Planerad ledningsombyggnation mellan ställverk Porjus och nytt ställverk Porjusberget samt förlängning av koncession för ledningen Porjus- Porsi

Transkript

1 Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Planerad ledningsombyggnation mellan ställverk Porjus och nytt ställverk Porjusberget samt förlängning av koncession för ledningen Porjus- Porsi Jokkmokks kommun, Norrbottens län

2 1 Inledning och inbjudan till samråd 1.1 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) önskar förlänga sin koncession (tillstånd) för den befintliga 150 kv luftledningen Porjus-Porsi, se Figur 1, samt söka ny koncession för planerad ledningsombyggnad mellan ställverk Porjus och nytt planerat ställverk vid Porjusberget, jämför Figur 2 och Figur 3. Vid Porjus samhälle i Jokkmokks kommun finns en vattenkraftstation som i medeltal producerar 1233 GWh ( kwh) el per år. Nedanför kraftstationen finns idag två ställverk, ett 400 kv-ställverk som i huvudsak ägs av Svenska kraftnät och ett 150 kvställverk som ägs av Vattenfall, se Figur 2. Båda kallas ställverk Porjus. På grund av en rad tekniska faktorer har både Vattenfall och Svenska kraftnät kommit fram till att deras respektive ställverk behöver förnyas och man planerar nu ett gemensamt ställverk vid Porjusbergets fot. Samtidigt behöver fyra nya ledningar mellan ställverk Porjus och ställverk Porjusberget byggas då dagens ledningar har brist på kapacitetutrymme för den elöverföring som kommer att ske i och med det nya ställverket Porjusberget. Befintliga ledningar som går norrut planeras att kortas av och utgå från ställverk Porjusberget istället för ställverk Porjus. För motsvarande samrådsunderlag för de norrgående ledningarna se Vattenfalls hemsida Syftet med denna handling är att initiera den samrådsprocess som är nödvändig inför prövningen av förlängd koncession för den befintliga 150 kv ledningen Porjus-Porsi, samt ny koncession för de fyra 150 kv ledningarna Porjus-Porjusberget. 1.2 Inbjudan till samråd Vattenfall inbjuder härmed till samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken kring rubricerade ledningsstråk med berörda fastighetsägare, rättighetsinnehavare, myndigheter, organisationer, föreningar, samebyar och närboende. Efter genomfört samråd och beaktande av inkomna synpunkter kommer Vattenfall att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kapitel. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör en del av ansökningarna om förlängd koncession som skickas till Energimarknadsinspektionen. Synpunkter och information som kan vara värdefull för det fortsatta arbetet lämnas skriftligen senast fredag den 25 mars 2016 till Eva Espling, Sweco Environment AB, Box 110, Umeå. Har ni några frågor är ni välkommen att kontakta Eva Espling på telefon eller e-post eva.espling@sweco.se. Samrådsunderlaget finns även att ladda hem från Vattenfalls hemsida Ansökan om ny och förlängd koncession För att få bygga, driftsätta eller utföra en betydlig ändring av en kraftledning krävs ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Vattenfalls koncession behöver förlängas då nätkoncessioner beviljats 40 år i taget. Den 1 juni 2013 ändrades dock ellagen så nu gäller en beviljad nätkoncession tills vidare. I samband med detta lämnar Vattenfall även in ansökan för ny koncession för ledningarna Porjus-Porjusberget. 2

3 Figur 1. Översiktskarta med nuvarande sträckning mellan ställverken Porjus och Porsi, samt alternativt ledningsstråk till befintlig ledning. 3

4 Figur 2. Vattenfalls 150 kv luftledningar i Porjusområdet i dag. 2 Lokalisering Utredningsområdet för ledningarna nedan berör Jokkmokks kommun i Norrbottens län. 2.1 Porjus-Porjusberget Inom befintlig ledningsgata mellan ställverk Porjus och nytt ställverk vid Porjusberget avser Vattenfall att riva nuvarande fyra ledningar och bygga fyra nya 150 kv ledningar på sträckan Porjus-Porjusberget i två nya parallellt gående ledningsstolpar och söka ny koncession för denna sträcka, jämför Figur 2 och Figur 3. De nya stolparna planeras att uppföras i befintlig ledningsgata för ledningarna Porjus-Kirunavaara och Porjus-Kiruna. Ledningarna blir ca 1,8 km långa. I och med det nya ställverket Porjusberget planeras ledningarna som går norröver från Porjus, till bl.a. Gällivare och Kiruna, att börja i det nya ställverket, se Figur 3. 4

5 Figur 3. Karta över Vattenfalls 150 kv luftledningar när det nya ställverket Porjusberget är byggt. Det blir sammanlagt fyra ledningar mellan ställverk Porjus och ställverk Porjusberget och ledningarna planeras att hänga två och två i parallellgående ledningsstolpar. 2.2 Porjus-Porsi I dag går 150 kv luftledningen Porjus-Porsi mellan ställverk Porjus och ställverk Porsi i Vuollerim och är ca 80 km lång, se Figur 1 och Figur 3. 3 Alternativ 3.1 Porjus-Porjusberget Vattenfall har utrett möjligheten till en alternativ sträckning för ledningen Porjus- Porjusberget inom ett utredningsområde enligt Figur 3. Alternativ ledningssträckning skulle innebära en större miljöpåverkan pga. att den skulle innebära nytt markanspråk med längre ledningssträckor. Större delen av området norr om 5

6 befintlig ledningsgata mellan Porjus-Porjusberget består av Porjus samhälle, se Figur 3. En ledningsdragning mellan samhället och befintlig ledningsgata skulle innebära stora ingrepp i registrerade nyckelbiotoper och områden med naturvärden, samt en genomkorsning av liftanläggningen med flera leder på Porjusberget. En alternativ sträckning skulle även innebära en ny ledningsdragning inom riksintresse för kulturmiljövård. En alternativ ledningssträckning söder om befintlig ledningsgata skulle innebära ett nytt ingrepp i naturmiljön och dragningen skulle försvåras av Porjusbergets branta sidor. Porjusberget utgör även strövområde med informations- och rastplats. En ny dragning inom utredningsområdet, utanför befintlig ledningsgata, skulle även innebära ett nytt ingrepp i Sirges samebys vinterbetesmarker då nya ledningsgator måste huggas upp i tidigare opåverkade skogsområden med förlust av betesmark som följd, samt att störningar sker under byggtiden av den nya ledningssträckningen. Utöver ovanstående aspekter med att inte nyttja befintlig ledningsgata tillkommer de ekonomiska konsekvenserna som följer av att anlägga ny och längre ledning i obruten mark. Då ombyggnationen mellan Porjus-Porjusberget i befintlig ledningsgata innebär att antalet parallella ledningsstolpar minskar från fyra till två, och då användandet av befintlig ledningsgata inte medför avsevärda olägenheter för berörda parter, väljer Vattenfall att fortsättningsvis enbart redogöra för den verksamhet som koncessionsansökan avser, nämligen att bygga och använda fyra nya ledningar i två parallella ledningsstolpar i befintlig ledningsgata. 3.2 Porjus-Porsi Den befintliga ledningen Porjus-Porsi kallas nedan för Befintligt ledningsstråk. Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. Vattenfall har utrett en alternativ sträckning för ledningen Porjus-Porsi och som identifierats genom en sammanvägning av ovanstående faktorer. Den kallas Alternativt ledningsstråk. Alternativet visas i Figur 1 med en utredningskorridor på 300 m. I kartor och alternativbeskrivningar beskrivs det ledningsstråk som den slutliga ledningsdragningen för Alternativt ledningsstråk kan komma att hamna inom. Ledningskorridorerna är avsevärt mycket bredare än det område ledningen senare kommer att kräva. Alternativt ledningsstråk utgår från det nya ställverket Porjusberget och går längs befintlig 150 kv ledning Harsprånget-Gällivare fram till Långselet där den passerar över till den västra sidan av Stora Luleälven, se Figur 1. Därefter följer den en befintlig kraftledning fram till riksväg E45 där den viker av åt öster och går längs allmän väg och befintlig ledning via ställverk Letsi fram till Lilla Luleälven. Där leds den nya ledningen över till älvens södra strand, söder om Vuollerim och fram till ställverk Porsi. 3.3 Nollalternativ Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att ledningarna Porjus-Porjusberget inte får någon koncession och att koncessionen för befintlig ledning Porjus-Porsi inte förlängs. En utebliven koncessionsförlängning innebär en förlust av strömförsörjningen i norra Sverige. Det skulle innebära att omkoppling av Vattenfalls ledningar till ställverk Porjusberget inte kan ske, att befintlig ledning måste rivas och att elproduktionen från vattenkraften inte kan distribueras. Detta skulle innebära att de krav som ställs på 6

7 tillgänglighet och driftsäkerhet inte kan följas, med stora konsekvenser för elförsörjningen i stora delar av Sverige som följd. Utebliven förlängd koncession för Porjus-Porsi får direkta konsekvenser på miljön längs den ca 80 km långa sträckan genom fysiskt intrång i mark och miljö under rivningsarbetet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga arbetsområden kan störningar uppstå genom trafik med tunga fordon. Det skulle även innebära viss påverkan för djur och växter då ledningsgatan efter en rivning successivt kommer att återgå till skogsmark. 4 Utförande 4.1 Porjus-Porjusberget Ledningen Porjus-Porjusberget planeras att utföras som två parallellgående ledningsstolpar med portal- eller enkelstolpar i trä-, stål- och/eller komposit, se exempel i Figur 4, med en ungefärlig stolphöjd på m. I de parallellt gående ledningsstolparna kommer fyra ledningar att hängas, två i respektive stolpe. Om enkelstolpar används beräknas skogsgatans totala bredd bli max 50 m och om portalstolpar används max 100 m. Avståndet mellan stolparna (spannlängden) blir ca 200 m. Figur 4. Exempel på 150 kv ledning med enkelstolpe i stål (till vänster) respektive med tvåbent trästolpe med enkel topplina (till höger). 4.2 Porjus-Porsi Den ca 80 km långa ledningen Porjus-Porsi är byggd med portalstolpar med enkel topplina, se Figur 4, med en ungefärlig total stolphöjd på m. Ledningsgatans bredd är ca 40 m när den inte går parallellt med en annan ledning. Avståndet mellan stolparna är cirka 170 m. Alternativt ledningsstråk föreslås anläggas med samma utförande som befintlig ledning. Vid parallellgång i befintlig ledningsgata breddas gatan med m. 7

8 Att en ledning är trädsäker innebär att inga träd intill kraftledningen får bli så höga att de riskerar att växa in i eller falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker i samband med underhåll av skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas i sidoområdena, se Figur 5. Figur 5. Principskiss för ledningsgata, skogsgata och sidoområden med farliga kantträd. 5 Förutsättningar Utförligare beskrivning av de olika intressen som berörs redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 5.1 Kommunala planer Jokkmokks kommun har en översiktsplan, antagen I översiktsplanen finns de aktuella kraftledningarna utmärkta. Detaljplaner finns där befintlig sträckning och alternativ sträckning passerar i Porjus och Vuollerim. Föreslagen koncession bedöms inte stå i konflikt med aktuella planer. 5.2 Berörda intressen Landskap Landskapet består av förfjällsområden med inslag av vidsträckta berg och kullar och domineras av Stora Luleälven och europaväg E45. Området upptas av omväxlande barrskog, myrar och sjöar. Markanvändningen utgörs i huvudsak av rennäring och skogsbruk. Under 1900-talets andra hälft avverkades stora arealer skog och därmed är ungskogar och hyggen en vanligt förekommande landskapstyp. Med undantag för tätorterna Porjus och Vuollerim är bebyggelsen gles och ligger främst längs mindre vägar, i anslutning till renskötselområden och längs älv- och sjöstränder. Landskapsbilden i Porjus samhälle domineras av kraftverket, tillhörande ledningar och kraftverksdammen. Riksintressen och natur- och kulturmiljövärden Naturmiljön längs Befintligt ledningsstråk och Alternativt ledningsstråk karaktäriseras av skogsmark med inslag av våtmarker, nyckelbiotoper och sumpskogar, se Figur 7 och Figur 9. Strax söder om Alternativt ledningsstråk ligger Ligga naturreservat, se Figur 6. Naturreservatet utgörs av en mosaik av skog, källor och myrar och är rikt på sällsynta arter. Längs Befintligt ledningsstråk berörs två områden av riksintresse för kulturmiljövård, se Figur 6 och Figur 8. Området i Porjus avser Porjus kraftstationssamhälle. I Övre Kouka 8

9 berörs ett område som avser en av Jokkmokks sockens äldsta byar. Mellan befintligt och alternativt ledningsstråk, vid sammanflödet mellan Lilla och Stora Luleälven, ligger området Vuollerim som avser en 6000 år gammal basboplats. Längs både befintligt och alternativt ledningsstråk finns ett antal kända forn- och kulturhistoriska lämningar, se Figur 7 och Figur 9. Landskapet är vinterbetesland och är till stor del utpekat som riksintresse för rennäring. Delar av höjden Porjusberget, söder om det tilltänkta ställverket på Porjusberget, och ett stort område österut är föremål för naturreservatsbildning. Ett stort område som inrymmer delar av Porjus samhälle, och området där det nya ställverket Porjusberget planeras, är föremål för utredning för att utses som vattenskyddsområde. Eftersom varken vattenskyddsområdet eller reservatet är beslutat så visas det inte in någon karta. Markanvändning och rennäring Markanvändningen i området domineras av renskötsel och storskaligt, modernt skogsbruk som bedrivs av stora skogsbolag. Längs både befintligt och alternativt ledningsstråk bedriver Gällivare, Jåhkagaska tjiellde, Sirges, Slakka (fd. Sierri), Tourpon och Unna Tjerusj, sameby renskötsel. Båda stråken passerar eller korsar i flera fall viktiga områden för renskötseln, bland annat flyttleder, rastbeten och svåra passager, se Figur 6 och Figur 8. Rekreation och friluftsliv Området längs befintligt och alternativt ledningsstråk är tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområden. Inga områden av riksintresse för friluftsliv eller rörligt friluftsliv berörs av ledningsstråken. Fritidsfiske förekommer i älvarna som korsas. Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Samlad bebyggelse finns främst i Porjus och Vuollerim. Längs Befintligt ledningsstråk finns enstaka fritidshus vid väg E45 och bostadshus längs älvstranden till Stora Luleälv, från Suobbatsel ända ner till Porsi. Alternativt ledningsstråk har en mer västlig dragning och passerar inte bebyggelse annat än i Porjus, vid Lilla Luleälven och Porsi. Elektromagnetiska fält (EMF) är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes placering, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är starkast närmast källan och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte elektromagnetiska fält ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde för långvarig exponering. Däremot har ansvariga svenska myndigheter, där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår, gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. 9

10 Figur 6. Karta över riksintressen och områden skyddade enligt 7 kap MB (se kartutsnitt Ruta 1 i Figur 1). 10

11 Figur 7. Karta över övriga intressen (se kartutsnitt Ruta 1 i Figur 1). 11

12 Figur 8. Karta över riksintressen och områden skyddade enligt 7 kap MB (se kartutsnitt Ruta 2 i Figur 1). 12

13 Figur 9. Karta över övriga intressen (se kartutsnitt Ruta 2 i Figur 1). 13

14 6 Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser planerade ledningsåtgärder förväntas medföra. Miljöpåverkan redovisas var för sig avseende Befintligt ledningsstråk och Alternativt ledningsstråk. I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan om nätkoncession för linje, respektive ansökan för förlängd koncession, kommer åtgärdernas miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt. 6.1 Landskap Porjus-Porjusberget - De nya ledningarnas stolpar kan komma att bli högre än dagens stolpar och därmed synas från längre håll. Å andra sidan minskar den lokala visuella påverkan då antalet parallella ledningsstolpar minskar från fyra till två. Befintligt ledningsstråk Porjus-Porsi Befintlig ledning brukas enligt nuvarande förhållanden, ingen ytterligare inverkan på landskapsbilden kommer att uppstå och påverkan bedöms som obetydlig. Alternativt ledningsstråk Porjus-Porsi Byggandet av en ny ledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan. Det i huvudsak skogsklädda landskap som berörs av aktuella ledningsstråk bedöms som relativt tåligt visuellt och påverkan av Alternativt ledningsstråk på landskapsbilden bedöms därför som liten. 6.2 Riksintressen och natur- och kulturmiljövärden Porjus-Porjusberget Inga kända natur- eller kulturmiljövärden kommer att påverkas av ledningsändringarna då värdena ligger utanför befintliga ledningsgator. Porjus samhälle är av riksintresse ur kulturhistoriskt perspektiv och kraftledningarna är en viktig del av detta. Ledningsändringens påverkan på kulturmiljön bedöms därför som obetydlig. Befintligt ledningsstråk Porjus-Porsi Ledningen har gått i samma sträckning i ca 100 år och går i huvudsak i skogs- och myrmarker som är berört av skogsbruk. Den befintliga ledningen bedöms inte påverka natur- och kulturmiljövärden ytterligare, förutom vid underhållsarbete som kan uppstå vid drift av ledningarna. Den sammanlagda påverkan som kan uppstå till följd av underhållsarbete bedöms som obetydlig. Alternativt ledningsstråk Porjus-Porsi I stort skiljer sig Alternativt ledningsstråk mycket lite ifrån Befintligt ledningsstråk avseende förekomst av natur- och kulturmiljövärden. Alternativt ledningsstråk har så långt möjligt planerats så att kända natur- och kulturmiljöintressen ska beröras i så liten mån som möjligt av ledningen. Dock berör alternativet nyckelbiotoper, sumpskog och våtmark med Mycket högt naturvärde. Alternativet innebär även en ny och direkt påverkan på opåverkade skogs- och myrområden i samband med avverkning och byggande av ny ledning, samt vid rivning av den befintliga ledningen. Påverkan från Alternativt ledningsstråk bedöms därmed som stor. Både nya och befintliga ledningar kan utgöra en potentiell risk för rovfåglar. Projektets konsekvenser för eventuellt häckande kungsörn i området kommer att utredas mer under det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Samråd kommer att hållas med berörda intressenter för att utreda förutsättningar och förekomst av kungsörn i området. Vissa utpekade kulturhistoriska lämningar kan påverkas av Alternativt ledningsstråk, men dessa går att undvika under detaljplaneringen. En skrivbordsstudie kommer att tas fram för att studera kulturmiljön i ledningsstråken. 14

15 6.3 Rennäring och markanvändning Porjus-Porjusberget Sirges sameby har vinterbetesmarker i området kring Porjus. Påverkan på rennäringen kan förekomma under rivnings- och byggtiden samt vid underhållsåtgärder. Påverkan bedöms som liten. Befintligt ledningsstråk Porjus-Porsi Då ledningen har funnits i landskapet de senaste ca 100 åren bedöms inte samebyarnas eller skogsägarnas markanvändning påverkas ytterligare. Rennäringen har anpassat sig efter den befintliga ledningen. Rennäringen kan dock störas i samband med underhållsåtgärder längs befintligt ledningsstråk. Alternativt ledningsstråk Porjus-Porsi Ledningsstråket berör ett flertal samebyar, varav stråket har planerats för att inverka i så liten mån som möjligt på de områden som är viktiga för rennäringen. Lokaliseringen av utredningsstråk är den viktigaste skadeförebyggande åtgärden. Alternativt ledningsstråk innebär att nya ledningsgator måste huggas upp i tidigare opåverkade skogs- och eller myrområden, samt att störningar sker under rivningstiden för den befintliga ledningen och under byggtiden av den nya. Både befintligt och alternativt ledningsstråk berör svåra passager, rastbeten och flyttleder av riksintresse för rennäringen, samt passerar nära inpå anläggningar för renskötsel. Dock innebär Alternativt ledningsstråk ett nytt inslag i landskapet med ett nytt öppet stråk som renarna ska förhålla sig till och därmed bedöms påverkan som stor, medan påverkan av Befintligt ledningsstråk bedöms som liten. 6.4 Bebyggelse och boendemiljö En magnetfältsutredning kommer att genomföras för bebyggelse längs befintligt ledningsstråk i miljökonsekvensbeskrivningen för att utreda att ingen påverkan uppkommer på människors hälsa eller säkerhet. Försiktighetsprincipen kommer att innehållas för Alternativt ledningsstråk. 6.5 Rekreation och friluftsliv Ledningsstråk i landskapet kan lokalt upplevas som störande vilket kan påverka upplevelsen av området. Befintligt ledingsstråks påverkan på riksintresseområdena för friluftsliv, Kalix- och Kaitumälven, och deras värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning och allmänt friluftsliv bedöms dock som obetydlig. Alternativt ledningsstråks påverkan bedöms som liten. 6.6 Jämförelse av ledningsstråken för Porjus-Porsi I tabellen nedan ges en samlad och jämförande bedömning av omgivningspåverkan och miljöaspekter för de båda ledningsstråken för Porjus-Porsi (Befintligt ledningsstråk och Alternativt ledningsstråk). 15

16 Mindre påverkan än jämförda alternativ Obetydlig skillnad mellan alternativen Större påverkan än jämförda alternativ Alternativ Landskap Natur/Kultur Rennäring/ Markanvändning Befintligt ledningsstråk Alternativt ledningsstråk Ledningen har stått på platsen i ca 100 år. Omgivningarna har anpassat sig efter ledningen. Ny ledningsgata kommer att iordningställas. Det nya ledningsstråket påverkar tidigare ej ianspråktagen mark. Intrånget i natur- och kulturmiljövärde n är gammalt. Den lokala naturmiljön längs ledningen har anpassats efter rådande förhållanden. Stor påverkan under anläggningssked e och vid rivning av den befintliga ledningen. Ledningen kommer att passera områden med höga naturvärden. Markanvändning och rennäring har anpassats efter ledningen under lång tid. Stor påverkan under anläggningsskedet av ny ledning och vid rivning av den befintliga ledningen. Ledningen kommer att passera viktiga områden för rennäringen. Bebyggelse/ boende/hälsa Ledningen passerar samhällen, byar och bebyggelse. Ledningen passerar samhällen, byar och bebyggelse. Rekreation/ friluftsliv Ledningen har funnits på platsen under lång tid. Omgivningarn a har anpassats efter ledningen. Påverkan under anläggningssk edet av ny ledning och vid rivning av den befintliga ledningen. Den befintliga ledningen Porjus-Porsi har funnits på platsen i ca 100 år och omgivningen har anpassats efter ledningens utsträckning. En ny ledning innebär ett stort intrång i tidigare opåverkad naturmark. En ny ledningssträckning innebär förändrade förutsättningar och förändrat intrång som omgivningen måste anpassa sig efter. Utöver ovanstående aspekter med att inte nyttja befintlig ledningsgata tillkommer de ekonomiska konsekvenserna som följer av att anlägga ny ledning och att rasera befintlig ledning. 7 Fortsatt arbete Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och lämnas till länsstyrelsen för beslut om betydande miljöpåverkan. Information och synpunkter som framkommer under samråden är en viktig grund för det fortsatta arbetet. Därefter kommer en miljökonsekvensbeskrivning att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att behandla konsekvenser och vid behov lämpliga försiktighetsåtgärder. De viktigaste frågorna i miljökonsekvensbeskrivningen är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggnings- som driftstid kommer att beskrivas. 8 Tidplan Koncessionsansökan planeras att lämnas in under våren/sommaren Nybyggnation planeras att påbörjas så snart koncession erhållits, dock tidigast under eller när det nya ställverket Porjusberget är byggd. 16