X-axeln) från centrum på ledningen. 4 Konsekvensbedömning Nedan följer en översiktlig bedömning av de konsekvenser som kan förutses för stråkalternativen i detta tidiga skede av projektet. Samrådet kommer ge mer information kring bevarandeintressen och andra förutsättningar för den planerade ledningen. I den MKB som kommer biläggas kommande tillståndsansökan avses konsekvenser analyseras och beskrivas mer utförligt för den ledningssträckning som slutligen väljs som huvudalternativ. 4.1 Landskapsbild Beroende på landskapets karaktär påverkas landskapsbilden i olika utsträckning av en ny kraftledning. Det aktuella området är flackt med omväxlande skogsområden och öppen jordbruksmark. I öppen terräng med flack odlingsmark kommer ledningen att synas medan intrycket av en ledningsgata i flack skogsmark inte alltid är så påtaglig på avstånd. Luftledningsalternativen medför samlokalisering med befintlig luftledning på antingen hela sid 23/26

24 eller större delen av sträckan, vilket innebär att förändringen av landskapsbilden inte blir lika påtaglig, även om den nya ledningen kommer att synas. En luftledning som samlokaliseras med andra ledningar innebär mindre fragmentering av både skogs- och jordbrukslandskapet. Mest påtagligt kommer landskapsbilden att påverkas i områden som tidigare inte varit påverkade av luftledning och där det inte är möjligt att samordna med befintlig luftledning. Ett markkabelalternativ bedöms ge en mycket liten visuell påverkan på landskapsbilden. Kabelstråken är främst lokaliserade utmed befintlig vägstruktur och med begränsad vegetation. Vid förläggning av markkabel är det främst i anläggningsskedet som påverkan uppkommer. När kabelförbandet är förlagt och markytan återställts kommer lägre vegetation att tillåtas att återetableras och spåren av kabelförläggningen i landskapet vara små. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer En viss påverkan kommer att uppstå vid anläggandet av kraftledningen, oavsett om ledningen utformas som markkabel eller luftledning. Störningarna kommer bland annat att bestå av grävningsarbeten och transporter till och från området. De arbetsmaskiner som används vid arbetet kommer att orsaka buller och vissa vibrationer. Dessa störningar är dock tillfälliga och sker i huvudsak under normal arbetstid. Konsekvenserna av uppförandet av en ny luftledning inom framtagna stråkalternativ innebär att en befintlig skogsgata breddas längs de partier som berör skogsmark. Påverkan blir mindre där ledningen kan samlokaliseras med befintlig ledning samt med vägar. Om stråkalternativ 2 väljs kommer produktiv skogsmark att tas ur bruk för att skapa en helt ny ledningsgata. Om ledningen anläggs som markkabel krävs en smalare vegetationsröjd servicegata längs ledningssträckningen än en ledningsgata för luftledning. Avseende ledningens påverkan på bebyggelse så har detta ingått som ett kriterium vid identifierandet av aktuella stråkalternativ. Samtliga stråkalternativ bedöms ge upphov till begränsad påverkan på förekommande bebyggelse. Se vidare om elektromagnetiska fält i avsnitt 4.9. Utredningsområdet och stråkalternativen berör inget detaljplanerat område och bedöms vara förenlig med gällande översiktsplan. 4.3 Riksintressen Utredningsområdet berör tre vidsträckta riksintresseområden varav riksintresse avseende rörligt friluftsliv samt obruten kust berör hela Öland och går inte att undvika. Utkanten av det vidsträckta riksintresseområdet för naturvård berörs främst av kabelstråk a som följer väg 136. En eventuell kabelförläggning intill vägen skulle innebära ett ingrepp i ett område sid 24/26

25 inom riksintresseområdet. Ingreppet sammanfaller i så fall med redan befintliga ingrepp i form av befintlig infrastruktur. Aktuellt projekt bedöms inte påverka Natura 2000-området och naturreservatet Böda backar negativt då området är lokaliserat ungefär 200 m norr om utredningsområdet. Mellan Böda backar och utredningsområdet finns idag en befintlig barriär av bebyggelse och väg 136. Inte heller Natura 2000-området och naturreservatet Böda prästgård, ca 600 m öster om utredningsområdet bedöms påverkas negativt av aktuellt projekt. 4.4 Natur- och vattenmiljö Utredningsområdet och två av stråken berör vattenskyddsområdet Kyrketorp Norrböda. Om planerad kraftledning anläggs inom vattenskyddsområdet kommer skyddsföreskrifterna att följas och eventuellt tillstånd sökas för arbete inom området. I ett tidigt samråd med Borgholms kommun och länsstyrelsen för Kalmar län i maj 2017 har bland annat en eventuell anläggning av kraftledning inom vattenskyddsområdet diskuterats. En fortsatt dialog med berörda myndigheter kommer att ske fortlöpande under projektet om det visar sig att skyddsområdet kommer att beröras. Anläggandet av kraftledningen som antingen luftledning eller markkabel kommer att medföra nedtagning av skog i området, i olika omfattning beroende på teknikval och stråkalternativ. För att skydda stenmurar i området kan tryckning eller borrning blir aktuellt. Säsongskänsliga djurarter kan komma att beröras i byggnationsarbetet och eventuella åtgärder kommer att preciseras i MKB:n. Inventeringar kommer att genomföras under sommaren 2017 för att ge ytterligare värdefull information inför val av stråk och framtagandet av lämpliga sträckningsalternativ. 4.5 Kulturmiljö Det finns kända kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet. Hänsyn kommer att tas till samtliga identifierade lämningar och att tillstånd enligt Kulturmiljölagen (1988:950) ska sökas om det blir nödvändigt med ingrepp i en fornlämning. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation så kommer omedelbar anmälan ske till länsstyrelsen. 4.6 Förorenad mark Om förorenad mark påträffas vid schaktning kommer arbetet att avbrytas och kommunens miljöhandläggare att kontaktas avseende eventuella försiktighetsåtgärder etc. sid 25/26

26 4.7 Friluftsliv, rekreation och turism Den planerade kraftledningen kommer inte att hindra tillgängligheten till eller i områden. En eventuell störning för tillgängligheten kommer sannolikt uppstå under tiden då anläggandet av kraftledningen sker. Störningen kan vara i form av buller och möjligen medföra svårframkomliga partier. Denna störning är dock av tillfällig karaktär. 4.8 Infrastruktur Den planerade ledningens påverkan på befintlig infrastruktur är begränsad till anläggningsskedet samt till eventuella underhålls- och reparationsarbeten. En viss trafikstörning kommer att uppstå medan anläggningsarbetet pågår. Denna påverkan är dock tillfällig, när kraftledningen är uppförd och arbetena avslutade bedöms ledningens påverkan på infrastruktur vara liten. Hänsyn till befintliga ledningar under mark kommer att tas i projekterings- och anläggningsskedet om kraftledningen avses utföras som markkabel. 4.9 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Det förväntade magnetfältet för ledningen har beräknats och det kan konstateras att magnetfälten från ny luftledning och markkabel är begränsade. Vid val av stråk och sträckning kommer påverkan gentemot närliggande bebyggelse att beaktas. 5 Förslag till disposition MKB Nedan presenteras förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ 6. Andra studerade alternativ 7. Utförande, drift och underhåll 8. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 26/26

27 Ny 50 kv kraftledning mellan Löttorp-Böda samhälle Bilaga 1. Utredningsområde och stråkalternativ Böda samhälle c 2 d 1 b a Befintlig station (Löttorp) Planerad station (Böda samhälle) Utredningsområde Befintlig 50 kv luftledning Markkabelstråk Alternativ a Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 Alternativ b 0 ² Skala Dok id 500 A m 1: Datum Sign Uppdrag nr Samråd MBO Ref sys Sweref 99TM Löttorp Alternativ c Alternativ d Luftledningsstråk Alternativ 1 Alternativ 2

28 Ny 50 kv kraftledning mellan Löttorp-Böda samhälle Bilaga 2a. Närliggande riksintressen Böda samhälle c 2 d 1 b Befintlig station (Löttorp) Planerad station (Böda samhälle) Utredningsområde a Befintlig 50 kv luftledning Markkabelstråk Alternativ a Alternativ b Alternativ c Alternativ d Luftledningsstråk Alternativ 1 Alternativ 2 Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 Intressen 0 ² Skala Dok id 500 A m 1: Datum Sign Uppdrag nr Samråd MBO Ref sys Sweref 99TM Löttorp A A A A A A Natura 2000 Naturreservat Riksintresse naturvård V V Riksintresse rörligt friluftsliv Riksintresse obruten kust Riksintresse friluftsliv

29 Ny 50 kv kraftledning mellan Löttorp-Böda samhälle Bilaga 2b. Närliggande vatten- och naturmiljöintressen Böda samhälle c 2 d Befintlig station (Löttorp) Planerad station (Böda samhälle) Utredningsområde Befintlig 50 kv luftledning Markkabelstråk Alternativ a Alternativ b Alternativ c 1 Alternativ d b Luftledningsstråk a Alternativ 1 Alternativ 2 Intressen Naturminne (punktobjekt) Äng- och betesmark E E E E E E E E Våtmarksinventering Nyckelbiotop (storskogsbruket) Naturvårdsavtal Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 Biotopskydd 0 ² Skala Dok id 500 A m 1: Datum Sign Uppdrag nr Samråd MBO Ref sys Sweref 99TM Löttorp Naturvärde Vattenskyddsområde Nyckelbiotop Sumpskog Djur- och växtskyddsområde

30 Ny 50 kv kraftledning mellan Löttorp-Böda samhälle Bilaga 2c. Närliggande kulturmiljöintressen Böda samhälle 2 c d 1 b a Befintlig station (Löttorp) Planerad station (Böda samhälle) Utredningsområde Befintlig 50 kv luftledning Markkabelstråk Alternativ a Alternativ b Alternativ c Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/ ² Skala Dok id 500 A m 1: Datum Sign Uppdrag nr Samråd MBO Ref sys Sweref 99TM Löttorp Alternativ d Luftledningsstråk Alternativ 1 Alternativ 2 Intressen Kulturhistorisk lämning (punktobjekt) Kulturhistorisk lämning (linje) Kulturhistorisk lämning (område)

31 Bilaga 3. Identifierade natur-, vatten- och kulturmiljöintressen inom framtagna stråk för en ny planerad 50 kv kraftledning mellan Löttorp-Böda samhälle Tabell 1. Natur-, vatten- och kulturmiljöintressen inom respektive stråkalternativ. Objekttyp Namn Beskrivning Stråk 1 Riksintresse rörligt friluftsliv Öland Stråket passerar igenom området Riksintresse obruten kust Smålands skärgård- Simpevarp samt Öland Stråket passerar igenom området Ängs- och betesmark - Stråket berör fyra områden Vattenskyddsområde Kyrketorp, Norrböda Stråket passerar igenom området Fornlämning (stensättning) Högby 203:1 Stråket passerar igenom området Fornlämning (hägnad) Högby 12:3 Stråket passerar igenom området Fornlämning (husgrund, Stråket passerar igenom området Böda 12:1 förhistorisk/medeltida) Fornlämning (hägnad) Böda 75:2 Stråket passerar igenom området Fornlämning (husgrund, Stråket passerar igenom området Böda 75:1 förhistorisk/medeltida) Övrig kulturhistorisk lämning Stråket passerar igenom området Böda 284 (bytomt/gårdstomt) Fornlämning (husgrund, Stråket passerar igenom området Böda 12:2 förhistorisk/medeltida) Naturvärde Norrböda (83264) Stråket passerar igenom området Stråk 2 Riksintresse rörligt friluftsliv Öland Stråket passerar igenom området Riksintresse obruten kust Smålands skärgård- Simpevarp samt Öland Stråket passerar igenom området Sumpskog (klass 3) 800 m Skäftekärr Stråket passerar igenom området Sumpskog (klass 3) 900 m Skäftekärr Stråket passerar igenom området Naturvärde Norrböda (83264) Stråket passerar igenom området Nyckelbiotop (storskogsbruket) - Stråket berör östra delen av området Ängs- och betesmark - Stråket berör två områden Fornlämning (hägnad) Böda 75:2 Stråket passerar igenom området Fornlämning (husgrund, Stråket passerar igenom området Böda 75:1 förhistorisk/medeltida) Fornlämning (husgrund, Stråket passerar igenom området Böda 39:1 förhistorisk/medeltida) Fornlämning (hägnad) Böda 50:3 Stråket passerar igenom området Fornlämning (hägnad) Böda 50:2 Stråket passerar igenom området Fornlämning (hägnad) Böda 324 Stråket passerar igenom området Fornlämning (husgrund, Stråket passerar igenom området Böda 50:1 förhistorisk/medeltida) Fornlämning (hägnadssystem) Böda 49:4 Stråket passerar igenom området Stråk a Riksintresse rörligt friluftsliv Öland Stråket passerar igenom området Riksintresse obruten kust Smålands skärgård- Simpevarp samt Öland Stråket passerar igenom området Riksintresse naturvård Östra Ölands strandängar Stråket berör utkanten av området Ängs- och betesmark - Stråket berör 14 områden Fornlämning (vägmärke) Högby 201:1 Stråket passerar igenom området Uppgift om (stenkammargrav) Högby 206:1 Stråket passerar igenom området Fornlämning (husgrund, Stråket passerar igenom området Högby 10:1 förhistorisk/medeltida)

32 Bilaga 3. Identifierade natur-, vatten- och kulturmiljöintressen inom framtagna stråk för en ny planerad 50 kv kraftledning mellan Löttorp-Böda samhälle Stråk b Riksintresse rörligt friluftsliv Öland Stråket passerar igenom området Riksintresse obruten kust Smålands skärgård- Simpevarp samt Öland Stråket passerar igenom området Riksintresse naturvård Östra Ölands strandängar Stråket tangerar området Ängs- och betesmark - Stråket berör 7 områden Sumpskog N Porskärr Stråket tangerar området Uppgift om (kemisk industri) Böda 208:1 Stråket passerar igenom området Fornlämning (boplatsområde) Högby 16:1 Stråket passerar igenom området Fornlämning (grav markerad av Högby 11:1 Stråket passerar igenom området sten/block) Stråk c Riksintresse rörligt friluftsliv Öland Stråket passerar igenom området Riksintresse obruten kust Smålands skärgård- Simpevarp samt Öland Stråket passerar igenom området Vattenskyddsområde Kyrketorp, Norrböda Stråket passerar igenom området Ängs- och betesmark - Stråket berör ett område Naturvärde Norrböda (83264) Stråket passerar igenom området Biotopskydd (mark med mycket SK gamla träd) Stråket tangerar området Fornlämning (hägnad) Böda 75:2 Stråket passerar igenom området Fornlämning (husgrund, Stråket passerar igenom området Böda 75:1 förhistorisk/medeltida) Stråk d Riksintresse rörligt friluftsliv Öland Stråket passerar igenom området Riksintresse obruten kust Smålands skärgård- Simpevarp samt Öland Stråket passerar igenom området