Planerad ny kraftledning mellan vindkraftsparken Stöllsäterberget och Lindmon transformatorstation. Samrådsunderlag. April 2017

Transkript

1 Planerad ny kraftledning mellan vindkraftsparken Stöllsäterberget och Lindmon transformatorstation Samrådsunderlag April 2017

2 2(14) Inneha ll Inledning... 3 Bakgrund och syfte... 3 Koncessionsansökan... 3 Studerade alternativa ledningsstråk... 4 Beskrivning av de fyra stråken och kabelalternativet... 4 Stråk A ljusblå Stråk B lila Stråk C ljusröd Stråk D grön Markkabel grå linje Nollalternativ... 5 Tekniskt utförande... 5 Luftledning... 5 Markkabel... 6 Områdesbeskrivning... 6 Kommunala planer... 7 Riksintressen och naturreservat... 7 Landskapsbild... 8 Naturvärden... 8 Kulturmiljövärden... 9 Markanvändning... 9 Bebyggelse... 9 Rekreation och friluftsliv Förutsedd miljöpåverkan Påverkan på landskapsbilden Natur- och kulturmiljövärden Markanvändning Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Rekreation och friluftsliv Jämförelse mellan olika ledningsalternativ Tidplan... 14

3 3(14) Inledning Bakgrund och syfte Ny kraftledning Stöllsäterberget - Lindmon wpd driver ett vindkraftsprojekt beläget på Stöllsäterberget på gränsen mellan Torsby och Malung- Sälens kommuner. Projektet drivs genom projektbolaget wpd Onshore Stöllsäterberget AB. Bolaget har sedan februari 2016 ett lagakraftvunnet tillstånd för en vindkraftspark med högst 15 vindkraftverk inom ett fastställt projektområde. Vindkraftsparken behöver anslutas till det regionala elnätet vilket planeras att göras genom att anlägga en 170 kv ledning till närmaste transformatorstation belägen i Lindmon i närheten av Klarälven, se figur 1. För uppförande av denna kraftledning behöver tillstånd sökas, en så kallad nätkoncession för linje, hos Energimarknadsinspektionen (Ei). Detta dokument utgör samrådsunderlag inför framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och koncessionsansökan för ledningen. Den föreslagna ledningen är i sin helhet belägen i Torsby kommun, Värmlands län. Anslutningsledningen planeras att ägas och drivas av Ellevio AB, som i samarbete med wpd Scandinavia AB tar fram underlag för ansökan. Anslutningsledningen omfattar inte någon intern anslutning av de separata vindkraftverken inom vindkraftsparken, vilket utförs genom ett så kallat icke koncessionspliktigt nät (IKN). Den förväntade elproduktionen i vindkraftspark Stöllsäterberget förutsätter krav på kapaciteten hos en 170 kv ledning. Om den förväntade elproduktionen av någon anledning skulle bli lägre än planerat kan en anslutning genomföras med en 36 kv-ledning. Skillnaderna mellan de båda spänningsalternativen beskrivs i samrådsmaterialet. Parallellt med samrådsprocessen pågår detaljstudier av teknik och ekonomi för de olika alternativen så att ett slutligt förslag kan presenteras i koncessionsansökan. Samråd Detta samrådsmaterial utgör underlag för samråd och Ellevio vill härmed samråda kring föreslagna ledningsalternativ med Länsstyrelsen i Värmlands län, och med Torsby kommun. Samrådshandlingen avser även samråd med ägare och innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter, övriga särskilt berörda enskilda, organisationer såsom jaktlag och intresseföreningar, samt berörda myndigheter enligt 6 kap. 4 miljöbalken och ellagen. Efter samråd sammanställs en samrådsredogörelse som sänds till länsstyrelsen för beslut om projektet innebär betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer en ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att tas fram. När koncessionsansökan inklusive MKB för ny linje är framtagen skickas dessa till Ei för prövning. Koncessionsansökan För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs enligt ellagen en nätkoncession för linje. Koncessionsansökan lämnas till Ei som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, samrådsredogörelse, MKB och karta. Ett koncessionsbeslut ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Ellevio strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet och markupplåtelseavtalen kommer att ligga till grund för den ledningsrätt som Ellevio ansöker om hos Lantmäterimyndigheten.

4 4(14) Studerade alternativa ledningsstråk Mellan projektområdet på Stöllsäterberget och Lindmon transformatorstation planerar Ellevio att bygga en ledning med en konstruktionsspänning på 170 kv. Ellevio har tagit fram fyra översiktliga stråk där luftledningar kan placeras, se figur 1. Stråken har utformats för att undvika bebyggelse, naturreservat och sjöar. Stråken undviker även bergstoppar för att minska risken för att ledningen skadas av blixtnedslag och för att minska påverkan på landskapsbilden. Ett förslag med markkabel har studerats, vilken huvudsakligen följer befintliga skogsbilvägar. Ellevio och wpd vill samråda med markägare, myndigheter och andra berörda om de alternativa sträckningarna. Utifrån resultat vid samråd utses ett huvudalternativ, där riktade fältinventeringar utförs och ett slutligt förslag på ledningsdragning anges i koncessionsansökan. De fem olika alternativen visualiseras nedan, med luftledningsstråk markerade i olika färger och en markkabel, markerad med grått. Dessa stråk är olika exempel på möjlig dragning och den slutliga ledningsdragningen kan komma att kombinera flera olika alternativ. Utifrån vad som framkommer under samråd och vid djupstudier kan den slutliga ledningsdragningen exempelvis komma att börja i stråk A närmast Lindmon, växla över till stråk C i mitten och ansluta till Stöllsäterberget inom stråk D. Stråken kan alltså komma att kombineras fritt mellan Lindmon och projektområdet. Figur 1. Översiktlig karta över de fyra alternativa ledningsstråken och kabelalternativet. Beskrivning av de fyra stråken och kabelalternativet Stråk A ljusblå. Från Lindmon transformatorstation går stråket österut till väg E45/E16. Denna väg följs sedan under ca 4 km innan stråket viker söderut mellan Kampåsens naturreservat och Normyrarnas naturreservat. Sydväst om Granbergs naturreservat viker Stråk A av österut till vindkraftsparken.

5 5(14) Stråk B lila. Stråk B följer huvudsakligen Stråk A men går söder om Väberget och inte längs väg E45/E16. Stråk C ljusröd. Stråk C följer en sydligare sträckning österut än stråk A och gör en sväng mellan Kampåsens naturreservat och Fänstjärnsskogens naturreservat, och går slutligen österut till vindkraftverken söder om stråk A. Stråk C är det kortaste stråket och denna luftledning tar minst markyta i anspråk. Stråk D grön. Stråk D utgår från stråk C men går istället söder om Fänstjärnsskogens naturreservat och fortsätter österut mellan den lilla sjön Fänstjärnen och Skavåsens naturreservat. Närmare vindkraftsparken går stråket söder om stråk C och undviker ett område med biotopskydd, se även figur 3. Markkabel grå linje. Kabelalternativet planeras huvudsakligen längs befintliga skogsbilvägar men ca 5 km markabel behöver anläggas över våtmarker och genom skogsmark. En markförlagd ledning medför tekniskt komplicerade passager under E45/E16 och under vattendragen Värån och Halgån. Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär nollalternativet att naturmiljön och landskapsbilden blir oförändrad. Skogsavverkning och anläggande av skogsbilvägar kan dock oberoende av projektet komma att genomföras av markägare. Nollalternativet innebär att den planerade och tillståndsgivna vindkraftsparken inte kan anslutas till det regionala elnätet i Lindmon, vilket är den samhällsekonomiskt mest fördelaktiga anslutningsmöjligheten för vindkraftsprojektet. Omöjliggörande av elanslutning innebär i sin tur att den förnybara elproduktionen som vindkraftsparken kan bidra med inte tillvaratas och att regionala arbetstillfällen och andra ekonomiska fördelar går förlorade. I ett större perspektiv innebär en förlust av ca 150 GWh förnybar elproduktion att samma el riskeras att produceras med fossil elproduktion, med tillhörande utsläpp av svavel och koldioxid. Tekniskt utförande När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga regionnätsledningar (30 kv- 170 kv) som luftledning, då det är den i särklass mest driftsäkra och samhällsekonomisk lämpligaste utformningen för regionnätet. Ett markkabelalternativ bedöms inte som ett rimligt alternativ i detta projekt, men det har tagits med i detta samrådsunderlag som ett utrett alternativ. Tekniken för de alternativa utformningarna beskrivs nedan. Luftledning I norra Värmland är regionnätet byggt med 170 kv konstruktionsspänning vilket gör att den planerade ledningen kommer att byggas som en 170 kv ledning för att kunna ansluta till regionnätet. Vindkraftspark Stöllsäterberget bedöms fullt utbyggd behöva kapaciteten hos en 170 kv ledning. Om den förväntade elproduktionen skulle bli lägre av någon anledning skulle anslutning kunna genomföras med en 36 kv-ledning, inom samma ledningsstråk som föreslås för 170kV-ledning. Luftledningsalternativet innebär att ledningen byggs med tre separata fasledare. Fasledarna monteras på ca 15 meter höga portalstolpar men beroende på terrängprofil kan höjden på stolparna komma att variera. Ledningsgatan för aktuell ledning blir cirka ca 40 m bred för en 170 kv luftledning. Om ledningen byggs med 36 kv konstruktionsspänning blir ledningsgatan meter bred. Ledningen planeras att byggas med portalstolpar oavsett spänningsnivå, se figur 2 samt bild på framsidan.

6 6(14) Den planerade ledningen kommer att göras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna växa in i, eller falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom kraftledningsgatan måste därför även enstaka träd i sidoområdena, s.k. farliga kantträd, avverkas med jämna mellanrum. Figur 2. Luftledning med portalstolpar. Markkabel En markförlagd ledning med 170 kv spänning förläggs med tre kablar i ett kabelförband i ett grävt schakt. Schaktet har ett djup av ca 1 meter och en bredd av ca 2-4 m. Under byggtiden krävs ett arbetsområde med meters bredd för att rymma schakt, anläggningsmaskiner, uppläggning av material m.m. Förläggning av kabel kan ske kontinuerligt så att ett avsnitt om ca m i taget grävs upp och återfylls. För passage av E45/E16 och större vattendrag används styrd borrning. Det blir ingen märkbar skillnad ifall 170 kv kabelförbandet ersätts av ett 36kV kabelförband. Anläggande av markkabel innebär ett mindre ytanspråk i anläggnings- och driftskede jämfört med luftledning. Det medför dock mer omfattande markarbeten längs hela sträckningen, jämfört med luftledningsalternativet. I detta fall med en markkabel samtidigt ett betydligt större ingrepp i våtmarker. Om marken är olämplig för grävning kan både påverkan i naturmiljön och anläggningskostnader bli orimligt höga. Ett alternativ med en nedgrävd markkabel ger större överföringsförluster jämfört med en luftledning och kan leda till långa driftsavbrott om ledningen behöver repareras, då ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning. Markkabel är därför ett sämre alternativ än luftledning avseende överföring och ur driftssäkerhetssynpunkt. Områdesbeskrivning Nedan beskrivs närliggande intresseområden som kan beröras av ledningsalternativen. Informationen har inhämtats från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Bergvik Skog och Riksantikvarieämbetet.

7 7(14) Information om bebyggelse har hämtats från Lantmäteriets fastighetskarta och information om aktuell översiktsplan har inhämtats från Torsby kommun. Kommunala planer Det finns inte någon detaljplan eller några områdesbestämmelser som berörs av ledningsalternativen. Enligt kommunens översiktsplan från år 2011 går samtliga ledningsalternativ inom ett större område definierat som skogsmark, belägna mellan de angränsande naturreservat som beskrivs i avsnitt 6.2. Samtliga ledningsalternativ korsar europaväg E45/E16. Inga konkurrerande intressen angivna i översiktsplanen berörs av ledningsalternativen. Projektet bedöms inte stå i konflikt med föreslagen markanvändning enligt Torsby kommuns översiktsplan. Riksintressen och naturreservat Lindmon transformatorstation är placerad vid en befintlig regionledning i östra kanten av Klarälvens dalgång. Själva Klarälven är angivet som riksintresseområde för skyddade vattendrag och rörligt friluftsliv enligt 4 kap. miljöbalken, och den här delen av älven är utpekat som Natura 2000-område vilket faller under 4 kap. och 7 kap. miljöbalken. Klarälvens dalgång är även angivet som riksintresseområde för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. miljöbalken. Eftersom Lindmon transformatorstation är belägen inom denna dalgång kommer ca 100 m av den planerade ledningen behöva dras genom riksintresseområde för naturvården och ca 400 m vara belägen inom riksintresseområde för rörligt friluftsliv, se figur 3 nedan. Figur 3. Naturreservat, Natura 2000 och riksintresseområden kring ledningsalternativen. Länsstyrelsen avsatte år 1980 Fänstjärnsskogen som naturreservat för att skydda en orörd urskog med ovanligt många skyddsvärda arter. Detta område har sedan angivits som riksintresseområde för naturvården och utgör även Natura 2000-område enligt habitatdirektivet och fågeldirektivet. År 2006 köpte länsstyrelsen in ytterligare fem urskogar i trakten och inrättade naturreservaten; Kampåsen, Normyrarna, Granberg, Skavåsen och Långåsberget. Dessa naturreservat har liknande bevarandevärden som Fänstjärnsskogen. Det handlar framförallt om att skydda gammal barrskog och

8 8(14) vedlevande skalbaggar, och för Kampåsen anges även en skyddsvärd göl med större vattensalamander. Gölen med större vattensalamander är också skyddad som Natura 2000 område enligt habitatdirektivet. Landskapsbild Landskapet i denna del av inlandet består av kuperad skogsmark med inslag av våt- och myrmarker. De dominerande trädslagen är tall och gran, och skogsbruk är vanligt förekommande. Från Lindmon transformatorstation belägen 215 m.ö.h. höjer sig landskapet österut och bildar bergstoppar på m.ö.h. Ledningsstråken går främst längs dalgångarna mellan bergstopparna innan stigningen upp till Stöllsäterberget på 529 m.ö.h. Ett tydligt element i landskapet är europaväg E45/E16 som knyter ihop de norra delarna av Värmland med Dalarna. Detta är även en viktig transportled för befolkningen längs västkusten mot de mycket populära och välbesökta skidanläggningarna i Sälenfjällen, och vägen är starkt trafikerad under skidsäsongen. Bebyggelsen är gles och är belägen främst längs europavägen, vid sjöar och i klarälvsdalen. Naturvärden Omkring de redovisade ledningsalternativen finns skogsområden med högre naturvärden. Förutom de sex naturreservat som beskrivs i avsnitt 6.2 förekommer flera skogsskiften med formellt skydd som biotopskyddsområde eller med naturvårdsavtal. Många områden i trakten har dessutom klassats som nyckelbiotoper eller utgör områden med naturvärden, men saknar formellt skydd. De föreslagna ledningsstråken har i möjligaste mån anpassats för att undvika områden med höga naturvärden såsom biotopskydd, naturvårdsavtal och större nyckelbiotoper, se figur 4. Figur 4. Naturvärden omkring de olika ledningsalternativen. Klassificering av värden finns i legenden till vänster. De olika ledningsalternativen berör sammanlagt sju våtmarksområden som finns med i den nationella våtmarksinventeringen, se figur 4. Fyra av våtmarkerna har den näst lägsta naturvärdesklassningen

9 9(14) (vissa naturvärden) enligt inventeringen. Två av våtmarkerna har den högsta naturvärdesklassningen (mycket högt naturvärde) enligt inventeringen. Inom projektområdet på Stöllsäterberget finns en våtmark med okända naturvärden enligt inventeringen. Kulturmiljövärden Det förekommer ett fåtal fornminnen och kulturhistoriska lämningar längs de föreslagna ledningsalternativen, se figur 5. I väster utgörs dessa framförallt av fångstgropar och kolbottnar. Längs Halgån nära Stöllsäterberget i öster finns lämningar efter timmerflottning. På Väberget och Tväråsen finns både husgrunder och byggnader kvar från tidigare sätrar. Längs europaväg E45/E16 finns lämningar efter militära befästningar. Figur 5. Fornminnen och kulturhistoriska lämningar vid ledningsalternativen. Markanvändning Pågående markanvändning i området kring de föreslagna ledningsalternativen domineras av skogsbruk. Ägande av berörd mark är uppdelat på ca 75 privatägda fastigheter (det skiljer sig något mellan de olika stråken). Fastigheterna i området utgörs huvudsakligen av långsmala fastigheter som sträcker sig mellan Klarälven och länsgränsen. Genom området går europaväg E45/E16, som både är en viktig transportväg och den väg som många genomresande turister upplever landskapet från. I Värån väster om E45/E16 finns ett mindre vattenkraftverk, se figur 1. Bebyggelse I närområdet runt de föreslagna ledningsalternativen har bebyggelse identifierats från fastighetskartan och flygbilder. Fyra byggnader, som enligt fastighetskartan är bostadshus, är belägna inom ledningsstråken, se figur 6. Status för närliggande bebyggelse samt en bedömning av nuvarande

10 10(14) användning kommer att utredas och redogöras för i kommande MKB. Mycket av den informationen förväntas inkomma under samråd med markägare och allmänheten. Figur 6. Identifierad bebyggelse i närheten av ledningsalternativen. Rekreation och friluftsliv Det område som berörs av ledningsdragningen är tillgängligt för rekreation och friluftsliv i form av bl.a. jakt, skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområde. Vid Klarälven närmast Lindmon transformatorstation berörs ett riksintresseområde för rörligt friluftsliv av samtliga ledningsalternativ under ca 400m. Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilken påverkan den planerade ledningen förväntas medföra utifrån nu befintlig kunskap. I den MKB som bifogas koncessionsansökan kommer kraftledningens miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt, liksom motivering till val av ledningssträckning. Generellt har de olika ledningsalternativen utformats för att begränsa intrång och störningar på berörda bevarandeintressen så långt möjligt. Påverkan på landskapsbilden Som beskrivits i avsnitt 6.3 så utgörs landskapet i huvudsak av kuperad skogsmark med relativt korta utblickar och låg känslighet för visuell påverkan. Byggnation av en ny kraftledning ger alltid en viss påverkan på naturlandskapet, antingen med ca 15 m höga stolpar och trädfria skogsgator för en luftledning eller vid grävning av schakt för markförlagd kabel. Bredd på skogsgatan har viss betydelse för ledningens påverkan. Kraftledningsgatan kring en 170 kv luftledning är ca 40 m bred, om en 36 kv ledning byggs blir ledningsgatan 2-4 m smalare. En ledning i Stråk A som under ca 4 km går längs väg

11 11(14) E45/E16 kommer av den anledningen att vara mer synlig än övriga alternativ. Skillnaden mellan övriga alternativ bedöms som mycket liten när det gäller påverkan på landskapsbilden. Med en markförlagd ledning blir påverkan på landskapet mindre, särskilt i de fall som kabelförbandet förläggs längs med befintliga vägar. Då ledningen i huvudsak planeras i ett skogsklätt kuperat landskap med hög visuell tålighet bedöms påverkan på landskapsbilden bli liten oavsett var i området ledningen placeras. Natur- och kulturmiljövärden De föreslagna ledningsalternativen har så långt möjligt planerats för att minimera intrång i kända naturmiljöer som naturreservat, nyckelbiotoper, värdefulla våtmarker etc. När det gäller luftledningar finns goda möjligheter att i samband med detaljprojektering anpassa exempelvis stolplägen m.m. så att påverkan på vattendrag och våtmarker kan undvikas helt eller minimeras så långt som möjligt. I alternativet med markförlagd kabel finns en möjlighet att undvika kända höga naturvärden genom detaljanpassning av linjesträckningen, men markarbetena blir mer omfattande i kabelalternativet. Detta medför större risk för negativ påverkan på exempelvis våtmarker och vattendrag som måste korsas, samt även vid sprängning av berg vid förläggning av kabelgravar. De föreslagna ledningsstråken har anpassats för att helt undvika områden med biotopskydd, naturvårdsavtal och större nyckelbiotoper. De mindre nyckelbiotoper som finns inom ledningsstråken bedöms i huvudsak kunna undvikas. Nordöst om naturreservatet Fänstjärnsskogen, där stråk C passerar en nyckelbiotop bedöms det vara omöjligt att helt undvika ett mindre nyckelbiotopsområde. Två ledningsdragningar som minimerar intrånget i denna nyckelbiotop har identifierats, se figur 7 nedan. Figur 7. Alternativa passager av nyckelbiotopen nordöst om naturreservatet Fänstjärnsskogen. Den ena alternativet, luftledning C 1, medför att en yta på ca 0,1 hektar av nyckelbiotopen tas i anspråk för att trädsäkra kraftledningsgatan. Det andra alternativet, luftledning C 2, går vid sidan om

12 12(14) nyckelbiotopen men medför att kraftledningsgatan hamnar i kanten av Fänstjärnsskogen under meter och vissa kantträd kan behöva fällas i naturreservatet/natura 2000-området. Ellevio förordar därför alternativet luftledning C 1 i detta område eftersom detta totalt sett ger mindre påverkan på känsliga miljöer. Under våren 2017 planeras riktade fältinventeringar att genomföras inom utvalda stråk. Resultaten kommer att ligga till grund för ett slutligt förslag till ledningssträckning och för kommande koncessionsansökan. Naturvärden kopplade till äldre skog är känsligt för etablering av en kraftledning och kommer att undvikas så långt som möjligt. Naturvärden kopplade till våtmarker och vattendrag är mindre känsliga för en korsande luftledning men mycket känsliga för en nedgrävd kabel med tillhörande markberedning och ingrepp i naturmiljön. Även våtmarker och vattendrag kommer i första hand att undvikas och i andra hand att korsas där ledningen har minst negativ påverkan. Fornminnen, både befintliga och de som eventuellt påträffas vid kommande inventeringar, kommer att undvikas i möjligaste mån. Om det inte är möjligt att placera kraftledningsgator så att samtliga fornminnen helt undviks kommer dessa i alla fall att undvikas vid markarbeten genom att anpassa placeringen av stolpar. Eftersom kraftledningsgatan kring en 170kV luftledning är 2-4 m bredare än kraftledningsgatan kring en 36 kv luftledning kommer det senare alternativet medföra ett mindre intrång i känsliga natur- och kulturmiljöer. I arbetet med tillståndsansökan och tillhörande MKB för vindkraftsprojekt Stöllsäterberget gjordes flera fågelinventeringar och utredningar av projektområdet med omgivningar. Där konstaterades att vindkraftsområdet med omgivningar hyser relativt glesa bestånd av kungsörn, andra rovfåglar, ugglor, lommar, vadare och skogshöns. Inga särskilt skyddsvärda fågellokaler har identifierats i området utifrån kartmaterial och tillgänglig information. Markanvändning Pågående markanvändning i området består i huvudsak av skogsbruk. Konsekvensen av den planerade ledningen och tillhörande ledningsgata är att produktiv skogsmark tas ur bruk. Påverkan på skogsbruket blir mindre där ledningen kan samlokaliseras med befintliga vägar eller placeras längs våtmarker och rågångar. Ellevio och wpd vill ha en dialog med markägarna under samrådstiden om hur ledningen kan placeras så att påverkan på det befintliga skogsbruket minimeras. Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Den direkta påverkan som en kraftledning kan ha för boendemiljö är huvudsakligen kopplat till elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för de elektriska och magnetiska fält som finns runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater i drift. De uppkommer vid generering, överföring och distribution, samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten kring en kraftledning påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är som starkast närmast ledningen och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till el-tekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter. Däremot har ansvariga svenska myndigheter (där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår) gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält.

13 13(14) Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. Den slutliga ledningsdragningen bedöms kunna lokaliseras minst 50 m från närmaste bostadshus, och på detta avstånd är magnetfältet så lågt att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas. Eftersom inga bostäder ligger invid planerad ledning förväntas den inte ge upphov till några hälsoeffekter. Rekreation och friluftsliv En trädfri ledningsgata, med eller utan luftledning, i landskapet kan upplevas som ett onaturligt inslag i naturmiljön vilket kan påverka upplevelsen av området. Denna upplevelse bedöms bli mindre för de delar av ledningen som går över öppna myrar, eller annan öppen yta, där en trädfri ledningsgata inte uppfattas lika tydligt. Om en luftledning placeras längs europaväg E45/E16 enligt stråk A blir den synlig för trafikanter under flera kilometer. Den kan påverka upplevelsen av naturen längs vägen där kraftledningen syns, men en kraftledningsgata längs vägen öppnar även nya utblickar för trafikanterna vilket även kan upplevas som positivt. Områdets värde för jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv bedöms inte påverkas i någon betydande utsträckning av något av ledningsalternativen. En skogsgata möjliggör skoterkörning under vintertid och kan öppna upp för nya spontana skoterstråk. Under byggtiden kommer området vid vissa tillfällen att vara stängt för allmänheten och kommer även störas av anläggningstrafik. Jämförelse mellan olika ledningsalternativ I tabellen nedan görs en översiktlig jämförelse för en tänkt ledningsdragning inom respektive stråk. För jämförelsen nedan är stråk B och stråk D tänkta att delvis sammanfalla med stråk A respektive stråk C och vissa aspekter är därför samma på dessa stråk. Omkring markkabelalternativet har en buffert om 100 m på vardera sidan tagits med i jämförelsen. I kolumnen Hus i stråk redovisas alla kända byggnader oavsett status. Fornminnen i stråk är alla former av historiska lämningar enligt figur 4. Naturvärden i stråk är en summering av alla skogsstyrelsens identifierade värden enligt figur 5. För våtmarker ingår samtliga områden enligt våtmarksinventeringen. Alternativ Längd Hus i stråk Fornminnen Naturvärden Våtmarker i i stråk i stråk stråk Stråk A-ljusblå 15 km Stråk B-lila 14 km Stråk C-ljusröd 14 km Stråk D- grön 15 km Markkabel-grå 17 km Efter att synpunkter från genomförda samråd har analyserats planerar Ellevio att utse ett stråk, eller en kombination av flera stråk, där fältinventeringar av naturvärden och fornminnen utförs. Ledningens slutliga placering inom stråket avgörs utifrån resultat från inventeringar och genomförda samråd. Kabelalternativet är betydligt mer kostsamt än om samma kraftledning genomförs som en luftledning. En markförlagd ledning medför tekniska svårigheter och effektförluster vid den spänningsnivå som krävs, samt innebär längre avbrottstid vid ett eventuellt fel än en luftledning. En kabel ger dessutom större negativ påverkan på markbundna naturvärden, främst avseende våt- och myrmarker. En markkabel ställer även krav på komplicerade passager under större vattendrag samt under europaväg E45/E16. Ellevio ser därför inte nedgrävd markkabel som ett rimligt alternativ.

14 14(14) Tidplan Under vårvintern 2017 planeras samråd med myndigheter, markägare, närboende och andra berörda att genomföras. Under våren 2017 planeras inventeringar av naturvärden och fornminnen att genomföras. Resultat från inventeringar och samråd kommer att användas för att optimera placeringen av ledningen. Under sommaren 2017 planeras en koncessionsansökan med tillhörande MKB att skickas in till Energimarknadsinspektionen. Ledningarna planeras att uppföras så att de kan tas i bruk samtidigt med vindkraftsparkens uppförande vilket beräknas ske år Bilaga 1: Fastighetskarta i storlek A3 med natur- och kulturvärden markerade.