Inmatningstariffer på regionnätet i Sverige

Transkript

1 En rapport till Statnett

2 2

3 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda, måste alla parter lita på sin egen skicklighet och omdöme när man använder det. Sweco gör ingen utfästelse eller garanti, uttrycklig eller underförstådd, avseende riktigheten eller fullständigheten av informationen i denna rapport och tar inget ansvar för riktigheten eller fullständigheten av informationen. Sweco tar inte något ansvar för förluster eller skador som uppstår på grund av slutsatserna i denna rapport. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning Syfte Metod och avgränsningar 7 2 Bakgrund Allmänt Nättariffer för inmatning av el till regionnätet Punkttariff Kanaltariff 8 3 Vattenfalls inmatningstariffer på regionnätet Schabloniserade avgifter Individuella avgifter Avgifter/ersättning för ökade/minskade energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i regionnätet Effektavgifter samt energiavgifter mot Svenska Kraftnät Årseffektavgift för uppsamlingsnät för vindkraft Fackavgift Avgiftsreduktion för historiskt erlagda anslutningsavgifter Effektersättning 13 4 Beräkningar av inmatningstariffen Förutsättningar Beräknade inmatningstariffer i regionnätet Beräkningar av stamnätstariffen 26 5 Placering av framtida vindkraft i Sverige 27 6 Stamnätstariffens framtida utveckling 29 4

5 Sammanfattning Denna rapport har gjorts på uppdrag av Statnett. Syftet med rapporten är att redovisa storleken och intervallet för inmatningstariffen på stamnätet och regionnätet i olika delar av Sverige samt för några typiska vindkraftsparker. I rapporten har kostnadsuppskattningar gjorts för inmatningstariffen på regionnätet inklusive stamnätstariffen samt en beräkning där stamnätstariffen har beräknats separat. I syfte att öka jämförbarheten med systemet i Norge har energiavgiften i stamnätet, vilken representerar kostnader för upphandling av förlustkraft, inte tagits med vid beräkning av inmatningstariffen på region- och stamnät. Rapportens fokus är främst inmatningstariffen på regionnätet då ny vindkraft framförallt väntas anslutas i dessa nät. Vindkraftsparker som överstiger MW matar typiskt in på regionalnätet. Samtidigt finns det planer på utbyggnation av mycket stora vindkraftsparker i på minst 100 MW. Dessa parker har potentiellt möjlighet att anslutas direkt mot stamnätet. Därför redovisas både inmatningstariffen för regionalnätet samt inmatningstariffen för direktinmatning mot stamnätet. I beräkningen har det utgåtts från tre olika parkstorlekar (100, 50 respektive 20 MW) som är placerade i olika elområden och med olika fullasttimmar (2500 respektive 3000). För varje hypotetisk vindkraftspark har därefter inmatningstariffen beräknats baserat på olika tariffnivåer som är förenliga med parkstorleken. Tabell 1 redovisar kostnadsintervallen för inmatningstariffen för regionnätet vilken inkluderar stamnätstariffens effektdel om regionnätet är ett överskottsområde. I beräkningarna har elområde 1 och 2 antagits utgöra överskottsområden och betalar därmed den fulla effekttariffen medan elområde 3 och 4 har antagits vara underskottsområde. Kunder som matar in el på regionnätet i elområde 3 och 4 antas därmed inte belastas av Svenska Kraftnäts effekttariff. Detta beräkningsförfarande har gjorts i syfte att förenkla beräkningen. I praktiken finns det dock normalt sett både produktion och konsumtion i regionnäten i de norra delarna av landet vilket innebär att producenterna inte fullt ut betalar den fulla effekttariffen till SvK. Vidare är det troligt att det finns vissa regionnät i elområde 3 som är överskottsområden och att producenterna därmed betalar en del av effekttariffen. Vidare har inte Svenska Kraftnäts energiavgift tagits med vid beräkningen av stamnäts- eller regionnätstariffen i Tabell 1 nedan. Detta har gjorts i syfte att underlätta jämförelsen med systemet i Norge. Tabell 1 redovisar även kostnadsintervallet för effekttariffen för en 100 MW vindkraftspark som matar in elen direkt på stamnätet. Detta innebär att vindkraftsparken måste betala de fulla effektavgifterna till SvK. Sammantaget varierar inmatningstariffen mellan 1,5 6,5 öre/kwh för inmatning på regionnätet (exklusive stamnätstariffens energiavgift) samt mellan 0,7-1,8 öre/kwh för stamnätet. Förklaringar till de stora variationerna är bl a att fasta kostnader i regionnätstariffen kan spridas på en högre elproduktion för större vindkraftsparker samt att stamnätstariffen varierar geografiskt: den är högre i norr än i söder. Det kan noteras att de beräknade inmatningstarifferna på regionnätet i elområde 3 och 4 är identiska i Tabell 1 nedan. Detta beror på att stamnätets effektavgift har antagits vara noll samtidigt som energiavgiften inte har inkluderats. 5

6 Tabell 1 Kostnadsintervall för inmatningstariffen till regionnätet samt stamnätet för olika vindparksstorlekar exklusive energiavgiften till stamnätet och regionnätet, S.Öre/kWh Anslutning direkt till regionnätet Anslutning direkt till stamnätet 100 MW 50 MW 20 MW MW 100 MW SE1 3,0 4,5 3,2 5,0 4,2 6,5 3,0 6,5 1,5 1,8 SE2 2,8 4,2 3,0 4,7 3,9 6,2 2,8 6,2 1,2 1,5 SE3 1,5 2,7 1,7 3,2 2,7 4,7 1,5 4,7 0,9-1,1 SE4 1,5 2,7 1,7 3,2 2,7 4,7 1,5 4,7 0,7-0,8 SE1-SE4 1,5 4,5 1,7 5,0 2,7 6,5 1,5 6,5 0,7-1,8 Källa: Bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB och Svenska Kraftnät Not: Regionnät i elområde 1 och 2 har antagits vara överskottsområden (ingen konsumtion) och betalar därmed den fulla effektavgiften till stamnätet. Regionnät i elområde 3 och 4 har antagits vara underskottsområden och att effektavgiften därmed är 0. Den i tabellen exkluderade energiavgiften till stamnätet uppgår som ovägt genomsnitt år 2012 till ca 2,5 öre/kwh i elområde 1, 1,5 öre/kwh i elområde 2, -1,1 öre/kwh i elområde 3 samt ca -2,2 öre/kwh i elområde 4. Beräkningarna avseende regionnätstariffen är baserade på Vattenfalls tariffer. Även om Vattenfall inte har regionnät i elområde 4 har ändå deras regionnätstariff tillämpats på det elområdet i syfte att få en grov uppskattning av inmatningstariffen i elområde 4. Att rapporten endast bygger på Vattenfalls inmatningstariffer till regionnätet beror på att det varit svårt att få tag på information från övriga regionnätsinnehavare. Detta beror i sin tur på att de övriga regionnätsinnehavarna tillämpar en individuell inmatningstariff (kanalprissättning). Vidare har endast kostnadsuppskattningen tagit hänsyn till själva inmatningstariffen och inte till anslutningstariffen eller eventuella kostnader som tillkommer för att förstärka nätet. 6

7 1 Inledning 1.1 Syfte Denna rapport har gjorts på uppdrag av Statnett. Syftet med rapporten är att redovisa storleken och intervallet för inmatningstariffen på regionnätet i olika delar av Sverige samt för några typiska vindkraftsparker. 1.2 Metod och avgränsningar Beräkningar av inmatningstariffen till regionnätet har gjorts utifrån Vattenfalls publicerade kapacitetstariffer samt Svenska Kraftnäts (SvK) effekt- och energitariffer. I syfte att öka jämförbarheten med systemet i Norge har energiavgiften i stamnätet, vilken representerar kostnader för upphandling av förlustkraft, inte tagits med vid beräkning av inmatningstariffen på region- och stamnät. Även om Vattenfall inte har regionnät i elområde 4 har ändå deras regionnätstariff tillämpats på det elområdet i syfte att få en grov uppskattning av inmatningstariffen i elområde 4. I beräkningen har endast hänsyn tagits till inmatningstariffen och inte till anslutningstariffen. Att rapporten endast bygger på Vattenfalls inmatningstariffer till regionnätet beror på att det varit svårt att få tag på information från övriga regionnätsinnehavare. Detta beror i sin tur på att de övriga regionnätsinnehavarna tillämpar en individuell inmatningstariff (kanalprissättning). I Sverige finns det fem stycken regionnätsinnehavare. Dessa utgörs av Vattenfall Eldistribution AB, E.ON elnät Sverige AB, Fortum distribution AB, Skellefteå Kraft Elnät AB samt Laforsens Produktionsnät AB varav de tre förstnämnda äger större delen av de svenska regionnäten. 7

8 2 Bakgrund 2.1 Allmänt Regionnäten överför el från stamnätet till lokalnäten och finns inom spänningsnivåerna (20) kv. De vanligaste nivåerna är kv och 130 kv. Regionnätens 130 kv ledningar är standard i västra Sverige medan 70 kv ledningar är standard i östra Sverige. I allmänhet krävs att större vindkraftverk (25 MW och uppåt) ansluts till regionnätet. För anslutning till stamnätet krävs en installerad transformatoreffekt på minst 100 MW för 220 kv nätet och 300 MW för 400 kv. I dagsläget utgörs Skellefteå krafts och Fortums gemensamma projekt Blaiken ett exempel på ett vindkraftsprojekt som kommer att bli direktansluten till stamnätet (400 kv). Elproducenter betalar dels en anslutningsavgift (individuell engångsavgift) dels en inmatningstariff (löpande kostnad) för att få mata in el på nätet. I denna rapport behandlas endast inmatningsavgifter. Nätföretagen i Sverige beslutar själva om inmatningstarifferna, men de skall vara skäliga och spegla placeringen och kostnaden i nätet. I Sverige förekommer/har förekommit två typer av inmatningstariffer för inmatning av el till regionnät: punkttariffer och kanaltariffer där den senare tariffsättningen är den vanligaste. 2.2 Nättariffer för inmatning av el till regionnätet Punkttariff En punkttariff bestäms per anslutningspunkt och baseras på energi- och effektförhållandena i den anslutna punkten Kanaltariff Kanaltariffer beror av anläggningens nyttjande av nätet, dvs. hur stor del av kostnaderna som en anläggning orsakar. Det beräknas en kanal från anslutningspunkten till en punkt i elnätet kallad balanspunkt, d v s en punkt där den inmatade effekten är försumbart liten jämfört med övrigt effektflöde på nätet. Elproduktionsanläggningen betalar sin andel av överföringskostnaderna från inmatningspunkten till balanspunkten. Överföringskostnaderna är lika med summan av: Summan av kapital-, drift-, förlust-, och underhållskostnader i proportion till producentens nyttjande samt Kostnader för stamnätet Inmatnings- och uttagsmönstret i ett elnät varierar över tiden, varför också kanaltariffens ingående parametrar måste revideras med jämna mellanrum. Framtagande av en kanaltariff är komplext och i sin natur alltid individuell. 8

9 3 Vattenfalls inmatningstariffer på regionnätet Vattenfalls regionnät är uppdelade i tre tariffområden: Norrbotten, mellersta Norrland samt Syd- och Mellansverige. Skillnader i tariffer mellan områdena beror endast av Svenska Kraftnäts nord-sydligt differentierade avgifter över Sverige för nättjänster på stamnätet. I följande text beskrivs de komponenterna som ingår i Vattenfalls inmatningstariff till regionnätet. I kapitel 4 har Sweco beräknat tariffen på regionnätet enligt följande: Total regionnätstariff (utan förluster)= kapacitetsavgift + fackavgift + effektavgift till SvK 3.1 Schabloniserade avgifter För kapacitetsrelaterade kostnader på regionnätet tillämpar Vattenfall sedan 2011 en schabloniserad kanalprissättning. Tariffen är en medelvärdesbildning per tariffnivå av samtliga tidigare (före 2011) tillämpade individuella kanaltariffer. Kapacitetsavgifterna utgörs av: Mätavgift Täcker kostnader för mätning Fast avgift Effektavgift Avståndsberoende tariff I Tabell 2 redovisas Vattenfalls kapacitetsavgifter för år Tabell 2 Vattenfalls kapacitetsavgifter Mätavgift SEK / år Fast avgift SEK / år Effektavgift SEK / kw/år Avståndsberoende* effektavgift SEK / kw, km, år PL1 ( kv) PT1 (40-10 kv) PL2 (50-20 kv) PT2 (20-6 kv) PT12 (20-10 kv) Källa: Vattenfall Eldistribution AB, Tillämpningsbestämmelser Regionnätstariffer, gällande från *Med avstånd avses fågelvägsavståndet från anslutningspunkten till närmast belägna stamnätspunkt ansluten till Vattenfalls regionnät 9

10 Varje anslutningspunkt prissätts enligt det tariffalternativ som svarar mot respektive anslutningspunkts strukturella anslutning till regionnätet. Nedanstående text beskriver de olika tariffalternativen utifrån en vindkraftsproducents perspektiv: Tariffnivå PL1 ges vindkraftsproducenter med egna produktionsnät och som själva transformerar upp spänningen till kv. Typiskt sett stora vindkraftsparker större än 50 MW Tariffnivå PT1 ges till vindkraftsproducenter som matar in kraften till underliggande nät (40-10 kv) i förhållande till regionnätet och där Vattenfall själva transformerar upp spänningen till kv. Annorlunda uttryckt så gäller tariffen för spänningsintervallet kv direkt efter nedtransformering från kv. Denna tariff kan användas för vindkraftsparker från 10 MW och uppåt Tariffnivå PL2 ges vindkraftsproducenter med egna produktionsnät och som själva transformerar upp spänningen till kv. Vattenfalls egna kv nät betraktas alltså som regionnät. Enligt uppgifter per telefon från Vattenfall kan man inte ansluta mer än MW Tariffnivå PT2 ges till vindkraftsproducenter som matar in kraften till underliggande nät (20-6 kv) i förhållande till regionnätet och där Vattenfall själva transformerar upp spänningen till kv. Annorlunda uttryckt så gäller tariffen för spänningsintervallet 20-6 kv direkt efter nedtransformering från kv. Enligt uppgifter per telefon från Vattenfall kan man inte ansluta mer än MW Tariffnivå PT12 ges till vindkraftsproducenter som matar in kraften till underliggande nät (20-10 kv) i förhållande till regionnätet och där Vattenfall själva transformerar upp spänningen till kv. Annorlunda uttryckt så gäller tariffen för spänningsintervallet kv direkt efter nedtransformering från kv. Denna tariff kan användas för vindkraftsparker från 0 MW och uppåt. I Figur 1 redovisas Vattenfalls tariffstruktur för regionnätet grafiskt. 10

11 Figur 1 Vattenfalls tariffstruktur 3.2 Individuella avgifter Avgifter/ersättning för ökade/minskade energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i regionnätet Produktionens påverkan på energiförlusterna på Vattenfalls regionnät beräknas normalt individuellt per inmatningspunkt. Kostnaden divideras med normalårsproduktion i respektive inmatningspunkt, vilket ger en överföringsavgift i öre/kwh. Om inmatningen reducerar förlusterna på regionnätet har producenten rätt enligt lagen till en ersättning som motsvarar värdet av minskade energiförluster. Kostnadsreduktionen divideras med normalårsproduktion i respektive inmatningspunkt, vilket ger en negativ överföringsavgift i öre/kwh. Enligt uppgifter från Vattenfall kan dessa variera mellan +2 öre/kwh till 4 (producenten ersätts) öre/kwh. I regel ligger dock denna avgift mellan 0 till -1 öre/kwh. I den senare 11

12 beräkningen har förlustavgiften hållits utanför analysen d v s vi har antagit att denna avgift ligger på 0 öre/kwh Effektavgifter samt energiavgifter mot Svenska Kraftnät Kapacitetsavgifter för inmatning till Svenska Kraftnäts stamnät fördelas enligt nettoprincipen mellan inmatningskunder. Det innebär att kostnaden för inmatning till stamnätet fördelas proportionellt mellan aktörer på regionnätet som matar in el till regionnätet. Kundens årseffektavgift för stamnät motsvarar en angiven procentsats av Vattenfalls preliminära effektavgifter till Svenska Kraftnät för inmatning i berörd/a stamnätspunkt/er. I ett regionnät som är ett överskottsområde med exempelvis 400 MW produktion samt 300 MW konsumtion måste regionnätsinnehavaren lösa ett effektabonnemang på 100 MW mot SvK. Kostnaden för detta abonnemang fördelas på varje producent utifrån dess installerade effekt. Om exempelvis en vindkraftspark på 100 MW tillkommer måste regionnätsinnehavaren teckna ett avtal med SvK på totalt 200 MW. I ett regionnät med överskott innebär sålunda att årseffektavgiften för stamnät höjs för alla producenter om ny produktion tillkommer i området. Om produktionen understiger användningen och att detta inte förändras av att en vindkraftpark tillkommer kommer effekttariffen att vara noll. Vattenfalls överföringsavgifter till överliggande nät fördelas enligt bruttoprincipen mellan inmatningskunder. Det innebär att varje inmatad kwh från regionnätet erlägger energiavgifter enligt Svenska Kraftnäts aktuella avgifter för inmatning till överliggande stamnät enligt tidigare bestämda stamnätspunkt/er. Energiavgiften till SVK är till för att finansiera kostnader kopplade till upphandling av förlustkraft. Både effekttariffen och energiavgiften varierar beroende var i landet inmatningen görs. Tarifferna är högre i norr än i söder. I Tabell 3 nedan presenteras ett ovägt genomsnitt för effekt- och energiavgiften år Tabell 3 Ovägt genomsnitt för effekt- och energiavgift per elområde 2012 Effektavgift (SEK/kW) Energiavgift (SEK/MWh) SE1 45,0 25,3 SE2 37,2 14,9 SE3 27,7-11,3 SE4 20,9-22,3 Källa: Swecos bearbetningar av data från SVK Årseffektavgift för uppsamlingsnät för vindkraft Där Vattenfalls regionnät äger uppsamlingsnät för vindkraft eller annan småskalig produktion gäller framtagen tariff för kapacitetsavgifter på regionnätet i uppsamlingsnätets centrala punkt. För själva uppsamlingsnätet bestämmer Vattenfall en tilläggsavgift i SEK / kw. 12

13 3.2.4 Fackavgift Fackavgift erläggs i de fall kunden i anslutningspunkten nyttjar ett ledningsfack för sin/sina utgående ledningar. Denna avgift utgör generellt sett en liten del av den totala inmatningskostnaden. Tabell 4 nedan redovisar Vattenfalls fackavgifter år Tabell 4 Vattenfalls fackavgifter år kv 70 kv 40 kv kv 10 kv 1000 SEK/år/Fack Källa: Vattenfall Eldistribution AB, Regionnätstariffer Avgiftsreduktion för historiskt erlagda anslutningsavgifter För kunder som vid nyanslutning eller vid ökning av anslutningens omfattning erlagt anslutningsavgifter gäller att kundens nätavgift ska reduceras under en period av 30 år med avseende på kapitalårskostnader enligt vissa regler Effektersättning Inmatningspunkt får en ersättning om produktionsanläggningen kan hålla en lägsta produktion under vardagar kl under perioderna januari-mars och novemberdecember. 13

14 4 Beräkningar av inmatningstariffen I denna del presenteras generiska beräkningar av inmatningstariffen baserade på Vattenfalls regionnätstariffer samt effektavgiften till SvK. Energiavgiften till SvK är inte inkluderad i beräkningen. 4.1 Förutsättningar Vattenfall har regionnät i elområde 1, 2 och 3. Vi har även gjort en hypotetisk beräkning av regiontarifferna i elområde 4. Detta innebär att vi utgår från Vattenfalls regionnätstariffer för de övriga elområdena men tillämpar SvK:s stamnätstariff för elområde 4. Regionnätstarifferna baseras på Vattenfalls tariffnivå för år 2012 medan stamnätets effekttariffer baseras på SvK:s tariffer för år Vi har gjort beräkningar för regionnätstarifferna för olika elområden där vi varierar antagandena för: Fullasttimmar 2500 eller 3000 fullasttimmar Storlek på vindkraftspark Här utgår vi från en park på 100, 50 respektive 20 MW Val av tariffnivå denna begränsas av storleken på parken För en 100 respektive 50 MW vindkraftspark kan tre olika tariffnivåer komma ifråga: PL1, PT1 samt PT12. I figurerna nedan är dessa benämnda som Tariff kv, Tariff kv samt Tariff kv För en 20 MW vindkraftspark kan fyra olika tariffnivåer komma ifråga: PT1, PL2, PT2 samt PT12. I figurerna nedan är dessa benämnda som Tariff kv, Tariff kv, Tariff 20-6 kv samt Tariff kv Faktorer som inte varieras är: Avstånd till stamnät från inmatningspunkt i regionnätet (40 km). I realiteten varierar troligtvis avståndet till stamnätet beroende på var i landet en vindkraftspark ansluts. Valet av 40 kilometer som avstånd till stamnät från inmatningspunkt bygger på ett antagande att en större andel av den tillkommande installerade vindkapaciteten förläggs norrut med ökade avstånd till stamnätet som följd. I en senare beräkning varieras detta dock. Antal fack i ställverket här har vi antagit 1 fack Effekttariffen till SvK är beroende av var i landet inmatningen sker samt huruvida kraftbalansen i det givna regionnätet ser ut. Effekttariffen tas ut på netto inmatning från regionnätet till stamnätet. I ett fall där produktionen överstiger användningen innebär ett kapacitetstillskott i form av en vindkraftspark att denna får bära andelen av den totala kostnaden av effekttariffen vid inmatning i stamnätet. Om produktionen understiger användningen och att detta inte förändras av att en vindkraftpark tillkommer kommer effekttariffen att vara noll. 14

15 I syfte att underlätta beräkningen har följande antagits: Regionnät i elområde 1 och 2 är överskottsområde och där tillkommande produktion betalar den fulla effekttariffen till SVK Regionnät i elområde 3 och 4 antas vara underskottsområde och där tillkommande produktion inte betalar någon effekttariff. I beräkningen ingår inte anslutningskostnaden samt kostnaden för en eventuell förstärkning av nätet på grund av en tillkommande vindkraftspark. Avgifter/ersättning för ökade/minskade energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i regionnätet har hållits utanför analysen. I realiteten finns det endast ett fåtal områden i Norrland som endast har produktion och ingen konsumtion och sålunda får betala den fulla effekttariffen till SvK. I de flesta fall betalar producenter i elområde 1 och 2 en effekttariff till SvK som understiger 100 % av SvK:s effekttariff då dessa områden har en viss elanvändning. I praktiken finns det troligtvis vissa regionnät med överskott även i elområde 3 och vars elproducenter därmed får betala en viss kapacitetsavgift för inmatning mot stamnätet. Eftersom ingen information har kunnat fås angående andelen av effekttariffen som varje producent får betala till SvK i varje elområde har, som tidigare nämnts, det i beräkningen antagits att producenter som matar in i ett regionnät i elområde 1 och 2 får betala den fulla effekttariffen till SvK. Producenter som matar in i regionnät som ligger i elområde 3 och 4 antas inte betala någon effekttariff till SvK. Detta ger en stiliserad bild som i viss mån överdriver kostnaden för inmatning i elområde 1 och 2 med avseende på effekttariffen medan det motsatta är sant för inmatning i elområde 3 och 4. Sammantaget ingår följande komponenter i beräkningen: Total regionnätstariff (utan förluster)= kapacitetsavgift + fackavgift + effektavgift till SvK 4.2 Beräknade inmatningstariffer i regionnätet I Figur 2 nedan redovisas de beräknade inmatningstarifferna för en 100 MW vindkraftspark i olika elområden med olika tariffnivåer. Varje stapel representerar inmatningstariffen för en 100 MW vindkraftspark placerad i ett specifikt elområde (SE1-SE4), med 2500 eller 3000 fullasttimmar (FL2500 respektive FL3000) samt för olika tariffnivåer (Tariff kv, Tariff kv samt Tariff kv). Beteckningen under den första stapeln till vänster i figuren, SE1FL2500Tariff kv, betyder alltså den beräknade inmatningstariffen för en 100 MW vindkraftspark i SE1 med 2500 fullasttimmar som betalar tariffnivån för kv d v s tariffnivån PL1. Sammantaget kan det sägas att avgifterna till stamnätet (exklusive energiavgiften) som mest utgör 50 % av de totala inmatningskostnaderna i de norra delarna av landet. Antagandet att inmatning i de södra delarna av landet (SE3-SE4) inte betalar någon effektavgift till SVK innebär att de totala inmatningskostnaderna för dessa delar av landet blir tämligen låga. 15

16 Figur 2 Beräknade inmatningstariffer för en 100 MW vindkraftspark per elområde i regionnätet, olika fullasttimmar uppdelat på SvK:s effekttariff samt Vattenfalls kapacitetstariffer, S.Öre/kWh Källa: Bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB och Svenska Kraftnät För att underlätta jämförelsen redovisas också de totala inmatningstarifferna för en 100 MW vindkraftspark, d v s summan av SvK:s effektavgift samt Vattenfalls kapacitetstariffer i Figur 3 nedan. Sammantaget ligger dessa i ett intervall mellan 1,5 till 4,5 öre/kwh beroende på elområde, vald tariffnivå samt fullasttimmar. 16

17 Figur 3 Totalt beräknade inmatningstariffer för en 100 MW vindkraftspark per elområde i regionnätet, olika fullasttimmar samt olika tariffnivåer, S.Öre/kWh Källa: Bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB och Svenska Kraftnät I Figur 4 och Figur 5 nedan redovisas de beräknade inmatningstarifferna för en 50 MW vindkraftspark i olika elområden med olika tariffnivåer. Sammantaget kan det sägas att de totala inmatningstarifferna stiger på grund av att de fasta kostnaderna måste spridas över en lägre elproduktion relativt fallet med en 100 MW vindkraftspark. De totala inmatningstarifferna varierar mellan 1,7 till 5,0 öre/kwh beroende på elområde, vald tariffnivå samt fullasttimmar. 17

18 Figur 4 Beräknade inmatningstariffer för en 50 MW vindkraftspark per elområde i regionnätet, olika fullasttimmar uppdelat på SvK:s effekttariff samt Vattenfalls kapacitetstariffer, S.Öre/kWh Källa: Bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB och Svenska Kraftnät 18

19 Figur 5 Totalt beräknade inmatningstariffer för en 50 MW vindkraftspark per elområde i regionnätet, olika fullasttimmar samt olika tariffnivåer, S.Öre/kWh Källa: Bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB och Svenska Kraftnät I Figur 6 och Figur 7 nedan redovisas de beräknade inmatningstarifferna för en 20 MW vindkraftspark i olika elområden med olika tariffnivåer. Sammantaget kan det sägas att de totala inmatningstarifferna per kwh stiger på grund av att de fasta kostnaderna måste spridas på en lägre produktion. Det bör noteras att en viktig kostnadsdrivande komponent utgörs av den avståndsberoende avgiften i kapacitetstariffen vilken blir proportionellt mycket större i förhållande till den samlade elproduktionen. Av kostnadsskäl är det troligtvis inte vanligt att placera en 20 MW vindkraftspark så långt som 40 km från närmaste stamnät. Beräkningen har dock tagits med i syfte att öka jämförbarheten med de övriga beräkningarna. De totala inmatningstarifferna varierar mellan 2,7 till 6,5 öre/kwh beroende på elområde, vald tariffnivå samt fullasttimmar. 19

20 Figur 6 Beräknade inmatningstariffer för en 20 MW vindkraftspark per elområde i regionnätet, olika fullasttimmar uppdelat på SvK:s effekttariff samt Vattenfalls kapacitetstariffer, S.Öre/kWh Källa: Bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB och Svenska Kraftnät 20

21 Figur 7 Totalt beräknade inmatningstariffer för en 20 MW vindkraftspark per elområde i regionnätet, olika fullasttimmar samt olika tariffnivåer, S.Öre/kWh Källa: Bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB och Svenska Kraftnät I syfte att belysa konsekvenserna på inmatningstariffen i regionnätet av olika avstånd från inmatningspunkt till stamnät redovisas några beräkningsfall för detta. Fyra olika avstånd har tagits med i beräkningen, 80, 40, 20 samt 10 kilometer från inmatningspunkt till stamnät. I beräkningsfallet har det antagits en fullasttid (FLH) på 2500 respektive 3000 timmar om året. För beräkningsexemplet med en 100 respektive 50 MW vindkraftspark utgås från samma tariffnivå (PL1). För exemplet med en 20 MW vindkraftspark har två fall beräknats med olika tariffnivåer, PT1 samt PL2. Endast själva kapacitetstariffen i regionnätet har beräknats vilket, liksom tidigare, bygger på Vattenfall Eldistributions kapacitetsrelaterade avgifter. Sammantaget kan det sägas att den avståndberoende tariffen utgör en betydelsefull komponent i den sammanlagda kapacitetstariffen på regionnätet. Även om en liten vindkraftspark av kostnadsskäl troligtvis inte placeras långt från stamnätet har ändå beräkningsexemplet redovisats för att få fram ett utfallsrum. 21

22 Figur 8 Kapacitetstariffer i regionnätet för en 100 MW vindkraftspark med olika avstånd från inmatningspunkt till stamnätet, 2500 FLH, tariffnivå PL1, S.Öre/kWh Källa: Swecos bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB Figur 9 Kapacitetstariffer i regionnätet för en 100 MW vindkraftspark med olika avstånd från inmatningspunkt till stamnätet, 3000 FLH, tariffnivå PL1, S.Öre/kWh Källa: Swecos bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB 22

23 Figur 10 Kapacitetstariffer i regionnätet för en 50 MW vindkraftspark med olika avstånd från inmatningspunkt till stamnätet, 2500 FLH, tariffnivå PL1, S.Öre/kWh Källa: Swecos bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB Figur 11 Kapacitetstariffer i regionnätet för en 50 MW vindkraftspark med olika avstånd från inmatningspunkt till stamnätet, 3000 FLH, tariffnivå PL1, S.Öre/kWh Källa: Swecos bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB 23

24 Figur 12 Kapacitetstariffer i regionnätet för en 20 MW vindkraftspark med olika avstånd från inmatningspunkt till stamnätet, 2500 FLH, tariffnivå PT1, S.Öre/kWh Källa: Swecos bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB Figur 13 Kapacitetstariffer i regionnätet för en 20 MW vindkraftspark med olika avstånd från inmatningspunkt till stamnätet, 3000 FLH, tariffnivå PT1, S.Öre/kWh Källa: Swecos bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB 24

25 Figur 14 Kapacitetstariffer i regionnätet för en 20 MW vindkraftspark med olika avstånd från inmatningspunkt till stamnätet, 2500 FLH, tariffnivå PL2, S.Öre/kWh Källa: Swecos bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB Figur 15 Kapacitetstariffer i regionnätet för en 20 MW vindkraftspark med olika avstånd från inmatningspunkt till stamnätet, 3000 FLH, tariffnivå PL2, S.Öre/kWh Källa: Swecos bearbetningar av data från Vattenfall Eldistribution AB 25

26 4.3 Beräkningar av stamnätstariffen Som tidigare har nämnts kan stora vindkraftsparker, över 100 MW, direktkopplas till stamnätet och därmed undgå avgifterna från regionnätet. Ett exempel utgörs av Svevind som planerar en mycket stor vindkraftspark i närheten av Piteå (elområde 1). Utifall projektet skulle byggas kommer den att direktkopplas till stamnätet. Första etappen utgörs av ca 1000 MW med en beräknad årsproduktion på 3 TWh. Det finns också planer på en etapp 2 vilket skulle innebära ytterligare 1120 MW kapacitetstillskott med en beräknad årsproduktion på 3,5 TWh. I nedanstående beräkningsfall har inmatningskostnaden för en 100 MW park beräknats för respektive prisområde samt med 2500 respektive 3000 fullasttimmar. Inga anslutnings/förstärkningskostnader har tagits med i beräkningen. Vidare har inte energiavgiften tagits med i beräkningarna. Eftersom kraften matas in direkt på stamnätet betalas de fulla effektavgifterna till SvK. Detta till skillnad från inmatning från regionnät till stamnätet där nettokostnaderna betalas. En park på 100 MW som matar in direkt till stamnätet måste alltså betala för ett effektabonnemang på 100 MW. Typiskt sett brukar elproduktionsanläggningar vara tvungna att teckna ett uttagsabonnemang till SvK för att täcka uttag vid revision (exempelvis kärnkraften). Effekten på uttagsabonnemanget brukar uppgå till en mindre del av inmatningsabonnemanget. I beräkningen tas inte denna kostnad med. Sammantaget varierar inmatningskostnaderna till stamnätet mellan 0,7 till 1,8 öre/kwh beroende på var i landet parken kopplas in samt antal fullasttimmar. Figur 16 Inmatningskostnaderna för en 100 MW vindkraftpark som direktkopplas till stamnätet, S.Öre/kWh Källa: Svenska Kraftnät 26

27 5 Placering av framtida vindkraft i Sverige Den framtida placeringen av ny vindkraft kommer att påverka inmatningstarifferna för dessa projekt. Nyinvesteringar i förnybar elproduktion i Sverige drivs av elcertifikatsystemet. Målet, inom ramen för det gemensamma elcertifikatsystemet med Norge, är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh räknat mellan 2012 till År 2011 uppgick den svenska vindkraftsproduktionen till 6,2 TWh varav 7 % kom från elområde 1, 19 % från elområde 2, 44 % från elområde 3 samt 30 % från elområde 4 1. Sweco Energy Markets bedömer att den svenska vindkraftsproduktionen uppgår till 12,7 TWh år 2020 och där en ökande andel av nyinvesteringarna i landbaserad vindkraft förläggs norrut. I dagsläget finns det endast havsbaserad vindkraft i elområde 3 samt i elområde 4. Sweco Energy Markets har endast antagit att en ny havsbaserad vindkraftpark tillkommer i form av det beslutade Kårehamn projektet vilket blir klart under 2013 (48 MW) och som förläggs till elområde 4. Att ingen ny havsbaserad vindkraft antas tillkomma utöver Kårehamn projektet är att billigare potential antas finnas i form av landbaserad vind. Skälet till att en ökande andel landbaserad vind antas förläggas i norr beror på att de södra delarna är mer tättbefolkade och att konkurrensen om land ökar i takt med att ny vindkraft byggs ut i dessa områden. Vidare finns det skäl att tro att obalanskostnaderna ökar i högre grad i speciellt elområde 4 då ny vindkraft byggs ut. Samtidigt bör det påpekas att nättarifferna är lägre i söder och att elpriserna i budområde 4 kan förväntas vara marginellt högre än i de norra delarna. Sammanfattningsvis har vi antagit att fördelningen av vindkraft år 2020 är enligt följande (landbaserad inom parentes): Elområde 1: 14 % (15 %) Elområde 2: 33 % (35 %) Elområde 3: 29 % (30 %) Elområde 4: 23 % (20 %) I Figur 17 nedan redovisas fördelningen och produktionen från vind år 2011 samt år Data för vindkraftens årsproduktion från SvK. 27

28 Figur 17 Fördelning av vind samt TWh, 2011 och 2020 Källa: SvK samt prognos av Sweco Energy Markets I Figur 18 nedan redovisas förändringen av vindkraftsproduktion, både i absoluta termer och i procent, mellan 2011 och 2020 fördelat per elområde. Den stora procentuella ökningen i norr reflekterar Sweco Energy Markets antagande att en allt större andel av den tillkommande vindkraften förläggs norrut. Samtidigt bör det påpekas att ökningen sker från relativt låga nivåer. Figur 18 Ökning år 2020 jämfört med 2011 i vindkraftsproduktion i respektive elområde, TWh och % Källa: Prognos av Sweco Energy Markets 28

29 6 Stamnätstariffens framtida utveckling Svenska Kraftnät har i rapporten Stamnätstariffens utveckling redovisat en prognos för stamnätstariffens framtida utveckling 2. Omfattande investeringar i ny nätinfrastruktur gör att tariffen förväntas öka under åren Enligt SvK bedöms effektavgiften öka med 6,3 % år 2013 relativt nivån år För år 2014 prognostiseras effektavgiften öka med 7,3 % jämfört med år 2013 medan ökningen bedöms uppgå till 17,7 % år 2015 relativt nivån år Sammantaget kan det konstateras att effektavgiften bedöms öka under de kommande åren på grund av ökande investeringar i stamnätet. I sammanhanget bör det dock framhållas att dessa prognoser är behäftade med flera osäkerheter. 2 SvK 2012/758, Stamnätstariffens utveckling ,

30 About Sweco Sweco s experts are working together to develop total solutions that contribute to the creation of a sustainable society. We call it sustainable engineering and design. We make it possible for our clients to carry out their projects not only with high quality and good economy but also with the best possible conditions for sustainable development. With around 7,000 employees, Sweco is among the largest players in Europe and a leader in several market segments in the Nordic region and Central and Eastern Europe. Sweco Energy Markets delivers value to our clients through deep insights on energy markets. We work with market design, regulation and market analysis. We support a continuous development of the market and help our clients to effectively participate on the energy markets. Sweco Gjörwellsgatan 22 P.O. Box SE Stockholm, Sweden Telephone Fax Sweco Energuide AB Reg. No Stockholm Member of the Sweco group