Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Transkript

1 Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1

2 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Har skyldighet att ansluta Inom områdeskoncession Till ledning under linjekoncession Ska planera och anpassa elnätet utifrån många olika intressen Verksamheten skall bedrivas kostnadseffektivt Krav om leveranssäkerhet 2

3 Från energikälla till kund Stamnät 400 kv 130 kv Sveriges elnät är uppbyggt av elledningar med spänningsnivåerna 0,4 till 400 kv. 20 kv Regionnät 40 kv 20 kv 0,4 kv 0,4 kv Lokalnät 3

4 Hur ser ledningarna ut? 400 kv 130 kv 20 kv 0,4 kv 4

5 Vattenfall Eldistribution Kunder ~ Ledningar ~ km Luleå Lokalnät 0,4 20 kv Regionnät kv Tampere Ludvika Stockholm Trollhättan Slite 5

6 Stamnätet och Vattenfalls Regionnät Vattenfall Eldistribution Rött: Brunt: Blått: 130kV 70kV 50-40kV Svenska Kraftnät Grönt: kV 6

7 Intresset är stort ABELVATTNET- 4,8 MW 23 MARKBYGDEN 1500 MW 2. FANBYN 10 MW 24 KLUBBUDDEN 3. GABRIELSBERGET 120 MW 25 KLOCKTÄRNAN 660 MW 4. LATIKBERG 1 MW 26 JUKTAN- 300 MW 5. MJÖSJÖBERGET 6 MW 27 ÄLVSBYN - Järnäs Kraftstn 0.65 MW 6 ÄLLÖN 1,6 MW 28 RISTRÄSK 2 MW 7 TAKA-AAPUA 70 MW 29 STEKENJOKK 100 MW 8 MJÖTRÄSKET 1 MW 30 SÖDRA STORFJÄLLET 250 MW 9 PAHTOHAVARE 17,5 MW 31 KIRUNA LANNAVAARA 1 MW 10 TUGGEN- 30 MW 32 VINDELN GRANÖ 3 MW 11 SOLBERG 33 KALIX KAMLUINGEKÖLEN 1 MW 12 AGNÄSA 1,1 MW 34 SORSELE SVERGOTRÄSK 2 MW 13 ULJABUODA 36 MW 35 KUUSILAKI 24,9 MW 14 ORRBÖLESJÖN 3 MW 36 STOR ROTLIDEN- 180 MW 15 TREHÖRNINGSSJÖ - 2 MW 37 STORUMAN, 16 LILLÅN 1 MW VÄSTERBERGET 1 MW 17 JOMUTUSJÄRVI 1 MW 38 ÖRNSKÖLDSVIK, VÄSTERALNÄS 14 (28?) MW 18 STORÖN 2:82 1 MW 39 NORDMALING, 19 STORUMAN VÄRME AB 7 MW BRATTBACKA -100 MW 20 ÄLVSBYNS FJÄRRVÄRME AB 10 MW 21 SJIJSKA 100 MW 22 RÖDKALLEN 300 MW SUMMA: 3870 MW 7

8 Vindkraft- och elnätsplanering Planeringsarbetets etapper: 1. Area lämplig för vindkraft Antal verk Genom att bedöma maximalt antal verk i ett område så kan vi planera för rätt systemstruktur. Möjligheten att göra helhetsbedömningar är väsentlig. Samordning av info hos nätbolag, kommuner/ länsstyrelse och projektörer är nyckeln! 2. Antal verk Effekt Maximal storlek för landbaserade verk är f n ca 3 MW. Antal verk x 3 ger alltså effekten i MW. 3. Effekt Förstärkning av elnät Maximal effekt för varje geografiskt område leder till rätt struktur och dimensionering 8

9 Enstaka vindkraftverk eller små grupper Kan ansluts till det befintliga distributionsnätet Kontroll av förutsättningar görs alltid! 9

10 Vindkraftparker Vindkraftparker ansluts till regionnätet 10

11 Anslutning av vindkraftparker a) Kablat uppsamlingsnät b) Uppsamlingsstation c) Lokal regionnätsledning a) b) c) d) d) Befintligt, centralt regionnät En ny anslutning till regionnätet byggs upp Anslutningen är avgränsad från distributionssystemet 11

12 Centralt regionnät Ny regionledning Ny inmatning från stamnätet Anslutning av flera vindkraftparker till det centrala regionnätet kan leda till förstärkningar. Helhetsbilden är viktig för att vi skall göra rätt förstärkningar! Riksintresse VK 12

13 Planeringskriterier - tillkommande vindkraft i elnätet Kvalitet: Anslutningen skall inte störa befintliga uttagskunder Kriterier för tillåtna spänningsvariationer, snabba och långsamma, skall innehållas Kriterier för maximalt tillåten deformation av sinusvågen, skall innehållas Tillgängligheten skall inte försämras Operativt hanterbart i daglig drift Kapacitet: Elnätets kapacitet får ej överskridas Ingående apparater får ej överbelastas Kraftledningars säkerhetsavstånd till mark skall innehållas Uppfylls inte kriterierna så måste förstärkning ske! 13

14 Vindkraftens påverkan på dimensioneringen MW 100 Uttagslast i område Bohuskusten Lastvariation MW Last-produktion Bohuskusten 1,200 1,000 0,800 Normerad vindproduktion Last och simulerad vindproduktion 170 MW ,600 0,400 0,200 Vindvariation, Elforsk vindserie 0,000 14

15 Val av ledningssträckning Eltekniskt bra lösning Befintliga ledningar och anläggningar Geografin Riksintressen Miljön Markägarna Kommun, Länsstyrelse, Elmarknadsinspektionen. 15

16 Byggprinciper/ Inledning Luftledning Kabel ca 10 m* ca 1 m Portalstolpe Enkelstolpe Kabelförband med 3 separata fasledare, triangulär förläggning *Minsta avstånd mellan lina och mark styrs av elsäkerhetskrav. För 130kV är avståndet ca 6,5 m i område utan detaljplan (ELSÄK-FS 2008:1). 16

17 Miljö & intrång Hänsynstagande Bra val = Luftledning Kabel 1. Visuell påverkan 2. Markintrång 3. Fornminnen 4. Livslängd 5. Mark- & vattenpåverkan 6. Livscykelanalys (LCA) inkl materialåtgång 7.???? Kommentar: Mer arbete med frågorna krävs! 17

18 Driftfrågor/ Avbrott & reparationstider Luftledning Fler avbrott, korta reparations-tider. Visuell besiktning Vanligt fel: Åsknedslag Kabel Få avbrott, felsökning och reparation kan ta lång tid (> 24 h). Diagnosmetoder Vanligt fel: Dålig skarv Efter stormen Gudrun: From 1 jan 2011 får oplanerat avbrott inte överstiga 24 timmar. Efter 12 tim utbetalas avbrottsersättning. 18

19 Policy Den handlar om skillnaden mellan radiella nät, lämpliga för produktion.. NÄT..och maskade nät, lämpliga för säker matning av uttagskunder.. NÄT NÄT 19

20 Slutsatser Stort intresse för vindkraft Vindkraft innebär även elledningar Anslutning av vindkraft kräver omfattande beräkningar Vindkraften påverkar hela nätstrukturen Vi står inför ett paradigmskifte Samarbete 20

21 Tack!