Undersöknings- och avgränsningssamråd för sträckning April 2018

Transkript

1 Undersöknings- och avgränsningssamråd för sträckning April 2018 Samrådsunderlag för undersöknings- och avgränsningssamråd Planerad ny 40 kv-ledning mellan befintlig ledning norr om Påljungshage och transformatorstationen Nyköping Östra i Nyköpings kommun, Södermanlands län

2 Samrådsunderlag för undersöknings- och avgränsningssamråd för sträckning Planerad ny 40 kv-ledning mellan befintlig ledning norr om Påljungshage och transformatorstation Nyköping Östra i Nyköpings kommun, Södermanlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Bakgrund Prövning och koncession Prövningsprocess Samråd och information Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om nätkoncession för linje Markupplåtelseavtal och ledningsrätt Övriga tillstånd och dispenser FÖRESLAGEN STRÄCKNING Val av sträckning inom förordat stråk Förordande av stråk Alternativ 1 markkabel och luftledning Alternativ 2 markkabel Alternativ 3 markkabel Utformning av markkabel Markförläggning av kabel Markbehov markkabel Framtida underhåll och risker med markkabel Utformning av luftledning Uppförande av luftledning Markbehov luftledning Framtida underhåll och risker med luftledning Rivningsarbeten Beskrivning av naturmiljö, kulturmiljö och andra markanvändningsintressen Riksintressen och infrastruktur Områden skyddade enligt 7 kap. miljöbalken Naturmiljö Kulturmiljö Markanvändning, bebyggelse och planer FÖRUTSEDD PÅVERKAN SAMT EVENTUELLA SKYDDSÅTGÄRDER Påverkan på riksintressen och infrastruktur Skyddsåtgärder för riksintressen och infrastruktur Påverkan på områden skyddade enligt 7 kap. miljöbalken Påverkan på natur- och kulturmiljö Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö Påverkan på landskapsbild Skyddsåtgärder för landskapsbild Påverkan på friluftsliv Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 2

3 4.5.1 Skyddsåtgärder för friluftsliv Påverkan på markanvändning, bebyggelse och planer Skyddsåtgärder för markanvändning, bebyggelse och planer Elektriska och magnetiska fält Beskrivning av påverkan Anläggningsarbeten Bedömning om betydande miljöpåverkan BILAGOR: S1. Karta över sträckningsalternativ S2. Karta natur- och kulturvärden Om inte annat anges nyttjas kartmaterial från Lantmäteriet, enligt medgivande MS2013/04895, i detta samrådsunderlag. Foton i samrådsunderlaget: Pöyry Sweden AB, om inte annat anges Foto framsida: Foto taget efter motionsspår som två föreslagna sträckningsförslag följer Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 3

4 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Vattenfall Eldistribution AB Organisationsnummer: Platsnamn: Län: Kommun: Planerad ny 40 kv-ledning mellan de befintliga transformatorstationerna Minninge och Nyköping Västra Södermanlands län Nyköpings kommun Kontaktuppgifter Ägarrepresentant Vattenfall Eldistribution AB: Kontaktperson Pöyry Sweden AB: Yttrande för sträckningssamråd skickas antingen digitalt: eller fysiskt till: Handläggare samrådsunderlag, Pöyry Sweden AB: Andreas Brolund Vattenfall Eldistribution AB Stockholm Birgitta Olanders, övriga frågor Robert Kozelka, tekniska frågor Tel: (telefontid under samrådstiden vardagar mellan kl ) Pöyry Sweden AB Att: Birgitta Olanders Box Göteborg Birgitta Olanders, MKB- och tillståndsansvarig Erica Lindh, MKB och samråd, kartunderlag Ewelina Szafran-Kozdroj, GIS-underlag Robert Kozelka, ansvarig för teknisk förprojektering Sofia Haargaard, uppdragsledare och granskare Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 4

5 2 INLEDNING Vattenfall Eldistribution AB inledde under maj 2017 samrådet med ett inledande stråksamråd för en planerad kraftledning mellan befintlig 40 kv-kraftledning norr om Påljungshage, vid namn ML818 (benämns i fortsättningen befintlig ledning norr om Påljungshage ), och transformatorstationen Nyköping Östra. Utifrån de synpunkter och önskemål som framkom under stråksamrådet genomförde Vattenfall Eldistribution AB en stråkvalsanalys som utmynnat i att man valt att gå vidare med tre av stråken, inom vilka förslag till sträckningsalternativ tagits fram. Vattenfall Eldistribution AB fortsätter nu samrådet med ett undersökningssamråd inför beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Skriftlig information skickas ut till berörda fastighetsägare, närboende, myndigheter, allmänhet och intresseorganisationer som ges möjlighet att lämna in synpunkter och upplysningar. Under undersökningssamrådet kommer Vattenfall Eldistribution AB även arrangera öppet hus. Undersökningssamrådet genomförs så att det också uppfyller kraven på det avgränsningssamråd som ska göras inom ramen för en specifik miljöbedömning. Det innebär att Vattenfall Eldistribution redan i detta skede genomför samrådet med en vidare krets. I det fall länsstyrelsen beslutar om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan detta samråd därmed också ligga till grund för länsstyrelsens redovisning av vilken omfattning och detaljeringsgrad som miljökonsekvensbeskrivningen i den specifika miljöbedömningen bör ha. Pöyry Sweden AB har i uppdrag att bistå Vattenfall Eldistribution AB under samrådsprocesserna samt vid projektering och ansökan om nätkoncession för linje. 2.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB har för avsikt att ersätta en befintlig markkabel, som används för reservmatning och inte längre anses tillförlitlig, för att tillgodose kravet på reservmatning. Markkabeln, som ska ersättas, går mellan transformatorstationerna MT8121 Nyköping Västra och MT8111 Nyköping Östra. Syftet med den nya kraftledningen är att ersätta den befintliga markkabeln och därigenom säkra matningen till Nyköping Östra och minska risken för driftstörningar i området. Det utredningsområde, inom vilka möjliga ledningssträckningar undersökts, kan ses i Figur 1 nedan. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 5

6 Figur 1. Karta över utredningsområde. 2.2 Prövning och koncession Prövningsprocess För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. I Figur 2 visas de olika stegen i en prövningsprocess för nätkoncession för linje. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 6

7 Figur 2. Prövningsprocessen från samråd till beslut för nätkoncession för linje Samråd och information 6 kapitlet miljöbalken (1998:808) ställer krav på att den som vill bygga en elledning ska undersöka om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd enligt 6 kap. 24 miljöbalken ska då genomföras, i frågan om betydande miljöpåverkan, med länsstyrelse, tillsynsmyndighet (vanligtvis kommun) och enskilda som kan bli särskilt berörda. 6 kap miljöbalken ställer krav på att samråda om miljökonsekvensbeskrivningens (MKB) innehåll och omfattning med länsstyrelse, tillsynsmyndighet, enskilda samt den allmänhet som kan bli särskilt berörda (s.k. avgränsningssamråd). Avgränsningssamrådet ska ske med en vidare krets, d.v.s. förutom med de som omfattas av undersökningssamrådet, även med övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Vattenfall Eldistribution AB genomför samrådet med en utökad krets redan i detta skede, det vill säga innan länsstyrelsen tagit beslut om betydande miljöpåverkan. Både undersökningsoch avgränsningssamråd kan vid behov ske i flera steg. Efter undersöknings- och avgränsningssamrådet sammanställs alla synpunkter i en samrådsredogörelse som skickas till länsstyrelsen för beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska, enligt 6 kap. 26 miljöbalken, en MKB tas Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 7

8 fram. Om länsstyrelsen beslutar att ingen betydande miljöpåverkan kan antas så ska en liten MKB tas fram. Vid samråd informerar Vattenfall Eldistribution AB om projektet och det ges möjlighet att lämna synpunkter och därigenom påverka projektet. Det är viktigt att alla som har synpunkter lämnar dessa i detta skede, så att de kommer med i det fortsatta arbetet. Du är också välkommen att lämna allmänna upplysningar om sådant som vi bör känna till i vår fortsatta planering. Undersöknings- och avgränsningssamråd Vattenfall Eldistribution AB har i detta projekt valt att genomföra undersökningssamrådet i två steg; stråksamråd och sträckningssamråd, se Figur 2. Samrådsprocessen inleddes med ett stråksamråd i maj Med utgångspunkt från utredningsområdet, se Figur 1, utformade Vattenfall Eldistribution AB flera olika alternativa stråk från den befintliga ledningen norr om Påljungshage till transformatorstationen Nyköping Östra. Efter genomfört stråksamråd har Vattenfall Eldistribution tagit fram sträckningar för vilka sträckningssamråd nu genomförs. Detta dokument avser sträckningssamrådet. I detta samråd har inbjudan skickats till fastighetsägare inom 50 m från de föreslagna markkabelsträckorna och 100 m från den föreslagna luftledningssträckan. Där fastigheter med bostäder finns, som ligger mycket nära eller tangerar zonen, har området för vilka som inbjudits till samrådet utvidgats ytterligare. Inbjudan till samråd sänds även till de myndigheter och andra som kan anses vara berörda. Allmänheten bjuds in genom annonsering i lokala tidningar. Vattenfall Eldistribution AB har valt att redan i detta skede samråda med en vidare krets. Vattenfall Eldistribution AB tar tacksamt emot skriftliga synpunkter om föreslagna sträckningar under detta sträckningssamråd. Kontaktuppgifter finns i kapitel 1 och på Vattenfall Eldistribution AB:s hemsida Miljökonsekvensbeskrivning Efter samrådet upprättas en MKB. MKB:n kan antingen vara en s.k. liten MKB, om verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, eller en MKB i den specifika miljöbedömningen, i det fall verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med MKB:n är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som ledningen medför dels för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Beskrivningen ska göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Nedan presenteras förslag på huvudrubriker i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer upprättas och bifogas i ansökningshandlingen. 1. Inledning 2. Tillståndsprocessen 3. Förutsättningar 4. Alternativutredning 5. Bedömning av konsekvenser för sökt alternativ 6. Samlad bedömning Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 8

9 2.2.4 Ansökan om nätkoncession för linje Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Ei beviljar inte koncession för ledningar som inte anses vara lämpliga från allmän synpunkt, dvs. ledningar som det inte finns behov av erhåller inte koncession. Koncessionsansökan, med bl.a. den slutliga MKB:n som bilaga, sänds till Ei, som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden och eventuella kompletteringar beslutar Ei om koncession. Om någon berörd instans motsätter sig ärendet hanteras ett överklagande hos mark- och miljödomstol. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer eller kopplingsstationer. 2.3 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Vattenfall Eldistribution AB avser att i första hand trygga rätten att uppföra och bibehålla ledningen med frivilliga överenskommelser genom tecknande av markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen kan sedan ligga till grund för ansökan om ledningsrätt, om Vattenfall Eldistribution AB avser ansöka om det. Ansökan om ledningsrätt handläggs och beslutas av Lantmäteriet. För fastighetsägaren innebär markupplåtelseavtalet att marken förblir i fastighetsägarens ägo och att ersättning för ianspråktagandet erhålls genom ett engångsbelopp. Ersättningens storlek regleras enligt expropriationslagen. 2.4 Övriga tillstånd och dispenser Utöver nätkoncession för linje enligt nätlagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken (1998:808) kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt 2 kap. miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t.ex. bli aktuellt att ansöka om tillstånd för eller anmäla vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens från skyddat område enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken, som t ex ansökan om dispens från strandskyddet för såväl markkabel som för luftledning stolpar inom strandskyddsområde. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen ska beaktas. För det fall prövning enligt andra bestämmelser kommer bli aktuella görs detta i behörig ordning skilt från aktuell ansökan om nätkoncession för linje. 3 FÖRESLAGEN STRÄCKNING 3.1 Val av sträckning inom förordat stråk Inom utredningsområdet, enligt Figur 1, togs stråkalternativ, se Figur 3 nedan. För dessa har stråksamråd genomförts. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 9

10 Figur 3. Figuren visar stråkalternativen inom utredningsområdet. Efter stråksamrådet har Vattenfall Eldistribution AB utvärderat inkomna synpunkter samt natur- och kulturvärden, boendemiljö, tekniska och ekonomiska aspekter och därefter valt ledningsstråk inom vilka förslag på sträckningar tagits fram, se kapitel nedan Förordande av stråk Vattenfall Eldistribution AB förordar sträckning inom antingen en kombination av Alternativ 1 och Alternativ 2 eller Alternativ 4. Stråkalternativ 1 och 2, se orange och rosa stråk i Figur 3 ovan, valdes eftersom de följer en mindre befintlig väg och motionsspår mellan transformatorstationen och befintlig kraftledning, vilket minskar markanspråk. Stråkalternativ 4 är ett markkabelstråk som följer befintliga vägar och gång- och cykelvägar större delen av sträckningen mellan transformatorstation Nyköping Östra och befintlig kraftledning norr om Påljungshage, se gult stråk i Figur 3 ovan. Alternativ 3 i Figur 3 har avfärdats efter stråksamrådet. Detta eftersom luftledningen skulle ta obanad mark i anspråk och därmed ge större påverkan på naturvårdsprogrammet Ekensberg och ge ett för stort avtryck på friluftslivet, genom att gå i ett område där det i stort sett endast finns mindre stigar. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 10

11 Berörda natur- och kulturmiljöer och andra markanvändningsintressen föreslagna valda ledningssträckningar framgår av kartan i Bilaga S Alternativ 1 markkabel och luftledning Sträckningsalternativ 1 ligger inom Stråkalternativ 1 och 2 och har delats upp i 1A och 1B, där 1A är i markkabelutförande och 1B i luftledningsutförande, se Figur 4. Figur 4. Sträckningsförslag för alternativ 1 inom valda stråk. Föreslagen sträckning har valts så att den så långt som möjligt, utan att beröra känsliga områden, följer parallellt med en mindre väg som finns längst med järnvägen och parallellt med befintliga motionsspår. Från transformatorstationen Nyköping Östra går sträckningen österut längs en mindre enskild väg i markkabelutförande. Kabeln följer vägen i ca 480 m innan den avviker i nordostlig riktning över åkermark i ca 230 m mot Karsbol. Därefter övergår markkabel till luftledningsutförande, se Figur 4 ovan. Luftledningen går genom ett skogsområde, vinklar mot nordväst vid Karsbol och följer sedan ett motionsspår mot nordnordväst över öppen mark samt i skogsmark i ca 1,4 km. Sträckningen korsar därefter väg 223/800 för att strax efter korsa E4:an. Sträckningen fortsätter sedan ca 460 m norrut där den ansluts till befintlig ledning norr om Påljungshage. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 11

12 Sträckningen berör naturvårdsprogrammet Ekensberg. Närmaste bostadshus ligger ca 36 m öster från ledningssträckningen vid Påljungshage. Inom 25 m från sträckningen finns tre övriga kulturhistoriska lämningar. Inga kända fornlämningar berörs. Kabelsträckningen är ca 750 m och luftledningssträckningen är ca 2070 m. Tillsammans ger det en ledningssträckning på ca 2,8 km Alternativ 2 markkabel Sträckningsalternativ 2 går samma sträckning som Alternativ 1 ovan, men i markkabelsutförande hela vägen från Nyköping Östra till befintlig ledning norr om Påljungshage, se Figur 5 nedan. Kabelsträckningen är ca 2,8 km. Figur 5. Sträckningsförslag för alternativ 2 och 3 inom valda stråk Alternativ 3 markkabel Sträckningsalternativ 3 går inom Stråkalternativ 4, se Figur 5. Från transformatorstationen Nyköping Östra går sträckningen norrut längs väg 800 (Lennings väg) i markkabelutförande. Kabeln går till en början på östra sidan om vägen i ca 320 m för att sedan korsa Lennings väg och följa vägen på västra sidan i ca 1 km fram till trafikplats Påljungshage. Kabelsträckningen korsar åter Lennings väg och följer därefter ca 300 m på norra sidan om påfarten mot öster till E4:n, innan sträckningen vinklar norrut och korsar E4:an. Efter att ha Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 12

13 korsat E4:an och avfarten från E4:an följer sträckningen väg 809 norrut ca 380 m där kabeln ansluter till befintlig ledning norr om Påljungshage. Föreslagen sträckning har valts så att den så långt som möjligt, utan att beröra känsliga områden, följer parallellt med befintlig infrastruktur, så som vägar, gång- och cykelvägar och befintlig ledningsgata. Närmaste bostadshus ligger ca 35 m från ledningssträckningen nordost om Isaksdal. En känd kulturhistorisk lämning (gruvområde) berörs, men inga kända fornlämningar. Sträckningen är totalt ca 2,4 km Utformning av markkabel Hur en markkabel förläggs beror bl.a. på antalet kabelförband och de geologiska förutsättningarna. Ledningen mellan Nyköping Östra och befintlig ledning norr om Påljungshage skulle kunna utföras med ett kabelförband, som består av tre ledare, se Figur 6 nedan. Ett troligt utförande är att ledningarna förläggs i en ca 1 m bred och ca 1,1 m djup kabelgrav. När ledningsgatan placeras bredvid väg eller i skogs- eller odlingsmark förläggs de utan rör. Där kabelschaktet placeras i vägkroppen vid korsning av väg kommer ledarna att förläggas i rör, för att skydda ledningen mot det ökade tryck som vägtrafiken kan ge upphov till. Figur 6. Principskiss på genomskärning av en kabelgrav med ett kabelförband. Måtten i figuren är ungefärliga. En markförlagd kabel består av tre ledare av aluminium. Runt ledaren finns den elektriska isolationen som består av polyeten (PEX) och utanpå detta ligger ett lager skärmtrådar av koppar. Utanpå skärmtrådarna finns två vattentäta lager och ytterst finns manteln som består av polyeten (PE) Markförläggning av kabel Kablarna förläggs med hjälp av schaktning eller tryckning. Vid schaktning förläggs kabeln i en kabelgrav på ett djup av ca 1 m på en botten fylld med kabelsand. Alternativt kan ledarna placeras horisontellt, vilket medför bredare kabelgrav. När ledarna placeras i triangel blir Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 13

14 bredden på kabelgraven ca 1 m vid marknivån, beroende på markens beskaffenhet, och med ett skyddsområde på ca 4-5 m, se Figur 6 ovan. Vid passage av känsliga områden kan tryckning eller styrbar borrning användas. Även passager av vägar och järnvägar kan i vissa fall göras genom tryckning eller styrbar borrning. Vid passagerna grävs då vanligtvis en grop på respektive sida om sträckan som ska passeras, en startgrop och en mottagningsgrop. I foderröret trycks då rör in varefter kablarna dras igenom. Det känsliga området eller vägen berörs då inte. Där det inte är grävbart, d.v.s. där det är nära ned till berggrunden, kommer sprängning att behövas för kabelgraven. Vid förläggning av kabel längs med vägar kan vägarna komma att användas av arbetsmaskiner m.m. Detta kan innebära viss trafikstörning i form av minskad framkomlighet förbi arbetsområdet. I vissa fall kan även avstängning av vägar komma att bli aktuellt under kortare perioder, där alternativa vägar för boende finns. Alternativt används området vid sidan om kabelschaktet mot arbetsområdet. Massor, som grävs upp under anläggningstiden, som går att återanvända används vid återfyllning av kabelgraven. Massor som inte går att återanvända transporteras till deponi eller annan användning och ersätts istället med godkända jordmassor Markbehov markkabel Under byggtiden kommer ett arbetsområde på ca m att tas i anspråk, se Figur 7. I de fall där utrymmet är trång (t.ex. förbi byggnader sin står precis vid vägen) kan arbetsområdet minskas, medan det vid svårare passager även kan bli bredare. Alternativt används vägområden som arbetsområde, om det är möjligt att stänga av delar eller hela vägen. I framtiden kan Vattenfall Eldistribution AB komma att hålla en ca 5 m bred skogsgata fri från högväxande vegetation, ett s.k. skyddsområde, se Figur 6. Figur 7. Exempel på kabelgrav för en 40 kv jordkabel med ett kabelförband och faserna placerade i triangel samt arbetsområde som behövs under anläggningstiden. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 14

15 3.1.8 Framtida underhåll och risker med markkabel Det återkommande underhåll som kommer att utföras för markkabeln är att en ca 4-5 m bred skogsgata kommer att röjas från träd (där ledningen går igenom skogsmark) med jämna mellanrum. Markkabeln kan även behöva repareras om det uppstår något fel. En markkabel är i marken skyddad från yttre påverkan från bl.a. väder, men den kan skadas av åskväder samt tunga korsande maskintransporter (störst risk i vattensjuk mark) eller grävarbeten i mark. Kablarnas skarvar är dess svaga punkter och det finns risk för skador eller avbrott om det uppstår fel på någon av dessa skarvar. Vid sådana tillfällen måste först felet lokaliseras och när det lokaliserats måste den grävas fram, vilket kan ta tid och ibland krävs specialister som eventuellt inte är tillgänglig på kort varsel. Beroende på felets art så kan kortare eller längre sträckor behöva bytas ut. En markkabel kan även behöva bytas ut när det åldrats Utformning av luftledning Typ av luftledning och dess utformning kommer att beslutas längre fram i processen, då slutlig sträckning har fastställts vid detaljprojekteringen och beror bl.a. på terrängens topografi. Även stolparnas höjd kan variera beroende på topografin; en förväntad stolphöjd är ca m (eventuellt högre vid korsning av vägar) och materialet i stolparna kan bestå av t.ex. trä, komposit eller stål. En möjlig utformning skulle kunna vara t.ex. enkelsstolpar av trä, se Figur 8 nedan. En annan möjlig utformning är portalstolpe, framför allt vid vinklar på ledningen. En luftledning består av tre ledare, linor, som troligtvis kommer bestå av aluminium. Avståndet mellan linorna i en enkelstolpe är ca 1,45 m. Figur 8. Bild på enkelstolpe i trä, ett utförande som skulle kunna komma att användas för aktuell ledning. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 15

16 Uppförande av luftledning Luftledningsbyggnation innebär att ledningssträckningen genomförs i det valda ledningsstråket. I samband med detta kommer även arbete med stolpdimensionering och markundersökning vid de tilltänkta stolpplatserna. Byggnationsarbetet omfattar även grundläggning av stolpar i mark, återfyllning av uppgrävda massor och stampning med grävmaskiner. När stolparna är på plats dras linorna upp med hjälp av lindragningsmaskiner. Vid smala passager eller vid ogynnsamma markförhållanden kan avvikande stolpkonstruktioner bli aktuella även om utgångsläget i detta projekt är en lösning med enkelstolpe. Vid risk för påverkan på känsliga miljöer kontaktas berörd myndighet för åtgärder, för att minimera påverkan. Exempel på generella hänsynsåtgärder som kan vidtas för att minska påverkan på skyddsvärda biotoper är kvarlämnande av död ved och kvarlämnande av buskar i ledningsgatan i anslutning till vattendrag, sjöar och våtmarker Markbehov luftledning Ledningsgatan består av en skogsgata (där all högväxande vegetation tas bort) och sidoområden (där träd som är farliga för ledningen tas bort). För en enkelstolpe beräknas skogsgatans bredd bli ca 32 m i en ny sträckning, se Figur 9 nedan. Figur 9. Principskiss av en skogsgata med tillhörande sidoområden. Figuren visar exempel på utseende och mått Framtida underhåll och risker med luftledning Ledningsägaren är skyldig att hålla anläggningarna i sådant skick som elsäkerhetsbestämmelserna anger. För underhåll av en kraftledning har nätägaren rätt att röra sig inom ledningsområdet och att använda vägar samt stigar som leder till ledningsområdet. Vegetationens höjd inom ledningsområdet kommer att följas upp med återkommande besiktningar. Det återkommande underhåll som kommer att utföras för luftledning är att den ca 32 m breda skogsgatan kommer att röjas från träd och sly (där ledningen går igenom skogsmark) med jämna mellanrum på vanligtvis ca 8 år. Luftledningar kan även behöva repareras om det uppstår något fel. En luftledning är inte skyddad från yttre påverkan, som t.ex. väder, som en markkabel är. En luftledning av föreslagen karaktär byggs dock trädsäker, vilket innebär att fallande träd är utom räckhåll för ledningen och driften påverkas därmed inte p.g.a. det. Vid ett eventuellt fel på en luftledning är det lätt att lokalisera felet och reparationsarbete och Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 16

17 underhåll kan därmed åtgärdas snabbt. Linorna, stolpar och stag kan även behöva bytas ut när de åldrats Rivningsarbeten Om en ledning inte längre behövs ska koncessionsinnehavaren lämna in ansökan om återkallelse av nätkoncession till Ei. Återkallelsen kan gälla för hela ledningen eller för den del som inte längre behövs. Innan Vattenfall Eldistribution AB gör en sådan ansökan genomförs ett samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken. I samrådet beskrivs vilken del av ledningen som kommer att raseras, beskrivning av platsen, hur det kommer att genomföras och vilka återställningsåtgärder som är aktuella. Detta beskrivs sedan också i ansökan om återkallelse. Raseringen görs i enlighet med den lagstiftning som gäller vid tidpunkt för rasering. 3.2 Beskrivning av naturmiljö, kulturmiljö och andra markanvändningsintressen Längs kabelsträckningarna redovisas identifierade områden inom 50 m på var sida om sträckningarnas centrumlinje och för luftledningssträckningen redovisas områden inom 100 m på var sida om sträckningens centrumlinje. Numrering av natur- och kulturmiljövärden finns inom parentes i texten nedan och återfinns även i kartan i Bilaga S Riksintressen och infrastruktur Öster om transformatorstation Nyköping Östra går Alternativ 1A/1B och 2 nära riksintresse för järnväg (RI1) och en korridor för framtida järnväg (I1). Vid Brandkärr passerar Alternativ 3 ca 30 m från riksintresse för kulturmiljövård (RI2). Strax söder om Påljungshage korsar Alternativ 1B, 2 och 3 riksintresse för vägnät, E4:an (RI3). Inget riksintresse för naturvård berörs av sträckningsförslagen Områden skyddade enligt 7 kap. miljöbalken Områden som är skyddade enligt 7 kap. miljöbalken är t.ex. nationalparker, naturreservat, Natura 2000, strandskydd, biotopskydd, naturminnen, kulturreservat, djur- och växtskyddsområden och vattenskyddsområden. Sträckningarna passerar inget område som är skyddade enligt 7 kap. miljöbalken, men Alternativ 1B, 2 och 3 går igenom ett område som enligt kommunens fördjupade översiktsplan är ett utredningsområde för skydd enligt miljöbalken. Målet med det utredningsområdet är att bevara och utveckla områdets natur- och friluftsvärden Naturmiljö Längs de föreslagna ledningssträckningarna finns få kända naturmiljöområden som registrerats av Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och jordbruksverket, se Bilaga S2. Alternativ 1A/1B och 2 passerar genom ett område beskrivet i Sörmlands naturvårdsprogram, Ekensberg (N1, klass 3 2 ). Området finns också med i kommunens 1 Nyköpings kommun, 2013, Översiktsplan för Nyköpings kommun, sid är högt naturvärde på en skala där 1 är högsta värde enligt Naturvårdsprogrammet Sörmlands Natur (1991). Länsstyrelsen Södermanlands län anger dock i Rapport 2013:16 Aktuella översiktsplaner sammanfattande redogörelse, sid. 21, att naturvårdsprogrammet är föråldrat och inaktuellt och att Länsstyrelsen inte tar ansvar Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 17

18 fördjupade översiktsplan 3 som en av kommunens gröna kilar (Ekensbergskilen) och är enligt kommunens fördjupade översiksplan ett område där ingen exploatering får ske. Kommunen anser att principen om kompensation bör användas vid eventuell exploatering inom området 4. Ytterligare ett område i naturvårdsprogrammet, Grotta i Ekensberg (N5), ligger ca 25 m öster om Alternativ 3. Inom 50 m från Alternativ 3 finns en nyckelbiotop (N2) och inom 100 m från alternativ 1B och 2 finns en annan nyckelbiotop (N4). Inga sumpskogar berörs direkt, däremot finns en sumpskog (N3) i närheten av alternativ 1B och 2 nordväst om Karsbol, Ytterligare en sumpskog (N7) finns i närheten av anslutningspunkten vid Påljungshage. Delar av sumpskogen är även ett område med naturvärden (N8) som ligger ca 10 m nordväst om sträckningarna 1B, 2 och 3, vid anslutningspunkten vid Påljungshage. Ett skyddsvärt träd finns i närheten av de föreslagna sträckningarna. En ek står ca 35 m öster om Alternativ 1B och 2 (N6). Trädet bedöms inte påverkas av de föreslagna ledningssträckningarna Kulturmiljö Alternativ 1A berör inga forn- eller kulturlämningar, se Bilaga S2. Väster om KarsboI finns ett fornlämningsområde av lämningstyp boplats (K2) ca 85 m norr om Alternativ 1B och 2. Vid Karsbol finns ytterligare ett fornlämningsområde av lämningstyp bytomt/gårdstomt (K3), som ligger ca 10 m från sträckningarna 1B och 2, samt en övrig kulturhistorisk lämning av lämningstyp textilindustri (K4). Längs sträckningen parallellt med motionsspåret finns två övriga kulturhistoriska lämningar inom 35 m, båda av lämningstyp lägenhetsbebyggelse (K5-6). Nordost om Ekensberg finns en övrig kulturhistorisk lämning ca 40 m från Alternativ 1B och 2, ett brott/täkt (K7). Vid Påljungshage finns ytterligare en övrig kulturhistorisk lämning, ett röjningsröse (K19), nära sträckningarna 1B och 2. Sträckning 3 tangerar till en övrig kulturhistorisk lämning, ett gruvområde (K1), se Bilaga S2. Närmaste fornlämning återfinns strax norr om E4:an ca 5 m från Alternativ 3 (K8) och är av lämningstyp bytomt/gårdstomt. Inom 50 m ligger ytterligare 11 stycken forn- och kulturlämningar (K9-19), som ingen berörs direkt av sträckningen. Av dessa är fem fornlämningar av lämningstyp hällristningar (K10-14). Övriga är övriga kulturhistoriska lämningar av lämningstyp röjningsröse (K9), gränsmärke (K15), röjningsrösen och gränsmärke (K16-18), samt röjningsröse (K19). Sträckningen berör inga ytterligare kultur- eller fornlämningar som finns registrerade fram till idag i FMIS, Riksantikvarieämbetets fornminnesdatabas. Den antikvariatiska bedömningen kan vara inaktuell p.g.a. den nya kulturmiljölagen Markanvändning, bebyggelse och planer Områdena för sträckningarna utgörs av befintlig infrastruktur så som vägar, gång- och cykelvägar, befintlig ledningsgata, samt motionsspår. I omgivningarna förekommer exploaterad stadsmiljö, öppna gräsmarker och skog. Bebyggelsen i området är förhållandevis koncentrerad till Stenkulla (söder om järnvägen), Isaksdal (väster om Lennings väg), Brandkärr (väster om Lennings väg), nordöstra delen av Ekensberg (öster om Lennings väg) och Påljungshage (norr om E4 och öster om väg 809). för programmets aktualitet. Däremot anger man att generella beskrivande texter om länets natur och även detaljerade beskrivningar av värdefulla naturområden kan även fortsättningsvis ha ett värde för kommunernas planering. 3 Nyköpings kommun, 2013, Översiktsplan för Nyköpings kommun, sid Nyköpings kommun, 2013, Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta, sid. 50 Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 18

19 Det finns inga bostadshus inom 50 m från Alternativ 1A. Det ligger tio stycken bostadshus inom 100 m från Alternativ 1B och 2, varav det närmaste ligger ca 35 m från sträckningen. Alternativ 3 föreslås följa Lennings väg, E4:an och väg 809. Inom 50 m från Alternativ 3 finns två stycken bostadshus, varav det närmaste ligger ca 35 m från sträckningen. Alternativ 3 berör sex detaljplaner och Alternativ 1A/1B och 2 berör fyra detaljplaner. 4 FÖRUTSEDD PÅVERKAN SAMT EVENTUELLA SKYDDSÅTGÄRDER 4.1 Påverkan på riksintressen och infrastruktur Riksintresse för kulturmiljövård ligger ca 30 m från alternativ 3 och bedöms inte påverkas av den. Alla sträckningsalternativ berör riksintresse för vägnät Genom att anpassa utformningen av ledningen vid passagen av riksintresset bedöms det inte påverkas negativt. Strax öster om Nyköping Östra går sträckningsalternativ 1A/1B och 2 nära riksintresse för järnväg och en korridor för framtida järnväg. Genom att sträckningsalternativen tagit hänsyn till riksintresset och utredningskorridoren bedöms dessa inte påverkas negativt Skyddsåtgärder för riksintressen och infrastruktur Eftersom påverkan på riksintressen och infrastruktur bedöms som minimal i och med att alla sträckningsalternativ planeras att uppföras som luftledning och/eller förläggas som markkabel så bedömer Vattenfall Eldistribution AB att inga skyddsåtgärder krävs. 4.2 Påverkan på områden skyddade enligt 7 kap. miljöbalken Som nämnt ovan i avsnitt så berörs inga skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken, varför inga skyddsåtgärder bedöms nödvändiga. 4.3 Påverkan på natur- och kulturmiljö Vid både förläggning av markkabel och uppförande av luftledning i skogsmark behöver skog fällas, dels för skogsgatan som kommer att finnas under driftskedet och dels för det arbetsområde som krävs under anläggningstiden i fallet med kabel. Ska en kabel förläggas i skogsmark, utan vägar som kan användas som arbetsområde, avverkas hindrande träd och buskar i arbetsområdet för att arbetet ska kunna utföras. Detta innebär en extra bredd på ca 8-12 meter, förutom den bredd som behövs för skyddsområdet om 5 m under driftskedet längs en kabelsträckning. En luftledning kräver bredare skogsgata än en markkabel i driftskedet, i detta fall ca 32 m. För byggande av luftledning används i första hand skogsgatan som arbetsområde. Den främsta påverkan på natur- och kulturmiljön vid förläggning av en kabel är att ett kabelschakt grävs, alternativt sprängs, längs sträckningen. Under byggfasen är påverkan oftast större för en markkabel än för en luftledning, då det finns risk för skador orsakade av grävning eller sprängning. Det är svårt att veta sprängningsbehovets omfattning innan grävarbetet påbörjas. Krävs stort behov av sprängning innebär det ökade resurser både monetärt och i tid för att undvika skador på närliggande hus och i övrig infrastruktur. En markkabel har inte lika lätt som luftledning att undvika känsliga områden med natur- och Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 19

20 kulturvärden. Kabeln kan slingra sig fram i terrängen, vilket dock innebär längre kabel, mer kostnad och att mer mark tas i anspråk. En luftlednings främsta påverkan på natur- och kulturmiljön är att träden i skogsgatan måste fällas (ca 32 m plus sidoområden). Skogsgatan måste röjas och underhållas med jämna mellanrum, men lågväxande vegetation kan om möjligt sparas. En luftledning kan undvika kritiska natur- och kulturvärden lättare än en markkabel, då placeringen av stolpar är mer flexibelt. En annan källa till påverkan är från arbetsfordon under anläggningstiden. För att minska denna risk för påverkan ställs krav på att entreprenören vidtar försiktighetsåtgärder vid byggnation och underhåll av ledningen, samt att arbeten som kan påverka t.ex. vattenområden om möjligt genomförs på tjälad mark alternativt att skyddsmattor eller tillfälliga broar används Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö Påverkan på naturvårdsprogram och andra identifierade naturmiljöer beror på val av sträckning och tekniskt utförande. För att minska denna risk för påverkan ställs krav på att entreprenören vidtar försiktighetsåtgärder vid byggnation och underhåll av ledningen. En stor del av påverkan på identifierade naturvärden kan minskas genom att vid luftledning placera stolpar utanför och vid markkabel placera kabeln utanför de berörda områdena. Innan arbetet i fält påbörjas ska utmärkningen av enskilda objekt genomföras och nödvändigt skyddsavstånd tas i den mån det är möjligt. Vid luftledning i skogsområdet ska skyddsåtgärder vid avverkning av träd inom skogsgatan genomföras med försiktighet och i möjligaste mån ska avverkning av högväxande växtlighet inom kända naturvärden undvikas. Om det finns risk för körskador ska skyddsmattor läggas ut innan körning sker. Ingen sumpskog berörs direkt av någon sträckning, men de ligger i närheten. Sumpskogar och våtmarkers hydrologiska funktion kan påverkas negativt, då högre vegetation inom kraftledningsgatan tas bort och förändrar biotopens karaktär. Den hydrologiska funktionen kan också påverkas vid schaktning inom våtmarken. Avverkning ska ske med försiktighet. I de fall ledningen passerar som luftledning kan påverkan minskas genom stolpplacering utanför området. Om ledningen passerar våtmarksområdena som markkabel genomförs detta med hjälp av tryckning för att minska påverkan på området. Om arbete kommer att utföras nära skyddsvärda träd kommer försiktighet att iakttas vid arbete inom kronans och rötternas utbredning, för att i möjligaste mån undvika att trädet påverkas. Negativ påverkan på kulturvärden kommer att undvikas genom att inte tillåta framförande av maskiner inom fornlämningsområden. Om körning i ett större fornlämningsområde inte kan undvikas kommer fornlämningen att märkas ut t.ex. genom snitsling, så att fornlämningen inte skadas. Om en fornlämning skulle påträffas, vid exempelvis byggnation och underhållsarbete, kommer arbetet att stoppas omedelbart och länsstyrelsen kontaktas enligt kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap Påverkan på landskapsbild Landskapsbilden blir mindre påverkad av en markförlagd kabel än för en luftledning. Synintrycket för markkabel är som minst där ledningarna går över öppen mark. Vid sprängning kan emellertid synintrycket påverkas desto mer. I skogsmark kan en smal Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 20

21 skogsgata om ca 5 m skönjas. Oavsett om kabeln är placerad i jordbruks- eller skogsmark bedöms exponeringsgraden för människor ringa. Luftledningen påverkar landskapsbilden mer. Synintrycket är störst där luftledningen går över öppen mark, men även där den går igenom skogsmark påverkas synintrycket. En ledning exponeras mindre när den går igenom skogsmark och följer landskapsformerna. Där en luftledning går över höjder och exponeras mot himmelen blir den mer synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan en luftledning bli mindre påtaglig än när den korsar ett småbrutet landskap Skyddsåtgärder för landskapsbild Landskapet i området är sedan tidigare mer eller mindre påverkat av mänsklig verksamhet som vägar, kraftledningar och bebyggelse. Genom att alla sträckningsalternativ till största del är placerade längs vägar, kraftledningar och motionsspår så långt som möjligt så minskas påverkan på landskapsbilden. Inga vidare skyddsåtgärder bedöms nödvändiga. 4.5 Påverkan på friluftsliv De typer av friluftsliv som bedrivs i områdena är framförallt rörligt friluftsliv såsom motion (löpning och skidåkning), utflykter, bär- och svampplockning, rastning av husdjur etc. Nyköpings orienteringsklubb har sin klubbstuga nära Alternativ 1B och 2 och nyttjar närområdet till sin verksamhet Skyddsåtgärder för friluftsliv Friluftsintressen bedöms att påverkas i liten omfattning, när ledningen är byggd, varav inga skyddsåtgärder bedöms nödvändiga. Placeringen av stolparna bör i möjligaste mån anpassas till motionsspåret så att det inte påverkas, alternativt flytta motionsspåret, där konflikt inte går att undvika. 4.6 Påverkan på markanvändning, bebyggelse och planer Beroende på val av sträckning så tas olika mycket ny mark i anspråk. Sträckningsalternativ 3 är ett markkabelalternativ som i princip endast följer befintlig väginfrastruktur och har därmed väldigt liten påverkan. Sträckningsalternativ 2 är även det ett markkabelalternativ som till stor del följer befintliga vägar och stigar, vilket även det innebär väldigt liten påverkan. Sträckningsalternativ 1A, vars del utförs som markkabel, och 1B, som utförs som luftledning, kan innebära mer påverkan än de andra sträckningsalternativen. Luftledningsdelen tar mer mark i anspråk för att kunna ha en trädsäker skogsgata. Avverkning av tidigare orörd skog kommer variera beroende på valet av sträckning. Gällande motionsspåren, som sträckningsalternativ 1B och 2 följer, så är den största påverkan synintryck i driftskedet, samt buller och hinder under byggtiden. Vid utformning av sträckningsförslagen har hänsyn tagits till avstånd från bostäder och andra byggnader. En luftlednings påverkan på boendemiljö utgörs främst av visuell påverkan, medan en kabelsträckning inte påverkar visuellt i samma utsträckning, vilket beskrivs ovan i avsnitt 4.4, samt i vissa fall påverkan från magnetfält. Det finns tio stycken bostadshus inom 100 m från alternativ 1B (luftledning), varav den närmsta ligger ca 35 m. Längs med alternativ 3 finns det två bostadshus inom 50 m, varav det närmsta ligger ca 35 m från sträckningen. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 21

22 Påverkan på markanvändning och bebyggelse består främst av utsläpp till luft från transporter och av buller under byggnationstiden. Det kan även under driftskedet vid underhåll uppstå påverkan genom buller. Eftersom byggtiden är kort och underhållsåtgärder sker relativt sällan, samt att inga konsekvenser bedöms uppkomma på grund av magnetfält, så bedöms påverkan bli liten. Påverkan från elektriska och magnetiska fält beskrivs i avsnitt 4.7 nedan. Nyköping kommun har en fördjupad översiktsplan, Fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta, som berörs av projektområdet. Det är ett utredningsområde för skydd av miljöbalken, som beskrivs mer i avsnitt 4.2 ovan. Vidare är en stor del av projektområdet även, enligt samma fördjupade översiktsplan, utpekat som en grönstruktur där ingen exploatering får ske. Genom att anpassa ledningssträckningarna utifrån planbestämmelserna för detaljplanelagda områden, så bedöms sträckningsalternativen inte komma att strida mot dessa Skyddsåtgärder för markanvändning, bebyggelse och planer Påverkan på markanvändning och bebyggelse är främst under byggnationen, vilket innebär att påverkan är begränsad till en viss tid. På grund av att påverkan är under begränsad tid så bedöms inga skyddsåtgärder nödvändiga. 4.7 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas och ledares inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex. från de elapparater som förekommer i hemmen. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 22

23 Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall Eldistribution AB ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfältet för den planerade ledningen kommer att beräknas vid årsmedelströmlasten och redovisas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen Beskrivning av påverkan Magnetfältsberäkningar har gjorts för både luftledning och markkabel. Magnetfält från en luftledning respektive markkabel har beräknats för ett uppskattat årsmedelvärde på strömmen. Beräkningarna presenteras för luftledningsträckning i en logaritmisk skala på y- axeln för luftledning i Figur 10 och för markkabel i Figur 11 nedan. I x-axeln presenteras avståndet från ledningens centrum. Figur 10. Diagram över magnetfältet från en 40 kv-luftledning vid en årsmedelströmlast. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 23

24 Figur 11. Diagram över magnetfält från en 40 kv-markkabel vid en årsmedelströmlast. 4.8 Anläggningsarbeten Under själva anläggningstiden, då transporter av material sker och arbeten utförs, uppstår en delvis störande miljöpåverkan. Den miljöpåverkan som då kan uppstå är främst störningar genom fysiskt intrång, buller och luftföroreningar. Detta sker dock under en begränsad tid. 4.9 Bedömning om betydande miljöpåverkan Enligt miljöbedömningsförordningen (2017:966) 8 punkt 8 ska den som avser att bedriva en verksamhet göra en bedömning i fråga om huruvida betydande miljöpåverkan kan antas. Utifrån den information om sträckningarna som finns tillgänglig i dagsläget och med hänsyn till kriterier i miljöbedömningsförordningen så bedömer Vattenfall Eldistribution AB att inget av sträckningsalternativen bör antas ha betydande miljöpåverkan. Undersöknings- och avgränsningssamråd - samrådsunderlag för sträckning 24