Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN TILLÄGGSKALLELSE SIDA 1 (3) Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 29 april 2015, klockan 13:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 6 Avtal om ändring och tillägg till ramavtal mellan Huddinge kommun och Espa Invest Oy rörande del av fastigheten Kvadraten 3 i Kungens kurva i Huddinge (KF) KS SBU 15/4-15 KS-2015/ Överenskommelse om överlåtelse av mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Geigold m.fl. avseende fastigheten Högmora 2:24 till Hoffman & Blohm AB samt Kirlu Förvaltning AB i kommundelen Stuvsta (KF) KS SBU 15/4-15 KS-2015/ Genomförande av detaljplan för gång- och cykelbro i Kungens Kurva (KF) KS SBU 15/4-15 KS-2012/ Åtgärdsplaner för sjöarna Trehörningen och Orlången (KF) KS SBU 15/4-15 KS-2015/ Sänk hastigheten i Vistaberg - svar på motion väckt av Shewen Nysmed (S) (KF) KS SBU 15/4-15 KS-2015/61.471

2 KOMMUNSTYRELSEN TILLÄGGSKALLELSE SIDA 2 (3) 11 Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen Reviderad bilaga, sid 7, Bilaga: Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen KS-2015/ Budgetuppföljning för kommunstyrelsen januari - mars 2015 KS-2015/ Månadsuppföljning för Huddinge kommun per den 31 mars 2015 KS-2015/ Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/ yttrande över Trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar KS SBU 15/4-15 KS-2015/ Tvärförbindelse Södertörn, väg yttrande över samrådsunderlag KS SBU 15/4-15 KS-2015/ Samråd om Tyresös översiktsplan - svar på remiss från Tyresö kommun KS SBU 15/4-15 KS-2015/ Farthinder på Trehörningsvägen 14 - svar på medborgarförslag väckt av Ljiljana Djurasovic KS SBU 15/4-15 KS-2014/ Gör ett väggupp utanför vid Trehörningsvägen 11 A - svar på medborgarförslag väckt av Sandra Carlsson KS SBU 15/4-15 KS-2014/ Farthinder vid korsningen Trehörningsvägen - Törnvägen - svar på medborgarförslag väckt av Päivi Laine KS SBU 15/4-15 KS-2014/

3 KOMMUNSTYRELSEN TILLÄGGSKALLELSE SIDA 3 (3) 22 Upphandling av entreprenör för byggande av Tranparken KS SBU 15/4-15 KS-2015/ Huddinge den 21 april 2015 Daniel Dronjak Nordqvist Ordförande Eva Kaaman Modig Sekreterare

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 18 mars 2015 Dnr KS-2015/ SIDA 1 (3) HANDLÄGGARE Martin Håkansson Martin.hakansson2@huddinge.se Kommunstyrelsen Avtal om ändring och tillägg till ramavtal mellan Huddinge kommun och Espa Invest Oy rörande del av fastigheten Kvadraten 3 i Kungens kurva i Huddinge Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Avtal om ändring och tillägg till ramavtal mellan Huddinge kommun och Espa Invest Oy rörande del av fastigheten Kvadraten 3 i Kungen kurva godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 18 mars Sammanfattning Huddinge kommun tecknade ett ramavtal med Espa Invest Oy den 26 maj 2011 avseende exploatering av del av fastigheten Kvadraten 3. Enligt ramavtalet skulle detaljplan för området antas senast den 30 september På grund av att Espa Invest Oy inte följde planerat tidschema gällande arbetet med projekteringen samt saknat finansiärer till projektet har sedan tidigare två tilläggsavtal till ramavtal tecknats. Senaste tilläggsavtalet tog Kommunfullmäktige beslut om den 8 september 2014, avtalet reglerade kostnader för kompletterande utredningar, ianspråktagande av mark för gångoch cykelväg inom projektet Förbifart Stockholm, tidschema och ramavtalets upphörande. Förlängningen av ramavtalets giltighet innebar att detaljplan för del av fastigheten Kvadraten 3 ska antas senast 30 juni Detaljplan för området kommer inte att antas senast den 30 juni Anledningen är att Espa Invest Oy:s förhandling med hotelloperatörer samt dialog med finansiärer för projektet inte har följt planerat tidschema. Espa Invest Oy har tecknat avtal med en spaoperatör till den nya anläggningen samt ett avtal med NCC om samarbete för utveckling av projektet. Gällande finansiering och hotelloperatör pågår förhandling. Espa Invest Oy har därmed till kommunen inkommit med en framställan om att förlänga den tidsperiod som finns angivet i tidigare tecknat tilläggsavtal. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

5 KommunstyrelsenS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 18 mars 2015 Dnr KS-2015/ SIDA 2 (5) Ett förslag till avtal om ändring och tillägg till ramavtal har tagits fram. Detta förslag till avtal om ändring och tillägg ersätter tidigare tecknat tilläggsavtal. Förslaget innebär ändring av tidigare nämnt ramavtal angående paragraferna 3, 4, 5, 16 och Bilaga 4 paragraf 3.3 som berör kostnader för kompletterande utredningar, anspråktagande av mark för gång- och cykelväg inom projektet Förbifart Stockholm, tidschema, ramavtalets upphörande och debiteringsgrunder för upprättande av detaljplan. Ramavtalet förlängs så att kommunfullmäktige ska anta detaljplan för området och godkänna exploateringsavtal senast 29 februari 2016 och att besluten ska vinna laga kraft. Bakgrund Den 21 mars 2011 beslutade Kommunstyrelsen att ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en detaljplan för spa- och wellnesscentrum inom del av fastigheten Kvadraten 3 i Kungens kurva i kommundelen Segeltorp. Fastigheten Kvadraten 3 är belägen mellan Månskärsvägen och E4/E20 väster om Heron city, se karta nedan. Del av fastigheten Kvadraten 3 lokalisering av spa- och wellnesscentrum. I samband med beslut om planuppdrag tecknade kommunen för området ramavtal med det finska företaget Espa Invest Oy den 26 maj Ramavtalet reglerar bland annat att detaljplan för området skulle antas senast

6 KommunstyrelsenS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 18 mars 2015 Dnr KS-2015/ SIDA 3 (5) 30 september På grund av att Espa Invest Oy ej inkom med erforderliga handlingar rörande byggnadens placering och utformning kunde inte kommunen slutföra arbetet med detaljplanen innan den 30 september Espa Invest Oy dialog med finansiärer för projektet har inte följt planerat tidschema. Detta har lett till att två tilläggsavtal till ramavtal tecknats. Det andra tilläggsavtalet beslutades i kommunfullmäktige den 8 september 2014 som berör kostnader för kompletterande utredningar, ianspråktagande av mark för gång- och cykelväg inom projektet Förbifart Stockholm, tidschema och ramavtalets upphörande. Senaste tilläggsavtalet reglerar att detaljplan ska antas senast 30 juni Detaljplanen har under början av år 2014 varit utställd. På grund av att Espa Invest Oy:s saknad av hotelloperatör och dialog med finansiärer inte följt planerat tidschema kommer detaljplanen inte att antas senast den 30 juni Espa Invest Oy har tecknat avtal med en spaoperatör och förhandling pågår gällande finansiering och hotelloperatör. Espa Invest Oy har också tecknat avtal med NCC om samarbete för utveckling av projektet. Espa Invest Oy har framställt önskemål om förlängning av ramavtalet. Förvaltningens synpunkter Genom avtal om ändring och tillägg till ramavtal ändras paragraferna 3, 4, 5, 16 samt Bilaga 4 paragraf 3.3 i tidigare nämnt ramavtal. Detta förslag till avtal om ändring och tillägg ersätter tidigare tecknat tilläggsavtal. I övrigt ska ramavtalet gälla i sin helhet. Förslaget till avtal om ändring och tillägg till ramavtal innebär att: tillägg görs i 3 i ramavtalet innebärande att Espa Invest Oy ska beställa och bekosta kompletterande utredningar för risk, buller, luft och dagvatten. tidschemat i 4 i ramavtalet justeras, vilket innebär att antagande av detaljplan och godkännande av exploateringsavtal i kommunfullmäktige beräknas ske februari tillägg görs i 5 i ramavtalet innebärande att del av fastigheten Kvadraten 3 kommer att tas i anspråk för gång- och cykelväg som ska anläggas inom ramen för projektet Förbifart Stockholm.

7 KommunstyrelsenS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 18 mars 2015 Dnr KS-2015/ SIDA 4 (5) ramavtalets upphörande som regleras i 16 i ramavtalet ändras så att ramavtalet fortsätter att gälla. Justering görs också gällande att laga kraft av besluten för antagande av detaljplan och godkännande av exploateringsavtal inte behöver ske inom en viss tid och att exploateringsavtal ska godkännas samtidigt som antagande av detaljplan. Detta innebär att kommunfullmäktige dels ska anta detaljplan för området dels godkänna exploateringsavtal senast 29 februari 2016 och att besluten ska vinna laga kraft. Dessa tider har satts med hänsyn till den bedömda tiden för slutförandet av finansieringsprocessen och planprocessen. Debitering av kostnader för upprättande av detaljplan ändras genom att Espa Invest Oy ska betala 30 % av kr efter godkännande av detaljplan i samhällsbyggnadsutskottet. Espa Invest Oy har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att föreliggande förslag till avtal om ändring och tillägg till ramavtal med Espa Invest Oy godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson Tf Samhällsbyggnadsdirektör Martin Håkansson Exploateringsingenjör

8 KommunstyrelsenS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 18 mars 2015 Dnr KS-2015/ SIDA 5 (5) Bilagor 1. Avtal om ändring och tillägg till ramavtal Beslut delges Espa Invest Oy

9 1(4) Avtal om ändring och tillägg till Ramavtal Nytt spa- och wellnesscentra på fastigheten Kvadraten 3 Följande avtal om ändring och tillägg (härefter "Tilläggsavtal 3") till ramavtal för nytt spa- och wellnesscentra på del av fastigheten Kvadraten 3 i Kungens kurva inom kommundelen Segeltorp i Huddinge kommun har ingåtts mellan följande parter: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org nr Nedan kallad kommunen. Exploatören Espa Invest Oy Tullikatu 7 A 1 FI Nådendal Nedan kallad exploatören. Huddinge kommun och Espa Invest benämns härefter även tillsammans "Parter" och vardera skilt för sig "Part". Detta Tilläggsavtal 3 ersätter tidigare tecknat Avtal om ändring och tillägg till Ramavtal som godkändes av Kommunfullmäktige den 8 september 2014 (dnr KS 2014/ ) (härefter "Tilläggsavtal 2"). 1 Bakgrund Den 26 maj 2011 undertecknades ett ramavtal mellan Kommunen och Exploatören avseende exploatering av del av fastigheten Kvadraten 3, (härefter "Avtal"). På grund av att Exploatörens arbete med projektet inte följde planerat tidschema har sedan tidigare två tilläggsavtal tecknats till Avtal för att förlänga Avtalets giltighet. Senaste tilläggsavtalet, Tilläggsavtal 2, reglerar att detaljplan för del av fastigheten Kvadraten 3 ska antas senast 30 juni Detaljplan för del av fastigheten Kvadraten 3 kommer inte att antas senast den 30 juni Anledningen är att Exploatörens dialog med finansiärer inte följt planerat tidschema. Exploatören har tecknat avtal med en spaoperatör och förhandling pågår med hotelloperatör gällande finansieringen. Exploatören har också tecknat avtal med NCC om samarbete för utveckling av projektet. Exploatören har därmed framställt önskemål om att de vill förlänga den tidsperiod som finns angivet i 7 i Tilläggsavtal 2.

10 2(4) 2 Syfte Syftet med detta Tilläggsavtal 3 är att förlänga Avtalets giltighet, reglera beställning av tillkommande utredningar, uppdatera tidschemat, möjliggöra för gång- och cykelväg mellan fastigheterna Kvadraten 2 och 3 och ändra debiteringsgrunder för upprättande av detaljplan. I övrigt ska Avtalet gälla i sin helhet. Reglering av beställning av tillkommande utredningar samt möjliggörandet av gång- och cykelväg mellan fastigheterna Kvadraten 2 och 3 avtalades redan i Tilläggsavtal 2. 3 Giltighet Detta Tilläggsavtal 3 blir för Parterna bindande endast under förutsättning att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående förutsättning inte uppfyllas är Tilläggsavtal 3 förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. 4 Detaljplan Parterna är överens om att nedanstående stycke ska infogas i Avtalets 3 under stycke fem: "Exploatören har efter detaljplanens utställningsskede tagit fram ett nytt förslag på placering av byggnader på Området. För att slutföra detaljplanearbetet och säkerställa att föreslagen bebyggelse fungerar med hänsyn till risk, luft, buller och dagvatten ska revideringar göras av gjorda utredningar. Kommunen ska i dialog med Exploatören bestämma vilka kompletteringar av gjorda revideringar som är nödvändiga, därefter ska Exploatören beställa och bekosta dessa kompletterande utredningar. 5 Tidsschema för projektets utförande Parterna är överens om att tidsschemat i Avtalets 4 ska revideras. Nytt tidsschema som parterna förbinder sig att sträva efter för att förverkliga Projektet är: Uppgift eller åtgärd Godkännande av detta Tilläggsavtal i samhällsbyggnadsutskottet Godkännande av detta Tilläggsavtal i kommunstyrelsen Godkännande av detta Tilläggsavtal i kommunfullmäktige Godkännande av detaljplan och exploateringsavtal med tillhörande tomträttsavtal i samhällsbyggnadsutskottet Antagande av detaljplan och godkännande av exploateringsavtal med tillhörande tomträttsavtal i kommunstyrelsen Antagande av detaljplan och godkännande av exploateringsavtal med tillhörande tomträttsavtal i kommunfullmäktige Tidpunkt 15 april april maj december 2015 Januari 2016 Februari 2016

11 3(4) 6 Gång- och cykelväg Parterna är överens om att nedanstående stycke ska infogas i Avtalets 5 under stycke två: "Inom ramen för projektet Förbifart Stockholm planerar Trafikverket också en ny gång- och cykelförbindelse över E4/E20 och en ny gång- och cykelförbindelse längst med E4/E20 vid fastigheten Kvadraten 3. Gång- och cykelförbindelsen över E4/E20 planeras att sträcka sig från Skärholmsvägen över till Månskärsvägen mellan fastigheterna Kvadraten 2 och 3. För genomförandet av gång- och cykel förbindelserna krävs att delar av Kvadraten 3 måste tas i anspråk. 7 Avtalets upphörande Parterna är överens om att: "Detaljplan för Området inte antages senast " i Avtalets 16 punkt b), skall ersättas med "Detaljplan för Området inte antages senast ". "Beslut om antagande av detaljplan för Området inte vinner laga kraft senast " i Avtalets 16 punkt c), skall ersättas med "Beslut om antagande av detaljplan för Området inte vinner laga kraft". "Exploateringsavtal med tillhörande tomträttsavtal enligt 5 inte undertecknats av Exploatören inom sex (6) månader räknat från det att detaljplanen vunnit laga kraft." i Avtalets 16 punkt d), skall utgå. "Kommunfullmäktiges beslut att godkänna exploateringsavtalet med tillhörande tomträttsavtal inte vinner laga kraft senast " i Avtalets 16 punkt e), skall ersättas med " Exploateringsavtal med tillhörande tomträttsavtal inte godkänns senast " Parterna är överens om att skrivelsen i Avtalets 16 andra stycket gällande justering av köpeskillingen och tomträttsavgälden med hänsyn till prisutvecklingen ska beaktas vid tecknande av exploateringsavtal. 8 Debiteringsgrunder Parterna är överens om att texten i 3.3 i Avtalets Bilaga 4: PLANKOSTNADSAVTAL TILL RAMAVTAL MELLAN HUDDINGE KOMMUN OCH ESPA INVEST OY ersätts med: Debitering ska ske: med 20 % av kr efter utställningsbeslut av detaljplan i samhällsbyggnadsnämnden, med 30 % av kr efter godkännande av detaljplan i samhällsbyggnadsutskottet, samt, med 50 % av kr efter det att antagandebeslutet för detaljplan vunnit laga kraft och det i Ramavtalet refererade exploateringsavtalet med tillhörande tomträttsavtal har godkänts av Huddinge kommuns kommunfullmäktige.

12 4(4) 9 Överlåtelse Exploatören får inte överlåta detta Tilläggsavtal 3 på annan utan skriftligt godkännande av Kommunen. Detta Tilläggsavtal 3 har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Huddinge För Huddinge kommun För Espa Invest Oy. Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef.. Martin Håkansson Exploateringsingenjör. Dnr: KS-2015/ (MH)

13 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Avtal om ändring och tillägg till ramavtal 3 avseende del av fastigheten Kvadraten 3 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Sammanfattning Huddinge kommun tecknade ett ramavtal med Espa Invest Oy den 26 maj 2011 avseende exploatering av del av fastigheten Kvadraten 3. Enligt ram-avtalet skulle detaljplan för området antas senast den 30 september På grund av att Espa Invest Oy inte följde planerat tidschema gällande arbetet med projekteringen samt saknat finansiärer till projektet har sedan tidigare två tilläggsavtal till ramavtal tecknats. Senaste tilläggsavtalet tog Kommunfullmäktige beslut om den 8 september 2014, avtalet reglerade kostnader för kompletterande utredningar, ianspråktagande av mark för gång- och cykelväg inom projektet Förbifart Stockholm, tidschema och ramavtalets upphörande. Förlängningen av ramavtalets giltighet innebar att detaljplan för del av fastigheten Kvadraten 3 ska antas senast 30 juni Detaljplan för området kommer inte att antas senast den 30 juni Anledningen är att Espa Invest Oy:s förhandling med hotelloperatörer samt dialog med finansiärer för projektet inte har följt planerat tidschema. Espa Invest Oy har tecknat avtal med en spaoperatör till den nya anläggningen samt ett avtal med NCC om samarbete för utveckling av projektet. Gällande finansiering och hotelloperatör pågår förhandling. Espa Invest Oy har därmed till kommunen inkommit med en framställan om att förlänga den tidsperiod som finns angivet i tidigare tecknat tilläggsavtal. Ett förslag till avtal om ändring och tillägg till ramavtal har tagits fram. Detta förslag till avtal om ändring och tillägg ersätter tidigare tecknat tilläggsavtal. Förslaget innebär ändring av tidigare nämnt ramavtal angående paragraferna 3, 4, 5, 16 och Bilaga 4 paragraf 3.3 som berör kostnader för kompletterande utredningar, anspråktagande av mark för gång- och cykelväg inom projektet Förbifart Stockholm, tidschema, ramavtalets upphörande och debiteringsgrunder för upprättande av detaljplan. Ramavtalet förlängs så att kommunfullmäktige ska anta detaljplan för området och godkänna exploateringsavtal senast 29 februari 2016 och att besluten ska vinna laga kraft.

14 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP), Birgitta Ljung (MP), Sune Eriksson, t f samhällsbyggnadsdirektör, Charlotta Thuresson Giberg, mark- och exploateringschef och Gunilla Wastesson, bitr. samhällsbyggnadsdirektör. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Espa Invest Oy

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 10 februari 2015 Dnr KS-2015/ SIDA 1 (4) HANDLÄGGARE Juan Pinones Arce juan.pinones@huddinge.se Kommunstyrelsen Överenskommelse om överlåtelse av mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Geigold m.fl. avseende fastigheten Högmora 2:24 till Hoffman & Blohm AB samt Kirlu Förvaltning AB i kommundelen Stuvsta. Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun godkänner att ersätts av Hoffman & Blohm AB (organisationsnummer ) samt Kirlu Förvaltning AB, organisationsnummer , som kommunens avtalspart i det reviderade exploateringsavtalet för Högmora 2:6 som kommunen och träffat och som godkänts av kommunfullmäktige den 10 oktober 2011, Godkännandet enligt punkten 1 gäller under förutsättning av att Hoffman & Blohm AB samt Kirlu Förvaltning AB, förvärvar och blir lagfaren ägare till den del av exploateringsområdet enligt exploateringsavtalet i punkten 1 som omfattar fastigheten Högmora 2:24. Sammanfattning En överenskommelse som godkänner en överlåtelse av mark- och exploateringsavtalet mellan Huddinge kommun och nedan kallad Exploatören, har tagits fram rörande fastigheten Högmora 2:24 i Högmora. Mark- och exploateringsavtalet undertecknades den 2 februari 2012, nedan benämnt mark- och exploateringsavtalet. Exploatören avser överlåta fastigheten Högmora 2:24 inom detaljplanen Högmora 2:6 m.fl., som medger nybebyggelse, till Hoffman & Blohm AB, org. nr samt Kirlu Förvaltning AB, org. nr , nedan kallad Hoffman & Kirlu. Kommunen godkänner genom denna POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 10 februari 2015 Dnr KS-2015/ SIDA 2 (4) överenskommelse att Hoffman & Kirlu övertar rättigheter och förpliktelser i mark- och exploateringsavtalet avseende denna fastighet. Bakgrund Till grund för detta mark- och exploateringsavtal ligger en detaljplan för Högmora 2:6 m.fl., Dp 17-B-6. Högmora 2:24 markerat med röd begränsningslinje Den 2 februari 2012 undertecknades ett mark- och exploateringsavtal mellan kommunen och Exploatören avseende exploatering av fastigheten Högmora 2:6 i Huddinge kommun. Mark- och exploateringsavtalet reglerar att bostadsbebyggelse kan uppföras som friliggande småhus samt grupphus som alternativ. Planen möjliggör också att en handelsträdgård kan utvecklas inom exploateringsområdet. Exploatören äger sedan tidigare fastigheten Högmora 2:24, bildad ur fastigheten Högmora 2:6, vilken är obebyggd. Enligt Exploateringsavtalet förbinder sig Exploatören att bebygga kvartersmarken inom exploateringsområdet i enlighet med detaljplanen som syftar till

17 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 10 februari 2015 Dnr KS-2015/ SIDA 3 (4) permanentning av befintlig bebyggelse och förtätning av området efter utbyggnad av gator samt vatten och avlopp. Exploatören avser att överlåta fastigheten Högmora 2:24, bildad ur Högmora 2:6, som ska bebyggas med bostäder, till Hoffman & Kirlu. Exploatören och Hoffman & Kirlu har i december 2014 tecknat avtal som reglerar överlåtelsen. Exploatören behåller fastigheten Högmora 2:6 där det är tänkt att en handelsträdgård ska utvecklas. Beskrivning av ärendet Exploatören avser överlåta fastigheten Högmora 2:24 till Hoffman & Kirlu och eftersom mark- och exploateringsavtalet inte tillåter en överlåtelse av avtalet utan kommunens skriftliga godkännande upprättas denna överenskommelse. Överenskommelsen innebär att Hoffman & Kirlu övertar mark- och exploateringsavtalets rättigheter och förpliktelser såvitt avser fastigheten Högmora 2:24. De paragrafer som Hoffman & Kirlu ansvarar för enligt överenskommelsen är alla i Exploateringsavtalet förutom 5, 7 och 13 i de delar som rör Högmora 2:6. Exploatören svarar för samtliga förpliktelser enligt Exploateringsavtalet avseende Högmora 2:6. Gatukostnader kommer att handläggas enligt gatukostnadsutredningen, där fastighetsägaren säkerställer kostnaden när ansökan om bygglov godkänns. Förvaltningens synpunkter Avtalet innebär inga ändrade förutsättningar jämfört med tidigare mark- och exploateringsavtal. Syftet med avtalet är att upprätta en överenskommelse där kommunen godkänner överlåtelsen. Överenskommelsen får inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. och Hoffman & Kirlu har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde den 1 april Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson t.f. Samhällsbyggnadsdirektör

18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 10 februari 2015 Dnr KS-2015/ SIDA 4 (4) Juan Piñones Arce Exploateringsingenjör Bilagor Bilaga 1. Överenskommelse om överlåtelse av del av exploateringsavtal Bilaga 2. Mark- och exploateringsavtal för del av fastigheten Högmora 2:6

19 1(3) ÖVERLÅTELSE AV DEL AV MARK- OCH EXPLOATERINGSAVTAL 1) (tillsammans Exploatören ); 2) Hoffman & Blohm, org.nr , Kirlu Förvaltning AB, org.nr , ( Bolaget ); har denna dag träffat följande avtal om överlåtelse av del av Mark- och exploateringsavtal ( Avtalet ). 1 Bakgrund Den 10 oktober 2011 godkände kommunfullmäktige ett mark- och exploateringsavtal mellan Exploatören och kommunen rörande Högmora 2:6., nedan kallat Exploateringsavtalet. Exploateringsavtalet reglerar förutsättningarna för uppförande av ny bebyggelse med högst 25 % av fastighetsarean, alternativt kan friliggande småhus uppföras med motsvarande bestämmelser som i övriga delar av Högmora. Genom detta avtal överlåter Exploatören delar av de rättigheter och förpliktelser som följer med Exploateringsavtalet till Bolaget som ska svara för exploateringen av bostäder i enlighet med detaljplanen för Högmora 2:6 m.fl. Enligt Exploateringsavtalet förbinder sig Exploatören att bebygga kvartersmarken inom exploateringsområdet i enlighet med detaljplanen som syftar till permanentning av befintlig bebyggelse och förtätning av området efter utbyggnad av gator samt vatten och avlopp. Exploatören avser att överlåta den mark som ska bebyggas med bostäder, nedan kallat Markområdet, till Bolaget. Markområdet är markerat med kraftigt mörkblått streck på bifogad karta, bilaga 1. Med anledning av detta önskar såväl Exploatören som Bolaget att Bolaget ska ta över Exploatörens rättigheter och förpliktelser så vitt avser Exploateringsavtalet i de delar som rör den tillkommande bostadsbebyggelsen. Enligt Exploateringsavtalet krävs kommunens skriftliga godkännande för att Exploateringsavtalet ska kunna överlåtas, varför detta avtal upprättas. SW

20 2(3) 2 Överlåtelse Exploatörens rättigheter och skyldigheter enligt Exploateringsavtalet som rör Bostadsfastigheten överförs härmed till Bolaget, med effekt från och med den dag som detta Avtal har undertecknats av samtliga parter. 3 Tvist Tvist rörande tolkningen och tillämpningen av detta Avtal skall avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, av vilka Kommunen, Exploatören och Bolaget har tagit var sitt. Huddinge den 2014 Hoffman & Blohm AB Kirlu Fastighetsförvaltning AB För Exploatören: SW

21 3(3) SW

22 Överenskommelse om överlåtelse av del av mark- och exploateringsavtal. Följande avtal om överlåtelse av del av mark- och exploateringsavtal avseende fastigheten Högmora 2:24 m.fl. har ingåtts mellan parterna: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org.nr Nedan kallad kommunen. Exploatören Nedan kallad Exploatören. Tillkommande Exploatör Hoffman & Blohm AB Frykdalsbacken Farsta Org.nr: Kirlu Förvaltning AB c/o Sköna hus Försäljning AB Nygårdsvägen Mjöbäck Org.nr: Nedan kallad Hoffman & Kirlu KS-2014/

23 Den 10 oktober 2011 godkände kommunfullmäktige ett mark- och exploateringsavtal mellan Exploatören och kommunen rörande Högmora 2:6., nedan kallat Exploateringsavtalet. Exploateringsavtalet reglerar förutsättningarna för uppförande av ny bebyggelse med högst 25 % av fastighetsarean, alternativt kan friliggande småhus uppföras med motsvarande bestämmelser som i övriga delar av Högmora. Genom detta avtal överlåter Exploatören delar av de rättigheter och förpliktelser som följer med Exploateringsavtalet till Hoffman & Kirlu som ska svara för exploateringen av bostäder i enlighet med detaljplanen för Högmora 2:6 m.fl. 1 Bakgrund Exploatören äger sedan tidigare fastigheten Högmora 2:24 vilken är obebyggd. Enligt Exploateringsavtalet förbinder sig Exploatören att bebygga kvartersmarken inom exploateringsområdet i enlighet med detaljplanen som syftar till permanentning av befintlig bebyggelse och förtätning av området efter utbyggnad av gator samt vatten och avlopp. Exploatören avser att överlåta den mark som ska bebyggas med bostäder, nedan kallat Markområdet, till Hoffman % Kirlu. Markområdet är markerat med röd linje på bifogad karta, bilaga 1. Exploatören och Hoffman & Kirlu har i december 2014 tecknat avtal som reglerar överlåtelsen ( Överlåtelse av del av Mark- och exploateringsavtal ), bilaga 2. Med anledning av detta önskar såväl Exploatören som Hoffman 6 Kirlu att Hoffman & Kirlu ska ta över Exploatörens rättigheter och förpliktelser så vitt avser Exploateringsavtalet i de delar som rör den tillkommande bostadsbebyggelsen. Enligt Exploateringsavtalet krävs kommunens skriftliga godkännande för att Exploateringsavtalet ska kunna överlåtas, varför detta avtal upprättas. 2 Syfte Syftet med detta avtal är att möjliggöra samt reglera överlåtelse av del av Exploateringsavtalet till Hoffman & Kirlu som ska ansvara för exploateringen av bostäderna. Överlåtelsen förändrar inte innehållet i Exploateringsavtalet. 3 Överlåtelse Mot ovan angivna bakgrund överlåter härmed Exploatören samtliga sina kvarvarande rättigheter och skyldigheter enligt Exploateringsavtalet till Högmora 2:24, med undantag för Högmora 2:6 skyldigheter som kvarstannar hos Exploatören, där det är tänkt att en handelsträdgård ska utvecklas. Hoffman & Kirlu ersätter härmed Exploatören som exploatör enligt Exploateringsavtalet i alla avseenden utom 5, 7-10 och 13 i de delar som rör Högmora 2:6. Exploateringsavtalet bilägges detta avtal, bilaga 3. KS-2014/

24 4 Parternas ansvar Exploatören och Hoffman & Kirlu ansvarar därmed inte solidariskt för uppfyllandet av förpliktelserna enligt Exploateringsavtalet, utan Hoffman & Kirlu ansvarar ensamt för de förpliktelser som angivits i detta avtal avseende Högmora 2:24, och Exploatören ansvarar ensamt för övriga förpliktelser ( 5, 7-10 samt 13 i de delar som rör Högmora 2:6). Med anledning av överlåtelsen enligt detta avtal förbinder sig Hoffman & Kirlu att hålla Exploatören skadeslös för samtliga krav som kan riktas mot Exploatörens under Exploateringsavtalet, med undantag för 5, 7-10 samt 13 i de delar som rör Högmora 2:6. 5 Vidare överlåtelse Hoffman & Kirlu äger ej rätt att överlåta rättigheterna och förpliktelserna vidare utan kommunens skriftliga godkännande. 6 Giltighet Detta överlåtelseavtal blir giltigt för parterna endast under förutsättning att - samtliga tre parter undertecknat det - Huddinge kommun genom kommunfullmäktige godkänner överlåtelsen senast samt att beslutet vinner laga kraft. Detta avtal har upprättats och utväxlats i tre (3) likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ort och datum: Ort och datum: För Exploatören För Hoffman & Kirlu KS-2014/

25 Ort och datum: För Huddinge kommun: Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef Exploateringsingenjör Bilaga 1 Karta över Markområdet Bilaga 2 Överlåtelse av del av Mark- och exploateringsavtal Bilaga 3 Mark- och exploateringsavtal för Högmora 2:6 i Stuvsta, undertecknat med bilagorna 1-3. KS-2014/

26 Lr Lr Lr Lr serv serv Lr serv serv serv serv serv Skönabergs Ekstrandsvägen Ekstra Högmoravägen Abrahamsbergsvägen Miltons väg Abrahamsbergsvägen A A 2B 2C (99) A 4B 6 4:95 4:96 4:9 4:71 4:106 4:105 4:10 2:10 4 4:107 4:114 4:113 4:112 4:111 4:109 4:110 4:32 4:34 4:31 4:35 4:36 4:37 4:33 4:93 4:108 4:94 4:126 4:123 4:125 4:124 4:118 4:121 4:119 4:120 6:12 6:25 2:6 2:9 2:24 2:3 2:24 2:24 6:3 6:2 6:51 4:117 6:8 6:6 6:50 6:7 6:5 4:21 2:14 2:8 4:133 6:4 2:3 6:40

27 Överenskommelse om överlåtelse av del av mark- och exploateringsavtal. Följande avtal om överlåtelse av del av mark- och exploateringsavtal avseende fastigheten Högmora 2:24 m. fl. har ingåtts mellan parterna: Kommunen Huddinge kommun Huddinge Org.nr Nedan kallad kommunen. Exploatören Nedan kallad Exploatören. Tillkommande Exploatör Hoffman & Blohm AB Frykdalsbacken Farsta Org.nr: Kirlu Förvaltning AB c/o Sköna hus Försäljning AB Nygårdsvägen Mjöbäck Org.nr: Nedan kallad Hoffman & Kirlu KS-2014/

28 Den l O oktober 20 Il godkände kommunfullmäktige ett mark- och exploateringsavtal mellan Exploatören och kommunen rörande Högmora 2:6., nedan kallat Exploateringsavtalet. Exploateringsavtalet reglerar förutsättningarna för uppförande av ny bebyggelse med högst 25 % av fastighetsarean, alternativt kan friliggande småhus uppföras med motsvarande bestämmelser som i övriga delar av Högmora. Genom detta avtal överlåter Exploatören delar av de rättigheter och förpliktelser som följer med Exploateringsavtalet till Hoffman & Kirlu som ska svara för exploateringen av bostäder i enlighet med detaljplanen för Högmora 2:6 m. fl. l Bakgrund Exploatören äger sedan tidigare fastigheten Högmora 2:24 vilken är obebyggd. Enligt Exploateringsavtalet förbinder sig Exploatören att bebygga kvartersmarken inom exploateringsområdet i enlighet med detaljplanen som syftar till permanentning av befintlig bebyggelse och förtätning av området efter utbyggnad av gator samt vatten och avlopp. Exploatören avser att överlåta den mark som ska bebyggas med bostäder, nedan kallat Markområdet, till Hoffman o/o Kirlu. Markområdet är markerat med röd linje på bifogad karta, bilaga l. Exploatören och H offman & Kirlu har i december 2014 tecknat avtal som reglerar överlåtelsen ("Överlåtelse av del av Mark- och exploateringsavtal"), bilaga 2. Med anledning av detta önskar såväl Exploatören som Hoffman 6 Kirlu att Hoffman & Kirlu ska ta över Exploatörens rättigheter och förpliktelser så vitt avser Exploateringsavtalet i de delar som rör den tillkommande bostadsbebyggelsen. Enligt Exploateringsavtalet krävs kommunens skriftliga godkännande för att Exploateringsavtalet ska kunna överlåtas, varför detta avtal upprättas. 2 Syfte Syftet med detta avtal är att möjliggöra samt reglera överlåtelse av del av Exploateringsavtalet till Hoffman & Kirlu som ska ansvara för exploateringen av bostäderna. Överlåtelsen förändrar inte innehållet i Exploateringsavtalet. 3 Överlåtelse Mot ovan angivna bakgrund överlåter härmed Exploatören samtliga sina kvarvarande rättigheter och skyldigheter enligt Exploateringsavtalet till Högmora 2:24 AB, med undantag för handelsträdgårdens skyldigheter som kvarstannar hos Exploatören med anledning av att berört markområde ligger inom Högmora 2:6. Hoffman & Kirlu ersätter härmed Exploatören som exploatör enligt Exploateringsavtalet i alla avseenden utom 5, 7 -l O och 13 i de delar som rör Högmora 2:6. Exploateringsavtalet bilägges detta avtal, bilaga 3. KS-2014/

29 4 Parternas ansvar Exploatören och Hoffman & Kirlu ansvarar därmed inte solidariskt för uppfyllandet av förpliktelserna enligt Exploateringsavtalet, utan Hoffman & Kirlu ansvarar ensamt för de förpliktelser som angivits i detta avtal, och Exploatören ansvarar ensamt för övriga förpliktelser ( 5, 7-1 O samt 13 i de delar som rör Högmora 2:6). Med anledning av överlåtelsen enligt detta avtal förbinder sig Hoffman & Kirlu att hålla Exploatören skadeslös för samtliga krav som kan riktas mot Exploatörens under Exploateringsavtalet, med undantag för 5, 7-1 O samt 13 i de delar som rör Högmora 2:6. 5 Vidare överlåtelse Hoffman & Kirlu äger ej rätt att överlåta rättigheterna och förpliktelserna vidare utan kommunens skriftliga godkännande. 6 Giltighet Detta överlåtelseavtal blir giltigt för parterna endast under förutsättning att samtliga tre parter undertecknat det Huddinge kommun genom kommunfullmäktige godkänner överlåtelsen senast samt att beslutet vinner laga kraft. Detta avtal har upprättats och utväxlats i tre (3) likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ort och datumllf.-,1_ Z P/J d }.J/) Ort och datum: För Hoffman & Kirlu KS-2014/

30 Ort och datum: För Huddinge kommun: Charlotta Thureson Giberg Mark- och exploateringschef Exploateringsingenjör Bilaga l Karta över Markområdet Bilaga 2 Överlåtelse av del av Mark- och exploateringsavtal Bilaga 3 Mark- och exploateringsavtal för Högmora 2:6 i Stuvsta, undertecknat med bilagorna 1-3. KS-2014/

31

32 1(3) ÖVERLÅ TELSE A V DEL A V MARK- OCH EXPLOATERINGSAVTAL l) (tillsammans "Exploatören"); 2) Hoffman & Blohm, org.nr , Kirlu Fön'altning AB, org.nr , ("Bolaget"); har denna dag träffat följande avtal om överlåtelse av del av Mark- och exploateringsavtal ("Avtalet"). l Bakgrund Den l O oktober 20 Il godkände kommunfullmäktige ett mark- och exploateringsavtal mellan Exploatören och kommunen rörande Högmora 2:6., nedan kallat Exploateringsavtalet. Exploateringsavtalet reglerar forutsättningarna for uppforande av ny bebyggelse med högst 25 % av fasti ghetsarean, alternativt kan friliggande småhus uppfö ras med motsvarande bestämmelser som i övriga delar av Högmora. Genom detta avtal överlåter Exploatören delar av de rättigheter och förpliktelser som följer med Exploateringsavtalet till Bolaget som ska svara for exploateringen av bostäder i enlighet med detalj planen for Högmora 2:6 m.fl. Enligt Exploateringsavtalet forbinder sig Exploatören att bebygga kvartersmarken inom exploateringsområdet i enlighet med detaljplanen som syftar till permanentning av befintlig bebyggelse och fortätning av området efter utbyggnad av gator samt vatten och avlopp. Exploatören avser att överlåta den mark som ska bebyggas med bostäder, nedan kallat Markområdet, till Bolaget. Markområdet är markerat med kraftigt mörkblått streck på bifogad karta, bilaga l. Med anledning av detta önskar såväl Exploatören som Bolaget att Bolaget ska ta över Exploatörens rättigheter och förpliktelser så vitt avser Exploateringsavtalet i de delar som rör den tillkommande bostadsbebyggelsen. Enligt Exploateringsavtalet krävs kommunens skriftliga godkännande för att Exploateringsavtalet ska kunna överlåtas, varfor detta avtal upprättas. $ 11' l

33 2(3) 2 Överlåtelse Exploatörens rättigheter och skyldigheter enligt Exploateringsavtalet som rör Bostadsfastigheten överförs härmed till Bolaget, med effekt från och med den dag som detta Avtal har undertecknats av samtliga parter. 3 Tvist Tvist rörande tolkningen och tillämpningen av detta Avtal skall avgöras av svensk allmän domstol. Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar, av vilka Kommunen, Exploatören och Bolaget har tagit var sitt. Huddinge den 2014 Hoffman & Blohm AB Kirlu Fastighetsförvaltning AB För Exploatören: SWI 9 ~~ l

34 SW I9~~ l

35 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Överenskommelse om överlåtelse av del av mark- och exploateringsavtal för fastigheten Högmora 2:24 m fl Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Sammanfattning En överenskommelse som godkänner en överlåtelse av mark- och exploateringsavtalet mellan Huddinge kommun och Geigold m.fl. nedan kallad Exploatören, har tagits fram rörande fastigheten Högmora 2:24 i Högmora. Mark- och exploateringsavtalet undertecknades den 2 februari 2012, nedan benämnt mark- och exploateringsavtalet.exploatören avser överlåta fastigheten Högmora 2:24 inom detaljplanen Högmora 2:6 m.fl., som medger nybebyggelse, till Hoffman & Blohm AB, org. nr samt Kirlu Förvaltning AB, org. nr , nedan kallad Hoffman & Kirlu. Kommunen godkänner genom denna överenskommelse att Hoffman & Kirlu övertar rättigheter och förpliktelser i mark- och exploateringsavtalet avseende denna fastighet. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP). Härefter förklaras överläggningen avslutad.

36 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER Dnr KS-2012/ SIDA 1 (3) HANDLÄGGARE Martin Håkansson Martin.hakansson2@huddinges.se Kommunstyrelsen Genomförande av detaljplan för Gång- och cykelbro i Kungens kurva Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Tillägg till genomförandeavtal mellan Huddinge kommun och Trafikverket Region Stockholm avseende del av regionalt cykelstråk längs med E4/E20 i kommundelen Kungens kurva godkänns i enlighet med bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 24 mars En nettoinvestering på kr för genomförande av del av regionalt cykelstråk i enlighet med Genomförandeavtal mellan Huddinge kommun och Trafikverket Region Stockholm rörande del av regionalt cykelstråk längs med E4/E20 i kommundelen Kungens kurva godkänns. 3. En nettoinvestering på kr för genomförande av förlängning av gång- och cykelväg från gång- och cykelbro till Månskärsvägen i enlighet med detaljplan SBN PL för Gång- och cykelbro i Kungens kurva godkänns. Sammanfattning Genomförande av detaljplan för Gång- och cykelbro i Kungens kurva är en del av projektet E4 Förbifart Stockholm. Syftet med denna detaljplan är att skapa en ny gång- och cykelförbindelse mellan Månskärsvägen i Kungens kurva och Skärholmsvägen i Stockholm stad. Förbindelsen blir en viktig länk mellan de två kommunerna i den regionala stadskärnan. Planförslaget ger även möjlighet till utbyggnad av del av en ny sträckning av det regionala cykelstråket från den nya trafikplatsen, längs med E4/E20, till Dialoggatan. Projektering och byggnation av gång- och cykelbron kommer Trafikverket att utföra och bekosta som en del av genomförandeavtalet för Förbifart Stockholm vilket godkändes av kommunfullmäktige juni Förlängningen av GC-vägen, från GC-bron till Månskärsvägen, ska kommunen projektera, bygga och bekosta. Det regionala cykelstråket ska bekostas av kommunen men projekteras och byggas av Trafikverket. Ett tillägg till genomförandeavtal mellan kommunen och Trafikverket som POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Mark- och exploateringsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

37 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER Dnr KS-2012/ SIDA 2 (5) reglerar projektering, upphandling och utbyggnad för del av det regionala cykelstråket har tagits fram. Trafikverket ansvarar för erforderligt förfrågningsunderlag och att upphandling av entreprenör för utförandet genomförs enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). I utförandet ingår schaktning, fyllning, vägöverbyggnad samt uppförande av räcke och belysning. Hela gång- och cykelförbindelsen mellan Månskärsvägen och Skärholmsvägen samt del av regionala cykelstråket kommer att få kommunalt huvudmannaskap. Byggnation av GC-bro beräknas huvudsakligen att ske , gång- och cykelförbindelse från GC-bro till Månskärsvägen ska utföras i samband med byggnationen av Huddinge Resort och regionala cykelstråket kommer påbörjas under år 2016 och färdigställas under år Gång- och cykelförbindelse från GC-bro till Månskärsvägen och del av regionalt cykelstråk kommer innebära kostnader för kommunen i storleksordningen 10 miljoner kronor. Bakgrund Projektet finns med i Projektplanen Kommunstyrelsen beslöt 22 oktober 2012 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ny detaljplan för ny gång- och cykelbro i Kungens kurva. Genomförande av detaljplan för Gång- och cykelbro i Kungens kurva är en del av projektet E4 Förbifart Stockholm. Syftet med detaljplanen är att ta fram en ny gång- och cykelförbindelse mellan Månskärsvägen i Kungens kurva och Skärholmsvägen i Stockholm stad. Förbindelsen blir en viktig länk mellan de två kommunerna i den regionala stadskärnan. Trafikverket bekostar och bygger gång- och cykelbron samt en förbindelse till det regionala cykelstråket. Kommunen bekostar och bygger resterande strecka fram till Månskärsvägen. Överenskommelse om denna ansvarsfördelning av byggnation och finansiering av gång- och cykelbron ingår som en del av genomförandeavtalet för Förbifart Stockholm vilket godkändes av kommunfullmäktige juni Bron kommer att fungera som en del av ersättningen för gång- och cykeltunneln under E4/E20 mellan Kungens kurva och Skärholmen under byggnationen av Förbifart Stockholm. Detta innebär att byggnationen av gång- och cykelbron behöver ske innan byggnationen av förbifart Stockholms tunnelpåslag kan ske.

38 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER Dnr KS-2012/ SIDA 3 (5) Detaljplanen ger även möjlighet till utbyggnad av del av en ny sträckning av det regionala cykelstråket mellan den nya, centrala trafikplatsen i kommunen för Förbifart Stockholm och Dialoggatan. Denna del ska enligt genomförandeavtalet för Förbifart Stockholm bekostas och byggas av kommunen. Det är dock vidare lämpligt att ge i Trafikverket i uppdrag att bygga den nya sträckningen av det regionala cykelstråket mellan den nya, centrala trafikplatsen i Förbifart Stockholm och Dialoggatan i samband med övrig sprängning för del av Förbifart Stockholm. För översiktlig illustration av GC-bro, GC-väg till Månskärsvägen samt regionalt cykelstråk längs med E4/E20 samt kommunens och Trafikverkets ansvar i genomförandeskedet, se bilaga 1. Marken ägs av kommunen. Hela gång- och cykelförbindelsen mellan Månskärsvägen och Skärholmsvägen samt del av regionala cykelstråket kommer att få kommunalt huvudmannaskap. Genomförande GC-bro och förbindelse till regionalt cykelstråk Trafikverket projekterar, bygger och bekostar gång- och cykelbron samt en förbindelse till det regionala cykelstråket enligt tidigare genomförandeavtal för Förbifart Stockholm vilket godkändes av kommunfullmäktige juni Gång- och cykelbron påbörjades januari 2015 och ska vara klar oktober Del av regionalt cykelstråk från den nya trafikplatsen, längs med E4/E20, till anslutning av GC-bro Det är lämpligt att ge Trafikverket i uppdrag att bygga den nya sträckningen av del av det regionala cykelstråket i samband med övrig sprängning för del av Förbifart Stockholm. Kommunen avser därför att teckna ett särskilt avtal för genomförandet där kommunen ger Trafikverket i uppdrag projektera, upphandla och bygga del av det regionala cykelstråket. Genomförandeavtalet för del av regionalt cykelstråk längs med E4/E20 bifogas, se bilaga 2. Del av det regionala cykelstråket, mellan den nya, centrala trafikplatsen i Förbifart Stockholm och anslutningen till GC-bron, påbörjas under år 2016 och färdigställas under år Tiderna är preliminära. Trafikverkets entreprenör kommer att spränga ut området tidigt för att sedan använda det för byggtrafik under bygget av Förbifart Stockholm. Sedan färdigställs cykelvägen. När Trafikverket har en entreprenör kontrakterad går det ange en

39 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER Dnr KS-2012/ SIDA 4 (5) bättre tidplan, det är tidigast i höst. Det är inte sannolikt att sträckan kan öppna upp för cykeltrafik förrän hela entreprenaden är klar. Byggnationen kommer innebära en kostnad för kommunen i storleksordningen 3,5 miljoner kronor. Då utförandet av det regionala cykelstråket endast är en mindre del av en stor entreprenad för Förbifart Stockholm går det ej att fastställa exakt vad kostnaden för det regionala cykelstråket är, därför kommer man överens om en fast förtida kostnad. Tillägg till genomförandeavtal Avtalet reglerar projektering, upphandling och utbyggnad av del av det regionala cykelstråk som går mellan Gång- och cykelbro över E4/E20 och Port för gång- och cykelväg under anslutningsvägen till Månskärsvägen. Trafikverket ansvarar för projektering. Trafikverket ansvarar för erforderligt förfrågningsunderlag och att upphandling av entreprenör för utförandet genomförs enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). I utförandet ingår schaktning, fyllning, vägöverbyggnad samt uppförande av räcke och belysning. Kommunen bekostar projektering och utförandet av gång- och cykelvägen till en kostnad av Kostnaden ska uppräknas så att det följer KPI index fram till betalning. Betalning sker efter godkänd slutbesiktning. Som bilaga till avtalet finns en kostnadskalkyl som är underlag för kostnaden av utförandet. Förlängningen av GC-väg, från GC-bro till Månskärsvägen Den vidare gång- och cykelförbindelsen till Månskärsvägen avser Huddinge kommun att bygga i samband med byggnationen av Huddinge Resort, planerat spa- och wellnesscentra, på grund av svårigheter att spränga i berget mot Herons byggnad. Detaljplanen beräknas tas upp för godkännande runt årsskifte 2015/2016. Byggnationen kommer innebära en kostnad för kommunen i storleksordningen 6,5 miljoner kronor. I denna kostnad ingår bergschaktning, jordschaktning och fyllning, vägöverbyggnad samt uppförande av räcke och belysning. Budget för investeringen godkänns genom detta ärende. Trafikverket har underhand godkänt avtalsförslaget och ett underskrivet avtal avses föreligga vid kommunstyrelsens sammanträde.

40 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER Dnr KS-2012/ SIDA 5 (5) Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att föreliggande förslag till Genomförandeavtal mellan Huddinge kommun och Trafikverket Region Stockholm rörande del av regionalt cykelstråk längs med E4/E20 godkänns, att en nettoinvestering på kr för genomförande av del av regionalt cykelstråk i enlighet med Genomförandeavtal godkänns samt att en nettoinvestering på kr för genomförande av förlängning av gångoch cykelväg från gång- och cykelbro till Månskärsvägen godkänns. Vesna Jovic Sune Eriksson Kommundirektör t f Samhällsbyggnadsdirektör Martin Håkansson Exploateringsingenjör Bilagor 1. Karta som redovisar ansvar för genomförandet samt översiktlig illustration 2. Tillägg till genomförandeavtal avseende del av regionalt cykelstråk längs med E4/E20 Beslutet delges Trafikverket Region Stockholm Natur- och byggnadsnämnden

41 Lr Lr Lr Lr KUNGENS KURVA bro KUNGENS KURVA serv KUNGENS KURVA Kvartersmark E KOLARTORP 1: park bro park Gatuplantering park :6 F:\MSB\Exploaterings projekt\projekt\kungens_kurva_gc-bro\heron-bro-planskiss dwg F:\MSB\Exploaterings projekt\projekt\kungens_kurva_gc-bro\trafikverkets kartor\fse117-dp-underlag dwg Rasterbilder: 36.4 Grundkarta 35.9 Kungens urva 1:1, del av inom kommundelen i Huddinge kommun Kungens kurva Koordinatsystem Beteckningar Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt 7 6 KVADRATEN Staket, bullerplank Dike E HUDDINGE KOMMUN Antagande i Kungens kurva Huddinge kommun PBL 2010:900 Johanna T Wadhstorp Planarkitekt Beslutsdatum Laga kraft Planprogram Planbeskrivning Illustration Antagande SBN PL Instans KF

42

43 E4 FÖRBIFART STOCKHOLM mellan E4/E20 vid Kungens kurva och E4 vid Häggvik TILLÄGG TILL GENOMFÖRANDEAVTAL mellan Trafikverket och Huddinge kommun för de i Huddinge kommun belägna sträckorna Tilläggsavtal nummer 1 Avseende del av regionalt cykelstråk längs med E4/E20 Dnr Trafikverket: TRV 2015/22160 Dnr Huddinge kommun: KS-14/

44 Mellan Huddinge kommun, org nr , nedan kallad kommunen, och Trafikverket Region Stockholm, org nr , nedan kallat Trafikverket, har träffats följande TILLÄGG TILL GENOMFÖRANDEAVTAL 1. Förutsättningar Tidigare har avtal (Genomförandeavtal, mellan Trafikverket och Huddinge kommun för de i Huddinge kommun belägna sträckorna) mellan kommunen och Trafikverket, undertecknat , tecknats som bland annat reglerar parternas förhållande vid projektering, upphandling och genomförande av de i Huddinge belägna delarna av Förbifarten samt därutöver de anläggningar som Trafikverket anlägger och som kommunen blir ägare till och huvudman för. I tidigare nämnt Genomförandeavtal regleras i punkten Detaljplan för ny Gångoch cykelbro över E4/E20 vid Heron city enligt följande: Kommunen ska projektera, bygga och bekosta Gång- och cykelväg längs med E4/E20. Kommunen blir ägare och huvudman för anordningen. Vidare skall Trafikverket medverka till att gång- och cykelvägen längs med E4/E20 är genomförbar. Detaljplan för Gång- och cykelbro i Kungens kurva (SBN PL ) har vunnit laga kraft. 2. Syfte Syftet med detta avtal är att reglera projektering, upphandling, utbyggnad och finansiering av del av det regionala cykelstråk som går mellan Gång- och cykelbro över E4/E20 och Port för gång- och cykelväg, nedan kallat Området, se blåmarkerade Området i bilaga Giltighet Detta avtal blir för parterna bindande endast under förutsättning att Huddinge kommunfullmäktige godkänner detsamma senast Skulle ovanstående förutsättningar inte uppfyllas är avtalet förfallet i sin helhet utan ersättningsskyldighet för någondera parten. Undanröjs kommunfullmäktiges beslut att godkänna detta avtal efter överklagande och har avtalet dessförinnan helt eller delvis verkställts skall verkställigheten rättas i den utsträckning detta är möjligt. Oberoende av om rättelse kan ske har ingendera parten rätt till skadestånd av den andra parten med anledning av det inträffade. Dnr Trafikverket: TRV 2015/22160 Dnr Huddinge kommun: KS-14/

45 4. Omfattning I arbetet ingår bergschaktning, jordschaktning och fyllning, vägöverbyggnad samt uppförande av räcke och belysning, nedan kallat Arbeten, inom Området. Området ska anslutas till Port för gång- och cykelväg under anslutningsvägen mot Månskärsvägen samt med Gång- och cykelbro över E4/E20 mellan Skärholmsvägen och Heron City. För gällande dragning av del av det regionala cykelstråket, se rödmarkerat område i Bilaga Projektering & byggande Trafikverket ansvarar för projektering och utförandet av Arbeten inom Området. Trafikverket utarbetar erforderligt förfrågningsunderlag och genomför upphandling av projektering och Arbeten av Området i konkurrens enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), så som också beskrivs i punkt 6.2 i tidigare nämnt Genomförandeavtal. Trafikverkets ansvar gentemot kommunen får ej överföras på av Trafikverkets anlitad konsult eller entreprenör. När Trafikverket under entreprenadtiden bedömer att ett väsentligt avsteg från granskade bygghandlingar måste göras skall kommunen beredas tillfälle att granska dessa i de delar som kommunen är berörd. Kommunen skall yttra sig över bygghandlingar inom 14 arbetsdagar från och med det att handlingen mottagits av kommunen om inte annan tid överenskommits. Trafikverket kallar kommunen till slutbesiktning. Efter godkänd slutbesiktning överlämnas anläggningen till kommunen som ska vara ägare och huvudman för anläggningen (med ansvar för drift och underhåll). 6. Preliminär tidplan för genomförande Trafikverkets entreprenad för Arbeten av Området påbörjas under år 2016 och färdigställas under år Tiderna är preliminära. Dnr Trafikverket: TRV 2015/22160 Dnr Huddinge kommun: KS-14/

46 7. Ekonomi Kommunen bekostar: projektering av Arbeten inom Området, genomförande av Arbeten inom Området. Kommunen ska till Trafikverket betala kronor. I denna kostnad ingår bergschaktning, jordschaktning och fyllning, vägöverbyggnad samt uppförande av räcke och belysning. Den bedömda kostnaden för Arbeten inom Området baseras på en kostnadskalkyl, se bilaga 3. Beloppet är baserade på Konsumentprisindex (KPI) per den 31 december För tiden därefter ska beloppet uppräknas så att det följer indexändringarna i nämnda index fram till den månad betalning sker. 8. Fakturering Betalning av belopp enligt 7 ska ske efter godkänd slutbesiktning. Trafikverket fakturerar kommunen Dnr Trafikverket: TRV 2015/22160 Dnr Huddinge kommun: KS-14/

47 Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Ort: Huddinge Datum: För Huddinge kommun Ort: Datum: För Staten genom Trafikverket Region Stockholm Bilagor: Bilaga 1 Karta markerat med del av regionalt cykelstråk Bilaga 2 Gällande dragning av del av det regionala cykelstråket Bilaga 3 Kostnadskalkyl för GC-väg längs E4/E20 Dnr Trafikverket: TRV 2015/22160 Dnr Huddinge kommun: KS-14/

48 Lr Lr Lr Lr KUNGENS KURVA bro KUNGENS KURVA serv KUNGENS KURVA Kvartersmark E KOLARTORP 1: park bro park Gatuplantering park :6 F:\MSB\Exploaterings projekt\projekt\kungens_kurva_gc-bro\heron-bro-planskiss dwg F:\MSB\Exploaterings projekt\projekt\kungens_kurva_gc-bro\trafikverkets kartor\fse117-dp-underlag dwg Rasterbilder: 36.4 Grundkarta 35.9 Kungens urva 1:1, del av inom kommundelen i Huddinge kommun Kungens kurva Koordinatsystem Beteckningar Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt 7 6 KVADRATEN Staket, bullerplank Dike E HUDDINGE KOMMUN Antagande i Kungens kurva Huddinge kommun PBL 2010:900 Johanna T Wadhstorp Planarkitekt Beslutsdatum Laga kraft Planprogram Planbeskrivning Illustration Antagande SBN PL Instans KF

49 l l l l l ' l l l l i ''-- / 1 ' i ~ / l l l \ l l l l l l \ ÄA 00 J l l l l -- 1,111 l l J \ ) / l ( l l \ ' l J / KONNEKTION MOT BLAD 5.-r-5_ KONNEKTIONlViOT BLAD 43 l l l l l l l,~ '~ "" y ' \l l / l l' l \ l \ l l l l l l \ l l, _. ' ")-. ""'' l \ '., FÖRKLARINGAR ' - l l f f l l l l l l ( l \ ~~~u~~ qq J ~. 15)3+9_ :tf 'If 'If 'If 'If - -~ / / ~ - VÄGMARKERING VÄGPORTAL " KROCKDÄMPARE, DIM. 100km/h KROCKDÄMPARE, OlM. 50km/h ~---~------~- ~ MANUELL AVSTÄNGNINGSBOM ~~ j l l J -1-1 ~~ E:Jo j 81-1t;.A 1L ~ - VÄGMÄRKE MED RÖRSTOLPE VÄGMÄRKE RESERVERAD YTA FÖR BOMPLATS CJ l n. BELÄGGNINGsKANT STAKAD LINJE MED LÄNGDMÄTNING =41 3LF KOMMUNGRÄNS X/XXX l l ENTREPRENADGRÄNs / l =4 70PP00 1 l mm - f ' l ' l z z z z L l l i l l l l \ \ \ l l J l \ l l l l \ l l l ~~, \ l l l l l l f - l l l l \ l \ l " Il l l l l l l BILAGA 2 ANMÄRKNINGAR HÄNVISNINGAR VÄGRÄCKEN REDOVISAS l MODELL T100A076 FÖR SKYLTKORT SE RITNINGAR 100T T ~~~T~~~=~~~~~~~~~~~~~~-~l~-~~~~~~~~~~~.~~= ~p~ cvvv , i- 1 l~ 1 <2\ 'b' 1~00 r;;; '-"'- ~ IC~15~~u Jl - ~ "" ' J : _ ~ ~ - - ~~ _ 1 - _ 1 _ l ll' E4N1 "Q ' \ ~-= -o - j SKÄRHOLMEN ~~EM~~F~1800 HÖJDSYSTEM FS RH 00 1 \ l - - _: 1(0,15) ~ -~ t-± (0,30)3+3 " -"o ' l - l r l \ l ~ =4 13L F006 l" =4 70PP006 l J l /"'" l lgro<. l "'""" l Rel l HIT l l o IW DI\lW l BYGGHANDLING Il l / ) E4 FÖRBit-ART STOCKHOLM m TRAFIKVERKET SKÄRHOLMEN ~~ ~ Gemensamt VÄGUTRUSTNINGSPLAN YlVÄGNÄT E4 KM 9/900-9/250 PLAN VST48590BH (1118) :2091

50 Kalkyl för gc-väg längs E4 (regionalt cykelstråk) Kostnaderna är hämtade från produktionskalkyl för FSE105 dat samt från erfarenhetsvärden där kostnadsposter saknas Prisnivå år 2013 Bergschakt Jordschakt + fyllning Vägöverbyggnad Räcke och belysning Summa: Byggherrekostnad Tot.summa:

51 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 april Paragraf Diarienummer KS-2012/ Genomförande av detaljplan för gång- och cykelbro i Kungens Kurva Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Sammanfattning Genomförande av detaljplan för Gång- och cykelbro i Kungens kurva är en del av projektet E4 Förbifart Stockholm. Syftet med denna detaljplan är att skapa en ny gång- och cykelförbindelse mellan Månskärsvägen i Kungens kurva och Skärholmsvägen i Stockholm stad. Förbindelsen blir en viktig länk mellan de två kommunerna i den regionala stadskärnan. Planförslaget ger även möjlighet till utbyggnad av del av en ny sträckning av det regionala cykelstråket från den nya trafikplatsen, längs med E4/E20, till Dialoggatan. Projektering och byggnation av gång- och cykelbron kommer Trafikverket att utföra och bekosta som en del av genomförandeavtalet för Förbifart Stockholm vilket godkändes av kommunfullmäktige juni Förlängningen av GC-vägen, från GCbron till Månskärsvägen, ska kommunen projektera, bygga och bekosta. Det regionala cykelstråket ska bekostas av kommunen men projekteras och byggas av Trafikverket. Ett tillägg till genomförandeavtal mellan kommunen och Trafikverket som reglerar projektering, upphandling och utbyggnad för del av det regionala cykelstråket har tagits fram. Trafikverket ansvarar för erforderligt förfrågningsunderlag och att upphandling av entreprenör för utförandet genomförs enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). I utförandet ingår schaktning, fyllning, vägöverbyggnad samt uppförande av räcke och belysning. Hela gång- och cykelförbindelsen mellan Månskärsvägen och Skärholmsvägen samt del av regionala cykelstråket kommer att få kommunalt huvudmannaskap.byggnation av GC-bro beräknas huvudsakligen att ske , gång- och cykelförbindelse från GC-bro till Månskärsvägen ska utföras i samband med byggnationen av Huddinge Resort och regionala cykelstråket kommer påbörjas under år 2016 och färdigställas under år Gång- och cykelförbindelse från GC-bro till Månskärsvägen och del av regionalt cykelstråk kommer innebära kostnader för kommunen i storleksordningen 10 miljoner kronor. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP).

52 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunfullmäktige

53 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 mars 2015 KS-2015/217 1 (5) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson johanna.pettersson@huddinge.se Kommunstyrelsen Åtgärdsplaner för sjöarna Trehörningen och Orlången Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Åtgärdsplanerna för sjöarna Trehörningen och Orlången, enligt bilaga 1 och 2 till förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 23 mars 2015, godkänns. 2. Finansiering och äskande av medel för de föreslagna åtgärderna i planerna hanteras inom ordinarie budgetprocess. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: 3. Arbetsgrupp, för att arbeta med förverkligandet av åtgärdsplanerna, uppdras åt kommunstyrelsens förvaltning att utse. Arbetsgruppen ska bestå av representanter från kommunstyrelsens förvaltning, natur- och byggnadsförvaltningen samt Stockholm Vatten AB. Sammanfattning I Mål och budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar. Uppdraget har sedan av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången och att åtgärderna främst ska avse fosforreduktion. Sjöarna nedströms Trehörningen och Orlången kommer att förbättras när statusen i Trehörningen och Orlången förbättras. Sammanställningen av alla åtgärders fosforreduktion visar för Trehörningen att betingets nedre gräns klaras men inte den övre. För Orlången finns en risk att betinget inte nås. De åtgärder som sker inom befintlig budget har bedömts ha en betydande inverkan på fosforreduktionen, men kan inte kvantifieras. Om den betydande inverkan räcker till för att betinget ska nås eller inte, går inte att avgöra. Detta kan innebära att målåret 2021 kan behöva justeras så att ytterligare tid ges för att nå hela betinget. För genomförandet av åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången behöver investeringar på totalt 21 miljoner kronor äskas under perioden POSTADRESS Kommumnstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalv. 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

54 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 mars 2015 KS (5) Beskrivning av ärendet Övergödning orsakas av för stora mängder av näringsämnena fosfor och kväve i våra vatten. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från t ex industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från t ex trafik, värmekraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land innebär ett överskott som så småningom sköljs ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen havet. I sjöar, vattendrag och kustnära Östersjön är det för mycket fosfor (till skillnad från kväve) som är den största orsaken till övergödningen. Påverkan från fosfor på sjöarna i Tyresåns avrinningsområde kommer till ungefär 75 procent från dagvattnet, 9 procent från enskilda avlopp och 9 procent från jordbruk. Skog och öppen mark utgör tillsammans de återstående procenten 1. Vattenmyndigheten beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i Sverige. MKN är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster 2 att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet och förlängt tiden för att uppnå MKN. Sjöarna Orlången, Magelungen och Drevviken med mellanliggande vattendrag har MKN som innebär att god vattenstatus ska uppnås senast Vattenmyndigheten föreslår för dessa en förlängd tid för den kemiska statusen avseende vissa ämnen 3. Trehörningen har inte officiellt MKN men behandlas likvärdigt (av Huddinge kommun), då den påverkar sjöar och vattendrag nedströms. Trehörningen har mycket höga halter av fosfor och det är således angeläget att minska halterna, så att vattenförekomsterna nedströms (Norrån, Magelungen, Forsån och Drevviken) kan klara sina MKN. I Mål och budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar. Uppdraget löd: Miljönämnden ska bidra till att förbättra vattenkvaliteten och 1 Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i en å. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km 2, och för vattendrag skall inte uppströms liggande tillrinningsområde understiga 10 km 2. Undantag från storlekskravet görs bl a för Natura områden och sjöar med EU-bad. 3 Kvicksilver förhöjd bakgrundshalt. TBT från båtbottenfärg i Drevviken till år 2021 och flamskyddsmedlet PBDE till år 2027 i både Magelungen och Drevviken. Även PFOS överskrider gränsvärdet i Magelungen enligt bland annat undersökning av fisk 2013.

55 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 mars 2015 KS (5) naturvärdena i och omkring Huddinges sjöar så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Nämnden ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta för att sjöarna ska nå god ekologisk och kemisk status. Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas då halterna av fosfor har vänt uppåt efter en tids nedåtgående trend. Uppdraget har sedan av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången och att åtgärderna främst ska avse fosforreduktion. Sjöarna nedströms Trehörningen och Orlången kommer att förbättras när statusen i Trehörningen och Orlången förbättras. Åtgärdsplanen för Trehörningen omfattar även Balingsholmsdalgången som ligger nedströms Trehörningen. Åtgärdsplanerna har tagits fram i samarbete med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund Fosforhalten i Trehörningen var 111 µg/l i augusti Målet för fosforhalten i Trehörningen, för god vattenstatus och för att MKN ska kunna uppnås nedströms, är 28 µg/l. Detta motsvarar uppskattningsvis en belastning på ca 200 kg/år 4. Sjöns totala fosforbelastning är ca kg/år. En reduktion på ca kg/år behöver ske (beroende på vilket beräkningssätt som används), vilket också är betinget för Trehörningens åtgärdsplan. Det är viktigt att sikta på 650 kg/år för att klara årstidsväxlingarna i sjön. För Orlången gäller krav på god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till Orlången ska till 2021 ha nått ned till ca 220 kg/år vilket motsvarar en fosforhalt på ca 23 µg/l. Sjöns totala fosforbelastning är cirka 580 kg/år 5. Alltså behöver en reduktion på ca 360 kg/år 6 ske, vilket också är betinget för Orlångens åtgärdsplan. Sammanställningen av alla åtgärders fosforreduktion visar för Trehörningen att betingets nedre gräns klaras men inte den övre. För Orlången finns en risk att betinget inte nås. De åtgärder som sker inom befintlig budget har bedömts ha en betydande inverkan på fosforreduktionen, men kan inte kvantifieras. Om den betydande inverkan räcker till för att betinget ska nås eller inte, går inte att avgöra. Detta kan innebära att målåret 2021 kan behöva justeras så att ytterligare tid ges för att nå hela betinget. 4 Enligt tidigare beräkningar behöver den årliga belastningen understiga 350 kg/år för att nå en fosforhalt på 50 µg/l. Uppskattningsvis blir det för 28 µg/l ca 200 kg/år. 5 Avrundad från 576 kg/år som anges i Vattenmyndighets åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten Avrundad från 357 kg/år som anges i Vattenmyndighets åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten 2014

56 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 mars 2015 KS (5) För genomförandet av åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången behöver totalt 21 miljoner kronor äskas under perioden Åtgärderna som föreslås i åtgärdsplanen för Trehörningen beräknas kosta totalt ca 35 miljoner kronor. Finansieringen planeras att fördelas enligt: ca 7 miljoner kronor från det befintliga årliga investeringsstödet till Tyresån ca 15 miljoner kronor från Stockholm Vatten ca 8,5 miljoner kronor från Huddinge kommun, äskas år från år ca 5 miljoner kronor, finansiär oklar, (beräknas schablonmässigt finansieras till hälften av Huddinge kommun och till hälften av Stockholm Vatten. Den verkliga fördelningen mellan aktörerna beror på hur de detaljerade åtgärderna kommer att se ut. ) Totalt för Trehörningen behöver 11 miljoner kronor äskas fram till Åtgärderna som föreslås i åtgärdsplanen för Orlången beräknas kosta totalt ca 24,5 miljoner kronor. Finansieringen planeras att fördelas enligt: ca 4 miljoner kronor från det befintliga årliga investeringsstödet till Tyresån ca 20,5 miljoner finansiär oklar, (beräknas schablonmässigt finansieras till hälften av Huddinge kommun och till hälften av Stockholm Vatten. Den verkliga fördelningen mellan aktörerna beror på hur de detaljerade åtgärderna kommer att se ut. ) Totalt för Orlången behöver 10 miljoner kronor äskas fram till 2021.

57 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 23 mars 2015 KS (5) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att åtgärdsplanerna för sjöarna Trehörningen och Orlången, enligt bilaga 1 och 2 till detta tjänsteutlåtande, godkänns. Finansiering och äskande av medel för de föreslagna åtgärderna i planerna hanteras inom ordinarie budgetprocess. Arbetsgrupp, för att arbeta med förverkligandet av åtgärdsplanerna, uppdras åt kommunstyrelsens förvaltning att utse. Arbetsgruppen ska bestå av representanter från kommunstyrelsens förvaltning, natur- och byggnadsförvaltningen samt Stockholm Vatten. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson T f Samhällsbyggnadsdirektör Bilagor Åtgärdsplan för Trehörningen Åtgärdsplan för Orlången Beslutet delges Kommunfullmäktige Johanna Pettersson agenda 21-samordnare

58 Åtgärdsplan för Trehörningen Foto: Johanna Pettersson

59 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning och bakgrund 3 Uppdrag och syfte 6 Mål 6 Klimatförändringarnas påverkan på vattenkvaliteten 7 Åtgärder från Fullerstaåutredningen som åtgärdas inom detaljplanearbetet 8 Åtgärder som sker inom befintlig budget 9 Åtgärder som behöver finansiering Åtgärder Åtgärder Åtgärder Åtgärder Åtgärder Åtgärder Eventuell åtgärd efter Uppföljning 27 Slutsatser 28 2

60 Sammanfattning Övergödning orsakas av för stora mängder av näringsämnena fosfor och kväve i våra vatten. Påverkan från fosfor på sjöarna i Tyresåns avrinningsområde kommer till ungefär 75 procent från dagvattnet, 9 procent från enskilda avlopp och 9 procent från jordbruk. Skog och öppen mark utgör tillsammans de återstående procenten 1. Nuvarande fosforhalt i Trehörningen var 111 µg/l i augusti Målet för fosforhalten i Trehörningen för god vattenstatus och för att MKN ska kunna uppnås nedströms är 28 µg/l. Detta motsvarar uppskattningsvis en belastning på cirka 200 kg/år 2. Sjöns totala fosforbelastning är kg/år (beroende på vilket beräkningssätt som används). Alltså behöver en reduktion på ca kg/år ske, vilket också är betinget för denna åtgärdsplan. Det är viktigt att sikta på 650 kg/år för att klara årstidsväxlingarna i sjön. Sammanställningen av fosforbelastningen visar att betingets nedre gräns klaras men inte den övre. Detta beroende på att den betydande inverkan från åtgärderna inom befintlig budget inte kan kvantifieras. Om den betydande inverkan räcker för att nå den övre gränsen av betinget eller inte, går inte att avgöra. Detta kan innebära att målåret 2021 kan komma behöva justeras så att ytterligare tid ges för att nå hela betinget. Åtgärderna som föreslås i planen har tagits fram i samarbete med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund och beräknas kosta totalt ca kr. Ca kr planeras att finansieras av Huddinge kommun via årliga budgetäskande. Ca kr finansieras av Huddinge kommun via redan beslutat investeringsstöd, de s k Tyresåpengarna. Ca kr finansieras av Stockholm Vatten. För ca kr är finansiären oklar, kommunen och/eller Stockholm Vatten. Fördelningen mellan aktörerna gällande detta beror på hur de detaljerade åtgärderna kommer att se ut. Åtgärdsplanens förverkligande samordnas av en grupp med representanter från kommunens förvaltningar samt Stockholm Vatten. Inledning och bakgrund Övergödning orsakas av för stora mängder av näringsämnena fosfor och kväve i våra vatten. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från till exempel industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från t ex trafik, värmekraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land innebär ett överskott som så småningom sköljs ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen havet. I sjöar, vattendrag och kustnära Östersjön är det för mycket fosfor (till skillnad från kväve) som är den största orsaken till övergödningen. Övergödning bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. 1 Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten Enligt tidigare beräkningar behöver den årliga belastningen understiga 350 kg/år för att nå en fosforhalt på 50 µg/l. Uppskattningsvis blir det för 28 µg/l ca 200 kg/år. 3

61 Påverkan från fosfor på sjöarna i Tyresåns avrinningsområde kommer till ungefär 75 procent från dagvattnet, 9 procent från enskilda avlopp och 9 procent från jordbruk. Skog och öppen mark utgör tillsammans de återstående procenten 3. Vattenmyndigheten beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i Sverige. MKN är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster 4 att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet och förlängt tiden för att uppnå MKN. Sjöarna Orlången, Magelungen och Drevviken med mellanliggande vattendrag har MKN som innebär att god vattenstatus ska uppnås senast Även här föreslår Vattenmyndigheten förlängd tid för den kemiska statusen avseende vissa ämnen 5. Trehörningen har inte officiellt MKN men behandlas likvärdigt (av Huddinge kommun), då den påverkar sjöar och vattendrag nedströms. Trehörningen har mycket höga halter av fosfor och det är således angeläget att minska halterna, så att vattenförekomsterna nedströms (Norrån, Magelungen, Forsån och Drevviken) kan klara sina MKN. Trehörningens tillrinningsområde kan delas upp i sju delområden 6. Fullerstaån och Solfagradiket avvattnar de två största avrinningsområdena. De är även de mest exploaterade. Fullerstaån bidrar med det största vattenflödet till sjön och står för ca 60 procent av tillflödet. Solfagradiket bidrar med ca 20 procent. Ca 3 procent kommer från Sofieberg och övriga 17 procent tillrinner diffust. Fullerstaån och Solfagradiket bidrar med de största föroreningsmängderna till Trehörningen. För näringsämnen bidrar Fullerstaån med dubbelt så stor mängd jämfört med Solfagradiket. För metaller är Solfagradikets bidrag ca 2/3 av Fullerstaåns. Sett till den totala belastningen av samtliga föroreningar svarar Fullerstaån och Solfagradiket för ca procent respektive procent av belastningen på Trehörningen. 3 Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i en å. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km 2, och för vattendrag skall inte uppströms liggande tillrinningsområde understiga 10 km 2. Undantag från storlekskravet görs bl a för Natura områden och sjöar med EU-bad. 5 Kvicksilver förhöjd bakgrundshalt. TBT från båtbottenfärg i Drevviken till år 2021 och flamskyddsmedlet PBDE till år 2027 i både Magelungen och Drevviken. Även PFOS överskrider gränsvärdet i Magelungen enligt bland annat undersökning av fisk För ytterligare information om delområdena se Fullerstaåutredningen, Sweco

62 Figur 1. Trehörningens avrinningsområde Nuvarande fosforhalt i sjön var 111 µg/l som treårsmedelvärde i augusti Mål för fosfor för att MKN ska kunna nås nedströms Trehörningen är 28 µg/l år Prognosen är dock att målet inte kommer att kunna nås till Figur 2. Fosforhalter i Trehörningen , 3-års medelvärden i augusti Trehörningen har flera år i rad haft mycket höga halter av fosfor, se figur 2. Tänkbara orsaker skulle kunna vara: byte av skärmbassäng (dagvattenanläggning), exploateringar, bräddningar från avloppsledningsnätet i samband med intensiva regn och trasigt/läckande ledningsnät. För ytterligare information om Trehörningen: 5

63 Uppdrag och syfte I Mål och budget 2014 har miljönämnden fått i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar. Uppdraget lyder: Miljönämnden ska bidra till att förbättra vattenkvaliteten och naturvärdena i och omkring Huddinges sjöar så att miljökvalitets-normerna kan uppnås. Nämnden ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta för att sjöarna ska nå god ekologisk och kemisk status. Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas då halterna av fosfor har vänt uppåt efter en tids nedåtgående trend. Uppdraget har sedan av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången och att åtgärderna främst ska avse fosforreduktion. Sjöarna nedströms Trehörningen och Orlången kommer att förbättras när statusen i Trehörningen och Orlången förbättras. Åtgärdsplanen för Trehörningen omfattar även Balingsholmsdalgången som ligger nedströms Trehörningen. Åtgärdsplanen tar inte upp hela bredden inom miljökvalitetsnormerna, vilket är viktigt att vara medveten om. Dock ger arbetet med fosforreduktion synergieffekter så att andra ämnen också reduceras när åtgärder görs för att reducera fosfor. Mål Effektmål Förbättrad vattenkvalitet i sjöarna med fokus på Trehörningen och Orlången Det övergripandet effektmålet konkretiseras i ett mål för minskad fosforbelastning: Trehörningen ska till 2021 ha nått ned till ca 200 kg/år vilket motsvarar en fosforhalt på ca 28 µg/l. Beting för Trehörningens åtgärdsplan Det finns två sätt att räkna ut betinget på. Om man baserar uträkningarna på den uppmätta halten i sjön i augusti blir sjöns totala fosforbelastning ca 850 kg/år 7. Om man istället baserar uträkningarna på sjöns årsmedelvärdeshalt blir sjöns totala fosforbelastning ca 550 kg/år 8. Målet för fosforhalten i Trehörningen för god vattenstatus och för att MKN ska kunna uppnås nedströms är 28 µg/l. Detta motsvarar uppskattningsvis en belastning på ca 200 kg/år 9. Alltså behöver en reduktion på ca kg/år (beroende på vilket beräkningssätt som används) ske, vilket också är betinget för detta åtgärdsplan. Det är viktigt att sikta på 650 kg/år för att klara årstidsväxlingarna i sjön. 7 Beräkning finns, från början av 2000-talet (Sweco), på att 500 kg/år motsvarar en halt på78 µg/l. Dagens halt i sjön är 111 µg/l och belastningen är uppskattad utifrån tidigare beräkning. 8 WRS- rapport nr A 9 Enligt tidigare beräkningar, från början av 2000-talet (Sweco), behöver den årliga belastningen understiga 350 kg/år för att nå en fosforhalt på 50 µg/l. Uppskattningsvis blir det för 28 µg/l ca 200 kg/år. 6

64 Klimatförändringarnas påverkan på vattenkvaliteten 10 Framtidens klimat kommer att bli varmare och blötare. För Mälardalen kommer det att innebära torrare somrar, blötare vintrar och att antalet dagar med kraftig nederbörd kommer att öka under höst, vinter och vår. Enligt SMHI:s klimatscenario för Stockholms län kommer en gradvis temperaturhöjning att ske under hela 2100-talet. Man kan även anta att extrem nederbörd kommer att öka med 20 procent fram till år Översvämningar Vattennivån i sjöar och vattendrag varierar naturligt under olika delar av året. Vanligen är det högst vattennivå under våren, efter snösmältningen, och högt vatten under perioder med mycket regn, vanligen under hösten. Det fluktuerande vattenståndet gör att låglänta områden svämmar över. Detta är naturens sätt att rena vattnet, eftersom näringsämnen då kan filtreras, syresättas och fångas upp av marken och strandväxterna. Översvämningarna skapar också ekologiskt viktiga livsmiljöer för växter och djur. Vattenståndsvariationerna är olika stora olika år. Vissa år kan förhållandena vara så att det blir mycket kraftigare översvämningar, man talar om översvämningar i samband med t ex 50-årsregn eller 100-årsregn. Klimatförändringarna innebär att dessa tillfällen med större nederbördsmängder och kraftigare översvämningar kommer att ske oftare. När översvämningar påverkar tätorter och infrastruktur kan det innebära olika typer av olägenheter och det talas därför om risker med översvämningar. Trehörningen riskerar att svämma över låglänta områden i dagens klimat och även i framtida. Risk för översvämning och risk för påverkan på områden finns i t ex Sjödalen-Fullersta. Vattendrag i Sjödalen-Fullerstaområdet riskerar att översvämmas och påverka bebyggelsen där. Ökad nederbörd och översvämningar riskerar att medföra föroreningar från gamla industritomter till sjöar och vattendrag. Överlag kommer risken för lokala översvämningar att öka, framförallt vid områden som har mycket hårdgjorda ytor och i lågpunkter i terrängen. Översvämningar, ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen från förorenad mark kan spridas vidare och riskerar att förorena sjöar. Föroreningar kan exempelvis vara metaller och organiska ämnen. Storängens industriområde är exempel på ett förorenat område. På grund av växlingar mellan torka och höga flöden kommer grundvattennivåerna att variera och kan ändra de kemiska förhållandena i marken och föroreningarna kan bli rörligare och spridas. Denna problematik är viktig att beakta vid nyexploatering. Dag- och spillvatten Ökad nederbörd och mer intensiva nederbördstillfällen riskerar att överbelasta dag- och spillvattensystemen vilket kan leda till översvämningar och bräddningar. Stora mängder dagvatten går idag orenat direkt till sjöar och vattendrag, vilket i ett framtida klimat ökar risken för förorening. Vid t ex bräddning vid pumpstationer, läckage i ledningsnätet och felkopplingar riskerar förorenat vatten att läcka till dagvattenledningar, diken, vattendrag eller sjöar. 10 Klimat- och sårbarhetsanalys för Huddinge, IVL

65 Åtgärder från Fullerstaåutredningen 11 som åtgärdas inom detaljplanearbetet Inom Fullerstaåns tillrinningsområde pågår planering för att förtäta och exploatera med nya bostäder, handel m m. Det befintliga dagvattenledningsnätet är idag hårt belastat och översvämningar förekommer tillfälligt på vissa platser 12. Därför har en övergripande dagvattenutredning gjorts. Utredningen omfattar hela Fullerstaåns avrinningsområde, från sjön Gömmaren till utloppet i sjön Trehörningen. Huvudfokus har lagts på området från Kyrkdammen och nedströms denna till utloppet i Trehörningen. Detta område är det som idag är mest exploaterat inom avrinningsområdet och där planering av ny bebyggelse pågår. Figur 3. Karta över Fullerstaåns tillrinningsområde Sweco Environment AB har utfört utredningen. Syftet med utredningen är att klargöra förutsättningarna för en långsiktigt hållbar och klimatanpassad dagvattenhantering för ny och befintlig bebyggelse så att befintligt dagvattensystem samt sjön Trehörningen avlastas. Följande deluppdrag har ingått i utredningen: Deluppdrag 1: Inventering av det befintliga dagvattensystemet Deluppdrag 2: Beräkning av dagvattenflöden och föroreningsmängder Deluppdrag 3: En redovisning av behovet Deluppdrag 4: Åtgärdsförslag för befintliga områden Deluppdrag 5: Förslag till åtgärdsprinciper för nytillkommande bebyggelse Deluppdrag 6: Identifiering av ytor Deluppdrag 7: Ytavrinningsstudie och instängda områden Deluppdrag 8: Utredning för ett ytligt dagvattensystem Deluppdrag 9: Slutredovisning och rekommendationer om fortsatt arbete 11 Fullerstaåutredningen, Sweco Stockholm Vattens modelleringar tyder på att systemet klarar ett 20-års regn men inte ett 40- årsregn. Det innebär att SVAB uppfyller sina krav som VA-huvudman med viss marginal (uppskattningsvis 20 % marginal). Det kan sen finnas skäl att utöka den säkerhetsmarginalen. 8

66 Beskrivning av åtgärder Ny damm vid Tingshuset tas med inom detaljplan för Huddinge centrum. Öppet dagvatten i Sjödalsparken tas med i utredning inom upprustning av Sjödalsparken. Öppet dagvatten, Sjödalsvägen tas med i utredning som del av detaljplan och ombyggnad av Sjödalsvägen. Dagvattenåtgärder för Huddinge centrum tas med inom detaljplaner för Huddinge centrum. Dagvattenåtgärder i Storängen tas med inom detaljplaner för Storängen Huvudansvarig Respektive projektgrupp Kostnad Respektive byggprojekt Fosforreduktion 20 kg/år 13 i reduktion av fosfor vid dagvattenåtgärder i samband med exploatering av Storängen För övriga områden, ingen positiv nettoeffekt. Övriga effekter Även halterna av tungmetaller, olja och suspenderade substanser förväntas att minska kraftigt efter omvandlingen 14. Åtgärder som sker inom befintlig budget Mycket av kommunens och Stockholm Vattens ordinarie arbete som sker inom befintlig budget bidrar till fosforreduktion i Trehörningen. De flesta av dessa åtgärder är svåra eller omöjliga att göra en kvantifiering av fosforreduktionen för. Reduktionen totalt från dessa åtgärder är betydande, men hur stor, går inte att säga. Åtgärdernas fosforreduktion redovisas utifrån grad av positiv inverkan. Tillsyn Storängens industriområde Källorna till fosfor i industriområdet kommer främst från dag- och spillvatten. Dagvatten från området leds via Stockholm Vattens dagvattenledningar och vattendrag ut i Trehörningen. Spillvattnet går via ledningar till Henriksdals reningsverk. Ingen fördröjning eller lokalt omhändertagande av dagvatten finns i området. Detta är inget som miljötillsynsavdelningen ställer krav på, varför tillsynens inverkan på minskade dagvattenflöden (och fosforreduktion) är begränsad. Miljötillsynsavdelningen och Stockholm Vatten ställer krav på oljeavskiljare för vissa verksamheter, t ex de som har golvbrunn i garage, att golvskurvatten från verkstäder och liknande tas hand om separat och andra liknande åtgärder, men dessa berör framförallt utsläpp till spillvattennätet. Storängens industriområde ska successivt omvandlas till ett område med bostäder, handel, kontor och grönområden. 13 Fullerstaåutredningen, Sweco 2014: bilaga 3 till deluppdrag Storängen 14 Fullerståutredningen: Påverkan av planprogrammet för Storängen på Fullerstaån. 9

67 Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen Fosforreduktion Positiv inverkan Tillsyn av enskilda avlopp, vid klagomål och nya ansökningar Områden med enskilda avlopp finns i närheten av sjön Gömmaren och dess utloppsbäck (Dammtorpsvägen, Fullersta kvarn) samt nordost om Trehörningen (Högmora, Gunhildsvik) och på Storön. Sjön Gömmaren är fortfarande en näringsfattig sjö och påverkar därmed inte Trehörningens tillstånd negativt. Högmora är under omvandling till kommunalt vatten och avlopp (VA). Beräknad VA-utbyggnad Gunhildsvik söder om Ågestavägen, finns inte med i VA-utbyggnadsplanerna (före 2021). Ett fåtal nya ansökningar om enskilda avlopp kommer in. Ett antal ärenden om dåliga anläggningar hanteras varje år, men är få. Fastigheter med godkända enskilda avlopp ska i regel ha toaletter kopplade till sluten tank och bad-, disk- och tvättvattnet till en infiltrationsanläggning. Denna standard motsvarar så kallad hög skyddsnivå. Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen Fosforreduktion Liten positiv inverkan Tillsyn av jordbruk och gödselhantering Det som i tillsynen av jordbruken har bäring på fosfor är främst gödselhanteringen. Dels handlar det om att förvaringen av gödsel ska vara rätt dimensionerad och tät och dels handlar det om spridningen av gödsel. De flesta hästgårdar har containrar för sin gödselhantering, eftersom de sällan har någon spridningsareal. Containrarna töms och innehållet tas om hand på annat håll. I samband med tillsynen av hästgårdar tas även frågan om gödsel i rasthagar upp. För att undvika onödiga förluster av växtnäring till vatten och luft finns begränsningar av tillförseln av kväve och fosfor vid spridning av gödsel 15. Lagstiftningen anger ett skyddsavstånd på 2 meter, vid spridning av gödsel om området gränsar till sjö eller vattendrag. Om området lutar över en viss gräns 16 är det spridningsförbud. Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen Fosforreduktion Liten inverkan på reduktionen av fosfor eftersom lantbrukarna i Huddinge redan sköter sina åtaganden enligt lag väl. 15 Gränsvärde: 22 kg totp/ha spridningsareal och år under en femårsperiod och 170 kg tot N/ha spridningsareal och år 16 Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 procent (10/100). 10

68 Tillsyn av ledningsnätet Tillsynen av ledningsnätet handlar t ex om att tillsynsmyndigheten ställer krav på VA-huvudmannen (Stockholm Vatten) att ha kontroll på t ex bräddpunkter, bedömning av flöden som kan brädda, felkopplingar och vilka övriga brister som finns i ledningsnätet samt åtgärdsplaner för att åtgärda dessa, provtagning m m. Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen Fosforreduktion Positiv inverkan Bevara och återskapa sumpskogar, våtmarker med mera Att bevara våtmarker är en del av både samhällsplaneringen och naturvårdsarbetet. Våtmarker fördörjer, renar och infiltrerar vatten och upprätthåller vattenbalansen på ett naturligt sätt. De har en temperatur- och fuktighetsreglerande effekt. Våtmarker är också viktiga livsmiljöer för växter och djur. För att möta klimatförändringarna, då somrarna tenderar att bli torrare, är det viktigt att hålla kvar vattnet i landskapet. Det är förbjudet att dränera våtmarker (markavvattningsförbud) 17. Inom naturvårdsarbetet ingår också att återskapa våtmarker där de av olika orsaker tidigare har avvattnats. I Källbrinksskogen planeras återskapande av en våtmark. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen i naturmark, mark- och exploateringssektionen på kommunalägd tomtmark Fosforreduktion Positiv inverkan Inrättande av naturreservat När naturreservat inrättas bevaras området från kommande exploatering. Detta innebär att området skyddas både från verksamheter som kan bidra till ökade fosforhalter och andra föroreningar i Trehörningen och att ytorna inte kommer att hårdgöras. Kynäsberget står på tur att inrättas som naturreservat och finns med i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Fosforreduktion Ingen jämfört med idag, men skyddet gör att områden inte ger negativ effekt i framtiden Markavvattningsförbud i södra Sverige enligt 11 kapitlet miljöbalken 18 En exploatering av skogsmark med flerbostadshus ger en fosforpåverkan på ca 1 kg/ha och år, enligt Stormtac. 11

69 Föreskrifter och skötsel för Orlångens naturreservat Nedan beskrivs det som har bäring på sjöar och vattendrag i föreskrifter och skötselplan för Orlången naturreservat som delar av Trehörningens avrinningsområde ingår i. Allmänt området får ej markavvattnas sumpskogar värnas och återskapas de öppna markerna ska hållas öppna genom åkerbruk, bete eller slåtter hagmarker och åkerholmar med hävdgynnad flora eller med naturvärden knutna till träd ska bevaras eller restaureras (zon C) och skötas med bete eller slåtter. Växtnäring får ej tillföras dessa marker. Föreskrifter (som ej får överskridas) kalka, tillföra växtnäring eller använda kemiska bekämpningsmedel inom zon A, B och C bedriva täkt eller annan verksamhet som kan förändra områdets topografi, yt- eller dräneringsförhållanden genom att gräva, spränga, borra, schakta, dika, dränera, utfylla, tippa eller utföra annan mekanisk markbearbetning. sprida växtnäring på skogsmark, myrmark, naturbetesmark och sjö. Skötsel skötseln av skogen ska ej påverka vattenområdenas kvalitet negativt. brukandet av kulturlandskapet skall ej påverka vattenområdenas vattentillförsel och -kvalitet negativt. en zon (en maskinbredd) närmast vattendrag bör lämnas fri från plöjning och gödsling. Täckdikning och kulvertering av idag öppna diken skall undvikas. vattenkvaliteten i områdets sjöar och vattendrag som idag är påverkad av för höga näringssalter måste förbättras till ett mindre näringsrikt tillstånd. Vattenområdena skall bevaras med sitt växt- och djurliv och näringsläckage liksom andra föroreningar till sjöar och vattendrag måste begränsas. nyskapande av våtmarker ska eftersträvas. Återskapande av utdikade och torrlagda våtmarker kan skapas både i skogsmark och i kulturlandskapet t ex genom att lägga igen diken. Även våtmarker som näringsfällor kan med fördel anläggas inom området. Återhållsamhet skall iakttas med gödsling och besprutning av omgivande marker så att läckage minimeras. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Fosforreduktion Positiv inverkan 12

70 Arrendeavtal som tar med vattenskyddande åtgärder Kommunen arrenderar ut gårdar med tillhörande marker. I arrendeavtalen 19 finns möjlighet att ta upp åtgärder som rör skydd för sjöar och vattendrag. Det kan t ex handla om skyddszoner vid vattendragen, kalkfilterdiken, tvåstegsdiken 20, strukturkalkning (dock ej tillämpar på mark med ekologisk odling). Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Fosforreduktion 21 Skyddszoner: 0,1 kg/år och ha 22 Anpassade skyddszoner från åkermarken 0,15 kg/st 23 Kalkfilterdiken: 0,15 kg/ha och år Tvåstegsdiken 0,012 kg/m och år Utbyggnad kommunalt VA Högmora, etapp 1, byggs (Högmora, söder om Ågestavägen (Gunhildsvik) efter 2021) Huvudansvarig Stockholm Vatten Fosforreduktion 5-10 kg/år 24 Åtgärda bräddningar, felkopplingar och laga ledningsnät. När akuta brister upptäcks överlämnas de till Stockholm Vattens driftavdelning för åtgärdande. Ett successivt förbättringsarbete görs t ex utbyte av gammalt ledningsnät, renovering av pumpstationer osv enligt en femårig investeringsplan. Huvudansvarig Stockholm Vatten Akuta brister För att lokalisera eventuella felkopplingar där spillvattnet är kopplat på dagvattensystemet har stickprover gjorts på alla de ledningar och diken som mynnar i Trehörningen. Alla platser har provtagits minst två gånger men ibland flera. Det 19 Förhandlingar av nya arrendeavtal sker under hösten 2014 och början på Tvåstegsdiket utgörs av en mittfåra som omges av terrasser på högre nivå. Vid normala flöden går vattnet nere i fåran och vid högre flöden stiger vattnet upp på terrasserna. 21 VISS 22 Effekten bör bli större, då man dessutom inte gödslar i denna zon (upp till 22 kg fosfor/ha) 23 Se fotnot för uträkning se särskilt dokument 13

71 provtagna vattnet har analyserats för E coli som indikator. De konstaterade fallen 25 under 2014 ska åtgärdas under Planerade åtgärder 2015: Renovering av ledningsnät ca 1250 meter 2016: Renovering av ledningsnät ca 1300 meter 2017: Renovering av ledningsnät ca 800 meter samt ombyggnad av en pumpstation och byte av en dagvattentunnel 2018: Renovering av ledningsnät ca 1250 meter Fosforreduktion Positiv inverkan Akuta kommunala dagvattenåtgärder Kommunen har en summa pengar avsatt för att vid behov kunna göra akuta dagvattenåtgärder på egen mark. Det kan t ex handla om att öppna upp diken som satts igen, LOD-anläggningar m m. Åtgärderna handlar främst om att åtgärda översvämningsskador, men kan ha viss inverkan vad gäller minskad näringsbelastning. Huvudansvarig Huddinge kommun, gatu- och parkdriftsavdelningen Fosforreduktion Liten positiv inverkan Implementering av dagvattenstrategin Huddinge kommun har tagit fram en ny dagvattenstrategi, som godkändes av kommunfullmäktige Efter antagandet har arbete med att implementera dagvattenstrategin tagit vid. Implementeringen har också påverkats av framtagandet av ett nytt huvudavtal och underavtal om dagvatten mellan Huddinge kommun och Stockholm Vatten. I implementeringen har ingått och ingår att: - förtydliga ansvarsfördelningen för dagvattenfrågorna i samhällsplaneringen, enligt bilagan till dagvattenstrategin. - kartlägga vilka manualer, mallar, driftsinstruktioner med mera som behöver ändras utifrån dagvattenstrategin - starta tillsyn av ledningsnät, dagvattenanläggningar m m. - genomföra informationstillfällen och utbildning för avdelningarna - ta fram informationsmaterial till fastighetsägare för enbostadshus, och ett material för flerbostadshusägare En vattengrupp har startats (2013) för att vattenfrågorna bättre ska samordnas och erfarenheter och kunskap lättare överföras mellan avdelningar och personer. Huvudansvarig Huddinge kommun, samhällsbyggnadsavdelningens stab 25 Vid provtagning i Högmora upptäcktes relativt stort flöde av vatten innehållande relativt höga halter E coli (över E coli per 100 ml). Ärendet överlämnades i aug 2014 till miljötillsynsavdelningen för vidare utredning. Utredning och föreläggande pågår 2014/2015. En misstänkt felkoppling uppströms Dalhemsvägen/Centralvägen ska utredas vidare

72 Fosforreduktion Positiv inverkan. Dagvatten i samhällsplaneringen Dagvattenhanteringen ska ingå i planarbetet från start. Då ges möjlighet att samordna bebyggelseplaneringen med lämpliga dagvattenlösningar. Under detaljplanearbetet tas oftast en dagvattenutredning fram för att kunna avgöra vilken dagvattenhantering som är lämplig för området. Detta för att de nya områdena inte ska innebära en ökad belastning på omgivande recipienter eller innebära problem för byggnader och anläggningar. Kommunen kan styra dagvattenhanteringen med hjälp av avtal. Exempel på avtal är arrendeavtal, exploateringsavtal och köpeavtal. Huvudansvarig Huddinge kommun, mark och exploateringssektionen Fosforreduktion Positiv inverkan, men är beroende på vilket område som exploateras. Redan stora hårdgjorda ytor kan vid exploatering bli bättre ur dagvattensynpunkt. Exploateras dock en grönyta, blir inverkan negativ. Åtgärder som behöver finansiering Nedan beskrivs de åtgärder som behöver genomföras år för år. Vissa åtgärders genomförande beror på vad som framkommer i utredningar som ska ske. Därför är det svårt att exakt redogöra för vad åtgärden kommer att innebära och kosta. Antaganden och uppskattningar har gjorts i dessa fall. Dessa åtgärder har för tydlighetens skull angivits som preliminära. Åtgärder 2015 Projektering av åtgärder vid Trehörningen (Fullerstaån och Solfagradiket) Beskrivning av åtgärd - anlägga två avsättningskanaler som tar emot huvuddelen av flödet från Fullerstaån. I avsättningskanalerna stoppas flödet upp och att partiklar sedimenterar. - anlägga två översilningskärr, dit vattnet från avsättningskanalerna rinner. Där sker rening genom filtrering och upptag av näringsämnen i vegetation. - anlägga kanal- och dammsystem, efter översilningskärren. Där sker ytterligare rening. - tillvarata och utveckla den biologiska mångfalden och de rekreativa värdena kopplat till åtgärderna ovan (jmf Flemingsbergsviken) - komplettera skärmbassängen med flytande växtväggar. Skärmbassängen tar bara emot flödet från Solfagradiket. - renovera Solfagradiket. Diket breddas och grundas och kompletteras med växtlighet. 15

73 - anmäla till länsstyrelsen om vattenverksamhet för åtgärderna. Även behov av strandskyddsdispens kan komma i fråga. - skriva genomförandeavtal Huvudansvarig Stockholm Vatten, PU Kostnad Stockholm Vatten, kr, Huddinge kommun kr (för de rekreativa delarna runt anläggningen) Risker Förseningar pga domar, lov och dispenser Fosforreduktion Själva projekteringen ger ingen fosforreduktion, utan kommer när åtgärderna genomförts. Utreda behov av åtgärder för Kyrkdammen (Fullerstån) Beskrivning av åtgärd Åtgärder som skulle kunna bli aktuella: - återställa djup i befintlig damm - utöka befintlig damm, kantjusteringar - anlägga en ny damm i anslutning till befintlig damm - tillvarata och utveckla den biologiska mångfalden och de rekreativa värdena kopplat till åtgärderna ovan - identifiera vilka lov, domar, tillstånd m m som krävs för åtgärderna Huvudansvarig Stockholm Vatten, PU Kostnad Stockholm vatten kr, Huddinge kommun kr, Tyresåpengarna Risker Inga identifierade risker Fosforreduktion Själva utredningen ger ingen fosforreduktion, utan kommer när åtgärderna genomförts. Fördröjningsmagasin i dagvattenledningen under Snättringe IP (Solfagradiket) Beskrivning av åtgärd Fördröjningsmagasinet i dagvattenledningen planerades och projekterades under 2014 och genomförs under Användningen av idrottplatsen kan påverkas periodvis av byggnationen. 16

74 Huvudansvarig Stockholm Vatten, PU, PI Kostnad Stockholm vatten, kr Risker Risk för grundvattensänkning. Magasinet måste byggas tätt. Fosforreduktion Åtgärden är främst en stödåtgärd för systemet i övrigt men förväntas ge en liten effekt gällande fosforreduktion ca 5 kg/år 26 Övriga effekter Fördröjningsmagasinet motverkar marköversvämningar i området. Åtgärden förväntas även minska inläckage till spillvattensystemet och därmed minska bräddningar som idag sker nedströms. Utredning för Solfagradikets tillrinningsområde (Solfagradiket) Beskrivning av åtgärd En slags Fullerstaåutredning för Solfagradiket, där statusen för tillrinningsområdet beskrivs och förslag ges på åtgärder i den befintliga miljön. Utredningen kommer att fokusera på att hitta lokala dagvattenåtgärder innan dagvattnet når det allmänna ledningsnätet eller om möjligt lyfta delar av befintliga dagvattenflöden för mer hållbara dagvattenlösningar. Det kan t ex handla om dammar, fördröjningsåtgärder vid/i/under vägar, parkeringar, minidammar, regngårdar 27, curbes 28 osv. Huvudansvarig Huddinge kommun, samhällsbyggnadsavdelningens stab Kostnad Huddinge kommun, kr, Tyresåpengarna Risker Inga risker identifierade Fosforreduktion Själva utredningen ger ingen fosforreduktion, utan kommer vid genomförandet av åtgärderna. Utredning av åtgärder i Balingsholmsdalgången (från Trehörningen till Ågestasjön) Beskrivning av åtgärd En utredning påbörjades under 2014 och fortsätter under 2015 för att avgöra behov av åtgärder i dalgången samt i så fall vilken typ av åtgärder som kan bli aktuella. De åtgärder som skulle kunna tänkas bli aktuella är: 26 5 kg/år motsvarar reduktionen i en våtmark enligt VISS 27 Växtbädd för fördröjning och rening av dagvatten 28 Växtbädd för fördröjning av dagvatten i trafikmiljöer 17

75 - anlägga tvåstegsdiken, kalkfilterdiken, små dammar, våtmarker, odlingsfria zoner m m - identifiera de lov, domar, dispenser som krävs för åtgärderna - samplanera och kommunicera med arrendatorn Driftskostnaderna kan komma att öka pga skötsel av anläggningen. Huvudansvarig Huddinge kommun, samhällsbyggnadsavdelningens stab Kostnad Huddinge kommun, kr, Tyresåpengarna Risker Inga identifierade risker Fosforreduktion Själva utredningen ger ingen fosforreduktion, utan kommer när åtgärderna genomförts. Genomföra översvämningsyta och meandring vid Brandvägen (Fullerstaån) Beskrivning av åtgärd Åtgärden överflyttad från 2014, då den ej hann genomföras. - mäta in vattendraget - identifiera och söka de lov, domar, dispenser som krävs för åtgärden - anlägga en översvämningsyta och meandringar Driftskostnaderna kan komma att öka pga skötsel av anläggningen. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Kostnad Huddinge kommun, kr, Tyresåpengarna Risker Förseningar pga domar, lov, avtal, markåtkomst osv Fosforreduktion ca 5 kg/år 29 Detta är en stödåtgärd som minskar flöden för att underlätta rening längre ned i systemet. 29 Se fotnot 26 18

76 Inventering av dagvattenanläggningar (hela kommunen) Beskrivning av åtgärd - samla in material från främst Stockholm Vatten, Trafikverket, SRV återvinning, Huddinge kommun, fastighetsägare (t ex av handelsområden och flerbostadshusområden) kring dagvattenanläggningar. - strukturera och digitalisera (av det som inte redan är digitaliserat) av materialet om dagvattenanläggningarna. - skapa ett underlag för tillsynen av dagvattenanläggningarna. Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen Kostnad Huddinge kommun, totalt ca kr. Detta fördelas kr per åtgärdsplan. Tyresåpengarna Risker Svårigheter att hitta allt material Fosforreduktion Själva inventeringen ger ingen fosforreduktion, utan kommer vid genomförandet av åtgärderna som det ställs krav på vid tillsynen. Digitalisering av avrinningsområden, GIS (hela kommunen) Beskrivning av åtgärd Utifrån höjddatamodellen skapa nytt GIS- material om avrinningsområdena (även det som hör till avrinningsområden, som ligger utanför kommunen). Samordnas med Stockholm Vatten som har alla tekniska avrinningsområden digitaliserade. Alla vattenområden karteras. Delavrinningsområden i flera nivåer tas fram för de olika vattenområdena och de sträckor som går i ledning. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Kostnad Huddinge kommun, ca kr, Detta fördelas kr per åtgärdsplan, Tyresåpengarna Risker Avtal och samarbeten för att få fram material för de delar som ligger utanför kommunen 19

77 Fosforreduktion Digitaliseringen leder inte direkt till någon fosforreduktion, men GIS-underlagen underlättar planering, projektering och genomförande av åtgärder som ger reduktion. Åtgärder 2016 Genomföra åtgärder vid Trehörningen (Fullerstaån och Solfagradiket) Beskrivning av åtgärd - anlägga två avsättningskanaler som tar emot huvuddelen av flödet från Fullerstaån. I avsättningskanalerna stoppas flödet upp och att partiklar sedimenterar. - anlägga två översilningskärr, dit vattnet från avsättningskanalerna rinner. Där sker rening genom filtrering och upptag av näringsämnen i vegetation. - anlägga kanal- och dammsystem, efter översilningskärren. Där sker ytterligare rening. - tillvarata och utveckla den biologiska mångfalden och de rekreativa värdena kopplat till åtgärderna ovan (jmf Flemingsbergsviken) - komplettera skärmbassängen med flytande växtväggar. Skärmbassängen tar bara emot flödet från Solfagradiket. - renovera Solfagradiket. Diket breddas och grundas och kompletteras med växtlighet. Nya anläggningar ger ökade driftskostnader. Stockholm Vatten ansvarar för de funktionella delarna och kommunen för växtlighet, rekreation osv. Driftskostnaderna uppskattas till ca kr/år. Huvudansvarig Stockholm Vatten, PI Kostnad Stockholm vatten kr och Huddinge kommun kr äska Risker Försening på grund de juridiska delarna. Försvårat anläggningarbete pga dåliga grundförhållanden. Sättningar (pga dåliga grundförhållanden), så att justeringar kan behöva ske efter en tid. Fosforreduktion 200 kg/år Övriga effekter Biologisk mångfald Rekreation 20

78 Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder för Kyrkdammen (Fullerstaån) Beskrivning av åtgärd Projektera åtgärder som framkommit i utredningen som görs under Åtgärder som kan komma att bli aktuella: - återställa djup i befintlig damm - utöka befintlig damm, kantjusteringar - anlägga en ny damm i anslutning till befintlig damm - tillvarata och utveckla den biologiska mångfalden och de rekreativa värdena kopplat till åtgärderna ovan - söka de lov, domar, tillstånd m m som krävs för åtgärderna Huvudansvarig Stockholm Vatten, PI Kostnad Stockholm vatten, kr Risker Komplikationer i samband med ansökan av domar, lov, dispenser m m Fosforreduktion Själva projekteringen ger ingen fosforreduktion, utan kommer när åtgärderna genomförts. Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder för Solfagradikets tillrinningsområde (Solfagradiket) Beskrivning av åtgärd - projektera de åtgärder som kommer fram i utredningen som görs Lokala dagvattenåtgärder innan dagvattnet når det allmänna ledningsnätet eller om möjligt lyfta delar av befintliga dagvattenflöden för mer hållbara dagvattenlösningar. Det kan t ex handla om dammar, fördröjningsåtgärder vid/i/under vägar, parkeringar, minidammar, regngårdar, curbes osv. - söka de tillstånd/anmäla det som krävs för åtgärderna, t ex anmälan om vattenverksamhet Huvudansvarig Huddinge kommun, gatu- och trafiksektionen Kostnad Huddinge kommun, kr, Tyresåpengarna Risker Komplikationer i samband med ansökan av domar, lov, dispenser med mera Fosforreduktion Själva projekteringen ger ingen fosforreduktion, utan kommer vid genomförandet av åtgärderna. 21

79 Preliminär åtgärd: Genomföra åtgärder i Balingsholmsdalgången (från Trehörningen till Ågestasjön) Beskrivning av åtgärd Åtgärden utreds under 2014 och De åtgärder som skulle kunna tänkas bli aktuella är: - anlägga tvåstegsdiken, kalkfilterdiken, små dammar, våtmarker, odlingsfria zoner m m - identifiera de lov, domar, dispenser som krävs för åtgärderna - samplanera och kommunicera med arrendatorn Driftskostnaderna kan komma att öka pga skötsel av anläggningen. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Kostnad Huddinge kommun, kr, fått budgetförstärkning till detta Risker Förseningar pga domar, lov osv Fosforreduktion Tvåstegsdiken ger 0,012kg/m i fosforreduktion. En sträcka på 1 km ger 12 kg/år. Dammar: 5-68 kg/ha och år 30 Åtgärder 2017 Preliminär åtgärd: Genomföra åtgärder för Kyrkdammen (Fullerstaån) Beskrivning av åtgärd Genomföra de åtgärder som har utretts under 2015 och projekterats under Åtgärder som kan komma att bli aktuella: - återställa djup i befintlig damm - utöka befintlig damm, kantjusteringar - anlägga en ny damm i anslutning till befintlig damm - tillvarata och utveckla den biologiska mångfalden och de rekreativa värdena kopplat till åtgärderna ovan Huvudansvarig Stockholm Vatten, PI Kostnad kr. Finansiär oklar. (Stockholm Vatten och/eller Huddinge kommun) 30 Fosforreduktion dammar: dagvattendammar ca 31 kg per ha och år, våtmark för näringsretention ca 5 kg/ha och år, våtmark, fosfordamm ca 68 kg/ha och år (VISS) 31 Prisexempel dammar: dagvattendamm: kr/ha (VISS), Prisexempel på slamsugning/muddring 50 kr/m 3 (WRS-utredning) (dammen är 6500 m 2 ), för återställande av djup. Muddring av 1 m kostar ca kr. Omhändertagande av muddermassor ca 200 kr/m 3 22

80 Risker Förseningar pga domar, lov osv Fosforreduktion Enligt Fullerstaåutredningen kan en renovering av Kyrkdammarna ge en fosforreduktion på ca 50 procent jämfört med dagens nivå, vilket innebär ca 60 kg/år. Övriga effekter Även kväve och metaller blir det bra reningseffektivitet på (se vidare i Fullerstaåutredningen, deluppdrag 4 och 6, s 15, tabell 2) Preliminär åtgärd: Genomförande av åtgärder i Solfagradikets tillrinningsområde (Solfagradiket) Beskrivning av åtgärd - Genomföra de åtgärder som kommer fram i utredningen som görs 2015 och projekteringen som sker Lokala dagvattenåtgärder innan dagvattnet når det allmänna ledningsnätet eller om möjligt lyfta delar av befintliga dagvattenflöden för mer hållbara dagvattenlösningar. Det kan t ex handla om dammar, fördröjningsåtgärder vid/i/under vägar, parkeringar, minidammar, regngårdar, curbes osv. Troligtvis en damm i korsningen Ågestavägen/Västerängsvägen. - söka de tillstånd/anmäla det som krävs för åtgärderna, t ex anmälan om vattenverksamhet Driftskostnaderna kan komma att öka pga skötsel av anläggningen. Huvudansvarig Huddinge kommun, gatu- och trafiksektionen Kostnad 32 Huddinge kommun kr äska, eventuellt Stockholm Vatten. Risker Förseningar på grund av domar, lov och dispenser med mera. Fosforreduktion Dagvattendamm 31 kg/ha och år 33 Växtbäddar kan ge procents reduktion. (Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav, del 3 Stockholms stad) kostar kr. Prisexempel kantjusteringar: 175 kr/m 3 för schaktning och borttransport (källa Stockholm stad se ovan). Dammens omkrets ca 650 meter. 1 meters schaktning på sträcken kostar ca kr 32 Prisexempel dammar: dagvattendamm: kr/ha (VISS), Prisexempel regngårdar/växtbäddar kr/m 2 5 st regngårdar/växtbäddar om 40 m 2 vardera ger en kostnad på ca kr 33 VISS 23

81 Utredning av mindre dagvattenlösningar i befintlig miljö mellan Källbrinksdammen och Kyrkdammen 34 (Fullerstaån) Beskrivning av åtgärd Utredningen görs för de områden som avrinner ned mot ån. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella: - renovera diken - anlägga tvåstegsdiken, - anlägga olika former av LOD-lösningar: minidammar, regngårdar, curbes. Huvudansvarig Huddinge kommun, samhällsbyggnadsavdelningens stab Kostnad Huddinge kommun, kr, Tyresåpengarna Risker Inga identifierade risker. Fosforreduktion Själva utredningen ger ingen fosforreduktion, utan kommer vid genomförandet av åtgärden. Åtgärder 2018 Preliminär åtgärd: Projektera mindre dagvattenlösningar i befintlig miljö mellan Källbrinksdammen och Kyrkdammen (Fullerstån) Beskrivning av åtgärd Projektera de åtgärder som framkommit i utredningen som görs renovera diken - anlägga tvåstegsdiken, - anlägga olika former av LOD-lösningar: minidammar, regngårdar, curbes. - söka de tillstånd/anmäla det som krävs för åtgärderna Huvudansvarig Huddinge kommun, gatu- och trafiksektionen Kostnad Huddinge kommun kr, Tyresåpengarna Risker Komplikationer i samband med ansökan av domar, lov, dispenser m m Fosforreduktion Själva projekteringen ger ingen fosforreduktion, utan kommer vid genomförandet av åtgärderna. 34 Täcks inte av Fullerstaåutredningen 24

82 Informationssatsning i bostadsområden runt Trehörningen (Fullerstån och Solfagradiket) Beskrivning av åtgärd - anställa projektledare - ta fram av informationsmaterial - ta fram kommunikationsplan, spridning av information - besöka villaägarföreningar och samfällighetsföreningar - besöka bostadsområdenas mötesplatser (t ex badplatser, affärer, bibliotek) för att prata med invånarna om vattenfrågor - knacka dörr i bostadsområden (eventuellt) Huvudansvarig Huddinge kommun, samhällsbyggnadsavdelningens stab Kostnad Huddinge kommun, kr från Tyresåpengarna samordnas med informationssatsning för Orlången (dvs totalbudget kr) Projektet sker i samarbete med Tyresåns vattenvårdsförbund. Risker Inga identifierade risker. Fosforreduktion 20 kg/år 35 Åtgärder 2019 Preliminär åtgärd: Genomföra mindre dagvattenlösningar i befintlig miljö mellan Källbrinksdammen och Kyrkdammen (Fullerstån) Beskrivning av åtgärd Genomföra de åtgärder som framkommit i utredningen som görs 2017 och projekteringen som görs renovera diken - anlägga tvåstegsdiken, - anlägga olika former av LOD-lösningar: minidammar, regngårdar, curbes. Driftskostnaderna kan komma att öka pga skötsel av anläggningen. Huvudansvarig Huddinge kommun, gatu- och trafiksektionen Kostnad 36 Huddinge kommun kr, ( kr Tyresåpengarna, resten äska), eventuellt Stockholm Vatten. 35 Radhus och villabebyggelsen runt Trehörningen ger ca 200 kg fosfor/år enligt WRS-utredning Ett antagande görs att 1/10 av detta dvs 20 kg/år kan reduceras via informationsinsatser. 36 Se fotnot 32 25

83 Risker Förseningar pga domar, lov och dispenser med mera. Fosforreduktion Dagvattendamm 31 kg/ha och år 37 Växtbäddar kan ge procents reduktion. Preliminär åtgärd: Projektering av eventuella åtgärder i Källbrinksdammen (Fullerstån) 38 Beskrivning av åtgärd - projektera att öka djupet i dammarna är Källbrinksdammen - söka de tillstånd/göra anmäla det som krävs för åtgärderna Huvudansvarig Stockholm Vatten Kostnad Stockholm Vatten, kr Risker Komplikationer i samband med ansökan av domar, lov, dispenser m m Fosforreduktion Projekteringen ger ingen fosforreduktion, utan den kommer när åtgärderna genomförts. Åtgärder 2020 Preliminär åtgärd: Genomförande av åtgärder i Källbrinksdammen (Fullerstaån) 39 Beskrivning av åtgärd Genomföra åtgärden om att öka djupen i Källbrinksdammen, enligt den projektering som genomfördes 2019 Huvudansvarig Stockholm Vatten Kostnad kr. Finansiär oklar. (Stockholm Vatten och/eller Huddinge kommun) 37 VISS 38 Stockholm Vattens modelleringar tyder på att systemet klarar ett 20-års regn men inte ett 40- årsregn. Det innebär att SVAB uppfyller sina krav som VA-huvudman med viss marginal och är därför tveksamma till denna åtgärd. 39 Se fotnot Prisexempel på muddring/slamsugning 50 kr/m 3 (WRS-utredning 2014) (dammen är 2000 m 2 ), för återställande av djup. Muddring av 1 m kostar ca kr. Omhändertagande av muddermassor ca 200 kr m 3 kostar kr (Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav, del 3 Stockholm Stad) 26

84 Risker Förseningar pga domar, lov och dispenser m m. Fosforreduktion 30 kg/år 41. Övriga effekter Även kväve och metaller skulle få bra reningseffekt. Eventuell åtgärd efter 2021 Fällning av fosfor i sediment i sjön Trehörningen Beskrivning av åtgärd 42 Mängden läckagebenägen fosfor i Trehörningens ackumulationsbottnar (2-3,6 m vattendjup) beräknades till 1 ton fosfor 43. Grundare bottnar bedöms inte vara av ackumulationskaraktär, men kan ändå hålla läckagebenägen fosfor i form av t ex övervintrande cyanobakterier. Inkluderas även grundare bottnar, de mellan 1 och 2 meters djup, mer än fördubblas sedimentytan och eventuellt även fosfor som i någon form driver internbelastningen. Det innebär att förutom ca 1 ton läckagebenägen fosfor i bottnar djupare än 2 m, kan det finnas ytterligare 1 ton läckagebenägen fosfor i sediment på bottnar mellan 1 och 2 m djup. Detta innebär att mellan 5 och 10 procent av detta (90 kg) frigörs till vattenmassan varje sommar. Metoden att blanda ner aluminiumlösning i bottensedimenten för att stänga av internbelastningen har i de flesta fall fungerat mycket bra. På grund av sjöns korta omsättningstid och stora närsaltstillförseln rekommenderas fällning bara som kompletterande åtgärd till när andra åtgärder för att minska externbelastningen är genomförda. En lyckad behandling skulle bryta internbelastningen sommartid (och den övergödda situationen) samt minska fosforexporten nedströms under en lång tid framöver, då behandlingen permanent skulle fastlägga minst 1 ton fosfor i sedimenten som annars bedöms driva internbelastningen under flera år framöver. Men utan reduktion av den externa belastningen skulle effekten av aluminiumbehandlingen, sett på den totala fosforexporten från Trehörningen inte vara betydande. Kostnad Kostnaden för att binda den läckagebenägna sedimentfosforn i sjöns djupare delar (1 ton fosfor i sedimenten) genom aluminiumbehandling bedöms till kr vilket motsvarar 3500 kr per kg bunden fosfor. Fosforreduktion 15 kg/år 41 Enligt Fullerstaåutredningen 42 WRS-utredning om Trehörningen Arvidsson & Rydin

85 Uppföljning Åtgärdsplanen ska årligen, under den period som planen gäller, följas upp i kommunstyrelsens delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Slutsatser Eftersom betinget för sjön är så stort behöver det kraftsamlas för att nå så långt som möjligt. Betinget för sjön är en fosforreduktion på ca kg/år. Dagvattenstrategin syftar till att exploateringar generellt inte ska ge något ytterligare fosfortillskott till recipienterna på grund av bra och tillräckliga dagvattenlösningar i de områden som exploateras. Därför beräknas exploateringar generellt inte ge någon positiv nettoeffekt gällande fosforreduktion, men vad gäller exploateringen av just Storängens industriområde kommer en positiv nettoeffekt att ske på ca 20 kg/år. Det arbete som sker inom befintlig budget bidrar till fosforreduktion i Trehörningen. De flesta av dessa åtgärder är svåra eller omöjliga att göra en kvantifiering av fosforreduktionen för. Reduktionen totalt från dessa åtgärder är betydande, men hur stor, går inte att säga. Av de åtgärder som det behövs finansiering för beror vissa åtgärders genomförande på vad som framkommer i utredningar som förekommer åtgärden. Därför är det svårt att exakt redogöra för vad åtgärden kommer att innebära och kosta. Antaganden och uppskattningar har gjorts i dessa fall. Nedan följer en sammanställning av alla åtgärders fosforreduktion. Sammanställningen visar att betingets nedre gräns klaras men inte den övre. Detta beroende på att den betydande inverkan från åtgärderna inom befintlig budget inte kan kvantifieras. Om den betydande inverkan räcker för att nå den övre gränsen av betinget eller inte går inte att avgöra. Detta kan innebära att målåret 2021 kan komma behöva justeras så att ytterligare tid fås för att nå hela betinget. Åtgärderna som föreslås i planen beräknas kosta totalt ca kr. Ca kr planeras att finansieras av Huddinge kommun via årliga äskande. Ca kr finansieras av Huddinge kommun via redan beslutat investeringsstöd, de s k Tyresåpengarna. Ca kr finansieras av Stockholm Vatten. För ca kr är finansiären oklar, kommunen och/eller Stockholm Vatten. Fördelningen mellan aktörerna gällande detta beror på hur de detaljerade åtgärderna kommer att se ut. Nedan redovisas en sammanställning av alla åtgärder och dess kostnader. Åtgärdsplanens förverkligande samordnas av en grupp med representanter från kommunens förvaltningar och Stockholm Vatten. 28

86 År Åtgärd Fosforreduktion (kg/år) Kontin uerligt Åtgärder som sker inom befintlig budget: Omvandling till kommunalt VA Övriga åtgärder Dagvattenåtgärder vid exploateringar, som ger nettoeffekt Projektering av åtgärder vid Trehörningen Planera åtgärder för Kyrkdammen Fördröjningsmagasin under Snättringe IP Utredning om åtgärder i Solfagradiket Utredning om åtgärder i Balingsholmsdalgången Genomföra en åtgärd vid Brandvägen Inventering av dagvattenanläggningar Digitalisering av avrinningsområden Genomföra åtgärder vid Trehörningen Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder för Kyrkdammen Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder för Solfagradiket betydande inverkan 2016 Preliminär åtgärd: Åtgärder i Balingsholmsdalgången 12 (minst) 2017 Preliminär åtgärd: Genomföra åtgärder i Kyrkdammen Preliminär åtgärd: Genomföra åtgärder i Solfagradikets tillrinningsområde 2017 Utredn. av åtgärder mellan Källbrinks- & Kyrkdammarna Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder mellan Källbrinksoch Kyrkdammarna 2018 Informationssatsning i bostadsområden runt Trehörningen Preliminär åtgärd: Genomföra åtgärder mellan Källbrinksoch Kyrkdammarna 2019 Preliminär åtgärd: Projektera åtgärd i Källbrinksdammen Preliminär åtgärd: Genomföra åtgärd i Källbrinksdammen (minst) 0 31 (minst) Summa betydande inverkan 29

87 År Åtgärd Kostnad per finansiär Finansiär HK äska HK SVAB oklar Tyreså 2015 Projektering av åtgärder vid Trehörningen Planera åtgärder för Kyrkdammen 2015 Fördröjningsmagasin under Snättringe IP 2015 Utredning om åtgärder i Solfagradiket 2015 Utredning om åtgärder i Balingsholmsdalgången Åtgärd vid Brandvägen Inventering av dagvattenanläggningar 2015 Digitalisering av avrinningsområden 2016 Genomföra åtgärder vid Trehörningen 2016 Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder för Kyrkdammen 2016 Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder för Solfagradiket 2016 Preliminär åtgärd: Åtgärder i Balingsholmsdalgången 2017 Preliminär åtgärd: Åtgärder i Kyrkdammen 2017 Preliminär åtgärd: Åtgärder i Solfagradikets tillrinningsomr Utredn. åtgärder mellan Källbrinks- o Kyrkdammarna 2018 Informationssatsn. i områden runt Trehörningen 2018 Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder mellan Källbrinksoch Kyrkdammarna 2019 Preliminär åtgärd: Genomföra åtgärder mellan Källbrinksoch Kyrkdammarna 2019 Preliminär åtgärd: Projektering av åtgärd i Källbrinksdammen 2020 Preliminär åtgärd: Genomföra åtgärd i Källbrinksdammen Summa HK= Huddinge kommun, SVAB = Stockholm Vatten

88 Åtgärdsplan för Orlången Foto: Johanna Pettersson

89 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning och bakgrund 3 Uppdrag och syfte 5 Mål 6 Klimatförändringarnas påverkan på vattenkvalitet i sjöar 6 Åtgärder som genomförs inom planarbetet för Flemingsberg 7 Åtgärder som sker inom befintlig budget 8 Åtgärder som behöver finansiering Åtgärder Åtgärder Åtgärder Åtgärder Eventuell åtgärd efter Uppföljning 20 Slutsatser 20

90 Sammanfattning Övergödning orsakas av för stora mängder av näringsämnena fosfor och kväve i våra vatten. Påverkan från fosfor på sjöarna i Tyresåns avrinningsområde kommer till ungefär 75 procent från dagvattnen, 9 procent från enskilda avlopp och 9 procent från jordbruk. Skog och öppen mark utgör tillsammans de återstående procenten 1. För Orlången gäller krav på god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till Orlången ska till 2021 ha nått ned till ca 220 kg/år vilket motsvarar en fosforhalt på ca 23 µg/l. Sjöns totala fosforbelastning är cirka 580 kg/år 2. Alltså behöver en reduktion på ca 360 kg/år 3 ske, vilket också är betinget för denna åtgärdsplan. Sammanställningen av åtgärdernas fosforreduktioner visar att det finns en risk att betinget inte nås, beroende på att den betydande inverkan från åtgärderna inom befintlig budget inte kan kvantifieras samt osäkerheten i hur mycket en fällning av fosfor i sedimenten kan ge. Därför får anses att risk finns att betinget inte nås och att målåret 2021 skulle behöva justeras, så att mer tid finns att nå betinget. Åtgärderna som föreslås i planen har tagits fram i samarbete med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund och beräknas kosta totalt ca kr. Ca kr finansieras av Huddinge kommun via redan beslutat investerings-stöd, de s k Tyresåpengarna och för ca kr är finansiären oklar, kommunen och/eller Stockholm Vatten. Fördelningen mellan aktörerna gällande dessa medel beror på hur de detaljerade åtgärderna kommer att se ut. Åtgärdsplanens förverkligande samordnas av en grupp med representanter från kommunens förvaltningar samt Stockholm Vatten. Inledning och bakgrund Övergödning orsakas av för stora mängder av näringsämnena fosfor och kväve i våra vatten. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från till exempel industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från till exempel trafik, värmekraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land innebär ett överskott som så småningom sköljs ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen havet. I sjöar, vattendrag och kustnära Östersjön är det för mycket fosfor (till skillnad från kväve) som är den största orsaken till övergödningen. Övergödning bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Påverkan från fosfor på sjöarna i Tyresåns avrinningsområde kommer till ungefär 75 procent från dagvattnen, 9 procent från enskilda avlopp och 9 procent från jordbruk. Skog och öppen mark utgör tillsammans de återstående procenten 4. 1 Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten Avrundad från 576 kg/år som anges i Vattenmyndighets åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten Avrundad från 357 kg/år som anges i Vattenmyndighets åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten

91 Vattenmyndigheten beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i Sverige. MKN är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster 5 att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet och förlängt tiden för att uppnå MKN. För Orlången gäller sedan 2009 krav på god ekologisk status till 2021 och god kemisk status till Vattenmyndigheten föreslår att Orlången får ytterligare förlängd tid när det gäller den kemiska statusen för vissa ämnen 6. Sjöarna Magelungen och Drevviken med mellanliggande vattendrag har också MKN som ska uppnås senast Även här föreslår Vattenmyndigheten förlängd tid för den kemiska statusen avseende vissa ämnen 7. Trehörningen har inte officiellt MKN men behandlas likvärdigt (av Huddinge kommun), då den påverkar sjöar och vattendrag nedströms. Trehörningen har mycket höga halter av fosfor och det är således angeläget att minska halterna, så att vattenförekomsterna nedströms (Norrån, Magelungen, Forsån och Drevviken) kan klara sina MKN. Orlången är den sjö som läget är näst sämst i. Till Orlången kommer vatten från Gladö kvarn och Gladö industriområde/sofielund via Ebbadalsdiket och från Flemingsberg och Glömstadalen med omnejd via Flemingsbergsviken. Från Orlången rinner vattnet vidare till Magelungen via Ågestasjön och Norrån. 4 Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial, Vattenmyndigheten En vattenförekomst är ett vattenområde, tex en sjö eller en sträcka i en å. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km 2, och för vattendrag ska inte uppströms liggande tillrinningsområde understiga 10 km 2. Undantag från storlekskravet görs bl a för Natura 2000-områden och sjöar med EU-bad. 6 Kvicksilver förhöjd bakgrundshalt och flamskyddsmedlet PBDE till år Kvicksilver förhöjd bakgrundshalt. TBT från båtbottenfärg i Drevviken till år 2021 och flamskyddsmedlet PBDE till år 2027 i både Magelungen och Drevviken. Även PFOS överskrider gränsvärdet i Magelungen enligt bland annat undersökning av fisk

92 Figur 1. Orlångens avrinningsområde Nuvarande fosforhalt i Orlången pendlar mellan 50 och 80 µg/l i augusti som treårsmedelvärde och det medelvärdet var 51 µg/l i augusti Mål för fosfor för att kunna uppnå MKN är för Orlången 23 µg/l år 2021 (augustivärde). Prognosen är dock att målet inte kommer att kunna nås till Figur 2. Fosforhalter i Orlången (Vidja) , 3 års-medelvärden i augusti För ytterligare information om Orlången: 5

93 Uppdrag och syfte I Mål och budget 2014 har miljönämnden fått i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar. Uppdraget lyder: Miljönämnden ska bidra till att förbättra vattenkvaliteten och naturvärdena i och omkring Huddinges sjöar så att miljökvalitetsnormerna kan uppnås. Nämnden ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och med Stockholm Vatten, arbeta för att sjöarna ska nå god ekologisk och kemisk status. Situationen för Trehörningen-Sjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas då halterna av fosfor har vänt uppåt efter en tids nedåtgående trend. Uppdraget har sedan av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången och att åtgärderna främst ska avse fosforreduktion. Sjöarna nedströms Trehörningen och Orlången kommer att förbättras när statusen i Trehörningen och Orlången förbättras. Åtgärdsplanerna tar inte upp hela bredden inom miljökvalitetsnormerna, vilket är viktigt att vara medveten om. Dock ger arbetet med fosforreduktion synergieffekter så att andra ämnen också reduceras när åtgärder görs för att reducera fosfor. Mål Effektmål Förbättrad vattenkvalitet i sjöarna med fokus på Trehörningen och Orlången Det övergripandet effektmålet konkretiseras i ett mål för minskad fosforbelastning: Orlången ska till 2021 ha nått ned till ca 220 kg/år vilket motsvarar en fosforhalt på ca 23 µg/l. Beting för Orlångens åtgärdsplan Sjöns totala fosforbelastning är ca 580 kg/år 8. MKN för fosfor i Orlången för god vattenstatus är: 23 µg/l. Detta motsvarar uppskattningsvis en belastning på ca 220 kg/år Alltså behöver en reduktion på ca 360 kg/år 9 ske, vilket är betinget för detta åtgärdsplan. 8 Avrundad från 576 kg/år som anges i Vattenmyndighets åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial. 9 Avrundad från 357 kg/år som anges i Vattenmyndighets åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden samrådsmaterial. 6

94 Klimatförändringarnas påverkan på vattenkvaliteten 10 Framtidens klimat kommer att bli varmare och blötare. För Mälardalen kommer det att innebära torrare somrar, blötare vintrar och att antalet dagar med kraftig nederbörd kommer att öka under höst, vinter och vår. Enligt SMHI:s klimatscenario för Stockholms län kommer en gradvis temperaturhöjning att ske under hela 2100-talet. Man kan även anta att extrem nederbörd kommer att öka med 20 procent fram till år Översvämningar Vattennivån i sjöar och vattendrag varierar naturligt under olika delar av året. Vanligen är det högst vattennivå under våren, efter snösmältningen, och högt vatten under perioder med mycket regn, vanligen under hösten. Det fluktuerande vattenståndet gör att låglänta områden svämmar över. Detta är naturens sätt att rena vattnet, eftersom näringsämnen kan filtreras, syresättas och fångas upp av marken och strandväxterna. Översvämningarna skapar också ekologiskt viktiga livsmiljöer för växter och djur. Vattenståndsvariationerna är olika stora olika år. Vissa år kan förhållandena vara så att det blir mycket kraftigare översvämningar, man talar om översvämningar i samband med t ex 50-årsregn eller 100-årsregn. Klimatförändringarna innebär att dessa tillfällen med större nederbördsmängder och kraftigare översvämningar kommer att ske oftare. När översvämningar påverkar tätorter och infrastruktur kan det innebära olika typer av olägenheter och det talas därför om risker med översvämningar. Orlången riskerar att svämma över låglänta områden i dagens klimat och även i framtida. Risk för översvämning och risk för påverkan på områden finns i t ex Flemingsberg. Ökad nederbörd och översvämningar riskerar att medföra föroreningar från gamla industritomter till sjöar och vattendrag. Överlag kommer risken för lokala översvämningar att öka, framförallt vid områden som har mycket hårdgjorda ytor och i lågpunkter i terrängen. Översvämningar, ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen från förorenad mark kan spridas vidare och riskerar att förorena sjöar. Föroreningar kan exempelvis vara metaller och organiska ämnen. Gladö industriområde och Sofielunds återvinningsanläggning är exempel på förorenade områden. På grund av växlingar mellan torka och höga flöden kommer grundvattennivåerna att variera och kan ändra de kemiska förhållandena i marken och föroreningarna kan bli rörligare och spridas. Dag- och spillvatten Ökad nederbörd och mer intensiva nederbördstillfällen riskerar att överbelasta dag- och spillvattensystemen vilket kan leda till översvämningar och bräddningar. Stora mängder dagvatten går idag orenat direkt till sjöar och vattendrag, vilket i ett framtida klimat ökar risken för förorening. Vid t ex bräddning vid pumpstationer, läckage i ledningsnätet och felkopplingar riskerar förorenat vatten att läcka till dagvattenledningar, diken, vattendrag eller sjöar. 10 Klimat och sårbarhetsanalys för Huddinge, IVL

95 Åtgärder som genomförs inom planarbetet för Flemingsberg Inom arbetet med en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Flemingsberg, kommer en dagvattenutredning för Flemingsbergsvikens avrinningsområde att göras under Den kommer på ett ungefär att innehålla följande: - Ta ett helhetsgrepp på avrinningsområdet genom att sammanfoga de dagvattenutredningar som gjorts för delområden i Flemingsberg och komplettera med områden som saknas för att få en helhetsbild. - Kartlägga statusen för hela avrinningsområdet. - Kartlägga statusen för anläggningen i Flemingsbergsviken - Ge förslag på åtgärder som behövs för fosforreduktion och reduktion av andra miljöstörande ämnen samt minskade flöden. - Identifiera vilka lov och domar som behövs för åtgärderna Åtgärder som sker inom befintlig budget Mycket av kommunens och Stockholm Vattens ordinarie arbete som sker inom befintlig budget bidrar till fosforreduktion i Orlången. De flesta av dessa åtgärder är svåra eller omöjliga att göra en kvantifiering av fosforreduktionen för. Reduktionen totalt från dessa åtgärder är betydande, men hur stort, går inte att säga. Åtgärdernas fosforreduktion redovisas utifrån grad av positiv inverkan. Tillsyn av industriområden Länsstyrelsen har tillsyn gällande de äldre deponierna på Sofielund och den pågående återvinningsanläggningen. Lakvatten från den pågående anläggningen leds till ett eget reningsverk. Vattnet från reningsverket leds sedan i spillvattenledningarna vidare till Henriksdals reningsverk, dock finns bräddpunkter längs med vägen, t ex vid pumpstationen i Ebbadalsdiket. Lakvatten från de två gamla deponierna leds till var sin fördröjningsdamm som sedan leds vidare till spillvattenledningsnätet. Sofielund har tidigare haft problem med sin hantering av dagvatten och lakvatten, varför tillsynen har en stor inverkan på att föroreningar inte läcker från anläggningen och rinner ut i Orlången via Kärrsjöbäcken och Ebbadalsdiket. Källorna till fosfor i industriområdena kommer främst från dagvatten och spillvatten. Dagvatten från området leds via dagvattenledningar och vattendrag ut i Ebbadalsdiket och Orlången. Spillvattnet går via ledningar till Henriksdals reningsverk. I Gladö industriområde har de verksamheter som bedriver förorenande verksamhet t ex oljeavskiljare och särskilda dagvattenlösningar. Miljötillsynsavdelningen ställer krav på att funktionskontroll görs och att tömning sker regelbundet av dessa. Tillsynen har således en positiv inverkan gällande belastningen på sjön. I Flemingsbergs- och Glömstadalens industriområden finns bl.a. en bilskrotsverksamhet och andra mindre verkstäder och småindustrier som inte anses vara kraftigt förorenande. Bilskroten har oljeavskiljare kopplad till vissa av uppställningsytorna, men i övrigt finns det inte någon fördröjning eller lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i området. När verksamheterna inte är kraftigt förorenande ställs inga allmänna krav på fördröjning eller LOD. Därför har tillsynen i detta fall en begränsad inverkan gällande just fosforreduktion. 8

96 Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen och Länsstyrelsen Fosforreduktion Stor positiv inverkan gällande Sofielund Positiv inverkan gällande Gladö industriområde Liten positiv inverkan gällande Flemingsbergs- och Glömstadalens industriområden. Tillsyn av enskilda avlopp, vid klagomål och nya ansökningar De områden vid Orlången som har enskilda avlopp är under omvandling till kommunalt vatten och avlopp (VA) (Vistaberg, Vidja, Gladö kvarn). Därför kommer ett fåtal nya ansökningar om enskilda avlopp in. Ett antal ärenden om dåliga anläggningar hanteras varje år, men är få. Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen Fosforreduktion Liten positiv inverkan Tillsyn av jordbruk, och gödselhantering Det som i tillsynen av jordbruken har bäring på fosfor är främst gödselhanteringen. Dels handlar det om att förvaringen av gödsel ska vara rätt dimensionerat och tät och dels handlar det om spridningen av gödsel. De flesta hästgårdar har containrar för sin gödselhantering, eftersom de sällan har någon spridningsareal. Containrarna töms och innehållet tas om hand på annat håll. I samband med tillsynen av hästgårdar tas även frågan om gödsel i rasthagar upp. För att undvika onödiga förluster av växtnäring till vatten och luft finns begränsningar av tillförseln av kväve och fosfor vid spridning av gödsel 11. Lagstiftningen anger ett skyddsavstånd på 2 meter, vid spridning av gödsel, om området gränsar till sjö eller vattendrag. Om området lutar över en viss gräns 12 är det spridningsförbud. Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen Fosforreduktion Liten inverkan på reduktionen av fosfor eftersom lantbrukarna i Huddinge redan sköter sina åtaganden enligt lag väl. Tillsyn av dag- och spillvattenledningsnätet Tillsynen av ledningsnätet handlar t ex om att tillsynsmyndigheten ställer krav på VA-huvudmannen (Stockholm Vatten) att ha kontroll på t ex bräddpunkter, bedömning av flöden som kan brädda, felkopplingar och övriga brister som finns i ledningsnätet samt åtgärdsplaner för att åtgärda bristerna, provtagning m m. 11 Gränsvärde: 22 kg totp/ha spridningsareal och år under en femårsperiod och 170 kg tot N/ha spridningsareal och år 12 Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 procent (10/100). 9

97 Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen Fosforreduktion Positiv inverkan Bevara och återskapa sumpskogar, våtmarker med mera Att bevara våtmarker är en del av både samhällsplaneringen och naturvårdsarbetet. Våtmarker fördörjer, renar och infiltrerar vatten och upprätthåller vattenbalansen på ett naturligt sätt. De har en temperatur- och fuktighetsreglerande effekt. Våtmarker är också viktiga livsmiljöer för växter och djur. För att möta klimatförändringarna, då somrarna tenderar att bli torrare, är det viktigt att hålla kvar vattnet i landskapet. Det är förbjudet att dränera våtmarker (markavvattningsförbud) 13. Inom naturvårdsarbetet ingår också att återskapa våtmarker där de av olika orsaker tidigare har avvattnats. I Källbrinksskogen planeras återskapande av en våtmark. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen i naturmark, mark- och exploateringssektionen på kommunägd tomtmark. Fosforreduktion Positiv inverkan Inrättande av naturreservat och biotopskyddsområde När naturreservat inrättas bevaras området från kommande exploatering. Detta innebär att området skyddas både från verksamheter som kan bidra till ökade fosforhalter i Orlången och att ytorna inte kommer att hårdgöras. En utökning av Lännaskogens naturreservat planeras och detta finns med i projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt för Det planeras också att sumpskogarna i Västra Balingsnäs ska skyddas som biotopskyddsområde. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Fosforreduktion Ingen jämfört med idag, men skyddet gör att områden inte ger negativ effekt i framtiden. 14 Föreskrifter och skötsel för Orlångens-, Gladö kvarns, Björksättrahalvöns, Flemingsbergsskogens och Lännaskogens naturreservat Nedan ges exempel ur handlingarna för Orlångens naturreservat, som beskriver det som har bäring på sjöar och vattendrag ur föreskrifter och skötselplaner för naturreservaten. 13 Markavvattningsförbud gäller i södra Sverige enligt 11 kapitlet miljöbalken 14 Exploatering av en skogsmark med flerbostadshus ger en fosforpåverkan på ca 1 kg/ha och år. 10

98 Allmänt området får ej markavvattnas sumpskogar värnas och återskapas de öppna markerna ska hållas öppna genom åkerbruk, bete eller slåtter hagmarker och åkerholmar med hävdgynnad flora eller med naturvärden knutna till träd ska bevaras eller restaureras (zon C) och skötas med bete eller slåtter. Växtnäring får ej tillföras dessa marker. Föreskrifter (som ej får överskridas) kalka, tillföra växtnäring eller använda kemiska bekämpningsmedel inom zon A, B och C bedriva täkt eller annan verksamhet som kan förändra områdets topografi, yt- eller dräneringsförhållanden genom att gräva, spränga, borra, schakta, dika, dränera, utfylla, tippa eller utföra annan mekanisk markbearbetning. sprida växtnäring på skogsmark, myrmark, naturbetesmark och sjö. Skötsel skötseln av skogen ska ej påverka vattenområdenas kvalitet negativt. brukandet av kulturlandskapet skall ej påverka vattenområdenas vattentillförsel och -kvalitet negativt. en zon (en maskinbredd) närmast vattendrag bör lämnas fri från plöjning och gödsling. Täckdikning och kulvertering av idag öppna diken skall undvikas. vattenkvaliteten i områdets sjöar och vattendrag som idag är påverkad av för höga näringssalter måste förbättras till ett mindre näringsrikt tillstånd. Vattenområdena skall bevaras med sitt växt- och djurliv och näringsläckage liksom andra föroreningar till sjöar och vattendrag måste begränsas. nyskapande av våtmarker ska eftersträvas. Återskapande av utdikade och torrlagda våtmarker kan skapas både i skogsmark och i kulturlandskapet t ex genom att lägga igen diken. Även våtmarker som näringsfällor kan med fördel anläggas inom området. Återhållsamhet skall iakttas med gödsling och besprutning av omgivande marker så att läckage minimeras. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen, har det främsta tillsynsansvaret (men inte där de själva har driftsansvar) Fosforreduktion Positiv inverkan Arrendeavtal som tar med vattenskyddande åtgärder Kommunen arrenderar ut gårdar med tillhörande marker. I arrendeavtalen 15 finns möjlighet att ta upp åtgärder som rör skydd för sjöar och vattendrag. Det kan t ex handla om skyddszoner vid vattendragen, kalkfilterdiken, tvåstegsdiken 16, strukturkalkning (dock inte tillämpar på mark med ekologisk odling) 15 Förhandlingar av nya arrendeavtal sker under hösten 2014 och början på Tvåstegsdiket utgörs av en mittfåra som omges av terrasser på högre nivå. Vid normala flöden går vattnet nere i fåran och vid högre flöden stiger vattnet upp på terrasserna 11

99 Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Fosforreduktion 17 Skyddszoner: 0,1 kg P/år och ha 18 Anpassade skyddszoner från åkermarken 0,15 kg/st 19 Kalkfilterdiken: 0,15 kg/ha och år Tvåstegsdiken 0,012 kg/m och år Utbyggnad kommunalt VA Gladö kvarn, byggs Vidja etapp 1 byggs Vidja etapp 2, byggstart 2015 eller 2016 Huvudansvarig Stockholm Vatten Fosforreduktion 20 Gladö kvarn ca kg/år Vidja ca kg/år Åtgärda bräddningar, felkopplingar och laga ledningsnät. När akuta brister upptäcks överlämnas de till Stockholm Vattens driftavdelning för åtgärdande. Ett successivt förbättringsarbete görs t ex utbyte av gammalt ledningsnät, renovering av pumpstationer osv enligt en femårig investeringsplan. Huvudansvarig Stockholm Vatten Planerade åtgärder 2015: Renovering av ledningsnät ca 150 meter och ombyggnad av pumpstation vid Sundby gård 2016: Ombyggnad av pumpstation vid Visättra sportcenter 2018: Renovering av ledningsnät ca 400 meter Fosforreduktion Positiv inverkan 17 VISS 18 Effekten bör bli större, då man dessutom inte gödslar i denna zon (upp till 22 kg fosfor/ha) 19 Se fotnot för uträkning se särskilt dokument 12

100 Akuta kommunala dagvattenåtgärder Kommunen har en summa pengar avsatt för att vid behov kunna göra akuta dagvattenåtgärder på egen mark. Det kan t ex handla om att öppna upp diken som satts igen, LOD-anläggningar m m. Åtgärderna handlar främst om att åtgärda översvämningsskador, men kan ha viss inverkan vad gäller minskad näringsbelastning. Huvudansvarig Huddinge kommun, gatu- och parkdriftsavdelningen Fosforreduktion Liten positiv inverkan Implementering av dagvattenstrategin Huddinge kommun har tagit fram en ny dagvattenstrategi, som godkändes av kommunfullmäktige Efter antagandet har arbete med att implementera dagvattenstrategin tagit vid. Implementeringen har också påverkats av framtagandet av ett nytt huvudavtal och underavtal om dagvatten mellan Huddinge kommun och Stockholm Vatten. I implementeringen har ingått och ingår att: - förtydliga ansvarsfördelningen för dagvattenfrågorna i samhällsplaneringen, enligt bilagan till dagvattenstrategin. - kartlägga vilka manualer, mallar, driftsinstruktioner med mera som behöver ändras utifrån dagvattenstrategin - starta tillsyn av ledningsnät, dagvattenanläggningar med mera. - genomföra informationstillfällen och utbildning för avdelningarna - ta fram informationsmaterial till fastighetsägare för enbostadshus, och ett material för flerbostadshusägare En vattengrupp har startats för att vattenfrågorna bättre ska samordnas och erfarenheter och kunskap lättare överföras mellan avdelningar och personer. Huvudansvarig Huddinge kommun, samhällsbyggnadsavdelningens stab Fosforreduktion Positiv inverkan. Dagvatten i samhällsplaneringen Dagvattenhanteringen ska ingå i planarbetet från start. Då ges möjlighet att samordna bebyggelseplaneringen med lämpliga dagvattenlösningar. Under detaljplanearbetet tas oftast en dagvattenutredning fram för att kunna avgöra vilken dagvattenhantering som är lämplig för området. Detta för att de nya områdena inte ska innebära en ökad belastning på omgivande recipienter eller innebära problem för byggnader och anläggningar. Kommunen kan också styra dagvattenhanteringen med hjälp av avtal. Exempel på avtal är arrendeavtal, exploateringsavtal och köpeavtal. Huvudansvarig Huddinge kommun, mark och exploateringssektionen 13

101 Fosforreduktion Positiv inverkan, men är beroende på vilket område som exploateras. Redan stora hårdgjorda ytor kan vid exploatering bli bättre ur dagvattensynpunkt. Exploateras dock en grönyta, blir inverkan negativ. Åtgärder som behöver finansiering Nedan beskrivs de åtgärder som behöver genomföras år för år. Vissa åtgärders genomförande beror på vad som framkommer i utredningar som ska ske. Därför är det svårt att exakt redogöra för vad åtgärden kommer att innebära och kosta. Antaganden och uppskattningar har gjorts i dessa fall. Dessa åtgärder har för tydlighetens skull angivits som preliminära. Åtgärder 2015 Färdigställande av 2013-års åtgärder i Lövsta- och Visättradalgången (Lövstaån, Visättraån) Beskrivning av åtgärd - släta ut kanterna i vattendragen - grusa bottnar och lägga stenar på bottnarna - komplettera med trummor för att skapa övergångar och för ytterligare utflöde Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Kostnad Huddinge kommun kr, Tyresåpengarna Risker Hitta rätt tidpunkt att utföra åtgärderna vid eftersom vissa åtgärder är bättre att göra vissa årstider osv. Fosforreduktion 0,5 kg/ha och år. Fosforreduktionen följde av huvudåtgärderna då dammar, meandringar m m gjordes Justeringarna som dessa åtgärder innebär, ger en liten ytterligare reduktion av fosfor. Utredning av Ebbadalsdikets avrinningsområde (Ebbadalsdiket) Beskrivning av åtgärd - beskriva statusen i Ebbadalsdiket och dess tillflöden 21 - provta flöden och innehåll av föroreningar från olika tillflöden (provtagningarna under nästan hela året, se gammal utredning) - provta sediment 21 Uppföljning av Dag Lundéns examensarbete från

102 - ge förslag på åtgärder för att ta hand om fosfor och andra miljöstörande ämnen - identifiera vilka anmälningar, lov och domar som behövs för åtgärderna - skapa ett underlag för effektivare tillsyn Huvudansvarig Huddinge kommun, samhällsbyggnadsavdelningens stab Kostnad Huddinge kommun kr, Tyresåpengarna, eventuellt Stockholm Vatten till viss del Risker Inga identifierade risker Fosforreduktion Själva utredningen ger ingen fosforreduktion, utan kommer vid genomförandet av åtgärden. Inventering av dagvattenanläggningar (hela kommunen) Beskrivning av åtgärd - samla in material från främst Stockholm Vatten, Trafikverket, SRV återvinning, Huddinge kommun, fastighetsägare (t ex av handelsområden och flerbostadshusområden) kring dagvattenanläggningar. - strukturera och digitalisera (av det som inte redan är digitaliserat) av materialet om dagvattenanläggningarna. - skapa ett underlag för tillsynen av dagvattenanläggningarna. Huvudansvarig Huddinge kommun, miljötillsynsavdelningen Kostnad Huddinge kommun, totalt ca kr. Detta fördelas kr per åtgärdsplan. Tyresåpengarna Risker Svårigheter att hitta allt material Fosforreduktion Själva inventeringen ger ingen fosforreduktion, utan kommer vid genomförandet av åtgärderna som det ställs krav på vid tillsynen. 15

103 Digitalisering av avrinningsområden, GIS (hela kommunen) Beskrivning av åtgärd Utifrån höjddatamodellen skapa GIS- material om avrinningsområdena (även det som hör till avrinningsområden, som ligger utanför kommunen). Samordnas med Stockholm Vatten som har alla tekniska avrinningsområden digitaliserade. Alla vattenområden karteras. Delavrinningsområden i flera nivåer tas fram för de olika vattenområdena och de sträckor som går i ledning. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Kostnad Huddinge kommun, kr, Detta fördelas kr per åtgärdsplan, Tyresåpengarna Risker Avtal och samarbeten för att få fram material för de delar som ligger utanför kommunen Fosforreduktion Digitaliseringen leder inte direkt till någon fosforreduktion, men GIS-underlagen underlättar planering, projektering och genomförande av åtgärder som ger reduktion. Åtgärder 2016 Preliminär åtgärd: Projektering av åtgärder i Ebbadalsdikets avrinningsområde (Ebbadalsdiket) Beskrivning av åtgärd - projektera för olika åtgärder i avrinningsområdet, enligt utredningen som görs ansöka om de domar, lov och dispenser som krävs för åtgärderna - eventuellt skriva genomförandeavtal Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Kostnad Huddinge kommun kr, Tyresåpengarna Risker Komplikationer i samband med ansökan av domar, lov, dispenser m m Fosforreduktion Själva projekteringen ger ingen fosforreduktion, utan kommer vid genomförandet av åtgärderna. 16

104 Preliminär åtgärd: Projektering av åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde (Lövstaån/Glömstadalen) Beskrivning av åtgärd - projektera för åtgärder i avrinningsområdet, enligt utredningen som görs inom FÖP Flemingsberg D v s åtgärder som inte löses inom exploateringsprojekten i området. - ansöka om de domar, lov och dispenser som krävs för åtgärderna - skriva eventuella genomförandeavtal Huvudansvarig Stockholm Vatten eller Huddinge kommun, gatu- och trafiksektionen beroende på vilka åtgärder det blir. Kostnad kr. Finansiär oklar (Huddinge kommun eller Stockholm Vatten) Risker Komplikationer i samband med ansökan av domar, lov, dispenser med mera Fosforreduktion Själva projekteringen ger ingen fosforreduktion, utan kommer vid genomförandet av åtgärderna. Åtgärder 2017 Preliminär åtgärd: Genomförande av åtgärder i Ebbadalsdikets avrinningsområde (Ebbadalsdiket) Beskrivning av åtgärd Genomföra de åtgärder som framkommit i utredning och projektering 2015 och Det skulle eventuellt kunna handla om att göra tvåstegsdiken och dammar 22. Huvudansvarig Huddinge kommun, naturvårdsavdelningen Kostnad 23 Huddinge kommun, kr, Tyresåpengarna, Stockholm vatten, medfinansierar eventuellt Risker Förseningar p g a domar, lov och dispenser m m. 22 Pumpstationen i Ebbadal byggs om i samband med utbyggnad av VA till Gladö kvarn, Uppskattningsvis en sträcka på ca meter. Schablonmässigt (enligt VISS) kostar tvåstegsdiken ca 812kr/m, vilket skulle ge en ungefärlig kostnad på kr Prisexempel dammar: dagvattendamm: kr/ha (ur VISS för Orlången), våtmark för näringsretention: kr/ha, våtmark fosfordamm: kr/ha 17

105 Fosforreduktion Tvåstegsdiken. 9,6-12 kg/år 24 Dammar: 5-68 kg/år 25 Övriga effekter Åtgärderna ger positiva effekter vad gäller miljögifter och kväve. Preliminär åtgärd: Genomförande av åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde (Lövstaån/Glömstadalen) Beskrivning av åtgärd Genomföra de åtgärder som framkommit i utredning (inom FÖP Flemingsberg) och projektering 2015 och D v s åtgärder som inte löses inom exploateringsprojekten i området. Eventuellt kan det bli aktuellt med en utbyggnad/ombyggnad av Flemingsbergsviken. Driftskostnaderna kan komma att öka pga skötsel av anläggningen. Huvudansvarig Stockholm Vatten eller Huddinge kommun, gatu- och trafiksektionen beroende på vilka åtgärder det blir. Kostnad kr. Finansiär oklar (Stockholm Vatten och/eller Huddinge kommun) Risker Förseningar p g a domar, lov och dispenser m m. Fosforreduktion kg/år 28 Övriga effekter Även positivt vad gäller miljögifter och kväve. 24 0,012 kg/meter, meter 25 Fosforreduktion dammar: dagvattendammar ca 31 kg per ha och år, våtmark för näringsretention ca 5 kg/ha och år, våtmark, fosfordamm ca 68 kg/ha och år (VISS) 26 Grov kostnadsuppskattning: kr för åtgärder i Flemingsbergsviken och kr för åtgärder i befintlig miljö. Utifrån att en ny dagvattendamm enligt VISS kostar kr, vilket kan bli aktuellt att komplettera Flemingsbergsviken med. Uppskattas att ytterligare damm anläggs i befintlig miljö. 27 VISS 28 Se fotnot 25 18

106 Åtgärder 2018 Informationssatsning i bostadsområden (runt hela Orlången) Beskrivning av åtgärd - anställa projektledare - ta fram av informationsmaterial - ta fram kommunikationsplan, spridning av information - besöka villaägarföreningar och samfällighetsföreningar - besöka bostadsområdenas mötesplatser (t ex badplatser, affärer, bibliotek) för att prata med invånarna om vattenfrågor - knacka dörr i bostadsområden (eventuellt) Huvudansvarig Huddinge kommun, samhällsbyggnadsavdelningens stab Kostnad Huddinge kommun, kr från Tyresåpengarna samordnas med informationssatsning för Trehörningen (d v s totalbudget kr) Projektet sker i samarbete med Tyresåns vattenvårdsförbund. Risker Inga identifierade risker. Fosforreduktion 20 kg/år 29 Åtgärder 2019 Preliminär åtgärd: Fällning av fosfor i sediment i sjön Orlången Beskrivning av åtgärd Mängden läckagebenägen fosfor i Orlångens ackumulationsbottnar (5,0-10,2 meters vattendjup) beräknas till 6 ton fosfor 30. Metoden att blanda ner aluminiumlösning i bottensedimenten för att stänga av internbelastningen har i de flesta fall fungerat mycket bra. På grund av sjöns korta omsättningstid och stora närsaltstillförseln rekommenderas fällning bara som kompletterande åtgärd till när andra åtgärder för att minska externbelastningen är genomförda. Åtgärden utreds inom ett projekt som Tyresåns vattenvårdsförbund initierat. Kostnad kr 31. Finansiär oklar (Stockholm Vatten och/eller Huddinge kommun) Fosforreduktion Minst 135 kg/år Radhus och villabebyggelsen runt Trehörningen ger ca 200 kg fosfor/år enligt WRS-utredning Ett antagande görs att 1/10 av detta dvs 20 kg/år kan reduceras via informationsinsatser. 30 Arvidsson & Rydin Uppskattad kostnad, bedömd av Stockholm Vatten, Fredrik Erlandsson. 19

107 Uppföljning Åtgärdsplanen ska årligen, under den period som planen gäller, följas upp i kommunstyrelsens delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Slutsatser Eftersom betinget för sjön är så stort behöver det verkligen kraftsamlas för att nå så långt som möjligt. Betinget för sjön är en fosforreduktion på cirka 360 kg/år. Dagvattenstrategin syftar till att exploateringar generellt inte ska ge något ytterligare fosfortillskott till recipienterna på grund av bra och tillräckliga dagvattenlösningar i de områden som exploateras. Därför beräknas exploateringar generellt inte ge någon positiv nettoeffekt gällande fosforreduktion. Det arbete som sker inom befintlig budget bidrar till fosforreduktion i Orlången. De flesta av dessa åtgärder är svåra eller omöjliga att göra en kvantifiering av fosforreduktionen för. Reduktionen totalt från dessa åtgärder är betydande, men hur stor, går inte att säga. Av de åtgärder som det behövs finansiering till beror vissa åtgärders genomförande på vad som framkommer i utredningar som ska ske. Därför är det svårt att exakt redogöra för vad åtgärden kommer att innebära och kosta. Antaganden och uppskattningar har gjorts i dessa fall. Nedan följer en sammanställning av alla åtgärders fosforreduktion. Sammanställningen visar att det finns en risk att betinget inte nås, beroende på att den betydande inverkan från åtgärderna inom befintlig budget inte kan kvantifieras samt osäkerheten i hur mycket en fällning av fosfor i sedimenten kan ge. Därför får anses att risk finns att betinget inte nås och att målåret 2021 skulle behöva justeras, så att mer tid finns att nå betinget. Åtgärderna som föreslås i planen beräknas kosta totalt ca kr. Ca kr finansieras av Huddinge kommun via redan beslutat investeringsstöd, de s k Tyresåpengarna och för ca kr är finansiären oklar, kommunen och/eller Stockholm Vatten. Fördelningen mellan aktörerna gällande dessa beror på hur de detaljerade åtgärderna kommer att se ut. Nedan redovisas en sammanställning av alla åtgärder och dess kostnader. Åtgärdsplanens förverkligande samordnas av en grupp med representanter från några av kommunens förvaltningar samt Stockholm Vatten. 32 Uppskattning utifrån beräkningar från Trehörningen:15 kg/år i minskad intern belastning vid fällning av 1 ton fosfor i sediment * 6 (ggr mer fosfor i sedimentet i Orlången)*1,5 (sämre begravningskoefficient) = 135 kg/ år (I detta har hänsyn inte tagits till en kraftigare internbelastning pga sämre syreförhållanden) 20

108 År Åtgärd Fosforreduktion (kg) Kontinuerligt Åtgärder inom befintlig budget: Omvandling till kommunalt VA Övriga åtgärder Dagvattenåtgärder i samband med exploateringar Färdigställande av 2013-års åtgärder i Lövsta och Visättradalgångarna 2015 Utredning Ebbadalsdiket Inventering dagvattenanläggningar Digitalisering av avrinningsområden Preliminär åtgärd: Projektering av åtgärder i Ebbaldalsdiket 2017 Preliminär åtgärd: Genomförande av åtgärder i Ebbaldalsdiket 2016 Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde 2017 Genomföra åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde 2018 Informationssatsning om vatten i bostadsområden runt Orlången 2019 Preliminär åtgärd: Fällning av fosfor i sediment i Orlången betydande inverkan 0, Minst 135 Summa betydande inverkan 21

109 År Åtgärd Kostnad per finansiär 2015 Färdigställande av 2013-års åtgärder i Lövsta och Visättradalgångarna Finansiär oklar HK äska HK Tyreså Utredning Ebbadalsdiket Inventering dagvattenanläggningar 2015 Digitalisering av avrinningsområden 2016 Preliminär åtgärd: Projektering av åtgärder i Ebbaldalsdiket 2016 Preliminär åtgärd: Projektera åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde 2017 Preliminär åtgärd: Genomförande av åtgärder i Ebbaldalsdiket 2017 Preliminär åtgärd: Genomföra åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde 2018 Informationssatsning i områden runt Orlången 2019 Preliminär åtgärd: Fällning av fosfor i sediment i Orlången ? Summa ? HK= Huddinge kommun, SVAB = Stockholm Vatten SVAB 22

110 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Åtgärdsplaner för sjöarna Trehörningen och Orlången Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet utan eget ställningstagande. Sammanfattning I Mål och budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att arbeta med den politiska prioriteringen: Förbättra vattenkvalitén i Huddinges sjöar. Uppdraget har sedan av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens lednings-grupp preciserats genom att fokusera på sjöarna Trehörningen och Orlången och att åtgärderna främst ska avse fosforreduktion. Sjöarna nedströms Trehörningen och Orlången kommer att förbättras när statusen i Trehörningen och Orlången förbättras. Sammanställningen av alla åtgärders fosforreduktion visar för Trehörningen att betingets nedre gräns klaras men inte den övre. För Orlången finns en risk att betinget inte nås. De åtgärder som sker inom befintlig budget har bedömts ha en betydande inverkan på fosforreduktionen, men kan inte kvantifieras. Om den betydande inverkan räcker till för att betinget ska nås eller inte, går inte att avgöra. Detta kan innebära att målåret 2021 kan behöva justeras så att ytterligare tid ges för att nå hela betinget. För genomförandet av åtgärdsplanerna för Trehörningen och Orlången behöver investeringar på totalt 21 miljoner kronor äskas under perioden Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP), Marica Lindblad (MP), Sune Eriksson, t f samhällsbyggnadsdirektör, Gunilla Wastesson, bitr. samhällsbyggnadsdirektör, Annika Feychting, gatu- och trafikchef, Birgitta Ljung (MP), Charlotta Thuresson Giberg, mark- och exploateringschef, Christian Ottosson (C), Ann-Marie Högberg (S) och Emil Högberg (S). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunfullmäktige

111 GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM ÄRENDENR SIDA 9 mars 2015 KS-2015/61 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Sänk hastigheten i Vistaberg svar på motion väckt av Shewen Nysmed (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 9 mars 2015, avslås motionen. Sammanfattning Shewen Nysmed (S) har väckt en motion gällande sänkning av hastighetsbegränsning i Vistaberg. På grund av trafiksäkerhetsskäl yrkar hon på att maxhastigheten ska begränsas till 30 km/tim på hela Hageby allé samt hela Vistabergs allé. Förvaltningen anser inte att det finns trafiksäkerhetsmässiga skäl att sänka hastighetsbegränsningen på vägarna. Vägarna har en viktig funktion som huvudvägar, och deras utformning anses vara tillräckligt trafiksäkra, tex med separata gång- och cykelbanor och hastighetssäkrade övergångsställen. Mot bakgrund av ovanstående anser kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska avslås. Beskrivning av ärendet Shewen Nysmed (S) har väckt en motion gällande sänkning av hastighetsbegränsning i Vistaberg. Hon anser att hastigheten är oroväckande hög på Vistabergs allé samt Hageby allé då bilister får köra i 40 km/tim. Hon menar att det är en stor fara, inte minst för barnen, eftersom bostadshusen bara har ett par meter ut till trottoaren, och därifrån bara några steg till bilvägarna. Shewen Nysmed yrkar därför på att maxhastigheten ska begränsas till 30 km/tim på hela Hageby allé samt hela Vistabergs allé. Förvaltningens synpunkter Under 2011 tog miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen fram en hastighetsplan i vilken hastigheterna på kommunens huvudvägar föreslogs POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Gatu- och trafikavdelningen BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB gator@huddinge.se Huddinge

112 GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 9 mars 2015 KS-2015/61 2 (2) justeras. Den 22 mars 2012 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att anta hastighetsplanens riktlinjer för hastighetsgränser, samt tillhörande genomförandeplan, och gav förvaltningen i uppdrag att genomföra förslaget. Under 2013 genomfördes hastighetsändringarna. Vistabergs allé och Hageby allé fick en sänkning från 50 km/tim till 40 km/tim. År 2011, då hastighetsbegränsningen var 50 km/tim, gjordes hastighetsmätningar på Vistabergs allé som visade att 85% av bilisterna körde under 42 km/tim. Detta tyder på en gatuutformning som uppmanar till lugnt trafiktempo. Efter hastighetssänkningen antas de verkliga hastigheterna sänkts ytterligare. Vägarna är huvudvägar vilket innebär att de ska samla upp trafik från mindre vägar samt ha god framkomlighet för busstrafik. Vägarna är utformade med separata gång samt cykelbanor för oskyddade trafikanter. På de platser oskyddade trafikanter behöver korsa vägarna finns hastighetsdämpande åtgärder såsom gupp, upphöjda passager samt s k timglashållplatser. Båda vägarna anses tillräckligt trafiksäkra för hastighetsbegränsningen 40 km/tim, och det är viktigt att funktionen som huvudgata består för både Vistabergs och Hageby allé. Mot bakgrund av ovanstående anser kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska avslås. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson T f Samhällsbyggnadsdirektör Annika Löfmark Projektledare Bilagor Sänk hastigheten i Vistaberg motion väckt av Shewen Nysmed (S)

113 Kommunfullmäktige i Huddinge 12 januari 2015 MOTION Sänk hastigheten i Vistaberg Varje år blir många skadade eller omkommer till och med i trafikolyckor runt om i landet. Trafikforskning visar att risken för trafikolyckor och allvarliga personskador korrelerar starkt med färdande fordons fart och den tillåtna max hastigheten. Det är därför viktigt att vi har lämpliga hastighetsbegränsningar på våra vägar i Huddinge kommun. På Vistabergs Alle respektive Hageby Alle är hastigheten oroväckande hög då bilister får köra i 40 km/h, med ett litet undantag för rondellen där båda dessa vägar möts. Där är den maxtillåtna hastigheten begränsad till30 km/h. Intill båda dessa vägar finns bebyggelse bestående av bostadshus som bara har ett par meter ut till trottoaren och därifrån är det bara några steg till bilvägarna, vilket är en stor fara inte minst för barnen i området. Med tanke på att det bor många barnfamiljer i Vistaberg bör maxhastigheten därför begränsas till 30 km/h på hela sträckorna Vistabergs Alle och Hageby Alle. Barn är inte lika medvetna och uppmärksamma i trafiken som vuxna och risken är därför stor att olyckan är framme när barn vistas och leker i Vistaberg utan vuxet sällskap. Ur ett barnperspektiv är det därför nödvändigt att sänka maxhastigheten i Vistaberg. Därför yrkar jag att: Huddinge kommun begränsar maxhastigheten till 30 km/h på hela Hageby Alle samt på hela Vistabergs Alle. ~ ) /(/~

114 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Sänk hastigheten i Vistaberg - svar på motion väckt av Shewen Nysmed (S) Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Sammanfattning Shewen Nysmed (S) har väckt en motion gällande sänkning av hastighetsbegränsning i Vistaberg. På grund av trafiksäkerhetsskäl yrkar hon på att maxhastigheten ska begränsas till 30 km/tim på hela Hageby allé samt hela Vistabergs allé. Förvaltningen anser inte att det finns trafiksäkerhetsmässiga skäl att sänka hastighetsbegränsningen på vägarna. Vägarna har en viktig funktion som huvudvägar, och deras utformning anses vara tillräckligt trafiksäkra, tex med separata gång- och cykelbanor och hastighetssäkrade övergångsställen. Mot bakgrund av ovanstående anser kommunstyrelsens förvaltning att motionen ska avslås. Överläggning Emil Högberg yrkar bifall till motionen. I övrigt yttrar sig Malin Danielsson (FP), Christian Ottosson (C), Annika Feychting, gatu- och trafikchef, Katharina Wallenborg (DP) och Gunilla Helmerson (M). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden ställer propositioner mot varandra dels om bifall till föreliggande förslag till beslut i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande, dels om bifall i enlighet med förslaget i motionen och finner därvid att samhällsbyggnadsutskottet beslutar att föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med föreliggande förslag till beslut. Reservationer Emil Högberg (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för förslaget i motionen.

115 Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning/

116 Fler och växande företag Inom kommunen skapas just nu flest jobb inom detaljhandel, hälso- och sjukvård samt byggnadsindustri. Företagstjänster och bygg står för flest antal nystartade företag inom kommunen. Samtidigt har kommunen också backat i de senaste stora mätningarna (SBA:s NKI samt Svenskt näringslivs ranking). 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

117 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Askerud, Carina Carina.Askerud@huddinge.se Kommunstyrelsen Budgetuppföljning för kommunstyrelsen 2015 Förslag till beslut Budgetuppföljningen för kommunstyrelsen perioden mars 2015 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 april Sammanfattning För perioden januari-mars visar kommunstyrelsen ett överskott på 4,5 mnkr. Differensen beror till största delen på vakanser samt lägre kostnader för konsulter, datakommunikation samt administrativa tjänster. Tillkommande kostnader i samband med årets omorganisation gör dock att förutsättningarna att klara årets budget är svårare än tidigare år. Ekonomin följs noga och prioriteringar kommer att göras för att klara budgeten. Förvaltningens bedömning är att kommunstyrelsen sammantaget kommer att klara sin budget för året. Beskrivning av ärendet Budgetuppföljning och kommentarer till utfallet för perioden Personalkostnaderna ligger 2,1 mnkr under budget främst beroende på ej tillsatta vakanser. Kostnader för konsulter och inhyrd personal ligger 1,1 mnkr under budget. Varor och tjänster ligger 2,3 mnkr under budget främst beroende på lägre kostnader för datakommunikation och administrativa tjänster, kapitalkostnaderna ligger 2,6 mnkr över föregående års utfall och 1,2 mnkr högre än budget för perioden. Intäkterna ligger 0,5 mnkr under budget. Kommundirektören redovisar ett resultat enligt budget på 2,0 mnkr och utfallet ligger 0,2 mnkr lägre än föregående års period. Kommundirektören förväntas inte redovisa någon avvikelse på helåret. Kommunikationsavdelningen redovisar ett underskott på 0,4 mnkr jämfört med budgeten på 5,2 mnkr. Utfallet är 1,0 mnkr högre än föregående års utfall för motsvarande period. Avdelningen prognostiserar ett underskott på 1,0 mnkr för helåret som beror på ökade personal- och lokalkostnader i och med omorganisationen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se HUDDINGE

118 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Samhällsbyggnadsavdelningen redovisar ett underskott på 0,5 mnkr. Underskottet beror på att utfallet avseende kapitaltjänstkostnader för allmän markreserv är 0,7 mnkr högre än budgeterat. Avdelningen prognostiserar ett underskott på 1,9 mnkr för helåret. Underskottet är ett resultat av tillkommande kostnader i samband med flytt och anpassning av lokaler i och med omorganisationen då delar av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen lyftes över till kommunstyrelsens förvaltning. Ekonomiavdelningen redovisar ett överskott på 0,4 mnkr jämfört med budgeten på 11,4 mnkr. Utfallet ligger 1,7 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Avdelningen prognostiserar ett underskott på 0,4 mnkr för helåret. Underskottet beror på kostnader som uppstått i samband med omorganisationen samt en mindre fördyrning av projektstyrningsverktyget. Personalavdelningen redovisar ett överskott på 1,2 mnkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på lägre kostnader för personal pga vakanser och konsulter samt högre intäkter än budgeterat. Utfallet ligger 1,1 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Avdelningen prognostiserar ett överskott på 0,9 mnkr för helåret. Administrativa avdelningen redovisar sammantaget ett överskott på 3,9 mnkr. Överskottet beror främst på lägre kostnader för personal, konsulter, datakommunikation och administrativa tjänster. Avdelningen prognostiserar ett överskott på 2,4 mnkr för helåret. IT-sektionen redovisar ett överskott på 2,8 mnkr mot periodens budget. Överskottet beror på lägre personalkostnader som ett resultat av senarelagda rekryteringar samt minskade kostnader för datakommunikation. Lägre kapitaltjänstkostnader för senarelagda projekt bidrar också till överskottet samt även ej budgeterade intäkter. ITsektionen prognostiserar ett överskott på 2,0 mnkr för helåret. KS kansli redovisar ett underskott på 0,2 mnkr. Sektionen har lägre intäkter än budgeterat och även lägre kostnader för personal och konsulter. En mindre omorganisation har gjorts och säkerhetsfrågorna hör numera till den nybildade trygghets- och säkerhetssektionen. Sektionen prognostiserar ett underskott på -0,1 mnkr för helåret beroende på minskade intäkter pga omorganisationen. Kvalitet och projekt redovisar ett överskott på 0,9 mnkr. Avvikelsen mot budget beror främst på lägre kostnader för administrativa tjänster. Sektionen prognostiserar ett överskott på 0,3 mnkr för helåret. Trygghets- och säkerhetssektionen redovisar ett överskott på 0,2 mnkr. Kommunens arbete med trygghets- och säkerhetsfrågor har centraliserats

119 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) inom den nya sektionen och verksamhet har flyttats från kansliet, kvalitet och projekt samt social- och äldreomsorgsförvaltningen. Sektionen förväntas inte redovisa någon avvikelse på helåret. Överförmyndarverksamheten har ett utfall på 1,5 mnkr för perioden som är detsamma som budgeten. För helåret prognostiserar verksamheten ett nollresultat. Brandförsvaret har ett utfall som är detsamma som budgeten på 15,4 mnkr för perioden. Prognosen för helåret är att budgeten kommer att hållas. Förvaltningens synpunkter Tillkommande kostnader i samband med årets omorganisation gör dock att förutsättningarna att klara årets budget är svårare än tidigare år. Ekonomin följs noga och prioriteringar kommer att göras för att klara budgeten. Förvaltningens bedömning är att kommunstyrelsen sammantaget kommer att klara sin budget för året. Investeringsbudget Under årets första tre månader har 2,4 mnkr av investeringsbudgeten på totalt 18,8 mnkr förbrukats. Investeringarna förväntas inte redovisa någon avvikelse för helåret. I och med omorganisationen lyftes investeringar avseende gata, park, lekplats mm samt samhällsbyggnadsprojekt över till kommunstyrelsens förvaltning. Uppföljning av dessa samt kommentarer redovisas i delårsrapport per mars Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör

120 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Carina Askerud Controller Bilagor Tabell Mars 2015 utfall-budget-prognos

121 Bilaga - Mars 2015 utfall-budget-prognos.xlsx Utfall Budget Avvikelse Budget Prognos mar-15 mar-15 mar-15 helår DÅ1 helår Kommundirektör 2,0 2,0 0,0 13,6 0,0 Kommunikation 5,7 5,2-0,4 23,6-1,0 Samhällsbyggnad 33,1 32,6-0,5 131,0-1,9 Ekonomi 11,1 11,4 0,4 47,0-0,4 Personal 7,8 9,0 1,2 40,1 0,9 Administrativ (inkl Adm dir) 33,0 36,9 3,9 152,1 2,4 IT 15,2 18,0 2,8 73,9 2,0 Kansli 14,0 13,8-0,2 55,7-0,1 Kvalitet o projekt 2,8 3,7 0,9 16,5 0,3 Trygghet o säkerhet 0,6 0,8 0,2 3,2 0,0 Överförmyndare 1,5 1,5 0,0 5,9 0,0 Brandförsvar 15,4 15,4 0,0 61,5 0,0 TOTAL 109,4 113,9 4,5 474,7 0,0

122 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ (11) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 mars 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Månadsuppföljning per den 31 mars 2015 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 20 april Sammanfattning Kommunens utfall per mars 2015 är positivt med 85 mnkr, exklusive exploateringsverksamhet är utfallet plus 43 mnkr. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att särskilt förskolenämnden och gymnasienämnden kan får svårt att klara årets budget och att åtgärder krävs inom alla utbildningsnämnderna. Social- och äldreomsorgsförvaltningen beskriver att placeringar inom ungdomssektionen ökar och bedömer att socialnämnen inte klarar sin budget. Ekonomiskt bistånd fortsätter att ha en positiv utveckling. Ökat antal hemtjänsttimmar gör att även äldreomsorgsnämnden bedöms kunna få svårt att klara sin budget. Tillkommande kostnader för omorganisation innebär att kommunstyrelsen behöver prioritera under året för att klara sin budget. I övrigt bedöms nämnderna klara sina budgetar. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer, SKL:s skatteprognos i februari, besked om återbetalning av AFA-premier och aktuellt ränteläge är att kommunen kan få svårt att klara årets budgeterade resultatmål på +30,6 mnkr. Budget Utfall % Utfall 2015 mar-15 mar-14 Verksamhetens kostnader/intäkter , ,3 24,2% ,4 Exploateringsverksamhet 170,0 42,5 25,0% 25,0 Avskrivningar -114,7-24,8 21,7% -22,7 Verksamhetens nettokostnader , ,6 24,1% ,1 Skatteintäkter 4 343, ,4 24,9% 1 021,4 Generella statsbidrag / utjämning 797,6 198,4 24,9% 208,9 Skatt, statsbidrag, utjämning 5 141, ,7 24,9% 1 230,4 Finansiella intäkter 260,4 54,9 21,1% 77,7 Finansiella kostnader -199,5-42,6 21,3% -61,1 Resultat 200,6 85,5 95,8 Resultat, ekonomiskt mål 30,6 42,8 70,8 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

123 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. 2 (11) Beskrivning av ärendet Månadsuppföljningen omfattar månatlig uppföljning (per januari-maj och juli-november) till kommunstyrelsen av det ekonomiska utfallet, totalt för kommunen och för respektive nämnd. Förvaltningarnas kommentarer till nämndens utfall och bedömning av helårsprognos ska vara av mer övergripande karaktär. Förvaltningens synpunkter Kommunens utfall per mars 2015 är positivt med 85 mnkr. När exploateringsverksamheten exkluderas är utfallet ett plus med 43 mnkr. Skatt, utjämning, bidrag Utfallet för skatt, utjämning och bidrag är minus 3,1 mnkr jämfört med periodens budget. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin februariprognos att skatteunderlaget ökar något mindre under 2014 och 2015 jämfört med tidigare prognos. Helårsprognosen för skatteintäkter är ett minus med 14,3 mnkr jämfört med budget. Övriga delar i den kommunala utjämningen för 2015 fastställdes i januari och innebär ett minus med 4,1 mnkr. Sammantaget är helårsprognosen för skatt, utjämning och bidrag ett minus mot budget på 18,4 mnkr. Verksamhetens nettokostnader Budget Utfall Avvik Utfall +/ mar-15 mar-15 mar-15 mar-14 i % Kommunstyrelse -113,9-109,4 4,5-95,0 15,2% Förskolenämnd -190,5-185,8 4,6-177,3 4,8% Grundskolenämnd -366,4-361,8 4,5-342,3 5,7% Gymnasienämnd -122,7-119,9 2,8-116,8 2,7% Socialnämnd -224,4-224,7-0,3-217,2 3,5% Äldreomsorgsnämnd -158,7-156,3 2,3-144,4 8,2% Kultur- och fritidsnämnd -47,8-42,6 5,2-43,0-0,9% Natur- och byggnadsnämnden -33,6-44,4-10,9-32,8 35,3% Tillsynsnämnden -1,7-1,8-0,1-1,7 3,8% Revision -0,8-0,2 0,6-0,1 42,4% Summa nämnder , ,0 13, ,6 6,5% Reserverade medel -1,5 0,0 1,5 0,0 - Pensioner, kapitaltjänstintäkter 20,6 21,7 1,1 17,1 26,7% Avskrivningar -28,7-24,8 3,8-22,7 9,5% Exploateringsverksamhet 42,5 42,5 0,0 25,0 70,0% Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,1 - S:a verksamhetens nettokostnader , ,6 19, ,1 4,9%

124 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. Nämndernas nettokostnader är totalt 76 mnkr (6,5 %) högre jämfört med per mars Nämndernas totala budgetram för året är 279 mnkr (6 %) högre jämfört med utfallet i bokslut Nämndernas samlade utfall är plus 13 mnkr jämfört med periodens budget. Per mars 2014 var nämndernas utfall plus 36 mnkr. En nämnd, natur- och byggnadsnämnden, redovisar minus. Övriga nämnder redovisar plusresultat eller resultat nära noll. Nämnderna arbetar med att ta fram genomarbetade prognoser till sina delårsrapporter. Prognoserna är inte färdiga och förvaltningarnas bedömningar till månadsuppföljningen är därför av mer övergripande karaktär och kan komma att ändras till delårsrapporteringen. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att särskilt förskolenämnden och gymnasienämnden kan får svårt att klara årets budget och att åtgärder krävs inom alla utbildningsnämnderna. Social- och äldreomsorgsförvaltningen beskriver att placeringar inom ungdomssektionen ökar och bedömer att socialnämnen inte klarar sin budget. Ekonomiskt bistånd fortsätter att ha en positiv utveckling. Ökat antal hemtjänsttimmar gör att även äldreomsorgsnämnden bedöms kunna få svårt att klara sin budget. Tillkommande kostnader för omorganisation innebär att kommunstyrelsen behöver prioritera under året för att klara sin budget. I övrigt bedöms nämnderna klara sina budgetar. AFA Försäkring har fattat beslut om att under 2015 återbetala 2004 års inbetalda premier. För Huddinge motsvarar återbetalningen cirka 28 mnkr. Kommunernas pensionsskuld beräknas med den så kallade RIPS-räntan. Kommittén som beslutar om nivån på RIPS-räntan sammanträdde i april och konstaterade att den så kallade indikatorn ser ut att bryta igenom nedre gränsen på toleransintervallet under maj. Men kommittén föreslår att räntan inte ändras då den bedöms vara på en rimlig nivå. En sänkt RIPS-ränta ger en ökad kostnad för kommunerna. Den senaste sänkningen 2013 som var på 0,75 procentenheter, innebar en kostnad för Huddinge med drygt 40 mnkr. De låga räntenivåerna påverkar också kommunens finansnetto. Lägre ränteintäkter vid vidareutlåning och placering av kommunens likviditetsöverskott gör att finansnettot bedöms att sammantaget inte nå budgeterad nivå. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer, SKL:s skatteprognos i februari, besked om återbetalning av AFA-premier och aktuellt ränteläge är att kommunen kan få svårt att klara årets budgeterade resultatmål på +30,6 mnkr. 3 (11)

125 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. 4 (11) Nämndernas utfall med förvaltningarnas kommentarer (Siffrorna i tabellerna är avrundade) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning anger att resultatet (+4 mnkr) i huvudsak är rättvisande för perioden. Tillkommande kostnader i samband med årets omorganisation gör att förutsättningarna att klara årets budget är svårare än tidigare år. Ekonomin följs noga och prioriteringar kommer att göras för att klara budgeten. Kommunstyrelsens förvaltnings bedömning är att kommunstyrelsen klarar årets budget. Förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (+5 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen redovisar att det finns barn i förskolekön och att förvaltningen arbetar för att matcha barn och förskola samt att det pågår nybyggnation av förskolor. Förvaltningen lyfter fram

126 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. osäkerheter som antalet inskrivna barn, merkostnader vid införandet av samordnad varudistribution samt semesterlöneskulden. Osäkerheten är störst för de mindre enheterna. Det har tillkommit kostnader som avser lokaler för en garantiförskola. Förskolan öppnades i mars och planerades för att ta emot cirka 30 barn. Som mest bedöms 20 barn finnas på förskolan och det beräknas därmed bli ett underskott på grund av detta. Förvaltningen bedömer att förskolenämnden får svårt att klara årets budget och beskriver att man arbetar aktivt med planerade åtgärder. Grundskolenämnden 5 (11) Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (+5 mnkr) är rättvisande för perioden. Det finns fortfarande några skolor som har underskott. De har planerade åtgärder och arbetar aktivt med att få budget i balans. Förvaltningen bedömer också att det kommer att bli merkostnader på grund av samordnad varudistribution. Utfallet av lönerörelsen, elevunderlaget till hösten samt semesterlöneskulden lyfts också fram som osäkra faktorer. Förvaltningen bedömer att grundskolenämnden klarar årets budget.

127 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Gymnasienämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. 6 (11) Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (+3 mnkr) är rättvisande för perioden. Antalet elever i ungdomsgymnasiet är fler än budgeterat i början på året. Elever som går ett fjärde år i ungdomsgymnasiet har ökat, samt fler elever hoppar av efter första året och börjar om. Förvaltningen beräknar att det blir merkostnader på grund av samordnad varudistribution och att det finns osäkerheter gällande löneavtalen och semesterlöneskulden. Huddingegymnasiet och Sjödalsgymnasiet har aviserat att åtgärder för att minska kostnaderna måste till för att undvika underskott vid årets slut. Huddingegymnasiet bedöms trots detta inte klara ett nollresultat. Gymnasieskolorna har problem med övertalighet eftersom elevunderlaget har minskat under några år. Arbete pågår med detta, men det finns en obalans. En hyresskuld till Huge efter ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet bedöms inte rymmas inom årets ram. Förvaltningen bedömer att det är osäkert om positiva resultat kommer att kompensera för bedömda underskott och att gymnasienämnden därför kan få svårt att klara årets budget.

128 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. 7 (11) Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (0 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen bedömer att socialnämnden sammantaget inte klarar sin budget. Det beror framför allt på ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgens ungdomssektion till följd av ökat antal placeringar och större behov. Verksamheterna kommer tillsammas med ekonomifunktionen att följa resultatet noga och ta fram metoder för att tydligare kunna se vad som påverkar kostnaderna. Äldreomsorgsnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (+2 mnkr) är rättvisande för perioden. Prognosen för helåret är ännu inte fastställd men förvaltningen bedömer för närvarande att nämnden kan få problem att hålla sin budget. Det finns osäkerhetsfaktorer exempelvis inom hemtjänst där hemtjänsttimmarna ökat sedan sommaren 2014 och det är oklart när detta kommer att plana ut. En djupare analys av hemtjänsten kommer att ske till delårsrapporten för att säkerställa prognosen.

129 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kultur- och fritidsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. 8 (11) Kultur- och fritidsförvaltningen anger att resultatet (+5 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen bedömer att kultur- och fritidsnämnden klarar årets budget. Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (-11 mnkr) är rättvisande för perioden. Intäkterna är lägre i år men ligger i nivå med årets budget. Det negativa resultatet förklaras helt av att kostnaderna för vinterservice är avsevärt högre i år jämfört med samma period Förvaltningen bedömer att natur- och byggnadsnämnden klarar årets budget.

130 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Tillsynsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. 9 (11) Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (-0,1 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen bedömer att tillsynsnämnden klarar årets budget. Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat per mars är ett plus med 6 mnkr och avser reserverade medel, avskrivningar och pensioner. Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamhetens utfall är 42,5 mnkr. Utfallet är periodiserat utifrån årets budget. Finansnetto Utfallet för finansnettot är minus 2,5 mnkr jämfört med periodens budget. De låga räntenivåerna påverkar kommunens finansnetto. Lägre ränteintäkter för vidareutlåning och placering av kommunens likviditetsöverskott gör att finansnettot bedöms att sammantaget inte nå budgeterad nivå. Personal Antalet årsarbetare 1 och anställda ökar Nämnderna har i mars anställda som motsvarar årsarbetare. Jämfört med föregående år har antalet anställda ökat bland annat inom äldreomsorgen, funktionshinderområdet, individ- och familjeomsorgen, arbeteoch försörjning samt inom förskolan. Anställda /Årsarbetare Mars 2015: /5 366 Mars 2014: 6 174/ Antalet anställda omvandlat till heltid, exkluderat frånvarande personal. Med frånvaro menas all frånvaro, exempelvis sjukfrånvaro och föräldraledighet, förutom semester.

131 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. Personalstatistiken uppdateras innevarande månad vilket innebär att exempelvis sjukfrånvaro som rapporteras efter månadens löneutbetalning kommer med först efter nästa månadsuppdatering. Det betyder även att antal årsarbetare för perioden kan komma att förändras något. Sjukfrånvaron kvar på hög nivå 10 (11) De senaste mätningarna av total sjukfrånvaro (genomsnitt de senaste 12 månaderna) visar att sjukfrånvaron till och med mars 2015 är 7,6 procent (7,1 procent vid motsvarande period föregående år). Kvinnornas sjukfrånvaro är 8,3 procent och männens 4,9 procent. Det är sjukskrivningarna mellan dagar som ökat mest jämfört med föregående år och framför allt kvinnornas sjukfrånvaro. Den högsta sjukfrånvaron finns inom äldreomsorgen och inom förskolan. Den korta sjukfrånvaron, 0 till 14 dagar, har minskat marginellt jämfört med motsvarande period förra året. Kvinnors korta sjukfrånvaro är 2,6 procent medan männens är 2,1 procent. I de nationella mätningarna från Försäkringskassan syns en generell ökning av sjukfrånvaron sedan föregående år. Försäkringskassan beräknar att sjukfallen både blir fler och längre. Framför allt ökar antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och dessa sjukskrivningar tenderar enligt Försäkringskassan att bli längre än genomsnittet.

132 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 20 april 2015 KS-2015/ Error No text of specified style in document. Error No text of specified style in document. 11 (11) Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Bilagor Finansiell riskrapport mars 2015 Ralph Strandqvist Budgetansvarig

133 FINANSIELL RISKRAPPORT INTERNBANKENS TILLGÅNGAR OCH SKULDER Tillgångar Skulder Reverser Söderenergi AB 368,5 Certifikat 100,0 Söderenergi egen likviditet 0,0 Lån Kommuninvest 250,0 Kommunens egen likviditet 18,5 Totalt Söderenergi AB 368,5 Totalt Söderenergi AB 368,5 Totalt Energi 368,5 Totalt Energi 368,5 Reverser Huge 7 310,0 Certifikat 500,0 0,0 Lån Kommuninvest 2 100,0 Lån andra kommuner 0,0 Obligationer 2 824,5 Banklån 300,0 Lån från pensionsportföljen 300,0 Kommunens egen likviditet 1 285,5 Totalt HUGE 7 310,0 Totalt HUGE 7 310,0 Reverser andra kommuner 300,0 Lån andra kommuner 50,0 Saldo i Nordea 344,0 Överskott likviditet 594,0 Totalt Huddinge kommun 644,0 Totalt Huddinge kommun 644,0 SUMMA TILLGÅNGAR 8 322,5 SUMMA SKULDER 8 322,5 Södertörns Energi AB lånar i egen balansräkning mnkr. Huddinge kommun går i borgen för halva beloppet, 645 mnkr. KOMMUNKONCERNENS RISK AVSEENDE EXTERN UPPLÅNING Kapitalbindning Finansieringsrisk, extern finansiering (mäts idag exkl. Steab) Kap.bindtid %-andel av Tillåtet mnkr total skuld intervall < 1 år 2 050,0 33% max 40% 1 år 4 074,5 67% - Totalt 6 124,5 Genomsnittlig kap.bindningstid 3,9 år Kapitalbindning - förfalloprofil Mkr % Norm enl. finansinstruktion Tillåtet intervall Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? Ja - Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? 3 år 2-5 år Ja Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist 1

134 Finansieringsrisk, extern finansiering allt engagemang (dvs inkl. Steab) som information Kap.bindtid %-andel av mnkr total skuld Genomsnittlig kap.bindningstid < 1 år 2 520,0 37% 3,7 år 1 år 4 249,5 63% Totalt 6 769,5 100% Betalningskapacitet och likviditet, mnkr Betalningsberedskap Saldo i bank Checkräkningskredit Lånelöften Plac och övr back-up 300 Total bet.kapacitet LCR * Betalningskapacitet Låneförfall inom 1 år LCR-mått Inkl. Söderenergi % * LCR = Betalningskapacitet/Kapital som förfaller inom 12 månader Räntebindning Ränterisk, extern finansiering (mäts idag exkl. Söderenergi och Steab) Räntebindning %-andel av Antal år 0-1 år mnkr total skuld 62% Norm enligt finansinstruktion 70% Inom tillåtet intervall? Ja Genomsnittlig räntebindningstid (år) 2,3 Räntebindning - förfalloprofil Tillåtet intervall 1,5-3,5 år Inom tillåtet intervall enl. finansinstruktion? Ja Mkr år 1-3 år 3-5 år 5-10 år år Ränterisk, extern finansiering allt engagemang (dvs inkl. Söderenergi och Steab) som information Räntebindning %-andel av Antal år 0-1 år mnkr total skuld 60% Genomsnittlig räntebindningstid (år) 2,6 Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist 2

135 Extern finansiering i förhållande till utlåningen till HUGE Månad Utlåning Varav extern Huge finansiering Räntekostnad Extern skuld 1,48% 1,50% 1,57% 1,73% 2,02% 2,01% 1,98% 2,24% 2,22% 2,23% 2,32% 2,33% HUGEs ränte-kostnad inkl. marg 1,73% 1,74% 1,80% 1,84% 2,06% 2,16% 2,11% 2,34% 2,36% 2,36% 2,37% 2,44% Vid en ränteförändring på 1% idag beräknas kommunkoncernens externa räntekostnad på ett år från idag förändras med ca 32 mnkr. Beräkningen sker utifrån oförändrad skuld samt att samtliga räntor som förändras gör det till 1 % högre/lägre ränta än den marknadsränta (Stibor 3M) som idag förväntas gälla vid förändringen. Den totala räntekostnaden på ett år om alla förfallna räntor ersatts med den förväntade marknadsräntan jämförs med vad kostnaden hade blivit om den räntan var 1% högre/lägre än den förväntade marknadsräntan. HUGE FASTIGHETERS RISK AVSEENDE UPPLÅNING (INKL. LÅN FRÅN HUDDINGE KOMMUN) Finansieringsrisk Genomsnittlig kap.bindningstid 3,4 Ränterisk Kapitalbindningstid Genomsnittlig Räntebindning Antal år mnkr räntebindningstid (år) Antal år mnkr 1 år 2 585,5 1 år 4 721,3 2,0 > 1 år 4 724,5 > 1 år 2 588, , ,0 MARKNADSVÄRDEN, DERIVAT Portfölj Derivat Derivat via fasträntelån hos Kommuninvest Derivat Energi Totalt Marknadsvärde kr kr kr kr Ratingkrav enl finansinstr. Ja Ja Ja Ja PENSIONSPORTFÖLJEN - HUDDINGE KOMMUN Placeringstyp Åters. löptid Avkastning Belopp mnkr % av total placering Plac. Internbanken 2 år 0,4 år 1,87% ,3% Plac. Internbanken 4 år 2,4 år 2,57% ,3% Plac. Internbanken 6 år 4,0 år 2,98% ,3% Totalt 2,2 år 2,47% ,0% Rapportansvarig: Emanuel Dahlqvist 3

136 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Norrberg, Marika Marika.Norrberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 yttrande över Trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 mars 2015 överlämnas till Trafikförvaltningen som Huddinge kommuns yttrande över trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Sammanfattning Trafikförvaltningen har påbörjat arbetet med trafikförändringar inför december Detta arbete innefattar både möjliga trafikutökningar men även eventuella reduceringar i trafiken och omfördelningar. Huddinge kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter kring dessa trafikförändringar samt hur de bör prioriteras. Parallellt med processen för trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 har Trafikförvaltningen i uppdrag att redan för 2015 se över kostnader i syfte att säkerställa en ekonomi i balans. Enligt Trafikförvaltningen kommer detta att innebära ytterligare reduceringar i trafikutbudet. En dialog förs med trafikutövarna om olika krav som kan vara kostnadsdrivande för verksamheten. Trafikförvaltningen presenterar trafikförändringar för tunnelbana, pendeltåg och buss. De förändringar som Trafikförvaltningen presenterar är mindre justeringar i pendeltågstrafiken på Södertäljelinjen samt om möjligt fler kopplingar till Mälarbanan. För busstrafiken föreslår Trafikförvaltningen utökningar för vissa linjer medan för andra reduceringar mitt på dagen på grund av lågt resande. För tunnelbanan föreslås en första etapp i projektet Röda linjens uppgradering. I yttrandet till Trafikförvaltningen lyfter kommunen betydelsen av att planera för att öka kollektivtrafikandelarna i stockholmsregionen för att kunna möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning. Vidare lyfter kommunen vikten av att den framtida kollektivtrafiken måste bidra till POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

137 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) att nå en balans i regionen avseende socioekonomisk status, arbetsplatser, segregation m.m. Beskrivning av ärendet Trafikförvaltningen har påbörjat arbetet med trafikförändringar inför december Detta arbete innefattar både möjliga trafikutökningar men även eventuella reduceringar i trafiken och omfördelningar. De förslag på trafikförändringar som Trafikförvaltningen remitterar berör linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid. Enligt Trafikförvaltningen har förslagen tagits fram i nära samarbete med trafikentreprenörerna och bygger på de bebyggelseplaner som årligen samlas in från kommunerna. Hänsyn har även tagits till de förslag till trafikförändringar som har inkommit från resenärerna. Huddinge kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter kring dessa trafikförändringar samt hur de bör prioriteras. Parallellt med processen för trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 har Trafikförvaltningen i uppdrag att redan för 2015 se över kostnader i syfte att säkerställa en ekonomi i balans. Enligt Trafikförvaltningen kommer detta att innebära ytterligare reduceringar i trafikutbudet. En dialog förs med trafikutövarna om olika krav som kan vara kostnadsdrivande för verksamheten. De typer av frågor som diskuteras är: Minskade städ/tvättkrav Minskade krav i samband med trängsel Förlängda avskrivningstider för fordon Förändrade fordonskrav, bussar kommer att få användas mer flexibelt mellan olika avtalsområden Planerade utökningar som nämns i denna remiss skjuts på framtiden Och i sista hand finns frågan om minskat trafikutbud från dagens nivå Nedan ges en kortfattad beskrivning av Trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar 2015/2016 för Huddinge kommun. Förslag till trafikförändringar tunnelbana Program Röda linjens uppgradering planeras rulla ut i en första etapp som innebär en trafiklösning med omstigning för resenärer vid Sätra på linje 13 (Norsborgsgrenen). Förändringen planeras starta i samband med sommartidtabellen Förslag till trafikförändringar pendeltåg Förslag finns på att justera vissa insatståg på Mälarbanan så att det blir fler direktförbindelser mellan Södertäljegrenen och Mälarbanan. Om det visar sig

138 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) vara möjligt kommer dessa insatståg att utgå från respektive fortsätta mot Tumba Södertälje. Förslag till trafikförändringar buss I Trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar föreslås reduceringar i turtäthet på linjerna 828 (Farsta centrum Östra Skogås), 831 (Farsta centrum Länna industriområde) och 835 (Länna/Vega Tungelsta). Turtätheten på linjerna föreslås minskas mitt på dagen på grund av lågt resande. Vissa utökningar i trafiken föreslås på linjerna 172 (Skarpnäck Norsborg), 704 (Frängen Björnkulla) och 713 (Tumba station Visättra sportcenter). För linje 704 innebär det tätare trafik längre under dagen på vardagar och för linje 172 innebär det tätare trafik längre under dagen helger. För linje 713 handlar det om en ny tidigaste tur på helgmorgnar. Parallellt med utbudsökningarna för linje 704 övervägs en ändrad linjesträckning med anledning av nybyggnadsområdet Visättra ängar samt en ny vägkoppling. Ändringen skulle innebära att dagens så kallade skaft in till Visättra undviks och linjen kan istället kör raka spåret till Björnkulla. Exakt hur linjens sträckning vidare till Björnkulla och Flemingsbergs station (fjärrtåg) blir behöver Trafikförvaltningen och Huddinge kommun diskutera. Det finns planer från Trafikförvaltningen på hur busslinje 704, 714 och 742 kan förändras om en ny bussgata mellan Vistaberg och Huddingevägen skulle finnas. Dessa planer lyfts inte i denna remiss. Det pågår ett arbete med att ta fram ett förbättrat, mer attraktivt, busslinjenät med snabbare förbindelser i viktiga reserelationer i stråket från Tumba i söder till Fittja i norr inom Botkyrka kommun, samt vidare mot Skärholmen i Stockholm stad och Kungens kurva i Huddinge kommun. Förändringsförslagen beskrivs inte i denna remiss utan förankring med kommuner, resenärer samt berörda parter sker separat. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har inga särskilda synpunkter på Trafikförvaltningens förslag för pendeltågen och tunnelbanan. För busstrafiken anser förvaltningen att det återstår en del frågor att diskutera. Förvaltningen uppmärksammar även vilka skolor och förskolor som planeras öppna under 2015 och Hänsyn till dessa behöver tas i Trafikförvaltningens trafikförändringar 2015/2016. För kollektivtrafikresenärer är byten ofta oundvikliga. Därför anser förvaltningen att det är mycket viktigt att byten mellan olika trafikslag fungerar, såväl vardagar som helgdagar.

139 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Huddinge kommun anser att Trafikförvaltningens åtgärder som minskad städning och liknande för att nå en ekonomi i balans knappast lär öka statusen att åka kollektivt och motverkar direkt ambitionerna med ökad kollektivtrafikandel. Kommunstyrelsens förvaltnings yttrande på Trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar återfinns i bilaga 1. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson T f Samhällsbyggnadsdirektör Marika Norrberg Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Svarsskrivelse till Trafikförvaltningen daterad den 24 mars Bilaga 2: Kommunstyrelsens beslut Bilaga 3: Skrivelse från Trafikförvaltningen Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 Beslutet delges Trafikförvaltningen

140 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (5) ERT DATUM ER REFERENS SL HANDLÄGGARE Norrberg, Marika Marika.Norrberg@huddinge.se Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 yttrande över Trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar Huddinge kommun har beretts möjlighet att yttra sig över tänkbara trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Sammanfattning För att kunna möta de ökade transporter som en växande befolkning medför måste andelen resor som sker med kollektivtrafiken öka. Huddinge kommun har tagit fram en ny översiktsplan och en trafikstrategi som ska genomsyra kommunens samhällsplaneringsprocesser för att bidra till att bygga ett långsiktigt hållbart Huddinge. Kommun anser att Trafikförvaltningens åtgärder som minskad städning och liknande för att nå en ekonomi i balans knappast lär öka statusen att åka kollektivt och motverkar direkt ambitionerna med ökad kollektivtrafikandel. Vi förutsätter här att Trafikförvaltningen gör sitt yttersta för att bidra till att skapa en regional balans genom en rimlig del av framtida kollektivtrafiksatsningar i söderort. Projekt som Spårväg syd är av stor betydelse för den utvecklingen. Kommunen har inga större synpunkter på Trafikförvaltningens förslag för pendeltågen och tunnelbanan. Parallellt med processen för trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 har Trafikförvaltningen i uppdrag att redan för 2015 se över kostnader i syfte att säkerställa en ekonomi i balans. Huddinge kommun ser att det är av stor vikt att inga reduceringar i pendeltågstrafiken genomförs under rusningstid när belastningen är som störst samt att det är av stor vikt att uppgången i Skogås fortsatt hålls öppen. För busstrafiken anser kommunen att det återstår en del frågor att diskutera. Kommunen vill även uppmärksamma Trafikförvaltningen på vilka skolor och förskolor som planeras öppna under 2015 och 2016, vilka hänsyn behöver tas till i Trafikförvaltningens trafikförändringar 2015/2016. För kollektivtrafikresenärer är byten ofta oundvikliga. Därför anser kommunen att det är mycket viktigt att byten mellan olika trafikslag fungerar, såväl vardagar som helgdagar. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

141 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (5) ERT DATUM ER REFERENS SL Öka andelen kollektivtrafikresor Huddinge kommun anser att Trafikförvaltningens åtgärder som minskad städning och liknande för att nå en ekonomi i balans knappast lär öka statusen att åka kollektivt och motverkar direkt ambitionerna med ökad kollektivtrafikandel. I stockholmsregionen finnas en samsyn i att kollektivtrafikandelarna behöver öka för att regionen ska kunna möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning. Såväl kommuner, landstinget och andra myndigheter arbetar med att precisera strategier som ska verka för att nå den utvecklingen. Revideringarna av RUFS 2010 samt det regionala kollektivtrafikförsörjningsprogrammet är några viktiga arbeten som pågår just nu. Några av de frågor som kollektivtrafikresenärerna anser är viktigast för kollektivtrafikpolitikernas agenda är billigare, punktlighet, turtäthet, renlighet, ökad kapacitet m.fl. 1 Huddinge kommun har tydliga strategier för hur utvecklingen i kommunen behöver ske för att skapa förutsättningar för ett ökat resande till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. I maj 2013 antogs kommunens trafikstrategi 2 och i juni 2014 antogs den nya översiktsplanen 3. I översiktplan 2030 är det tydligt att kommunens primära bebyggelseutveckling ska riktas till de regionala stadskärnorna samt inom 1200 meter från spårstationerna. Den sekundära bebyggelseutvecklingen ska enligt översiktsplanen ske längs kollektivtrafikstråk, även kallat stamnät. Kommunens trafikstrategi preciseras vidare i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner, varav en är en kollektivtrafikplan. För att kunna öka kollektivtrafikandelen i Huddinge kommun behöver kollektivtrafiken vara attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet. 4 En av strategierna i kollektivtrafikplanen är att kommunen ska planera utifrån ett stamnät för kollektivtrafik. Genom framkomlighetshöjande åtgärder i stamnätet kan kommunen öka kollektivtrafikandelen i Huddinge kommun men också i regionen i stort. Inriktningarna och prioriteringarna i översiktsplan 2030 och trafikstrategin genomsyrar kommunens samhällsbyggnadsprocesser och bidrar till att bygga ett långsiktigt hållbart Huddinge. Huddinge kommun ställer sig frågan hur inriktningen i landstingets regionala trafikförsörjningsprogram harmoniserar med den utveckling som vi ser nu med reducerad trafik och lägre krav på trivsel och komfort? 1 Trafikförvaltningen (2015), Rapport Inledande dialoger för det regionala trafikförsörjningsprogrammet 2 Huddinge kommun (2013), Trafikstrategi för Huddinge kommun med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus 3 Huddinge kommun (2014), Översiktsplan Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun, remissutgåva november 2014

142 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (5) ERT DATUM ER REFERENS SL En växande region Vi förutsätter att Trafikförvaltningen inte endast utgår och beräknar kostnader och intäkter på ett företagsekonomiskt sätt. Kostnader utanför sitt eget sektorsområde kan få konsekvenser för regionens konkurrenskraft i form av regionalt uppdelad socioekonomiska status, arbetsplatser, segregation m.m. Vi förutsätter här att Trafikförvaltningen gör sitt yttersta för att motverka liknande trender genom en rimlig del av framtida kollektivtrafiksatsningar i söderort. Projekt som Spårväg syd är av stor betydelse för den utvecklingen. Landstinget har aviserat att Spårväg syd kan komma att avbrytas. Kungens kurva och Flemingsberg är utpekade som regionala stadskärnor i RUFS 2010 och att skapa bättre kommunikationer mellan dessa är avgörande för utvecklingen. Idag saknas bra tvärförbindelser i södra Stockholm. Spårväg syd är en betydelsefull länk mellan Flemingsberg och Kungens kurva. Eftersom Spårväg syd möjliggör fler bostäder, har likvärdig samhällsekonomisk nytta och lägre kostnader så anser Huddinge kommun att projektet borde ha en självklar plats i Sverigeförhandlingen och landstingets prioritering. I Huddinge finns potential att bygga nya bostäder fram till år 2030, varav är lokaliserade i direkt anslutning till Spårväg syds föreslagna sträckning. Kommunstyrelsens ordförande i Huddinge samt kommunalråd för samhällsbyggnadsfrågor har utvecklat detta i ett brev till Landstinget. Tunnelbana Den röda linjen är idag hårt belastad med stor trängsel. Därför ser kommunen mycket positivt på Trafikförvaltningens satsning Röda linjens uppgradering. I Trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar för Röda linjen upplever vi det otydligt vad åtgärden innebär och vilken förändring åtgärden leder till. Förvaltningen har ställt frågan till Trafikförvaltningen om att få ett förtydligande, men har ej erhållit något svar. Vi förutsätter att detta reds ut innan några beslut fattas. Pendeltåg Huddinge kommun har inga särskilda synpunkter på Trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar på Södertäljelinjen. Fler kopplingar mellan Södertäljelinjen och Mälarbanan ser kommunen som positivt. Kommunens synpunkter om förändringar på Nynäsbanan framgår under rubriken Avstängningar i pendeltågstrafiken på grund av ansträngt ekonomiskt läge. Vi förutsätter att Trafikförvaltningen bidrar till att stimulera utvecklingen utpekad i regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS) genom att förbättra kopplingarna mellan de regionala stadskärnorna Flemingsberg, Stockholm och Arlanda.

143 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (5) ERT DATUM ER REFERENS SL Buss Förvaltningen har informerats om och erbjudits att delta i samarbetet med att ta fram ett förbättrat, mer attraktivt, busslinjenät med snabbare förbindelser i viktiga reserelationer i stråket från Tumba i Botkyrka kommun, via Kungens kurva i Huddinge kommun och vidare mot Skärholmen i Stockholm stad. Vi är positiva till arbetet och hoppas bli kallade till kommande möten så snart som möjligt. Huddinge kommun är positiva till att föra en diskussion kring kollektivtrafikförsörjningen i Glömsta, Vistaberg och Flemingsberg. Hänsyn behöver tas till följande skolor/förskolor: Kästaskolan med start hösterminen 2015 Skolan vid Bergavägen öppnar höstterminen 2016 Skapaskolan flyttar från Fredriksdal till Rosenhill. Skoltart höstterminen Ny förskola på Vistavägen med start vårterminen Nya gångvägar i anslutning till förskolan byggs för att stärka kopplingen till kollektivtrafiken på Vistabergs allé. Utöver ovan nämnda skolor och förskolor kommer kommunen att bygga många förskolor/skolor även framöver vilket kommer behöva tas hänsyn till. Kommunen anser att det är av mycket stor betydelse att byten mellan olika trafikslag fungerar vid spårstationer och större bytespunkter. Även om kollektivtrafiknät planeras för att tillgodose så många direktresor som möjligt är ofta byten oundvikliga och passning mellan trafikslagen nödvändiga. Byten måste fungera såväl vardagar som helgdagar. Passningen mellan buss och tunnelbana i Fruängen är en högaktuell fråga i kommunen. Många berörda invånare kontaktar kommunen om problematiken. Det som upprör mest bland resenärerna är att bussen avgår samma minuttal som tunnelbanan kommer till Fruängen alternativt med en minuts bytesmarginal. Det gör att resenärerna ständigt möts av att se bussen avgå från Fruängen. Kommunen förstår problematiken som resenärerna upplever samtidigt förstår vi även vilka begränsningar och prioriteringar som bussentreprenören behöver ta hänsyn till på de olika busslinjerna. Linje 704 är ett exempel på sådan busslinje. Kommunen får även signaler om att passningen mellan pendeltåg och busslinje 705 upplevs som problematisk i Stuvsta. Kommunen behöver diskutera närmare med Trafikförvaltningen hur busslinje 704 kan trafikera Flemingsberg och Visättra med anledning av den nya bussgatan i Visättra Ängar. Vi vill uppmärksamma Trafikförvaltningen på att skola och förskola kommer att öppna i Västra Länna hösten Utifrån kommunens riktlinjer i

144 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (5) ERT DATUM ER REFERENS SL kollektivtrafikplanen 5 har skolan och förskolan stor potential att klassificeras som kollektivtrafiknära. Kommunen märker av en ökad efterfrågan på närtrafik eller s.k. vinkbuss från allmänheten. Berörda områden är framförallt Skogås och Trångsund. Men även önskemål har inkommit från boende i Vårby Gård där vårdcentralen utgör en viktig målpunkt. Övriga synpunkter Huddinge kommun anser att Trafikförvaltningen bör se över biljettsystemets zonindelningar. Det är av stor betydelse att alla kommunens invånare ska kunna åka inom kommunen för samma taxa. Avstängningar i pendeltågstrafiken på grund av ansträngt ekonomiskt läge I mars 2015 fick Huddinge kommun ett brev från Trafikförvaltningen med beslut om avbeställningar i pendeltågstrafiken. Orsaken är ett ansträngt ekonomiskt läge för Stockholms läns landsting. För Huddinge innebär beslutet att en av uppgångarna i Skogås kommer att vara obemannade. Huddinge kommun ser att det är av stor vikt att inga reduceringar i pendeltågstrafiken genomförs under rusningstid när belastningen är som störst. Huddinge kommun ser att det är av stor vikt att uppgången fortsatt hålls öppen. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 29 april Protokollsutdrag bifogas. Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande Bilagor Bilaga 1: Protokollsutdrag 5 Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun, remissutgåva november 2014

145 Trafikförvaltningen STOCKHOLMS LÅNS LANDSTING 1(55) Trafikavdelningen Buss och färdtjänst Trafikförändring Handläggare Peter Eklund PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass Kl (Öppen) [tam oss inför trmflmmåmårmgar SL-fraffilceoi) 2 ii/2 i (TIS) o SL/Trafikförvaltningen har påbörjat arbetet med trafikförändringar inför december Detta arbete innefattar både möjliga trafikutökningar men även eventuella reduceringar i trafiken och omfördelningar. Som ett led i SL/Tranltförvaltningens målsättning att ha en bra dialog med kommunerna om kollektivtrafiken i länet översändes en bruttolista på de möjliga trafikförändringarna december Dessa är förslag på trafikförändringar vad gäller linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid som har tagits fram i nära samarbete med trafikentreprenörerna och bygger bland annat på de bebyggelseplaner som årligen samlas in från kommunerna. Hänsyn har även tagits till de förslag till trafikförändringar som har inkommit från resenärerna. SL/Trafikförvaltningen tar tacksamt emot synpunkter kring dessa trafikförändringar och hur de bör prioriteras. Med hänsyn till landstingets ekonomiska ramar kommer inte alla förslagen i bruttolistan att kunna genomföras. Trafikförvaltningen tar tacksamt emot förslag på eventuella neddragningar eller omprioriteringar som kan göras i SL-trafiken. Detta för att säkerställa att resurserna används på det mest effektiva sättet. Utgångspunkten är att trafikförändringarna ska träda i kraft i december 2015 men avsteg från detta kan förekomma. Flera av trafikförändringsförslagen är beskrivna på en översiktlig nivå och behöver utredas grundligare vad gäller kostnader samt konselcvenser innan beslut kan tas om att genomföra dem. Trafiltförvaltningen önskar om möjligt ha era synpunkter senast den 5 maj. Parallellt med processen för T16 har trafiltförvaltningen i uppdrag att redan för 2015 se över kostnader i syfte att säkerställa en ekonomi i balans. Detta kommer att innebära ytterligare reduceringar i trafikutbudet. Trafiltförvaltningen återkommer till er i särskild ordning med sådana trafikförändringar. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thoriidsplan

146 2(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Trafikförändringar Trafikförändringsprocessen Tidtabellskiften Övergripande mål; hållbar utveckling och strategier Stomnätsplanen och trängselskatten Eventuellt förändrade förutsättningar för T Trafikförändringar uppdelat per trafikslag Tunnelbana Pendeltåg Pendelbåt Sjötrafik Lokalbanor Buss Bilaga 1, Årshjul för trafikförändringar Bilaga 2, Keolis förslag E22 Nytt linjenät 2015 Bilaga 3, Keolis konsekvensanalys E22 Nytt linjenät 2015 Bilaga 4, Trafikförvaltningens yttrande E22 Nytt linjenät 2015 Bilaga 5, Lidingös yttrande E22 Nytt linjenät 2015

147 3(55) Trafikavdelningen 1 Trafikförändringar PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) 1.1 Trafikförändringsprocessen Trafikförändringsprocessen startar under hösten genom att förslag på trafikförändringar till nästa december samlas in. Förslagen kan komma från olika aktörer, internt från trafikförvaltningen, trafikentreprenörer, kommuner, resenärer eller andra intressenter. Förslagen baseras på kommunernas bebyggelseplaner som årligen samlas in, resenärsönskemål, resandestatistik likväl som genomförandet av strategiska planer, såsom kollektivtrafikförsörjningen av nybyggda områden, stomnätsplanens genomförande, trafikering av Citybanan eller dylikt. Förslagen till förändringar ställs samman av trafikförvaltningens trafikavdelning och remitteras till samtliga kommuner under första delen av februari. Syftet är att redovisa alla förändringsförslag på ett överskådligt sätt för respektive kommun, så att förändringar oavsett avtalsform, avtalsområde eller trafikslag blir möjliga för kommunerna att ta till sig. Även trafikentreprenörer och Trafikverket ges möjlighet att svara på denna remiss. För produktionsavtalen görs prioriteringar, kategoriseringar av förslag, analyser, konsekvensbeskrivningar och annat arbete med trafikförändringsförslagen under våren. En preliminär fördelning över länet av det utbud som ska gälla med grund i tilldelad budget görs i samband med prioriteringsarbetet. På komplexa förslag utförs samhällsekonomiska analyser. För de nyare incitamentsavtalen inkommer trafikentreprenörerna under våren med skriftliga redogörelser som innehåller konsekvensbeskrivningar och beskrivningar av sin samrådsprocess. Många av dessa förslag ingår även i denna kommunremiss. Pendeltåg ansöker om tåglägen hos Trafikverket nio månader före trafikstart i mitten på december. När alla ansökningar om tåglägen inkommit tar Trafikverket fram en tågplan. Denna tågplan fastställs i slutet av september. Beställning av pendeltågstrafiken sker, trots att tågplanen inte är fastställd, också nio månader före trafikstart. En stor skillnad mellan pendeltågs och övriga trafikslags grundförutsättning, är att pendeltåg har en extern part som avgör tidslägen för tågen. Alla övriga trafikslag styr över tidslägena själva. I början av maj inkommer svaren på remissen från kommunerna. Även information om olika utbyggnadsplaner och förändrade verksamheter inom olika områden från respektive kommun lämnas ofta. En slutlig sammanvägning görs av alla inkomna förslag och synpunkter och detta förankras i trafikförvaltningens ledningsgrupp under sommaren, samtidigt som en preliminär inriktning för budget fastslås.

148 4(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) För produktionsavtalen för buss skickas en offertförfrågan till trafikentreprenörerna senast fem månader före trafikstart. För tunnelbana gäller sex månader före trafikstart. I och med att svaren inkommer, erhålls en exakt kostnadsbild av vad trafiken kommer att kosta kommande verksamhetsår. Det formella beslutet om förändringarna fattas av trafikdirektören tre månader före trafikstart, i år den 13 september, som således är sista datum att beställa trafiken som börjar gälla till decemberskiftet. För incitamentsavtalen beställs ingen trafik. För dessa består beslutet i att trafikdirektören godkänner trafikentreprenörernas trafikförändringsförslag. Trafikförvaltningen har samtidigt en möjlighet att ändra grundtrafiken, det vill säga den trafik som utgör det minsta utbud trafikentreprenören får köra. Trafiknämnden informeras genom ett informationsärende i oktober. Detta sammanfattande dokument innehåller samtliga beställda respektive godkända trafikförändringar. Dokumentet skickas även ut till samtliga kommuner samt läggs ut på senast i början av december. Även trafikförvaltningens kommentarer på kommunernas yttranden skickas sedan till kommunerna. Förändringarna genomförs samordnat i och med att en ny tidtabell börjar gälla söndagen efter den andra lördagen i december för samtliga trafikslag. Det finns avsteg från detta i och med att trafikentreprenörerna i den nyare incitamentsavtalen kan ändra i turutbudet vid andra tillfällen under året. Detta ska då förankras separat hos intressenter. Årshjulet för trafikförändringsprocessen återfinns i Bilaga Tidtabellskiften För att skapa bättre samordning har SL ett gemensamt tidtabellsskifte för samtliga trafikslag. Tidtabellsskiftet och tidpunkten för igångsättningen av trafikförändringarna sker därför söndagen efter den andra lördagen i december, vilket är den nationella standarden som pendeltågen länge har följt. För trafiken i denna remiss (T16) gäller därmed: Normaltidtabellen gäller 13 december december 2016 Sommartidtabellen gäller 24 juni 21 augusti 2016

149 5(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) 1.3 Övergripande mål; hållbar utveckling och strategier SL:s verksamhet styrs ytterst av Stockholms läns regionala trafikförsörjningsprogram som landstingsfullmäktig fastställde i september Redan i programmets vision görs det klart att hållbar utveckling ingår som en naturlig del. Programmet innehåller också tre övergripande mål som sträcker sig ända fram till 2030: Attraktiva resor Tillgänglig och sammanhållen region Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan Sex strategier på plats För att nå visionen och målen i trafikförsörjningsprogrammet har trafikförvaltningen tagit fram strategier som ska vägleda SL:s verksamhet med fokus på den upphandlade kollektivtrafiken. Trafiknämnden har fem beslutade strategier: Kommunikationsstrategin Kundservicestrategin Trafikstrategin Affärsstrategin Infrastrukturstrategin Strategin för hållbar utveckling Dessa sex strategier har starka kopplingar till varandra och ska därför ses som en helhet. Grundläggande för strategiernas inriktning är att samhällets resurser ska användas så effektivt som möjligt. Merparten av hållbarhetsområdet täcks in av Strategin för hållbar utveckling, men i vissa fall har miljö-, buller eller tillgänglighetsfrågor integrerats i någon av de andra strategierna. 1.4 Stomnätsplanen och trängselskatten Arbetet med att förbättra framkomligheten för befintliga och i trafikförvaltningens stomnätsplan föreslagna nya stomlinjer fortsätter under 2015 och framåt. Syftet är att skapa förutsättningar för en effektivare busstrafik i stråk med stort resande. Arbetet drivs gemensamt av trafikförvaltningen och Trafikverket i samarbete med länets kommuner. Det nu pågående arbetet gäller i första hand förbättrade förutsättningar för genomgående regional stombusstrafik genom Stockholms innerstad i relationerna Norra Sköndal Gullmarsplan Cityterminalen Solna samt Nacka C Cityterminalen Solna. Samtidigt finns ett visst behov av ökad trafik in mot centrala Stockholm i samband med att utökade och breddade trängselskatter införs 1 januari 2016 som har en stark koppling till möjligheterna att förbättra framkomligheten för den trafiken.

150 6(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) 1.5 Eventuellt förändrade förutsättningar för T16 Samtidigt med den ordinarie planeringen i enlighet med bilaga 1 pågår en process om att trafikkostnaderna eventuellt ska minskas. Landstinget har aviserat att för en budget i balans kan det innebära minskade bidrag till kollektivtrafiken. En dialog förs med trafikutövarna om olika krav som kan vara kostnadsdrivande för verksamheten. De typer av frågor som diskuteras är: - Minskade städ/tvättkrav - Minskade krav i samband med trängsel - Förlängda avskrivningstider för fordon - Förändrade fordonskrav, bussar kommer att få användas mer flexibelt mellan olika avtalsområden - Planerade utökningar som nämns i denna remiss skjuts på framtiden - Och i sista hand finns frågan om minskat trafikutbud från dagens nivå Denna process pågår parallellt och trafikutövarna är delaktiga i denna. Ett eventuellt ställningstagande kommer att ske vid Trafiknämndens möte i början av april. Förvaltningsledningen kommer att informera respektive kommunledning vilka konsekvenser som blir aktuella om ett beslut med denna inriktning fattas.

151 7(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) 2 Trafikförändringar uppdelat per trafikslag 2.1 Tunnelbana Trafikpåverkande arbeten Inga trafikpåverkande arbeten planeras. Trafikförändringar Planen är att program Röda linjens uppgradering rullar ut en första etapp som innebär en trafiklösning med omstigning för resenärerna vid Sätra på linje 13 (Norsborgsgrenen). Denna förändring planeras starta i samband med sommartidtabellen På Blå linje planeras fler tåg och avgångar. I Program Citybanan finns vissa saker som har påverkan på följande sätt: Entrébyggnad Odenplan beräknas bli klar i början av maj Det innebär att resenärerna får två ingångar och dessutom rulltrappor. Stationshus OP6 (det stora huset mitt emot centralstation) kan komma öppnas för resenärer Q Men då enbart med nedgång till tunnelbanan och inte citybanan (eftersom den inte tas i drift förrän ett år senare). Det finns dock en liten osäkerhet här pga att systemet för fastighetsövervakning ligger på den röda linjen i programmet. Möjligheten att förlänga sträckningen för vissa av de tåg på Gröna linjen som idag vänder vid Åkeshov respektive Alvik ska studeras. I den mån det finns utrymme i budget ska möjligheten att under högtrafik sätta in enstaka ytterligare avgångar på Gröna respektive Röda linjen studeras. Möjligheten att sätta in ytterligare ett tågomlopp på Blå linje ska studeras. 2.2 Pendeltåg Trafikpåverkande arbeten För pendeltågstrafiken beskrivs det planeringsläge som råder i slutet av januari Tågplanen fastställs formellt den 25 september 2015 och fram till dess kan förändringar ske. För pendeltågstrafiken planeras inga större förändringar under T16. Den största påverkan på trafiken får större banarbeten på grenen mot Västerhaninge Nynäshamn samt på Mälarbanan. I övrigt blir det någon justering på avgångstider på grund av banarbeten samt några ändringar som kan bero på övrig trafik.

152 8(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Eventuellt kan vissa insatståg justeras så att det blir fler direktförbindelser mellan Tumba Södertäljegrenen och Mälarbanan. Mälarbanan Utbyggnaden av fyrspår på Mälarbanan fortsätter under 2016, vilket medför ett flertal avstängningar av trafiken. Angivna tider och sträckor kan justeras något i det vidare arbetet. Torsdag 31 mars kl tisdag 5 april kl Ingen pendeltågstrafik Spånga Bålsta. Lördag 11 juni kl måndag 8 augusti kl Ingen pendeltågstrafik Spånga Bålsta, 9 17 juli Sundbyberg Bålsta. Torsdag 9 fredag 17 juli Ingen pendeltågstrafik Sundbyberg Bålsta. Tisdag 1 november kl måndag 7 november kl Ingen pendeltågstrafik Sundbyberg Bålsta. Söndagar hela perioden kl Ingen pendeltågstrafik Sundbyberg Bålsta. Sundbyberg saknar utrymme för ersättningsbussar och vägnätet fram till stationen är inte heller lämplig för en omfattande busstrafik. Trafikförvaltningen för en dialog med Trafikverket för att se om det finns alternativ till avstängningarna som har Sundbyberg som gräns. Om det visar sig möjligt kommer vissa insatståg att utgå från respektive fortsätta mot Tumba Södertälje och kan därmed också få något justerade avgångstider. Nynäsbanan Arbetet med dubbelspår Tungelsta Hemfosa samt bygget av en ny pendeltågsstation i Vega innebär avstängd trafik måndag 27 juni kl måndag 4 juli kl sträckan Västerhaninge Nynäshamn samt måndag 4 juli kl måndag 8 augusti kl sträckan Skogås Nynäshamn. Avgångstiderna tidigareläggs från Älvsjö söderut med en minut. Trafikförändringar Mälarbanan Eventuellt kan vissa insatståg justeras så att det blir fler direktförbindelser mellan Tumba Södertäljegrenen och Mälarbanan.

153 9(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Möjligheten att förlänga sträckningen för ytterligare något enstaka tåg till Bro från Kungsängen ska studeras. Insatstågen kan få justerade avgångstider beroende på om SJ justerar tågtider för sträckan Västerås Stockholm. Om det visar sig möjligt kommer vissa insatståg att utgå från respektive fortsätta mot Tumba Södertälje. Ostkustbanan Inga förändringar planeras för trafiken på Märsta och Uppsala. Södertäljelinjen Avgångstiderna tidigareläggs från Älvsjö söderut med två minuter och från Södertälje hamn till Södertälje centrum med tre minuter, på grund av att tidigare tidstilägg för banarbeten kan tas bort. Om det visar sig möjligt kommer vissa insatståg att utgå från respektive fortsätta till Mälarbanan. Gnestalinjen Inga förändringar planeras för trafiken till Gnesta. Ändringar i övrig tågtrafik på Västra stambanan kan dock medföra att vissa tåg får ändrad avgångstid. I och med att anslutande tåg från Stockholm ankommer till Södertälje två minuter tidigare, kan också vissa tåg från Södertälje mot Gnesta justeras med någon minut. 2.3 Pendelbåt Tre nya linjer planeras: Riddarfjärdslinjen trafikstart mellan Söder Mälarstrand Kungsholms Torg/ Klara Mälarstrand Årstadal Solna strand med beräknad trafikstart Ekerö Gamla Stan Klara Mälarstrand med beräknad trafikstart Sjötrafik Sjötrafiken upphandlas för att säkra en fungerande vardag för invånarna i skärgården och samtidigt göra skärgården tillgänglig för besökare. Den nya inriktningen innebär ett större ansvar för trafikentreprenörerna. Liksom i avtalen för kollektivtrafiken på land ska entreprenörerna till sjöss få ersättning för den trafik de genomför och för underhåll av båtarna. Entreprenörerna ges även incitament för att öka antalet nöjda resenärer. Trafikstart efter upphandlingen (E29) planeras att preliminärt vara april Upphandlingen bygger på dagens trafikutbud med mindre förbättringar/justeringar.

154 10(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Nord/ Syd-linjen körs på försök sommaren 2015 mellan Arholma Nynäshamn. Utvärdering av försökssäsongen planeras att ske under hösten 2015 varefter det tas beslut om eventuell fortsatt trafik sommaren Djurgårdsfärjan berörs av ombyggnaden av Slussen. Färjeläget vid Räntmästartrappan (Gamla Stan) flyttas ca 150m norrut till ett provisoriskt läge under byggtiden av Slussen. 2.5 Lokalbanor Spårväg City Det finns ännu inga konkreta planer på trafikförändringar på Spårväg City. Roslagsbanan Det finns ännu inga konkreta planer på trafikförändringar på Roslagsbanan. Lidingöbanan Trafikstart för Lidingöbanan är inte känt. Då trafiken väl kommit igång kommer erfarenheten från denna att leda fram till en ny tidtabell. Tvärbanan Trafikpåverkande arbeten Tvärbanan stängs av cirka 4 veckor för kurvbyten under juli månad. Under ungefär samma tidsperiod stängs Solnagrenen av för uppgraderingar av signalsystemet, datum ej fastställt men prognosticeras just nu till cirka 6 veckor. Vidare planeras en avstängning av Solnagrenen 28/10 26/11 för installation av nytt tågledningssystem. Trafikförändringar Det diskuteras att förtäta trafiken på Tvärbanan från 7½ till 6-minuterstrafik. Tekniskt skall det vara möjligt, frågan är huruvida man hinner med att vända på grund av den problematik som finns vid Alvik. Utökningar/minskningar av trafiken Det finns inga beslut men det kan finnas förtydliganden längre fram under året.

155 11(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Saltsjöbanan Trafikpåverkande arbeten Saltsjöbanan stängs av mellan 8/6 16/8. Preliminärt skall sträckan stängas Slussen Henriksdal stängas av from 17/8 men när detta verkligen kommer att ske är resultat av förhandlingar mellan trafikförvaltningen och Stockholm och Nacka kommun. Nockebybanan Det finns ännu inga konkreta planer på trafikförändringar på Nockebybanan. 2.6 Buss Botkyrka Bussterminalerna i Tumba och Tullinge planeras att bli ombyggda och tillfälliga terminaler blir aktuella under byggtiderna. Detta kan komma att påverka linjer, bytestider och gångvägar. Trafikförvaltningen fortsätter gärna dialogen med Botkyrka kommun men påpekar återigen vikten av att sådana här stora förändringar bör ske i samband med ett tidtabellsskifte och med god framförhållning så att alla förändringar av trafiken och informationsinsatser kan göras så att resenärerna får en så positiv upplevelse som möjligt. Det pågår ett arbete med att ta fram ett förbättrat, mer attraktivt, busslinjenät med snabbare förbindelser i viktiga reserelationer i stråket från Tumba i söder till Fittja i norr inom Botkyrka kommun, samt vidare mot Skärholmen i Stockholm stad och Kungens kurva i Huddinge kommun. Förändringsförslagen beskrivs inte i detta dokument utan förankring med kommuner, resenärer samt andra berörda parter sker separat. Linje 151 Norsborg Fridhemsplan Linje 743 Skäcklinge Fridhemsplan Förändringen av trängselskatten kan komma att innebära risk för att antalet sittplatser inte räcker till. Fler avgångar kommer att sättas in händelse av att detta inträffar regelbundet eftersom linjerna trafikerar motorväg. Linje 172 Skarpnäck Norsborg Det övervägs att linjens kvartstrafik helger förlängs från cirka kl. 17 fram till cirka kl. 19. Linje 713 Tumba station Visättra sportcenter En ny tidigaste tur med ankomst till Tumba cirka kl övervägs helgmorgnar.

156 12(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 716 Tumba station Skäcklinge Bremora Linje 717 Tumba station Bremora Linje 719 Tumba station Skäcklinge Det övervägs att flytta avgångarna från Tumba cirka kl vardagar från linje 716 till den snabbare linjen 717 istället och att samtidigt införa nya avgångar på linje 719. Det innebär att dagens trafiklösning då resande till Skäcklinge reser med linje 719 och resande till Bremora reser direkt till Bremora utan att passera Skäcklinge med linje 717 tidigareläggs en timme vardagseftermiddagar. Linje 721 Tullinge station Tullinge skog Riksten Lida En ny tidigaste avgång i respektive riktning sträckan Tullinge Riksten och omvänt övervägs söndagsmorgnar i syfte att fortsätta höja standarden för Riksten som exploateringsområde. Om en genomfart mellan Hanvedens allé och Pålamalmsvägen öppnas för buss, övervägs den användas för turerna till/från Lida. Resenärer till och från Lida skulle då slippa att åka in och ut i Riksten, utan kan åka raka spåret till Lida. Nya busshållplatser på Hanvedens allé kan då tas i bruk för dessa enstaka avgångar, vilket skulle gynna de nyinflyttade resenärerna. För att även de avgångar som slutar i Riksten ska kunna förlängas och trafikera dessa nya hållplatser, krävs en vändslinga för buss. Trafikförvaltningen fortsätter gärna dialogen med kommunen. Linje 726 Tumba station Fridhemsplan För linje 726 övervägs en utvärdering av både linjesträckning och utbud i syfte att bättre anpassa linjen till resenärsunderlaget och dess syfte. En möjlighet är att istället för en linjesträckning till Fridhemsplan låta linjen trafikera till och från Gullmarsplan. En annan möjlighet är att linjen kortas av till att endast trafikera sträckan Fridhemsplan Huddinge sjukhus alternativt Tullinge station. Linje 727 Tumba station Skanssundet En ny tur- och returavgång övervägs vardagskvällar med avgångstid från Tumba cirka kl Danderyd Linje 176 Mörby station Stenhamra Linje 177 Mörby station Skärvik På grund av trängsel föreslås en utökning från 20-minuterstrafik till 15-minuterstrafik i rusningen på vardera linjen, vilket tillsammans ger 7,5-minuterstrafik. Förslaget avser vardagar under normaltidtabell.

157 13(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 526 Edsberg Sergels torg Linje 526X Edsberg Sergels torg Linje 607 Danderyds sjukhus Sollentuna station Karolinska sjukhuset Linje 607 är idag väldigt lång och därmed störningskänslig. Därför föreslås att den kortas av och endast trafikerar sträckan Sollentuna station Danderyds sjukhus. Enligt förslaget tas sträckan Karolinska sjukhuset Sollentuna station över av linje 526. Alla avgångar på linje 526, förutom några i morgonrusningen, förlängs till Odenplan. Nytt nummer 526X på gamla 526 från Edsberg trafikerar mellan samma slutstationer men ej via Sollentuna station. Körvägen i city föreslås ändras till att trafikera via Karolinska sjukhus gå till Odenplan istället för Sergels torg. Förslaget innebär att linjen inte kommer att trafikera via Sveavägen till Sergels torg. Förslaget kommer att utredas vidare. Linje 610X Danderyds sjukhus Täby kyrkby Vallentuna (NY) Linje 611 Danderyds sjukhus Täby kyrkby Linje 616 Täby centrum Erikslund (Täby kyrkby) Linje föreslås 611 kortas av och trafikera sträckan Danderyds sjukhus Täbyvägen och Östra Byle trafikeras istället tätare med linje 616. Ny linje 610 X föreslås ersätta linje 611 från Östra Byle i rusningsriktningen och med samma körväg som linje 610 till Danderyd för att snabba upp restiden. Linje 616 föreslås bli huvudlinje att trafikera Östra Byle vilket ger fler turer hela vägen till Östra Byle men ej trafikera hållplats Runslingan för att snabba upp resan. Konsekvenserna vid genomförande av förslag blir att Sträckan Täbyvägen Danderyds sjukhus får jämnare belastning på avgångarna och minimerar risk för ståplats. Linjen trafikerar där flest resande finns mellan Täbyvägen Danderyds sjukhus. Vidare får resande Östra byle Miklagårdsvägen som ska till Enebyberg bussbyte. Resande Östra byle Miklagårdsvägen som ska till Danderyds sjukhus får snabbare förbindelse rusningsriktningen och övrig tid ett bussbyte (väldigt få resande dagtid). Det blir samtidigt fler turer som fortsätter till/från Östra Byle med linje 616 som då får fler direktförbindelser till/från Täby centrum. Resande från hållplats Runslingan samt Jarlabankesbro får bussbyte för resa till Täby centrum. Linje 621 (Danderyds sjukhus ) Åkersberga Norrtälje Sträckan Åkersberga Danderyds sjukhus föreslås tas bort från linjen och utbudet från den delen istället läggs på sträckan Åkersberga Norrtälje. Ett förslag är att de sena kvällsturerna även trafikerar Östanå färjeläge.

158 14(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Under vintertidtabell måndag fredag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och och från Åkersberga ca kl och Under sommartidtabell lördag söndag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och från Åkersberga ca kl Under samtliga tidtabellsperioder lördag söndag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och från Åkersberga ca kl Linje 612 Danderyd Hägernäs Arninge (ny) Linje 615 Täby centrum Arninge ( Ullna) Linje 629 Danderyds sjukhus Åkersberga station Linje 629 är idag lång och har många olika syften. Boendes i Svinninge behöver byte för att åka snabbt in till city. Förslaget är att linje 629 går mellan Åkersberga Kulla vägskäl via motorvägen till Danderyds sjukhus i rusningsriktningen, övrig tid vänder linjen vid Kulla vägskäl där anslutning sker till linje 670. Förutsätter att föreslagna förändringar på linje 612 och 615 genomförs. Linje 615 föreslås att förlängas och ersätta linje 629 mellan Arninge Rydbo Kulla vägskäl (går även enstaka turer till/från Svinninge för elever i Rydbo skola som då får direktförbindelse). En ny linje 612 föreslås ersätta linje 629 mellan Danderyd Hägernäs Arninge och kan då trafikera Ullna strand som får direktförbindelse med Danderyd. Linje 624 Danderyds sjukhus Åkersberga Linje 624C Stockholm Åkersberga Linje 624C föreslås att utgå på eftermiddagarna till följd av lågt resande och avgångarna ersätts med tätare turer på linje 624. Detta ger en jämnare belastning på linjen och tunnelbanan trafikeras inte med parallell trafik. Förslaget behöver analyseras vidare med avseende på de planerade förändringarna av trängselskatten. Linje 676 Stomlinje Stockholm Norrtälje Förändringen av trängselskatten kan komma att innebära risk för att antalet sittplatser inte räcker till. Fler avgångar kommer att sättas in händelse av att detta inträffar eftersom linjen trafikerar motorväg.

159 15(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Ekerö Linje 176 Mörby station Stenhamra Linje 177 Mörby station Skärvik På grund av trängsel föreslås en utökning från 20-minuterstrafik till 15-minuterstrafik i rusningen på vardera linjen, vilket tillsammans ger 7,5-minuterstrafik. Förslaget avser vardagar under normaltidtabell. Linje 301 Brommaplan Skärvik På grund av hög belastning från Brommaplan mot Skärvik vid 14:45 tiden föreslås en ny avgång vid denna tid. Förslaget avser vardagar under norrmaltidtabell. Haninge I händelse av att Stockholms stad öppnar ett nytt busskörfält över Johanneshovsbron kommer framkomligheten för nuvarande direktbussar att förbättras avsevärt. Trafikförvaltningen avser att i samråd med Nobina som övertar ansvaret för Tyresö och Haningetrafiken från sommaren 2015 analysera de tidtabellsjusteringar som blir möjliga av en sådan framkomlighetsförbättring. Linje 809 Gullmarsplan Svartbäcken Linje 809C Stockholm C Svartbäcken Turtätheten föreslås minskas från 4- till 5-minuterstrafik under morgonen för båda linjerna. Under eftermiddagen föreslås en minskning från 7- till 8-minuterstrafik för linje 809 och från 12- till 14-minuterstrafik för linje 809C. Förändringen genomförs på grund av större fordonskapacitet. Linje 810 Gullmarsplan Jordbro Turtätheten föreslås minskas från 9- till 10-minuterstrafik under morgonen och från 8- till 9-minuterstrafik under eftermiddagen. Förändringen genomförs på grund av större fordonskapacitet. Linje 818 Stockholm C Brandbergen Det övervägs att linjen får ett suffix och istället blir linje 818C. Detta i syfte att genom linjenumreringen förtydliga att linjen kör till och från Stockholm city. Linjen föreslås även angöra hållplats Norra Sköndal i båda riktningar. Detta för att avlasta övriga linjer till/från Stockholm city samt för att bli ett komplement till linjerna 806, 807, 822 och 823 på gemensam sträcka.

160 16(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 826 Ribbylund Brandbergens C Linjen föreslås läggas ned. Linjen trafikeras idag med två avgångar under morgonens högtrafik och har ett lågt resande. Resealternativ finns med befintliga busslinjer 829, 832, 834, 835, 843, 846 samt med pendeltåg. Förändringen beräknas påverka resvägen för totalt cirka 30 kunder, cirka 5 minuters extra restid inklusive ett byte för cirka 20 kunder. Linje 828 Farsta centrum Östra Skogås Turtätheten föreslås minskas från 30- till 60-minuterstrafik mitt på dagen, på grund av lågt resande. Linje 831 Farsta centrum Länna industriområde Turtätheten föreslås minskas från 40- till 60-minuterstrafik mitt på dagen på delsträckan Skogås Länna industriområde, på grund av lågt resande. Linje 835 Länna/Vega Tungelsta Turtätheten föreslås minskas från 15- till 30-minuterstrafik mitt på dagen, på grund av lågt resande. Dessutom kommer linje 835 få ändrad linjesträckning kring Tungelsta station på grund av avstängning av plankorsning på Söderbyvägen. Linje 839 Handenterminalen Dalarö Smådalarö Linje 839 har i dagsläget ett litet resande i framförallt lågtrafik. Med anledning av det föreslås att linjen delvis blir anropsstyrd på sträckan Hotellbryggan Smådalarö. Förändringen beräknas påverka cirka 15 kunder om dagen. Dock kommer regelbundna kunder enbart behöva boka en gång för återkommande resor, dessutom kommer av- och påstigning kunna ske på valfri adress utmed linjesträckningen. Linje 840 Handenterminalen Nacka strand Linje 840 föreslås få ett nytt hållplatsstopp och börja stanna vid hållplats Grindstugan. Dessutom föreslås linjen stanna vid hållplats Antennvägen istället för hållplats Radiovägen. Det sistnämnda ger ett jämnare avstånd mellan hållplatserna. Linjen stannar inte vid samtliga hållplatser i syfte att erbjuda kortare restid.

161 17(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 845 Västerhaninge station Gålö Linje 845 trafikförsörjer idag Gålö och har ett mycket lågt resande, främst under vinterhalvåret. Med anledning av det föreslås att linjen blir anropsstyrd under vinterhalvåret. Under sommarhalvåret har linjen fler resande och kvarstår som idag. Förändringen beräknas påverka cirka 27 kunder per dag. Dock kommer regelbundna kunder enbart behöva boka en gång för återkommande resor, dessutom kommer av- och påstigning kunna ske på valfri adress utmed linjesträckningen. Linje 846 Västerhaninge station Årsta ( Årsta slott) Då delen Karlslundsplan Årsta slott har mycket lågt eller inget resande så föreslås att denna del blir kallelsedel. Detta innebär att bussen fortsätter efter Karlslundsplan endast om det finns resande i bussen och att man måste påkalla den via telefon om man vill resa från Årsta slott eller annan hållplats på sträckan. Förändringen beräknas påverka cirka 15 kunder om dagen. Dock kommer regelbundna kunder enbart behöva boka en gång för återkommande resor. Linje 847 Västerhaninge station Ösmo centrum ( Nynäshamn) Turtätheten föreslås minskas från 60- till 120-minuterstrafik mitt på dagen, på grund av lågt resande. Huddinge Det pågår ett arbete med att ta fram ett förbättrat, mer attraktivt, busslinjenät med snabbare förbindelser i viktiga reserelationer i stråket från Tumba i söder till Fittja i norr inom Botkyrka kommun, samt vidare mot Skärholmen i Stockholm stad och Kungens kurva i Huddinge kommun. Förändringsförslagen beskrivs inte i detta dokument utan förankring med kommuner, resenärer samt andra berörda parter sker separat. En diskussion kring kollektivtrafikförsörjningen med hänsyn till de två nya planerade skolorna/förskolorna i Glömsta respektive Kästa får fortsätta med kommunen i syfte att säkerställa att rätt åtgärder görs vid tidtabellsskiftet. Det finns även planer på hur busslinje 704, 714 och 742 kan förändras om en ny bussgata mellan Vistaberg och Huddingevägen skulle finnas. Men det ligger längre fram i tiden. Linje 172 Skarpnäck Norsborg Det övervägs att linjens kvartstrafik helger förlängs från cirka kl. 17 fram till cirka kl. 19.

162 18(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 704 Fruängen Björnkulla För linje 704 övervägs ökad turtäthet från halvtimmes- till kvartstrafik sträckan Huddinge Fruängen cirka kl vardagar. En ny tidigaste avgång från Fruängen cirka kl vardagar övervägs. Parallellt med utbudsökningarna övervägs en ändrad linjesträckning av linje 704 med anledning av nybyggnadsområdet Visättra ängar samt en ny vägkoppling. Den planerade nya vägen knyter ihop Visättra och Björnkulla på ett smidigt sätt och möjliggör en genare sträckning av linje 704. Dagens så kallade skaft in till Visättra undviks, och linjen kan istället köra raka spåret till Björnkulla via ny hållplats inne i Visättra ängar. Exakt hur linjens sträckning vidare till Björnkulla och Flemingsbergs station (fjärrtåg) blir behöver diskuteras mer med kommunen, det finns flera möjliga alternativ. Ett alternativ är att hållplats Flemingsberg station (fjärrtåg) inte trafikeras längre. Det alternativet kräver en annan vägutformning kring hållplats Mangårdsvägen, så att denna hållplats kan angöras från den nya vägen. Linje 713 Tumba station Visättra sportcenter En ny tidigaste tur med ankomst till Tumba cirka kl övervägs helgmorgnar. Linje 726 Tumba station Fridhemsplan För linje 726 övervägs en utvärdering av både linjesträckning och utbud i syfte att bättre anpassa linjen till resenärsunderlaget och dess syfte. En möjlighet är att istället för en linjesträckning till Fridhemsplan låta linjen trafikera till och från Gullmarsplan. En annan möjlighet är att linjen kortas av till att endast trafikera sträckan Fridhemsplan Huddinge sjukhus alternativt Tullinge station. Linje 828 Farsta centrum Östra Skogås Turtätheten föreslås minskas från 30- till 60-minuterstrafik mitt på dagen, på grund av lågt resande. Linje 831 Farsta centrum Länna industriområde Turtätheten föreslås minskas från 40- till 60-minuterstrafik mitt på dagen på delsträckan Skogås Länna industriområde, på grund av lågt resande. Linje 835 Länna/Vega Tungelsta Turtätheten föreslås minskas från 15- till 30-minuterstrafik mitt på dagen, på grund av lågt resande.

163 19(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Järfälla Linje 561 Jakobsbergs station Karolinska sjukhuset Linjen föreslås att återgå till sträckningen Jakobsberg Haga södra Sergels torg via Sveavägen, vilket innebär minuterstrafik mellan kl från Jakobsberg samt 15-minuterstrafik från Sergels torg mellan kl Förslaget avser vardagar under helår. Trafikförvaltningen avser att gemensamt med kommunen se över en omprioritering inom befintlig kostnadsram för området för eventuellt genomförande av förslaget. Linje 567 Jakobsbergs station Sollentuna station Kontinuerlig översyn av turtätheten för att möta resandebehovet i takt med etablering och inflyttning sker i Barkabystaden. Nattlinje 591 Stockholm C Livgardet/Råby Trafikförvaltningen avser att i samarbete med kommunen göra en översyn av nattlinje 591 för att undersöka möjligheterna att minska restiderna på linjen. Ett förslag är att turen kl från Centralen kortas av vid Kungsängen station måndagfredag klockan då dagtrafik på linje 555 avgår från Kungsängen mot Råby. Ett annat förslag är att linje 591 helt tas bort på delen Kungsängens station Råby och ersätts av ny nattlinje som trafikeras var 60:e minut under den tid som linje 555 inte går. Denna nya nattlinje föreslås trafikera Finnsta som idag inte har någon nattrafik. Anslutning med linje 591 vid Kungsängens station till/från Stockholm. De turer på linje 591 som idag trafikeras till Råby föreslås istället framföras till Livgardet. Det föreslås också att linje 591 framförs via Brunna(Textilvägen) som idag inte har någon nattrafik. En eventuell Förslagen avser alla dagar under helår. Förslagen utreds vidare under den fortsatta processen. Lidingö Busstrafiken på Lidingö ingår tillsammans med busstrafiken i Stockholms innerstad Lidingö i E22-avtalet vilket hade trafikstart i augusti Avtalet innebär i sig ett större steg mot funktionsansvar för trafikutövaren jämfört med föregående avtal. Detta innebär att ersättningsmodellen med resandeincitament och ett större ansvar för bland annat trafikplaneringen ska verka mot målen i avtalet; ökat resande med ökad marknadsandel, bibehållen kundnöjdhet och energieffektivisering.

164 20(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Keolis har i enlighet med sitt vinnande anbud tagit fram förslag på nya linjenät för både Innerstaden och Lidingö vilka har samråtts med trafikförvaltningen och Stockholm stad respektive Lidingö. Som ett resultat av samrådsprocessen har Keolis till trafikförvaltningen inkommit med förslag på förändringar i linjenäten enligt bilaga 2 och bilaga 3. Trafikförvaltningen har svarat på Keolis inkomna förslag enligt Bilaga 4 och där remitterat materialet till Stockholms stads trafikkontor samt Lidingö stad för synpunkter. Lidingö stad har inkommit med synpunkter enligt Bilaga 5, Stockholm stads synpunkter kommer enligt plan att inkomma till trafikförvaltningen i slutet av februari. En förlängning av linje 201 (eller annan lidingölinje) med varannan tur under högtrafik från Ropsten till Danderyds sjukhus via Norra Länken övervägs. För resenärer längs hela linjesträckningen innebär det två färre byten samtidigt som det avlastar Röda linjen som dras med stor trängsel på vissa tåg. Nacka Förändringen av trängselskatten kan komma att innebära risk för att antalet sittplatser inte räcker till. Fler avgångar kommer att sättas in på linjerna som trafikerar motorväg i händelse av att detta inträffar regelbundet. Linje 71 Slussen Jarlaberg En minskning av turutbudet i morgonrusning vardagar mot Slussen samt vardagseftermiddagar från Slussen övervägs. Idag trafikerar linjen med 6-minuterstrafik från/till Sickla udde respektive 12-minuterstrafik från/till Jarlaberg. Detta övervägs minskas till 7,5- respektive 15-minuterstrafik på grund av ej tillräckligt stort resandeunderlag. Linje 402 Slussen Kvarnholmen I och med att den nya Kvarnholmsförbindelsen står färdig hösten 2015 förlängs linje 402 till Nacka stadshus. Tillkommande hållplatser som planeras för är Nacka gymnasium, Nacka stadshus samt en hållplats vid gamla vändslingan på Kvarnholmen. Linjeförlängningen via Kvarnholmsförbindelsen ger helt nya möjligheter att knyta samman exploateringsområdet Kvarnholmen med centrala Nacka inom SL:s kollektivtrafiksystem.

165 21(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 404 Slussen Jarlaberg Linje 443 Slussen Jarlaberg En översyn av linjerna i syfte att förenkla för resenärer i Nacka Strand/ Jarlaberg övervägs. Det kan innebära att linje 404 läggs ner och att avgångarna istället ersätts med motsvarande avgångar på linje 443. Linje 404 har idag endast trafik helgmorgnar samt kvällstid alla dagar i veckan, vilket är rörigt för resenärerna. Det vore tydligare om dessa avgångar istället läggs på linje 443, som redan idag är områdenas linje till/från Stockholm city. Även linje 71 trafikerar både Nacka strand och Jarlaberg och finns som möjlig alternativ resväg. Linje 409 Slussen Duvnäs Utskog En ny tidigaste avgång cirka kl. 6 från Slussen övervägs sommartid vardagar. Linje 411C Stockholm C Skuru skola Linje 410 Slussen Saltängen En ökning från 20- till 10-minuterstrafik övervägs på linje 411C i morgonrusningen mot Cityterminalen. Samtidigt minskas då utbudet på linje 410 sträckan Ektorp centrum Nacka Forum Slussen. Förändringsförslaget är ett sätt att locka fler resenärer att åka till Cityterminalen istället för till Slussen och på så sätt minska trängseln i och kring Slussenterminalen. Linje 411C Stockholm C Skuru skola Linje 445C Stockholm C Östra Orminge Linje 446C Stockholm C Västra Orminge Då resandestatistiken fortsätter att tyda på att det är svårare att få många resenärer på citylinjerna från Cityterminalen än till Cityterminalen, övervägs en minskning av dessa citylinjer vardagseftermiddagar. Ett alternativ är att ta bort linje 446C helt på eftermiddagarna från city, men att behålla övriga linjer (411C, 445C och även 448C). På morgonen fyller citylinjerna en viktig funktion, dels för att avlasta Slussenterminalen, dels för att erbjuda resenärerna i Nacka och Värmdö en alternativ destination. Dock övervägs enstaka senaste morgonavgångar mot city på linjerna tas bort på grund av för lågt resande. Linje 421 Orminge centrum Vikingshill En minskning av utbudet helger i syfte att bättre anpassas till reseefterfrågan övervägs. Kummelnäs och Vikingshill har idag mer halvtimmestrafik på helger än på vardagar, vilket inte är logiskt ställt i relation till hur många som reser. Halvtimmestrafiken helger övervägs således minskas till timmestrafik.

166 22(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 441 Slussen Vikingshill Linje 445 Slussen Gustavsbergs centrum Linje 446 Slussen Västra Orminge För linje 441 övervägs en ny linjesträckning via motorvägen istället för som idag via Björknäs centrum. Detta ger en snabbare resa för resenärer från respektive till Vikingshill och Kummelnäs. Om detta genomförs kompenseras resenärer på sträckan Orminge centrum Björknäs centrum av motsvarande avgångar på linje 445. Samtidigt övervägs nya avgångar på linje 441 från Kummelnäs i högsta morgon- och eftermiddagsrusningstopparna. Sammantaget innebär detta förslag att sträckan Orminge centrum Slussen via motorvägen får tre avgångar till under maxtimmen vardagsmorgnar. Linje 442 Slussen Boo backe ( Orminge centrum) Linje 442X Slussen Boo backe Tollare växer och därför övervägs sex nya turer mellan cirka kl. 16 och 18 vardagar på den snabbare linjen 442X. Samtidigt tas i sådana fall två turer på linje 442 bort, vilket ger Skogalundsklippan och Skvaltan något lägre turutbud. Totalt sett på linje 442 och 442X fås 7,5-minuterstrafik från Slussen till Tollare. Det övervägs också att ge linje 442 trafik affärstid helger under normaltidtabellen eller dagtid under sommartidtabellen. Idag finns ingen trafik alls helger på linjen eller dagtid sommartid. Linje 443 Slussen Jarlaberg Idag är det 6-minuterstrafik från Nacka strand respektive 12-minuterstrafik från Jarlaberg under vissa tider vardagseftermiddagar. Mellan cirka kl övervägs denna turtäthet minskas till 10-minuterstrafik på grund av ej tillräckligt stort resandeunderlag. Nya avgångar så att linje 443 får 20-minuterstrafik i båda riktningar affärstid helger övervägs. Linje 443C Stockholm C Nacka strand Det övervägs att låta linjen få ett nytt stopp och stanna på hållplats Vikdalsvägen. Det blir endast avstigning i riktning mot Nacka strand respektive endast påstigning i riktning mot Cityterminalen. Förändringen möjliggör direkta resor Cityterminalen Nacka Forum framförallt på morgonen. Dagens kvartstrafik i morgonrusning till Nacka strand övervägs minskas till 20- minuterstrafik på grund av lågt resande. Dessutom kortas trafikeringstiden. På eftermiddagen övervägs också utbudet anpassas till efterfrågan, vilket innebär att kvartstrafiken minskas till 20-minuterstrafik och att de sista avgångarna tas bort.

167 23(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 444 Slussen Västra Orminge Linje 471 Slussen Västra Orminge Det finns idag för många turer från Västra Orminge kvällstid vardagar efter cirka kl sett till antalet resenärer. Med anledning av det övervägs en minskning från 15- till 30- minuterstrafik efter cirka kl vardagar på linje 444 hela sträckan till Slussen. För linje 471 övervägs istället att varannan tur sen kväll startar vid Orminge centrum istället för vid Västra Orminge. En ny avgång från Slussen cirka kl som ger tidigare start på 10-minuterstrafiken övervägs på linje 444 vardagar. För linje 471 övervägs nya kortturer sträckan Slussen Skurustugan i syfte att förtäta utbudet tidig vardagseftermiddag under normaltidtabellen. Dessutom övervägs 33 nya kortturer sträckan Slussen Skurustugan under rusningsperioderna sommartid. Linje 445 Slussen Gustavsbergs centrum Linjen övervägs kortas av vid Sandholmsvägen och endast trafikera sträckan Slussen Sandholmsvägen. Som turintervallen ligger idag, blir linje 445 överflödig på delsträcka, vilket också bekräftas av resandestatistiken. Det är väldigt få som reser till/från Gustavsbergs centrum med denna linje. Resenärer på sträckan Sandholmsvägen Eriksvik hänvisas till linje 421, 422 och 441. Resenärer på sträckan Kihls gård Insjön hänvisas till linje 422. Resenärer på sträckan Lagnövägen Gustavsbergs centrum hänvisas till linje 420, 422 och 425. Det finns en annan möjlighet och det är att korta av linje 445 så att den endast trafikerar sträckan Slussen Insjön. Men då krävs att Nacka kommun ordnar en vändslinga för buss i Insjön. Den tredje möjligheten som övervägs är att minska antalet turer till/från Gustavsbergs centrum. Linjen skulle då endast trafikera från Gustavsbergs centrum under eftermiddagsrusningen samt till Gustavsbergs centrum i morgonrusningen. Det innebär att kvälls- och dagturerna till/från Gustavsbergs centrum försvinner. Linjen har idag ingen trafik alls helger. Som ett parallellt spår övervägs fler avgångar från Sandholmsvägen vardagseftermiddagar. Linje 446 Slussen Västra Orminge Fler avgångar vardagseftermiddagar övervägs, dels för att tidigarelägga trafikstarten till cirka kl. 14, dels för att tidigarelägga kvartstrafiken.

168 24(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 447 Boo backe Slussen Två nya avgångar i syfte att förlänga trafikeringsperioden till cirka kl övervägs. Linje 449 Slussen Ektorp Nya avgångar för att erhålla 7,5-minuterstrafik istället för 10-minuterstrafik i den största rusningstoppen vardagsmorgnar samt kvartstrafik istället för 20-minuterstrafik vardagseftermiddagar övervägs. Linje 458 Saltsjöbadens station Solsidans station Älgö En ny avgång från Solsidans station övervägs cirka kl vardagar, samt en förlängning av avgången som ankommer Älgö cirka kl till att utgå ifrån Saltsjöbaden istället för ifrån Solsidan. Linje 801 Gullmarsplan Älta Linje 811 Gullmarsplan Skarpnäck Älta Linje 816 Gullmarsplan Tyresö strand Linje 401 Slussen Älta Linjen 801 föreslås få helt ny trafik och utökas till att trafikera även under låg- och mellantrafiktid alla dagar i veckan. Idag finns bara trafik i rusningsperioderna vardagar. Turtätheten under rusningsperioderna föreslås samtidigt minska från 7- till 9- minuterstrafik morgon samt från 10- till 13-minuterstrafik eftermiddag på grund av ökad fordonskapacitet. Övervägd turtäthet vardagar är halvtimmestrafik under normaltidtabellen och timmestrafik sommartid. Helger föreslås timmestrafik helår. Trafikeringstiden planeras till cirka kl vardagar samt kl helger. Samtidigt föreslås linje 811 läggas ned och ersättas av linje 801 och 816 på delsträckan Ekstubben Gullmarsplan, turtätheten blir totalt sett oförändrad på denna delsträcka. Delsträckan Ekstubben Tyresö C får en utökning från en till två turer per timme under mellantrafiktid och tidig vardagskväll samt under helger cirka kl Samtidigt får linje 401 en anpassning av turtätheten under mellantrafiktid vardagar och lördag då linje 801 tillkommer under motsvarande tider. Turtätheten under normaltidtabellen vardagar cirka kl samt lördagar cirka kl planeras till kvartstrafik från dagens 12-minuterstrafik. Förändringen beräknas initialt generera cirka 70 nya resor per dag, samt medföra ett byte för de enstaka kunder som reser lokalt mellan Älta och Enskededalen.

169 25(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 821 Tyresö centrum Nacka sjukhus Turtätheten föreslås minskas från 40- till 60-minuterstrafik mitt på dagen, på grund av lågt resande. Norrtälje Rådmansö Trafikförvaltningen har tillsammans med kommunen och trafikutövare tagit fram idéskisser för trafiken på Rådmansö till följd av exploatering och permanentning förbättras. Linje 620 Åkersberga station Norrtälje Linjen föreslås att få ett utökat turutbud för att stärka upp sträckan Norrtälje Åkersberga samt även Bergshamra/Riala får ett bättre utbud framförallt kvällstid. Ändringen avser samtliga dagar under helår. Under vintertidtabell måndag fredag föreslås följande nya turer: Från Norrtälje ca kl och och från Åkerberga ca kl * och Under sommartidtabell måndag fredag föreslås följande nya turer: Från Norrtälje ca kl och och från Åkerberga ca kl * och *ersätter den tur som idag går som ringlinje tillbaka till Åkersberga. Under samtliga tidtabellsperioder lördag söndag föreslås följande nya turer: Från Norrtälje ca kl och från Åkerberga ca kl Linje 621 (Danderyds sjukhus ) Åkersberga Norrtälje Sträckan Åkersberga-Danderyds sjukhus föreslås tas bort från linjen och utbudet från den delen istället läggs på sträckan Åkersberga-Norrtälje. Ett förslag är att de sena kvällsturerna även trafikerar Östanå färjeläge. Under vintertidtabell föreslås dessa turer måndag - fredag: Nya turer från Norrtälje ca kl och och från Åkerberga ca kl och Under sommartidtabell föreslås dessa turer måndag fredag: Nya turer från Norrtälje ca kl och från Åkerberga ca kl Under samtliga perioder föreslås på lördagar och söndagar: Ny tur från Norrtälje ca kl och från Åkerberga ca kl

170 26(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 645 Norrtälje Gåsvik Norrtälje På linjen föreslås att ytterligare en tur införs under sommartidtabell vardagar från Norrtälje busstation. Linje 649 Rimbo Beateberg Avgången kl från Beateberg föreslås att tas bort då inget resande finns på denna tur. Ändringen avser vardagar helår. Linje 651 Norrtälje busstation Färsna Turtäthetsökning föreslås från 60- till 30-minuters trafik i båda riktningar fram till ca Förslaget avser vardagar under helår. Linje 659 Sättra Riala kyrka Linjen föreslås att läggas ned till följd av lågt/inget resande. Linje 655 Norrtälje Söderhall Linjen föreslås att läggas tillbaka i tidigare linjesträckning med trafikering av hållplatserna Frihamra och Torvalla då tidigare genomförd förändring inneburit försämringar för skolelever utan alternativa reseförbindelser. Linje 676 Stomlinje Stockholm Norrtälje Förändringen av trängselskatten kan komma att innebära risk för att antalet sittplatser inte räcker till. Fler avgångar kommer att sättas in händelse av att detta inträffar eftersom linjen trafikerar motorväg. Nykvarn Trafikområde Södertälje och Nykvarn ingår i trafikupphandling E27. Förfrågningsunderlaget skickas ut under våren. Trolig trafikstart sker sommaren Trafikförvaltningen har tillsammans med Nykvarns kommun och berörd trafikutövare i området precis genomfört en trafikomläggning för de inomkommunala linjerna 778, 779 och 782. Detta i syfte att ge resenärer möjlighet att kombinera ett resande med SL-bussar med regionaltåg, samt att göra linjenätet tydligare. Som en fortsättning i detta samarbete övervägs nu en viss omfördelning av turer mellan de olika linjerna. Omfördelningarna hänger samman och är ett gemensamt paket. Linje 778 Nykvarn Sundsvik En ny tur- och returtur vardagar med avgångstid cirka kl från Lillhagaskolan respektive cirka kl från Sundsvik övervägs.

171 27(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) En ny tur- och returtur vardagskvällar med avgångstid cirka kl från Lillhagaskolan respektive cirka kl från Sundsvik övervägs. Linje 779 Nykvarn Nygård Avgångarna cirka kl från Nykvarns station respektive cirka kl från Nygård övervägs tas bort på grund av lågt resande. Nynäshamn Linje 847 Västerhaninge station Ösmo centrum ( Nynäshamn) Turtätheten föreslås minskas från 60- till 120-minuterstrafik mitt på dagen, på grund av lågt resande. Linje 861 Nynäshamn (Estö) Gullmarsplan Turtätheten föreslås minskas från 10- till 15-minuterstrafik under morgonrusningen, på grund av lågt resande samt att pendeltåget finns som alternativ. Salem Bussterminalen i Rönninge planeras att bli ombyggd och en tillfällig terminal kan bli aktuell under byggtiden. Detta kan komma att påverka linjer, bytestider och gångvägar. Trafikförvaltningen fortsätter gärna dialogen med Salems kommun men påpekar återigen vikten av att en sådan här stor förändring bör ske i samband med ett tidtabellsskifte och med god framförhållning så att alla förändringar och informationsinsatser kan göras så att resenärerna får en så positiv upplevelse som möjligt. Linje 745 Söderby Fridhemsplan Förändringen av trängselskatten kan komma att innebära risk för att antalet sittplatser inte räcker till. Fler avgångar kommer att sättas in händelse av att detta inträffar regelbundet eftersom linjen trafikerar motorväg. Sigtuna Linje 570 Märsta station Sigtuna En ny kvällstur föreslås i varje riktning för att förlänga 30-minuterstrafiken. Förslaget avser alla dagar helår. Linje 572 Märsta station Sigtuna Ytterligare en avgång i varje riktning föreslås för att underlätta arbetsresor. Förslaget avser vardagar under normaltidtabell.

172 28(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 574 Märsta centrum Hova/Husby Långhundra En ny avgång i varje riktning för att täcka upp en stor lucka förmiddag i tabellen. Förslaget avser vardagar under normaltidtabell. Linje 577 Märsta station Upplands Väsby station Föreslag att turerna med linje 577 dras via Skoby. Förslaget kräver att vändplats färdigställs vid Skoby. Förslaget avser alla dagar under helår. Linje 570 Märsta station Sigtuna Linje 580 Märsta station Östra Steninge Linje 582 Märsta station Steningehöjden Linje 583 Märsta station Arlanda Linje 589 Östra Steninge Arlanda Möjligheten till tidigare avgång mot Arlanda ses över till följd av önskemål från anställda på Arlanda som börjar kl Linje 576 Märsta station Löwenströmska sjukhuset Avgångstider på linje 576 kommer att ses över för eventuella justeringar för att passa skifttider på arbetsplatser i Rosersberg. Förslaget syftar till att underlätta arbetsresor. Dialog pågår med kommunen som efter samverkan med verksamma i området ska återkomma med en samlad bild av tidpunkter med stort resandebehov till och från området. Linje 581 Märsta station Arenberga Linjen föreslås att förlängas via nybyggt område till Ekilla gård norra för att möta det utökade resandebehovet till följd av exploateringen. Förslaget avser samtliga veckodagar under helår. Förslaget är endast aktuellt om infrastukturen är utbyggd för busstrafik. Linje 582 Märsta station Steningehöjden Nya avgångar föreslås på linjen för att få 15-minuterstrafik dagtid måndag fredag för att möta det utökade resandebehovet till följd av exploatering. Förslaget avser normaltidtabell. Åtta nya avgångar föreslås under ommartidtabellen och tre nya avgångar under vintertidtabellen på grund av för att möta det utökade resandebehovet till följd av exploatering i Steningehöjden. Nattlinje 597 Märsta station Sigtuna Nya avgångar föreslås på linjen från Märsta station kl , 3.30, 4.30 samt från Sigtuna ca kl , och i syfte att underlätta arbetsresor. Förslaget avser vardagar under helår.

173 29(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Sollentuna Linje 516 Viby Sergels torg Körvägen i city föreslås ändras till att gå via Karolinska sjukhuset och vidare till Odenplan i stället för Sergels torg. Ingen trafik via Sveavägen till Sergels torg. Förslaget kommer att utredas under året. Linje 526 Edsberg Sergels torg Linje 526X Edsberg Sergels torg Linje 607 Danderyds sjukhus Sollentuna station Karolinska sjukhuset Linje607 är idag väldigt lång och därmed störningskänslig. Därför föreslås att den kortas av och endast trafikerar sträckan Sollentuna station Danderyds sjukhus. Enligt förslaget tas sträckan Karolinska sjukhuset Sollentuna station över av linje 526. Alla avgångar på linje 526, förutom några i morgonrusningen, förlängs till Odenplan. Nytt nummer 526X på gamla 526 från Edsberg trafikerar mellan samma slutstationer men ej via Sollentuna station. Körvägen i city föreslås ändras till att trafikera via Karolinska sjukhus gå till Odenplan istället för Sergels torg. Förslaget innebär att linjen inte kommer att trafikera via Sveavägen till Sergels torg. Förslaget kommer att utredas vidare. Linje 567 Jakobsbergs station Sollentuna station Kontinuerlig översyn av turtätheten för att möta resandebehovet i takt med ettablering och inflyttning sker i Barkabystaden. Solna Linje 152 Bromma flygplats Solna centrum Liljeholmen Linje 154 Liljeholmen Älvsjö station Linje 143 Liljeholmen Älvsjö station Högdalen Busslinje 152 trafikerar parallellt med den numera utbyggda Tvärbanan till Solna centrum/ Solna station. Vid spårutbyggnad är det rimligt att busstrafiken i området påverkas. Resurser bör frigöras och istället användas där de gör större nytta. Med anledning av det övervägs en avkortning av linje 152 till att endast trafikera sträckan Solna centrum Sundbyberg Bromma flygplats alla veckans dagar. Samtidigt skulle linje 154 kunna förlängas till Solna centrum via Västerbron och Kungsholmen samt dras om genom Årstadal. Befintliga hållplatserna Sjöviksbacken, Nybodahöjden samt Liljeholmen tas då bort från linje 154. Dessutom skulle linje 143 kunna kortas av till att trafikera sträckan Årstaberg Högdalen, eftersom dagens linjesträckning inte är optimal ur resenärssynpunkt.

174 30(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Ett antal praktiska saker måste dock redas ut innan detta kan genomföras. Till exempel måste exakt trafikeringsväg för förlängd linje 154 beslutas samt framkomligheten längs den valda vägen säkras. Linje 503 Ulriksdals Wärdshus Östra Bergshamra Linje 505 Solna centrum Järvastaden Linjesträckning och utbud för linjerna 503, 505 och 540 föreslås ses över för att möta det utökade resandebehovet till följd av utveckling av Järvastaden. Ett förslag är att ge nybyggda Järvastaden direktförbindelse med Solna centrum genom att ändra körvägen för linje 505 enligt följande: fram till Sjövägen/Enköpingsvägen oförändrat, därefter vänster till trafikplats Råsta där linjen svänger av mot Järvastaden och fortsätter samma körväg som linje 540 till Ulriksdals station. Efter Ulriksdals station förlängs linjen till Ulriksdals Wärdshus där den ersätter linje 503 i hela dess sträckning och fortsätter till Östra Bergshamra. Linje 503 läggs ner då den ersätts av linje 505. En nackdel med förslaget är att hållplats Råstahem får mindre trafik. Möjliga förslag utreds vidare. Linje 516 Viby Sergels torg Körvägen i city föreslås ändras till att gå via Karolinska sjukhuset och vidare till Odenplan i stället för Sergels torg. Ingen trafik via Sveavägen till Sergels torg. Förslaget kommer att utredas under året. Linje 526 Edsberg Sergels torg Linje 526X Edsberg Sergels torg Linje 607 Danderyds sjukhus Sollentuna station Karolinska sjukhuset Linje607 är idag väldigt lång och därmed störningskänslig. Därför föreslås att den kortas av och endast trafikerar sträckan Sollentuna station Danderyds sjukhus. Enligt förslaget tas sträckan Karolinska sjukhuset Sollentuna station över av linje 526. Alla avgångar på linje 526, förutom några i morgonrusningen, förlängs till Odenplan. Nytt nummer 526X på gamla 526 från Edsberg trafikerar mellan samma slutstationer men ej via Sollentuna station. Körvägen i city föreslås ändras till att trafikera via Karolinska sjukhus gå till Odenplan istället för Sergels torg. Förslaget innebär att linjen inte kommer att trafiekravia Sveavägen till Sergels torg. Förslaget kommer att utredas vidare.

175 31(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 561 Jakobsbergs station Karolinska sjukhuset Linjen föreslås att återgå till sträckningen Jakobsberg Haga södra Sergels torg via Sveavägen, vilket innebär minuterstrafik mellan kl från Jakobsberg samt 15-minuterstrafik från Sergels torg mellan kl Förslaget avser vardagar under helår. Trafikförvaltningen avser att gemensamt med kommunen se över en omprioritering inom befintlig kostnadsram för området för eventuellt genomförande av förslaget. Nattlinje 591 Stockholm C Livgardet/Råby Trafikförvaltningen avser att i samarbete med kommunen göra en översyn av nattlinje 591 för att undersöka möjligheterna att minska restiderna på linjen. Ett förslag är att turen kl från Centralen kortas av vid Kungsängen station måndagfredag klockan då dagtrafik på linje 555 avgår från Kungsängen mot Råby. Ett annat förslag är att linje 591 helt tas bort på delen Kungsängens station Råby och ersätts av ny nattlinje som trafikeras var 60:e minut under den tid som linje 555 inte går. Denna nya nattlinje föreslås trafikera Finnsta som idag inte har någon nattrafik. Anslutning med linje 591 vid Kungsängens station till/från Stockholm. De turer på linje 591 som idag trafikeras till Råby föreslås istället framföras till Livgardet. Det föreslås också att linje 591 framförs via Brunna(Textilvägen) som idag inte har någon nattrafik. En eventuell Förslagen avser alla dagar under helår. Förslagen utreds vidare under den fortsatta processen. Stockholm Stockholm innerstaden Busstrafiken i Innerstaden ingår tillsammans med busstrafiken på Lidingö i E22-avtalet vilket hade trafikstart i augusti Avtalet innebär i sig ett större steg mot funktionsansvar för trafikutövaren jämfört med föregående avtal. Detta innebär att ersättningsmodellen med resandeincitament och ett större ansvar för bland annat trafikplaneringen ska verka mot målen i avtalet; ökat resande med ökad marknadsandel, bibehållen kundnöjdhet och energieffektivisering. Keolis har i enlighet med sitt vinnande anbud tagit fram förslag på nya linjenät för både Innerstaden och Lidingö vilka har samråtts med trafikförvaltningen och Stockholm stad respektive Lidingö.

176 32(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Som ett resultat av samrådsprocessen har Keolis till trafikförvaltningen inkommit med förslag på förändringar i linjenäten enligt bilaga 2 och 3. Trafikförvaltningen har svarat på Keolis inkomna förslag enligt Bilaga 4 och där remitterat materialet till Stockholms stads trafikkontor samt Lidingö stad för synpunkter. Lidingö stad har inkommit med synpunkter enligt Bilaga 5, Stockholm stads synpunkter kommer enligt plan att inkomma till trafikförvaltningen i slutet av februari. En förlängning av linje 201 (eller annan lidingölinje) med varannan tur under högtrafik från Ropsten till Danderyds sjukhus via Norra Länken övervägs. För resenärer längs hela linjesträckningen innebär det två färre byten samtidigt som det avlastar Röda linjen som dras med stor trängsel på vissa tåg. Linje 526 Edsberg Sergels torg Linje 526X Edsberg Sergels torg Linje 607 Danderyds sjukhus Sollentuna station Karolinska sjukhuset Linje607 är idag väldigt lång och därmed störningskänslig. Därför föreslås att den kortas av och endast trafikerar sträckan Sollentuna station Danderyds sjukhus. Enligt förslaget tas sträckan Karolinska sjukhuset Sollentuna station över av linje 526. Alla avgångar på linje 526, förutom några i morgonrusningen, förlängs till Odenplan. Nytt nummer 526X på gamla 526 från Edsberg trafikerar mellan samma slutstationer men ej via Sollentuna station. Körvägen i city föreslås ändras till att trafikera via Karolinska sjukhus gå till Odenplan istället för Sergels torg. Förslaget innebär att linjen inte kommer att trafikera via Sveavägen till Sergels torg. Förslaget kommer att utredas vidare. Linje 561 Jakobsbergs station Karolinska sjukhuset Linjen föreslås att återgå till sträckningen Jakobsberg-Haga södra-sergels torg via Sveavägen, vilket innebär minuterstrafik mellan kl från Jakobsberg samt 15-minuterstrafik från Sergels torg mellan kl Förslaget avser vardagar under helår. Trafikförvaltningen avser att gemensamt med kommunen se över en omprioritering inom befintlig kostnadsram för området för eventuellt genomförande av förslaget. Nattlinje 591 Stockholm C Livgardet/Råby Trafikförvaltningen avser att i samarbete med kommunen göra en översyn av nattlinje 591 för att undersöka möjligheterna att minska restiderna på linjen.

177 33(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Ett förslag är att turen kl från Centralen kortas av vid Kungsängen station måndagfredag klockan då dagtrafik på linje 555 avgår från Kungsängen mot Råby. Ett annat förslag är att linje 591 helt tas bort på delen Kungsängens station Råby och ersätts av ny nattlinje som trafikeras var 60:e minut under den tid som linje 555 inte går. Denna nya nattlinje föreslås trafikera Finnsta som idag inte har någon nattrafik. Anslutning med linje 591 vid Kungsängens station till/från Stockholm. De turer på linje 591 som idag trafikeras till Råby föreslås istället framföras till Livgardet. Det föreslås också att linje 591 framförs via Brunna(Textilvägen) som idag inte har någon nattrafik. En eventuell Förslagen avser alla dagar under helår. Förslagen utreds vidare under den fortsatta processen. Linje 624 Danderyds sjukhus Åkersberga Linje 624C Stockholm Åkersberga Linje 624C föreslås att utgå på eftermiddagarna till följd av lågt resande och avgångarna ersätts med tätare turer på linje 624. Detta ger en jämnare belastning på linjen och tunnelbanan trafikeras inte med parallell trafik. Förslaget behöver analyseras vidare med avseende på de planerade förändringarna av trängselskatten. Linje 676 Stomlinje Stockholm Norrtälje Förändringen av trängselskatten kan komma att innebära risk för att antalet sittplatser inte räcker till. Fler avgångar kommer att sättas in händelse av att detta inträffar eftersom linjen trafikerar motorväg. Justeringar av hållplatser och hållplatslägen på Stomlinjer 1 4 Trafikförvaltningen har tillsammans med Stockholm stad tidigare utrett möjliga justeringar av hållplats samt hållplatslägen utmed stombusslinjerna 1-4 i Stockholms innerstad. Syftet har varit att på sikt uppnå ett avstånd mellan de enskilda hållplatserna som närmar sig målbilden på ca 500 meter för stomlinjer, detta för att förkorta restiden för resenärer genom att snitthastigheten kan höjas samtidigt som det anses var acceptabelt att ha ett ibland längre gångavstånd till stomlinjer. Nedan redovisas för varje linje de förslag som nu är aktuella att genomföra efter diskussioner mellan trafikförvaltningen, Stockholm stad och trafikutövaren Keolis. Linje 1 Stora Essingen Frihamnen Hållplats Linnégatan föreslås att ej trafikeras i riktning mot Frihamnen.

178 34(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Hållplats Kungsbroplan föreslås att ej trafikeras i riktning mot Frihamnen när under förutsättning att hållplats Scheelegatan kan flyttas österut. Hållplats Fyrverkarbacken föreslås att ej trafikeras i riktning mot Stora Essingen. I riktning mot Frihamnen föreslås den att ej trafikeras för linje 1 men däremot för kvarvarande röda linjer. Hållplatserna Norrlandsgatan och Sveavägen föreslås ersättas av en nyinrättad hållplats Regeringsgatan mellan nuvarande hållplatser. Detta förutsätter dock att ny hållplats kan inrättas. Linje 2 Sofia Norrtull Hållplats Kungsträdgården i riktning mot Norrtull förslås att dras in för all trafik vilket möjliggör att hållplats Kungsträdgårdsgatan kan byggas om för bättre framkomlighet. Hållplats Frejgatan föreslås att dras in i båda riktningar. Linje 3 Karolinska sjukhuset Södersjukhuset Hållplats Riddarhustorget föreslås att ej trafikeras för linje 3. Röda linjer fortsätter att trafikera hållplatsen. Hållplats Kungsholmstorg föreslås att ej trafikeras i båda riktningarna. Ny hållplats Landstingshuset inrättas i så fall västerut. Hållplats Polhemsgatan föreslås att ej trafikeras för linje 3. Röda linjer fortsätter dock att trafikera hållplatsen. Hållplats Rödabergsgatan föreslås att ej trafikeras för linje 3. Röda linjer forsätter dock trafikera hållplatsen. Hållplats Fridhemsplan i riktning mot Karolinska sjukhuset föreslås att ej trafikeras för all trafik, sker i samband med ombyggnation av Fridhemsplans hållplats på Drottningholmsvägen. Linje 4 Radiohuset Gullmarsplan Hållplats Wollmar Yxkullsgatan föreslås att ej trafikeras i båda riktningarna för linje 4. Linje 74 forsätter dock trafikera hållplatsen. Hållplats Rosenlundsgatan på Hornsgatan föreslås att ej trafikeras för linje 4. Röd linje fortsätter dock trafikera hållplatsen. Ny hållplats på Rosenlundsgatan i riktning mot Radiohuset inrättas i så fall närmare korsningen Krukmakargatan.

179 35(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Hållplats Ansgariegatan föreslås att ej trafikeras i båda riktningar. Hållplats Banérgatan föreslås att ej trafikeras i båda riktningarna. Linje 76 forsätter dock trafikera hållplatsen. Hållplats Östra station i riktning mot Gullmarsplan föreslås att flyttas fram till efter korsningen Drottning Kristinas väg samt att nuvarande hållplats endast används av ersättningstrafik. Hållplats Fridhemsplan föreslås att flyttas till Drottningholmsvägen. I samband med detta försvinner hållplats Fridhemsplan på S:t Eriksplan för linje 3. Stockholm västerort Linje 152 Bromma flygplats Solna centrum Liljeholmen Linje 154 Liljeholmen Älvsjö station Linje 143 Liljeholmen Älvsjö station Högdalen Busslinje 152 trafikerar parallellt med den numera utbyggda Tvärbanan till Solna centrum/ Solna station. Vid spårutbyggnad är det rimligt att busstrafiken i området påverkas. Resurser bör frigöras och istället användas där de gör större nytta. Med anledning av det övervägs en avkortning av linje 152 till att endast trafikera sträckan Solna centrum Sundbyberg Bromma flygplats alla veckans dagar. Samtidigt skulle linje 154 kunna förlängas till Solna centrum via Västerbron och Kungsholmen samt dras om genom Årstadal. Befintliga hållplatserna Sjöviksbacken, Nybodahöjden samt Liljeholmen tas då bort från linje 154. Dessutom skulle linje 143 kunna kortas av till att trafikera sträckan Årstaberg Högdalen, eftersom dagens linjesträckning inte är optimal ur resenärssynpunkt. Ett antal praktiska saker måste dock redas ut innan detta kan genomföras. Till exempel måste exakt trafikeringsväg för förlängd linje 154 beslutas samt framkomligheten längs den valda vägen säkras. Linje 176 Mörby station Stenhamra Linje 177 Mörby station Skärvik På grund av trängsel föreslås en utökning från 20-minuterstrafik till 15-minuterstrafik i rusningen på vardera linjen, vilket tillsammans ger 7,5-minuterstrafik. Förslaget avser vardagar under normaltidtabell.

180 36(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 301 Brommaplan Skärvik På grund av hög belastning från Brommaplan mot Skärvik vid 14:45 tiden föreslås en ny avgång vid denna tid. Förslaget avser vardagar under norrmaltidtabell. Linje 503 Ulriksdals Wärdshus Östra Bergshamra Linje 505 Solna centrum Järvastaden Linjesträckning och utbud för linjerna 503, 505 och 540 föreslås ses över för att möte det utökade resandebehovet till följd av utveckling av Järvastaden. Ett förslag är att ge nybyggda Järvastaden direktförbindelse med Solna centrum genom att ändra körvägen för linje 505 enligt följande: fram till Sjövägen/Enköpingsvägen oförändrat, därefter vänster till trafikplats Råsta där linjen svänger av mot Järvastaden och fortsätter samma körväg som linje 540 till Ulriksdals station. Efter Ulriksdals station förlängs linjen till Ulriksdals Wärdshus där den ersätter linje 503 i hela dess sträckning och fortsätter till Östra Bergshamra. Linje 503 läggs ner då den ersätts av linje 505. En nackdel med förslaget är att hållplats Råstahem får mindre trafik. Möjliga förslag utreds vidare. Linje 516 Viby Sergels torg Körvägen i city föreslås ändras till att gå via Karolinska sjukhuset och vidare till Odenplan i stället för Sergels torg. Ingen trafik via Sveavägen till Sergels torg. Förslaget kommer att utredas under året. Nattlinje 591 Stockholm C Livgardet/Råby Trafikförvaltningen avser att i samarbete med kommunen göra en översyn av nattlinje 591 för att undersöka möjligheterna att minska restiderna på linjen. Ett förslag är att turen kl från Centralen kortas av vid Kungsängen station måndagfredag klockan då dagtrafik på linje 555 avgår från Kungsängen mot Råby. Ett annat förslag är att linje 591 helt tas bort på delen Kungsängens station Råby och ersätts av ny nattlinje som trafikeras var 60:e minut under den tid som linje 555 inte går. Denna nya nattlinje föreslås trafikera Finnsta som idag inte har någon nattrafik. Anslutning med linje 591 vid Kungsängens station till/från Stockholm. De turer på linje 591 som idag trafikeras till Råby föreslås istället framföras till Livgardet. Det föreslås också att linje 591 framförs via Brunna(Textilvägen) som idag inte har någon nattrafik. En eventuell Förslagen avser alla dagar under helår. Förslagen utreds vidare under den fortsatta processen.

181 37(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Stockholm söderort Det pågår ett arbete med att ta fram ett förbättrat, mer attraktivt, busslinjenät med snabbare förbindelser i viktiga reserelationer i stråket från Tumba i söder till Fittja i norr inom Botkyrka kommun, samt vidare mot Skärholmen i Stockholm stad och Kungens kurva i Huddinge kommun. Förändringsförslagen beskrivs inte i detta dokument utan förankring med kommuner, resenärer samt andra berörda parter sker separat. Linje 71 Slussen Jarlaberg En minskning av turutbudet i morgonrusning vardagar mot Slussen samt vardagseftermiddagar från Slussen övervägs. Idag trafikerar linjen med 6-minuterstrafik från/till Sickla udde respektive 12-minuterstrafik från/till Jarlaberg. Detta förslag övervägs minskas till 7,5- respektive 15-minuterstrafik på grund av ej tillräckligt resandeunderlag. Linje 135 Mälarhöjden Vårberg Trafikering till Sätra Ridskola övervägs med ett fåtal turer vardagseftermiddag och tidig kväll. För detta krävs att nödvändig infrastruktur till exempel en vändplan samt en bredare väg finns på plats samt att bussens framkomlighet säkras. Detta blir en så kallad skaftkörning från ordinarie körväg och påverkar restiden för genomresande resenärer. Trafikförvaltningen fortsätter gärna dialogen med Stockholm stad i frågan. Linje 144 Gullmarsplan Älvsjö station Fruängen En minskning av turutbudet vardagseftermiddagar från Gullmarsplan övervägs. Idag trafikerar linjen med 6-minuterstrafik till Älvsjö respektive 12-minuterstrafik till Fruängen. Detta förslag övervägs minskas till 7,5- respektive 15-minuterstrafik på grund av ej tillräckligt stort resande. Utöver det övervägs en ny sista tur cirka kl helgnätter sträckan Gullmarsplan Älvsjö i syfte att täppa till en lucka i tidtabellen mellan denna linje och nattlinje 791. Linje 147 Liljeholmen Hökmossen Sju nya avgångar för att öka turtätheten cirka kl vardagar övervägs. Linje 152 Bromma flygplats Solna centrum Liljeholmen Linje 154 Liljeholmen Älvsjö station Linje 143 Liljeholmen Älvsjö station Högdalen Busslinje 152 trafikerar parallellt med den numera utbyggda Tvärbanan till Solna centrum/ Solna station. Vid spårutbyggnad är det rimligt att busstrafiken i området påverkas. Resurser bör frigöras och istället användas där de gör större nytta. Med anledning av det övervägs en avkortning av linje 152 till att endast trafikera sträckan Solna centrum Sundbyberg Bromma flygplats alla veckans dagar.

182 38(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Samtidigt skulle linje 154 kunna förlängas till Solna centrum via Västerbron och Kungsholmen samt dras om genom Årstadal. Befintliga hållplatserna Sjöviksbacken, Nybodahöjden samt Liljeholmen tas då bort från linje 154. Dessutom skulle linje 143 kunna kortas av till att trafikera sträckan Årstaberg Högdalen, eftersom dagens linjesträckning inte är optimal ur resenärssynpunkt. Ett antal praktiska saker måste dock redas ut innan detta kan genomföras. Till exempel måste exakt trafikeringsväg för förlängd linje 154 beslutas samt framkomligheten längs den valda vägen säkras. Linje 165 Liljeholmen Farsta centrum Utökad turtäthet från dagens halvtimmestrafik till 20-minuterstrafik övervägs alla veckans dagar fram till cirka kl. 22. Idag börjar halvtimmestrafiken cirka kl. 20 vardagar respektive cirka kl. 19 helger. Linje 172 Skarpnäck Norsborg Det övervägs att linjens kvartstrafik helger förlängs från cirka kl. 17 fram till cirka kl. 19. Linje 188 Gullmarsplan Sköndalsbro Nya avgångar så att dagens halvtimmestrafik ökas till 20-minuterstrafik cirka kl vardagar övervägs. Linje 704 Fruängen Björnkulla För linje 704 övervägs ökad turtäthet från halvtimmes- till kvartstrafik sträckan Huddinge Fruängen cirka kl vardagar. En ny tidigaste avgång från Fruängen cirka kl vardagar övervägs. Linje 726 Tumba station Fridhemsplan För linje 726 övervägs en utvärdering av både linjesträckning och utbud i syfte att bättre anpassa linjen till resenärsunderlaget och dess syfte. En möjlighet är att istället för en linjesträckning till Fridhemsplan låta linjen trafikera till och från Gullmarsplan. En annan möjlighet är att linjen kortas av till att endast trafikera sträckan Fridhemsplan Huddinge sjukhus alternativt Tullinge station.

183 39(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Sundbyberg Trafiköversyn Sundbyberg/Solna Sedan tidigare finns planer på att genomföra en trafiköversyn i Sundbyberg/Solna. Det finns idéer som kommer att utvecklas till planer och därmed konkretiseras till förslag för utvecklandet av trafiken. Linje 152 Bromma flygplats Solna centrum Liljeholmen Linje 154 Liljeholmen Älvsjö station Linje 143 Liljeholmen Älvsjö station Högdalen Busslinje 152 trafikerar parallellt med den numera utbyggda Tvärbanan till Solna centrum/ Solna station. Vid spårutbyggnad är det rimligt att busstrafiken i området påverkas. Resurser bör frigöras och istället användas där de gör större nytta. Med anledning av det övervägs en avkortning av linje 152 till att endast trafikera sträckan Solna centrum Sundbyberg Bromma flygplats alla veckans dagar. Samtidigt skulle linje 154 kunna förlängas till Solna centrum via Västerbron och Kungsholmen samt dras om genom Årstadal. Befintliga hållplatserna Sjöviksbacken, Nybodahöjden samt Liljeholmen tas då bort från linje 154. Dessutom skulle linje 143 kunna kortas av till att trafikera sträckan Årstaberg Högdalen, eftersom dagens linjesträckning inte är optimal ur resenärssynpunkt. Ett antal praktiska saker måste dock redas ut innan detta kan genomföras. Till exempel måste exakt trafikeringsväg för förlängd linje 154 beslutas samt framkomligheten längs den valda vägen säkras. Linje 503 Ulriksdals Wärdshus Östra Bergshamra Linje 505 Solna centrum Järvastaden Linjesträckning och utbud för linjerna 503, 505 och 540 föreslås ses över för att möte det utökade resandebehovet till följd av utveckling av Järvastaden. Ett förslag är att ge nybyggda Järvastaden direktförbindelse med Solna centrum genom att ändra körvägen för linje 505 enligt följande: fram till Sjövägen/Enköpingsvägen oförändrat, därefter vänster till trafikplats Råsta där linjen svänger av mot Järvastaden och fortsätter samma körväg som linje 540 till Ulriksdals station. Efter Ulriksdals station förlängs linjen till Ulriksdals Wärdshus där den ersätter linje 503 i hela dess sträckning och fortsätter till Östra Bergshamra. Linje 503 läggs ner då den ersätts av linje 505. En nackdel med förslaget är att hållplats Råstahem får mindre trafik. Möjliga förslag utreds vidare.

184 40(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Södertälje Trafikområde Södertälje och Nykvarn ingår i trafikupphandling E27. Förfrågningsunderlaget skickas ut under våren. Trolig trafikstart sker sommaren I Södertälje pågår en utredning av signalprioritering av busstrafiken. Arbetet syftar till att öka busstrafikens framkomlighet och på så sätt öka kollektivtrafikens attraktivitet. Trafikförvaltningen ser mycket positivt på att kommunen vill prioritera kollektivtrafiken och förbättra för kollektivtrafikresenärerna. Arbetet är ett samarbete mellan Södertälje kommun och trafikförvaltningen. Linje 755 Astrabacken Södertälje syd En neddragning av utbudet övervägs eftersom resandet på linjen är lågt. Samtidigt övervägs en bättre tidspassning till/från regionaltåg söderifrån. Scania, Södertälje kommun, KTH, Telge Energi, Tom Tits experiment och Trafikförvaltningen planerar att genomföra ett projekt med induktivt driven busstrafik på denna linje. Projektet kan starta hösten 2016 och pågå till december Energimyndigheten delfinansierar projektet. Linje 784 Södertälje centrum Norrvrå Linje 785 Södertälje centrum Mörkö Det övervägs att börja kollektivtrafikförsörja norra Kallfors om den nya vändslingan finns färdig och bussens framkomlighet är säkrad. Om en ombyggnation av vändslingan vid Stensta kommer till, övervägs det även att sluta trafikera ute på stora vägen och istället alltid använda vändslingan. Detta skulle öka trafiksäkerheten och är viktigt bland annat för att det handlar om en plats som många barn rör sig på. Linje 787 Södertälje centrum Överenhörna kyrka En ny tidigaste avgång cirka kl från Södertälje centrum övervägs vardagsmorgnar i syfte att passa första pendeltåget från Stockholm. Även att trafikera slingan vid hållplats Malmsjöbadsvägen hela året och inte bara sommartid övervägs.

185 41(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Tyresö I händelse av att Stockholms stad öppnar ett nytt busskörfält över Johanneshovsbron kommer framkomligheten för nuvarande direktbussar att förbättras avsevärt. Trafikförvaltningen avser att i samråd med Nobina som övertar ansvaret för Tyresö och Haningetrafiken från sommaren 2015 analysera de tidtabellsjusteringar som blir möjliga av en sådan framkomlighetsförbättring. Linje 805 Gullmarsplan Tyresö Brevik ( Ällmora) Linje 819 Tyresö centrum Fornudden Linje 819 föreslås förlängas från Tyresö centrum till Tyresö Brevik och bli Brevikhalvöns nya hela dagen linje. Samtidigt övervägs linje 805 läggas ned. Hållplatser på dagens linje 805 sträckan Tyresö centrum Gullmarsplan tappar det utbud som idag finns i motrusningsriktning under rusningsperioderna. Det gäller hållplatserna Solkraftsvägen, Hanviken, Strandkyrkogården, Norra Sköndal och Gullmarsplan. Här finns dock linjerna 806, 807, 818, 822, 823 och 840 kvar. Att förändra kollektivtrafiken på Brevikshalvön till att det i huvudsak blir linje 819 istället för linje 805 som trafikerar är ett led i att knyta ihop de östra och västra delarna av Tyresö kommun med varandra utan bussbyte. Direktlinjerna till/från Tyresö Brevik mot centrala Stockholm kommer att finns kvar. Turtätheten för kunder som reser till och från Brevikshalvön minskar från 40- till 60- minuterstrafik mitt på dagen. Förändringen beräknas minska antalet byten samt öka resandet. Linje 812 Stockholm C Tyresö centrum Det övervägs att linjen får ett suffix och istället blir linje 812C. Detta i syfte att genom linjenumreringen förtydliga att linjen kör till och från Stockholm city. Turtätheten föreslås dessutom minskas från 4- till 5-minuterstrafik under morgonen samt från 12- till 14-minuterstrafik under eftermiddagen, på grund av ökad fordonskapacitet. Linje 813 Stockholm C Nyfors Det övervägs att linjen får ett suffix och istället blir linje 813C. Detta i syfte att genom linjenumreringen förtydliga att linjen kör till och från Stockholm city. Turtätheten föreslås samtidigt minskas från 4- till 5-minuterstrafik under morgonen samt från 12- till 14-minuterstrafik under eftermiddagen, på grund av ökad fordonskapacitet.

186 42(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 816 Gullmarsplan Tyresö strand Linje 824 Handenterminalen Tyresö centrum Linje 816 kortas av och trafikerar endast till/från Tyresö centrum. Delen Tyresö centrum Tyresö strand övertas istället av linje 824 som förlängs och övertar kollektivtrafikförsörjningen av Tyresö strand (Strandängarna). Turutbudet bibehålls dock. Även linje 814 som trafikerar till/från Strandängarna i rusningstid finns kvar. Detta förändringsförslag är ett led i att knyta ihop de östra och västra delarna av Tyresö kommun med varandra utan bussbyte. Förändringen beräknas minska antalet byten samt öka resandet. Delsträckan Ekstubben Tyresö C på linje 816 får dessutom en utökning från en till två turer per timme under mellantrafiktid och tidig vardagskväll samt under helger cirka kl Linje 818 Stockholm C Brandbergen Det övervägs att linjen får ett suffix och istället blir linje 818C. Detta i syfte att genom linjenumreringen förtydliga att linjen kör till och från Stockholm city. Linjen föreslås även angöra hållplats Norra Sköndal i båda riktningar. Detta för att avlasta övriga linjer till/från Stockholm city samt för att bli ett komplement till linjerna 806, 807, 822 och 823 på gemensam sträcka. Linje 821 Tyresö centrum Nacka sjukhus Turtätheten föreslås minskas från 40- till 60-minuterstrafik mitt på dagen, på grund av lågt resande. Linje 840 Handenterminalen Nacka strand Linje 840 föreslås få ett nytt hållplatsstopp och börja stanna vid hållplats Grindstugan. Dessutom föreslås linjen stanna vid hållplats Antennvägen istället för hållplats Radiovägen. Det sistnämnda ger ett jämnare avstånd mellan hållplatserna. Linjen stannar inte vid samtliga hållplatser i syfte att erbjuda kortare restid. Linje 847 Västerhaninge station Ösmo centrum ( Nynäshamn) Turtätheten föreslås minskas från 60- till 120-minuterstrafik mitt på dagen, på grund av lågt resande. Linje 872 Gullmarsplan Tyresö centrum SL:s stomlinjenät är ett grovmaskigt nät av linjer som möjliggör resor mellan i princip samtliga kommuncentrum i Stockholms län och centrala Stockholm. Samtliga spårtrafikslinjer ingår i stomlinjenätet, men även såväl parallella som tvärgående busslinjer

187 43(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) ingår. För att kunna urskilja vilka busslinjer det gäller, har SL valt att trafikera dessa linjer med blå bussar. Tanken är att alla resenär ska veta att de, när de stiger på en stomlinje, reser snabbaste vägen till ett kommuncentrum. Mellan centrala Stockholm och Tyresö centrum går idag stomlinje 872, 873 och 875. Stomlinjerna 873 och 875 tar resenären direkt mellan centrala Stockholm och Tyresö. Däremot går inte linje 872 snabbaste vägen till/från Tyresö centrum, utan tar en omväg i Tyresö innan den når centrum. Med anledning av detta hör denna linje inte hemma i stomlinjenätet. Med det som bakgrund kommer linje 872 att bli vanlig linje 802 och köras av röda bussar. Det innebär också att linjen kommer börja trafikera hållplats Nyboda skola. Turtätheten föreslås samtidigt minskas från 4- till 5-minuterstrafik under både morgon och eftermiddag, samt från 15- till 20-minuterstrafik mitt på dagen. Förändringen genomförs på grund av ökad fordonskapacitet samt lågt resande. Förändringen ger dessutom kunderna fler resmöjligheter till Nyboda skola. Linje 873 Gullmarsplan Nyfors Linje 875 Gullmarsplan Tyresö kyrka Turtätheten föreslås minskas från 4- till 5-minuterstrafik under både morgon och eftermiddag, samt från 15- till 20-minuterstrafik mitt på dagen. Förändringen genomförs på grund av ökad fordonskapacitet. Täby Linje 526 Edsberg Sergels torg Linje 526X Edsberg Sergels torg Linje 607 Danderyds sjukhus Sollentuna station Karolinska sjukhuset Linje607 är idag väldigt lång och därmed störningskänslig. Därför föreslås att den kortas av och endast trafikerar sträckan Sollentuna station Danderyds sjukhus. Enligt förslaget tas sträckan Karolinska sjukhuset Sollentuna station över av linje 526. Alla avgångar på linje 526, förutom några i morgonrusningen, förlängs till Odenplan. Nytt nummer 526X på gamla 526 från Edsberg trafikerar mellan samma slutstationer men ej via Sollentuna station. Körvägen i city föreslås ändras till att trafikera via Karolinska sjukhus gå till Odenplan istället för Sergels torg. Förslaget innebär att linjen inte kommer att trafiekravia Sveavägen till Sergels torg. Förslaget kommer att utredas vidare.

188 44(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 610X Danderyds sjukhus Täby kyrkby Vallentuna (NY) Linje 611 Danderyds sjukhus Täby kyrkby Linje 616 Täby centrum Erikslund (Täby kyrkby) Linje föreslås 611 kortas av och trafikera sträckan Danderyds sjukhus Täbyvägen och Östra Byle trafikeras istället tätare med linje 616. Ny linje 610 X föreslås ersätta linje 611 från Östra Byle i rusningsriktningen och med samma körväg som linje 610 till Danderyd för att snabba upp restiden. Linje 616 föreslås bli huvudlinje att trafikera Östra Byle vilket ger fler turer hela vägen till Östra Byle men ej trafikera hållplats Runslingan för att snabba upp resan. Konsekvenserna vid genomförande av förslag blir att Sträckan Täbyvägen Danderyds sjukhus får jämnare belastning på avgångarna och minimerar risk för ståplats. Linjen trafikerar där flest resande finns mellan Täbyvägen Danderyds sjukhus. Vidare får resande Östra byle Miklagårdsvägen som ska till Enebyberg bussbyte. Resande Östra byle Miklagårdsvägen som ska till Danderyds sjukhus får snabbare förbindelse rusningsriktningen och övrig tid ett bussbyte (väldigt få resande dagtid). Det blir samtidigt fler turer som fortsätter till/från Östra Byle med linje 616 som då får fler direktförbindelser till/från Täby centrum. Resande från hållplats Runslingan samt Jarlabankesbro får bussbyte för resa till Täby centrum. Linje 621 (Danderyds sjukhus ) Åkersberga Norrtälje Sträckan Åkersberga-Danderyds sjukhus föreslås tas bort från linjen och utbudet från den delen istället läggs på sträckan Åkersberga Norrtälje. Ett förslag är att de sena kvällsturerna även trafikerar Östanå färjeläge. Under vintertidtabell måndag fredag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och och från Åkersberga ca kl och Under sommartidtabell lördag söndag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och från Åkersberga ca kl Under samtliga tidtabellsperioder lördag söndag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och från Åkersberga ca kl

189 45(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 612 Danderyd Hägernäs Arninge (ny) Linje 615 Täby centrum Arninge ( Ullna) Linje 629 Danderyds sjukhus Åkersberga station Linje 629 är idag lång och har många olika syften. Boendes i Svinninge behöver byte för att åka snabbt in till city. Förslaget är att linje 629 går mellan Åkersberga Kulla vägskäl via motorvägen till Danderyds sjukhus i rusningsriktningen, övrig tid vänder linjen vid Kulla vägskäl där anslutning sker till linje 670. Förutsätter att föreslagna förändringar på linje 612 och 615 genomförs. Linje 615 föreslås att förlängas och ersätta linje 629 mellan Arninge Rydbo - Kulla vägskäl (går även enstaka turer till/från Svinninge för elever i Rydbo skola som då får direktförbindelse). En ny linje 612 föreslås ersätta linje 629 mellan Danderyd Hägernäs Arninge och kan då trafikera Ullna strand som får direktförbindelse med Danderyd. Linje 624 Danderyds sjukhus Åkersberga Linje 624C Stockholm Åkersberga Linje 624C föreslås utgå på eftermiddagarna till följd av lågt resande och avgångarna ersätts med tätare turer på linje 624. Detta ger en jämnare belastning på linjen och tunnelbanan trafikeras inte med parallell trafik. Förslaget behöver analyseras vidare med avseende på de planerade förändringarna av trängselskatten. Upplands-Bro Kontinuerlig översyn av befintligt utbud med avseende på trängsel för eventuella justeringar i utbud. Nattlinje 591 Stockholm C Livgardet/Råby Trafikförvaltningen avser att i samarbete med kommunen göra en översyn av nattlinje 591 för att undersöka möjligheterna att minska restiderna på linjen. Ett förslag är att turen kl från Centralen kortas av vid Kungsängen station måndagfredag klockan då dagtrafik på linje 555 avgår från Kungsängen mot Råby. Ett annat förslag är att linje 591 helt tas bort på delen Kungsängens station Råby och ersätts av ny nattlinje som trafikeras var 60:e minut under den tid som linje 555 inte går. Denna nya nattlinje föreslås trafikera Finnsta som idag inte har någon nattrafik. Anslutning med linje 591 vid Kungsängens station till/från Stockholm. De turer på linje 591 som idag trafikeras till Råby föreslås istället framföras till Livgardet. Det föreslås också att linje 591 framförs via Brunna(Textilvägen) som idag inte har någon nattrafik. En eventuell

190 46(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Förslagen avser alla dagar under helår. Förslagen utreds vidare under den fortsatta processen. Upplands Väsby Linje 531 Upplands Väsby station Brunnby Vik ( Bergby) En ny dubbeltur förseslås dagtid Upplands Väsby Skepptuna. Förslaget avser vardagar under helår. Linje 524 Upplands Väsby station Arninge Tre nya turer kvällstid föreslås på sträckan Upplands Väsby Vallentuna. Förslaget avser lördag och söndag under helår. Linje 533 Upplands Väsby station Rotebro station Ytterligare en dubbeltur föreslås att införas kvällstid för att förlänga 15-minuterstrafiken. Förslaget avser vardagar helår. Linje 537 Upplands Väsby station Infra City En ny avgång i varje riktning föreslås till följd av att avgången från Upplands Väsby idag är högt belastad. Förslaget avser vardagar under normaltidtabell. Linje 534 Upplands Väsby station Infra City Linje 536 Upplands Väsby station Bollstanäs Linje 545 Upplands Väsby station Bollstanäs Ytterligare en sen avgång föreslås natt mot måndag-fredag från Bollstanäs respektive Infra City. Förslaget avser helår. Linje 535 Upplands Väsby station Väsby centrum Ytterligare dubbeltur föreslås på lördag och söndag för att tidigarelägga 30- minuterstrafiken på helgerna. Förslaget avser helår. Linje 565X Cityterminalen Johanneslund Linjen föreslås trafikera till/från Intra City även under sommartidtabell. Förslaget avser vardagar. Linje 565X föreslås även förlängas till/från Järva krog, som linje 565 redan gör. Ändringen avser vardagar under normaltidtabell.

191 47(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 565 Brunnby Vik Sergels torg Förslag finns om att byta slutdestination från Brunnby vik till Skälby (industriområdet). Förslaget behöver ej genomföras om uppställningsplats för paus ordnas vid Brunnby Vik. Förslaget avser vardagar helår. Linje 568 Upplands Väsby station Löwenströmska sjukhuset Fler avgångar föreslås kvällstid mån-fre samt förmiddag och kväll lördag och söndag. Förslaget avser helår Linje 577 Märsta station Upplands Väsby station Föreslag att turerna med linje 577 dras via Skoby. Förslaget kräver att vändplats färdigställs vid Skoby. Förslaget avser alla dagar under helår. Vallentuna Linje 610X Danderyds sjukhus Täby kyrkby Vallentuna (NY) Linje 611 Danderyds sjukhus Täby kyrkby Linje 616 Täby centrum Erikslund (Täby kyrkby) Linje föreslås 611 kortas av och trafikera sträckan Danderyds sjukhus Täbyvägen och Östra Byle trafikeras istället tätare med linje 616. Ny linje 610 X föreslås ersätta linje 611 från Östra Byle i rusningsriktningen och med samma körväg som linje 610 till Danderyd för att snabba upp restiden. Linje 616 föreslås bli huvudlinje att trafikera Östra Byle vilket ger fler turer hela vägen till Östra Byle men ej trafikera hållplats Runslingan för att snabba upp resan. Konsekvenserna vid genomförande av förslag blir att Sträckan Täbyvägen Danderyds sjukhus får jämnare belastning på avgångarna och minimerar risk för ståplats. Linjen trafikerar där flest resande finns mellan Täbyvägen Danderyds sjukhus. Vidare får resande Östra byle Miklagårdsvägen som ska till Enebyberg bussbyte. Resande Östra byle Miklagårdsvägen som ska till Danderyds sjukhus får snabbare förbindelse rusningsriktningen och övrig tid ett bussbyte (väldigt få resande dagtid). Det blir samtidigt fler turer som fortsätter till/från Östra Byle med linje 616 som då får fler direktförbindelser till/från Täby centrum. Resande från hållplats Runslingan samt Jarlabankesbro får bussbyte för resa till Täby centrum.

192 48(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Vaxholm Linje 670 Stomlinje Stockholm Vaxholm Förändringen av trängselskatten kan komma att innebära risk för att antalet sittplatser inte räcker till. Fler avgångar kommer att sättas in händelse av att detta inträffar eftersom linjen trafikerar motorväg. Linje 689 Tynningö Förra året övervägdes att se över Tynningöbornas resande, både resandet mot Värmdösidan och resandet mot Vaxholmsidan. Ett ökat samarbete och en dialog inleddes då mellan trafikförvaltningen, Vaxholm stad, Värmdö kommun, Trafikverket och SL:s trafikutövare i närområdet och på Tynningö. Ett förslag som uppkom var att låta några avgångar på ö-linje 689 gå över till Norra Lagnö på prov. Detta skulle ge ett förbättrat byte för resenärer mot Värmdö-sidan på morgonen samt för resenärer från Värmdö på eftermiddagen. På grund av ombyggnationen av Höganäs brygga under 2014/2015 stannade dock dessa idéer. Om tankarna tas upp igen under året kommer de att samrådas med öbor och övriga intressenter i god tid. Framförallt intressant som första steg är att låta två eftermiddagsavgångar gå över till Norra Lagnö. Detta i syfte att förbättra framförallt för ungdomar som går i skolan i Värmdö kommun, men även för arbetspendlare. Värmdö Förändringen av trängselskatten kan komma att innebära risk för att antalet sittplatser inte räcker till. Fler avgångar kommer att sättas in på linjerna som trafikerar motorväg i händelse av att detta inträffar regelbundet. Linje 420 Slussen Gustavsbergs centrum Dagens 20-minuterstrafik övervägs minskas till halvtimmestrafik i morgonrusning vardagar på grund av begränsat resandeunderlag. Linje 423 Slussen Gustavsbergs Lugnet För linje 423 övervägs en ny tidigare tur från Slussen eftermiddagar vardagar, cirka kl , i syfte att underlätta för skolresor. Utöver detta övervägs en förlängning av morgonens första tur så att den skulle starta i Styrmannen och på så sätt förenkla linjens tidtabell. Linje 425 Slussen Gustavsbergs Lugnet Utbudet övervägs utökas från 12- till 10-minuterstrafik i den högsta rusningstoppen vardagsmorgnar.

193 49(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Dagens halvtimmestrafik dagtid vardagar övervägs minskas till timmestrafik fram till cirka kl från Slussen samt från Lugnet fram till cirka kl. 15 på grund av lågt resandeunderlag. Linje 420 Slussen Gustavsbergs centrum Linje 425 Slussen Gustavsbergs Lugnet Ett alternativt upplägg till ovanstående skulle kunna vara att linje 420 får ny trafik dagtid och kvällar vardagar. Detta innebär att linjen går från att vara en enkelriktad rusningslinje till att bli en heldagslinje vardagar. Linje 420 får timmestrafik i båda riktningar cirka kl respektive cirka kl Samtidigt skulle trafiken på linje 425 reduceras med motsvarande. Förslaget innebär att motorvägslinjen 425 minskas och resurserna istället läggs på linje 420 genom centrala Nacka. Detta ger en koppling till kommande förlängning av Tvärbanan vid Sickla station. För att denna förändring ska vara genomförbar behövs samtidigt en förlängning av linje 420 till Gustavsbergs Lugnet dag- respektive kvällstid. Förslaget återfanns redan förra året, detta är endast en mindre justering av det förslaget. Linje 428/428X Gustavsbergs centrum/slussen Björkviks brygga Resandet på vissa turer till respektive från Slussen är väldigt lågt. Med anledning av det övervägs att turen cirka kl från Slussen istället utgår från Gustavsbergs centrum, samt att turen cirka kl från Björkviks brygga till Slussen istället går till Gustavsbergs centrum såsom närliggande avgångar gör. Linje 429/429X Gustavsbergs centrum/slussen Idalen Resandet på vissa turer till respektive från Slussen är väldigt lågt. Med anledning av det övervägs att de två förmiddagsturerna från Slussen istället utgår från Gustavsbergs centrum, samt att turen cirka kl från Idalen till Slussen istället går till Gustavsbergs centrum såsom närliggande avgångar gör. Samtidigt övervägs en ny tidigaste avgång söndagsmorgnar i syfte att få söndagstidtabellen att mer likna lördagens tidtabell. Linje 430/430X Gustavsbergs centrum/slussen Eknäs brygga Resandet på vissa turer till respektive från Slussen är väldigt lågt. Med anledning av det övervägs att turen cirka kl från Slussen istället utgår från Gustavsbergs centrum, samt att turerna cirka kl från Eknäs brygga till Slussen istället går till Gustavsbergs centrum. Samtidigt övervägs en ny tidigaste avgång söndagsmorgnar i syfte att få söndagstidtabellen att mer likna lördagens tidtabell.

194 50(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 433 Slussen Byns gård En ny tur cirka kl från Slussen vardagar samt en ny tur cirka kl. 20 från Byns gård vardagar övervägs under normaltidtabellen. Dessutom övervägs två nya avgångar från Slussen för att jämna ut turintervallet kvällstid vardagar sommartid. Linje 434 Slussen Överby Avgången cirka kl från Slussen vardagar sommartid övervägs att förlängas från Byns gård till Sollenkroka. Dessutom övervägs en ny sen tur från Sollenkroka till Slussen natt mot lördag, söndag och helgdag cirka kl Linje 435/435C Hemmesta Slussen/Stockholm C Tre nya avgångar övervägs vardagsmorgnar på linje 435 till Slussen. En översyn av utbudet på linje 435C övervägs i syfte att erbjuda resenärerna till Värmdölandet det trafikutbud som gynnar flest resenärer. Resandestatistiken fortsätter att tyda på att det är svårare att få många resenärer på citylinjerna från Cityterminalen än till Cityterminalen. Därför kan delar av trafikutbudet behöva flyttas från linje 435C till 435 eller till någon annan av direktlinjerna till Värmdölandet på vardagseftermiddagen. Linje 436 Slussen Saltarö En ny avgång för att jämna ut turintervallet eftermiddag/ tidig kväll från Slussen vardagar övervägs sommartid. Linje 437 Slussen Siggesta Lillsved För linje 437 övervägs att avgången som startar i Kolvik cirka kl lördagar förlängs från Slussen. Dessutom övervägs en förlängning till Slussen av turen som avgår Lillsved cirka kl söndagar. Dessa två förändringsförslag gäller normaltidtabellen. Sommartid övervägs att avgången vardagar cirka kl. 11 från Lillsved förlängs till Slussen. Linje 438 Slussen Kalvsviks brygga Förändringar övervägs söndagar under normaltidtabellen. Det gäller dels en förlängning av avgången cirka kl från Boda brygga till Slussen, dels en förlängning av avgångarna cirka kl respektive kl från Slussen. På lördagar övervägs avgången cirka kl från Kolvik förlängas från Slussen.

195 51(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Sommartid övervägs avgången vardagar cirka kl från Kolvik att förlängas från Slussen. Linje 445 Slussen Gustavsbergs centrum Linjen övervägs kortas av vid Sandholmsvägen och endast trafikera sträckan Slussen Sandholmsvägen. Som turintervallen ligger idag, blir linje 445 överflödig på delsträcka, vilket också bekräftas av resandestatistiken. Det är väldigt få som reser till/från Gustavsbergs centrum på denna linje. Resenärer på sträckan Sandholmsvägen Eriksvik hänvisas till linje 421, 422 och 441. Resenärer på sträckan Kihls gård Insjön hänvisas till linje 422. Resenärer på sträckan Lagnövägen Gustavsbergs centrum hänvisas till linje 420, 422 och 425. Det finns en annan möjlighet och det är att korta av linje 445 så att den endast trafikerar sträckan Slussen Insjön. Men då krävs att Nacka kommun ordnar en vändslinga för bussen i Insjön. Den tredje möjligheten som övervägs är att minska antalet turer till/från Gustavsbergs centrum. Linjen skulle då endast trafikera från Gustavsbergs centrum under eftermiddagsrusningen samt till Gustavsbergs centrum i morgonrusningen. Det innebär att kvälls- och dagturerna till/från Gustavsbergs centrum försvinner. Linjen har idag ingen trafik alls helger. Linje 461 Hemmesta Evlinge Ramsdalen Morgonturen på linje 461 cirka kl från Evlinge går exakt samtidigt som kommunens upphandlade skolskjutsar. Det visar sig i resandestatistiken, då resandet på SL-avgången i princip är obefintligt. Med anledning av att detta är slöseri med skattepengar, bör denna SL-tur tas bort helt. Linje 467 Gustavsbergs centrum Brunn Brunn har idag högt turutbud jämfört med andra liknande platser i länet. Dessutom är resandet lågt. Detta medför att flera utbudsminskningar övervägs. Dels övervägs en minskning av dagens halvtimmestrafik dagtid cirka kl samt kvällstid till timmestrafik. Dels övervägs en minskning av helgutbudet från halvtimmes- till timmestrafik. Sist övervägs en minskning av utbudet vardagseftermiddagar från kvarts- till halvtimmestrafik från Gustavsbergs centrum. Samtidigt övervägs dock en ny avgång cirka kl från Brunn vardagar i syfte att underlätta för skolresor.

196 52(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 474 Slussen Hemmesta Idag finns vissa tider på dygnet kortturer sträckan Slussen Gustavsbergs centrum. Vardagar cirka kl. 8-9 övervägs dessa tas bort från Slussen och cirka kl från Gustavsbergs centrum på grund av för lågt resande. Det innebär att det blir 10- minuterstrafik dessa tider längs linjens hela sträckning. Elva nya avgångar sommartid övervägs, från Mölnvik mot Slussen i morgonrusning respektive från Slussen till Mölnvik vardagseftermiddagar. Förlängd 10-minuterstrafik i båda riktningar övervägs helger helår, vilket innebär 10- minuterstrafik fram till cirka kl från Slussen samt fram till cirka kl mot Slussen. Förlängd 10-minuterstrafik fram till cirka kl från Hemmesta vägskäl övervägs vardagskvällar under normaltidtabellen. Dessutom övervägs tidigare trafikstart vardagar helår. Första avgång från Hemmesta skulle då avgå vid cirka kl och första avgång från Slussen vid cirka kl Linje 480C Stockholm C Mölnvik Då resandestatistiken fortsätter att tyda på att det är svårare att få många resenärer på citylinjerna från Cityterminalen än till Cityterminalen, övervägs en minskning av utbudet på denna city-linje på vardagseftermiddagen. På morgonen fyller city-linjerna en viktig funktion, dels för att avlasta Slussenterminalen, dels för att erbjuda resenärerna i Nacka och Värmdö en alternativ destination. Dock övervägs enstaka senaste morgonavgångar mot city på linjen tas bort på grund av för lågt resande. Linje 492 Stockholm C Hemmesta Linje 422 Slussen Gustavsbergs Lugnet Linje 433 Slussen Byns gård Linje 474 Slussen Hemmesta Det övervägs att ta bort de två första avgångarna cirka kl från Hemmesta respektive kl från Byns gård på linje 492 och istället införa motsvarande avgångar på linje 422, 433 samt 474. Det övervägs också en överflyttning av avgången cirka kl helger på linje 492 från Hemmesta vägskäl till att istället bli motsvarande avgångar på linje 422 respektive 474.

197 53(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Österåker Linje 612 Danderyd Hägernäs Arninge (ny) Linje 615 Täby centrum Arninge ( Ullna) Linje 629 Danderyds sjukhus Åkersberga station Linje 629 är idag lång och har många olika syften. Boendes i Svinninge behöver byte för att åka snabbt in till city. Förslaget är att linje 629 går mellan Åkersberga Kulla vägskäl via motorvägen till Danderyds sjukhus i rusningsriktningen, övrig tid vänder linjen vid Kulla vägskäl där anslutning sker till linje 670. Förutsätter att föreslagna förändringar på linje 612 och 615 genomförs. Linje 615 föreslås att förlängas och ersätta linje 629 mellan Arninge Rydbo - Kulla vägskäl (går även enstaka turer till/från Svinninge för elever i Rydbo skola som då får direktförbindelse). En ny linje 612 föreslås ersätta linje 629 mellan Danderyd Hägernäs Arninge och kan då trafikera Ullna strand som får direktförbindelse med Danderyd. Linje 624 Danderyds sjukhus Åkersberga Linje 624C Stockholm Åkersberga Linje 624C föreslås att utgå på eftermiddagarna till följd av lågt resande och avgångarna ersätts med tätare turer på linje 624. Detta ger en jämnare belastning på linjen och tunnelbanan trafikeras inte med parallell trafik. Förslaget behöver analyseras vidare med avseende på de planerade förändringarna av trängselskatten. Linjenätsomläggning Åkersberga Det planeras en mer omfattande linjenätsomläggning i Österåker/Åkersberga. Det nya linjenätet innebär bland annat att ringlinjerna läggs om eftersom det är svårt att få bra passningar till/från tåg med dessa. Förändringen är förankrad med kommunen. Omläggningen kräver att kommunen bygger om vändslingan vid Murkelvägen. Nedan beskrivs hur linjerna i Åkersberga påverkas av en linjeomläggning. Linje 620 Åkersberga station Norrtälje Linje 621 (Danderyds sjukhus ) Åkersberga Norrtälje Linje 626 Danderyds sjukhus Åkersberga Ljusterö Nobina och Arriva föreslås justera tiderna för linjerna linje 620, 621 och 626. Detta föreslås införas december 2015.

198 54(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Linje 620 Åkersberga station Norrtälje Linjen föreslås att få ett utökat turutbud för att stärka upp sträckan Norrtälje Åkersberga samt även Bergshamra/Riala får ett bättre utbud framförallt kvällstid. Ändringen avser samtliga dagar under helår. Under vintertidtabellen måndag fredag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och och från Åkerberga ca kl * och Under sommartidtabellen måndag fredag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och och från Åkerberga ca kl * och *ersätter den tur som idag går som ringlinje tillbaka till Åkersberga. Under samtliga tidtabellsperioder förselås nya turer: Från Norrtälje ca kl och från Åkerberga ca kl Linje 621 (Danderyds sjukhus ) Åkersberga Norrtälje Sträckan Åkersberga Danderyds sjukhus föreslås tas bort från linjen och utbudet från den delen istället läggs på sträckan Åkersberga Norrtälje. Ett förslag är att de sena kvällsturerna även trafikerar Östanå färjeläge. Under vintertidtabell måndag fredag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och och från Åkersberga ca kl och Under sommartidtabell lördag söndag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och från Åkersberga ca kl Under samtliga tidtabellsperioder lördag söndag föreslås nya turer: Från Norrtälje ca kl och från Åkersberga ca kl Linje 622 och 622X Åkersberga station Skärgårdsstad Linje 622, 622X samma sträckning som idag. Linje 623 Åkersberga station Murkelvägen Linje 633 Åkersberga station Margretelund Linje 633 ersätts av en genomgående linje 623 som då vänder vid Murkelvägen och kan då anpassas och få bättre passningar till/från Roslagsbanan. En negativ konsekvens är att hållplatserna Skånsta och Storvreten får glesare trafik till/från Åkersberga.

199 55(55) Trafikavdelningen PM Version Diarienummer SL Infosäk. klass K1 (Öppen) Bilaga 1, Årshjul för trafikförändringar

200 SLL Trafikförvaltningen Stockholm den 12/ Offertnummer Keolis förslag till sommartidtabell samt hösttidtabell 2015 i avtalsområde E22 Härmed överlämnas vårt förslag till trafik för nytt linjenät i Innerstaden och Lidingö (E22), körtiderna baseras på de delsträckor som idag trafikeras av andra linjer än förslaget. På de linjer som ej förändras har som vanligt en genomgång av körtider baserat på tidigare data och erfarenheter. Ett nytt linjenät gör det möjligt att se över numreringen och där finns det önskemål om att 40- serien ska användas till framtida spårtrafik. Förändringarna sker på det röda nätet där vi försöker ändra så lite som möjligt. De sträckor som idag trafikeras av en linje ska så långt det är möjligt behålla linjenumret. Där detta inte är möjligt har det historiska vägt tungt, se bilaga 3. Vårt förslag: Linje 1 Linje 2 En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 2. En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 2. Linje 3 Linje 4 En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 2. En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 2.

201 Linje 5/50 Linje 40 Linje 42 Linje 43 Linje 44 Linje 49 Linje 52 Ny linje, startar som röd linje 50 med avsikt att konverteras till stomlinje 5, se kartor Utgår ersätts av andra linjer, se kartor. Utgår, se linje 72 och kartor. Utgår ersätts av andra linjer, se kartor. Utgår ersätts av andra linjer, se kartor.. Utgår ersätts av andra linjer, se kartor. Utgår ersätts av andra linjer, se kartor. Linje 53 Delvis ny linjesträckning behåller linje 53 trafik mellan Slussen Finnberget, se kartor. Linje 54 Ny linjesträckning kombination av linje 40, 52 och 62, se kartor. Linje 55 Linje 56 Linje 57 Delvis ny linjesträckning, övertar stora delar av linje 59 trafik, se kartor. Ny linjesträckning - övertar stora delar av linje 49 trafik, se kartor. Ny linjesträckning - övertar stora delar av linje 43 och 59 trafik, se kartor. Linje 58 Nytt linjenummer på linje 48. Linje 59 Linje 61 Delvis ny linjesträckning kombination av linje 53, 56 och 59, se kartor. Ny linje, se kartor. Linje 65 Delvis ny linjesträckning behåller trafiken mellan Centralen Skeppsholmen, se kartor.

202 Linje 66 Ny linjesträckning via Hornstull, se kartor. Linje 69/69K Delvis ny linjesträckning övertar linje 65 trafik mellan Centralen Odenplan, se kartor. Linje 67 Linje 72 Linje 73 Linje 74 Linje 76 Linje 77 Linje 91 Linje 93 Linje 94 Linje 96 Linje 201 Linje 202 Ny linjesträckning övertar linje 44 trafik mellan Östra station Skansen och linje 70 trafik mellan Frösundavik Odenplan, se kartor. Ny linjesträckning - en kombination av linje 42 och linje 72, se kartor. Ny linjesträckning från 14 december. En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 2. En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 2. En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 2. En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 2. Ny linje övertar linje 53 nattrafik mellan Slussen Henriksdalsberget, kör även via Sofia, se kartor. En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 2. Ny linjesträckning på Södermalm, se kartor. En översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 4 Linjen utgår

203 Linje 203 Ny linjesträckning, se bilaga 4 Linje 204 Samma trafikering som 13/14 Linje 205 Samma trafikering som 13/14 Linje 206 Ny linjesträckning, se bilaga 4 Linje 207 Ny linjesträckning, se bilaga 4 Linje 211 Samma trafikering som 13/14 Linje 212 Samma trafikering som 13/14 Linje 221 Ny linjesträckning via Lidingö Centrum och en översyn av frekvensen har gjorts, se bilaga 4 Linje 222 Samma trafikering som 13/14 Linje 225 Samma trafikering som 13/14 Linje 233 Linjen utgår Linje 282 Samma trafikering som 13/14 Linje 291 Samma trafikering som 13/14 Linje 292 Samma trafikering som 13/14 Linje 921 Samma trafikering som 13/14 Linje 923 Samma trafikering som 13/14

204 Tidtabeller Linje 1: Stora Essingen-Frihamnen Turtäthet Vardag 05:00 05:30 06:00 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 5,5 5, ,5 5,5 5, Lördag 05:00 05:30 06:00 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Söndag 05:00 05:30 06:00 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Vardag sommar 05:00 05:30 06:00 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 7,5 7,5 10 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7, Lördag sommar 05:00 05:30 06:00 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Söndag sommar 05:00 05:30 06:00 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Linje 2: Sofia-Nortull Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 5,5 5,5 6,5 6,5 6,5 6,5 5,5 5,5 5, :15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 7,5 7,5 7,5 9,5 9 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7, :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Linje 3: Södersjukhuset-Karolinska sjukhuset Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:25 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :25 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :25 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: ,5 7,5 7,5 7,5 9,5 9 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7, :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

205 Linje 4: Gullmarsplan-Radiohuset Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:00 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 4,5 4, ,5 4,5 4,5 4, :00 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :00 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :00 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:15 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :00 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:15 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 7,5 7,5 7,5 7, :00 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:15 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 7,5 7,5 7,5 7, Linje 5/50: Moa Martinsons torg-stora Lappkärrsberget Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: ,5 7,5 7,5 10 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7, :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: På helger och vardagar efter klockan 22 går bara varannan tur till Lektorsstigen, övriga vänder vid Roslagstull. Linje 53: Finnberget-Fridhemsplan Turtäthet Vardag 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 02: Söndag 05:15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Vardag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 02: Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 02:

206 Linje 54: Reimersholme-Tegeluddsvägen Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:30 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:30 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:30 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 55: Sofia-Karolinska sjukhuset Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 56: Stora Essingen-Fredhäll Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:00 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

207 Linje 57: Tanto-Hjorthagen Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 59: Fredhäll-Norra Hammarbyhamnen Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 61: Moa Martinssons torg-ruddammen Turtäthet Vardag Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:30 Turtäthet Lördag Tidsperiod Turtäthet 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22: :30 00:30 Söndag Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 Turtäthet :30 Vardag sommar Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:30 Turtäthet Lördag sommar Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:30 Turtäthet Söndag sommar Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:30 Turtäthet

208 Linje 65: Skeppsholmen-Cityterminalen Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 66: Reimersholme-Sofia Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 67: Frösundavik-Skansen Turtäthet Solna Karlaplan Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Solna Skansen Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

209 Linje 69/69K: Karolinska Institutet- Blockhusudden/Kaknästornet Turtäthet 69 Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: K Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 72: Karlbergs station-frihamnen Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

210 Linje 73: Karolinska institutet-ropsten Turtäthet Vardag 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Söndag 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Vardag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 74: Mariatorget-Sickla köpkvarter Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

211 Linje 76: Norra Hammarbyhamnen-Ropsten Turtäthet På morgonen i rusningstrafik är turtätheten högre från Ljusterögatan mot Ropsten. På eftermiddagen i rusningstrafik är turtätheten högre från Ropsten mot Ljusterögatan. Turtätheten gäller inte i båda riktningarna i tabellen nedan under dessa tider Ljusterögatan - Ropsten Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 07:30 08:30 09:00 10:00 12:00 14:00 15:00 16:00 17:30 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 07:30 08:30 09:00 10:00 12:00 14:00 15:00 16:00 17:30 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 07:30 08:30 09:00 11:00 12:00 14:00 15:00 16:00 17:30 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Ljusterögatan - Ropsten Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 77: Liljeholmen-Karolinska sjukhuset Turtäthet Vardag 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Söndag 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 ## 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Vardag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

212 Linje 91: Stora Essingen-Frihamnen Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 07:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 93: Henriksdalsberget-Slussen Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 94: Gullmarsplan-Radiohuset Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

213 Linje 96: Sickla udde-odenplan Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 07:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 201: Ropsten-Kottla Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 09:00 10:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 09:00 10:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 203: Näset-Ropsten Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

214 Linje 204/212: Ropsten-Elfvik/Ropsten -Björnbo Turtäthet 204: Ropsten-Elfvik Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: : Ropsten-Svedjevägen Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 205: Ropsten-Sticklinge Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

215 Linje 206: Ropsten-Gångsätra Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 207: Näset-Larsbergs brygga Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 211: Ropsten-Bosön Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

216 Linje 221: Larsberg-Ropsten Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 222: Ropsten-Rudboda Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 225: Ropsten-Sticklinge Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

217 Linje 291: Sergels torg-ropsten-gåshaga Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 293: Sergels torg-ropsten-rudboda Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:30 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

218 PM Stockholm 31 oktober 2014 Arendt Grape Trafikutvecklare Förslag till linjenätsnumrering juni 2015 Ett nytt linjenät gör det möjligt att se över numreringen och där finns det önskemål om att 40- serien ska användas till framtida spårtrafik. Förslaget som följer är att stomlinjerna behåller sin numrering och eventuellt nya stomlinjer byggs på i numreringen på de redan existerande. Förändringarna sker på det röda nätet där vi försöker ändra så lite som möjligt. De sträckor som idag trafikeras av en linje ska så långt det är möjligt behålla linjenumret. Där detta inte är möjligt har det historiska vägt tungt. Kursiv numrering är det tidigare arbetsnumren på linjenätet. Stombussnätet: : Stora Essingen - Frihamnen 2 2: Sofia Karolinska Sjukhuset 3 3: Södersjukhuset Karolinska Sjukhuset 4 4: Gullmarsplan - Radiohuset 5 5: Hornsbergs strand Lappkärrsberget Röda linjenätet: : Heriksdalsberget Fridhemsplan 62 54: Reimersholme Tegelviksgatan 55 55: Tanto Hjorthagen 49 56: Stora Essingen - Hornsbergs strand 43 57: Sofia Karolinska sjukhuset 48 58: S:t Eriksplan Norra Begravningsplatsen 56 59: Norra Hammarbyhamnen Fredhäll 1 (2)

219 Röda linjenätet: : Hornsbergs strand - Ruddammen 65 65: Centralen - Skeppsholmen 66 66: Reimersholme - Sofia 70 67: Frösundavik Skansen 69 69: Karolinska Institutet - Blockhusudden Röda linjenätet: avlasta stomlinjenätet 42 72: Karlberg - Frihamnen 73 73: Karolinska Institutet Ropsten 74 74: Sickla köpkvarter Mariatorget 76 76: Norra Hammarbyhamnen - Ropsten 77 77: Liljeholmen - Karolinska Sjukhuset Nattrafik: Stora Essingen - Frihamnen Slussen - Henriksdalsberget Radiohuset - Gullmarsplan Sickla Köpkvarter Odenplan 2 (2)

220 Hållplatser som skall flyttas, byggas nya eller tas bort i nya linjenätet Moa Martinsons torg Linje : 41 och 5/50 Linje 50 vänder och får ny kantstenshållplats på Lindhagensgatan mittemot dagens vändslinga. Hållplatsläge som tidigare tänkt motsatt dagens vändplats kompliceras av cykelbana och uteservering. Därför flyttas föreslagen hållplats till läge ovan.

221 Strandbergsgatan Linje: 5/50 Hållplats i riktning österut flyttas till under Essingeleden. Mariebergsgatan Linje: 5/50 Mariebergsgatan västerut används ej idag men är nybyggd och placerad efter korsning Drottningholmsvägen /Mariebergsgatan

222 Fridhemsplan Hållplatsläge A måste kunna trafikeras av 2 ledbussar samtidigt utan att blockera korsning mot Fridhemsgatan samt utfart från fastighet. Linje: 4,5/50, 41,62 Vasaparken Linje: 5/50,41 Hållplats på Dalagatan bör flyttas så att korsningen ej riskerar att blockeras.

223 Odenplan Linje: 2,4,5/50,41,42,69,70,73 Översyn av hållplatslägen sker i särskild utredning. Då bestäms även vilka hållplatser som skall trafikeras av de olika linjerna. Ingemarsgatan/Birger Jarlsgatan Linje: 5/50

224 Att möjliggöra utfart i korsningen Birger Jarlsgatan/Ingemarsgatan se färdväg med pil och markerad ruta. Refug tas bort och det möjliggörs att endast buss får ta denna väg. Detta innebär att vi kan använda befintliga hållplatser för nuvarande linje 53 längs med Roslagsgatan samt Ingemarsgatan och Frejgatan. Annars måste 2 nya hållplatser byggas på Birger Jarlsgatan. Se kartbild ovan.

225 Ny hållplats för linje 5/50 söderut. Fyll igen parkeringsplatserna, och sätt upp en kur. Hållplatsnamn Ingemarsgatan. Se bild ovan. Detta för att hållplats nedan på Roslagsvägen idag används av linje 40 och 70 som svänger höger bort mot Sveaplan men nya linje 5/50 kommer att köra in på Birger Jarlsgatan och kommer ej att kunna angöra denna hållplats. Linje 55 - Ropsten. Just nu existerar enbart provisoriska hållplatser här, dessa bör ses över och göras permanenta med kurer.

226 Polhemsgatan Linje: 41 Ny hållplats på Norrmälarstrand på norra sidan, se rödmarkering. Pga av bilparkering och cykelbana innan för den väljer vi att inte ha någon hållplats på samma sida som vattnet.

227 Norr Mälarstrand (på Norr Mälarstrand) Linje: 41 Norr Mälarstrand (vid kv Kungsholmstorg/Garvargatan) Det blir den här hållplatsen som är ny för anslutning till färjan för trafik norrut.

228 Stadshagsplan: Linje: 49 Idag är hållplatsen i kurvan, vilket gör det omöjligt att angöra hållplatsen på ett korrekt sätt. Där bör hållplatsen flyttas utmed långsida till huset, se bild. Problem är dock att det finns risk för att bilar parkerar i kurvan och gör det svårt för bussen att vända runt. Borttagna hållplatser: Ekhagstorget Linje 5/50 kommer ej att trafikera denna och linje 40 försvinner som bekant. Stora Skuggan Linje 5/50 kommer ej att trafikera denna och linje 40 försvinner som bekant. Verkstadsgatan Linje 66 får en annan körväg för att verkstadsgatan stängs av. Sväng från Högalidsgatan till Långholmsgatan utan problem.

229 Hamngatan mot Ruddammen Oxtorgsgatan David Bagares gata Snickarbacken Tegnérgatan (på Döbelnsgatan) Döbelnsgatan Linje 43 går ej där längre och linje 55 svänger vänster på Hamngatan och via Sergels Torg norrut längs med Sveavägen. Engelbrektskyrkan Kördes av gamla 42 och kommer ej trafikeras i nya planen Grevgatan Sibyllegatan Historiska Muséet (på Linnégatan) Grev Turegatan Blekholmsterassen Trafikeras nu av linje 56 men kommer inte att trafikeras i nya linjenätet.

230 John Ericssongatan Pilgatan Fridhemsplan (slutstation linje 52) på Fridhemsgatan Fridhemsgatan/Pontonjärsgatan Linje 52 tas bort och ersätts av nya linjer. Wenner-gren center Linje 59 och linje 73 trafikerar ej längre den Roslagstull (på Roslagsvägen) Används av 40 och 70 (Båda linjerna försvinner, och ersätta av linje 5/50 som får sin nya hållplats på Birger Jarlsgatan. Se förklaring ovan för Ingemarsgatan.

231 50 Lektorstigen 67 Frösundavik Ropsten Karolinska sjukhuset 2 Norrtull 61 Ruddammen Östra Station 55 Motalavägen 54 Tegeluddsvägen Moa Martinsons torg 69/69K 73 Karolinska institutet S:t Eriksplan 72 Karlbergs station Odenplan 72 Östhammarsgatan 1 Frihamnen Karlaplan 56 Hornsberg 65 Cityterminalen 4 Radiohuset 69K Kaknästornet Fridhemsplan Kungsträdgården 59 Fredhäll 53 Fridhemsplan 65 Kastellholmsbron 67 Skansen 1 56 Essingetorget Slussen 69 Blockhusudden Reimersholme 74 Mariatorget 53 Finnberget 77 Liljeholmen 55 Tanto Södra Station 3 Södersjukhuset 2 Barnängen Tengdahlsgatan 53 Henriksdalsberget Malmgårdsvägen 74 Sickla köpkvarter 4 Gullmarsplan

232 50 Lektorstigen Stomlinjer (blå) 67 Frösundavik Röd 50-serien ( ) Röd 60-serien ( ) Röd 70-serien (stödjer stomlinjer) Ropsten Karolinska sjukhuset 2 Norrtull 61 Ruddammen Östra Station 55 Motalavägen 54 Tegeluddsvägen /69K 73 Karolinska institutet S:t Eriksplan 72 Karlbergs station Moa Martinsons torg Odenplan 72 Östhammarsgatan 1 Frihamnen Karlaplan 56 Hornsberg 65 Cityterminalen 4 Radiohuset 69K Kaknästornet Fridhemsplan Kungsträdgården 59 Fredhäll 53 Fridhemsplan 65 Kastellholmsbron 67 Skansen 1 56 Essingetorget Slussen 69 Blockhusudden Reimersholme 74 Mariatorget 53 Finnberget 77 Liljeholmen 55 Tanto Södra Station 3 Södersjukhuset 2 Barnängen Tengdahlsgatan 53 Henriksdalsberget Malmgårdsvägen 74 Sickla köpkvarter 4 Gullmarsplan

233 Nytt linjenät E22

234 Sammanfattning stombusslinjer Sammanfattning övriga linjer

235 Linje 1: Stora Essingen-Frihamnen Linjesträckning Ingen förändring. Behåller samma sträckning som idag. Turtäthet Vardag 05:00 05:30 06:00 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 5,5 5, ,5 5,5 5, Lördag 05:00 05:30 06:00 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Söndag 05:00 05:30 06:00 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Vardag sommar 05:00 05:30 06:00 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 7,5 7,5 10 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7, Lördag sommar 05:00 05:30 06:00 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Söndag sommar 05:00 05:30 06:00 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Hållplatslägen Ingen förändring Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

236 Linje 2: Sofia-Nortull Linjesträckning Ingen förändring. När gatunätet är utbyggt i Hagastaden är tanken att linjen skall trafikera genom de centrala delarna av Hagastaden. Hagastaden och Karolinska sjukhuset får ett bättre trafikutbud med två stombusslinjer som trafikerar området (linje 2 och linje 3). Kopplingen Karolinska sjukhuset/hagastaden - Odenplan förstärks och skapar goda bytesmöjligheter till andra trafikslag i och med att Citybanan öppnar Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 5,5 5,5 6,5 6,5 6,5 6,5 5,5 5,5 5, :15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 7,5 7,5 7,5 9,5 9 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7, :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Hållplatslägen Ingen förändring. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 3: Södersjukhuset-Karolinska sjukhuset Linjesträckning Ingen förändring. Turtäthet

237 Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:25 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :25 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :25 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: ,5 7,5 7,5 7,5 9,5 9 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7, :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 4: Gullmarsplan-Radiohuset

238 Linjesträckning Ingen förändring. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:00 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 4,5 4, ,5 4,5 4,5 4, :00 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :00 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :00 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:15 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: :00 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:15 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 7,5 7,5 7,5 7, :00 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:15 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: ,5 7,5 7,5 7,5 7, Hållplatslägen Samma som idag. Hållplatser som föreslås att förändras

239 Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

240 Linje 5/50: Moa Martinssons torg- Lappkärrsberget Linjesträckning Ny linje/stombusslinje, som täcker upp en helt ny stadsdel som växer fram i Västra Kungsholmen, med hög turtäthet och god linjesträckning till Fridhemsplan, T-centralen, Odenplan, Roslagstull, Universitetet och Lappkärsberget. Vid T-centralen erbjuds resenärerna goda bytesmöjligheter till pendeltåg, t-bana och spårväg. Vid Odenplan har resenärerna möjlighet att byta till två stombusslinjer (linje 2 och 4) samt pendeltåg och tunnelbana. Linje/stombusslinje 5/50 kommer under rusningstid även avlasta linje 1 mellan T-centralen och Fridhemsplan där linje 1 idag har en hög belastning.. Från T-centralen till Odenplan täcker den upp för linje 65 som försvinner i den sektionen. Boende mellan Odenplan och T-centralen får ett utbud med mycket högre turtäthet med linje 5/50 än vad de hade med linje 65. Resenärer till och från universitetet kommer ha en liknande turtäthet som idag. Ur ett resenärsperspektiv är det dock tydligare att ha en busslinje med hög turtäthet hela dagen än att ha två linjer med medelhög turtäthet på samma sträcka. Boende vid Lektorsstigen får en högre kvalitet med högre turtäthet än idag. Turtäthet Vardag 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Lördag 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Söndag 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:30 22:00 00:00 00: Vardag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: ,5 7,5 7,5 10 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7, Lördag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: På helger och vardagar efter klockan 22 går bara varannan tur till Lektorsstigen, övriga vänder vid Roslagstull. Hållplatslägen Se bifogad mapp: Linjekartor och beskrivningar för linje 5/50 Hållplatser som föreslås att förändras Se bifogad mapp: Linjekartor och beskrivningar för linje 5/50 Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

241 Linje 40: Reimersholme - Stora Skuggan Linjesträckning Utgår. Ersätts av nya linje 62 mellan Reimersholme och Fridhemsplan. Från Fridhemsplan till Odenplan täcker nya linje 41 upp gamla linje 40:s sträckning. Från Odenplan till Lektorsstigen täcks gamla linje 40 av blå stombusslinje 5/50. Borttagna hållplatser Borttagna hållplatser Linje 40 Påstigande per dag Avstigande per dag Antal avgångar per dag Effekt och alternativ lösning EKHAGSVÄGEN EKHAGSTORGET meters gångavstånd till högfrekvent stombusslinje 2 vid Bergiusvägen STORA SKUGGAN Vi föreslår ingen trafik till Stora Skuggan. Cirka 800 meters gångavstånd från hållplats Stora skuggan till hållplats Lektorsstigen

242 Linje 41: Moa Martinssons torg - Ruddammen Linjesträckning Ny linje från Fredhäll till Ruddammen. Boende i Fredhäll får en bättre anknytning till Lindhagensgatan med ett stort utbud av arbetsplatser, affärer och restauranger. Boende i Fredhäll och Hornsberg får en bussanknytning till Kristinebergs T-bana. Från Fredhäll till Kungsholmstorg använder linje 41 till stor del gamla linje 62:s sträckning. Linje 41 trafikerar även Norr Mälarstrand och ger bytesmöjligheter med båttrafik från Kungsholmstorg. Från Kungsholms torg till Odenplan täcker linje 41 upp delar av gamla linje 40:s sträckning. Linje 41 fortsätter från Odenplan till Ruddammen. Resande från Ruddammen erbjuds direktlänk till Odenplan med möjlighet till byte till pendeltåg, t- bana, tre stombusslinjer (2, 4, 5) samt linje 42, 70 och 73.

243 Turtäthet Vardag Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:30 Turtäthet Lördag Tidsperiod Turtäthet 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22: :30 00:30 Söndag Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 Turtäthet :30 Vardag sommar Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:30 Turtäthet Lördag sommar Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:30 Turtäthet Söndag sommar Tidsperiod 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:30 Turtäthet Området mellan Fredhäll och Marieberg får en lägre turtäthet än idag. Turtätheten i högtrafik på dagens linje 62 på denna delsträcka ligger på mellan 9-10 minuter. Med nya linje 41 kommer turtätheten i högtrafik att ligga på 15 minuter. Området mellan Fredhäll och Västra Kungsholmen kommer få en högre turtäthet jämfört med vad de har idag med dagens linje 49. Området kring Ruddammen kommer få en lägre turtäthet med linje 41 än vad de har idag med den samlade turtätheten för linje 43 och 44. Hållplatslägen MOA MARTINSSSONS TORG NORDENFLYCHTSVÄGEN OLOF DAHLINS VÄG KRISTINEBERG FREDHÄLL VITALISVÄGEN V.RYDBERGS GATA WENNERBERGSG. MARIEBERG VÄSTERBROPLAN MARIEBERGSGATAN FRIDHEMSPLAN PONTONJÄRSGATAN PONTONJÄRSPARKEN POLHEMSGATAN (NY) NORR MÄLARSTRAND (NY) KUNGSHOLMSTORG

244 RÅDHUSET FLEMINGGATAN TEGNÉRGATAN SABBATSB.SJH VASAPARKEN. ODENPLAN STADSBIBLIOTEK. ROSLAGSGATAN VALHALLAVÄGEN KÖRSBÄRSVÄGEN STICKELBÄRSV. RUDDAMMSPARKEN RUDDAMMEN Hållplatser som föreslås att förändras John Ericssonsgatan (båda riktningarna) Trångt på Norr Mälarstrand. Utrymme finns men kan krävas förändring av omkringliggande p-platser Norr Mälarstrand (båda riktningarna) Trångt på Norr Mälarstrand. Utrymme finns men kan krävas förändring av omkringliggande p-platser Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

245 Linje 42: Karlbergs station - Radiohuset Linjesträckning Linje 42 utgår. I och med att Karlberg station stängs när Citybanan öppnar försvinner behovet av att ha två linjer som startar därifrån. Fram till dess att Citybanan öppnas och tågstationen flyttas till Odenplan kommer linje 72 att trafikera Karlberg-Odenplan med extraturer under rusningstid. Från Odenplan till Östra station täcks gamla linje 42 upp av linje 72 och linje 70:s nya sträckning. Borttagna hållplatser Linje 42 Påstigande per dag Borttagna hållplatser Avstigande per Antal avgångar per dag dag Effekt och alternativ lösning ENGELBREKTKYRKAN Cirka 300 meter till hållplats på Birger Jarlsgatan, Odengatan eller Vallhallavägen

246 Linje 43: Tanto - Motalavägen (Lila linje ny linjesträckning, röd linje representerar dagens sträckning) Linjesträckning På Södermalm samma linjesträckning som idag men med högre turtäthet. Från Slussen till Motalavägen (Ropsten) övertar den linje 55:s gamla sträckning. Sträckan mellan Regeringsgatan/Hamngatan och Ruddammen försvinner på grund av lågt antal påstigande/avstigande resenärer på den delsträckan. Resenärer på Döbelnsgatan/Regeringsgatan har tillgång till t-banestationer samt busshållplatser där stombusslinjer passerar med ett avstånd på mindre än 300 meter.

247 Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen TANTO JÄGARGATAN MARMORGATAN ROSENLUNDSGATAN TIMMERMANSGRÄND SÖDRA STATION/S FATBURSGATAN W.YXKULLSGATAN KRUKMAKARGATAN MARIATORGET SLUSSEN RÄNTMÄSTARTR. SLOTTSBACKEN KARL XII:S TORG KUNGSTRÄDGÅRDEN NORRMALMSTORG STUREPLAN (T) STUREPLAN LINNEGATAN HUMLEGÅRDEN STADION ÖSTERMALMS IP TENNISSTADION RYTTARSTADION STORÄNGSVÄGEN STORÄNGSKROKEN GASVERKET NIMRODSGATAN SKOGVAKTARGATAN HJORTHAGENS SK. MOTALAVÄGEN Hållplatser som föreslås att förändras

248 Inga förändringar. Borttagna hållplatser Borttagna hållplatser Linje 43 Påstigande per dag Avstigande per dag Antal avgångar per dag SNICKARBACKEN DÖBELNSGATAN TEGNÉRGATAN DAVID BAGARES G OXTORGSGATAN Effekt och alternativ lösning Cirka 300 meter till t- bana eller busshållplatser på Birger Jarlsgatan och Sveavägen

249 Linje 44: Ruddammen - Skansen Linjesträckning Utgår. En ineffektiv linje med lågt antalet påstigande per dag. Sträckan mellan Östra Station och Skansen ersätts av nya linje 70. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser

250 Linje 49: Stora Essingen - Fredhäll Linjesträckning Förändras. Nya linje 49 trafikerar istället direkt Fridhemsplan från Stora Essingen och sedan vidare mot Stadshagen-Hornsberg-Fredhäll. Linjen har idag låg effektivitet och att skapa en mer direkt rutt till Fridhemsplan kan göra den mer attraktiv. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:00 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen ESSINGETORGET STENKULLAVÄGEN EREMITVÄGEN GAMMELGÅRDSV. SÄLLSKAPSVÄGEN PRIMUSGATAN LUXGATAN LUXPARKEN LILLA ESSINGEN WIVALLIUSGATAN FYRVERKARBACKEN VÄSTERBROPLAN MARIEBERGSGATAN FRIDHEMSPLAN S:T ERIKSGATAN ARBETARGATAN KULTURSKOLANS H JOHN BERGS PLAN STADSHAGSPLAN JOHN BERGS PLAN S:T GÖRANS SJH

251 KELLGRENSGATAN MARIEDALSVÄGEN WARFVINGES VÄG STRANDBERGSG. NORDENFLYCHTSV. OLOF DALINS VÄG KRISTINEBERG FREDHÄLL Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 52: Nybroplan - Fridhemsplan Linjesträckning Utgår. Sträckan mellan Fridhemsplan och Kungsträdgården täcks upp av linje 5/50:s nya sträckning. Området kring Norr Mälarstrand täcks upp av nya linje 41. Delsträckan mellan Nybroplan och Kungsträdgården försvinner men där finns redan linje 69 och 76 som täcker upp. På delsträckan Nybroplan-Kungsträdgården finns även spårväg. Borttagna hållplatser Borttagna hållplatser Linje 52 Påstigande per dag Avstigande per dag Antal avgångar per dag Effekt och alternativ lösning J.ERICSSONSGAT. FRIDHEMSGATAN Cirka 300 meter gångavstånd till busshållplats på PILGATAN Hantverkargatan och Norr Mälarstrand

252 Linje 53: Finnberget - Fridhemsplan Linjesträckning Samma linjesträckning som idag mellan Henriksdal och Slussen. Från Slussen fortsätter linje 53 via Kungsträdgården till Fridhemsplan. Tack vare den nya rutten av linje 53 kommer resenärer från Henriksdal och östra Södermalm ha en direktlänk till Fridhemsplan. Turtäthet Vardag 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 02: Söndag 05:15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Vardag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 02: Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 02: Hållplatslägen Hållplatser som föreslås att förändras Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

253 Linje 55: Tengdahlsgatan - Karolinska sjukhuset Linjesträckning Mellan Tengdahlsgatan och Kungsträdgården samma linjesträckning som idag. Från Kungsträdgården fortsätter den sedan mot Karl XII:s torg-regeringsgatan-hamngatan-sveavägen-vanadisvägen-norra station. Linjen ersätter på Sveavägen gamla linje 59. Sträckan mellan Kungsträdgården och Motalavägen täcks upp av nya linje 43. Linje 55 ersätter linje 59 på delsträckan Karolinska sjukhuset-hötorget. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen TENGDAHLSGATAN BARNÄNGEN FÄRJELÄGET MJÄRDGRÄND NÄTGRÄND TULLGÅRDSPARKEN SKANSTULL ERIKSDAL GRINDSGATAN HALLANDSGATAN ÅSÖTORGET SIARGATAN SÖDRA STATION FATBURGSGATAN WOLLMAR YXKULLSGATAN KRUKMAKARGATAN MARIATORGET SLUSSEN RÄNTMÄSTARTRAPPAN SLOTTSBACKEN KARL XII:S TORG

254 GUSTAV ADOLFS TORG JACOBSGATAN HAMNGATAN (NY) SERGELS TORG HÖTORGET ADOLF FREDRIKS KYRKA TEGNERGATAN RÅDMANSGATAN HANDELSHÖGSKOLAN STADSBIBLIOTEKET FREJGATAN NORTULLSGATAN VANADISPLAN NORRA STATIONSGATAN KAROLINSKA SJUKHUSET Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

255 Linje 56: Fredhäll - Norra Hammarbyhamnen Linjesträckning Ersätter på Södermalm gamla linje 59. Boende kring Linnégatan har i nära anslutning möjlighet att ta spårväg, t-bana och två stombusslinjer. På Kungsholmen har linje 56 samma linjesträckning som idag men förlängs ned till Fredhäll för att erbjuda resenärer från Kristinebergs t-bana en länk till Stadshagen. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Hållplatser som föreslås att förändras Borttagna hållplatser Borttagna hållplatser Linje 56 Påstigande per dag Avstigande per dag Antal avgångar per dag GREV TUREGATAN SIBYLLEGATAN GREVGATAN Effekt och alternativ lösning Cirka 300 meter till busshållplatser på Karlavägen, Sturegatan, Narvavägen, Sibyllegatan

256 Linje 59: Karolinska sjukhuset - Norra Hammarbyhamnen Linjesträckning Utgår. En linje med få antal påstigande per dag. Området kring Karolinska sjukhuset och Odenplan kommer att täckas av stombusslinje 2 och linje 55. Delsträckan på Sveavägen täcks upp av linje 55:s nya sträckning. På Södermalm trafikeras Medborgarplatsen av linje 56:s nya rutt. Borttagna hållplatser Linje 62: Reimersholme - Ropsten (Tegeluddsvägen) Linjesträckning Linje 62 försvinner från Fredhäll och Marieberg där den ersätts av linje 41. Linje 62 startar från Reimersholme. De boende i Reimersholme och Hornstull får en direktrutt till T-centralen och Sergels torg vilket de saknar idag. Samtidigt täcker nya linje 62 upp för gamla linje 40 mellan Reimersholme och Fridhemsplan. Från Fridhemsplan till Rindögatan använder linje 62 huvudsakligen sin gamla sträckning men trafikerar även T-centralen och Sergels torg. Efter Rindögatan förlängs linjen till Norra Djurgården, när de nya gatorna där är öppna för trafik, för att uppfylla behovet av busstrafik för den nya stadsdel som där växer fram. Boende i Norra Djurgården erbjuds en direktlänk till T-centralen med linje 62. Med linje 73 har de möjligheten att resa mot Odenplan och Karolinska sjukhuset. Fram tills dess att Storängsvägen inte är körbar trafikeras hållplats Tegeluddsvägen som sluthållplats för linje 62. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:30 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :15 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:30 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :15 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:30 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Hållplatser som föreslås att förändras Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

257 Linje 65: Skeppsholmen - Cityterminalen (Mörkröd linje ny linjesträckning, röd linje representerar dagens sträckning) Linjesträckning Linje 65 kortas av och trafikeras endast mellan T-centralen och Skeppsholmen. Länken mellan T- centralen och Odenplan täcks upp av stombusslinje 2. Området kring Norra station täcks upp av linje 55:s nya sträckning. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Samma hållplatslägen som idag mellan Skeppsholmen och Cityterminalen.

258 Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 66: Reimersholme - Sofia (Orange linje ny linjesträckning, grön linje representerar dagens sträckning) Linjesträckning Linje 66 behåller samma linjesträckning som idag men trafikerar även Hornstull för att erbjuda boende kring Högalid en direktlänk till t-bana samt det nya shoppingcenter som växer fram vid Hornstull. I Reimersholme använder den gamla linje 40:s sträckning. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen TENGDAHLSGATAN

259 BARNÄNGEN SPÅRVÄGSMUSÉET SOFIASKOLAN ERSTAGATAN KLIPPGATAN RENSTIERNAS G. BONDEGATAN NYTORGSGATAN ÖSTGÖTAGATAN MEDBORGARPL. ÅSÖGATAN SIARGATAN SÖDRA STATION/S FATBURSGATAN W.YXKULLSGATAN KRUKMAKARGATAN HORNSG/ROSENLG ZINKENSDAMM ANSGARIEGATAN HÖGALIDSKYRKAN SKINNARVIKEN VARVSGATAN LÅNGHOLMSGATAN HORNSTULL LINDVALLSPLAN BERGSUNDS STR. A.REIMERS VÄG POKALVÄGEN REIMERSHOLME Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Borttagna hållplatser Linje 66 Påstigande per dag Avstigande per dag Antal avgångar per dag VERKSTADSGATAN Effekt och alternativ lösning Cirka 300 meter till hållplats Lindvallsplan på Bergsundsgatan alternativt hållplats Hornstull

260 Linje 69/69K: Tomteboda - Blockhusudden/Kaknästornet Linjesträckning Oförändrad. Samma som idag. Turtäthet 69 Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: K Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen

261 Samma hållplatslägen som idag, ingen förändring. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 70: Frösundavik - Skansen Linjesträckning Linje 70 förändras. Från Frösundavik till Odenplan trafikerar den samma sträcka som idag. Mellan Odenplan och universitet försvinner linjen och täcks på den delsträckan upp av nya linje/stombusslinje 5/50. Från Odenplan fortsätter linje 70 till Östra station och sedan vidare till Karlaplan och Skansen där den på sträckan Östra station-skansen täcker upp för linje 44 som utgår. Nya linje 70 ger en god förbindelse mellan Skansen och Stockholms norra delar. Resenärer erbjuds en länk till Odenplan med framtida möjligheter till byte till pendeltåg, t-bana och tre stombusslinjer (linje 2, 4 och 5/50). Med spårvägen erbjuds även resenärer från Skansen en länk till Stockholms centrala delar. På helger kommer linje 70 att trafikeras med ledbuss för att erbjuda bättre kapacitet till och från Skansen. Turtäthet Solna Karlaplan Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Solna Skansen Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen

262 Hållplatser som föreslås att förändras Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 72: Karlbergs station - Östhammarsgatan Linjesträckning Ingen förändring. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Inga förändringar Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser

263 Linje 73: Tomteboda/Karolinska institutet-ropsten (Ljusblålinje ny linjesträckning, röd linje representerar dagens sträckning) Linjesträckning, genomfört Linje 73 förändras för att täcka behovet av busstrafik i Norra Djurgården. Från Östra station går linje 73 via Odenplan till Tomteboda. Boende i Norra Djurgården erbjuds en länk till Odenplan och området kring Karolinska sjukhuset med linje 73. Det kan i framtiden bli aktuellt med en stombusslinje på linje 73. Beroende på hur Norra Djurgården utvecklas och hur behovet av busstrafik kommer se ut kan det i ett första skede bli aktuellt med högre turtäthet. Om linjen är populär och effektiv blir nästa steg att göra en stombusslinje. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

264 Hållplatslägen Hållplatser som föreslås att förändras Borttagna hållplatser Borttagna hållplatser Linje 73 Påstigande per dag Avstigande per dag Antal avgångar per dag JOHANNES SKOLA TEGELUDDSVÄGEN Effekt och alternativ lösning Cirka 300 meter till hållplats vid Sveaplan alternativt Roslagstull Cirka 300 meter till hållplats på Erik Dahlbergsgatan Linje 74: Mariatorget - Sickla köpkvarter Linjesträckning Linje 74 behåller samma linjesträckning som idag. Linjen skulle i framtiden kunna förlängas från Mariatorget via Hornsgatan till Liljeholmen. Resenärer från Liljeholmen skulle då kunna använda linje 77 för att ta sig till norra delarna av Stockholm och linje 74 för att ta sig till Stockholms södra stadsdelar. Turtäthet

265 Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring av hållplatslägen, samma hållplatslägen som idag. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

266 Linje 76: Norra Hammarbyhamnen - Ropsten/Karlaplan Linjesträckning Linje 76 behåller samma linjesträckning som idag. När spårväg city till Ropsten blir klar 2018 minskar behovet av busstrafik mellan Ropsten och Djurgårdsbron. När spårvägen öppnar till Ropsten förkortas linje 76 och stannar vid Karlaplan. Med tanke på den höga belastning som finns på linjen under rusningstid mellan Slussen och Norrmalmstorg kommer linje 76 att trafikeras med ledbuss på vardagar. Turtäthet På morgonen i rusningstrafik är turtätheten högre från Ljusterögatan mot Ropsten. På eftermiddagen i rusningstrafik är turtätheten högre från Ropsten mot Ljusterögatan. Turtätheten gäller inte i båda riktningarna i tabellen nedan under dessa tider

267 Ljusterögatan - Karlaplan Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 07:30 08:30 09:00 10:00 12:00 14:00 15:00 16:00 17:30 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 07:30 08:30 09:00 10:00 12:00 14:00 15:00 16:00 17:30 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 07:30 08:30 09:00 11:00 12:00 14:00 15:00 16:00 17:30 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Ljusterögatan - Frihamnen Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring av hållplatslägen, samma som idag. När spårvägen öppnas trafikeras följande hållplatser: LJUSTERÖGATAN GOTLANDSGATAN ÅSÖGATAN TJÄRHOVSPLAN GLASBRUKSGATAN SLUSSEN RÄNTMÄSTARTR. SLOTTSBACKEN KARL XII:S TORG KUNGSTRÄDGÅRDEN NYBROPLAN STYRMANSGATAN DJURGÅRDSBRON STRANDVÄGEN HIST. MUSÉET KARLAPLAN Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser

268 Inga borttagna hållplatser. Linje 77: Liljeholmen-Karolinska sjukhuset Linjesträckning Ingen förändring av linjesträckningen, samma som idag. Om linjen även i framtiden är fortsatt populär kan det i ett första skede bli aktuellt med en högre turtäthet och i ett senare skede omvandla linjen till en stombusslinje. Turtäthet Vardag 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Söndag 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 ## 18:30 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Vardag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

269 Hållplatslägen Ingen förändring av hållplatslägen, samma som idag. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

270 Linje 91: Stora Essingen - Frihamnen Linjesträckning Ingen förändring av linjesträckningen, samma som idag. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 07:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring, samma hållplatslägen som idag. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

271 Linje 93: Finnberget - Slussen Linjesträckning En ny nattlinje som trafikerar sträckan mellan Finnberget och Slussen. Linjen trafikerar även Östra Södermalm (Sofia) och täcker därmed upp den delsträckan istället för linje 96 som försvinner från den delen. Bortsett från förändringen kring Sofia trafikerar linje 93 samma sträcka som linje 53 mellan Slussen och Finnberget. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen SLUSSEN GLASBRUKSGATAN TJÄRHOVSPLAN RENSTIERNAS G. ERSTA SJUKHUS

272 LONDONVIADUKTEN SPÅRVÄGSMUSEET NACKAGATAN BARNÄNGEN DANVIKSTULL HENRIKSDAL DANVIKSKLIPPAN DANVIKEN SALTSJÖQVARN DANVIKSHEM HENRIKSDALSB. DANVIKSHEMSV. FINNBODA HAMN GÄDDVIKEN FINNBERGET Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

273 Linje 94: Gullmarsplan - Radiohuset Linjesträckning Ingen förändring, samma linjesträckning som idag. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen

274 Ingen förändring, samma hållplatslägen som idag. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

275 Linje 96: Sickla udde - Odenplan Linjesträckning Linjen ändras något vid östra Södermalm (Sofia) och trafikerar ej längre Sofia och Barnängen. Området kring Sofia täcks upp av nya linje 93. I och med att linjen ej längre går in via Sofia erbjuds resenärerna mellan Slussen-Skanstull och Sickla en mer direkt och snabbare rutt.

276 Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 07:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen ODENPLAN STADSBIBLIOTEK. JARLAPLAN TEGNÉRGATAN ERIKSBERGSGATAN STUREPLAN KUNGSTRÄDGÅRDEN KARL XII:S TORG SLOTTSBACKEN RÄNTMÄSTARTR. SLUSSEN GLASBRUKSGATAN TJÄRHOVSPLAN RENSTIERNAS G. SKÅNEGATAN GOTLANDSGATAN SÖDERMANNAGATAN SKANSTULL MÅRTENSDAL LUMA SICKLA KAJ SICKLA UDDE Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar.

277 Borttagna hållplatser Borttagna hållplatser Effekt och alternativ Linje 96 Påstigande per dag Avstigande per dag Antal avgångar per dag lösning KLIPPGATAN Cirka 300 meter till busshållplatser på ERSTAGATAN Renstiernas gata, Folkungagatan, SOFIASKOLAN Nackagatan

278 Linje 201: Ropsten-Kottla Linjesträckning Ingen förändring, samma linjesträckning som idag. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 09:00 10:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 09:00 10:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring, samma som idag. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser

279 Inga borttagna hållplatser. Linje 202: Ropsten - Torsviksplatån-Lidingö centrum Linjesträckning Linjen utgår. En mycket ineffektiv linje med få antal påstigande resenärer per dag. Det är gångavstånd på mindre än 500 meter till hållplats Torsvikstorg med ett stort utbud av busslinjer. För äldre och/eller rörelsehindrade trafikeras Torsvikssvängen av närtrafiken, linje 923. Borttagna hållplatser Borttagna hållplatser Linje 202 Påstigande per dag Avstigande per dag Antal avgångar per dag Effekt och alternativ lösning TORSVIKSSVÄNGEN Cirka 400 meter till busshållplats vid TORSVIKSPLATÅN Torsvikstorg

280 Linje 203: Näset - Ropsten Linjesträckning Samma linjesträckning som idag men trafikerar endast delsträckan Ropsten-Näset. Delsträckan mellan Larsberg och Näset täcks upp av nya linje 207. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

281 Hållplatslägen ROPSTEN CONSTANTIAVÄGEN DALÄNGEN ÄGIRVÄGEN HÖGNÄSVÄGEN KÄLLÄNGSTORGET NÄSET Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 204: Ropsten - Elfvik Linjesträckning Ingen förändring, samma linjesträckning som idag. En avgång på morgonen går till Wijk och en avgång från Wijk på eftermiddagen. På sommaren går turen ner till Fågelöuddebadet. Turtäthet Ingen förändring. 204: Ropsten-Elfvik

282 Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Linje 212: Ropsten - Björnbo 212: Ropsten-Svedjevägen Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring, samma hållplatslägen som idag. Hållplatser som föreslås att förändras

283 Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 205: Ropsten - Sticklinge Linjesträckning Ingen förändring, samma linjesträckning som idag. Turtäthet

284 Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:30 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring, samma hållplatslägen som idag. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 206: Ropsten - Gångsätra/Lerbovägen Linjesträckning Ny ändhållplats: Lerbovägen

285 Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 207: Näset - Larsbergs brygga Linjesträckning Förändras. Nya linje 207 trafikerar sträckan Larsbergs brygga-lidingö sjukhus-larsberg-bodalsvägen- Herserudsvägen-Lidingö centrum-näset. Den nya linje 207 ersätter gamla linje 203 mellan Larsberg - Lidingö centrum och Näset. Den gamla sträckningen av linje 207 var ineffektiv med få passagerare och en ologisk rutt.

286 Turtäthet Vardag 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Söndag 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Vardag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 10:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Lördag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 10:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 10:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen LIDINGÖ C STUREVÄGEN TORSVIKSTORG STJÄRNVÄGEN FORESTA MILLESGÅRDEN BAGGEBY GÅRDSVÄG BAGGEBY STATION BAGGEBY TORG BODALS STATION BODALS SKOLA LARSBERGS STATION

287 LIDINGÖ SJUKHUS LARSBERGS BRYGGA Hållplatser som föreslås att förändras: Pga av att bussarna ibland kommer att blockera varandra vid sluthållplatsen vid Näset så har vi 2 olika förslag till lösning för 203 och Att bygga en hållplats mittemot den nuvarande. 2. Dra linjerna runt längs med Källängsvägen och då skapa en hållplats vid Källängsvägen Det röda visar hållplatser och sträckning idag, och det gröna visar tänkt sträckning och hållplatser. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 211: Ropsten-Bosön Linjesträckning Ingen förändring, samma linjesträckning som idag.

288 Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring, samma hållplatslägen som idag. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser

289 Inga borttagna hållplatser. Linje 221: Larsberg - Ropsten (Röd linje ny linjesträckning, grön linje representerar dagens sträckning) Linjesträckning Linje 221 får en förändrad linjesträckning med avgångar hela dagen. Linje 221 förbinder Larsberg med Lidingö sjukhus, Lidingö centrum och Ropsten. Turtäthet

290 Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen LARSBERG LARSBERGSVÄGEN LARSBERGS STATION LIDINGÖ SJUKHUS LARSBERGS STATION BODALS SKOLA BODALS STATION BAGGEBY TORG DROTTNINGVÄGEN LIDINGÖ C STUREVÄGEN TORSVIKSTORG ROPSTEN Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 222: Ropsten - Rudboda

291 Linjesträckning Ingen förändring, samma linjesträckning som idag. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Inga förändringar. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser.

292 Linje 225: Ropsten - Sticklinge Linjesträckning Ingen förändring, samma linjesträckning som idag. Turtäthet Trafikeras utefter behov. Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 05:30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:00 08:00 08:30 09:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:30 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 06:00 06:30 07:30 08:00 08:30 09:00 11:00 12:00 13:00 15:00 16:00 17:00 18:00 19:00 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00:

293 Hållplatslägen Ingen förändring, samma som idag. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 233: Larsberg - Rudboda Linjesträckning Linje 233 utgår. Linje 233 är en mycket ineffektiv linje med få antal påstigande passagerare per dag. Linje 206:s förändrade linjesträckning täcker upp stora delar av linje 233 i centrala och södra Lidingö. Resenärer från Rudboda kommer behöva byta buss vid Lidingö centrum för att kunna ta sig till södra Lidingö. Undersökning av antalet passagrare som innehar Termins eller skolbiljett och använder sig av 233 idag. Antal avgångar mellan 06:45-08:45 veckodagar Södergarnsvägen Larsberg är totalt 12 stycken (6 i vardera riktning). Mätningar har skett den 15 sept till 19 sept. Denna vecka har all skolverksamhet kommit igång och antags spegla resandet på ett bra sätt. Antalet påstigande under hela perioden (2 timmar) har noterats vid varje hållplats varje dag. Sedan har snittet räknats ut genom att dela med antalet avgångar som passerat. Som ni ser så är utnyttjandegraden av linje 233 för skolbarn idag inte speciellt hög. Värdena är hämtade från RUST rapport: VBP - transaktioner BKU Borttagna hållplatser

294 Borttagna hållplatser Linje 233 Påstigande per dag Avstigande per dag Antal avgångar per dag KORSFARARVÄGEN Effekt och alternativ lösning Cirka 500 meter till busshållplats vid Läroverksvägen alternativt Vasavägen Skollinje: Rudboda-Larsberg Se ovan linje 233 rörande undersökning skollinje. Turtäthet Trafikeras utefter behov. Linje 291: Sergels torg Ropsten - Gåshaga

295 Linjesträckning Ingen förändring, samma linjesträckning som idag. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring, samma hållplatslägen som idag. Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Linje 293: Sergels torg-ropsten-rudboda

296 Linjesträckning Ingen förändring, samma linjesträckning som idag. Turtäthet Vardag Lördag Söndag Vardag sommar Lördag sommar Söndag sommar 01:30 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :30 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:00 05:00 05:30 06:00 10:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: :00 02:00 03:00 04:30 05:00 05:30 06:00 11:00 12:00 13:00 15:30 16:00 17:00 18:00 19:30 20:00 20:30 21:00 22:00 23:30 00: Hållplatslägen Ingen förändring, samma hållplatslägen som idag Hållplatser som föreslås att förändras Inga förändringar. Borttagna hållplatser Inga borttagna hållplatser. Sammanställt Linjenät för Lidingö exkl Närtrafiken samt Nattlinjer:

297

298 Trafikförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(2) Trafikavdelningen BREV Ärende/Dok. id. Buss och Färdtjänst SL Handläggare Tomas Zaar Infosäk. klass K2 (Känslig) E22 Nytt Linjenät Innerstaden/Lidingö Trafikförvaltningen har av Keolis erhållit förslag på förändringar i avtalsområde E22 Innerstaden/Lidingö, SL Se bifogade bilagor. Keolis har enligt avtalet och grundat i det anbud som föregick avtalstecknandet inkommit med förslag på linjenätsförändringar i såväl innerstaden som Lidingö vilka är grundade på analyser över resbehov och underlag som Keolis genomfört. Trafikförändringarna syftar till att verka mot de mål som finns i avtalet; ökat resande, högre kostnadseffektivitet och lägre energiuttag bland annat. De föreslagna förändringarna har samråtts och vidarearbetats i samarbete med berörda kommuner; Lidingö stad och Stockholm stad. Trafikförvaltningen ska enligt gällande avtal godkänna de föreslagna förändringarna om inga särskilda skäl föreligger. Trafikförvaltningen lämnar med detta Keolis sitt godkännande för de föreslagna förändringarna dock med följande reservation; - Lidingö; Kommunen har i samrådet påpekat att en nedläggning av linje 202 förutsätter att resbehovet i Torsviksplatån delvis kan täckas upp av linje 921. Trafikförvaltningen instämmer i detta och tillägger även att gångavståndet till närliggande hållplats Torsvikstorg faller inom av trafikförvaltningen satta mål. Vidare har nedläggningen av linje 233 mötts med invändningar från kommun och intressenter. Trafikförvaltningen har tagit del av dessa synpunkter och det är av stor vikt att det faktiska resbehovet möts av en ändamålsenlig trafik, det är dock inte avhängigt av att detta möts upp med linje 233. Trafikförvaltningen vill därför att Keolis, kommun och Trafilcförvaltningen i närtid tillsammans säkerställer att trafikutbudet kommuniceras och vid behov justeras. - Innerstaden; Trafikförvaltningen avser att godkänna Keolis förslag på ny linje 50, dock ej som någon ny stomlinje 5. Då förändringar i stomlinjenätet kräver Stockholms läns landsting Leveransadress: Telefon: Säte: Stockholm Trafikförvaltningen Lindhagensgatan 100 Fax: Org.nr: Stockholm Godsmottagningen E-post: registrator.tf@sll.se Stockholm Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

299 Trafikförvaltningen VZ STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2(2) Trafikavdelningen Buss och Färdtjänst BREV Ärende/Dok. id. Infosäk. klass Kl (Öppen) beslut i trafiknämnden uppmanas Keolis att inkomma med separat begäran för vidare beredning. Vidare vill Trafikförvaltningen att förslaget slutgiltigt förankras med Stocldiolm stad och Lidingö stad i syfte att säkerställa att eventuella infrastruktursbehov har tillgodosetts samt att ytterligare synpunkter beaktas. Senaste datum för berörda remissinstanser att återkomma med synpunkter på bifogade förslag är Stockholm

300 ~~ LIDINGÖ STAD l (2) HANDLÄGGARE Caroline J ansson DATUM DNR TN/2014:47 Yttrande SLL Trafikförvaltningen Synpunkter från Lidingö stad angående nytt kollektivtrafiknät 2015, E22 Sammanfattning av ärendet Trafikförvaltningen har lämnat sitt godkännande till Keolis för det nya kollektivtrafiknätet I samma skrivelse nämner Trafikförvaltningen att Lidingö stad och Keolis inte är överens om nedläggningen av linje 233. Trafikförvaltningen menar att det är viktigt att det faktiska resandebehovet möts av en ändamålsenlig trafik, men att detta inte behöver vara avhängt linje 233. Tekniska förvaltningens synpunkter Lidingö stad motsätter sig nedläggningen av linje 233. Detta av flera anledningar. För det första är detta den enda linjen på ön som binder ihop de nordöstra delarna av kommunen med de södra delarna. Denna tvärförbindelse är särskilt viktig för det lokala resandet för barn, ungdomar, äldre och arbetspendlare. Andelen kollektivtrafikresor inom ön var år %. Staden har ett mål kring att öka denna andel, något som kan försvåras av 233:ans nedläggning. Utmed 233:ans sträckning finns tio skolor, Rudboda skola, Bo skola, Klockargårdens skola, Musikskolan, Utsiktens skola, Hersby gymnasium, Christinaskolan, Högsätra skola, Bodal skola och Albatross montessoriskola. Därtill kommer Lidingövallen med friidrott, tennis, fotboll och konstisbanor, Gångsätra med simhall konstgräsplan och inomhushall samt ishallen Dalenum. Att barn och ungdomar själva ska kunna ta sig till skolan och fritidsaktiviteter anser Lidingö stad som viktigt. För att det ska vara så enkelt som möjligt så är det av stor vikt att barnen inte behöver byta buss för att ta sig mellan skola och fritidsaktivitet eller hemmet och skola. I Högsätra finns det omsorgslokaler samt vårdscentral som är viktiga för de äldre boende på den nordöstra sidan av ön. Keolis har sedan tidigare hävdat att 233 :an är en ineffektiv linje med för få resenärer, för tät trafik och en för lång linje. Heltäckande resenärsstatistik för linje 233 har varit svår att få fram. Staden har fått tillgång till ett uttag ur RUST för fyra månader under hösten. Den statistiken visar i snitt hur många som sitter i bussen vid varje enskild avgång. statistiken tolkar vi som att det i maxtimmen rör sig i snitt om mellan 30 till POSTADRESS Lidingö stad Lidingö BESÖKSADRESS stockholmsvägen 50 TELEFON vx FAX E-POST lidingo.stad@lidingo.se INTERNET

301 60 personer sittande per avgång på 13 av 19 hållplatser (avgång från kl 7,25-8,29). Enligt den statistik som företrädare för skolorna längs med linjen fått tillgång till från Trafikförvaltningen så har 233:an i snitt 1282 påstigande per vardagsmedeldygn Lidingö stad vill att Trafikförvaltningen redogör för en mer grundläggande statistik av antalet resande på linje 233. Turtätheten är idag 20 minuters trafik vilket kunde vara glesare i lågtrafik. 233 :an är idag cirka 7 km lång, detta går att jämföra med den nya linjen 207 som kommer att bli cirka tio km lång. Linje 233 kommer alltså inte om den behålls att vara den längsta linjen på ön. Lidingö stad kräver att Trafikförvaltningen gör en analys av vilka som blir vinnare och vilka som blir förlorare om linje 233 läggs ned. Trafikförvaltningens mål precis som Lidingö stads mål är att öka andelen kollektivtrafikresenärer. Med förslaget om att lägga ned linje 233 kommer snarare fler att välja bilen framför att byta buss i Lidingö centrum för att ta sig mellan södra och norra delen av ön. Lidingö stad efterfrågar inblick i resandetiden mellan Rudboda och Larsberg i högtrafik och lågtrafik för att se vad alternativet skulle bli vid nedläggning av linje 233. Hur lång tid tar det att åka hela sträckan med byte och hur länge tar man som resenär vänta på bussen. Finns det möjlighet att göra en passning i byten och vilka konsekvenser tar detta för andra linjer och andra byten. Lidingö stad vill att Keolis/Trafikförvalningen skriftligt redogör för detta. Lidingö stad förslag är att i första hand glesa ut trafiken under lågtrafik men att linjen bibehålls med samma linjesträckning. I andra hand trafikera sträckan med skolbuss men med fler avgångar i de båda riktningarna. 2 (2)

302 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Remiss inför trafikförändringar i SL trafiken2015/2016 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet utan eget ställningstagande. Sammanfattning Trafikförvaltningen har påbörjat arbetet med trafikförändringar inför december Detta arbete innefattar både möjliga trafikutökningar men även eventuella reduceringar i trafiken och omfördelningar. Huddinge kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter kring dessa trafikförändringar samt hur de bör prioriteras. Parallellt med processen för trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 har Trafikförvaltningen i uppdrag att redan för 2015 se över kostnader i syfte att säkerställa en ekonomi i balans. Enligt Trafikförvaltningen kommer detta att innebära ytterligare reduceringar i trafikutbudet. En dialog förs med trafikutövarna om olika krav som kan vara kostnadsdrivande för verksamheten.trafikförvaltningen presenterar trafikförändringar för tunnelbana, pendeltåg och buss. De förändringar som Trafikförvaltningen presenterar är mindre justeringar i pendeltågstrafiken på Södertäljelinjen samt om möjligt fler kopplingar till Mälarbanan. För busstrafiken föreslår Trafikförvaltningen utökningar för vissa linjer medan för andra reduceringar mitt på dagen på grund av lågt resande. För tunnelbanan föreslås en första etapp i projektet Röda linjens uppgradering. I yttrandet till Trafikförvaltningen lyfter kommunen betydelsen av att planera för att öka kollektivtrafikandelarna i stockholmsregionen för att kunna möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning. Vidare lyfter kommunen vikten av att den framtida kollektivtrafiken måste bidra till att nå en balans i regionen avseende socioekonomisk status, arbetsplatser, segregation m.m. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP) och Emil Högberg (S). Ordföranden lägger ett förslag i enlighet med protokollsbilaga SBU 9:1. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Trafikförvaltningen

303 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

304 POLITISKA KOMMUNLEDNINGEN ORDFÖRANDEFÖRSLAG HUDDINGE KOMMUN DATUM 15 april2015 DIARIENR SIDA 1 (1) Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Ärende 9 Remiss inför trafikförändringar i SL trafiken 2015/2016 Ordförandeförslag I den årligen återkommande remissen har kommunen under ett flertal år lyft även frågan om vinkbuss i Segeltorp samt direktbuss mellan Skogås/Trångsund/Länna och Gullmarsplan vilket även bör lyftas i år. Med anledning av de störningar som varit i främst inom pendeltågstrafiken på senare tid så är det av stor vikt att SLs kapacitet för ersättningstrafik ses över. Inte minst gäller detta stationer med många på- och avstigande som till exempel Flemingsberg. I och med signaler om neddragningar i kollektivtrafiken förutsätter vi att en dialog förs med kommunen innan beslut fattas eftersom dessa neddragningar inte är föremål för denna remiss. Till remissyttrandet bör även det brev som skickats till Trafiknämnden angående Spårväg Syd biläggas. Yrkande Att yttrandet kompletteras med följande skrivningar: l. Att stycket om vinkbuss även tar upp en sådan i Segeltorp 2. Att det fim1s önskemål från våra invånare om en direktbuss mellan Skogås/Trångsund/Länna och Gullmarsplan. 3. Med anledning av de störningar som varit i främst inom pendeltågstrafiken på senare tid så är det av stor vikt att SLs kapacitet för ersättningstrafik ses över. Inte minst gäller detta stationer med många på- och avstigande som till exempel Flemingsberg. 4. I och med signaler om neddragningar i kollektivtrafiken förutsätter vi att en dialog förs med kommunen innan beslut fattas eftersom dessa neddragningar inte är föremål för denna remiss. Samt; 5. Att det brev som skickats till Trafiknämnden angående Spårväg Syd biläggs. Malin Danielsson (FP) Ordförande kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott POSTADRESS Politiska kommunledningen Huddinge kommun Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalhuset Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

305 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Norrberg, Marika Marika.Norrberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Tvärförbindelse Södertörn, Väg yttrande över samrådsunderlag Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på samrådsunderlag av Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 överlämnas yttrande bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april Sammanfattning Trafikverkets samrådsunderlag för Tvärförbindelse Södertörn, ny väg 259, utgör underlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det är det första steget i vägplanen enligt Trafikverkets planläggningsprocess. Projektet omfattar en ny vägförbindelse i väst-östlig riktning mellan väg E4/E20 och väg 73. Större delen av samrådsunderlaget fokuserar på natur- och miljörelaterade frågor. Utöver dessa ges även en beskrivning av projektet samt förutsättningar för bl.a. bebyggelse, befolkning, näringsliv och sysselsättning, trafik samt kommunala och regional planer. Inom utredningsområdet finns många områden med höga naturvärden (naturreservat, riksintressen och Natura 2000). Många av dessa områden nyttjas även för det rörliga friluftslivet och det finns gott om både vandringsleder och större anläggningar för friluftslivet. Miljökonsekvenserna beror i hög grad på var i landskapet som vägens sträckning förläggs, och om vägen förläggs i obruten terräng eller följer befintlig vägsträcka. Höga naturvärden, områden för det rörliga friluftslivet och värdefulla kulturmiljöer kan komma att beröras av vägen i form av intrång och buller. Förvaltningen anser att kollektivtrafikens betydelse på den nya tvärförbindelsen behöver stärkas och bli tydligare. Vid planeringen och utformningen av den nya tvärförbindelsen anser förvaltningen att det är viktigt att intrång och barriäreffekter minimeras med hänsyn till natur, rekreation, landskap samt befintlig och tillkommande bebyggelse. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

306 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Trafikverkets samrådsunderlag för Tvärförbindelse Södertörn, ny väg 259, utgör underlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det är det första steget i vägplanen enligt Trafikverkets planläggningsprocess. Samrådsunderlaget innehåller en beskrivning av projektet, såsom bakgrund, tidigare utredningar, ändamål och projektmål samt avgränsningar. Vidare redogörs det för olika förutsättningar där större delen av dem är natur- och miljörelaterade. Utöver dessa lyfts även förutsättningar för t.ex. bebyggelse, befolkning, näringsliv, sysselsättning, trafik och trafikanter samt kommunala och regionala planer. Projektet omfattar en ny vägförbindelse i väst-östlig riktning mellan väg E4/E20 och väg 73. Syftet är att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för såväl lokal och regional biltrafik som för godstrafik inom Södertörn. Samtidigt kommer även gång- och cykelförbindelserna att förbättras, vilket innebär en ökad trafiksäkerhet för dem som går eller cyklar längs vägen. En ny väg medför även förbättringar och nya möjligheter för kollektivtrafiken. Den nya vägsträckningen kommer att studeras förutsättningslöst inom utredningsområdet. Det är troligt att den till viss del kommer att följa befintlig väg 259, men även gå i obruten terräng. Inom utredningsområdet finns många områden med höga naturvärden (naturreservat, riksintressen och Natura 2000). Många av dessa områden nyttjas även för det rörliga friluftslivet och det finns gott om både vandringsleder och större anläggningar för friluftslivet. Flera skyddade områden upplevs som tysta områden. Området är även rikt på värdefulla kulturmiljöer. Miljökonsekvenserna beror i hög grad på var i landskapet som vägens sträckning förläggs, och om vägen förläggs i obruten terräng eller följer befintlig vägsträcka. Höga naturvärden, områden för det rörliga friluftslivet och värdefulla kulturmiljöer kan komma att beröras av vägen i form av intrång och buller. Samordning med andra projekt (till exempel Spårväg Syd) och anpassningar till landskapets topografi har betydelse för intrångets storlek och påföljande konsekvenser. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att kollektivtrafikens betydelse på den nya tvärförbindelsen behöver stärkas och bli tydligare. Tvärförbindelse Södertörn ska knyta samman E4/E20 och väg 73 och de regionala stadskärnorna

307 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) Kommunstyrelsen Haninge, Flemingsberg och Kungens kurva-skärholmen och ansluter sedan till Förbifart Stockholm och de regionala stadskärnorna i den norra länshalvan. I ändamålet för åtgärdsvalstudien Tvärförbindelse Södertörn (Trafikverket 2014) framgår bl.a. att kommunikationerna mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge ska förbättras. Förvaltningen anser att detta inte framhävs i Trafikverkets samrådsunderlag. En kollektivtrafik som är ett attraktivt alternativ till bilen menar förvaltningen är av stor betydelse för att utsläppen till luft inte ska öka. Vid planeringen och utformningen av den nya tvärförbindelsen anser förvaltningen att det är viktigt att intrång och barriäreffekter minimeras med hänsyn till natur, rekreation, landskap samt befintlig och tillkommande bebyggelse. Kommunstyrelsens förvaltnings yttrade på Trafikverkets samrådsunderlag finns i bilaga 1. Förvaltningens förslag till beslut är att kommunstyrelsen överlämnar yttrande bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2015 som svar på samrådsunderlag av Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259. Vesna Jovic Kommundirektör Eriksson, Sune T f Samhällsbyggnadsdirektör Norrberg, Marika Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Svarsskrivelse till Trafikverket daterad den 1 april Bilaga 2: Skrivelse från Trafikverket Samrådsunderlag Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 Beslutet delges Trafikverket

308 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (6) ERT DATUM ER REFERENS TRV 2015/19092 HANDLÄGGARE Norrberg, Marika Marika.Norrberg@huddinge.se Trafikverket Ärendemottagningen Region Stockholm Box Borlänge Tvärförbindelse Södertörn, Väg yttrande över samrådsunderlag Inledning Huddinge kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Trafikverkets samrådsunderlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan för Tvärförbindelse Södertörn, väg 259. Underlaget är ute på digitalt samråd från den 16 mars till den 7 april Sammanfattning Vid planeringen och utformningen av den nya tvärförbindelsen är det viktigt att intrång och barriäreffekter minimeras med hänsyn till natur, rekreation, landskap samt befintlig och tillkommande bebyggelse. Därför bör tunnelalternativ tas fram som alternativ till att förlägga vägen i ytläge. För att utsläppen till luft inte ska öka anser Huddinge kommun att det är viktigt att kollektivtrafiken på ny väg 259 blir ett attraktivt alternativ till bilen genom att den nya tvärförbindelsen och anslutande vägnät utformas utifrån kollektivtrafikens behov. För att möjliggöra en attraktiv framtida stombusstrafikering ser Huddinge kommun att det är mycket viktigt att Regulatorvägen och Katrinebergsvägen i Flemingsberg ges bra kopplingar till/från tvärförbindelsen. Kommunen anser att det är väsentligt att den nya tvärförbindelsen inte medför att fler boenden, skolor och förskolor utsätts för buller över riktvärdena enligt kommunens förslag till åtgärdsprogram för trafikbuller. Detta skulle motverka kommunens arbete med att minska antalet bullerutsatta i kommunen. Olika åtgärder för att minimera buller från den nya tvärförbindelsen bör utredas. Huddinge kommun anser att underlagsmaterialet behöver åtgärdas gällande redovisning av naturvärden i kommunen. Vidare anser kommunen att naturvärden i underlaget är för översiktligt beskrivna med kartmaterial som är svårorienterade. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

309 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (6) ERT DATUM ER REFERENS TRV 2015/19092 Allmänna synpunkter Huddinge kommun förutsätter att framtagande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och arbetsplan kommer att ske i dialog med kommunen. En samplanering av ny tvärförbindelse, Spårväg Syd och bebyggelse är viktig av flera anledningar, inte minst för att kunna skapa en attraktiv stadsmiljö. Det är viktigt att Tvärförbindelse Södertörn utformas på ett sådant sätt att intrånget och barriäreffekterna minimeras både i den sammanhängande grönstrukturen och för befintlig och tillkommande bebyggelse. Ett primärt utbyggnadsområde i kommunen som berörs av tvärförbindelsen är Loviseberg/Glömstadalen. Tvärförbindelsen får ej omöjliggöra en utbyggnad av Loviseberg/Glömstadalen. Därför bör tunnelalternativ tas fram som alternativ till att förlägga vägen i ytläge. Särskild vikt bör läggas på att minska barriäreffekterna för gående, prioritera kollektivtrafik samt komplettera och effektivisera cykelstråken. Gång-, cykeloch kollektivtrafik är kapacitetsstarka färdmedel och insatser som gör att fler väljer dessa trafikslag ökar framkomligheten. Kommunen vill trycka på att tvärförbindelsen ej får utgöra en ny eller förstärkt barriär då det bl.a. motverkar kommunens ambitioner med att överbrygga sociala och ekologiska samband. Luft För att utsläppen till luft inte ska öka anser Huddinge kommun att det är viktigt att kollektivtrafiken på ny väg 259 blir ett attraktivt alternativ till bilen genom att nya vägen och anslutande vägnät utformas utifrån kollektivtrafikens behov. Kommunens ser en risk med att den föreslagna vägen leder till ett ökat bilresande med ökade utsläpp av bl.a. CO2 samt partiklar som följd, vilket motverkar nationella, regionala samt lokala mål. Genomförandet av vägen innebär möjligheter att skapa ny tvärgående busstrafik i södra Storstockholm. Kommunen anser vidare att vägens beräknade effekter på utsläpp av CO2, partiklar m.m. ska redovisas samt jämföras med ett nollalternativ. Eftersom barn är känsligare än vuxna är det särskilt viktigt med en god luftkvalitet i de delar av utredningsområdet där skolor och förskolor är lokaliserade. Natur, rekreation, landskap Det är viktigt att intrång och barriäreffekter minimeras med hänsyn till natur, rekreation och landskap. För att minska intrång, barriäreffekter samt störningar bör tunnelalternativ tas fram på känsliga sträckor som alternativ till att förlägga vägen i ytläge. Under det fortsatta arbetet på sidan 42 saknas tydliga skrivningar på att tunnel och överdäckningar behöver studeras. Den nya vägen kommer passera genom naturområden med mycket höga bevarandevärden, riksintresse för rörligt friluftsliv, naturreservat med

310 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (6) ERT DATUM ER REFERENS TRV 2015/19092 nationella intressen för naturvården etc. Då måste de åtgärder som ska ingå i det fortsatta arbetet vara i paritet med detta. Huddinge kommun anser att underlagsmaterialet behöver åtgärdas gällande redovisning av naturvärden i kommunen. Bland annat saknas alla bevarandeområden, ekologiskt särskilt känsliga områden, större opåverkade områden och andra värdefulla områden. Allt detta finns i kommunens både tidigare samt nya översiktsplan samt i grönstrukturunderlaget till ÖP, Huddinges natur. Vidare anser kommunen att naturvärden i underlaget är för översiktligt beskrivna med kartmaterial som är svårorienterade. Sjöarna som är en väsentlig del av naturvärdena syns knappt på kartorna. Huddinge kommun vill belysa vikten av samplanering med Spårväg Syd för att minska ingreppen samt störningarna. Buller Kommunen anser att det är väsentligt att den nya tvärförbindelsen inte medför att fler boenden, skolor och förskolor utsätts för buller över riktvärdena enligt kommunens förslag till åtgärdsprogram för trafikbuller. Detta skulle motverka kommunens arbete med att minska antalet bullerutsatta i kommunen. Huddinge kommun har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för trafikbuller Förslaget har varit på samråd och beräknas att kunna antas av kommunfullmäktige under Syftet med programmet är att förbättra ljudmiljön och minska antalet boende, förskolegårdar, skolgårdar samt parker som utsätts för trafikbuller över riktvärdena. Kommunen avser att inleda ett samarbete med Trafikverket om hur bullerstörningarna kan minskas. Huddinge kommun har utfört en bullerkartläggning av väg- och spårtrafik (Tyréns 2012). Den visar att de största störningarna samt att störst andel boende som störs av buller över riktvärdet 55 db(a) finns utmed Trafikverkets vägar och järnvägar. Huddinge kommun har inventerat Tysta områden i kommunen (Tyréns 2012). Vid planering av tvärförbindelsen förutsätter kommunen att hänsyn tas till dessa tysta områden så att de kan bevaras som tysta. Bullerreducerande åtgärder i direkt anslutning till källan bör i första hand prioriteras. Eftersom det planeras för att bli en mötesfri motortrafikled bör det undersökas om det utöver vallar/plank längs med sidan av vägen även kan möjliggöras bullerabsorberande skärm utmed vägens mittbarriär. Möjligheten till lågbullrande vägbeläggning bör utredas. Det skulle inte bara medföra lägre buller lokalt där överskridande sker, utan minskar bullrets

311 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (6) ERT DATUM ER REFERENS TRV 2015/19092 utbredning i hela landskapet. Trafikverkets senare försök med lågbullrande vägbeläggning har visat på en bättre och mer bibehållen effekt än tidigare. Huddinge kommun anser att bullerreducerande åtgärder bör dimensioneras för att ta hänsyn till det sammantagna bullret i den mån boende redan är störda av buller från befintlig väg-spårtrafik. Bullerberäkningar bör baseras på vägens dimensionerande hastighet. Dagvatten Huddinge kommuns dagvattenstrategi ska följas, vilket bl.a. innebär att åtgärder i första hand ska vidtas vid källan. Kommunen har tagit fram åtgärdsplaner för sjöarna Orlången och Trehörningen för att uppnå miljökvalitetsnormen (MKN) för god ekologisk kemisk status. Planerna planeras antas av kommunfullmäktige under våren MKN för vatten är viktiga att beakta liksom att vattenkvaliteten i sjön Orlången inte får försämras. Viktiga kopplingar till kommunens stamnät för kollektivtrafik I markanvändningskartan till kommunens nya översiktsplan illustreras ett stamnät för kollektivtrafik. Stamnätet är prioriterade kollektivtrafikstråk som bl.a. har pekats ut för att säkra framtida kollektivtrafik med hög framkomlighet. Olika åtgärder behöver genomföras för att erhålla en hög turtäthet, öka framkomligheten med kortare restider som följd och att nätet ges en tydlig utformning och gestaltning. Framtida bebyggelse måste beakta stamnätet och dess ytanspråk så att dessa stråk inte byggs bort. För att möjliggöra en attraktiv framtida stombusstrafikering ser Huddinge kommun att det är mycket viktigt att Regulatorvägen och Katrinebergsvägen i Flemingsberg ges bra kopplingar till/från tvärförbindelsen. Längs vissa sträckor har Trafikförvaltningen för avsikt att köra stombusslinjer med hög turtäthet, bl.a. på den nya tvärförbindelsen via den regionala stadskärnan Flemingsberg. Tvärförbindelsens utformning och kopplingar till Flemingsberg får heller inte omöjliggöra ett genomförande av projektet Stockholmsbågen. Huddinge kommun anser att kollektivtrafikens betydelse på den nya tvärförbindelsen generellt behöver stärkas och bli tydligare. Tvärförbindelse Södertörn ska knyta samman E4/E20 och väg 73 och de regionala stadskärnorna Haninge, Flemingsberg och Kungens kurva-skärholmen och ansluter sedan till Förbifart Stockholm och de regionala stadskärnorna i den norra länshalvan. I ändamålet för åtgärdsvalstudien Tvärförbindelse Södertörn (Trafikverket 2014) framgår bl.a. att kommunikationerna mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och

312 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (6) ERT DATUM ER REFERENS TRV 2015/19092 Haninge ska förbättras. Kommunen anser att detta inte framhävs i Trafikverkets samrådsunderlag. Övriga synpunkter I kapitel 2.6 Beskrivning av projektet står En ny väg medför även förbättringar och nya möjligheter för kollektivtrafiken. Kommunen anser att kollektivtrafikens betydelse i projektet behöver stärkas. För att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik kommer särskilda åtgärder riktat till kollektivtrafiken att behövas. Det räcker inte att enkom bygga en ny väg. Detta behöver också förtydligas i kapitel Klimat som en viktig åtgärd för att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Kapitel 2.6 behöver även kompletteras med information om att ny tvärförbindelse ska ta över funktion och vägnummer från dagens väg 259. Denna information kommer först på sidan 18. Kapitel Det bör tilläggas att kommunens översiktsplan 2030 även säger att det är viktigt att Tvärförbindelse Södertörn utformas på ett sådant sätt att intrånget och barriäreffekterna minimieras både i den sammanhängande grönstrukturen och för befintlig och tillkommande bebyggelse. Huddinge kommun har också en Trafikstrategi som antogs maj I kartan på sidan 19 saknas två naturreservat i Huddinge. Dessa är Gladö Kvarnsjö och Lissmadalen. De finns inte heller presenterade under kapitel I samrådsunderlaget på sidan 27 finns de med som föreslagna naturreservat. Underlaget måste revideras med hänsyn av två saknade naturreservat inom utredningsområdet. Skötselplaner för dessa bifogas denna svarsskrivelse. Naturreservatens gränser finns på länk: ayerswitcher=active:true;layers:skyddad_natur;&search=selectedlayer:; selectedlocation:;&searchresult=active:false;&baselayer=active:oversik t;&map=lat: ;lon: ;zoom:3;&standard =selectedtab:0;&. Kapitel på sidan 22 nr 9 Orlången, fel syfte i andra stycket. Syftet enligt naturreservatets skötselplan är: Syftet med naturreservatet skall vara att bevara och utveckla Orlångenområdets värden avseende natur-, kultur- och rörligt friluftsliv. Naturvärden knutna till kulturlandskapet ska vårdas och skyddas. Syftet med naturreservatet skall även vara att de betespräglade skogarnas naturvärden bevaras genom naturvårdande skötselåtgärder. Särskilt fokus ska läggas på områdets rika förekomst av ek. Även de delar som har eller kan få naturskogskvaliteter skall skyddas. De arter och typiska organismsamhällen som är beroende av skog som lämnas för fri utveckling ska bevaras i väsentligen orört skick. De naturgivna förutsättningarna för det rörliga friluftslivet skall vara styrande. Ågestasjön och dess kringliggande våtmarkers, liksom våtmarken Bottnens (Balingsta) betydelse för fågellivet

313 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (6) ERT DATUM ER REFERENS TRV 2015/19092 skall särskilt värnas. Syfte är också att skydda områdets fornminnen och kulturvärden. Kapitel Naturmiljö på sidan 28 om kommunala naturvårdsområden. Här saknas en genomgång av områdena i Huddinges Natur (2012). Sid 29. Minst 13 lokaler i Huddinge kommun hyser större vattensalamander inom utredningsområdet. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 29 april Protokollsutdrag bifogas. Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande Bilagor Bilaga 1: Protokollsutdrag Bilaga 2: Gladö Kvarnsjös NR beslut och skötselplan Bilaga 3: Lissmadalens NR beslut och skötselplan

314 SAMRÅDSUNDERLAG Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 Huddinge, Botkyrka och Haninge Kommuner, Stockholms län Vägplan, uppdragsnummer

315 Trafikverket Postadress: Solna strandväg 98, Solna E-post: Telefon: Dokumenttitel: Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 Författare: Boel Larsson, Johanna Öhman, Tyréns AB Dokumentdatum: Uppdragsnummer: Kontaktperson: Maria Stormark, Anna Mroz Foto: Trafikverket, om inget annat anges. Illustration: Tyréns AB respektive Trafikverket

316

317 1 Sammanfattning För att Södertörnskommunerna (Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Södertälje och Tyresö) ska ges möjlighet att växa i enlighet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) måste åtgärder vidtas gällande infrastrukturen. Kommunikationerna genom Södertörn är bristfälliga och tillgängligheten mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum är otillräcklig. De bristande kommunikationerna begränsar etablering av nya bostäder och verksamheter vilket medför att tillväxten i regionen inte utvecklas enligt regionala och kommunala mål. Värmdö Ekerö 1 Stockholm Nacka E4 Salem Väg Huddinge Tyresö Väg 259 har utretts under lång tid och olika handlingar har tagits fram genom åren. Under tiden har både ny lagstiftning och förändrade regelverk tillkommit som medfört att Trafikverket valt att ta ett nytt helhetsgrepp i området togs en åtgärdsvalsstudie för Tvärförbindelse Södertörn fram där både ändamål och projektmål formulerades. Södertälje Botkyrka Väg 259 Väg Väg 73 Haninge Resultatet av åtgärdsvalsstudien blev att en kombination av olika åtgärdsområden formulerades, där ett åtgärdsområde ensam inte klarar av att uppfylla dessa mål. Ny vägförbindelse och attraktiv cykelinfrastruktur, konkurrenskraftig kollektiv trafik med buss och förbättrade förutsättningar för gods transporter på Södertörn var några av åtgärdsområdena som identifierades i studien. Sammanlagt föreslogs tio olika åtgärdsområden för att nå målen. Nynäshamn Utredningsområde 1: Skärholmen/Kungenskurva Regional stadskärna 2: Flemingsberg 3: Haninge Figur 1. Utredningsområdet ligger i södra delen av Stockholms län km Lantmäteriet, Geodatasamverkan

318 Detta samrådsunderlag för Tvärförbindelse Södertörn - ny väg 259 är det första steget i vägplanen enligt Trafikverkets planläggningsprocess, och ska utgöra underlag för samråd samt för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. buller från vägen att minskas och boendemiljöerna förbättras. Trafiksäkerheten kommer att öka både för biltrafik och för oskyddade trafikanter med en ny vägsträckning och ny gång- och cykelväg. Väg 259 är idag hårt belastad med låg tillgänglighet och framkomlighet. Godstransporterna är omfattande på vägen även om den tyngsta trafiken tvingas till omvägar då bron över sjön Orlången har för låg bärighet. Gångoch cykelvägnätet längs vägen och möjligheterna att korsa vägen trafiksäkert är bristfälligt. Vägens olycksstatistik är hög och vägen upplevs inte som trafiksäker varken för biltrafikanter eller för oskyddade trafikanter. Utredningsområdet utgörs av ett typiskt Södertörnslandskap med sprickdalar och skogsklädda höjder. Bebyggelsen är koncentrerad till de tre vägstråken E4/E20, Huddingevägen och väg 73. Här finns även några områden med företag och industrier. För övrigt finns en del spridd villabebyggelse framförallt i övergången mellan skog och åker. Många boende utefter väg 259 upp lever sig störda av buller. Inom utredningsområdet finns många områden med höga naturvärden (naturreservat, riksintressen och Natura 2000). Många av dessa områden nyttjas även för det rörliga friluftslivet och det finns gott om både vandringsleder och större anläggningar för friluftslivet. Flera skyddade områden upplevs som tysta områden. Området är även rikt på värdefulla kulturmiljöer. En ny vägsträckning för väg 259 planeras och ska binda samman väg E4/ E20 med väg 73. Även en gång- och cykelförbindelse planeras. Den nya vägen planeras som mötesfri motortrafikled och/eller mötesfri väg. På delsträckan mellan E4/E20 och Huddingevägen (väg 226) planeras vägen för antingen 2+2 körfält alt 3+3 körfält. Sträckan mellan Huddingevägen och väg 73 föreslås få 2+2 körfält. Miljökonsekvenserna beror i hög grad på var i landskapet som vägens sträckning förläggs, och om vägen förläggs i obruten terräng eller följer befintlig vägsträcka. Höga naturvärden, områden för det rörliga friluftslivet och värdefulla kulturmiljöer kan komma att beröras av vägen i form av intrång och buller. Samordning med andra projekt (till exempel Spårväg Syd) och anpassningar till landskapets topografi har betydelse för intrångets storlek och påföljande konsekvens. Med bullerskyddsåtgärder kommer

319 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektet Planläggningsprocessen Bakgrund Tidigare utredningar Angränsande projekt Ändamål och projektmål Beskrivning av projektet Avgränsningar Geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning Förutsättningar Bebyggelse, befolkning och utveckling Näringsliv, sysselsättning och viktiga målpunkter Trafik och trafikanter Byggnadstekniska förutsättningar Kommunala och regionala planer Huddinge Haninge Botkyrka Regional utvecklingsplan Riksintressen och övriga nationella intressen Riksintressen enligt miljöbalkens 4 kap Riksintresse för infrastruktur Riksintresse för friluftslivet Riksintresse för kulturmiljövården Riksintresse för naturmiljö, Natura 2000 och naturreservat Riksintresse för yrkesfiske Riksintresse för jord- och skogsbruk Motstående riksintressen Miljöförutsättningar Landskapets karaktär Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser och vatten Klimat Miljöbelastning Risker Barriärer Buller Luftföroreningar Effekter och deras tänkbara betydelse Miljö och hälsa Landskapets karaktär Naturmiljö... 40

320 5.1.3 Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser och vatten Buller Luftföroreningar Klimat Byggtiden Trafik och samhälle Trafik och trafiksäkerhet Betydelse för samhällsutvecklingen Fortsatt arbete Planläggning Viktiga frågeställningar Källor... 43

321 2 Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Planläggning för byggande av vägar följer en process där den som bygger vägen och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen och syftar till att få en god koppling till övrig samhällsplanering och till miljölagstiftningen. Detta innebär att projektet förankras i kommunernas planering och att de som berörs i de olika processtegen ges goda möjligheter till insyn och att framföra synpunkter. Under processen analyseras och beskrivs alternativa lösningar för vägens lokalisering och utformning för att slutligen läggas fast. Handlingarna som tas fram under projektet blir alltmer detaljerade. För att underlätta kommunikation och veta var projektet är i processen har fyra statusbegrepp definierats (Samrådsunderlag, Samrådshandling, Granskningshandling och Fastställelsehandling) (se Figur 2). Den aktuella vägplanens status är samrådsunderlag. 2.2 Bakgrund Stockholmsregionen är en av de snabbast växande regionerna i Europa, men infrastrukturen i södra Storstockholm har inte byggts ut i samma takt som regiondelens tillväxt och utveckling i övrigt. Infrastrukturnätet inom Södertörn är särskilt bristfälligt i väst-östlig riktning. På Södertörn finns fyra av länets regionala stadskärnor, men tillgängligheten till och mellan dem är bristfällig. Dessa regionala stadskärnor är Kungens kurva Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje. Södertälje berörs ej av projektet (se Figur 3). Varken vägnätet eller strukturen för kollektivtrafiken är utformade för att klara stora och effektiva resandeflöden i väst-östlig riktning på Södertörn. I åtgärdsvalsstudien (2014) sammanfattades problembilden för infrastrukturen på Södertörn i fyra problemområden: Bristande transportsystem begränsar tillväxt och bostadsbyggnad i södra Stockholmsregionen (exempelvis begränsar otillräcklig infrastruktur exploatering och utveckling). Kommunikationerna till och mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum behöver stärkas. Vägförbindelsen i väst-östlig riktning har låg kapacitet, låg standard och är inte gen. Dessutom är restiderna för busstrafiken långa. Det saknas bra kommunikationer i väst-östlig riktning i södra Storstockholm. Det är framkomlighetsproblem på vägnätet, långa restider med kollektivtrafik, avsaknad av länkar till målpunkter för cykelvägnätet, slingriga samt trafikfarliga vägar. Många boende störs av vägtrafiken. Andelen tung trafik längs väg 259 är hög och buller- och luftföroreningsnivåer i boendemiljöer är höga. Att planskilda korsningar saknas på många håll och att gång- och cykelvägnät delvis saknas gör det trafikfarligt för oskyddade trafikanter längs väg 259. Figur 2. Planläggningsprocessen. 8

322 2.3 Tidigare utredningar Tvärförbindelse Södertörn har sedan 1960-talet utretts och diskuterats i olika omgångar och under olika delprojekt. Figur 4 visar översiktligt vilka delsträckor som utretts. Nedan beskrivs kortfattat de olika delprojekt och utredningar i kronologisk ordning som utretts under åren. Bålsta Upplands Väsby Vallentuna Täby Lidingö Åkersberga Boo Gustavsberg Botkyrkaleden Arbete med arbetsplanen för Botkyrkaleden på delsträckan mellan Masmo-Flemingsberg pågick under och reviderades i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Vägsträckan var tänkt att ersätta Glömstavägen. Den befintliga vägen har låg standard. Den nya sträckningen var tänkt med fyra körfält. Haningeleden 1 Sträckan som utreddes i slutet av 1990-talet och omarbetades i början av 2000-talet var cirka fem kilometer lång och sträckte sig mellan cirka 700 meter nordväst om järnvägen och Huddingevägen (väg 226) fram till Gladö Kvarn. Dagens väg har dålig geometrisk standard, dålig framkomlighet och är olycksdrabbad. I Södertörnsleden föreslogs att en ny väg skulle byggas där den första delen var en fyrfältig väg om cirka 26 meter för att därefter smalna av ner mot 14 meters 2+1 väg. 4 Södertälje Ekerö Tumba Stockholm 1 2 Utredningsområde Regional stadskärna 3 Jordbro Västerhaninge 1: Skärholmen/Kungenskurva 2: Flemingsberg 3: Haninge 4: Södertälje Färdigbyggda sträckor Norrortsleden Essingeleden Södra länken Under byggnation Norra länken Väg 73 Älgviken-Fors Planerade projekt Förbifart Stockholm Tvärförb. Södertörn km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Sammanfattande miljööversyn för Botkyrkaleden och Haningeleden 1 I samband med att bygghandlingsskedet skulle påbörjas för Botkyrkaleden och Haningeleden 1 (2008) sågs arbetsplanerna över med anledning av nya förutsättningar gällande trafikprognoser och trafiksäkerhet. Samtidigt togs ett PM fram där de viktigaste miljökonsekvenserna på sträckan mellan Masmo och Gladö sammanfattades. Västra Botkyrkaleden Under 2010 togs en ny arbetsplan fram för den västra delen av Botkyrkaleden som benämndes Västra Botkyrkaleden. Sedan den tidigare arbetsplanen för Botkyrkaleden togs fram har trafiksäkerhetskraven skärpts och trafikmängderna ökat. Arbetsplanen för den västra Botkyrkaleden kom att anpassas till de nya förutsättningar avseende nya standarder gällande vägutformning och nya regler gällande miljökvalitetsnormer. Tidigare plankorsningar kom även att ersättas av planskilda korsningar och vägen gavs en bättre anpassning till landskapet. Vägen projekterades som en fyrfältig väg med en något smalare vägbredd än tidigare för att anpassas till de nya förutsättningarna. Figur 3. Tvärförbindelse Södertörn en del av Yttre leden. Regionala stadskärnor är markerade. 9

323 Masmolänken Under 2011 togs en arbetsplan fram för Masmolänken. Syftet med projektet var att förbättra förbindelsen mellan Botkyrkaleden och E4/E20 och i framtiden med E4 Förbifart Stockholm. Sträckan har låg standard och dålig framkomlighet. Störningar från trafiken förekommer och risken för olyckor är stor. Projektet var tänkt bli en fyrfältig väg som huvudsakligen skulle gå i tunnel genom Masmoberget. Haningeleden 2-4 Trafikverket tog fram en förstudie 2012 på delsträckan Gladö Kvarn - Jordbro. Vägen är från början av 1990-talet och nio meter bred. Trafiksäkerheten och framkomligheten är bristfällig och vägen behöver anpassas E4 Masmolänken Botkyrkaleden Västra Botkyrkaleden Haningeleden 1 till framtida trafikprognoser. Även gång- och cykelförbindelsen mellan Haninge och Huddinge är bristfällig. I förstudien studerades olika alternativ. Åtgärdsvalstudie Tvärförbindelse Södertörn Trafikverket bestämde sig därefter för att ta ett helhetsgrepp om tillgänglig heten tvärledes i södra Stockholmsregionen. För vägsträckor som tidigare utretts i vägplaner och andra utredningar hade exempelvis trafikprognoser och horisontår redan passerats och blivit inaktuella vilket innebar att vägarnas dimensionering inte längre var anpassade till det behov som den regionala utvecklingen kräver. Under 2013/2014 togs en åtgärdsvalsstudie fram för att beskriva, analysera problem och föreslå åtgärdsområden för en förbättrad tillgänglighet mellan infrastrukturstråken i väster (E4/E20 samt tunnelbanans röda linje) och öster (väg 73 och Nynäsbanan). Under arbetet togs ändamål och projektmål fram. Olika åtgärdsområden togs fram enligt fyrstegsprincipen: Väg 226 Samordnad planering av markanvändning och transportsystem Parkeringsstrategi Mobility management Mindre förbättringar av befintligt transportsystem (trimning) Lättillgängliga och effektiva bytespunkter för resenärer Attraktiv cykelinfrastruktur Konkurrenkraftig kollektivtrafik med buss Förbättrade förutsättningar för godstransporter på Södertörn Ny vägförbindelse Ny spårvägsförbindelse för kollektivtrafik Resultatet av studien blev att inga enskilda åtgärdsområden klarar att uppfylla ändamålet utan en kombination av dessa behövs. En ny vägförbindelse i väst-östlig riktning var en av de åtgärdsområden som föreslogs. Väg 259 Haningeleden 2-4 Aktuellt utredningsområde Åtgärdsvalstudie Tvärförbindelse Södertörn Väg 257 Väg 73 Utredningsområde km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4. Tidigare utredningar. 10

324 2.4 Angränsande projekt I närområdet pågår andra utredningar eller beslutade infrastruktursatsningar. Nedan listas några: Bana/väg Flemingsberg, arbeten pågår i olika skeden. Stockholm Järna. Förstudie för järnvägssträckan har upprättats. E4 Förbifart Stockholm, förberedande arbeten för byggnation pågår. Stockholm Norvik Hamn, tillståndsprocessen pågår. Spårväxelbyte i Huddinge, arbete pågår. Nynäsbanan, dubbelspårsutbyggnad Hemfosa - Tungelsta, byggnation pågår. Spårväg syd, delsträckan Skärholmen/Kungens kurva Flemingsberg, tillståndsprocessen pågår. Stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2. Uppgradering av tunnelbanans röda linje, kapacitetsförstärkning, byggnation pågår. Väg 258 Hågelbyleden, förstudie har tagits fram. Projektet vilande, men kommer att återupptas Ombyggnad av väg 226 Tumba-Tullinge pågår. Väg 226 GC-väg Skyttbrink Tullinge station, vägplan. Väg 227, ny cirkulationsplats vid Dalarölänken, vägplan. Åtgärdsvalsstudie för väg 226 Vårsta Södra Länken. Åtgärdsvalsstudie för väg 226, Huddingevägen. Stockholm Vatten lägger nya vattenledningar längs bla Glömstavägen. 2.5 Ändamål och projektmål I det tidigare arbetet med Åtgärdsvalsstudien Tvärförbindelse Södertörn togs både ändamål och projektmål fram i vilket väg 259 ingår. Åtgärdsvalsstudiens ändamål redovisas i Figur 5. Projektmålen indelas i funktionsmål och hänsynsmål utifrån de transportpolitiska målen (se Figur 6). För att säkerställa en hållbar tillväxt för Södertörn ska den fysiska tillgängligheten för personer och gods tillgodoses och kommunikationerna förbättras: - Mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva - Skärholmen, Flemingsberg och Haninge Centrum - Mellan Södertörn och omvärlden Trafiklösningarna ska ha sin utgångspunkt i de kommunala, regionala och transportpolitiska målen. Figur 5. Ändamål för Åtgärdsvalsstudie Tvärförbindelse Södertörn. Figur 6. Projektmål för ÅtgärdsvalsstudieTvärförbindelse Södertörn. 11

325 2.6 Beskrivning av projektet Projektet omfattar anläggning av en ny vägförbindelse (väg 259) i västöstlig riktning mellan väg E4/E20 och väg 73. Syftet är att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för såväl lokal- och regional biltrafik som för godstrafik inom Södertörn. Samtidigt kommer även gång- och cykelförbindelserna att förbättras i tvärled vilket innebär en ökad trafiksäkerhet för dem som går eller cyklar längs vägen. En ny väg medför även förbättringar och nya möjligheter för kollektivtrafiken. Planerad tvärförbindelse kommer genom miljöanpassningar innebära förbättringar både för miljö och människors hälsa. Den nya vägsträckningen kommer att studeras förutsättningslöst inom utredningsområdet. I nordväst kommer ny vägsträckning att ansluta mot E4/E20 och anpassas mot Förbifart Stockholm vid Vårby. Olika alternativa sträckningar för den nya tvärförbindelsen kommer att studeras vilket kan innebära att den nya vägsträckan dels kan komma att följa befintlig väg på vissa avsnitt, dels att gå genom obruten terräng. Tvärförbindelsen kommer att passera väg 226 och stambanan planskilt. Vägen planeras som mötesfri motortrafikled (antingen 2+2 väg eller 3+3 väg) med fullständiga trafikplatser och hastigheten planeras till km/h. Öster om Huddingevägen (väg 226) föreslås vägen byggas som mötesfri motortrafikled och/eller mötesfri väg (2+2 väg) med en hastighet av 100 km/h. Anslutande vägars koppling mot tvärförbindelsen planeras till strategiska lägen och begränsas i antal genom att en sammanhängande kapacitetsstark parallell lokalväg ska finnas. Trafiken mellan lokala mål, långsamtgående fordon, varutransporter och delar av kollektivtrafiken trafikerar på lokal lokalväg. Anslutning mot väg 73 vid Handen sker med trafikplats. 3 Avgränsningar 3.1 Geografisk avgränsning Det geografiska utredningsområdet för Tvärförbindelse Södertörn, ny vägsträckning väg 259, följer utredningsområdet från åtgärdsvalsstudien och avgränsas i nordväst mot E4/E20 och i sydost mot väg 73 (se Figur 7). Influensområdet kan ha en annan avgränsning, exempelvis kan förändring av resvanor påverka trafiken utanför detta geografiska område. Även buller störningar kan påverka boendemiljöer eller rekreationsupplevelser i ett vidare område. 3.2 Tidsmässig avgränsning Prognosåret beräknas vara 2045 med en tydlig koppling mot den regionala utvecklingsplanen, RUFS Prognosår är det år som antagits för vägprojektet vid olika antaganden och bedömningar. Befolkningstillväxt, samhällsutveckling och trafikprognoser har omräknats till detta år. 12

326 Utredningsområde km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 7. Utredningsområdets avgränsning. 13

327 4 Förutsättningar 4.1 Bebyggelse, befolkning och utveckling Stockholms län hade 2013 drygt 2,1 miljoner invånare och har en befolkningstillväxt på cirka 2 procent per år. Befolkningstillväxten i de berörda kommunerna bedöms ha en något lägre tillväxt än genomsnittskommunerna i länet framöver (se Tabell 1). Kommun Befolkningsmängd 2013 Prognos befolkningsmängd Näringsliv, sysselsättning och viktiga målpunkter Några av de större arbetsgivarna är: Huddinge kommun Karolinska universitetssjukhuset Huddinge kommun Kungliga Tekniska Högskolan IKEA Södertörns Högskola Karolinska Institutet 1 Huddinge Botkyrka Haninge Tabell 1. Befolkningsmängd per kommun 2013 samt prognos 2030 (inom Stockholms län) (SCB, 2015). Bebyggelsestrukturen ligger framförallt koncentrerad till de tre nord-sydliga infrastrukturstråken (se Figur 8). E4 Huddinge 2 Väg 226 Väg Haninge E4/E20 samt tunnelbanans röda linje Väg 226, pendeltågets Södertäljelinje samt Västra stambanan Väg 73 och Nynäsbanan Mellan bebyggelsestrukturen finns de gröna kilarna Hanvedenkilen och Bornsjökilen (se Figur 13) som utgörs av flera sammanhängande skogsområden som är naturreservat och välbesökta friluftsområden (se Figur 32). Bebyggelsen utgörs av framförallt flerfamiljshus vid centrumområdena, men även småhus och arbetsplatser. Däremellan är bebyggelsen glesare och består av småhus med olika karaktär. Utredningsområde Infrastrukturstråk Regional stadskärna Väg 257 Figur 8. Infrastrukturstråk och regionala stadskärnor. Väg 73 Kommungräns 1: Skärholmen/Kungenskurva 2: Flemingsberg 3: Haninge km Lantmäteriet, Geodatasamverkan 14

328 Botkyrka kommun Botkyrka kommun Haninge kommun Coca Cola Drycker Sverige AB i Jordbro företagspark Dagab AB i Jordbro företagspark Hamnen i Nynäshamn skapar också arbetstillfällen. En ny storhamn planeras vid Norviksudden i Nynäshamn och nya arbetsplatsområden planeras bland annat vid väg 73 i Haninge kommun. 4.3 Trafik och trafikanter På befintlig väg 259 sträckan mellan E4/E20 och Huddinge går det cirka fordon per dygn. Här blandas lokal och regional trafik och belastningen är hög i förhållande till vägstandarden. Tillgängligheten och framkomligheten är låg på vägen. från de centrala delarna av Stockholm, medan det finns brister i väst-östlig riktning. Bil är det vanligaste sättet att transportera sig i väst-östlig riktning. Framförallt beror detta på den tidsbesparing som görs med bil. Vid kortare resor (< 3 kilometer) används oftast bilen som färdmedel. Eftersom det delvis saknas separata gång- och cykelvägar längs väg 259 är trafiksituationen inte säker för oskyddade trafikanter. En trafikprognos med beräkning av trafikflöden i vägnätet har tagits fram (WSP 2015). Prognoserna har beräknats både med och utan utbyggd tvärförbindelse. Modellberäkningarna har gjorts med indata avseende år 2030 och har därefter räknats upp för Se nedan (Figur 9) för beräkningsresultat avseende biltrafikflöden med en utbyggd tvärförbindelse på Södertörn. På sträckan mellan Huddinge och Haninge går det cirka 7300 fordon/ dygn varav ca 17 procent är tung trafik (se Figur 9). Kollektivtrafiken är väl utbyggd längs de nord och sydliga stråken till och E Huddinge Väg Väg Haninge Väg 257 Väg 73 Utredningsområde km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 9. Väg 259 är hårt trafikerad och cykelbana saknas längs större delen av sträckan. Figur 10. Biltrafikflöden för målåret 2045 (2045UA), angivet per vardagsmedeldygn vintertid, summerat för båda riktningarna. Beräkningsresultatet avser en utbyggd Tvärförbindelse Södertörn. Antalet avser en ny vägsträcka söder om Flemingsbergsviken. 15

329 4.4 Byggnadstekniska förutsättningar Området präglas av berg i dagen med lera framförallt i dalgångarna. Större område med isälvssediment finns i nord-sydlig riktning i västra delen av utredningsområdet och i anslutning till väg 73 mellan Handen till Västerhaninge (se Figur 11). Ett antal kraftledningar, såväl luftledningar som markförlagda ledningar finns inom utredningsområdet. 4.5 Kommunala och regionala planer Huddinge Huddinge kommun antog Översiktsplan 2030 sommaren Huddinge kommun säger i översiktsplanen att det är angeläget att Tvärförbindelse Södertörn genomförs och att en ny väg betyder mycket för utvecklingen på Södertörn. Det finns ett antal detaljplaner längs med befintlig väg 259 och inom utredningsområdet i övrigt. Detaljplaner i kommunen kan komma att beröras av projektet. E4 E4 Huddinge Väg 226 Väg 226 Huddinge Väg 259 Haninge Botkyrka Väg 259 Väg 257 Väg 73 Väg 257 Haninge Väg 73 Utredningsområde Isälvssediment Torv Morän Lera-Silt Berg Postglacial sand-grus Vatten Figur 11. Jordarter inom utredningsområdet km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Utredningsområde Kommungräns km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 12. Utredningsområdet omfattar Huddinge, Haninge och Botkyrka kommuner. 16

330 4.5.2 Haninge Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan som kommer att samrådas under Översiktsplan 2004 antogs 2005 och utgör tillsammans med Kustplan och två fördjupade översiktsplaner (FÖP Ornö och FÖP Årsta) kommunens översiktsplan. Under 2011 gjordes en uppdatering av planen. attraktivitet bygger på ett effektivt transportsystem och en tillgänglig identitetsskapande grönstruktur som får förbli attraktiv. (SLL, 2010) Utredningsområdet omfattar stora delar av Hanvedenkilen samt mindre delar av Bornsjökilen och Tyrestakilen (se Figur 13). Dess värde för frilufts livet beskrivs närmare i avsnitt Detaljplaner finns i anslutning till väg 259 vid Handen och Jordbro och kan komma att beröras av projektet Botkyrka Gällande översiktsplan antogs Kommunen stöder utvecklingen av tvärförbindelsen i översiktsplanen. Det är inte troligt att några detaljplaner i kommunen kommer att beröras av projektet Regional utvecklingsplan Stockholms läns region har i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 pekat ut målet att Människor i regionen har god tillgång till tätortsnära natur av hög kvalitet. Detta ska bland annat genomföras genom att Bevara, utveckla och tillgängliggöra de gröna kilarna. De gröna kilarna är tätortsnära naturområden som är nära inte grerad med bebyggelse och infrastruktur. Kilarna är uppdelade i Gröna kilar och Stora sammanhängande rekreations-, natur- och kulturmiljö värden på landsbygden. I det senare ingår Gröna värdekärnor och Gröna svaga samband. De gröna så kallade sambanden är smala korridorer i strukturen där det är särskilt viktigt att bevara möjlighet till rekreation, upplevelser, friluftsliv, skönhetsvärden, ekosystemtjänster med mera. I utvecklingsplanen anges hur hänsyn ska tas till gröna kilar vid utveckling av en ny tvärförbindelse: Ett tydligt och starkt skydd behövs för att undvika intrång i den sammanhängande grönstrukturen till följd av nya tvärförbindelser. Med passager och en god utformning kan påverkan på grönstrukturen minimeras och rekreations områden göras mer tillgängliga. Svaga partier i de gröna kilarna bör stärkas. En del av regionens Figur 13. Stockholms gröna kilar. 17

331 4.6 Riksintressen och övriga nationella intressen Utredningsområdet hyser områden av riksintresse för friluftslivet, kulturmiljövården samt infrastrukturen. Dessutom finns Natura områden vilka också utgör riksintressen samt naturreservat och andra områden som skyddas enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Riksintressen och natur reservat beskrivs nedan. Naturreservat och Natura 2000-områden beskrivs samlat då samtliga Natura 2000-områden ligger inom naturreservat och de i huvudsak syftar till att skydda samma värden. Siffror i rubriken för respektive skyddat område refererar till siffror på kartan i Figur Riksintressen enligt miljöbalkens 4 kap Riksintresse för turismen och det rörliga friluftsliv (MB 4:2) Mälaren med öar och strandområden omfattas av riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet. Inom detta område ska turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av ingrepp i miljön. Högexploaterad kust (MB 4:4) Kustområdet från Arkösund till Forsmark omfattas av riksintresse för högexploaterad kust. Här får fritidsbebyggelse i huvudsak komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Anläggningar som kräver tillåtlighet från regeringen får endast komma till stånd på platser som redan tagits i anspråk för ändamålet Riksintresse för infrastruktur Befintlig väg: väg 226 Väg 226 är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Vägen är en huvudväg genom Huddinge för trafik in mot region centrum. Vägen ingår i nätet med viktiga regionala vägar som pekats ut i Systemanalysen för Stockholm-Mälarregionen och Gotland för att främja fungerande sammanhängande regionala stråk (LstGIS, 2015). Befintlig väg: väg 259 Väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Vägen är en yttre tvärled i den södra länshalvan som förbinder E4/E20 med väg 73. Vägen är ett viktigt stråk för arbetspendling. Vägen passerar två viktiga friluftsområden Bornsjökilen och Hanvedenkilen. (LstGIS, 2015) Befintlig väg: väg 73 Väg 73 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Den utgör ett viktigt stråk för arbetspendling, näringsliv och turism (Gotland) och den knyter genom riksintresset Nynäshamns hamn samman Gotlands län med fastlandet och Stockholm (LstGIS, 2015). Befintlig väg: väg E4 Väg E4 ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E4 sträcker sig genom hela Sverige, från Helsingborg till Haparanda, och är en viktig väg för långväga transporter. I Stockholm är E4 en viktig väg både som infart till den centrala regionkärnan söder- och norrifrån och som genomfartsled och det är den enda kapacitetsstarka vägförbindelsen över Saltsjö-Mälarsnittet. Vägen är viktig både för arbetsresor och för näringslivet (LstGIS, 2015). Framtida vägnät: väg Södertörnsleden Vårby backe - Gladö kvarn Sträckan har utpekats som riksintresse under tidigare utredningsfas. Riksintressen för infrastruktur revideras löpande och det aktuella intresset kan komma att flyttas eller tas bort om området inte längre är aktuellt för ny vägdragning. I beskrivningen av riksintresset står att läsa att väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Tvärförbindelse Södertörn kommer enligt beskrivningen av riksintresset att ta över funktion och vägnummer från dagens väg 259, delvis med ny sträckning och därmed utgöra en del av den yttre tvärleden i den södra länshalvan som förbinder dagens E4/E20 och med väg 73 (LstGIS, 2015). Järnväg: Västra stambanan Västra stambanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet. Banan sträcker sig från Stockholm till Göteborg. Banan är mycket viktig för person- och godstrafik och ingår även i det utpekade 18

332 Väg 226 Ågestasjön Mälaren E4 Aspen Bornsjön Huddinge 5 19 Flemmingsberg 6 Albysjön Tullinge 3 Västra stambanan Tumba 7 8 Kvarnsjön 9 Stensättra dalgång 1 Orlången Vega Nynäsbanan 1 Väg Haninge Öran Krigslida Jordbro Handen Västerhaninge Väg Utredningsområde Befintligt väg Riksintresse för friluftslivet Yrkesfiske Riksintresse för: Högexploaterad kust (MB 4:4) Naturvården Järnväg " Järnvägsstation Riksintresse för turism och friluftsliv (MB 4:2) Kulturmiljö Natura 2000 Naturreservat km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 14. Områden av riksintresse samt naturreservat inom utredningsområdet. 19

333 strategiska godsnätet. Inom utredningområdet finns fyra tågstationer av riksintresse längs Västra stambanan: Huddinge, Flemingsberg, Tullinge och Tumba Järnväg: Nynäsbanan Banan mellan Älvsjö och Nynäshamn kallas Nynäsbanan. Mellan Älvsjö norr om utredningsområdet och Västerhaninge är den dubbelspårig. Banan är av interregional betydelse. Sträckan trafikeras främst av pendeltåg, men även av godståg. Inom utredningsområdet finns fem tågstationer av riksintresse: Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge och Krigslida Riksintresse för friluftslivet 1. Ågesta - Lida - Riksten Ett större område som ligger centralt i utredningsområdet. Det är skyddat för sina värden för strövande, turåkning på skidor, naturstudier, vandring, bär- och svampplockning, cykling, fritidsfiske, skridskofärder och bad (Läns styrelsen 2014a). Området omfattar 14 natureservat och sex Natura 2000-områden Riksintresse för kulturmiljövården 2. Österhaningebygden Centralbygd i Österhaninge, med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, med storgods av medeltida ursprung, sockencentrum med medeltida kyrka och gamla byar (RAÄ, 2009). 3. Bornsjön Bornsjön utgörs av ett herrgårdslandskap utmed Mälaren och runt Bornsjön och sjön Aspen, som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och till lands, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna (RAÄ, 2009) Riksintresse för naturmiljö, Natura 2000 och naturreservat Områden som ingår i Natura 2000-nätverket utgör riksintressen enligt MB 4:8. Dessa ingår ofta i naturreservat, varför dessa områden presenteras tillsammans. Naturreservat skyddas formellt enligt Miljöbalkens 7 kap. 4. Gullringskärret Gullringskärret är av riksintresse för naturvården och även skyddat som naturreservat. Skogsområdets centrala delar utgörs av sumpskogar och kärr med höga naturvärden och dessa omges av betesmark, åkermark Figur 15. Strutbräken längs Husbyån i Gullringskärrets naturreservat. Foto: Eva Simonson. Figur 16. Gömmaren är ett lättillgängligt, stadsnära naturområde. Foto: Richard Vestin. 20

334 och barrskog. De centrala delarnas rikkärr, fattigkärr och rismossar är insprängda i al- och björk sumpskog med varierat inslag av gran. Skogen har naturskogskaraktär och genom den meandrar Husbyån som kantas av stora bestånd av strutbräken (se Figur 15). Gullringskärret är en av länets förnämsta mosslokaler. Ändamålet med naturreservatet är att bevara skogsmiljön i Gullrings kärrets centrala delar så att en optimal miljö skapas för områdets botaniska värden, främst dess mossor. 5. Gömmaren och Fullersta kvarn (SE ) Gömmaren skyddas som naturreservat och skyddas främst för sitt höga värde som frilufts område (se Figur 16). Gömmarenområdet utgör ett större skogs område av regional betydelse för friluftslivet, omgärdat av tätortsbebyggelse. I norra delen ligger Natura 2000-området Fullersta kvarn med skyddsvärd lövsumpskog. 6. Gömsta äng Det lilla naturreservatet Gömsta äng ligger i en sluttning ner mot Albysjön och rymmer en öppen ängsmark, en alstrandskog, bergbranter och en lund med rik flora. Ändamålet med reservatet är att bevara och vårda den rika floran. 7. Flemingsbergsskogen Flemingsbergsskogen har skyddats i syfte att bevara ett stort och sammanhängande naturskogsområde och dess skyddsvärda växt- och djurliv (se Figur 17). Reservatet utgörs av ett samman hängande skogsområde med både hällmarkstallskog och mossar på de höglänta delarna och näringsrikare gran- och lövskogar i de lägre områdena. Stora delar av skogen är gammal naturskog med höga naturvärden. I skogen finns ett fast bestånd av störnings känsliga arter som tjäder och järpe. I norra delen ligger Stensättra dalgång med biotopskyddade åkerholmar. 8. Gladöskogen Gladöskogen naturreservat har skyddats i syfte att bevara ett skogsområde av stort värde för den biologiska mångfalden samt att bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet i den mån naturvårdens intressen inte skadas. Gladöskogen är mycket varierad, med många skiften mellan hällmark, sumpskog och mossig granskog. Betade hagar ligger intill gammelskog, vilket resulterar i artrika bryn. Inom hela skogsområdet finns en rad rödlistade arter och signalarter, både djur och växter, som påvisar att här finns mycket höga naturvärden knutna till orörda skogar. Se Figur 18. Figur 17. Flemingsbergskogen präglas av gammelskog. Foto: Richard Vestin Figur 18. I Gladöskogen finns gammelskog med höga naturvärden. Foto: Richard Vestin 21

335 9. Orlången Orlångens naturreservat är ett större landskapsavsnitt med typisk Södertörnsnatur. Här finns såväl öppna odlingsmarker som skogar. Området har ett sprickdalslandskap som är typiskt för Södertörn. Kring sjöarna Orlången och Ågestasjön utbreder sig en för regionen typisk men ändå särpräglad natur med stor andel lundartad skog, sällsynta växter och ett rikt fågelliv. Landskapet karaktäriseras av öppna, odlade eller betade marker med inslag av branta berg, barr- och lövskog (se Figur 19). Här finns också välbevarade äldre gårdsmiljöer samt ett flertal gravfält, fornborgar och andra förhistoriska lämningar. Ågestasjön är en välkänd fågelsjö. Syftet med naturreservatet är att genom enkla skötselåtgärder bevara Orlångenområdets specifika natur-, kultur- och friluftslivsvärden. De naturgivna förutsättningarna för friluftslivet skall vara styrande. 10. Björksättrahalvön Björksättrahalvön (eller Lasättraskogen som den också kallas) är ett skogsområde av skiftande karaktär som ligger till stor del omslutet av Orlångens natur reservat. I norr avgränsas området av sjön Orlången och i syd av väg 259. I höjdpartierna finns gammal hällmarkstallskog och i vissa svackor växer gran. Runt om området dominerar lövskog med stort inslag av hassel och ek. Små sumpskogspartier finns spridda i hela området. Naturvärdena är mycket höga med flera sällsynta växter och djur och området är till största delen orört vad gäller skogsbruk. Syftet med naturreservatet är att bevara ett skogsområde och en hagmark av stort värde för den biologiska mångfalden, samt att, i den mån naturvårdens intressen inte skadas, bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet. Området saknar iordningställda leder vilket skapar vildmarkskänsla. 11. Kvarnsjön (SE ) och Lännaskogen (SE ) Kvarnsjön är skyddad både enligt art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet medan omgivande Lännaskogen är skyddad enligt Art- och habitat direktivet. Hela området ingår i Lännaskogens naturreservat. Kvarnsjön är en näringsfattig skogssjö, omgiven av berg och myrmarker. Omgivande skog är hydrologiskt intakt, vilket skapar förutsättning för rödlistade arter som kräver lång kontinuitet (Länsstyrelsen, 2007a). Här förekommer bivråk, trädlärka, nattskärra och orre. Lännaskogen består av skogsbeklädd sprickdalsterräng med insprängda lerslättdalar och sjöbäcken. En stor del av skogen utgörs av barrnaturskog (Länsstyrelsen, 2007b). Se Figur 20. Figur 19. Strandbete vid Orlången. Foto: Richard Vestin Figur 20. Kvarnsjön är näringsfattig men rik på trollsländor. Foto: Richard Vestin 22

336 12. Rudan Rudan är ett av Haninges populäraste utflyktsmål och skyddas som naturreservat. Här finns både frisksportsanläggning, löpslingor, skidspår, vandringsleder och badplatser. Området hyser också höga naturvärden, främst knutna till bestånd av gammal hällmarkstallskog samt till våtmarker. 13. Paradiset (SE ), Granby (SE ) och Hanveden (SE ) Området är ett omtyckt rekreationsområde för det rörliga friluftslivet. Samtidigt har det höga naturvärden genom att det är i stort sett opåverkat. Hällmarkstallskogar täcker stora delen av området, men här finns också granskogar, lövskog och myrmarker. Området är rikt på fynd från stenåldern. Syftet med naturreservatet skall vara att bevara ett naturskogsområde och dess skyddsvärda växt- och djurliv. Syftet är vidare att bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet i den mån naturvårdens intressen inte skadas, samt att skydda områdets kulturvärden. De högsta naturvärdena återfinns inom de två Natura 2000-områdena Granby och Hanveden, båda skyddade enligt Art- och Habitatdirektivet. Delar av Hanveden är dessutom skyddad enligt fågeldirektivet, under namnet Paradiset. Syftet är att gynna populationerna av skogsfåglarna järpe, nattskärra, orre, spillkråka och tjäder. Se Figur Svartsjön I Svartsjöns naturreservat finner man en mosaik av hällmarker, gammelskogar och myrar samt de två sjöarna Svartsjön och Långsjön. Naturen präglas av karga, tallbevuxna hällmarker, myrar och sjöar. Det finns riktigt gamla tallar här och var, de äldsta hyser tallticka och vintertagging. Skogarna är till stor del opåverkade av modernt skogsbruk och har höga naturvärden. Reservatet ligger i hjärtat av Hanveden. Vildmarkskänslan är påtaglig i reservatet, vilket kan upplevas från Sörmlandsleden som passerar genom området. 16. Skeppnan och Riddartorpsmossen (SE ) Skeppnan naturreservat hyser många typer av våtmarker: mossar, kärr och sumpskogar. Våtmarkerna domineras av två tallbevuxna, välvda mossar. På tallmossarna växer det kraftigt doftande riset skvattram. Söder om tallmossarna vidtar öppna sumpkärret Skeppnan. I norr gränsar reservatet till sjön Öran. Nära sjön har man tidigare påträffat strandlummer, men den har inte återfunnits på senare år. Runt våtmarkerna finns skogar, delvis gammelskog, där man funnit en del svampar och lavar som visar på höga naturvärden. Nära byn Sågen i sydost ligger utloppet från våtmarksområdet i form av en porlande bäck. 14. Tornberget Tornberget naturreservat omfattar ett stort skogsområde med äldre hällmarkstallskog och myrmarker. Här finns Tornberget (111 möh) som utgör länets högsta punkt. Gammelskogen fortsätter in i det angränsande Paradisets naturreservat (nr 13). Tornbergets naturreservat är till stora delar opåverkat av modernt skogsbruk. I området förekommer växt- och djurarter som är typiska för gammal skog som inte avverkats. Reservatet hyser goda vandringsmöjligheter genom att Sörmlandsleden och en led från Paradisets naturreservat leder igenom området, liksom några vägar som är avstängda för biltrafik. Reservatet hyser orre och tjäder. Figur 21. Paradisets vildmark. Foto: Richard Vestin 23

337 Här kan man se rester av en gammal fördämning. Större delen av reservatet ingår även i nätverket Natura Lida Lida naturreservat har främst skyddats för sina höga värden för friluftslivet. I anslutning till reservatet ligger Lida friluftsgård. I området finns vandringsleder och motionspår samt friluftsbad och skidbacke. Reservatet består till största delen av omväxlande skogsmark. Söder om sjön Getaren finns gammelskog med ovanliga arter som lunglav, violettgrå tagellav, grangråticka och kandelabersvamp. Inom reservatet finns lämningar efter minst sex olika torpmiljöer och reservatet rymmer också flera fornlämningar. 18. Pålamalm Pålamalm naturreservat omfattar länets största åsgrop med ett djup av 31 meter. Området runt åsgropen är en plan tallhed utom i nordost där det finns ett klapperstensfält. I själva åsgropen växer grandominerad skog Riksintresse för yrkesfiske 19. Mälaren Mälaren utgör riksintresse för yrkesfiske i form av fångstområde. Ett trettiotal personer bedriver ett småskaligt yrkesmässigt fiske i Mälaren Riksintresse för jord- och skogsbruk För jord- och skogsbruksmark finns inga särskilt värdefulla områden utpekade. I stället gäller ett generellt riksintresse där brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. På motsvarande sätt ska skogsmark som har betydelse för skogsnäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk Motstående riksintressen Inom utredningsormådet samman faller riksintresse för vägar och riksintresse för friluftslivet geografiskt. Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för friluftslivet skyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan skada deras natur- eller kulturvärden påtagligt. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Samtidigt ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för kommunika tioner så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dessa. Riksintresse för ny väg sammanfaller också med riksintressena produktiv jordbruksmark och skogsmark. Figur 22. Vid Flemingsbergsviken sammanfaller riksintresse för planerad väg med höga natur- och kulturvärden. Foto: Richard Vestin 24

338 4.7 Miljöförutsättningar Landskapets karaktär Utredningsområdet ligger i ett landskap som präglas av sprickdalar med sjöar, skogklädda höjder, förkastningsbranter och öppna marker med åkrar och hagmarker. Inom området finns både mer storskaliga stadsmiljöer, infrastrukturanläggningar (Fittja/Vårby, Huddinge och Handen) och områden med en mer lantlig prägel med gles villabebyggelse. Terrängen är mycket kuperad och nivåskillnaderna är lokalt stora. Öster om väg 226 tar ett omväxlande och kuperat skogs- och jordbrukslandskap vid. Vid Lissmasjön flackar landskapet ut norrut och därefter sträcker sig skogslandskapet fram till Jordbro där Jordbro industriområde ligger i anslutning till väg 73. De öppna dalgångarna som till stora delar brukas är viktiga för upplevelsen av landskapet. Glömstadalen har en väst-östlig utsträckning. Dalgången med dess öppna odlingslandskap omges av skogklädda höjder. En del villabebyggelse finns i randzonen av dalgången. Glömstavägen ligger i dalgångens norra del. I den östra delen av Glömstadalen dominerar korsningen med Huddingevägen (väg 226) och stambanan. I Flemingsberg ändrar bebyggelsen karaktär och domineras av Karolinska sjukhusets byggnader och flerbostadshus. Visättra industriområde ligger på östra sidan av väg 226. Figur 23. Glömstadalen. Figur 24. Skogslandskapet. Foto: Richard Vestin 25

339 4.7.2 Naturmiljö Det finns många områden med höga naturvärden (se Figur 25), varav merparten ligger i utredningsområdets centrala delar. Området lyfts som helhet fram som skoglig värdetrakt genom utpekande av Stockholms gröna kilar. Inom detta större område finns en mängd värde kärnor som pekats ut genom bland annat nyckelbiotopsinventering och våtmarksinventering. Stora delar har skyddats som naturreservat och inom dessa skyddas några områden även som Natura 2000-områden. Områden med höga naturvärden finns även längs Mälarens strand, inom Bornsjökilen. I utredningsområdets ostligaste del ligger Tyrestakilen. Tyrestakilen präglas av Tyrestaskogens stora, orörda, tysta urskogslika skogar. Delen av Tyrestakilen som omfattas av utredningsområdet saknar i stort sett värdekärnor. Stockholms gröna kilar beskrivs även i stycke och Utredningsområdet hyser även värdekärnor som ligger utanför skyddade eller utpekade naturområden. Flemingsbergsviken utgör en långsmal vik som sträcker sig till Huddinge tätort. I vikens fortsättning åt väster har ett våtmarkssystem skapats för att minska närsalts belastningen på Orlången. Våtmarkssystemet utgör en värdefull naturbiotop med rikt växt- och djurliv. Skyddade områden och värdekärnor inom utredningsområdet beskrivs närmare nedan. Naturreservat Utredningsområdet hyser 17 naturreservat, vilka beskrivs närmare i avsnitt Ytterligare fyra områden planeras att skyddas som naturreservat i framtiden (Kynäsberget i norr, Lissmaåns dalgång strax norr om väg 259, samt Hacksjön och Kvarnsjön i söder). Huddinge kommun anger i sin översiktplan 2030 att naturreservat ska inrättas för åtta områden varav Lissmadalgången, Flottsbroområdet, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön ligger inom utredningsområdet. Naturreservat är det vanligaste sättet att långsiktigt skydda större områden med värdefull natur i Sverige. Naturreservaten är till stor del skyddade i syfte att bevara dem för friluftslivet. Naturreservat är ett starkt skydd som definieras av miljöbalken 7 kap 4-8. Varje reservat har dock unika föreskrifter i syfte att bevara de värden varje reservat syftar till att skydda. Det innebär att i naturreservat som syftar till att gynna friluftslivets intressen kan anläggningar för allmänhetens tillgänglighet vara tillåtna i högre grad än i andra naturreservat. Natura 2000 Natura 2000 utgör ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Natura 2000 har tillkommit med stöd av två direktiv: EG:s art- och habitat direktiv och fågel direktiv. I svensk lagstiftning är direktiven implementerade i miljöbalken kap 7:28. Natura 2000-områden är även av riksintresse, enligt MB 3:8. I direktivens bilagor finns fåglar samt andra arter och naturtyper listade som EU:s medlemsländer ska skydda områden för. Inom utredningsområdet finns sju områden som ingår i Natura 2000-nätverket. Samtliga beskrivs närmare i Biotopskyddsområden Biotopskyddsområden används för att skydda små mark- och vattenområden, vanligen två till tio hektar, som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som är särskilt skyddsvärda av andra orsaker. Syftet med att skydda sådana biotoper är att långsiktigt bevara och utveckla natur miljöer som har särskilt stora värden för djur- och växtarter. Det kan handla om biotoper som innehåller viktiga strukturer och funktioner, eller som utgör tillflyktsorter eller spridningskorridorer i ett annars ensartat eller fragmenterat landskap (Naturvårdsverket, 2012). Det finns två former av biotopskydds områden. Generellt biotopskydd utgörs av biotoper som är generellt skyddade i hela landet. Dessa utgörs av öppna diken, alléer, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, våtmarker och småvatten samt pilevallar. Inom utredningsområdet finns en mängd biotoper som omfattas av generellt biotopskydd som kan komma att beröras av den planerade vägen, oavsett var den dras. Utöver dessa finns områden som omfattas av särskilt biotopskydd. Dessa utgörs av biotoper som länsstyrelsen, kommunen eller Skogsstyrelsen beslutat om i det enskilda fallet. 26

340 Kynäsberget Väg 226 E4 Gömmaren Bornsjökilen Huddinge Gömsta äng Flottsbro Väg 73 Lännaskogen Kolartorp Orlången Haninge Flemingsbergsviken Lissmaåns dalgång Rudan Stensättra dalgång Björksättrahalvön Väg 259 Gladöskogen Flemingsbergsskogen Hanvedenkilen Rudträsket Kvarnsjön Öran Paradiset Gullringskärret Hacksjön Skeppnan Svartsjön Tyrestakilen Tornberget Lida Pålamalm Väg 257 Utredningsområde # Naturminne Myrskyddsplanen Grön kil Naturreservat Nyckelbiotop Ängs- och betesmarksinventering Grön värdekärna Föreslagna naturreservat Biotopskyddsområde " " " Skogliga värdetrakter Kommunalt naturvårdsområde VMI klass 1 VMI klass km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 25. Utredningsområdets naturvärden. Namn på kilar i mörkblått, naturreservat i grönt, planerade naturreservat i rött och övriga värdefulla naturområden i ljusblått. Våtmarksinventeringen (VMI) klass 1 innebär mycket högt naturvärde, klass 2 innebär högt naturvärde. 27

341 Inom utredningsområdet finns ett sådant område; en naturskogsartad skog vid Prästängen, nära utredningsområdets södra gräns. Naturminnen Naturminnen används för att skydda enskilda, värdefulla naturobjekt. Inom utredningsområdet finns 13 naturminnen, som samtliga varit skyddade under lång tid. Merparten av dem utgörs av äldre lövträd, men det finns också ett flyttblock. Kommunala naturvårdsområden Kommunala naturvårdsområden håller inget formellt skydd enligt miljöbalken, men värnas i olika mån i det kommunala arbetet och utgör ofta en del av den kommunala översiktsplanen. I Huddinge kommun har inga andra områden pekats ut än naturreservat och andra områden med formellt skydd. I Haninge kommun har större områden som är viktiga för ekologiska samband pekats ut. Dessa utgör underlag för den kommunala planeringen. Tio av 40 områden ligger inom utredningsområdet (se Figur 25). I Botkyrka kommun har områden med höga naturvärden pekats ut. 40 av dessa 172 områden ligger inom utredningsområdet. Övriga värdefulla områden Utöver områden skyddade enligt lag finns en stor mängd områden som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt men som saknar formellt skydd. Dessa kan i stället skyddas med mer eller mindre långsiktiga, frivilliga skydd, så som naturvårdsavtal. Skogsstyrelsen utför standardiserad inventering av skogsmark inom hela landet för att hitta områden med höga naturvärden, så kallade nyckelbiotoper. En nyckel biotop är ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna och har förutsättning ar att hysa hotade och rödlistade arter. Inom utredningsområdet har 219 nyckelbiotopsområden pekats ut av Skogsstyrelsen. Av dessa ligger 158 inom Hanvedenkilen och 34 stycken inom Bornsjökilen. 99 nyckelbiotoper har formellt skydd som naturreservat eller biotopskydds område. Vissa områden saknar helt skydd men har pekats ut som värdefulla vid inventeringar så som ängs- och hagmarksinventeringen eller våtmarksinventeringen. Av de 30 våtmarker inom utredningsområdet som om fattas av våtmarksinventeringen håller fyra klass 1 - mycket högt naturvärde (Riddartorpsmossen, Gullringskärret och kring Tornbergasjön och Ågestasjön). Samtliga ingår i naturreservat. Hotade arter Artskyddsförordningen reglerar fridlysning av djur och växter, samt vad som gäller för arter som pekats ut av EU som särskilt skyddsvärda, så kallade Natura 2000-arter. För närvarande är cirka 300 växter och djur fridlysta i hela Sverige. Fridlysning innebär att det är förbjudet att plocka, samla in eller skada växten eller djuret. De arter som är fridlysta anges i artskyddsförordningens bilagor 1 och 2. Inom utredningsområdet finns både fåglar, däggdjur, kräldjur och kärlväxter som är fridlysta. Merparten av dessa finns inom skyddade områden, men en del även utanför, till exempel i eller omkring vattendragen. Nedan beskrivs några exempel på förekomster av fridlysta arter, vilka kan kräva extra hänsyn vid utformningen av vägen: I Kvarnbäcken som leder från Kvarnsjön vid Gladå kvarn till Orlången förekommer utter. Under 2011 noterades den första utterföryngringen i Huddinge kommun på 40 år vid bäcken. Figur 26. Den hänsynskrävande tjädern förekommer i naturreservaten Flemingsbergsskogen och Paradiset. Foto: Richard Vestin 28

342 Hasselsnok finns på en handfull platser inom utredningsområdet, bland annat Masmobäcken/Dalhyddan och i omgivningarna kring Gladö kvarn. Inom Ågesta finns större vattensalamander på flera platser. Den sällsynta bergscikadan förekommer på ett flertal platser inom utredningsområdet. Tjäder förekommer och spelar i Flemingsbergsskogen. Skogsområdets storlek ligger nära den nedre kritiska gränsen för att kunna hålla en tjäderstam, vilket innebär att området inte kan minska ytterligare i storlek utan att populationen påverkas. Rödlistor är ett sätt att kartlägga arter som är utrotningshotade, riskerar att bli utrotningshotade eller på något sätt är missgynnade. Utdrag från artdatabaserna Artportalen (fynd ) visar att ett stort antal rödlistade arter finns inom utredningsområdet. Merparten av dessa (572 av 758 fynd) ligger inom naturreservat, men fynd förekommer såväl inom nyckelbiotoper som tätortsmiljö utanför skyddade områden. Figur 27. Ravinen i Gömmarens naturreservat har mycket höga naturvärden och hyser exempelvis den sällsynta dunmossan. Foto: Richard Vestin. 29

343 4.7.3 Kulturmiljö Kulturlandskap är områden där människan har påverkat naturen till exempel genom odling eller skogsbruk. Genom att avläsa kulturlandskapet kan man få information om hur det historiska livet har varit. Utredningsområdet har varit bebott sedan stenåldern. Under 7000-talet f.kr. utgjorde de högre delarna av området ett skärgårdslandskap som var bebott av stenåldersmänniskor som levde i huvudsak på fiske, säl- och fågeljakt. I Hanveden finns landets tätaste koncentration av boplatser från äldre stenålder. Även Vårby gård och Gladö hyser stenålderslämningar. Rika fyndigheter från järn åldern och framåt finns framförallt i Vårby och Glömstadalen med närliggande områden. Lämningar från senare tidsepoker finns spritt i hela utredningormådet. Tätast koncentration finns inom de två riksintresseområdena Österhaninge bygden i öster och Bornsjön i väster (se avsnitt 4.6.4) samt inom Huddinge samhälle. till dess art och betydelse. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Om en fornlämning upptäcks ska det anmälas snarast till länsstyrelsen. Inom utredningsområdet finns också elva byggnader upptagna i bebyggelse registret. Dessa utgör i huvudsak kyrkor och tingsrätter och är belägna inne i samhällena, exempelvis i Huddinge, Flemingsberg, Fittja, Västerhaninge och Jordbro. Huddinge och Botkyrka kommuner har pekat ut områden som är värdefulla ur kulturmiljösynpunkt och som ska tas extra hänsyn till vid exploatering. Inom utredningsområdet finns 36 utpekade områden inom Huddinge och nio inom Botkyrka kommun. Öster om Huddinge ligger Stensättra fornborg. Den är belägen i Flemingsbergsskogens naturreservat, på en bergsplatå med utsikt över Orlången. Historiska platser och lämningar skyddas enligt Kulturmiljölagen. Det vanligaste skyddet utgörs av fornlämningar, vilka visar på spår efter mänsklig verksamhet. Fornlämningar omfattar bland annat boplatser, gravfält, gruvor, kvarnar, kulturlager i medeltida städer, gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser. Inom utredningsområdet finns 706 lämningar registrerade i Fornminnesregistret. 322 av dessa är registrerade som fornlämningar. Bland de mer värdefulla lämningarna finns boplatser från talet f Kr och gravfält från äldre järnålder (0-550 e Kr). Här finns också flera lämningar i form av gamla vägar. Till en fornlämning hör enligt Kulturmiljölagen ett fornlämningsområde som är ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn Figur 28. Jordbro gravfält i anslutning till Gullringskärrets naturreservat är ett välbesökt utflyktsmål. Foto: Eva Simonson 30

344 Väg 226 E4 Väg 73 Vårby gård Huddinge Glömstadalen Stensättra fornborg Haninge Väg 259 Gladö Hanveden Österhaningebygden Bornsjön Väg 257 Utredningsområde # Bebyggelseregistret Kommunalt kulturmiljöområde Fornminne Riksintresse för kulturmiljö km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 29. Utredningsområdets kulturmiljövärden. Platser som omnämns i texten är markerade med namn på kartan. 31

345 4.7.4 Rekreation och friluftsliv Områden för friluftslivet utgörs till stor del av naturreservat (se Figur 32). Flertalet reservat är upprättade med syfte att gynna friluftslivet och här är tillgängligheten god med markerade leder och i vissa fall hela friluftsanläggningar. Men här ryms också naturreservat som ger mer vildmarkskänsla, såsom Björksättrahalvön. Samtliga områden är lättillgängliga då de är omgivna av tätortsbebyggelse och till viss del genomkorsade av vägar. Sörmlandsleden med flera vandringsleder binder samman de olika områdena. Ett cykelledsnät bestående av Sverigeleden och kompletterande regionala cykelleder går genom framför allt västra delen av utredningsområdet. Hanvedenkilen har en viktig funktion som rekreationsskog. Här finns stora, obrutna skogsområden i kombination med friluftsgårdar, spår, leder och service. Hanveden är ett av regionens viktigaste vildmarksområden, med tysta områden och ett stort inslag av vatten i form av sjöar, mossar och vattendrag (se Figur 30). Tillgången till regionala leder är stor. Kilen rymmer även värdefulla kulturlandskap och anläggningar för friluftslivet nära tätorten. Kilen innehåller viktiga spridningssamband för arter knutna till gammal barrskog och ädellövskog. Stora delar av kilen skyddas genom natur reservat och Natura 2000-områden samt som riksintresse för frilufts livet (se stycke 4.6). Väg 259 skär tvärs genom Hanvedenkilen och delvis genom Orlångens naturreservat, samt passerar intill reservaten Paradiset och Rudan. Delar av naturreservaten Flemingsbergs skogen och Paradiset som båda ligger inom Hanvedenkilen klassas som tysta områden. I västra delen av utredningsområdet ligger delar av Bornsjökilen, som har sin huvudsakliga utbredning väster om E4:an, längs Mälarens södra mot Huddinge Gubbens vik Klappträet Produktion: Huddinge Kommun, Lars Heins, Richard Vestin Kartlayout: Göran Andervass, juni 2007 Akvarell: Inger Thorell Copyright: Får ej kopieras för kommersiell verksamhet m Grillplats Gammelekar Ebbadal Båtuthyrning Gammelekar Gammelekar Sundby Värdshus Bad Båtuthyrning Orlången Grillplats Grillplats mot Gladö N mot Länna och Haninge Figur 30. Gammelskog och småsjöar i Hanveden. Figur 31. Sundby friluftsområde avgränsas av väg 259 i väster och Orlången i öster. 32

346 Ågesta Bornsjökilen Orlången Lännaskogen Kolartorp Gömmaren Huddinge Haninge Gömsta äng Visättra Sundby Björksättrahalvön sportcenter Gladöskogen Flemingsbergsskogen Rudan Tyrestakilen Flottsbro Hanvedenkilen Paradiset Gullringskärret Svartsjön Skeppnan Tornberget Lida Pålamalm Utredningsområde Riksintresse för turism och friluftsliv (MB 4:2) Tyst område Grön kil Friluftsområde Riksintresse för friluftslivet Naturreservat Figur 32. Utredningsområdets värden för friluftslivet. Grön värdekärna inom kil Regional vandringsled km Lantmäteriet, Geodatasamverkan 33

347 strand. Inom Bornsjökilen finns bland annat ett sprickdalslandskap med branta förkastningsbranter, vilket ger vida utblickar, samt många sjöar och vattendrag. Här ryms stora skogs- och kulturlandskap, tysta områden, liksom rekreationsskogar och anläggningar i tätortsnära läge. Här finns även viktiga spridningssamband för arter som lever i ädellövskog. Väg 259 korsar en smal länk av Bornsjökilen längst i öster. Enligt den regionala utvecklingsplanen (SLL, 2008) är svaga länkar som denna särskilt känsliga för ytterligare exploatering. Vid Orlångens västra strand ligger Sundby frilufts område (se Figur 31). Här ryms såväl hästgård som café och konferensanläggning. I omgivningarna finns både elljusspår och tillgång till bad och fiske i Orlången. Sundby parkområde är värdefullt ur naturvårdssynpunkt genom flerhundra åriga ekar. H u d d i n g e v ä g e n m o t S t o c k h o l m S O L G Å R D Vattentorn F ö r s k o l a E ls pår Anslutning S örmlandsleden Vinds kydd Uts ikt P r o d u k t i o n : H u d d i n g e K o m m u n, L a r s H e i n s, R i c h a r d V e s t i n K a r t l a y o u t : G ö r a n A n d e r v a s s, j u n i 2007 A k v a r e l l : I n g e r T h o r e l l C o p y r i g h t : F å r e j k o p i e r a s f ö r k o m m e r s i e l l v e r k s a m h e t. Vid Flottsbro väster om Huddinge ligger en skidanläggning och badplats, vandrings leder, lekplatser samt turistboende. Ågesta friluftsområde i norra delen av utredningsområdet är ett av Stockholms läns äldsta friluftsområden. Inom Ågesta finns motionsspår, friluftsgym och elljusspår. En del av Ågesta friluftsområde ingår i Orlångens naturreservat. På 1960-talet lades driften för det tidigare jordbruket om för att möjliggöra ett rörligt friluftsliv i området. Mjölkkor byttes ut mot biffkor och hästar, som nu betar markerna och hindrar dem från att växa igen. På Ågesta finns en ridskola med cirka 60 hästar samt Ågesta golfklubb och Stockholms Södra brukshundklubb. Intill fågelskyddsområdet finns fågeltorn. Området nyttjas även för det rörliga friluftslivet, utanför markerade leder. Visättra idrottsanläggning i Flemingsbergsvikens friluftsområde utgör en port till naturen från Huddinge tätort. Härifrån utgår flera av områdets stigar och vandringsleder (se Figur 33). Löp- och skidspår förbinder Visättra sportcenter med Sundby friluftsområde. B ergbrant F l e m i n g s b e r g s v å t m a r k s a n l ä g g n i n g Uts ikt B r o d a l S Ö R S K O G E N F ornborg Hagmark B ergbrant Hagmark Uts ikt F. d. B r o s t u g a n B ollplan V I S Ä T T R A Hagmarksblomster B oll- B ollplan S p o r t - plan c e n t e r Spårrinfo F lemings - bergs - viken F ornborg B ergbrant Utsikt N m Ansluter till Lännanvägen/Haningeleden Figur 33. Flemingsbergsvikens friluftsområde ligger vid Huddinges infart från väster. 34

348 4.7.5 Naturresurser och vatten Naturmarken i området består huvudsakligen av skogsmark, stora delar är skyddad men andra delar brukas produktivt. Åkermarken är mycket begränsad till ytan, och förekommer främst väster om Tullingesjön, i Glömstadalen väster om Huddinge, vid Gladå kvarn och öster om Nynäsbanan. Inom utredningsområdet finns inga områden som nyttjas för torvbrytning eller gruvnäring (Bergsstaten, 2015). Bergtäkt bedrivs i Jordbro i nära anslutning till väg 259. Östra Mälaren vsko Tullingeåsen Tullinge vsko Pålamalm vsko Utredningsområde Vattenskyddsområde God kemisk status Jordbromalm Åby vsko km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 34. Statusklassificering av grundvattenförekomster, samt vattenskyddsområden. Större sjöar, vattendrag, grundvattenförekomster och havsområden utgör vattenförekomster enligt EUs vattendirektiv. För varje vatten före komst har status bedömts och samtliga vattenförekomster ska uppnå god eller hög status till 2015 eller 2021, enligt bindande miljökvalitetsnormer. Grundvattenförekomster Det finns två större grundvattenförekomster inom utredningsområdet (se Figur 34). I väster ligger Tullinge åsen (SE ) i en sandoch grusås. Åsen har goda uttagsmöjligheter. Vattenförekomsten har god kemisk och god kvalitativ status. Föroreningsrisk kan förekomma vid nybyggnation av till exempel bostäder och vägar, vilket skulle kunna försämra den kemiska och kvalitativa statusen. Från vatten förekomsten görs större uttag av dricksvatten vilket medför att den även skyddas enligt vatten direktivets artikel 7 (VISS, 2015). I öster finns grundvattenförekomsten Jordbromalm. Vattenförekomsten har även den god kemisk och god kvantitativ status, men viss föroreningsrisk från bland annat vägar gör att status kan försämras. Även Jordbromalm skyddas enligt vattendirektivets artikel 7 (VISS, 2015). Vattenskyddsområden finns för östra Mälaren samt för delar av Tullingeåsen och Jordbromalm. Det är dock endast vattenskyddsområdet för Mälaren som ligger i närheten av befintlig väg 259. Ytvattenförekomster Utredningsområdet hyser fyra större och tre mindre vattenförekomster som är sjöar (se Figur 35 och Figur 36). Tullingesjön (SE ) och Albysjön (SE ) i utredningsområdets västra del mynnar i Mälarviken Vårbyfjärd (del av SE ). Tullinge sjön har måttlig ekologisk status på grund av övergödning, miljögifter och fysik påverkan. Miljögifter gör att sjön inte heller uppnår god kemisk status. Påverkan beror både på utsläpp från urban miljö, jordbruk och enskilda avlopp. (VISS, 2015) Albysjön har otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte heller den god kemisk status, på grund av övergödning, miljögifter och fysisk påverkan. 35

349 Orlången (SE ), Kvarnsjön - Lissma (SE ) och Övre Rudasjön (SE ) ingår i Tyresåns sjösystem som avrinner österut till Kalvfjärden i Östersjön. Tyresån är ett sjösystem med höga natur-och rekreationsvärden. Orlången är den näst största sjön i Tyresåns sjösystem och även den näst mest övergödda. Sjön påverkas kraftigt av sitt urbana läge genom övergödning, miljögifter och påverkan på den biologiska mångfalden. Övergödningen, vilken främst bedöms bero på utsläpp av dagvatten och från enskilda avlopp, påverkar alla sjöar nedströms i systemet. Orlången har tidsfrist för att uppnå god ekologisk status till år 2021, men för att uppnå detta behöver näringshalterna i sjön mer än halveras. En våtmark har anlagts uppströms Flemingsbergsviken i syfte att rena dagvatten innan det når Orlången (Figur 37). Den kemiska statusen är dålig i Orlången, till följd av förekomst av polybromerade difenyletrar (PBDE). Kvarnsjön har hög ekologisk och god kemisk* status medan Övre Rudasjön har måttlig ekologisk på grund av fysiska förändringar av sjön, samt god kemisk* status. I nuläget leds dagvattnet från väg 259 via diken till Lissmasjön och Orlången via tillrinnande vattendrag. Albysjön Albysjön Tulingesjön Tulingesjön Huddinge Orlången Kvarnsjön Lissmasjön Övre Rudasjön Stora Skogssjön Husbyån KaggghamraånLångsjön Vitsån Stora Skogssjön Kaggghamraån Orlången Kvarnsjön Lissmasjön Övre Rudasjön Haninge Husbyån Långsjön Vitsån Utredningsområde Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 35. Ekologisk statusklassificering av sjöar och vattendrag som utgör vattenförekomster. Utredningsområde God kemisk status Uppnår ej god kemisk status km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 36. Kemisk statusklassificering (exkl kvicksilver) av sjöar och vattendrag som utgör vattenförekomster. 36

350 Långsjön (SE ) har god ekologisk och god kemisk* status. Den rinner via Vitsån (SE ) ut i Horsfjärden i Östersjön. Sjöns avrinnings område är beläget som minst 1,5 km från nu varande väg 259. Vitsån har måttlig ekologisk status till följd av övergödning och vandrings hinder. Norr om Långsjön rinner Husbyån (SE ) som har tillfredställande ekologisk status på grund av övergödning och vandringshinder. Den kemiska statusen är god. Vattendraget passerar genom Åby vattenskyddsområde. Stora Skogssjön (SE ) i södra delen av utredningsområdet avrinner till havet via Kagg hamra ån (SE ). Båda har måttlig ekologisk status till följd av övergödning och ån påverkas även av förändrad morfologi. Den kemiska statusen är god för båda förekomsterna. *kemisk status redovisas med kvicksilver undantaget Klimat Vägtrafiken bidrar till stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Av de totala koldioxidutsläppen i Sverige kommer cirka 30 procent från vägtransportsektorn från lastbilar, bussar, bilar och motorcyklar. Av transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid svarar järnvägstrafiken för mindre än en procent. I Stockholms län står transportsektorn för ungefär hälften av koldioxidutsläppen. För att klimatmålen ska klaras måste transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas radikalt. I stället har Transportsektorns utsläpp av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser dock ökat under många år, beroende på att resor och transporter ökar. För att bidra till att de internationella och nationella klimatmålen måste transportsystemet bli energieffektivare och fossilberoendet brytas: År Fordonsflottan ska vara fossiloberoende till Av Trafikverket tolkat som åtminstone 80 procent lägre användning av fossil energi till vägtransporter 2030 jämfört med (Prop. 2008/09:162) År Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan. Visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 innebär även att transportsektorn utsläpp bör vara nära noll. Figur 37. Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning renar dagvatten från Huddinge innan det mynnar i viken som utgör en del av Orlången. Foto: Richard Vestin. 37

351 Miljöbelastning Risker Personolyckor Andelen olyckor på väg 259 och väg 257 är fler än genomsnittet för typen av vägar inom området. Mellan åren 2003 och 2014 har det förekommit 500 trafikolyckor längs väg 259. Under denna tidsperiod har nio personer dödats och 55 personer har skadats svårt. Singelolyckorna och upphinnandeolyckorna har dominerat och stod för över 300 olyckor. (Se Figur 38). Farligt gods Väg 259 samt större korsande vägar utgör primär leder för farligt gods. Enligt över siktlig statistik från 2006 transporteras årligen omkring 1500 ton farligt gods på vägen väster om Huddinge och omkring 700 ton öster om Huddinge. Merparten utgörs av frätande ämnen (ADR klass 8) och väster om Huddinge även av giftiga och smitt farliga ämnen (ADR klass 6). Bron över Orlången har begränsad bärighet (BK 2), vilket innebär att den tyngsta trafiken väljer andra, längre vägar Barriärer Genom de höga trafikflödena på väg 259 och begränsade möjligheter att korsa vägen på ett trafiksäkert sätt upplevs vägen som en barriär både för de boende i området och för det rörliga friluftslivet. Vägen utgör också en barriär för såväl växter som djur Buller Buller påverkar hälsa och välbefinnande och hamnar högst upp på listan över allvarliga störningar i samhället. Nationella bullerkartläggningar visar att cirka två miljoner medborgare utsätts för trafikbullernivåer högre än riksdagens långsiktiga mål. Den dominerande bullerstörningen är trafikbuller och de flesta bullerutsatta finns idag längs kommunala vägar i tätorter och städer. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller, vilka normalt inte bör överskridas vid väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad. Inom utredningsområdet är ett stort antal hus i nära anslutning till befintliga vägar utsatta för bullernivåer över riktvärdet 55 db(a) ekvivalentnivå vid fasad. Detta gäller bland annat längs väg E4/E20, väg 259, väg 226 och väg 73. Även järn vägarna i området ger upphov till bullernivåer som överskrider riktvärdena. ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_^_ ^_^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ ^_ Lantmäteriet, Geodatasamverkan Utredningsområde Olyckor ^_ Dödsolyckor km Haninge Huddinge Figur 38. Olycksdata (STRADA, 2014).

352 I förordningen om omgivningsbuller (2004:675) ställs krav på Trafikverket och alla kommuner över invånare att kartlägga buller och ta fram åtgärdsprogram vart femte år. Kartläggningen av omgivningsbuller i Huddinge kommun gjordes 2011 och kommunen passerade invånare först Luftföroreningar Luftföroreningar är gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Vägtrafiken är en stor källa till spridning av luftföroreningar som partiklar, kolväten och kväveoxider. För att skydda människor och miljö från att utsättas för höga luftföroreningsnivåer har miljökvalitetsnormer (MKN) för luft tagits fram. Miljökvalitetsnormerna för luft regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). De luftföroreningar som förekommer inom utredningsområdet är främst genererade av trafiken på de stora vägarna E4/E20, väg 259, väg 226 och väg 73. Det finns en klar koppling mellan trafikmängd och den halt av föroreningar som släpps ut. Enligt Östra Sveriges luftvårdsförbunds kartläggning år 2010 av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) ligger halterna vid E4/E20 inom utredningsområdet över gränsen för både kvävedioxid och partiklar. Längs väg 226 och väg 259 väster om väg 226, samt längs väg 73 överskrids den undre utvärderingsgränsen vad gäller PM10, men halterna ligger under gällande normer, se Figur 39 och Figur 40. E4 E4 Väg 226 Väg 226 Väg 259 Väg 259 Väg 73 Väg 73 Utredningsområde NO2 (µg/m3): < , undre utvtrösk 48-60, övre utvtrösk >60, över MKN Figur 39. Luftföroreningshalt vad gäller kvävedioxid (NO2) (ÖSL, 2010) km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Utredningsområde PM10 (µg/m3): >50, över MKN Figur 40. Luftföroreningshalt vad gäller partiklar (PM10) (ÖSL, 2010) , undre utvtrösk 35-50, övre utvtrösk km Lantmäteriet, Geodatasamverkan 39

353 5 Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1 Miljö och hälsa Utredningsområdet ligger inom ett område med höga värden för natur, kultur och friluftsliv samtidigt som dagens infrastruktur är bristfällig och har hög olycksrisk och bullerproblematik. För att minimera ingreppet i och negativa effekter för dessa skyddsvärda miljöer är det mycket viktigt att anpassa vägens dragning till kringliggande miljö. De mest störningskänsliga områdena bör undvikas, samtidigt som ingreppets omfattning minimeras. Samtidigt kan intrång troligen inte undvikas om projektets mål och syfte ska kunna uppfyllas Landskapets karaktär Beroende på var i landskapet en ny vägsträckning placeras kommer karaktären och landskapsbilden att påverkas på olika sätt. Generellt kommer en större väg att bli mer dominant i landskapet, vilket blir särskilt tydligt i de öppna odlade dalgångarna och där terrängen är mer småbruten. Vid passage i öppna dalgångar bör vägsträckningen anpassas till terrängen och förläggas i kanten mellan åker och skog. Vägbankar bör hållas låga och anpassas till terrängen för att minska de visuella barriärerna i landskapet. Där vägen passerar i skog blir den mindre synlig i landskapet Naturmiljö Den planerade vägen kan komma att skära genom större, sammanhängande naturområde och ta delar av naturreservat i anspråk vilket kan medföra negativ påverkan på naturvärden i form av bortfall av mark, barriäreffekter, fragmentering av områden med höga naturvärden, samt störning i form av buller och ökad trafik. En breddning av vägen kan komma att innebära att den barriär effekt som finns idag för både människor och djur kan komma att öka. Det finns gott om vilt inom utredningsområdet och storviltet passerar där det inte finns viltstängsel. Småviltet följer vattendragen och/eller skogsbryn i dalgångarna, därför är utformningen av broar och trummor viktig för att minimera barriär effekter för både utter och smådjur. Syftet med de gröna kilarna är att bevara större, sammanhängande naturområden för både natur- och friluftsvärdets skull. När dessa kilar skärs av genom tvärgående infrastruktur skapas barriärer. De gröna kilarna är särskilt känsliga för uppsplittring vid de smala områden som benämns Svaga gröna samband. Genomförandet av projektet kommer, oavsett dragning, att innebära intrång i både naturreservat och strandskydd. Särskild hänsyn kommer att krävas till utter och eventuellt andra arter upptagna i artskyddsförordningen Kulturmiljö Den här bygden har en lång kulturhistoria vilket avspeglas i det stora antalet fornlämningar från olika tidsepoker. Värdefulla kulturmiljöer finns bland annat inom riksintresseområdena i utredningsområdets västra och östra del samt i de norra delarna. En ny vägsträckning i dessa delar skulle troligen innebära större intrång i värdefulla kulturmiljöer än en vägsträckning längre söderut Rekreation och friluftsliv Många av naturreservatens syften är att gynna friluftslivet. Tillgängligheten är god med olika markerade leder, både inom och mellan reservaten. Det finns även större friluftsanläggningar vid Flottsbro, Visättra sportcenter, Sundby och Ågesta. Områdena har en hel del befintliga vägar. Beroende på var den nya vägsträckningen förläggs kommer områden för det rörliga friluftslivet att påverkas i olika omfattning. Alltifrån fysiska intrång till bullerstörda miljöer och förändrade naturupplevelser Naturresurser och vatten Stor del av marken inom utredningsområdet är skogsmark som till största del är skyddad. Jordbruksmark finns framförallt i dalgångarna. En ny väg kommer troligen till stor del hamna inom skogsmark. Där vägen kommer att påverka jordbruksmark är det viktigt att se till att åkrarna blir så stora att de kan brukas effektivt. Den planerade vägen kommer oavsett placering att korsa två stora grundvattenmagasin. Åtgärder kommer sannolikt att krävas för att undvika föro- 40

354 rening av dessa av till exempel vägsalt. Om tillräckliga åtgärder inte vidtas finns risk för ökad förorening av vattenförekomsterna, vilket kan leda till att miljökvalitetsnormer (MKN) gällande god kemisk status motverkas. Vid utformningen av vägen måste hänsyn tas till ytvattenförekomsterna, i första hand genom att inga vandringshinder skapas. Vid utformning av broar och trummor behöver hänsyn även tas till utter och annat småvilt Buller Buller från trafik utgör ett problem inom utredningsområdet redan idag. Vid ny- eller ombyggnation av infrastruktur gäller de riktvärden som fastställts av riksdagen och presenteras i avsnitt En ny väg med högre hastigheter kan komma att innebära högre ljud nivåer och att bullerspridningen blir större i landskapet. Graden av störningar från ljud från den nya vägen beror på var i landskapet vägen placeras i förhållande till befintlig bebyggelse. Olika bullerskyddsåtgärder, i form av till exempel vallar och plank kommer behöva anläggas för att få bra boendemiljöer i anslutning till den nya vägen. Stora delar av området utgörs av skyddade naturmiljöer där den tysta miljön är en kvalitet i sig och viktig för upplevelsen av naturområdet Luftföroreningar Koncentrationen av luftföroreningar kring den nya vägen beror dels på utsläppens storlek, dels på kringliggande miljö. Överskridande sker främst längs högt trafikerade vägar och trånga gator i tätbebyggda områden. Huvuddelen av vägen kommer att gå genom skogslandskap eller öppna landskap där ventilationen förväntas vara god och föroreningarna snabbt späds ut. Där finns ingen risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för luft. Vägen kommer också att passera tätorter där hänsyn till luftföroreningar behöver tas för att undvika överskridande av miljökvalitetsnormer Klimat En ny vägförbindelse innebär dels att trafik flyttas över från närliggande vägar dels att vägtrafikarbetet (antalet fordonskilometer) kommer att öka vilket medför en ökning av utsläpp av växthusgaser. En utbyggd Tvärförbindelse Södertörn bedöms att öka antalet fordonskilometrar i Stockholms län med ca 0,6 procent under ett vintervardagsmedeldygn (WSP, 2015). Genom att vägen får högre kapacitet och restiderna blir kortare skapas gynnsamma möjligheter för kollektivtrafiken att utvecklas. Att fler väljer att åka kollektivt minskar utsläppen av växthusgaser Byggtiden Störningar som kan uppkomma under byggtiden kan bli omfattande, men är övergående. Störningar kan till exempel vara bullrande verksamheter, framkomlighetsproblem och barriärer. 5.2 Trafik och samhälle Trafik och trafiksäkerhet En ny vägsträckning av väg 259 kommer att innebära att framkomligheten och kapaciteten mellan de regionala stadskärnorna och tvärs över Södertörn förbättras och att restiderna blir kortare för såväl bilar och bussar som godstrafik. Genom att anlägga mötesfri motortrafikled/mötesfri väg i ny sträckning med hastigheter mellan km/h kan antalet korsningspunkter begränsas vilket skapar en ökad trafiksäkerhet. Att godstrafik ej går genom områden med villabebyggelse ökar också trafiksäkerheten för de boende i dessa områden. En separat gång- och cykelförbindelse tvärs Södertörn förbättrar framkomligheten och kommer att innebära en ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter Betydelse för samhällsutvecklingen En ny vägsträckning tvärs Södertörn knyter ihop de regionala stadskärnorna bättre vilket stärker deras utvecklingspotential. Högre kapacitet på vägen kommer att medföra att regiondelen blir attraktivare och det skapas förutsättningar för nyetablering av både bostäder och verksamhetsområden på Södertörn. 41

355 6 Fortsatt arbete 6.1 Planläggning Samrådet är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen fram till kungörande för granskning. Beroende på var i processen vi befinner oss kommer samråden att se olika ut. Nedan följer en beskrivning av de olika samråden och hur de planeras att ske: Samrådsunderlag Med denna handling som underlag kommer vi att ha samråd med kommunerna, länsstyrelsen, allmänheten och enskilda som kan bli berörda. Efter genomfört samråd kommer länsstyrelsen att fatta beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Beslutet påverkar hur miljöfrågorna behandlas fortsatt i processen samt om det finns behov av att samråda med ytterligare myndigheter och organisationer. Samrådsredogörelsen påbörjas. Samrådshandling Ett projekterat förslag finns framme med planbeskrivning, MKB/Miljöbeskrivning samt plankarta. Samråd kommer att ske. Separata samrådsmöten sker med kommunen och länsstyrelsen. Granskningshandling Efter genomförda samråd bemöts inkomna synpunkter och eventuella revideringar sker i vägplanen. Vi skickar ut underrättelse om granskning (tidigare utställning) till berörda fastighetsägare, kommunen, kollektivtrafikmyndigheter och andra berörda myndigheter. Under granskningstiden ges möjlighet att yttra sig över vägplanen. Fastställelsehandling Efter granskning sammanställs de synpunkter som kommit in och gör eventuella ändringar i planen. Därefter begärs länsstyrelsens tillstyrkan över planen innan den skickas till Trafikverket i Borlänge för fastställelseprövning. I samrådsredogörelsen beskrivs vilka samråd som har genomförts och vad som framkommit. 6.2 Viktiga frågeställningar I det fortsatta arbetet kommer vägens lokalisering och utformning detaljutformas. Följande frågor bör ägnas särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet: Samordning bör ske med andra infrastrukturprojekt (tex Spårväg Syd) för att minimera intrång i värdefull natur och minska störningarna. För att minska vägens barriäreffekt och störning på omgivande miljö kan en rad olika störningsbegränsande åtgärder vara aktuella. Åtgärdernas typ, omfattning, placering och utformning beror av vägens placering i förhållande till omgivningen. Planskilda passager för gång- och cykelvägar, vandringsleder samt större gångstigar som korsar vägen. Ett stort antal passager gör att vägens barriäreffekter minskas. Vid broar och trummor där vägen korsar vattendrag med utter behöver särskilda utterpassager anläggas. Dessa bör utformas för att även gynna annat småvilt. Den nya vägsträckan passerar flera naturområden där vilda djur förekommer. För att djuren ska kunna korsa den nya vägsträckan kan viltbroar, där djuren leds över vägen på vegetationsbeklädda broar, och/eller vägbroar där djuren kan passera under bron anläggas. Sträckor genom naturområden bör förses med viltstängsel som leder djuret till de planskilda passagerna längs vägen. För att minska trafikbullret för närboende och i rekreations områden kan bullerskydd så som bullerskyddsplank och/eller bullerskyddsvallar anläggas. I tillägg kan lågbullrande beläggning användas. Dammar för fördröjning och rening av vägdagvatten kan anläggas för att minska risken för förorening av grundvatten och ytvatten och eventuellt överskridande av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. 42

356 7 Källor Botkyrka kommun Botkyrkas översiktsplan. Haninge kommun Översiktsplan Huddinge kommun Översiktsplan LstGIS (Länsstyrelsen Nationella Geodata) Shapefiler över områden av riksintresse. nationella-geodata.aspx ( ) Länsstyrelsen (2014a). Registerblad ÅGESTA LIDA RIKSTEN Länsstyrelsen (2014b). Registerblad Gullringskärret. NRO01029.pdf Länsstyrelsen (2007a). Kvarnsjön SE bevarandeplan för Natura 2000-område Länsstyrelsen (2007b). Lännaskogen SE bevarandeplan för Natura 2000-område. RAÄ Riksantikvarieämbetet, Riksintressen Stockholm. raa.se/publicerat/varia2009_34.pdf Regeringsproposition 2008/09:162. En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik - Klimat. SLL Stockholms Läns Landsting, Regionplane- och trafikkontoret Grönstruktur och landskap i regional utvecklingsplanering. Rapport 9:2008. SLL Stockholms Läns Landsting, Regionplane- och trafikkontoret Hanvedenkilen - Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 7:2004. Trafikverket (Vägverket) Södertörnsleden Botkyrkaleden/ delen Masmo-Flemingsberg. Miljökonsekvensbeskrivning arbetspla n. Trafikverket (Vägverket) Miljökonsekvensbeskrivning Yttre Tvärleden södertörnsleden. Väg 259, delen Flemingsberg-Gladö Kvarn. Haningeleden 1. Trafikverket Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande arbetsplan för Västra Botkyrkaleden. Trafikverket Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till arbetsplan Masmolänken. Trafikverket. 2012a. Förstudie Väg 259, delen Gladö Kvarn-Jordbro. Trafikverket. 2012b. Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. Trafikverket Åtgärdsvalsstudie - Tvärförbindelse Södertörn. Rapport 2014:078. Transportstyrelsen Olycksstatistik (STRADA). Statisktiska centralbyrån (SCB) Befolkningsstatistik. VISS, Vatteninformationssystem Sverige WSP Ny tvärförbindelse Södertörn Trafikprognoser. 43

357 Trafikverket, Sundbyberg. Besöksadress: Solna strandväg 98 Telefon: , Texttelefon:

358 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 15 april Paragraf Diarienummer KS-2015/ Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 yttrande över samrådsunderlag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskotts beslut Samhällsbyggnadsutskottet överlämnar ärendet utan eget ställningstagande. Sammanfattning Trafikverkets samrådsunderlag för Tvärförbindelse Södertörn, ny väg 259, utgör underlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det är det första steget i vägplanen enligt Trafikverkets planläggningsprocess. Projektet omfattar en ny vägförbindelse i väst-östlig riktning mellan väg E4/E20 och väg 73. Större delen av samrådsunderlaget fokuserar på natur- och miljörelaterade frågor. Utöver dessa ges även en beskrivning av projektet samt förutsättningar för bl.a. bebyggelse, befolkning, näringsliv och sysselsättning, trafik samt kommunala och regional planer. Inom utredningsområdet finns många områden med höga naturvärden (naturreservat, riksintressen och Natura 2000). Många av dessa områden nyttjas även för det rörliga friluftslivet och det finns gott om både vandringsleder och större anläggningar för friluftslivet. Miljökonsekvenserna beror i hög grad på var i landskapet som vägens sträckning förläggs, och om vägen förläggs i obruten terräng eller följer befintlig vägsträcka. Höga naturvärden, områden för det rörliga friluftslivet och värdefulla kulturmiljöer kan komma att beröras av vägen i form av intrång och buller.förvaltningen anser att kollektivtrafikens betydelse på den nya tvärförbindelsen behöver stärkas och bli tydligare. Vid planeringen och utformningen av den nya tvärförbindelsen anser förvaltningen att det är viktigt att intrång och barriäreffekter minimeras med hänsyn till natur, rekreation, landskap samt befintlig och tillkommande bebyggelse. Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP), Emil Högberg (S) och Birgitta Ljung (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Trafikverket

359 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG

360 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) HANDLÄGGARE Enqvist, Maud Maud.Enqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Samråd om Tyresös översiktsplan svar på remiss från Tyresö kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på samråd om ny översiktsplan för Tyresö kommun överlämnas remissvar bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 mars Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har bjudits in att yttra sig över Tyresö kommuns samrådsförslag till ny översiktsplan. Planen presenterar två framtidsbilder och ett jämförelsealternativ som ungefärligen innebär att man fortsätter utbyggnad enligt gammal planering. Förslagen siktar mot år 2035 och man tänker sig en befolkningsökning med ytterligare invånare, från till Den ena framtidsbilden benämns sammanhållet med en utveckling där bebyggelsestråk binder ihop kommunen. Flera närcentrum föreslås i kommundelarna. Snabba bussförbindelser både inom kommunen och till centrala Stockholm ska ge Tyresöborna attraktiv kollektivtrafik. Den andra framtidsbilden benämns stad och land och bygger på ett starkt centrum med en tät stadsliknande miljö. Utbyggd tunnelbana föreslås som förlängning av gröna linjen från Skarpnäck med en ytterligare förlängning på sikt till Haninge centrum. En broförbindelse över Drevviken föreslås för att nå Skogås pendeltågsstation. Samrådsförslaget Tyck om Tyresö 2035 bifogas. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar bifogat förslag till yttrande. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

361 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (2) Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson t.f. Samhällsbyggnadsdirektör Maud Enquist Samhällsplanerare Bilagor Förslag till remissvar Samrådshandling Tyck om Tyresö 2035 Bilaga planeringsunderlag och hållbarhetsbedömning Beslutet delges Tyresö kommun

362 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2015/ (1) ERT DATUM ER REFERENS KSM 0429 Tyresö kommun Samråd Tyresös översiktsplan svar på remiss Huddinge kommun har bjudits in att lämna synpunkter på samrådsförslaget till översiktsplan för Tyresö. Framtidsbilderna är framåtsyftande och intressanta. Båda vill möta en stark befolkningsutveckling vilket ligger helt i linje med den regionala utvecklingsplaneringen och även Huddinges ambitioner. Huddinge kommun har inga synpunkter på vilket alternativ som skulle vara det bästa men ser fram emot att få ta del av det som senare blir ett mer färdigt förslag. I alternativet stad och land föreslås en broförbindelse över Drevviken. Huddinge kommun har i sin översiktsplan uttryckt att det vore positiv med en gång- och cykelbro men det pågår inga utredningar i frågan och det finns heller ingen investeringsplanering för ett sådant projekt. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 29 april 2015 (protokollsutdrag bifogas). Daniel Dronjak-Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

363 FÖRSLAG TILL ny ÖVersIKTsplan för tyresö kommun tyck om tyresö 2035

364 2 tyck om tyresö 2035 EN PLAN FÖR FRAMTIDEN Tyresö kommun behöver en långsiktig, strategisk plan för att utvecklas som en fantastisk plats att bo, leva och verka på. Därför tar vi nu fram en ny översiktsplan som blickar fram emot Tidningen du håller i din hand är ett första förslag till ny översiktsplan för hela Tyresö kommun. En översiktsplan visar enkelt uttryckt hur kommunens mark- och vattenområden ska användas. Men det är förstås inte så enkelt, och det är därför vi gjort den här tidningen vi behöver din hjälp med att forma framtidens Tyresö. På sidorna hittar du två framtidsbilder och ett jäm förelsealternativ, tre möjliga vägar framåt, som vi vill att du funderar på. Hur vill du att kommunen ska utvecklas? Vad är bra i de olika framtids bilderna? Vilka är styrkorna och svagheterna och vad går att kombinera? När vi fått synpunkter på samrådsförslaget fort sätter arbetet. Ett nytt utvecklat förslag kommer att tas fram. Det nya för slaget kommer du att få granska våren 2016, men då är möjligheterna att påverka mindre än nu. Så passa på att tycka till nu Du har tid på dig fram till den 20 april Innehåll BAKGRUND Här presenteras trender i vår omvärld och hur Tyresö vuxit fram. Sid 4 7 ÖVERSIKTSPLANERING Om vad en översiktsplan är, hur planeringsprocessen går till och hur översiktsplanen kan genomföras. Resultatet av den tidiga dia logen och Tyresös identitet presenteras också. Sid 8 11 FRAMTIDA TYRESÖ VÄGVAL Här presenteras de två framtidsbilderna och jämförelsealternativet, samt kort om konsekvenserna av de olika förslagen. Sid SAMRÅDSINFORMATION. Så tycker du till Sid 28 Bilaga PLANERINGSUNDERLAG Här presenteras planeringsunderlag utifrån olika teman som natur, vatten, bostadsförsörjning, riksintressen med mera. Sid 2 22 HÅLLbarheTSBEDÖMNING Här presenteras vilka konsekvenser förslagen kan få ur ett hållbarhetsperspektiv. sid Produktion Tyresö kommun Tryck V-TAB Västerås, 2015 Översiktsplanens grafiska identitet är skapad av Cayenne design

365 Avsnittsrubrik 3 Peter Eriksson/johnér

366 4 tyck om tyresö 2035 TYRESÖ, SVERIGE, VÄRLDEN Megatrender är de stora, globala förändringarna i samhällsutvecklingen som kommer att påverka oss de kommande decennierna. Vad innebär megatrenderna för Tyresö och för hur vi ska översiktsplanera? I arbetet med översiktsplanen förhåller vi oss till de fyra megatrender som Boverket presenterar i Sveriges vision Megatrenderna handlar om klimatet, globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen. Ett ändrat klimat Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt med en uppskattad ökning av jordens medeltemperatur med upp till 6 grader under 2000-talet. Som en effekt av klimatförändringen minskar polernas istäcken. Vattennivåerna i Östersjön stiger och nederbörden i Västsverige tilltar med ökande risk för erosion längs vattendrag, sjöar och kuster. Risken för skred, ras och översvämningar ökar också och kan medföra att dricksvattenförsörjningen slås ut. I Tyresö kan vi möta detta genom att planera för stigande havsnivåer, översvämningar i Tyresåns sjösystem och kraftiga skyfall. Vi måste också känna till ras- och erosionsrisker så att vi inte föreslår eller ger lov för bebyggelse i områden som kan drabbas. Dessutom kan kommunen underlätta för medborgarna att välja en livsstil som minskar utsläpp av klimatpåverkande ämnen. En globaliserad värld Som liten ekonomi med en stark exportsektor är Sverige mycket beroende av vad som sker internationellt. Handel är nyckeln för fortsatt svensk tillväxt och den sker i dag främst inom EU. I framtiden kommer vi att handla mer med tillväxtekonomier som Kina och Indien. Basnäringarna kommer att vara fortsatt viktiga för svensk export sektor, men tillverkning av högteknologiska varor blir allt viktigare för den ekonomiska utvecklingen framöver. För att svenskt och europeiskt näringsliv ska vara fortsatt konkurrenskraftigt krävs fortsatta investeringar inom forskning och utveckling. Där tappar Europa nu mark mot andra ekonomier. I Tyresö behöver vi säkerställa att vi har tillgång till hela regionens utbildning och arbetsmarknad. Vi behöver också stärka det lokala diversiferade näringslivet och skolan. En urbaniserad värld År 2025 bor drygt 10 miljoner människor i Sverige, de festa i de tre storstadsregionerna. Fram till år 2050 har infyttningen till storstadsområdena bidragit till tätare innerstäder, men också till att storstadsregionerna fått fera stadskärnor. Tyresö kommun är en del av Sveriges största storstadsregion. En region som växer och där Tyresö måste bidra, bland annat genom att ta vår del av ansvaret för bostadsförsörjningen. En digitaliserad värld År 2025 ligger Sverige långt fram i nyttjandet av digitaliseringens möjligheter. Tillgång till bra internetuppkoppling är en självklarhet och kommunikation är en förutsättning för bibehållen och utvecklad välfärd för medborgare både på landet och»i dag ställer vi helt nya krav på våra städer. Det handlar inte längre om att göra bilarna lyckliga utan att skapa städer som är levande, säkra, hållbara och bra för hälsan, vikten av att se staden från gatuperspektivet, inte från helikopter vikten av livet mellan husen. Egentligen fnns alla svar på hur man ska bygga en bra stad i kroppen. Hur vi rör oss, hur våra sinnen fungerar, hur vi kommunicerar med andra. Det är nyckeln till god stadsplanering, men det ignoreras i dag.«jan Gehl, arkitekt och professor i urban design Tyresö är en del av en allt mer globaliserad värld i staden. I framtidens samhälle är vi lika beroende av effektiv digital kommunikation som av el och rinnande vatten. I Tyresö bygger vi ut infrastrukturen och målet är att 90 procent av Tyresöborna ska ha fberanslutning för en säker och snabb internetuppkoppling. andreas lundqvist Nära hem nära bort Den fysiska planeringen påverkar en orts sociala och kulturella värden, både genom att skapa nya värden och värna om befntliga. Hur utvecklar vi kommunen för att motsvara människors behov och önskemål? Det är vi människor som skapar kommuner, och kommunen är platsen där invånarnas vardagsliv utspelas. Här fnns vår bostad, ibland vårt arbete och skola, tillgång till kultur, fritidssysselsättning och service. När en kommun planeras är ett mål att alla dessa delar av vardagen ska fnnas nära och lättillgängligt så att vi kan leva bekvämt och tryggt. När vi utvecklar Tyresö för att ge plats för fer invånare är grundtanken att förtäta, att bygga i kontakt med service, kultur och andra människor. Ny bebyggelse placeras i kontakt med befntlig bebyggelse. Vi binder samman och kompletterar. Existerande strukturer som gator, hus, vatten och grönska ska stärkas av det nya, så att gammalt och nytt bildar en helhet. Genom att i första hand koncen

367 tyresö i världen 5 EUROPA, där medborgarna dras till de större städerna trera kommunens fortsatta utbyggnad till redan bebyggda områden kan vi bevara de värdefulla naturmiljöer och friluftsområ den som fnns i Tyresö. Förtätning kan ske på många olika sätt det kan handla om att bygga till våningar på ett hus, om att bygga nytt på en tidigare parkeringsplats, på ett grönområde eller på avvecklad industrimark. Trots att förtätning kan innebära att ens närmiljö förändras behöver det inte vara något negativt. Fler människor på samma plats innebär större möjligheter att ut veckla kollektivtrafk, service, kultur, fri tid och andra gemensamma funktioner. n johnér och digitaliseringen ger nya möjligheter. andreas lundqvist Så många kan rymmas i en meter stor fastighet. Inspiration: Paradiso Arkitekter villa 4 personer förtätad villatomt 24 personer innerstadsfastighet 60 personer

368 6 tyck om tyresö FÖRE KRISTU 2035 EFTER Följ Tyresös utveckling sedan tiden före Kristus fram till i dag. Mycket har förändrats. Hur vill vi att Tyresö ska se ut när våra barn och barnbarn vuxit upp? På kartbilderna kan du följa hur de bebyggda områdena i kommunen vuxit fram. Förhistoriska kulturmiljöer Under brons- och järnålder steg landet ur havet. Då beboddes Tyresö av jägare och samlare. Bronsålderslämningar fnns exempelvis vid Alby-Uddby och i Tyresta. I Fornudden i Trollbäcken fnns ett järnåldersgravfält med omkring 75 gravar. Många av de ortsnamn vi ännu i dag använder härrör från järnåldern eller medel tiden då torp, gårdar och byar kom till. Exempel på det är Raksta, Rundmar, Kumla och Näsby. I jämförelse med andra kommuner på Södertörn har Tyresö förhållandevis få fornlämningar från förhistorisk tid. Tyresö-godsets tid Från 1600-talet fram till 1930 dominerades Tyresös utveckling av Tyresö-godset. Det var ett av Stockholmstraktens största gods och ägorna omfattade nästan hela dagens kommun. Driftiga godsägare utnyttjade den stora fallhöjden mellan sjöar och vattendrag och fera kvarnar och kraftverk an lades vid Wättingeströmmen, Uddby viken och Follbrinksströmmen. En rad torp och gårdar tillhörde godset och en hel del av dem fnns kvar än i dag. Bland dessa fnns gårdarna och torpen efter Brakmarsvägen, i Vissvass by och i Åva. På skärgårdens högsta berg, Telegrafberget, fanns en optisk telegrafstation under första hälften av 1800-talet. Stationen ingick i ett system med stationer från Landsort i söder till Gävle i norr. Sommarnöjen och sportstugor Vid sekelskiftet 1800/1900 lät Tyresögodsets ägare markis Lagergren stycka av ett dussintal tomter för sommarvillor runt Breviksmaren. Detta var inledningen på en ny period i Tyresös historia. När markisen avled 1930 testamenteras slottet till Nordiska museet och marken till barnen som därefter styckar upp merparten av marken i Strand och i Östra Tyresö för sportstugebebyggelse. Utbyggnaden av sportstugor och egnahem påbörjades under samma tid också i Trollbäcken när Kumla herrgårds marker köptes upp, styckades av och såldes. Gammelström där vattenkraft tidigt användes. Kulturavdelningens arkiv Modernismens bostadsbyggande År 1959 antogs en lag som gjorde det möjligt för allmännyttiga bostadsföretag att äga mark utanför den egna kommunen. Lagen fck namnet Lex Bollmora då den gjorde det möjligt för Stockholms stads bolag Familjebostäder AB och Svenska Bostäder AB att köpa mark i Bollmora och inom ramen för miljonprogrammet bygga tusentals bostäder i ferfamiljshus, radhus och småhus. Under och 70-talen tiofaldigades befolkningsmängden i kommunen som får Grändalstorpet dagsverkestorp från 1600-talet. Kulturavdelningens arkiv den bebyggelse och struktur som i huvudsak gäller än i dag. Tiden efter 1975 Efter år 1975 har ny bebyggelse mestadels kommit till i anslutning till redan bebyggda områden. I hela kommunen har sportstugor ersatts av större villor. Omställningen är nästan helt genomförd i Trollbäcken och i Tyresö Strand, där det bara fnns enstaka exempel kvar av stugor från fritidshusepoken. I Östra Tyresö, framför allt utanför Trinntorp och i tillväxt tyresös befolkning har vuxit från på 40-talet De mörka områdena visar hur bebyggelsen har brett ut sig genom åren växte Tyresö med fer än invånare, utan att ta mycket mark i anspråk. Sedan dess har vi blivit drygt fer och tagit betydligt mer mark i anspråk. Hur ska vi växa fram till år 2035?

369 tyresö i tiden 7 US, Bollmora tidsenlig marknadsföring från 1950-talet. Kulturavdelningens arkiv Bollmora skulpturer och bad på torget peter myhr med fer bostäder och butiker där ett Rak sta, fnns ännu stora områden kvar höghus och ett trygghetsboende hör till med fritidshus. Karaktären i områdena är det som redan uppförts. på väg att förändras då stugorna ofta är I Norra Tyresö Centrum sker en för tillbyggda och bebos permanent. Träd nyelse där cirka bostäder, arbets gårdsstaden i Tyresö Strand var kommu platser och handelsytor planeras. Runt nens stora utbyggnadsprojekt under om i kommunen pågår projekt som ger och början av 2000-talet. Här har många nya bostäder. ett nytt kommundelscentrum tillkommit En utveckling vi kan se redan i dag är med Strandtorget. att medan de östra delarna av Tyresö är En ny byggvåg mitt i omvandlingen från fritidshus till De senaste åren har en omvandling påbör året runt- bostäder har Trollbäcken och jats i Tyresö centrum. Centrum förtätas Lindalen precis påbörjat en omvandling Gångbro i betong över Granängsvägen, 1960-tal. Nyréns Arkitektkontor Granängsringens monumentala hus från 1960-talet. Nyréns Arkitektkontor från småhus till en blandning med fer familjshus i olika skala. inte väljas bort utan är en utmaning som vi tillsammans ska ta till oss och möta. Utmaningarna är att många olika intressen ska kunna samspela på en begränsad yta. Kommunen ska klara av både långsamma och snabba förändringar så som politiska oroligheter, ekonomiska konjunkturförändringar, naturkatastrofer och fykting strömmar. Kommunens lång siktiga samhällsplanering ska ge en god förmåga att hantera förändringar vi inte vet något om i dag. Kommunen ska växa hållbart in i framtiden n Vart leder framtiden? Tyresö är en del av Stockholmsregionen och genom det med i en utveckling som hela tiden fortgår. Många väljer att fytta till regionen för att starta nya liv med jobb eller studier. Barn och ungdomar växer upp, fyttar hemifrån och bildar nya famil jer med barn. Stockholmsregionen, som Tyresö är mitt i, växer. Den befolknings ökning vi står inför kan till i dag. Hur ska vi växa fram till år 2035? ? 35 20

370 8 tyck om tyresö 2035 TYCKT OM TYRESÖ I den tidiga dialogen berättade Tyresöbor om sina önskningar och visioner för framtidens Tyresö. Alla dessa tankar ligger till grund för förslagen och frågeställningarna i de framtidsbilder som målas upp och som vi vill samråda kring. Under 2013 bjöd kommunen in Tyresöbor, företagare, föreningar och tjänstemän för att komma med nya idéer om framtidens Tyresö. De som deltog i dialogen berättade hur de såg på kommunens styrkor, möjligheter, hot och svagheter. Många delade med sig av sina framtidsdrömmar. Cirka personer tyckte till om Tyresö i den rosa byggboden som kommunen placerade ut på sex platser i kommunen. Många lämnade också synpunkter via den digitala webbkartan och på andra sätt. Den tidiga dialogen var ett första steg i att inkludera Tyresöborna i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Tack alla ni som deltog i dialogen. Ni är med och påverkar framtidens Tyresö. Nu vill vi fortsätta dialogen med er och hoppas att ännu fer vill delta Dialogen visar att många tycker lika, oavsett i vilken del av Tyresö de bor. Exempelvis tycker många att det behövs bättre tvärförbindelser med kollektivtrafken inom kommunen. Den synpunkten har många framfört både i Tyresö Strand»Tyresö har uppmärksammats nationellt för sina särskilda satsningar på att öka fokus på medborgarna. Det har resulterat i en topposition i landet vad gäller nöjda medborgare.«ur Tyresö kommuns vision 2030 Ungefär 2000 Tyresöbor besökte den rosa byggboden karin hassler och i Trollbäcken. Likaså ser både Breviksoch Trollbäcksbor ett behov av offentliga mötesplatser, exempelvis parker, och ett behov av bättre service och trafksäkerhet. Tyresös framtida identitet Vad kännetecknar Tyresö i dag? Svaret blir för många Stockholmare»natur«eller»har ingen aning«, enligt en undersökning gjord på kommunens uppdrag. En del av arbetet med att ta fram en ny översiktsplan handlar därför om att stärka och tydliggöra kommunens identitet. Under den tidiga dialogen kunde besökarna i den rosa byggboden spela ett spel och få fram sin personlighet. Varje personlighet symboliserade olika värden som är viktiga att ta fasta på i framtidens Tyresö. Spelet visade på vad Tyresöborna tycker är viktigast, vilken livsstil de vill ha. Slutsatsen blev att Tyresös identitet stärks genom att vi i all samhällsbyggnad där de kunde ta reda på vilken Tyresötyp de var karin hassler tänker hållbart, mänskligt, grönt och blått. Ytterligare fyra teman är viktiga och stärker identiteten. De är; aktivt, nära, varierat och tillsammans. Stärker framtidsbilderna Tyresös identitet? Finns det skillnader mellan framtidsbilderna, som presenteras på kommande sidor, i hur de stärker kommunens identitet? Företaget som hjälpt kommunen att granska förslagen ur hållbarhetssynpunkt ombads också att bedöma hur väl framtidsbilderna stärker identiteten. De kom fram till att framtidsbild Sammanhållet lever upp till Tyresös identitet»mänskligt«och går i rätt riktning för att uppnå»hållbart«samt»grönt och blått«, men inte i samma grad som»mänskligt«, samt de fyra framtagna temana. Stad och land bedöms bäst leva upp till Tyresös identitet»grönt och blått«och och lämna synpunkter om sina favoritplatser på den stora kartan. kit delvis även»hållbart«samt lever delvis upp till teman som berör»aktivt«,»nära«och»varierat«(huvudsakligen för boende i och kring Tyresö centrum), dock i något lägre grad än Sammanhållet. Jämförelsealternativet bedöms vara den framtidsbild som minst lever upp till Tyresös identitet och teman. I viss utsträckning bedöms Jämförelsealternativet leva upp till identiteten»grönt och blått«. Vad händer om vi blir fler? I dialogen framkom att många Tyresöbor vill ha mer service, större utbud av butiker och tätare kommunikationer. Genom att möjliggöra för verksamhetslokaler och fer boende skapar vi förutsättningar för både fer arbetsplatser och bättre service. Siffrorna i bilden på sidan nio är grova uppskattningar baserade på dagens utbud i Tyresö i kombination med en jämförelse med andra städer i samma storlek. n tyresös identitet värden som tyresöborna VILL STärka Hållbart Allt vi gör och alla beslut vi tar ska värna om ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Nya miljöer är omsorgsfullt utformade och estetiskt tilltalande miljöer som håller i längden. Vi bygger ett hållbart samhälle samtidigt som vi växer. Mänskligt Tyresö har en bebyggd miljö som stödjer livet mellan husen genom en mänsklig skala, form och klimat. Småskalighet går igen i allt som företagande, kommunens verksamheter, företagande och boendemiljöer. Grönt och blått Tyresö är ett starkt samband i Tyrestakilen. Vi är kända för vår natur och vårt vatten som är storslaget och varierat. Alla Tyresöbor har nära till rekreation, friluftsliv, skog, park och vatten. Aktivt Miljön lockar till aktivitet, möten, lek, kultur och rekreation. Det är enkelt att leva ett aktivt liv. Miljön lockar till aktivitet, möten, lek, kultur, idrott, fritidsaktiviteter och rekreation. Det är enkelt att leva ett aktivt liv. Nära Tyresöborna upplever att det är nära till allt. Knutpunkter i och utanför Tyresö skapar ett nätverk av attraktiva platser för såväl arbete som fritid.

371 medborgardialog Tyckt och önskat under den tidiga dialogen hösten Ju större ord, desto fer tyckte samma sak. många nya butiker 3 nya livsmedels - affärer 30 nya restauranger, caféer och barer 2 nya idrottshallar tyresöbor skulle innebära 2 nya konsthallar/ museer Varierat Variationsrikedom genomsyrar alla delar av samhället. Det fnns mycket att välja på vad gäller livsstil, boendeform, utemiljö, service, handel och transportsätt. Tillsammans Tillsammans skapar vi framtidens Tyresö. Det gör vi genom dialog och kommunikation som lägger grunden till samsyn mellan Tyresöbor, näringsliv, föreningar, kommun och fastighetsägare. 1 ny gymnasieskola större utbud på bion 1 tunnelbanestation

372 EN NY ÖVERSIKTS P 10 tyck om tyresö 2035 Översiktsplanen har en lång tidshorisont på upp till 20 år och är en av kommunens viktigaste styrdokument. Många olika faktorer ska tas hänsyn till. Inte minst vad du som Tyresöbo tycker. Hur en översiktsplan ska tas fram och vad den ska innehålla regleras i plan- och bygglagen. Där anges exempelvis att kommunen ska ta hänsyn till nationella mål och planer. Planprocessen ska pröva om ett förslag till användning av marken och vattnet är lämpligt. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i hela kommunen. Tyresö kommuns strategi för översiktsplanering fastslår att den fysiska planeringen ska arbeta för helhetsyn, dialog, omvärlds- och processorintering. Den färdiga planen ska vara välkänd, använd och fnansierad. Beslutet att ta fram en ny översiktsplan för Tyresö togs i kommunfullmäktige i december Med utgångspunkt i de nya idéer som Tyresöborna delade med sig av under den tidiga dialogen hösten 2013 har vi tagit fram detta diskussionsunderlag och gjort tre framtidsbilder som visar på olika möjliga inriktningar för ett utvecklat förslag till ny översiktsplan. nu kan du påverka Nu, under samrådsfasen, presenterar vi förslag och lyssnar på Tyresöborna för att sedan bearbeta och sammanfoga de tre framtidsbilderna till en målbild för Tyresö år Det bästa från de olika framtidsbilderna kommer att tas tillvara. Utifrån den gemensamma målbilden tas ett utvecklat förslag till översiktsplan fram. Kommunen gör alltid en avvägning mellan det som framkommer under dialogen med Tyresöbor, företagare, föreningar, övriga remissinstanser och regionala behov, nationella intressen, kultur- och naturvärden och andra allmänna intressen. När samrådet är slut sammanställs alla synpunkter och yttranden som kommit in till kommunen. Frågor och svar presenteras i en samrådsredogörelse. nästa steg I nästa fas ställs ett utvecklat förslag ut för granskning. Det sker Alla som vill kan då återigen komma med synpunkter och påverka. Efter granskningen bearbetas förslaget ytterligare och sedan kan den nya planen antas av kommunfullmäktige. Tillsammans ska vi sedan genomföra den nya översiktsplanen. Planen är ett av kommunens viktigaste styrdokument i den framtida utvecklingen Den är vägledande vid kommunala beslut om bygglov, detaljplaner och olika tillstånd. Översiktsplanen pekar även på behov av vilka kommunala investeringar som krävs de kommande åren för att möta de behov av offentlig service som en befolkningsökning medför. Tänk globalt agera lokalt Översiktsplaner ska visa hur kommuner bidrar till att uppfylla de mål och planer som beslutats om internationellt, nationellt och regionalt. Genom att agera lokalt i kommunen bidrar vi till att dessa mål uppfylls. Kommunens fysiska struktur och utseende har stor betydelse för de val vi som privatpersoner och företag gör, för hur vi lever. Därför fnns det många nationella mål som kommunen ska ta hänsyn till i den fysiska planeringen. Dessa mål gäller så skilda områden som jämställdhet, folkhälsa, miljö och arkitektur. När vi utformar den nya översiktsplanen tar vi bland annat hänsyn till: Vision för Sverige Läs mer och se flmen: sverige2025.boverket.se Nationella målen för arkitektur, form och design Nationella mål för kulturmiljöns mångfald Nationella miljökvalitetsmålet»god bebyggd miljö«nationellt mål för jämställdhet Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010»Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i hela kommunen.«tyresö kommuns vision 2030 Tyresös kommunfullmäktige beslutar varje mandatperiod om en kommunplan med vision och mål. Den övergripande visionen för Tyresö kommun är att vara den attraktivaste kommunen i Stockholmsregionen Delar av visionen fnns att läsa som citat i denna samrådshandling i samband med relevant text. Nätverk för samarbete Tyresö gränsar till fem kommuner: Nacka, Stockholm, Huddinge, Haninge och Värmdö. Flera frågor i den översiktliga planeringen kräver samordning över kommungränserna, exempelvis de som gäller infrastruktur och vatten. Tyresö kommun ingår i en rad olika nätverk för samarbete. I Södertörnssamarbetet ingår åtta kommuner som har en lång tradition av samarbete kring en rad frågor, exempelvis kring infrastrukturfrågor, räddningstjänst (SBFF) samt miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF). Södertörnskommunerna har tillsammans närmare en halv miljon invånare och utgör en stark drivkraft för utveckling i Stockholmsregionen. Tyresö kommun samarbetar även om Skrubba genom LÄSK-samarbetet (Lindalen, Älta, SKrubba). Detta område, nordväst om Tyresö, ligger i Stockholms stad och gränsar även till Nacka kommun i norr. Syftet är att gemensamt planera markanvändning och infrastruktur utan att hindras av kommungränser. För Tyresö är det viktigt att kommunerna även fortsatt planerar tillsammans för att hitta en effektiv markanvändning genom exempelvis en förlängning av Bollmora vägen genom Skrubba till Gudöbroleden samt lokalisering av verksamheter som ger kommunernas invånare gemensam nytta. Läs mer på tyreso.se/2035 Vision 2030 (ur kommunplanen) Strategi för översiktsplanering Genomförandet När den nya översiktsplanen är klar, har antagits av fullmäktige och vunnit laga kraft, tar arbetet att förverkliga visionerna vid. Översiktsplanen kommer vara vägledande för framtida beslut. För att lyckas med genomförandet krävs långsiktlighet och god planering. Hänsyn måste också tas till lagstiftning, ekonomi och markägandet. För att visionerna i en översiktsplan ska kunna genomföras krävs ett aktivt agerande från kommunen. Genom planmonopolet kan kommunen bestämma bebyggelsens omfattning, utformning och placering. Kommunens uppgift är också att göra avvägningar mellan privata och allmänna intressen. I de fall där kommunen är fastighetsägare kan kommunen också ställa krav på upplåtelseform, det vill säga om det är hyresrätter, äganderätter eller bostadsrätter som byggs. stora skyddade naturområden En stor del av den kommunägda marken i Tyresö är naturområden. Många av dessa är skyddade genom lagstiftning, exempelvis som naturreservat. Den kommun ägda marken som är möjlig att exploatera är därför begränsad. En stor del av den framtida utvecklingen av Tyresö med nya bostäder, arbetsplatser, vägar med mera som visas i översiktplanens framtidsbilder ligger på mark som är privatägd. Genom att peka ut privatägd mark i översiktsplanen visar kommunen på en framtida utvecklingspotential där privata markägare får möjligheter till ändrad mark- och vattenanvändning. Initiativ från privata fastighetsägare är därför avgörande för att kunna förverkliga stora delar av översiktsplanen och för att kunna ta till vara utvecklingsmöjligheterna. Samarbete mellan kommunen, privata fastighetsägare, byggherrar, företag, de som äger el- och vattenledningar med mera och intresseföreningar är väsentligt under genomförandefasen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, utan visar kommunens intentioner att utvecklas när det gäller mark- och vattenanvändning. detaljplanering I samband med detaljplaneläggning kommer genomförandefrågor och ekonomin för investeringar att undersökas noga. Vid så kallat kommunalt huvudmannaskap ansvarar kommunen för allmän plats såsom gator, parker och naturområden. Det kommunala huvudmannaskapet innebär också att kommunen äger den mark som är planlagd som allmän plats och när

373 på ritbordet 11 LAN TAR FORM att bygga DET som PLAnERAS nya markområden planläggs som allmän plats förvärvar kommunen den. Kommunen ansvarar också för allmänna vattenoch avloppsledningar. ekonomi Kommunens investeringar vid genomförande ska täckas genom inkomster i form av gatukostnader, markförsäljning, exploateringsbidrag och övriga avgifter. I samband med större nybyggnationer kommer exploateringsavtal eller markanvisningsavtal att tecknas mellan kommun och byggherre. Markanvisningsavtal tecknas när kommunen initialt äger marken men avser att sälja den, medan exploateringsavtal tecknas vid projekt på privatägd mark. Avtalen reglerar ett projekts genomförande, ansvar och ekonomi. Kommunen har riktlinjer för exploaterings- och markanvisningsavtal. Riktlinjerna anger bland annat principer för hur kostnaderna i projektet ska fördelas mellan kommunen och byggherren. Syftet med riktlinjerna är också att göra genomförandet förutsägbart och rättssäkert. De byggherrar som drar nytta av investeringar på den allmänna platsmarken kommer genom avtalet får betala exploateringsbidrag. Genom ett gott samarbete får både kommunen, byggherren och invånarna nytta av det som byggs. Mycket planarbete, förundersökningar och projektering föregår en byggstart. ryno quantz lagreglerad ansvarsfördelning Lagstiftningen reglerar och ställer krav på hela processen från idé och initiativ av ny bebyggelse till förvaltning av det byggda. Regler om ansvarsfördelning, skyldigheter, varsamhet och kostnadsfördelning påverkar därför genomförandet. Bestämmelser fnns framförallt i plan- och bygglagen, men även infrastrukturlagstiftning, fastighetsbildningsrätt och miljöbalken innehåller bestämmelser som påverkar genomförandet. En översyn av plan- och bygglagstiftningen pågår. Nya regler om kommunernas tillvägagångssätt har tillkommit sedan januari Bland annat har hårdare föreskrifter kring exploaterings avtal och bestämmelser om att kommuner inte får ställa tekniska särkrav på bebygg else införts. Med tekniska särkrav menas högre krav på byggnader än vad de obligatoriska nationella kraven anger. Ytterligare förändringar av lagstiftningen inom genomförandeområdet väntas. konjunkturen påverkar Bostadsbyggandet påverkas av konjunkturen. Konjunkturernas upp- och nedgång har stor inverkan på när byggherrar väljer att starta byggprojekt. För att fnansiera byggnationer och minska den ekonomiska risken är byggherrar ofta tvungna att redan innan byggstart ha sålt en stor andel av bostäderna. De gör därför marknadsanalyser för att undersöka marknaden och betalningsviljan inom olika områden. Ekonomin är en betydande faktor för genomförandet och de kommunala investeringarna måste fnansieras genom intäkter av olika slag. Om större infrastrukturprojekt ska byggas, som exempelvis spårbunden trafk, kan inte kommunen själv fnansiera det genom skattemedel. Det måste ske i samarbeten mellan kommuner och inom regionen. Kostnader för utbyggnad av östra tyresö Att bygga ut väg, vatten och avlopp med kommunalt huvudmannaskap är förknippat med stora kostnader. Kostnaderna kan täckas genom att låta alla invånare betala detta via kommunalskatten eller att låta de invånare som har mest nytta av infrastrukturen betala. Den princip som följs på Östra Tyresö, liksom i alla andra byggprojekt, är att kommunens skatteintäkter ska täcka kostnader för det som kan komma alla invånare till del. Fastighetsägarna i Östra Tyresö betalar via VA-anslutningsavgiften den kostnad som kommunen haft för att bygga Stockholm Naturreservat, trafk, LÄSK, avfall, vattenkvalitet Huddinge Trafk, vattenkvalitet, avfall, vinterfriluftsliv nacka Tyrestakilen, trafk, LÄSK, avfall, vattenkvalitet tyresö haninge Vattenkvalitet, trafk, Tyresta Det mellankommunala samarbetet är viktigt. ut VA-ledningen när man ansluter sitt dricks- och avloppsvatten till det nya systemet, likaså betalar de fastighetsägare som behöver vägen för att komma till sin fastighet, en gatukostnad som ska täcka den kostnad kommunen haft för att bygga vägen. Den högre standard som en genomfartsväg har för att den är bredare, har busshållplatser, gångbana eller cykelbana, står värmdö Båt, avfall kommunen för genom skattemedel. Principerna för hur kommunen får ta ut VAanslutningsavgift eller gatukostnad är reglerat i VA-lagen respektive plan- och bygglagen. Kommunen har som mål att påbörja en utbyggnadsetapp per år på Östra Tyresö. Innan en utbyggnadsetapp kan påbörjas måste dock planarbete, förundersökningar, utredningar och projektering genomföras. n

374 12 tyck om tyresö 2035 framtids- BILDER Vad betyder vad på framtidsbildernas kartor? Från Strabags förslag i markanvisningstävlingen i Norra Tyresö Centrum. Från Småas förslag i markanvisningstävlingen i Norra Tyresö Centrum. Från detaljplan för Tegvägen i Trollbäcken. Från detaljplan för Grindstolpen på Videvägen. STADSBEByggelse Bostäder blandas med arbetsplatser, service, handel och nöje. Byggnaderna placeras i ett sammanhängande gatunät. Det ska vara lätt att orientera sig. Det fnns parker, torg och grönstråk. Det är enkelt att gå, cykla och nå högkvalitativ kollektivtrafk. TÄT BEByggelse Bostäder dominerar, men viss service, arbetsplatser och mötesplatser fnns i strategiska lägen. Det fnns parker, torg och grönstråk. Det är enkelt att gå, cykla och nå högkvalitativ kollektivtrafk. MedelTÄT BEByggelse Flerfamiljshus, radhus och parhus med inslag av arbetsplatser, service och verksamheter i strategiska lägen. Det fnns parker, torg och grönstråk. Det är enkelt att gå, cykla och nå högkvalitativ kollektivtrafk. ÖVRIG förtätad BEByggelse Villor och rad- eller parhus eller i vissa fall ferfamiljshus tillkommer genom att styckning tillåts utifrån förutsättningarna på platsen. Området bebyggs tätare än i dag.

375 framtidsbilder 13 Framtidens Tyresö ska vi skapa tillsammans. På följande sidor presenteras två framtidsbilder och ett jämförelsealternativ som utgår från Tyresöbornas idéer och förslag, såväl som Tyresö kommuns politiskt beslutade vision. Nu behöver vi din hjälp med att tänka till och tycka till. Framtidsbilderna ger olika konsekvenser för alla som lever och verkar i Tyresö, för miljön och för ekonomin. Hur ser ditt liv ut år 2035? Vårt gemensamma mål är att ta fram en ny översiktsplan som förenar det bästa ur de tre framtidsbilderna. INGEN förtätning Endast små förändringar i bebyggelsen. Ingen kommunal VA-utbyggnad. VerksaMHETSOMråde Utvecklas för fer verksamheter genom effektivisering av markanvändningen. Främst för verksamheter som inte kan blandas med boende på grund av risk för störningar. UTVecklIngsoMråde för regionalt SAMARBETE UTanför kommunen Område som kan utvecklas för regionalt samarbete kring exempelvis verksamheter, återvinningscentral, bussdepå med mera. gröna samband Sammanhängande natur- och parkstråk som är av stor betydelse som spridningskorridor för växt- och djurriket och som rekreationsstråk för människor. Stråken utvecklas och stärks. NATurreserVAT och nationalpark Befntliga naturreservat och nationalpark. föreslagna nya NATurreserVAT Planerade utredningar om nya naturreservat. Buss framtidens STOMLINJENÄT Enligt förslag från Stockholms Läns Landsting samt föreslagen förlängning. TunnelBANA Etapp 1: förlängning av gröna linjen från Skarpnäck via Älta till Tyresö centrum. Etapp 2: förlängning via Trollbäcken och Brandbergen till den regionala stadskärnan Haninge centrum. spårväg Buss 172 förlängs från Skarpnäck till Tyresö centrum och ersätts på sikt med spårväg som en förlängning av den planerade spårvägen Tvärförbindelse/ Spårväg Syd. NY BroförBIndelse Koppling till Huddinge kommun för cykel och buss bör utredas. Ger koppling till pendeltåg. KOMMUNGRÄNS

376 14 tyck om tyresö 2035»En egen stad det är det som är charmen.«sammanhållet

377 sammanhållet 15 I framtidsbilden Sammanhållet är Tyresö år 2035 en komplett stad med arbetstillfällen, skolor att välja på och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter och kultur i alla kommundelar. XXX håkan lindgren

378 16 tyck om tyresö 2035 sammanhållet I Sammanhållet är Tyresö år 2035 ett komplett samhälle. Många både bor och arbetar i kommunen och det är lätt att göra bostads karriär för ungdomar och nyinflyttade. Det finns arbetstillfällen, skolor att välja på och ett rikt utbud av fritidsaktiviteter och kultur i alla kommundelar. Vi lever med lokalt fokus och NACKA TYRESÖ STRAND STOCKHOLM TYRESÖ CENTRUM KRUSBODA HUDDINGE TROLLBÄCKEN BREVIK HANINGE TYRESTA NATURRESERVAT teckenförklaring stadsbebyggelse UTVECKLIngsoMråde för regionalt SAMARBETE UTanför kommunen TÄT BEBYGGELSE GRÖNA samband medeltät BEByggelse föreslagna nya naturreservat 1: SAMMANHÅLLET ÖVRIG förtätad BEByggelse Buss framtidens STOMLINJenäT ingen förtätning TunnelBANA VERKSAMHETSOMråde spårväg NATURRESERVAT och nationalpark ny BroförBIndelse KOMMungräns Anpassning till framtida klimatförändringar Klimatpåverkan och infrastruktur Grönstruktur och vattenmiljö Vattenkvalitet EKOLOGISK HÅLLBARHET E K O N O M Kommunalekonomi Kultur och möten I S K H Å L L B A R H E T SAMMANHÅLLET STAD & LAND JÄMFÖRELSE Boendemiljö (rekreation, varierad bostadsbebyggelse SOCIAL HÅLLBARHET Hälsa (buller, luft, risk, aktivitet) Trygghet, rättvisa och jämlikhet Boendeattraktivitet och demografisk balans Sysselsättning och näringsliv Värderosen visar hur hållbar framtidsbilden är ur olika aspekter ju längre ut på axeln desto hållbarare är framtidsbilden ur denna aspekt. Hur vill du resa inom kommunen? Hur vill du resa när du åker ut ur kommunen till grannkommunerna, exempelvis till Stockholm? Hur viktig är cykeln och kollektivtrafken? Vill du minska ditt bilberoende? Vad är det bästa för barnen i framtidens Tyresö? Hur vill du bo? Var vill unga vuxna bo? I centrum nära kommunikationer och service? Lågt och nära marken? Ska Östra Tyresö vara ett villasamhälle eller behövs lägenheter även där? Hur väl stärks Tyresös grönområden och vattenvägar i denna framtidsbild? Hur viktigt tycker du det är att ha nära till service som matbutiker och andra affärer, kaféer, bibliotek med mera?

379 sammanhållet 17 hittar vardagsservicen i närcentrumen, i en mångfald av bostadsområden med olika karaktärer. Hela kommunen har förtätats på ett planerat sätt, exempelvis så att det finns förutsättningar för en livsmedelsbutik och restaurang året om vid Trinntorp. Våra centrum; Tyresö centrum, Trollbäcken centrum, Krusboda och Strandtorget, är viktiga och det är lätt att ta sig mellan kommundelarna. VÄRMDÖ BEBYGGELSe - UTVECKLINg Bebyggelsestråken binder ihop kommunen Tyresö är en kommun där det är lätt att hitta mellan kommundelarna och avstånden upplevs som korta vilket gör att många cyklar eller går till fots mellan stadsdelarna. Det har skett en omvandling av bebyggelsen längs det vägnät som fanns Längs vissa genomfartsvägar i Trollbäcken och på Brevikshalvön fnns ferfamiljshus. Nytillskotten har skapat ett mer värde både estetiskt och socialt. Huvud vägarna har ändrat karaktär och påminner om småstadsgator. Omvandlingen har möjliggjorts av kommunens stadsplanering och genomförts av privata småhusägare. RESOR & TRANSPORTER Bussen går på räls Tyresöborna cyklar och åker buss som går som på räls. Kollektivtrafken består av snabbussar inspirerade av BRT (Bus Rapid Transit), Kapaciteten har ökat och resorna går snabbare. Det snabba regionala stombusslinjenätet kopplar inom kommunen samman Trollbäcken, Tyresö centrum och Brevik. Snabbussarna kompletteras med direktbussar till och från centrala Stockholm samt med mindre bussar i exempelvis Skälsätra. Bussdepån har byggts ut och kanske fyttat till Skrubba. Det fnns tillräckligt med infartsparkeringar både för cykel och för bil. En del av nuvarande grön områden kommer att behövas tas i anspråk för detta. Genom att möjligheterna till fysisk aktivitet i vardagen är stora promenader och cykling har ersatt många bilturer mår Tyresöborna bra. Det är lätt att vara med i bilpool. Läs mer om kollektivtrafk på lång sikt i bilagan Vision & Verklighet. OFFENTLIGA PLATSER & NATUR Vårt gemensamma vardagsrum I Tyresö fnns möjlighet till stadsodling och de som vill avtalar om att sköta de gemensamma ytorna runt sina bostäder det skapar en trygg boendemiljö där alla känner alla. De gröna områdena används fitigt av boende och besökare för rekreation eller som vägar till och från arbetet eller skolan. Ny bebyggelse letar sig in i gröna områden, vilket har lett till att fer hittar ut i naturen. Samtidigt har ny bebyggelse i gröna stråk på Brevikshalvön och Bollmora försvårat för för växt- och djurlivets spridning. NÄRINGSLIV & SERVICe Tyresös näringsliv utvecklas Många bor och arbetar i Tyresö. Genom att fer Tyresöbor handlar och verkar lokalt har fer arbetstillfällen skapats. Företagare lockas till platser som är attraktiva att bo på och det är Tyresö. Kortare och färre resor har ökat livskvaliteten för många Tyresöbor. Det är också bra för miljön Handeln har anpassat sig till att många kunder inte har egen bil och levererar varor hem i allt större utsträckning. Det har blivit lättare att leva resurssnålt och återanvända istället för att köpa nytt. Trollbäckens centrum är ett trevligt torg och Vendelsövägen en modern bygata med handel och andra verksamheter blandat. Strandtorget har en tydlig entré från Tyresövägen och stort underlag för bredare service. I takt med att befolkningen i Tyresö Strand och på Brevikshalvön ökat, har dagligvaruhandeln vid Strandtorget byggts ut. Även i Trollbäcken, vid södra delen av Gudöbroleden och vid Trollbäckens IP, förbättras närservicen i takt med att efterfrågan ökar. I Krusboda fnns ett tydligt urbant torg med bra närservice. Även på Brevik, vid Trinntorp, fnns nu en trevlig mötesplats och service genom att ny bebyggelse skapat förutsättningar och underlag. För att ge underlag till en butik med bra utbud vid Trinntorp har det byggts nya bostäder för personer i närområdet. I framtidsbild Sammanhållet har de industriområden som ligger mitt inne i bostadsområden avvecklats och verksamheterna omlokaliserats. Istället fnns där nu främst bostäder. Bollmora industriområde är fortfarande fullt av verksamheter som återfnns i stadsmiljö och kommunen stödjer den utvecklingen. Kommunens övriga industriområden utvecklas och kommunen verkar för att fastighetsägare använder marken effektivt. En översyn visar att det fnns potential att bygga ut enligt gällande regler.»trollbäckens centrum måste bli ett trivsamt torg.kollektivtrafken försvårar gemenskapen mellan de olika delarna i kommunen speciellt för äldre och ungdomar utan bil.«tyckt i den rosa byggboden 2013 från rosa byggboden Hyr lägenhet på Brevikshalvön Framtidsbild Sammanhållet ger möjlighet att bo i hyresrätt på Brevikshalvön och återigen handla mat och besöka restaurang vid Trinntorp. Du kan även bo och arbeta på Orrnäsberget som länkar samman Tyresö Strand med Brevikshalvön. Med en tätare bebyggelse på Brevikshalvön följer stora investeringar i VA-infrastrukturen och i annan offentlig service.

380 18 tyck om tyresö 2035»Någonstans måste det byggas bostäder och det är bättre att koncentrera dem till centrumområdet än att ta av skogen och större grönytor.«stad och land

381 stad och land 19 I framtidsbilden Stad och land har Tyresö 2035 utvecklade grönområden som används både för rekreation och ekosystemtjänster. andreas lundqvist

382 20 tyck om tyresö 2035 stad och land I Stad och land är Tyresö år 2035 en tydlig del av Stockholmsregionen. Det är lätt för Tyresöborna att ta del av regionens utbud. Tunnelbana och cykelvägar binder samman kommunen med huvudstaden och omgivande orter, främst Nacka och den regionala stadskärnan i Haninge. Kommunerna i regionen samarbetar med NACKA TYRESÖ STRAND STOCKHOLM TYRESÖ CENTRUM KRUSBODA HUDDINGE TROLLBÄCKEN BREVIK HANINGE TYRESTA NATURRESERVAT teckenförklaring stadsbebyggelse UTVECKLIngsoMråde för regionalt SAMARBETE UTanför kommunen TÄT BEBYGGELSE GRÖNA samband medeltät BEByggelse föreslagna nya naturreservat ÖVRIG förtätad 2: BEByggelse STAD & LAND Buss framtidens STOMLINJenäT ingen förtätning TunnelBANA VERKSAMHETSOMråde spårväg NATURRESERVAT och nationalpark ny BroförBIndelse KOMMungräns Anpassning till framtida klimatförändringar Klimatpåverkan och infrastruktur Grönstruktur och vattenmiljö Vattenkvalitet EKOLOGISK HÅLLBARHET E K O N O M Kommunalekonomi Kultur och möten I S K H Å L L B A R H E T SAMMANHÅLLET STAD & LAND JÄMFÖRELSE Boendemiljö (rekreation, varierad bostadsbebyggelse SOCIAL HÅLLBARHET Hälsa (buller, luft, risk, aktivitet) Trygghet, rättvisa och jämlikhet Boendeattraktivitet och demografisk balans Sysselsättning och näringsliv Värderosen visar hur hållbar framtidsbilden är ur olika aspekter ju längre ut på axeln desto hållbarare är framtidsbilden ur denna aspekt. Hur vill du resa inom kommunen? Hur vill du resa när du åker ut ur kommunen till grannkommunerna, exempelvis till Stockholm? Hur viktig är cykeln och kollektivtrafken? Vill du minska ditt bilberoende? Vad är det bästa för barnen i framtidens Tyresö? Hur vill du bo? Var vill unga vuxna bo? I centrum nära kommunikationer och service? Lågt och nära marken? Ska Östra Tyresö vara ett villasamhälle eller behövs lägenheter även där? Hur väl stärks Tyresös grönområden och vattenvägar i denna framtidsbild? Hur viktigt tycker du det är att ha nära till service som matbutiker och andra affärer, kaféer, bibliotek med mera?

383 stad och land 21 varandra, med olika aktörer och med medborgarna. Det leder till en helhetssyn som utgår från hela regionens förutsättningar och möjligheter. Hela regionen fortsätter att växa och förtätas på ett strukturerat sätt så att belastningen på natur- och kulturmiljöer och befintlig bebyggelse minimeras. Grönområden utvecklas och används både för rekreation och ekosystemtjänster. VÄRMDÖ BEBYGGELSe - UTVECKLINg Ett starkt centrum Centrala Tyresö är en tät, stadsliknande och grön miljö. Centrum är en naturlig mötesplats, ett offentligt rum med urbana kvaliteter. Detta är en trivsam plats att bo, arbeta och trivas på. Centrum har vuxit västerut och det som förr var Bollmora industriområde är nu stadskvarter med verksamheter och bostäder blandat. Det fnns ett nät av säkra gator och stråk som gör Tyresö centrum välkomnande och tillgängligt. Det är lätt att hitta hit Ny bebyggelse fnns nära kollektiv- trafk och både Trollbäckens centrum och Strandtorget är knutpunkter. Brevikshalvön är kommunens landsbygd och det fnns fortfarande fritidshus här så nära centrala Stockholm. RESOR & TRANSPORTER Tunnelbana till Tyresö Stockholmsregionen är en välutvecklad cykelstad, och vi kan ta med cykeln på tåget och bussen vid långa avstånd. Tyresöborna påverkas av såväl avgifter som fysiska åtgärder för att begränsa biltrafken. Att gå med i en närbelägen bilpool är attraktivt för boende i centrala delar. De snabba cykelvägarna är populära, allt fer cyklar hela vägen till arbete och skola. Tunnelbana har byggts av klimat-, kapacitets- och framkomlighetsskäl. Det blev så trångt på vägarna att bussen till och från Tyresö tog allt längre tid och ofta fastnade i busskö. Till Tyresö går nu en förlängning av tunnelbanans gröna linje från Skarpnäck via Älta till Tyresö Centrum. Tunnelbanan kompletteras med bussar i matartrafk och vårt välutvecklade nät av cykel- och gångvägar. Trollbäcken försörjs med buss men kan bli en egen station när tunnelbanan i framtiden förlängs från Tyresö centrum till Brandbergen och den regionala stadskärnan Haninge centrum. Från Tyresö Strand och Brevikshalvön går direktbussar mot centrala Stockholm och vidare. En broförbindelse över Drevviken för cykel och möjligen buss, mellan Fornudden och Skogås, ger Tyresöborna tillgång till pendeltåg. Läs mer om kollektivtrafk på lång sikt i bilagan Vision & Verklighet. jämförande resor Att resa med tunnelbana från Tyresö centrum till T-centralen i Stockholm tar 27 minuter, jämfört med dagens direktlinje 813 som enligt tidtabell tar minuter beroende på trafksituationen. Med byte mellan buss och tunnelbana i Gullmarsplan tar motsvarande resa i dag cirka minuter. En turtäthet i högtrafk på 4 5 minuterstrafk för tunnelbanan skulle vara möjligt att få till och från Tyresö. OFFENTLIGA PLATSER & NATUR Park och vildmark runt knuten I Tyresö fnns allt mellan storslagen vildmark och välskötta stadsparker. Naturoch grönområden bevaras genom att bebyggelsen koncentreras. Det fnns en tydlig gräns för stadens utbredning vilket gör det lätt att komma ut i naturen. Biologiskt och rekreativa viktiga samband mellan olika gröna områden bevaras i hela Tyresö. NÄRINGSLIV & SERVICe Tillgång till hela regionens arbets- och utbildningsmarknad Tyresö deltar aktivt i lokala och regionala samarbeten för att skapa nya arbetsplatser både i och utanför kommunen. Fler arbetstillfällen fnns nu till exempel i närliggande Skrubba och Ältadalen. Nu när Tyresö har fått tunnelbana har fer fått upp ögonen för hur nära Stockholm kommunen ligger. Det gör att fer pendlar till Tyresö för att arbeta än år Tillgången till robust och snabb internetuppkoppling är självklar och distansarbete är vanligt. Allt mer av kommunernas service löses genom ett regionalt samarbete, exempelvis kring idrottsanläggningar och återvinningscentraler. Förskola och grundskola är fortsatt mycket viktigt för kommunens attraktivitet. Centrala Tyresö har blivit ett betydande handelsområde. Genom att komplettera handel och fritidsaktiviteter med ett tätt, nära och blandat boende har ett livskraftigt centrum skapats. Visningslokaler där kunden går in och tittar på och beställer hem varor som sedan levereras hem, är vanligt. Det är lika vanligt att åka kollektivt eller med cykel in till centrum för att göra sina inköp och sedan få varorna hemlevererade, som att ta den egna bilen eller bilpoolsbilen för att handla.»bygg en stor stad med moderna husslöseri med centralt läge att ha parkering.tunnelbana smidigare men inte trevligare.«helena wahlman /imagebank sweden Fika på Alléplan I framtidsbilden Stad och land koncentreras ny bebyggelse till tunnelbanestationerna i kommunen. Vi får levande torg och mer service. Men redan innan tunnelbanan kommer till Trollbäcken fnns här ett trevligt småstadstorg med uteservering och torghandel. Biblioteket fnns nu intill torget och har en scen för det lokala kulturlivet. tyckt i den rosa byggboden 2013

384 22 tyck om tyresö 2035 jämförelse»many people say I can t live here, but I like it Close to everything.«

385 jämförelsealternativet 23 I Jämförelsealternativet fortsätter vi som tidigare men utvecklingen är trots det svår att förutsäga. lars carlström

386 24 tyck om tyresö 2035 jämförelse I Jämförelsealternativet är Tyresö år 2035 en kommun som på många sätt liknar dagens. Kommunen har utvecklats i samma riktning och efter samma struktur som de senaste åren, det vill säga i linje med översiktsplanen från 2008 och fördjupningen för Östra Tyresö från Tidigare planer är genomförda eller under planläggning. NACKA TYRESÖ STRAND STOCKHOLM TYRESÖ CENTRUM KRUSBODA HUDDINGE TROLLBÄCKEN BREVIK HANINGE TYRESTA NATURRESERVAT teckenförklaring stadsbebyggelse UTVECKLIngsoMråde för regionalt SAMARBETE UTanför kommunen TÄT BEBYGGELSE GRÖNA samband medeltät BEByggelse föreslagna nya naturreservat ÖVRIG förtätad BEByggelse Buss framtidens STOMLINJenäT 3: JÄMFÖRELSE ingen förtätning TunnelBANA VERKSAMHETSOMråde spårväg NATURRESERVAT och nationalpark ny BroförBIndelse KOMMungräns Anpassning till framtida klimatförändringar Klimatpåverkan och infrastruktur Grönstruktur och vattenmiljö Vattenkvalitet EKOLOGISK HÅLLBARHET E K O N O M Kommunalekonomi Kultur och möten I S K H Å L L B A R H E T SAMMANHÅLLET STAD & LAND JÄMFÖRELSE Boendemiljö (rekreation, varierad bostadsbebyggelse SOCIAL HÅLLBARHET Hälsa (buller, luft, risk, aktivitet) Trygghet, rättvisa och jämlikhet Boendeattraktivitet och demografisk balans Sysselsättning och näringsliv Värderosen visar hur hållbar framtidsbilden är ur olika aspekter ju längre ut på axeln desto hållbarare är framtidsbilden ur denna aspekt. Hur vill du resa inom kommunen? Hur vill du resa när du åker ut ur kommunen till grannkommunerna, exempelvis till Stockholm? Hur viktig är cykeln och kollektivtrafken? Vill du minska ditt bilberoende? Vad är det bästa för barnen i framtidens Tyresö? Hur vill du bo? Var vill unga vuxna bo? I centrum nära kommunikationer och service? Lågt och nära marken? Ska Östra Tyresö vara ett villasamhälle eller behövs lägenheter även där? Hur väl stärks Tyresös grönområden och vattenvägar i denna framtidsbild? Hur viktigt tycker du det är att ha nära till service som matbutiker och andra affärer, kaféer, bibliotek med mera?

387 jämförelsealternativet 25 Det innebär att kommunens utveckling sedan 2015 till stor del skett på initiativ från markägare och byggare. Det kan kallas en reaktiv samhällsbyggnad kommunen har inväntat marknaden och litat till dess initiativ till förnyelse. Resultatet är många, små, kvalitativa projekt i spridda lägen, både nära service men även längre bort. VÄRMDÖ BEBYGGELSe - UTVECKLINg Spridda projekt på»ledig«mark Tyresö är en kommun som saknar en tydlig strategi för bebyggelseutveckling. Ingen ny strategisk översiktsplan har tagits fram utan vi arbetar fortfarande utifrån Översiktsplanen från Ny bebyggelse har därefter tillkommit på spridda platser i huvudsak i mellersta delen av kommunen. Det är främst mark som inte redan används,»ledig«mark, som bebyggs. Om lagen ändras så att det blir möjligt att upphäva naturreservat för att bygga bostäder kan det prövas om det ärlämpligt att bygga bostäder mellan Gimmersta och Tyresö Strand. Området är en del av Alby naturreservat. Intresset för att bo i Tyresö har varit stort och för att möta bostadsbristen har kommunen planerat för bostäder på kommunalt ägd mark, vilken i huvudsak är belägen längs med huvudvägar och i naturområden. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp planeras hela vägen ut till Dyvik i linje med Översiktsplanen 2008 och Fördjupad översiktsplan RESOR & TRANSPORTER Spårväg och många bussar Det är fullt på bussen och fullt på vägarna. Med fer Tyresöbor som ska resa krävs att fer åker med kollektivtrafken samtidigt som busstrafken nått kapacitetstaket. Det fnns infartsparkeringar både för cykel och för bil, delvis placerade på tidigare grönområden. Småbussar trafkerar Gimmersta och Skälsätra. Det fnns ett trafksäkert vägnät för gång, cykel och bil för att ta sig till knutpunkter för busstrafken. Tyresö har numer spårväg mellan centrum och västerut, ungefär där buss 172 gick år Spårvägen är en del av Tvärförbindelse/Spårväg Syd den tvärförbindelse som ska koppla ihop den södra regionen. Cykelvägarna är i huvudsak byggda för cykling som rekreation. Läs mer om kollektivtrafk på lång sikt i bilagan Vision & Verklighet. OFFENTLIGA PLATSER & NATUR Natur från norr till söder Kommunen har arbetat aktivt för att stärka sambandet i det för hela regionen viktiga naturområdet, Tyrestakilen, som sträcker sig från Haninge i söder till Nacka i norr. Det har exempelvis gjorts genom att Petter boda grönstråk bevarats, och så kalllade ekodukter har skapats. Tyresös bostads nära gröna ytor består till stor del av gräsmattor. NÄRINGSLIV & SERVICe Stadsbyggnadsstrategi saknas Den gällande översiktsplanen från 2008 pekade ut ett antal platser att bygga på. De har för länge sedan bebyggts. Gällande översiktsplan saknar stadsbyggnadsstrategi. Avsaknaden av strategi har gjort det svårt för den som vill bygga och etablera sig i Tyresö att förutse vilken bedömning kommunen kommer att göra. Det är en styrka om sådana bedömningsgrunder redo visas i översiktsplanen så att kommunens politiker och tjänstemän, byggare med fera får en gemensam grund att ta ställning till i en rad frågor som rör mark- och vattenanvändning Detta har påverkat utvecklingen av näringsliv och service som har stagnerat. Läs mer på tyreso.se/2035 Uppföljningsrapport och aktualitetsbedömning av ÖP08 FAKTA En översiktsplan ska vara aktuell för att kunna vara vägledande för exempelvis beslut om bygglov eller tillstånd enligt miljöbalken. Kommunfullmäktige ska därför varje mandatperiod avgöra om översiktsplanen är aktuell eller om det behövs en ny. Den översiktsplan för Tyresö kommun som gäller 2015 består av två delar; en kommunomfattande del från 2008 och en fördjupning för Östra Tyresö från Båda dessa delar aktualitetsprövades av Kommunfullmäktige som beslutade att intentionerna i planen är aktuella men att de utpekade projekten i planen har genomförts. Tjänstemännen fck i december 2012 i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan.»vänner, att leva och natur är viktigtdet här skogiga området känns läskigt när man går här sent på kvällen själv. Här kan vi väl bygga fna hus?«tyckt i den rosa byggboden 2013 Jonas Hedlund Friskt vågat i alby I Jämförelsealternativet skapas goda förutsättningar att utveckla kommunens vattenmiljöer. Nya miljöer kan utvecklas för att ta hand om dagvattnet lokalt genom bland annat mångfunktionella ytor. Kolardammarna är ett exempel på en sådan yta och en uppskattad rekreationsmiljö i Alby naturreservat. Där renas vatten, och dammen är hem för groddjur som Naturskolan kan studera.

388 26 tyck om tyresö 2035 EKOPILOTE Robert Nyqvist tycker att morot är bättre än piska.»med en tydlig miljöprofl blir det lättare att locka nya invånare och företag till kommunen.«håkan lindgren

389 ekopiloterna 27 RNASÅ VILL DE SKAPA ETT HÅLLBART TYRESÖ Låt centrum växa och få mer stadskaraktär. Slå vakt om service och grönområden i alla kommundelar. Underlätta hållbara transporter och uppmuntra grönt företagande. Så vill eko piloterna Lisa Månsson och Robert Nyqvist att Tyresö ska utvecklas de närmaste 20 åren. text hans hellberg Lisa Månsson vill att kommunen driver på, så att allt nytt som byggs är hållbart och energisnålt. Lisa Månsson och Robert Nyqvist var båda med när tio familjer från Tyresö och Haninge i ett projekt tillsammans med KTH och kommunernas förvaltningar fck lära sig att leva mer klimat- och miljövänligt. Under tio månader förde de dagbok över bland annat resvanor, inköp, sopsortering och el- och vattenförbrukning. De fck också lära sig laga mer klimatsmart mat. Vi sammanförde Lisa och Robert för att höra hur de anser att Tyresö bör utvecklas mer hållbart. Lisa bor i Krusboda med man och två barn, 10 och 8 år, läser hållbar utveckling och driver bloggen Ekolisa, där hon lyfter stora och små miljöfrågor. Robert bor med fru och dotter i Tyresö Strand och jobbar som logistikchef på AkzoNobel, som tilldelades kommunens första miljö pris Båda har naturen inpå knuten, stortrivs i Tyresö och tycker att kommunen i stort sett jobbar bra med hållbarhetsfrågorna. Men allt kan förstås bli bättre. Förtäta med förnuft Både Lisa och Robert är införstådda med att Tyresö kommun måste växa men ser helst att det byggs där det redan fnns bebyggelse. Lisa ser gärna en förtätning runt centrum så att det får mer karaktär av stad med torghandel och kontor. Kanske genom att fytta ned p-platserna i garage under jorden och bygga nytt ovanpå. Men ingen vill att centrumet ska bli ett nytt Forum Nacka eller Sickla Köpkvarter. Robert vill att man slår vakt om att varje kommundel har ett levande centrum, vilket minskar bilberoendet. Och självklart att alla gröna reservat lämnas i fred. Det måste få fnnas såväl lägenheter som radhus och villor samt både hyresrätter och bostadsrätter. Det är också viktigt att det fnns små lägenheter så att våra ungdomar har råd och möjlighet att fytta hemifrån, säger Robert. Kommunen bör också driva på så att allt nytt som byggs är hållbart och energisnålt, infikar Lisa. Liksom att det ställs hårda miljökrav även på byggprocessen. Säkrare och tryggare cykelvägar Båda är ganska nöjda med hur kollektivtrafken fungerar men vill ha fer, säkrare och tryggare alternativ för cyklister och gångtrafkanter och lättare att ta sig mellan olika kommundelar. I dag byggs cykelbanor och gångvägar ofta längs med bilvägar, men det är kanske inte alltid är den kortaste eller smartaste vägen, säger Lisa. Både Robert och Lisa tycker det är viktigt att kommunen fortsätter att föregå med gott exempel i hållbarhetsarbetet genom att engagera och utbilda både invånarna och egna anställda. Men också att man är tydlig med att berätta för medborgarna att man är och vill vara en hållbar förebild. Lättare leva hållbart Miljöarbetet ska genomsyra kommunens arbete: Fler ekopilotprojekt såväl för privatpersoner som företagare, miljö- och rättvisekrav i alla upphandlingar och bilpooler är några tips. Framförallt tycker jag att kommunen ska underlätta för invånarna att leva mer hållbart. Morot är bättre än piska. Med en tydlig miljöprofl blir det också lättare att locka nya invånare och företag till kommunen, anser Robert. Grönt företagande Att uppmuntra grönt företagande kan få stor effekt, anser både Lisa och Robert. Tyresö är en av länets småföretagartätaste kommuner. Många av dessa behöver hjälp att arbeta mer hållbart. Det behövs också möjlighet för fer småföretagare att etablera sig här och kommunen kan därför behöva köpa in mark från Nacka kommun eller Stockholms stad. Med fer arbetstillfällen i kommunen kan vi också minska resandet, säger båda. n Ekopiloterna Ekopiloterna var ett samarbetsprojekt mellan Haninge och Tyresö kommuner samt Centrum för hälsa och byggande vid Kungliga Tekniska Högskolan. Tio vanliga hushåll och sju kommunala enheter i Haninge och Tyresö fck utbildning och coachning för att minska sina utsläpp av klimatgaser och övrig miljöpåverkan. Det som undersöktes var: Hur miljösmart kan man bli? Vad är enkelt att förändra? Vad är svårare att förändra? Genom Ekopiloterna fck kommunerna underlag för sitt fortsatta arbete med att göra det lätt för invånarna att göra»rätt«.

390 pågående samhällsbygge tyck om tyresö 2035 Var med och forma framtidens Tyresö I en ny översiktsplan för Tyresö ska vi tillsammans ta ställning till hur kommunen ska utvecklas. I den här tidningen presenteras två framtidsbilder och ett jämförelsealternativ. De baseras på idéer från 2000 Tyresöbor som deltog i den tidiga dialogen. Skicka in dina synpunkter innan den 20 april Under samrådstiden 20 februari 20 april tar vi emot dina synpunkter på framtidsbilderna som presenteras i den här tidningen. Tyck till via tyreso.se/2035 eller skriv till samhällsbyggnadsförvaltningen på adressen Tyresö kommun, Tyresö. Märk kuvertet med»tyresö 2035«. Vill du veta mer? Besök tyreso.se/2035 Besök Servicecenter i kommunhuset. Föreningar, organisationer eller företag är välkomna att boka ett möte med översiktsplaneraren. E-posta till 2035@tyreso.se. Träffa kommunföreträdare i Tyresö centrum den april. Då kan du ställa frågor om och diskutera framtidsbilderna. Delta i en stadsvandring om Tyresös framtid under Promenadfestivalen vecka 16. För barnen Lek dig till en bättre värld Tycker du om att leka och säga vad du tycker? Anmäl dig på tyreso.se/2035 till en Retoy barnfokusgrupp den 11 april kl i Tyresö centrum. Vill du få nya leksaker? Ta med dina gamla och byt ut dem på en Retoy bytesaktivitet i Tyresö centrum lördag den 11 april kl Pyssel och frågesport som får alla att tänka till om Tyresös plats i världen fnns att hämta i Servicecenter och kan också laddas ner på tyreso.se/2035 Delta och följ diskussionen på Facebook facebook.se/tyresokommun Instagram #tyreso2035 Tyresö kommun, Tyresö Besöksadress: Marknadsgränd 2, Tyresö centrum Telefon: e-post: tyreso.se

391 PLANERINGSUNDERLAG & hållbarhetsbedömning för dig som vill veta mer vision & verklighet

392 2 tyck om tyresö 2035: bilaga vision & verklighet Översiktsplanen ska grundas på övergripande mål, planer och program som är av betydelse för hållbar utveckling. Förändringar och trender i omvärlden, den nuvarande fysiska strukturen samt allmänna intressen är andra viktiga underlag. I den här delen av samrådshandlingen presenteras det vi behöver ta hänsyn till de anspråk och intressen som fnns på såväl bevarande som förändring av markanvändning och miljö. Med naturen runt knuten Tyresö är känt för sin fna natur här möter staden skog, öppna kulturlandskap, kustvatten och inlandsvatten. Och det bara två mil från Stockholms mitt Tyresös natur är en del av det sörmländska sprickdalslandskapet med kullar, dalar och här och var mer dramatiska branter. Det är en unik naturtyp som bara fnns i mellersta Sverige och i delar av södra Finland. Det som är karaktäristiskt för landskapet är starkt kuperade terrängförhållanden med mager hällmarksskog på höjderna och lerfyllda, smala dalgångar. I slänter och dalgångar växer ofta ädellövskog med främst ek och hassel. Variationen i landskapet avspeglas i en mångfald av växter och djur. Nästan halva Tyresös landareal är oexploaterad skogsmark, värdefull både för den biologiska mångfalden och för friluftslivet. Gröna utmaningar för Tyresö 2035 Vi lever i en tid med snabba förändringar som ger avtryck i landskapet. I en framtid med tätare stadskärnor och fer människor på liten yta kommer de orörda och tysta naturområdena vara exklusiva platser som lockar allt fer i Stockholmsregionen. Tillgången och tillgängligheten till bostadsnära natur är också viktig för alla och måste planeras in med ett långsiktigt pers - pektiv. De för oss så livsviktiga ekosystemen behöver ges förutsättningar att fortsätta fungera väl. Hur går vi då vidare och stärker de gröna värdena samtidigt som vi utvecklar och bevarar bebyggelsen i kommunen? I Tyresö kommuns förslag till övergripande mål är Tyresös grönstruktur 2035: ett starkt samband i Tyrestakilen storslaget, varierat och småskaligt hållbart Dessa mål kan nås om kommunen planerar för gröna stråk, god tillgång till grönytor och tillgängliga strandområden. Dessutom behöver sammanbindande gröna kilar utvecklas och Tyresös karaktärstypiska miljöer lyftas fram. Konsekvensanalyser av hur områden av nationellt och regionalt värde påverkas behövs också. Dessa ska utgå från behovet av olika parkkaraktärer vid skötsel, förändrad markanvändning och nybyggnation. Kommunen har inventerat hur förskolor och skolor använder naturen i sin omgivning. Det är ett viktigt underlag när kommunen detaljplanerar och för arbetet med översiktsplanen. Tyresös gröna kilar I den regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS2010, beskrivs en regional grönstruktur med ett antal så kallade gröna kilar. De större grönområdena i centrala Tyresö ingår i Tyrestakilen. Det fnns också gröna stråk inom Tyresö med naturoch parkområden som länkar samman kommunens olika delar med de stora naturområdena i Tyrestakilen. Tyrestakilen består till stor del av Tyresta nationalparks och naturreservats stora, orörda urskog. I den norra delen av kilen dominerar de tätortsnära skogsområdena i Erstavik i Nacka kommun. Där fnns många vandringsstigar och även anläggningar för friluftslivet. I söder fnns ett småbrutet odlingslandskap och en kustbyggd med större gårdar. Nästan hela Tyrestakilen är klassat som riksintresse. Den kommunala grönstrukturen består av ett fnmaskigt nät av parker, allékantade gator, privata tomter och större sammanhållna grönområden. Detta är miljöer som är viktiga för både människor, djur och växtliv. Djur och växter behöver sammanhållna grönområden för att kunna spridas och överleva. Tyresös gröna stråk spelar också en viktig roll i att länka samman de regionala gröna kilarna. Svaga gröna länkar Ett regionalt samarbete har inletts mellan kommuner, länsstyrelse och Naturskyddsföreningen för att ta fram förslag för att stärka svaga gröna länkar. De är viktiga spridningsvägar för djur och växter. Kontakten mellan Erstaviks skogsområden och Tyrestaområdet är sedan 1960-talet i stora delar bruten av bebyggelse i Tyresö. Dessa byggdes innan värdet av sammanhängande grönkilar var på agendan i regionen. Sörmlandsledens sträckning går genom den försvagade länken varför även friluftsaspekten ger anledning att stärka sambandet. Kommunens blå band Tvärs genom kommunen går Tyresåns sjösystem med ett pärlband av sjöar och åar från Drevviken i väster och till Albysjön och Fatburen i öster. Kustlinjerna och Skolnära naturytor Kommunal grönstruktur Regional grönstruktur Riksintresse naturvård Värdefulla vattenmiljöer Nationellt värde Regionalt värde Kommunalt värde Lokalt värde Svaga gröna samband Kommungräns I Tyresö fnns naturen alltid nära. susanne walström Det fnns stora värdefulla områden i kommunens grön- och blåstruktur.

393 PLANERINGSUNDERLAG 3 All planering handlar om att ha en vision och sedan förverkliga den genom att göra avvägningar och fatta beslut på vägen fram mot målet. Att prioritera bland önskemål och värden är en del av detta. För att kunna ta fram en översiktsplan behövs stor kunskap om hur kommunen ser ut i dag och hur den kan komma att utvecklas. Kommunen behöver förstå hur världen kring oss ser ut och utvecklas och hur den kan kommer att påverka oss, så kallad omvärldsbevakning. Alla dessa utredningar är kunskapsunderlag eller planeringsunderlag. Ibland består planeringsunderlaget av en rapport men det kan också vara kunskap som en enhet eller förvaltning inom kommunen inhämtat under lång tid. Vissa av planeringsunderlagen är framtagna internt inom kommunen, medan andra är beställda av konsulter som har kompetens inom ett fackområde. Avvägningar, prioriteringar, val Planeringsunderlagen innehåller ibland riktlinjer, strategier eller förslag på hur kommunen kan eller borde utvecklas. Som regel måste planeringsunderlagens mål och strategier inom olika områden vägas mot varandra och man måste välja. Som exempel kan ny bebyggelse ibland ta obebyggda naturområden i anspråk, vilket är negativt ur ekologisk, friluftsoch vattenkvalitetssynpunkt. Men fördelarna med att bygga nya bostäder eller en ny skola kan vara större i det enskilda fallet. Därför kommer du upptäcka att föreslagen markanvändning inte alltid följer de planeringsunderlag som är framtagna. Skälen till varför avvägningar och prioriteringar har gjorts ska då framgå. Vissa planeringsunderlag antas i politiska nämnder eller i kommunstyrelsen. Politiska beslut kan ändå tas som går emot de riktlinjer eller mål som planeringsunderlaget innehåller. Planeringsunderlagen är aldrig juridiskt bindande utan ska ses som kunskapsunderlag för att fatta beslut och gå vidare i processen. Nu, i samrådshandlingen, är både framtidsbilderna och de avvägningar som gjorts gentemot planeringsunderlagen generella och på en övergripande nivå. Många gånger skjuts frågan om hur saker i detalj ska lösas på plats till en senare tidpunkt. Kommunens ambition är ändå att tydliggöra vilka problemställningar som fnns att ta hänsyn till och arbeta med i den fortsatta planeringen. Granskning Staten, i form av länsstyrelsen, granskar att kommunen har gjort rimliga avvägningar när det gäller allmänna intressen, hållbarhetsbedömning, bostadsförsörjning och nationella intressen mm. Under arbetet med detta förslag till ny översiktsplan har det framkommit att fer underlag behövs för att göra ett mer detaljerat förslag till ny mark- och vattenanvändningsplan, exempelvis: behovet av lokaler och mark för kommersiella verksamheter och service utökad trafkstrategi (del 1 fnns som underlag till den här översiktsplanen) lekplats- och parkplan kartläggning av hur vi nyttjar naturen möjligheter och begränsningar analyser av villkoren för mångfald av växter och djur samt åtgärdsplaner för värdefull natur Drevvikens stränder är till stor del bebyggda medan stränderna kring övriga sjöar i kommunen till större del är tillgängliga för allmänheten. Tyresö har hela eller delar av 16 sjöar, de festa mindre och med skiftande karaktär. En del av sjöarna ligger inom skyddade områden och omfattas av föreskrifter som reglerar användningen för markägare och besökare såsom strandskydd eller Natura skyddad natur och vatten I en storstadsregion där befolkningen ökar och de gröna områdena krymper blir det allt viktigare att skydda värdefulla naturområden för den biologiska mång falden och för att människor ska ha nära till naturen. Det är också i de allt tätare storstadsregionerna som stora områden skyddas för naturvård och rekreation. Nästan all skogsmark i Sverige har avverkats en eller fera gånger under de senaste hundra åren och det mesta är odlad skog med allt mindre biologisk mångfald. Därför har de tätortsnära skogsområden som används som rekreationsskog en allt större betydelse för allt mer trängda växter och djur. De är också viktiga för att ge oss renare luft och reglera temperatur och luftfuktighet. Tyresö är en av de tio kommuner i landet som har störst andel skyddad natur sett till arean. Ungefär en tredjedel av kommunens yta är natur och vatten som skyddas enligt miljöbalken. Naturen i kommunen skyddas genom att den är naturreservat, nationalpark, riksintresseområde eller ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO). Fler områden planeras att ges skydd. Först ut är Klövberget på Brevik som ska bli naturreservat. Ytterligare två naturreservat kan tillkomma vid Telegrafberget och Barnsjöområdet. Dessutom kan de ytvatten som är eller kan återfå naturliga ekosystem komma att pekas ut som ESKO-områden. I Tyresö fnns inget mark eller vattenområde med följande skyddsform för natur: biotopskydd, djur- och växtskydd, grundområde, naturminne, naturvårdsavtal. Läs mer på tyreso.se/2035 Grönstrukturplan Barns närnatur ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de varor och tjänster som jordens ekosystem producerar, och som människan är direkt beroende av. Tjänsterna brukar delas i fyra grupper: producerande, till exempel mat, energi (biobränslen), syre och rent vatten. reglerande, till exempel rening av vatten och insekters pollinering av nyttoväxter. kulturella, till exempel tysta områden, friluftsliv och estetiska värden. upprätthållande, till exempel fotosyntes, mikrobiellt och fröspridning. Biologisk mångfald Biologisk mångfald är variationsrikedom, ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna. Biologisk mångfald gör naturen och de tjänster den ger oss mindre sårbara. Sverige har undertecknat fns konvention om biologisk mångfald (CBD), där vi förbinder oss att värna den biologiska mångfalden och använda den så att den inte förstörs eller tar slut. naturreservat Tyresö har sex naturreservat; Alby, Dyvik, Dyviks lövängar, Hammarberget, Sandholmarna och Tyresta. Tillsammans med Tyresta nationalparks del är det totalt 34 procent av kommunens yta som är skyddad. Tyresö hamnar på sjunde plats i listan över Sveriges kommuner med störst andel av arealen skyddad. Stockholms län hade 2013 totalt 286 skyddade områden. I hela landet fanns skyddade områden, vilket motsvarar 8,5 procent av arealen. Spridningssamband och gröna kilar Spridningssamband är möjligheten för växter och djur att vandra, föröka sig och spridas. När antalet individer inom en art blir litet och individerna isoleras kan arten dö ut. Möjligheten att spridas behövs för att bevara den biologiska mångfalden. Gröna kilar är ett större sammanhängande tätorts nära grönområden. De gröna kilarna är nödvändiga korridorer där växter och djur kan vandra och spridas. Natura 2000, fågel/habitat Farled Sumpskogar Nyckelbiotoper Strandskyddsyta Grundvattenmagasin ESKO Riksintresse kustområde och skärgård Riksintresse naturvård Riksintresse högexploaterad kust Nationalpark Naturreservat Kommungräns Kommungräns Områden för framtida dagvatten Känslighet i vatten Hårdgjorda ytor VA-verksamhetsområde VA- utbyggnadsetapper Tillrinning Kalvfjärden Tillrinningsområden ESKO DAGLIG-åtgarder Befintlig dagvattendamm Planerad dagvattendamm Våtmark Instängda områden Ungefär en tredjedel av Tyresös yta är natur och vatten som skyddas enligt miljöbalken. Kommunens vattenmiljöer är varierade; det fnns kustvatten, sjöar och våtmarker.

394 4 tyck om tyresö 2035: bilaga Vatten är en grundförutsättning Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Naturlig rening av vatten är en ekosystemtjänst som är ovärderlig för människor, växter och djur. För att vattenreningen ska fungera måste vi bygga vårt samhälle på ett sätt som främjar det. Det ställer stora krav på kommunen som leder arbetet med samhällsplaneringen, där byggande av hus, vägar, dagvattenanläggningar och VA-system ingår. Hur ska Tyresö kommun kunna växa med ett vattensystem i balans?»vattnet är en resurs som bidrar till kommunens attraktivitet.«vision 2030, Tyresö kommun Vattenförekomster, kemisk status God Uppnår ej god Vattenförekomster, ekologisk status God Måttlig Dålig Kommungräns Vattnens kemiska och ekologiska status, underlag för arbete att uppnå miljökvalitetsnormer för vatten. Vattnet i Tyresö 2035 Inom EU har vi gemensamma mål, miljökvalitetsnormer, för vattenkvalitet. Målet är att allt vatten ska ha en god kvalitet senast december 2015, men det målet kommer inte att uppnås. För en del vattenförekomster har undantag gjorts så att målet ska nås till 2021 eller 2027 beroende på förutsättningarna. I Tyresö fnns miljökonsekvensnormer för vattendraget Tyresåns rinnsträckor, sjön Drevviken och för kommunens kustvatten. Tyresåns rinnsträckor är Gudö å, Gammelströmmen, Nyfors samt Follbrinksströmmen. Innebörden är att vattnen ska ha god ekologisk och kemisk status 2021, förutom i Tyresån där god kemisk status ska vara uppnådd Det är bara några få vatten i Tyresö som uppnår både god kemisk och ekologisk status Allt arbete för att förbättra vattenmiljöerna utgår från vattnets naturliga gränser vattendelarna och avrinningsområdena som inte följer kommunens, länets eller landets gränser. Sverige har därför fem vattenmyndigheter och Tyresö ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Tyresö ingår även i Tyresåns vattenvårdsförbund där fera kommuner samarbetar för bättre vattenkvalitet i sjösystemet. Vattenförvaltningen innebär bland annat att uppnå eller bibehålla en god kemisk och ekologisk status i sjöar, vattendrag och kustvatten. Och att minska föroreningar som orsakas av utsläpp och farliga ämnen. Samt även att skydda grundvatten och mildra effekterna av torka och översvämningar. Kommunen ska undersöka, ta fram och genomföra åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. Det kan vara arbeten på marken och i vatten såväl som utbildning och information till tjänstemän och medborgare om vad vi behöver göra. I Tyresö fnns två stora avrinningsområden, Tyresån och Åvaån. Det fnns också ett par mindre avrinningsområden vid kusten, här ingår sjöarna Öringesjön, Ällmora träsk, Lillströms träsk samt Åva träsk. Tyresåns avrinningsområde delas av sex kommuner. Vattnet är mycket näringsrikt i huvudfåran av sjösystemet. Kommunen arbetar därför genom Tyresåns vattenvårdsförbund för att mindre mängder näringsämnen och föroreningar ska nå sjösystemet. Kommunen arbetar också med tillgänglighet, till exempel att ta bort vass och vattenväxter i kanotleder och kommunala bad. Tyresös sjöar i systemet är Drevviken, Långsjön, Tyresö-Flaten, Barnsjön, Albysjön, Grändalssjön samt Fatburen. Åvaåns avrinningsområde ligger till största delen inom Tyresta nationalpark och ingår i EU:s Natura 2000-områden för fågelskyddsdirektivet respektive art- och habitatdirektivet. Det fnns havsvandrande öring i den nedersta, oreglerade delen av ån. Åvaåns sjöar i Tyresö är Trehörningen, Långssjön/Åva, Mörtsjön, Stensjön och Nedre dammen. Vattnet i kommunen och i regionen har många värden för oss som bor och är verksamma här. Vi använder vattnet för rekreation och transporter, och vi tar vårt dricksvatten från Mälaren. När kommunen växer är det viktigt att vi arbetar för bättre vattenkvalitet och en säker vattenförsörjning. Den regionala miljöstrategin för vatten sammankopplar många fastställda mål i en strategi och anger de övergripande målen: god dricksvattenkvalitet god kvalitet i havsvatten hållbara ekosystem och ekosystemtjänster Alla har rätt till stränderna När Tyresö får fer invånare är det viktigt att vi värnar våra stränder och vatten. Det är viktigt att det är tydligt var vi alla har rätt till stränderna. Kusten är lång, men på vissa sträckor är det svårt att komma fram till vattnet. Kommunen arbetar därför med att tillgängliggöra stränderna för allmänheten där det inte kommer i konfikt med privata tomter eller höga naturvärden. Enkla sätt att tillgängliggöra stränderna är att röja stigar där det är lämpligt. Strandområden och det strandnära vattnet är lika viktiga för växter, djur och friluftsliv. Strandskyddet är generellt längs alla stränder, vattendrag och sjöar och sträcker sig normalt 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet. Särskilt känsliga områden kan ibland ha fått ett utökat skydd ända upp till 300 meter på land och i vattnet. Syftet med strandskyddet är att bevara växters och djurs livsmiljöer och allmänhetens möjlighet att besöka stränder och vattendrag. Ibland är strandskyddet borttaget (upphävt), exempelvis på privata fastigheter i tätbebyggda områden där allmänheten oavsett strandskydd inte har rätt att vistas. Trollbäcken exempelvis saknar helt strandskydd. När vi gör om detaljplanen prövar kommunen alltid om strandskyddets syften uppfylls, det kan annars åter införas. I ett strandskyddsområde är det förbjudet att bygga hus och bryggor, muddra, fälla träd eller göra andra anläggningar. Det går att ansöka om dispens för att få bygga, men kommunen kan bara ge dispens om bygget inte strider mot strandskyddets syften. Kommunen beslutar om dispenser och ansöker hos länsstyrelsen om att få upphäva strandskydd. Länsstyrelsen har i samråd med kommunen under 2014 fattat nya beslut om var det utökade strandskyddet, 300 meter, ska gälla. Kommunen har föreslagit strandskydd vid Barnsjön, vid vattendrag mot Brakmarsviken och vid Ällmora träsk och arbetar nu för att införa strandskydd på dessa platser. RIKSINTRESSE NATURA 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden och ett riksintresse enligt miljöbalken. Områden pekas ut som Natura 2000 för att skydda naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om. I Tyresö fnns två Natura 2000-områden. Dessa skyddas genom att de ligger inom naturreservat och nationalpark. Riksintressen i kustområdet och skärgården Tyresös riksintresse för kustområde och skärgård, enligt 4 kapitlet Miljöbalken, ingår i ett större område från Arkösund och Oxelösund i söder till Singö, Öregrund och Forsmark i norr. Det handlar om ett av de mest värdefulla landskapen i landet med särskilt stora natur- och kulturvärden och med betydelse för friluftsliv och turism. Landskapets karaktär och dess upplevelsevärden, där också jordbruksoch betesmarker ingår, ska bevaras. För att bevara värdena i kustområdet och skärgården gäller miljöbalkens hushållningsbestämmelser som innebär att exploatering och andra ingrepp får ske bara om de inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Bestämmelserna innebär inget hinder för utveckling av befntliga tätorter och det lokala näringslivet. Riksintressets värden bevaras i Tyresö genom att stora delar av kust området och skärgården är skyddat som naturreservat. n avrinningsområde Avrinningsområde är det landsområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Området avgränsas av topografn som skapar vattendelare gentemot andra avrinningsområden. vattenförekomst Vattenförekomst är ett vattendrag med avrinningsområde >10 km 2 och sjöar med ytvatten >1 km 2.

395 PLANERINGSUNDERLAG 5 En aktiv kommun Stockholmsregionen och Tyresö har målet att utbudet av kultur- och fritidssysselsättningar ska vara stort och bra, samt att det ska fnnas goda friluftsmöjligheter i lättillgängliga och natursköna områden med ett rikt djur- och växtliv. Tyresös friluftsliv blir bara mer och mer populärt. Kommunen ligger på andra plats i Stockholms län, efter Huddinge kommun, och på plats 16 bland landets alla kommuner i Naturvårdsverket årliga rankning av Sveriges friluftskommuner. Tyresö har klättrat från plats 28 sedan I rankningen bedöms planer för friluftslivet, information och samarbete samt aktiviteter inom friluftslivet. Attraktiva Alby blir riksintressant Stora delar av Tyresta naturreservat och nationalpark är klassat som ett område av riksintresse för friluftslivet, och länsstyrelsen föreslår att delar av Alby naturreservat också ska bli det. Det skulle skapa en helhet av områden av riksintresse för friluftsliv från Haninge i söder, via Tyresö, till Erstavik i Nacka kommun. Naturvårdsverket väntas fatta beslut under kommande mandatperiod. De här områdena är redan skyddade som naturreservat och nationalpark, och kommunen har tagit fram en utvecklingsplan för att göra Alby mer attraktivt. De nationellt värdefulla rekreationsmiljöerna är Tyresta naturreservat och nationalpark, Sörmlandsleden och skärgårdsöarna. Detta är områden av riksintresse för friluftslivet. Läs mer på tyreso.se/2035 Utvecklingsplan Attraktiva Alby Många platser att upptäcka Tyresö kommuns stora naturområden ger goda möjligheter till ett aktivt friluftsliv. Många områden ger upplevelser av det vilda, rymliga, tysta, rofyllda och artrika. Det gäller främst i de stora naturområdena, de är ovanligare i de tätbebyggda områdena som rekreationsplatser i stadsmiljön. Det är ofta nära till naturvärden som lek, picknick, plocka svamp och bär, ro, åka skidor, vandring och upplev elsen av vild natur. Kommunen är rik på områden för naturbad och naturlek men de kan vara svåra att hitta på grund av en kraftigt kuperad terräng och de kan upp levas som halvprivata. I de skyddade om rådena fnns speciella regler för besökaren. I de centrala delarna av Tyresö är områdena för friluftslivet väl sammankopplade med gång- eller cykelstråk både norr och söder om kommunen. Men kopplingarna mot väster och norr är till stor del svaga stråk med barriärer. Det fnns också ett stort sammanhållet friluftsområde på Brevik men här försvårar terrängen framkomligheten. I kommunens västra och nordöstra del fnns få naturområden. För regionens invånare är dessutom Alby naturreservat, Tyresö slott med Notholmen, Telegrafberget och Klövberget, pilgrimslederna kring Tyresö kyrka, kanotleden Drev viken Kalvfjärden och Drevvikens rund isbana intressanta utfyktsmål. Vinterförvaring Latrintömning Lekplatser Båtbottentvätt Idrottsanläggningar Småbåtshamn Naturhamn Badplatser Pilgrimsvandringar Skidspår Kanotled Promenadslingor Elljusspår Cykelstråk Sörmlandsleden Föreslagna nya bryggor Värdefulla vattenmiljöer (kust) Värdefulla vattenmiljöer (vattendrag) Skridskor/övriga isbanor Rikstintressen friluftsliv Kommungräns I Tyresö kommun fnns många platser att upptäcka.»antalet besökande turister har ökat bland annat genom att övernattningsmöjligheterna har blivit fer och Tyresö slott och park fyllts med aktivitet.«vision 2030, Tyresö kommun Områden som främst är värdefulla för Tyresöborna är exempelvis det sammanhängande grönområdet kring Wättinge gårdsväg, Petterbodastråket och området vid Barnsjön och de kommunala badplatserna. Det fnns även promenadleder och cykelleder som går till utsiktsplatser och andra intressanta utfyktsmål. vattnen ger möjlighet till många olika aktiviteter Tyresös sjöar och östersjövikar ger möjligheter till fske, skridskoåkning, båtliv och bad. Vattnen i kommunen erbjuder en stor variation, från vildmarksvatten i Tyresta till aktivitetstäta Albysjön och båtlivet i fjärdarna. Längs en del stränder fnns anlagda strandpromenader. Här fnns båtuthyrning, skridskoisar och platser att dyka vid. Det fnns också många fera kommunala och föreningsdrivna badplatser i kommunen, liksom fera mindre platser för spontana bad. De festa Tyresöbor har lätt att nå en bad plats till fots, med cykel eller buss, men strandpromenaderna är mer ojämnt fördelade och för de festa i den centrala tätorten är avståndet långt. Kommunen arbetar för att knyta samman strandpromenaderna bättre än i dag. Tillgängligheten till bad och stränder för personer med funktionsnedsättning är begränsad, men några platser och promenader är tillgänglighetsanpassade. Främst vid Tyresö slott och vid Alby friluftsgård fnns det särskilt god service och de är viktiga mötesplatser vid vatten. De festa vattenaktiviteterna fnns i naturområden och få av dem är vid mötesplatser med service som toaletter och café. Kommunens behov av mötesplatser med service är stort. Från Tyresö brygga i Trinntorp går Waxholmsbolagets båtar till och från Nämdö, Dalarö, Ornö och Utö. I kommunens sjöar och kustvatten gäller olika bestämmelser för båttrafk, fske etcetera. Läs mer på tyreso.se/2035 Blåplan för Tyresö kommun Båtklubbar, båtliv, bryggliv Sverige har, i Stockholms skärgård, en av världens största skärgårdar och möjligheterna till ett rikt båtliv är stora. Tyresö kommun har i likhet med många andra kommuner en brist på bryggplatser och efterfrågan är stor. Kommunen vill därför underlätta för båtlivet samtidigt som naturvärden och ekologiskt känsliga områden värnas. Enligt rekommendationer i länsstyrelsens rapport Miljövänliga småbåtshamnar gäller detta för anläggning av småbåtsbryggor: Utnyttja platser där det redan fnns bryggor. Bryggområdena kan disponeras om för att bli mer optimalt utnyttjade och på det sättet ge plats åt fer båtar. Orörda stränder bör bevaras. Det kan ibland vara bättre för miljön med ett nytt bryggområde om den gamla måste muddras ofta. Muddring sprider miljögifter och grumlar vattnet. Om nya hamnar ska anläggas ska platsen ha god vattenomsättning, bra vattendjup under bryggorna och gärna hård botten. Det ger bättre omsättning av vattnet och bättre vattenkvalitet. Det är viktigt att ta hänsyn till annat friluftsliv, tillgängligheten till bryggorna och kollektivtrafk vid lokaliseringen av småbåtsbryggor. Bryggorna är viktiga mötesplatser. Lägg bryggorna nära tätorten för att underlätta för handel, trafk och service. Samordna och bygg en stor hamn i stället för fera små bryggor. En stor hamn är också lättare att miljöanpassa och det underlättar service och trafk. Det är bättre att bygga vågbrytare än att lägga båthamnen i skyddade vikar. Håll skyddsavstånd till lekområden för fsk. Utifrån de här kriterierna föreslår kommunen några platser för vidare utredning: Vissvass Tyresta naturreservat Brevik skola (Kalvfjärden) Trinntorp (Erstaviken) Orrnäset/Brobänksvägen (Erstaviken) Strandvägen/Bryggvägen (Erstaviken) Tyresö strand en av vikarna där det redan fnns bryggor är lämplig, och där pågår redan utveckling (Erstaviken) Norets båtklubb (Kalvfjärden) Tegelbruket (Kalvfjärden) Storängen (Kalvfjärden) För att kunna erbjuda fer båtplatser i kommunen kan man först undersöka om man kan utnyttja befntliga bryggområden på ett mer effektivt sätt. Helt nya brygg anläggningar eller större utökningar av brygg anläggningar kan eventuellt ordnas på några platser. Kommunen före-

396 6 tyck om tyresö 2035: bilaga att vara. De lokalerna blir också bra mötesplatser för unga och gamla i olika föreningar. I framtiden kanske vi har»ungdomens hus«,»seniorernas hus«, kultur historiskt arkiv, naturpedagogiskt centrum med mera. Dessutom behövs mer traditionella idrottsplatser och hallar för exempelvis friidrott, gymnastik och konst åkning. Hallar för olika idrottsaktiviteter tar stor plats och kräver stora invester ingar. De hallar och lokaler som fnns i kommunen ska användas effektivt och samutnyttjas av verksamheter som drivs på exempelvis olika tider. I takt med att fer stadsmässiga miljöer utvecklas i kommunen kan hallar och anläggningar integreras i stadsmiljön. Det kommer också fnnas stort behov av mötesplatser för kultur. I takt med att kommunen växer ökar behovet av platser för kultur- och fritidsaktiviteter. slår två platser i Erstaviken som särskilt lämpliga för dessa utökningar. Vissa områden är olämpliga för att miljön är värdefull eller känslig för exploatering. Utöver dessa platser har båtklubbar själva föreslagit några ställen, främst i Drevviken. De är inte markerade på kartan, då platsens förutsättningar vad gäller storlek, naturvärden och bottentyp inte utretts. Vid Vissvass fnns förslag på en utvidgning söderut med en skyddande L-brygga. Miljön är dock mycket värdefull och den skulle ta mindre skada av en utvidgning utåt fjärden vilket även skulle gynna skärgårdsvyn från land. Även Trinntorpsviken har fn och värdefull vegetation på vissa ställen, möjligen skulle man kunna utöka i den östra delen. Alla förändringar inom strandskyddsområden måste ha dispens från strandskyddet och tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken. Det gäller muddring, anläggningar, bryggor, röjning och stigar. Som ett alternativ till att erbjuda fer båtplatser kan kommunen arbeta för att möjliggöra båtpooler för kommuninvånare som vill dela båt på samma sätt som inom en bilpool. Båt- och kajakpooler fnns i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Kommunen kan också arbeta för att det fnns båtiläggningsplatser som alla mot en avgift kan utnyttja för att lägga i en mindre båt. Båten kan då förvaras hemma på villatomten och ingen bryggplats behövs. BÅTLIV I dag Det fnns få mötesplatser med restauranger och butiker vid kommunens hamnar och båtklubbar. Det är bara vid Tyresö slott det fnns gästplatser och restaurang och andra möjligheter vid vattnet. Vid Tyresö brygga fnns en kiosk, men där kan inte småbåtar lägga till. Det saknas också båtmackar, allmänna iläggningsplatser från trailer för mindre båtar, livsmedels butiker i närheten av hamnar och återvinningsstationer för avfall från båtarna. Kommunen har heller inga båtvarv, men vid vissa av småbåtshamnarna kan man lägga upp båten för vintern. Tyresö har inga segelleder men på Ägnö och Härsö och vid Styvnäset fnns naturhamnar. Kommunens enda gästhamn fnns vid Tyresö slott och vid Fornudden i Drev- viken kan småbåtar lägga till mot avgift. Latrintömning för småbåtsägare fnns i gästhamnen vid Notholmen, vid Trinntorps brygga samt en fytande anläggning i Dyviksudd vid Vissvassfjärden. Dessa nyttjas relativt väl och vi räknar med att det kommer att behövas fer ställen när förbudet för tömning i vatten tillämpas från 2015 och om kommunen får fer båtplatser. INVENTERINGEN AV BÅTPLATSER På kommunens mark fnns cirka bryggplatser och en uppskattning är att det fnns cirka bryggplatser i föreningar eller klubbar i Tyresö. Kommunen har avtal med 43 stycken båtklubbar som arrenderar mark av kommunen. Utöver det fnns ett dussintal båtklubbar som arrenderar av andra markägare eller äger sin egen mark. Till dessa hör några av de största båtklubbarna som Trollbäckens båtsällskap och Tyresö båtklubb vid Storängen i Raksta. De festa klubbar saknar helt vinteruppläggningsplatser och har endast bryggplatser. Vissa mindre bryggor saknar avtal med kommunen. De stora båtklubbarna har medlemmar som bor både inom och utanför kommunen. Om nya brygganläggningar tillkommer i Tyresö är det inte troligt att kommunen kommer att kunna erbjuda en vinteruppläggningsplats för dessa båtar. Fler anläggningar för kultur och fritid Ulf Berglund När kommunen växer ökar behovet av anläggningar för kultur och fritid. Kulturskolan är populär och man får i dag köa för att komma in. Fritidsgårdarna är omtyckta samlingsplatser för många unga. Det fnns planer på ett kulturhus och biblioteken behöver utvecklas. Biblioteken är kommunens mest besökta verksamhet med närmare besök varje år medräknat de virtuella besöken. Kommunen planerar för att det ska fnnas plats för spontanidrott vid bostäder. Det är viktigt att det fnns anläggningar för olika sorters spontanidrott. Det behövs fexibla lokaler så att de som ägnar sig åt mindre sporter har någonstans lekplatser och plaskdammar Många Tyresöbor framförde under medborgardialogen hösten 2013 ett önskemål om fer och bättre lekplatser och att det ska fnnas plaskdammar för små barn. För att lekplatserna och plaskdammarna ska hamna på rätt ställen och bli väl utformade bör kommunen upprätta en lekplatsplan. Planen bör visa var det fnns lek miljöer, vilket skick de är i, vilka åldrar de passar och om de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. I kommunen är det bara Fornuddsparken, parken kring Tyresö slott samt Stadsparken som är tydliga parker. Värden som blomprakt, folkliv, parklek, social samvaro, uteservering och torgliv saknas i kommunens parkmiljöer, och det fnns få områden med odlingslotter och gemensamhetsodlingar. Tyresöborna har gott om ströv områden inom promenadavstånd, och ferfamiljshusområdena har ofta nära till natur eller gräsytor. Det är däremot brist på mer utvecklade parker vid bostäder i stora delar av Tyresö, särskilt i villaområdena. Det fnns också en brist på lekplatser och vissa lekplatser har en låg kvalitet. Bollplaner är i första hand anpassade för fotboll och ibland för tennis. Parkerna skulle kunna innehålla mer lek, idrott, kultur och mötesplatser här fnns mycket att utveckla. Den kuperade terrängen gör att det är särskilt viktigt att ta tillvara de få plana ytorna som fnns kvar i villaområdena för parker. Nya typer av parker skulle kunna skapas i några av de många kuperade miljöerna. Kommunen har i dag två stora lekplatser. I Tyresö centrum fnns en stor lekplats som lockar besökare från hela kommunen och tillsammans med skateparken och den nya stadsparken är en viktig mötesplats. I Fornuddsparken i Trollbäcken fnns en elektronisk interaktiv lekplats. Det fnns elektroniska spel i olika lekredskap som uppmuntrar till lek och rörelse. Nya temalekplatser i fer kommundelar kan locka Tyresöbor från olika delar av kommunen att mötas på nya platser. Om vi rustar upp parkerna och anlägger nya kan Tyresöborna få ett mer varierat utbud av miljöer att koppla av i och uppleva naturen.»tyresö är känt i hela landet för sitt framgångsrika föreningsliv. Barn och ungdomar står i fokus med en stor bredd på utbudet.«vision 2030, Tyresö kommun Kulturmiljöer Tyresös kulturmiljöer bär spår av människors liv i kommunen under fera tusen år. Kulturmiljöerna är speciella för Tyresö och något gemensamt att vårda och samlas kring. De visar oss tidigare generationers arbete och idéer. Naturen och kulturen påverkar varandra. Kulturen formar naturen genom hur marken används, och naturen bestämmer förutsättningarna för vilken markanvändning som är möjlig. I tio av de sexton nationella miljökvalitetsmålen fnns kulturmiljön, med exempelvis:»ett rikt odlingslandskap«och»ett rikt växt- och djurliv«. Miljökvalitetsmålen är några av de nationella och regionala mål, planer och program som översiktsplaneringen måste ta hänsyn till enligt plan- och bygglagen. Lagen är inriktad på att skapa goda sociala levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö för oss som lever i dag och för kommande generationer. Att ta hänsyn till kulturvärdena i samhällsplaneringen är ett bra sätt att arbeta för en långsiktigt hållbar livsmiljö. Plan- och bygglagen slår fast att nya planer och bebyggelse ska ta hänsyn till kulturvärden. Nya byggnader ska vara estetiskt tilltalande, passa in i land skapet och med annan bebyggelse. kunskap om kulturmiljöerna skapar hemkänsla Kulturmiljöerna kan bli mer tillgängliga för utforskande och friluftsliv, det kan skapa identitet och hemkänsla för Tyresöborna. Tyresöborna skapar kommunens»tyresö är den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen. Det fnns en stark känsla för Tyresö och kommunens läge bidrar till den positiva utvecklingen.«vision 2030, Tyresö kommun.

397 PLANERINGSUNDERLAG 7 Till vänster: Under 1900-talets första år lät markisen vid Tyresö slott avstycka ett dussintal tomter för stora sommarvillor. Till höger: Zig-zag-radhusen vid Tyresö centrum ritades av Bo Sahlin och är en del av»den konkava staden«. Nyréns Arkitektkontor i samhällsbygget historia och det är många som har minnen och material att dela med sig av. Den här kunskapen kan samlas och göras tillgängligt genom digitalisering och utställningar. Då kan besökare lära känna Tyresös historia och moderna liv i olika temautställningar. Den roll kulturmiljöer kan ha i utvecklingen av kommunen ska tas till vara. De förmedlar kunskap om historia, ger identitet åt miljöer i förändring och bidrar till trevliga miljöer för friluftslivet. Genom att fera tidslager kan existera sida vid sida tydliggörs samhällets utveckling och kan bidra till minnen, social samhörighet och hemkänsla. Kunskap om kulturmiljöer underlättar för fastighetsägare vid underhåll och för samhällsplaneringen i avvägningar mellan olika allmänna intressen. I en hållbar stadsutveckling ger vi kultur, ekonomi, sociala förhållanden och miljö lika stor betydelse för utvecklingen. förändring men hur? Tyresö har välkända kulturmiljöer som slottet och de gamla torpen i Tyresta, men också många områden som har fått mindre uppmärksamhet. En stor del av bebyggelsen Flerbostadshus Småhus Antalet bostäder i ferbostadshus och småhus fördelat på byggnadsperiod. Källa: scb, Kalkylerat bostadsbestånd i Tyresö har kommit till under fritidshusperioderna och under miljonprogramsåren I en framtid med stor befolkningsökning, nya bostäder och ny infrastruktur, behöver dessa om rådens kvalitéer tas tillvara på ett genomtänkt sätt när ny bebyggelse tillkommer i dess närhet. En del av dessa miljöer är utpekade i kulturhistoriska inventeringar. I en förändringsprocess är fragmentisering (uppstyckning) ett hot mot natur- och kulturvärden. Därför bör man sträva efter att bevara landskap och miljöer i sammanhängande stråk, eller i sammanhang som kan upplevas och förstås av framtida generationer. Sedan 2014 är det möjligt att bygga en bostad på 25 kvm på sin villatomt om man anmäler det till kommunen. Följden kan bli att villaområdena blir mer tätbebyggda så att miljön förändras på ett oväntat sätt. Läs mer på tyreso.se/2035 Tyresös kulturmiljöer nationalklenoder i tyresö Ett riksintresse är ett mark- eller vattenområde som har nationell betydelse för bevarande eller utveckling av olika värden. Ett byggnadsminne är en byggnad, park, trädgård eller annan anläggning som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde av nationell betydelse. Tyresö har några miljöer som är av nationellt intresse: Tyresö slott med omgivningar är ett riksintresseområde för kulturmiljövården enligt miljöbalkens tredje kapitel. Slottet och parken med byggnader är byggnadsminne enligt kulturmiljölagens tredje kapitel. Tyresö kyrka och kyrkogården är kyrkligt kulturminne enligt kulturmiljölagens fjärde kapitel. Solsäters dansgille i Skälsätra är ett byggnadsminne enligt kulturmiljölagens tredje kapitel. Byggnadsminnen Kyrkliga kulturminnen Fornlämningar, punkt Fornlämningar, linje Fornlämningar, yta Skyddat i plan Riksintresse kulturmiljövård Kulturmiljöinventering, linje Kulturmiljöinventering, yta Kommungräns landskap och natur är ofta också kultur Öppna jordbrukslandskap lockar oss ut i naturen, men ängarna och hagarna har försvunnit allt mer. För 60 år sedan var större delen av Tyresö fortfarande landsbygd och marken brukades som åker och hagmark med bete. Det fnns några små områden kvar, till exempel Dyviks lövängar och områden inom Alby naturreservat där marken fortfarande sköts som i äldre tider. Wättingestråket och Petterboda stråket är exempel på tidigare åkermiljöer som nu är vidsträckta gräsmattor utan variation. Dessa miljöer är skapade av människor och de behöver skötas och brukas för att fortsätta vara vackra och för att behålla sina naturtyper och den artrikedom som är typisk för kulturmark. I kommunen fnns två jordbruk, Uddby respektive Åva gård. Uddby gård är kommunens visningsgård och förvaltaren har kommunens uppdrag att hålla ängarna och hagarna öppna i Alby naturreservat. Åva gård ligger i Tyresta naturreservat och producerar mjölk. Öppna jordbrukslandskap fnns i delar av Alby vid Uddby gård, Rundmar, Dyvik, Ängsudden och Spir udden-stavholmen. I kommunen fnns inga marker där det drivs skogsbruk. n Tyresös kända kulturmiljöer består av platser och miljöer från olika tider. De olika typerna, till exempel fornminnen, kyrkor och byggnadsminnen, är skyddade av olika lagar. De lila områdena ovan, är miljöer som uppmärksammats i samband med kommunens egna inventeringar. Vid förändringar i och i närheten av kulturmiljöer görs avvägningar av hur kulturmiljön kan påverkas. En förändring kan både stärka och försvaga de värden som fnns.

398 8 tyck om tyresö 2035: bilaga bostäder till alla På 70-talet var Tyresö Sveriges barnrikaste kommun och hela 40 procent av invånarna var under 20 år, men i dag är Tyresö den kommun där de äldre i relativa mått ökar snabbast. Befolkningssammansättningen förändras och med det behöver service och bostäder möta nya behov, krav och förväntningar. I framtiden kommer Tyresö att få en större andel äldre andelen barn och unga blir oförändrad och andelen som arbetar minskar. Antalet personer över 65 år beräknas öka med cirka 16 procent , snabbast ökar antal personer över 80 år som också behöver mest hjälp. Det kommer att öka behovet av bostäder och service för äldre. Kommunens äldre omsorg kommer att utgöra en allt större andel av kommunens verksamhet. Många nya Tyresöbor Stockholms län växer i rekordfart och befolkningen kommer att öka ännu snabbare än prognoserna tidigare visat. Om 20 år bor en fjärdedel av Sveriges befolkning i huvudstadsregionen. Stockholms storstadsregion är ett av de områden som växer snabbast i Europa. Tyresös befolkning har dock sedan 2008 procentuellt sett ökat lite jämfört med andra kommuner i länet. Endast fyra kommuner i länet ökade mellan 2008 och 2013 sin befolkning långsammare. År 2035 kommer vi att vara uppåt Tyresöbor om nuvarande trend fortsätter. Tyresö kan hjälpa till med att fylla behovet av nya bostäder i Stockholmsregionen och samtidigt stärka kommunens identitet och bevara dess värden. Det är ingen överraskning att det fnns ett stort intresse för Tyresö med sitt centrala läge i Stockholmsregionen. I Tyresö är det många som vill ha lägenhet, både små och stora lägenheter, och man räknar med att efterfrågan fortsätter öka. Till varje ledig lägenhet som erbjuds i Tyresö bostäders kö söker mellan 200 och personer. Priserna för småhus ligger i nivå med genomsnittet för länet medan priserna för bostäder i fer familjshus ligger under genomsnittet i länet. Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen Kommunen ska se till att invånarna har någonstans att bo, men eftersom människor fyttar måste kommunerna samarbeta om bostadsförsörjningen. Alla kommuner ska redovisa hur behovet av bostäder ser ut och hur de kan samarbeta för att bygga fer bostäder. Tyresö kommuns nya översiktsplan kommer att beskriva hur kommunen ska se till att det fnns tillräckligt med bostäder. Genom att ta in riktlinjerna för bostadsförsörjning i översiktsplanen blir det lättare att samordna insatserna i samhällsbyggandet. Under översiktsplanens tidiga dialog var det många Tyresöbor som ville ha en tätare stadsmiljö med utvecklade centrum och bevarade kulturmiljöer. Frågor om buller och stadsodling kom också upp. Utifrån dessa tankar och de nationella och regionala målen har vi formulerat några»ropen skalla: hyresrätter åt alla«tyresöbo I DEN rosa ByggBODEN förslag för att visa vad Tyresö kommun vill göra för bostadsförsörjningen. Det nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad och byggande är att alla människor i landet ska ha en bra miljö att leva i. Planeringen ska också främja långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi samt underlätta bostadsbyggande och ekonomisk utveckling. Planering för nya bostäder Prognosen visar att det kommer att fnnas minst Tyresöbor 2035 och det innebär att kommunen behöver i genomsnitt 300 eller fer nya bostäder per år. För de närmaste tio åren fnns planer för mellan 285 och 525 bostäder om året och kommunens bolag Tyresö bostäder AB kommer att bygga cirka 300 lägenheter på fem år. Bostadsbyggandet påverkas av statliga subventioner, ekonomisk konjunktur, lagregleringar, kommunens resurser för planering med mera. Tidigare tog staten en stor del av den ekonomiska risken när kommunerna byggde bostäder men den risken får i dag kommuner, byggföretag och kreditgivare dela på. Det påverkar vad som byggs och hur mycket som byggs. Det är byggherrens bedömning av risk och lönsamhet som avgör om det blir något bygge. Ett annat sätt att öka antalet bostäder är att fritidshus omvandlas till permanentbostäder i Östra Tyresö. Om och hur det kan göras ska vi tillsammans ta ställning till under det här samrådet. Vilka delar av framtidsbilderna ska vi planera efter: strategierna i Sammanhållet, eller i Stad och land eller i Jämförelsealternativet? Det pågår redan i dag en omvandling av småhusfastigheter till ferbostadshus i främst Trollbäcken och Lindalen. Man kan se det som en andra våg av omvandling där byggnaderna först gått från fritidshus till permanentbostäder och nu tas initiativ från husägare att omvandla till fer bostadshus. Hur många som bor i varje bostad (boendetätheten) har varierat under åren. I Tyresö bor nu i genomsnitt 2,53 personer per bostad. Genomsnittet för Stockholms län är 2,18. För att vi ska kunna lösa bostadsbristen måste de bostäder som fnns användas på ett bättre sätt. Ett sätt är att få igång fyttkedjor för att öka rörligheten på bo stads marknaden och därmed ge fer möjlighet att bo i en lämplig bostad. Höga hyror i nyproduktionen minskar rörlig heten och leder till att äldre bor kvar i sina stora bostäder för att det är billigare för dem medan barnfamiljer får bo i för små lägen heter. Kommunen behöver därför bostäder med olika pris och upplåtelseformer för att öka rörligheten och motverka att det bara fnns en sorts bostäder i vissa områden. Men kommunen kan inte styra bostadsmarknaden helt hur lätt det är att byta bostad beror även på statliga regleringar och kostnader för att köpa och sälja bostad. Vilka bostäder har vi i Tyresö och vilka bygger vi? I Tyresö fnns i dag bostäder varav 52 procent i småhus och 48 procent lägenheter i ferfamiljshus. Under åren byggdes bostäder och då var cirka 61 procent i småhus och resterande i ferfamiljshus. Det byggdes alltså 166 bostäder per år de senaste tio åren, men kommunen hade i detaljplaner möjlig gjort för i genomsnitt cirka 200 bostäder per år Under 2009 byggdes inga bostäder i ferfamiljshus på grund av lågkonjunktur och fnanskris men sedan dess har byggandet gradvis ökat och nu fnns ett starkt intresse för att bygga i Tyresö. I översiktsplanen från 2008 är ett mål att det ska fnnas varierande bostadsområden och bebyggelsetyper i Trollbäcken, Bollmora och Tyresö Strand. I det nya förslaget till översiktsplan föreslås i en av framtidsbilderna att det målet ska gälla hela kommunen. Vad tycker du? I kommunen fnns något fer bostäder i småhus än i ferbostadshus och nästan alla småhus är så kallade äganderätter, där du äger och ansvarar för bostaden. Drygt 60 procent av Tyresöborna bor i småhus och bland de som bor i ferfamiljshus har knappt hälften hyresrätt och resterande bostadsrätt. Tyresö bostäder AB förvaltar och förmedlar hyresrätter till de som vill bo i Tyresö i bolagets bostadskö fnns cirka registrerade (2013). Bolaget har lägenheter varav 76 är seniorboende och 74 är trygghetsboende. Omfyttningen är låg även inom Tyresö bostäder (ungefär tre procent) vilket innebär att det fnns väldigt få lediga lägen heter att erbjuda till kön. Samtliga stor lekar på bostäder behövs och efterfrågas i hyreskön. Några privata hyresvärdar fnns också i Tyresö. Korta flyttningar dominerar Ungefär 55 procent av de som fyttar i»i Tyresö fnns en bra blandning av olika boendeformer med både bostads- och hyresrätter samt egna hem.«vision 2030, Tyresö kommun År År Folkmängd 2012 samt prognos för 2022 indelat i åldersklasser. 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Sundbyberg Sigtuna Solna Stockholm Nacka Sollentuna Botkyrka Vallentuna Upplands-Bro Huddinge Upplands Väsby Haninge Järfälla Södertälje Täby Värmdö Ekerö Salem Nykvarn Nynäshamn Lidingö Tyresö Österåker Danderyd Vaxholm Norrtälje Befolkningsökning i kommunerna i Stockholms län (procent) Källa: Tyresö kommuns befolkningsprognos, presentation 2014.

399 PLANERINGSUNDERLAG 9 Tyresö gör det inom kommunen. Tyresö har större infyttning än utfyttning från Stockholm, Nacka och utlandet medan vi har större utfyttning till Haninge och resten av landet. Det är främst barnfamiljer som fyttar till kommunen och de som fyttar mest över huvud taget är ungdomar i åldern år. De fyttar från kommunen till Stockholm, Haninge och övriga riket. Ungdomarna fyttar sedan tillbaka till kommunen när de själva bildar familj. I hyresrätter bor många en ganska kort tid medan de som äger sin bostad generellt bor där länge. Tyresö kommuns befolkning växte med en busslast i månaden under förra året och kommunen har fått skruva upp de senaste årens befolkningsprognoser. Svårare att få bostad för vissa Många söker kommunens hjälp för att de av olika skäl inte får en bostad. Det handlar om ensamkommande fykting barn, föräldrar med barn som är utsatta för våld i nära relation, personer med betalningsanmärkningar eller som har blivit vräkta, som har beroendeproblematik eller psykiska sjukdomar, ungdomar som är placerade av socialtjänsten men som med stöd kan klara ett eget boende med fera. Även unga, studenter och äldre har ibland svårt att få en lämplig bostad och vänder sig till kommunen. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) innebär att kommunen ska planera så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. En del av de som söker bostad i kommunen har inte råd att bo i nyproducerade bostäder. De saknar eget kapital och kan inte betala höga hyror. Behov och efterfrågan på bostadsmarknaden är alltså inte alltid samma sak. Det räcker inte längre att ställa sig i bostadskön när man är 16 år för att kunna fytta hemifrån när det är dags. Många Tyresöungdomar lämnar kommunen när de fyttar hemifrån. Det beror delvis på att man fyttar till arbete och utbildning och på att Stockholm har Förslag till mål och strategier för Tyresö kommuns bostadsförsörjning MÅL förklaring STRATEGI INDIKATOR Bostadsbyggandet ska ge ett utbud som motsvarar efterfrågan. Bostäderna har hög kvalitet och är väl underhållna. Nya bostäder ger varierade och attraktiva boendemiljöer för alla. Nya bostäder bidrar till att skapa en attraktiv och variationsrik livsmiljö med torg, parker och grönområden. Ny bebyggelse ska knyta samman olika kommundelar. Service och infrastruktur utvecklas i takt med bostadsbyggandet. Nya bostäder och deras utemiljöer byggs med ett livscykelperspektiv. Vi planerar för i genomsnitt minst 300 nya bostäder per år fram till Bostäderna och utemiljöerna förbättras utifrån ett hållbarhetsperspektiv när områden utvecklas. Det ska ge socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara bostadsmiljöer. Det fnns olika sorters bostäder i alla kommundelar. Varierade boendemiljöer gör att alla kan hitta sitt boende, oavsett var i kommunen en vill bo. Attraktiva boendemiljöer är miljöer som är ekonomiskt, socialt, ekologiskt och estetiskt hållbara och som lockar boende med olika ålder och bakgrund. Offentliga mötesplatser möjliggör spontana möten, nya intressen och aktiviteter. Möten är en förutsättning för att boende ska lära känna varandra och utveckla en gemenskap. Ny bebyggelse ska minska segregationen och stärka sammanhållningen i kommunen. Där människor naturligt kan röra sig mellan olika områden möts och blandas människor. Den offentliga som kommersiella servicen ska motsvara efterfrågan från en större befolkning. Ett nytt hus påverkar miljön i minst 100 år. Byggnationen och förvaltningen ska vara hållbar. Peka ut platser där det går att bygga i översiktsplanen, snabb process för planer och bygglov, samarbete mellan kommunen och fastighetsägare. För nya bostäder ska det fnnas program och avtal för gestaltning och kvalitet. För äldre bostäder ska vi uppmärksamma fastighetsägarna på kulturhistoriska värden och naturvärden som bör bevaras. Krav på program och avtal för gestaltning och kvalitet. Vid all planering sträva efter att komplettera med bebyggelse och upplåtelseformer som saknas i området. I varje planarbete ses behovet och kvaliteten på mötesplatser i närområdet över. I kvalitetsprogrammet regleras kommunens och byggherrens åtaganden om nyanläggning eller upprustning. Utveckling av närområdet ska fnansieras med en del av de intäkter kommunen har vid en exploatering. Uppmärksamma segregationen i översiktsplanen, detaljplaner och trafkstrategi. Planera för service och infrastruktur i översiktsplanen och övriga planer, avtal och kvalitetsprogram. Samarbete inom kommunen och mellan kommunen och landstinget samt kommersiella aktörer. Kommunens fastigheter och områden ska vara förebilder. Övrig byggnation uppmanas att miljöcertifera. Statistik över hur många som står i kö och hur många sökande det är per lägenhet samt mäklarstatistik. Uppföljning av hur väl program och avtal för gestaltning och kvalitet följs. Statistik från Statistiska Centralbyrån. Geografska analyser av hur många som bor närmre än 300 meter till torg, parker och grönområden. Uppföljning av åtagandena och fnansiering. Geografska analyser Statistik över bussturtäthet och servicegrad. Antalet byggnader med någon form av miljöcertifering Nybyggda lägenheter Befolkningsförändring Befolkningsutveckling i Tyresö och prognos för Bostadsbyggande i kommunen och folkökning samt byggplaner och befolkningsprognos Källa: TMR.

400 10 tyck om tyresö 2035: bilaga Nya bostäder i Tyresö fördelat på ferbostadshus, småhus och permanentningar av fritidshus. Permanentningar Småhus Flerbostadshus Småhus Flerbostadshus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter i småhus och ferbostadshus i Tyresö. Källa: Statistiska Centralbyrån. Kalkylerat bostadsbestånd Småhus Flerbostadshus Bostäder Invånare Antalet invånare per bostad i ferfamiljshus och i småhus i Tyresö kommun. Källa: Statistiska Centralbyrån. Befolkningsökningen beror mest på födelseöverskottet. Källa: Statistiska Centralbyrån, genomsnitt Flyttningsöverskott Födelseöverskott stor dragnings kraft. Det beror också på att bostäderna i Tyresö inte räcker till. Unga och studenter gynnas av att utbudet på den ordinarie bostadsmarknaden breddas och ökar. Men för många av de övriga grupperna krävs att kommunen tillhandahåller olika typer av specialbostäder. I Tyresö fnns cirka 470 specialbostäder för äldre, personer med funktionsnedsättningar, studenter och övriga med särskilda behov. Behovet av specialbostäder väntas öka i takt med att vi blir fer Tyresöbor, samtidigt som andelen ungdomar och unga vuxna som drabbas av psykisk ohälsa ökar. De kommande årtiondena ökar antalet äldre och det kommer att behövas fer bostäder som är anpassade för dem. Samtidigt innebär situationen i omvärlden att»äldreomsorgen har prioriterats särskilt och är väl anpassad till de äldres behov och efterfrågan. Omsorgen präglas av mångfald och ger goda möjligheter till infytande, valfrihet och självbestämmande. Det fnns en variation av boendeformer för äldre i alla delar av kommunen.«vision 2030, Tyresö kommun BEHOV AV SPECIALBOSTÄDER I gruppbostäder bor personer som har stora behov av stöd och omvårdnad. Det fnns gemensamma utrymmen och personal. För att möta efterfrågan behövs i Tyresö kommun cirka 10 nya gruppbostäder fram till Bostäderna behöver ligga nära service, cirka 4 6 bostäder kan dela på gemensamma utrymmen i direkt anslutning till den egna bostaden. Servicebostäder fnns för personer med funktionsnedsättning som har behov av stöd i boendet, men också klarar en hel del själv. Det behövs cirka 6 8 nya servicelägenheter, på kvadrat kring en baslägenhet där stöd personal fnns, fram till Till cirka 12 lägenheter behövs en större baslägenhet. Bostäderna bör ligga samlat men helst inte i samma portuppgång. Träningslägenheter ger personer med psykisk funktionsnedsättning möjlighet att träningsbo för att på sikt klara av ett helt eget boende. Lägenheterna bör ligga utspridda i det ordinarie bostadsbeståndet, men det fnns också personer som inte kan ha grannar, utan måste bo avskilt. Behovet av träningslägenheter och avskilda boenden ökar något fram till Bostäder för ensamkommande fyktingbarn och nyanlända behöver öka med 3 4 bostäder varje år. Nya bostäder behövs i kommunen för att uppfylla kommunens avtal med staten om mottagande av barn. För vuxna och familjer som fått permanent uppehållstillstånd behövs ytterligare 6 8 lägenheter per år. Två stödboenden för hemlösa och ett inackorderingshem för personer med missbruksproblem täcker efterfrågan i dag men framöver kan fer platser behövas. Även bostäder för äldre hemlösa med missbruksproblematik behövs. Behovet av nya vård- och omsorgsboenden för äldre uppgår till omkring 300 nya platser fram till Kommunen arbetar med att utveckla en plan för etableringen av nya omsorgsboenden och uppgifterna i översiktsplanen kommer att uppdateras när den är klar. Anpassad bostad gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att bo kvar i sitt eget hem. Kommunens bostadsanpassare, Tyresö bostäder och privata hyresvärdar har ett nätverk för att förmedla redan tillgänglighetsanpassade hyreslägenheter när de blir lediga till dem med behov.

401 PLANERINGSUNDERLAG 11 Nära näringslivet vi måste öka kapaciteten för fyktingmottagande i Tyresö (vilket regleras genom avtal med läns styrelsen och Migrationsverket). I Tyresö saknar cirka 130 personer en långsiktig boendelösning enligt Socialstyrelsens statistik. Ett av kommunens verktyg för att slussa in människor på den ordinarie bostadsmarknaden är det kommunala bostadsbolaget. Kommunen samarbetar med Tyresö bostäder och andra hyresvärdar för att förebygga att främst barnfamiljer och unga vräks. Bostadskonsulenten, som är anställd av både Tyresö bostäder och kommunens socialförvaltning, arbetar med att förebygga att människor förlorar sin bostad på grund av obetalda hyror, störningar, sanitär olägenhet eller annat. Konsulenten samarbetar med socialsekreterare för att ge individuellt stöd till personer som har komplicerade problem som påverkar boendet. Kommunen kräver oftast att bostadslösa personer själva ska försöka förändra sin situation och hänvisar i första hand till andrahandsmarknaden för att på egen hand ordna en bostad. Socialförvaltningen har dock ett ansvar att hjälpa personer i socialt utsatta grupper som saknar bostad. Det kan handla om bostadslösa med minderåriga barn, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik. Det kan innebära att socialförvaltningen ordnar kortsiktiga lösningar som hotell, härbärgen, plats på stödboende eller liknande. Dock fnns behov av försöks- eller övergångslägenheter för personer som tidigare har haft missbruks- och beroendeproblematik men som lämnat det bakom sig och nu har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Detsamma gäller för socialt utsatta personer som blivit vräkta men har fått ordnade förhållanden och behöver socialtjänstens stöd för att åter få en bostad. Försökslägenheterna ligger i det vanliga bostadsbeståndet. Socialförvaltningen tecknar kontrakt med hyresvärden och hyr ut lägenheten i andra hand under en försökstid, på sikt ska den enskilda erbjudas att själv överta lägenhetskontraktet Specialbostad för äldre/ personer med funktionsnedsättning Studentbostad Övrig specialbostad Antalet specialbostäder i Tyresö Källa: scb. Stockholmsregionens näringsliv växer snabbt, och Tyresö har alla förutsättningar att vara en del av utvecklingen. Företagsklimatet i kommunen är bland de bättre i landet Tyresö ligger på plats 39 av landets 290 kommuner när före tagens utveckling rankas av organisationen Företagarna. Det fnns i dag en hög koncentration av företag norr om Stockholm. Det fnns en risk för att obalanserna mellan norra och södra delen av regionen kommer att öka vilket är negativt för Tyresös framtida utveckling och attraktionskraft. Tyresö har registrerade företag. De allra festa företagen är små och några är medelstora. De fnns en tradition av ett entreprenörskap med fera mindre företag som samverkar i nätverk. Det fnns en mångfald av näringsgrenar vilket gör att kommunens näringsliv har förutsättningar att klara sig bra även när konjunktur går ner. Det fnns inga nya stora områden i kommunen för att skapa ny industrimark för de branscher som har störande verksamheter eller som kräver stora ytor. Däremot är Skrubbaområdet i Stockholm en stor resurs för etablering av sådana verksamheter. Inom kommunen är det viktigt att det skapas möjligheter att arbeta med andra verksamheter, såsom företagstjänster och handel, i lämpliga lägen. Sådana verksamheter kan ligga i samma kvarter som bostäder och bidrar då till att skapa en levande miljö under hela dygnet. I Tyresö har en spontan omvandling skett av industriområdet Bollmora. Från att vara planerat för industriändamål i detaljplanen från 1958 består verksamheterna i dag av exempelvis gym, sjukvård, cykel- och musikaffärer verksamheter som med fördel ligger i en stadsmiljö blandat med bostäder. Kommunens planering kan, beroende av utgången av detta samråd, fortsätta stötta denna omvandling och utveckling av kvarteren eller sträva efter att marken ska prioriteras för industrier. Utbildning Byggverksamhet Vård och omsorg Handel Företagstjänster Tillverkning och utvinning Personliga och kulturella tjänster mm Transport Hotell och restauranger Män Civila myndigheter och försvaret Kvinnor Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Okänd bransch Energi och miljö Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske 0% 10% 20% Arbetstillfällen per näringsgren Källa: scb 2014 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkning. Källa: scb 2014 I delar av området har kommunen redan påbörjat denna omvandling genom två ändringar av detaljplanen tillåtit kontor, skola och vård. Industriområdena vid Gudö å och vid Trollbäckens IP har även de omvandlats till främst bostäder i två av detta samrådsförslags framtidsbilder. I det fall kommunen ska arbeta vidare med den strategin krävs ett arbete för omlokalisering av de verksamheter som fnns där i dag. Marken är troligtvis förorenad av de verksamheter»tyresö har år efter år legat i toppen när företagsklimatet rankas. Med ett rikt och differentierat näringsliv med många småföretagare är Tyresö något av ett Stockholms Gnosjö. God planering har möjliggjort nya företag och arbetsplatser i Tyresö inom en rad olika områden, vilket har stärkt serviceutbudet i kom munens olika delar. Skrubba området har numera mängder av arbetsplatser.trollbäckens centrum måste bli ett trivsamt torg.fler boende mer service.«antal syssel satta Företagare i eget AB Män Vision 2030, Tyresö kommun TYRESÖBOr I DEN rosa ByggBODEN FÖRETagare 2012 Egen - företagare Företagare i eget AB Kvinnor Egenföretagare Totalt som tidigare funnits och behöver undersökas mer innan en förändrad markanvändning kan ske. Shoppingutbudet kan öka Ökar antalet Tyresöbor till invånare ökar samtidigt konsumtionsunderlaget. Om Tyresöborna handlar lokalt skulle det innebära en möjlig ökning av handelsytan med drygt kvm med dagens handelsmönster. Men Tyresöbor har nära till utbudet i grannkommunerna och en del av ökningen kommer att spenderas utanför Tyresö kommun beroende på konkurrens, köpvanor med mera. Strävan för framtida handelsutveckling bör vara att avsevärt stärka handeln i Tyresö centrum, och komplettera närhandeln i de olika stads delarna. I vilken omfattning det sker kan du vara med och påverka i detta samråd. En trend inom handel, som även nått Tyresö, är att butiker minskar sina lagerytor som krävt ett mer externt butiksläge för att istället arbeta mer med show roomliknande butiker i mer centrala lägen. n Offentlig service Offentlig service är den skattefnansi er ade verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun samt privata aktörer. Läs mer om den offentliga servicen i andra delar av planeringsunderlaget.

402 12 tyck om tyresö 2035: bilaga fler tyresöbor i arbete Högt betyg till Tyresöborna förvärvsarbetar mer än genomsnittet i både regionen och i landet i stort. De är också friskare och tjänar mer. En pågående och växande trend är att antalet jobb inom akademiska yrken ökar samtidigt som jobb med kort utbildningstid minskar. I Tyresö har knappt 20 procent i åldern år högst förgymnasial utbildning och knappt 45 procent har högst gymnasial utbildning. 33 procent har eftergymnasial utbildning. Hög utbildningsnivå gör det lättare att komma in på arbetsmarknaden. I dagsläget råder brist på arbetskraft inom vissa områden till exempal pedagogiska yrken och ingenjörer, där konkurrensen om arbetskraften är stor i regionen. Övriga län Övriga kommuner i Stockholms län Botkyrka Huddinge Nacka Haninge Stockholm Övriga län Övriga kommuner i Stockholms län Huddinge Nacka Solna Haninge Allt fler pendlar till Tyresö Antalet arbetstillfällen samt möjligheten till pendling är viktiga faktorer för kommunens invånare. Det är fer arbetande som pendlar ut från kommunen jämfört med som pendlar in till kommunen. Omkring Tyresöbor förvärvsarbetar och av dessa är det cirka som arbetar inom kommunen. Detta innebär att omkring invånare pendlar ut från kommunen till sitt arbete. Av de cirka arbetstillfällen som fnns i kommunen är Tyresöbor anställda på knappt hälften av de tjänsterna. Det innebär att människor pendlar till Tyresö för att arbeta. Sammantaget är det cirka människor färre i kommunen under arbets tid (så kallad dagbefolkning). Att så många lämnar kommunen under en stor del av dygnet påverkar service- och handelsbranschen som kan ha svårt att få en lönsam verksamhet. Att skapa fer arbetstillfällen i kommunen är alltså bra för många av de företag som fnns här i dag. var tyresöborna arbetar Av de totalt drygt Tyresöbor som FÖRVÄRVSARBETANDE 2012 Män % Kvinnor % Totalt % Kommunen år år år år Länet år år år år Riket år år år år förvärvsarbetar har nästan hälften sin arbets plats i Stockholms stad. Därefter är det vanligast att invånarna arbetar i Tyresö följt av Haninge, Solna, Nacka och Huddinge. vilka som arbetar i Tyresö Tyresöbor står för drygt hälften av de som arbetar i kommunen. Därefter är det vanligast att arbetande i kommunen bor i Stockholms stad, Haninge, Nacka och Huddinge. Tyresö Fördelning av Tyresöbornas arbetsort 2013 Källa: Stockholms läns landsting, årsstatistik 2013 Stockholm Att ha en bra, tillgänglig och välfungerande skola är en hörnsten i kommunens verksamhet och något som förväntas av Tyresöborna. Hur många barn, vuxna och äldre det fnns i samhället varierar över tid. De»pucklar«i årskullar som fnns kan bero på att stor nybyggnation har skett vid olika tillfällen, som i sin tur lett till stor infyttning till kommunen. Att planera för att skolverksamheten passar de behov som fnns innebär stora utmaningar för kommunen. I dag är det brist på platser i förskola och skola på vissa håll i kommunen, medan i andra kommundelar har skolorna tomma platser. Nya bostadsområden, generationsväxling och etablering av fristående skolor ritar ständigt om bilden. En utredning har tagits fram om Tyresös förskolors och grundskolors lokaler. Utredningen pekar ut vilka lokaler som har brister och vilka behov av lokaler som beräknas behövas fram till och med år Trygghet och möjlighet till studiero är en förutsättning för utveckling och lärande. Alla elever oavsett kunskapsnivå ska inkluderas i skolan och båda pedagogik och lokaler behöver anpassas till detta behov. Arbetssättet med inkluderande lärmiljöer kräver fexibilitet i lokalerna för både förskolan och skolan, där bland annat tillgången till grupprum är viktigt. Läs mer på tyreso.se/skola2025 Utredning av lokaler. Förskolor och grundskolor i Tyresö kommun Tyresö Fördelning av bostadsort för de som arbetar i Tyresö kommun. Källa: Stockholms läns landsting, årsstatistik 2013 Nya tag behövs nu Flera skolor i Tyresö är byggda på och 1970-talen och har ett eftersläpande underhåll. Lokalerna är inte heller alltid ändamålsenliga när det

403 PLANERINGSUNDERLAG 13 skolan håkan lindgren»tyresö är nu sedan fera år en av Sveriges bästa skolkommuner. Tack vare en målmedveten och uthållig satsning på skolan och kunskap har utbildningsnivån höjts markant. Förskolan och grundskolan har ett särskilt fokus på att se varje individ och låta varje barn utvecklas utifrån sin potential. Utvecklingen har gått från en skola för alla till en skola för var och en där varje elev lotsas fram till att nå utbildningsmålen. Det fnns en stor mångfald i förskolan och skolan i Tyresö.«gäller kraven på specialsalar, pedagogik, fexibilitet och tillgänglighet. I den utredning som tagits fram föreslås att äldre, mindre bra fungerande lokaler ersätts med nya lokaler. Man föreslår en satsning på färre skolenheter i kommunen, men med väl fungerande lokaler där ytorna kan utnyttjas bättre för att ge en effektivare drift och förvaltning. För att alla barn ska ha nära till en skola föreslås minst en skol enhet i varje kommundel. Det fnns fördelar med att skola och förskola ligger nära varandra då vissa funktioner kan delas. Det kan också vara praktiskt för familjer med fera barn i olika åldrar. När Tyresö växer och utvecklas behöver nya förskolor och skolor planeras i närheten av de nya bostadsområdena. förskola och skola är både inom- och utomhus De ytor som behövs för förskola och skola är inte bara för lokaler utan skolgården, utemiljön och vägen till skolan är också viktig. För små barn är det bra om barnomsorgen fnns i närheten av hemmet. Det är viktigt att större barn själva kan gå eller cykla till skolan på ett säkert sätt. Det minskar trafken runt skolorna, som ofta kan vara ett problem, och är bättre för folkhälsan. Forskning visar att en bra och Vision 2030, Tyresö kommun kvalitativ utemiljö är viktig både för den mentala och den fysiska hälsan. I en naturlig lekmiljö kan det sociala samspelet utvecklas mer genom att leken inte är förutbestämd. En riktlinje är att en förskolegård ska ha en yta på kvm per barn. I Tyresö är det ofta nära till natur vilket är en styrka att ta tillvara på i framtidens förskole- och skolmiljöer. Kommunens Naturskola ger i dag alla grundskoleklasser praktiska naturlektioner och lärare får fortbildning vid Alby naturreservat. Naturskolan är viktig för att stärka kommunens identitet som en hållbar kommun med starka natur- och vattenvärden. elevunderlag Kommunen kommer med all säkerhet att växa i alla kommundelar men särskilt mycket i Bollmora, Tyresö Strand och Östra Tyresö. En generationsväxling har redan inletts i Trollbäcken och Krusboda och den kommer att skyndas på i och med att fer lägenheter som lockar äldre byggs i de centrala delarna. I villa- och radhusområden från och 1970-talen kommer nya barnfamiljer fytta in. Nya bostäder tillkommer runt de kollektivtrafknära stråken och knutpunkterna. Tillgänglighet till skolan Att en närbelägen skola upplevs som tillgänglig eller möjlig att gå i är inte självklart. I Tyresö fnns en tendens att inte välja en skola som ligger i en annan kommundel, även om avståndet till den skolan är kort. Tyresö är en liten kommun och det är en styrka om rörligheten är stor och de kommunala verksamheterna som skola, fritidsanläggningar med mera kan användas av många. Målet är att tillgången på platser i förskola och skola ska matcha det behov som fnns, men det är svårt att undvika att obalans i systemet ibland uppstår exempelvis vid generationsväxling. Sårbarheten i systemet minskar om det fnns fer förskolor och skolor som Tyresöborna upplever som möjliga val. Om det upplevs som enkelt av Tyresöborna att röra sig mellan bostadsområden ökar valfriheten och möjligheterna att skapa bra utbyte och mötes - platser. Ett sätt att överbrygga fysiska och mentalt avstånd är att arbeta med gena och trygga skolvägar som går på tvärs i öst västlig riktning i kommunen. Det kan gälla både gång, cykel och kollektivtrafk. Kommunen har genomfört resvaneundersökningar för att kartlägga hur resor till och från skolor går till. Detta har bland annat lett till att skolor längs med Tyresövägen startar vid olika tidpunkt på morgonen för att minska köerna runt skolorna och på Tyresövägen i rusningstrafk. Andra åtgärder kan vara att lokaler och skolmiljöer håller hög och jämn standard oavsett var i kommunen de ligger. valfriheten År 1992 kom friskolereformen, vilket innebar att ett kommunalt bidrag, skolpengen, följer varje elev. Friskolorna kunde då fnansieras med den kommunala skolpengen via sitt elevunderlag. Valfriheten innebär att det fnns fer skolor med olika alternativa pedagogiker och inriktningar att välja på för familjer och barn. En nackdel är att det är svårt för kommunen att med framhållning veta vilka elever som har behov av kommunal skola. Benägenheten att välja en friskola ökar med barnets ålder. På lågstadiet går i dag cirka tio procent av barnen i en friskola och på högstadet cirka 30 procent. Det fnns också friskolor och andra kommunala skolor utanför kommunen där många Tyresöbarn går. gymnasium I Stockholms län väljer 50 procent av eleverna i gymnasiet en annan gymnasieskola än hemkommunens. Vid slutantagningen 2013 fanns det cirka lediga platser i Stockholms län, vilket har bidragit till att skolor och utbildningsinriktningar har fått ställas in eller läggas ned. Trenden bedöms sammantaget att fortsätta även de kommande åren, vilket kommer att ställa krav på att Tyresös eget gymnasium är fexibelt organiserat så att snabba omställningar kan ske i verksamheten vid förändrad efterfrågan. Kommunstyrelsen har beslutat att Tyresö ska få ett nytt modernt gymnasium med en ny profl, program och kurser, lärmiljö och pedagogik. Var det nya gymnasiet ska ligga är ännu inte bestämt. n glest i bänkarna Det fnns i dag 23 kommunala förskolor och 16 fristående, samt 13 kommunala grundskolor och tre fristående i Tyresö. Det fnns tomma elevplatser i Tyresös kommunala skolor, vilket motsvarar en kostnad om cirka tio miljoner kronor om året. Förskolans antal platser motsvarar den efterfrågan som fnns, utom i Trollbäcken där det är brist på platser i dag.

404 14 tyck om tyresö 2035: bilaga Hållbara resor och transporter Hur ska vi klara transporterna när vi blir fer Tyresöbor? Det är en stor utmaning för kommunen och resten av regionen. Det är redan trångt ibland, både i vägnätet och på bussarna, med köer och långa restider som följd. Hur kan vi få förutsägbara restider och göra det möjligt för Tyresöborna att även i framtiden arbeta utanför den egna kommunen utan att pendlingstiderna blir omöjliga? Även om det blir fer arbetstillfällen i kommunen kommer arbetspendling troligtvis ändå att öka i regionen. För att alla ska kunna resa som de vill måste kapaciteten och möjligheterna i trafksystemet öka. Ett av de nationella målen för transportpolitiken är att transportsystemet ska vara jämställt män och kvinnor ska ha samma möjligheter att ta sig fram snabbt och smidigt. I dag reser män och kvinnor på olika sätt, män reser mer med bil och kvinnor mer med kollektivtrafken och män gör längre resor. åtta principer för trafiken i Tyresö Nedan beskrivs åtta föreslagna principer för att trafkplaneringen ska göra det möjligt att nå kommunens mål och visioner. Principerna underlättar kommunens arbete och praktiska beslut. Planeringsprinciperna för trafken och byggandet kan vara vägledande i planeringen när Tyresö växer. 1. Tillgänglighet före rörlighet Tillgängligheten i transportsystemet ger nyttan medan rörligheten ger kostnader som trafkolyckor och miljöpåverkan. Tyresö arbetar alltid efter att skapa högsta möjliga tillgänglighet för invånare, besökare och näringsliv till så liten förfyttning som möjligt. I en tillgänglig stad är det nära till arbetsplatser och skolor, butiker och kollektivtrafk. Det är därför bättre att lägga ny bebyggelse där kollektivtrafken redan är god. 2. Ett transportsystem för alla Alla Tyresöbor, besökare och arbetande i kommunen ska kunna transportera sig på lika villkor. Vi ska planera transportsystemet, bostäder och arbetsplatser så att alla oavsett ålder, kön, fysisk förmåga eller ekonomisk ställning får samma möjlighet att ta sig fram i kommunen och Stockholmsregionen. 3. Hela resan ska fungera I alla delar av kommunen ska resan från dörr till dörr fungera så smidigt som möjligt. Transportsystemet måste hänga ihop och bytespunkterna ska underlätta snabba byten mellan transportslag. I planeringen av nya områden undersöker vi gångvägar och cykelvägar till närmaste busshållplats, cykelparkeringens kvalitet, och beläggning och standard på infartsparkeringen för att resorna till området ska fungera. 4. Trafken ska göra Tyresö attraktivt och levande Gator och torg är en stor del av Tyresös offentliga miljö så de måste utformas för att underlätta stadsliv och sociala möten. Miljön ska vara estetiskt tilltalande och vägarna ska inte bli barriärer i staden. 5. Trafkslagens hierarki i Tyresö När nya områden planeras eller när gator byggs måste utrymmet prioriteras. I Tyresö sker stads- och trafkplanering utifrån en hierarki som innebär att de gåendes utrymme och en infrastruktur med god detaljutformning prioriteras först, därefter cyklister, kollektivtrafk, nyttotrafk och biltrafk. 6. Gående kommer först När vi bygger gator i nya områden eller bygger om i gamla ska vi i första hand se till att man kan gå till fots överallt. Därefter prioriterar vi cyklister, kollektivtrafk, nyttotrafk och biltrafk. 7. Trafksäkerhet och hälsa Vi ska utforma transportsystemet för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Dessutom ska vi underlätta för alla som vill vara sin egen motor i transporten att gå och cykla till vardags förbättrar hälsan. Tyresö har säkra vägar i trivsamma miljöer för gående och cyklister. 8. Transporter med låg miljö- och klimatpåverkan Koldioxidutsläppen ska minska genom att vi fyttar trafk från bilar till gång, cykel och kollektivtrafk. Man ska också kunna ladda sin elbil och fylla på biogas i Tyresö. Transportsystemet ska använda så lite som möjligt av naturmark och andra resurser. Välja resa i Tyresö I Tyresö fnns stora möjligheter att göra transporterna mer hållbara. Drygt hälften av pendlingsresorna inom Stockholms län är bilresor, en femtedel åker med kollektivtrafken och knappt en fjärdedel går eller cyklar. Tyresös trafkplanering är inriktad på att fer ska resa hållbart, ett sätt är att visa möjligheter för att ändra gamla vanor. I projektet Resval Tyresö får inbitna bilister prova på att resa med kollektivtrafken under två veckor. Det är en stor besparing om vi kan förändra efterfrågan på transporter så att vi använder den nuvarande infrastrukturen effektivare i stället för att bygga nytt. TILLGÄNGLIGA RESOR Kommunen arbetar med att anpassa alla busshållplatser och övergångsställen så att personer med funktionsnedsättning kan använda dem. Kommunen har tagit fram en tillgänglighetshandbok som förvaltningar och byggherrar med fera kan använda sig av vid planering och byggnation. Tyresös tillgänglighetsråd samlar organisationer och kommunens styrelser och nämnder för att diskutera hur kommunen kan bli mer tillgänglig för alla. Egna vägar att gå på Tyresö har ett vägnät där gående och cyklister i regel delar på utrymmet. Men cyklister färdas mycket snabbare så det behövs skilda vägbanor. Det fnns en separerad gång- och cykelbana längs Töresjövägen och kommunen fortsätter att bygga ut för att ge bättre förutsättningar för snabba och trygga resor för båda trafkantgrupperna. Fler och bättre cykelvägar I Tyresö fnns bra förutsättningar för cykling eftersom avstånden är relativt korta. Hälften av invånarna bor exempelvis inom två kilometer från Tyresö centrum och nio av tio har mindre är fyra kilometer till centrum. Tvärförbindelserna med cykel är också bättre än med bil exempelvis genom naturområdena mellan Tyresö Strand och Trollbäcken fnns bara gångoch cykelvägar. I Stockholmsregionen är målet att fyrdubbla cykeltrafken fram till Då ska 20 procent av resorna ske med cykel jämfört med fem procent i dag. Men en förutsättning för det är att vi får fer och bättre cykelvägar. Anslutning till cykelvägnätet till grannkommunerna prioriteras. Tyresö kommun antog 2013 en plan för att: bygga ut cykelvägnätet förbättra standarden öka trafksäkerheten räta ut vägarna mellan viktiga platser satsa på drift och underhåll. Högre kapacitet i kollektivttrafiken I framtiden behöver vi höja kollektivtrafkens kapacitet för att vi blir fer invånare och för att fer reser kollektivt. För att kollektivtrafken ska locka över fer från bilresor behöver också kvaliteten öka. Är lösningen snabbussar med förtur i korsningar och få hållplatser eller är det bättre med tunnelbana i kombination med buss? Läs mer på tyreso.se/2035 Trafkunderlag till översiktsplanen. Cykelplan för Tyresö kommun kollektivtrafiken på kort sikt Stockholms läns landsting kommer efter hand att införa ett nytt stombusslinjenät, det vill säga de blå bussarna. Och med det som grund har Tyresö tillsammans med landstinget ytterligare studerat hur hela busslinjenätet i kommunen kan utvecklas fram till män ,1 km ,2 km +13% +21% kvinnor ,3 km ,7 km På väg mot jämställda arbetsresor? Vardagens mobilitet i förändring och förhandling. Ana Gil Solá, Göteborg Det nya stomlinjenätet skapar nya snabba resmöjligheter till och från Tyresö, där det blir möjligt att nå nya målpunkter utan byten. Dagens två stombusslinjer, 873 och 875, ersätts enligt förslaget med tre linjer: I Tyresö kyrka/nyfors Tyresö C Gullmarsplan Stockholm C Solna Vaxholm J Tyresö C Handen Flemingsberg Kungens kurva/skärholmen Vällingby Barkarby Sollentuna Täby/Arninge N Tyresö C Skarpnäck Högdalen Flemingsberg Norsborg Den exakta dragningen för stomlinjerna är inte beslutad ännu. Utöver stombusslinjerna spelar vanliga busslinjer en viktig roll i Tyresös kollektivtrafk. Det nya stomnätet och övriga förändringar ger mycket bättre förutsättningar för kollektivtrafkresandet i Tyresö. De viktigaste knutpunkterna för busstrafk inom Tyresö kommun kommer att vara Tyresö centrum och Trollbäckens centrum. Nya stomlinjer och andra förändringar i trafken ställer nya krav på hur dessa bör se ut. Bytespunkterna ska till exempel ha tillräckligt antal hållplatser, platser för uppställning och tidsreglering, informationssystem och annan typ av resenärsservice som attraktiv cykel- och infartsparkering. För att busstrafken ska vara attraktiv måste bussarna kunna komma fram. En ökande befolkning i Tyresö och grannkommunerna innebär förutom fer bussresenärer även fer bilar på vägarna. Det behövs därför många fer busskörfält inom kommunen, framför allt längs Tyresö vägen och Gudöbroleden. Även i Stockholm behövs busskörfält; på Tyresövägen, Nynäsvägen, Söderledstunneln och Centralbron. Längs dessa stråk kan det bli separata bussbanor där bussarna kan köra med signalprioritering utan att störas. På vissa vägar, främst på Brevikshalvön, har busstrafken svårt att komma fram på vintern. Vägarna måste därför få sådan standard att busstrafken kan ta sig fram. För busslinjerna till innerstaden är fram- 23% 20% 57% Bil SL GC Färdmedelsfördelning för resor som startar i Tyresö med mål i länet en vinterdag Källa: Trafkanalys RVU Sverige

405 PLANERINGSUNDERLAG 15 andreas lundqvist komligheten på vägarna och möjligheten att stanna vid Sköndal, Gullmarsplan och Stockholms central mycket viktiga. Blir det trängsel på vägarna mot innerstaden eller platsbrist på bussterminalerna skulle vissa busslinjer kunna vända redan vid Skarpnäck och passagerarna byta till tunnel bana. Då krävs en ny uppgång från tunnelbanan till hållplatserna samt avoch påfarter till Tyresövägen. Busstrafken mot Nacka kan få fer direkta förbindelser och nya linjer kan gå till Älvsjö, Västberga och Liljeholmen. En god busstrafk kräver depåer där bussarna kan ställas upp, tvättas, städas och underhållas. Bussdepån i Petterboda kommer att behöva byggas ut på plats eller på en ny plats. För att undvika långa transporter kommer troligen depån behöva ligga i Tyresö. Men med tunnelbana till Tyresö minskar också behoven av depå platser för bussar. Landstingets trafkförvaltning arbetar under 2015 med en utvecklingsplan för buss. kollektivtrafiken på lång sikt Spårtrafk fnns med i Tyresös vision 2030 och kommunen har en vision att vara klimatneutralt till Transporter och bilar står för 70 procent av klimatpåverkande utsläpp; för att nå målet är kollektivtrafken en viktig pusselbit. I Stockholms stad behöver till exempel kollektiv trafken i stort sett få fördubblad kapacitet fram till 2050 för att Stockholm ska nå klimatneutralitet. Även om kommunerna är olika kan resonemanget tillämpas även på Tyresö. Redan i dag behövs ökad kapacitet, uppemot 100 bussar går under morgonens maxtimme från Tyresö mot Gullmarsplan och Stockholms innerstad. Det är en buss mer än var fyrtionde sekund på Tyresövägen mot Nynäsvägen. Hur ser då det framtida behovet ut? Fler invånare i Tyresö i kombination med en ökad kollektivtrafkandel skulle ge många fer resenärer. Om befolkningen ökar till invånare eller fer och om andelen som reser med kollektivtrafken ökar med fem procentenheter skulle det krävas en buss var femtonde till tjugofemte sekund på Tyresövägen. Det är en ökning med procent under den timme då fest reser. Det ger en kraftigt ökad belastning på vägarna och hållplatserna kring Norra Sköndal, Gullmarsplan och centrala Stockholm som redan i dag är hårt belastade. En spårtrafk med hög kapacitet skulle kunna lösa problemet, spårväg eller tunnelbana ligger närmast till hands att pröva. För att det ska löna sig med spårväg eller tunnelbana behövs många resenärer. För att bygga en ny tunnelbanestation krävs minst resenärer. I Tyresö skulle resenärer ta tåget från Tyresö centrum under morgonrusningen 2030, enligt gränsvärden och analyser gjorda av landstinget inom arbetet med stomnätsplanen. Förutsättningarna för att bygga spår och vilken nytta investeringen kan ge behöver utredas. I landstingets stomnätsplan visas idéer om tunnelbana»tyresö är som ett amerikanskt bilsamhälle vart tog hållbarhetsfrågorna vägen? Försöker leva utan bil.«tyresöbo I DEN rosa ByggBODEN 70% I Landstingets stomnätsplan görs en utblick med tunnelbana till Tyresö. av Tyresös koldioxidutsläpp kommer från transporter. Det är här de stora besparingarna går att göra, enligt Tyresö kommuns klimatstrategi. Målet är att Tyresö ska vara klimatneutralt Infartsparkering Regionala cykelstråk Stombuss Preliminär stombuss Busslinje Huvudväg Kommungräns Dagens kollektivtrafk och regionala cykelstråk utvecklas.

406 16 tyck om tyresö 2035: bilaga Olika transportmedel tar olika mycket plats i stadsrummet. Hur Tyresö väljer att planera den fysiska miljön spelar stor roll vid val av transportmedel och därmed hur mycket mark som kan användas för annat. I fguren illustreras hur stor plats 40 resenärer tar, beroende på om de åker bil, buss eller cyklar. Källa/foto: Gävle kommun. till Tyresö i en utblick som en förlängning från Skarpnäck. I samma plan har även skissats på en tvärförbindelse från Älvsjö mot Skarpnäck och Tyresö genom en utbyggnad av Spårväg syd. Det skulle förbättra Tyresös koppling till andra delar av söderort, men inte underlätta resorna mot innerstaden. Eftersom tunnelbanan avlastar busstrafken bättre och redan är utbyggd till Skarpnäck fnns det goda skäl att prioritera den framför spårväg västerut. En förlängning av tunnelbanans gröna linje från Skarpnäck via Älta till Tyresö centrum skulle bli cirka 6,5 km lång och ha stationer i Älta (Nacka kommun) och vid Tyresö centrum. Restiden mellan T-centralen och Tyresö centrum skulle bli cirka 27 minuter, jämfört med dagens direktlinje 813 som enligt tidtabellen tar minuter beroende på trafksituationen. Byter man mellan buss och tunnelbana i Gullmarsplan tar motsvarande resa i dag minuter. Tunnelbanan kan ha en turtäthet i högtrafk på 4 5 minuter till Tyresö eftersom den gröna linjen bara kommer att ha två grenar i Söderort sedan linjen blivit blå linje runt En dragning under marken från Skarpnäck till Tyresö centrum gör att bostadsområden och naturområden inte behöver påverkas och det blir lite buller. Stationen i Skarpnäck ligger cirka 25 meter under markytan. En tunnelbana till Tyresö centrum ersätter i stort sett busstrafken till Gullmarsplan och Stockholms innerstad (direktbussar från östra Tyresö bör vara kvar). Lokala busslinjer går till och från tunnelbanan i Tyresö centrum. Om busslinjerna fortsätter genom Tyresö centrum ger det direktförbindelser mellan kommunens östra och västra delar och minskar behovet av terminalyta i centrum. Busstrafken på Gudöbroleden fortsätter att gå till Gullmarsplan. För resenärer som inte bor inom gångavstånd från en tunnelbanestation vid Tyresö centrum kan det bli längre restider och fer byten. Men restiderna blir också mer pålitliga eftersom risken för att bussarna fastnar i bilköer på Tyresövägen, Nynäsvägen, Söderledstunneln och Centralbron blir mindre. Vissa direktbussar kan behöva fnnas kvar även om tunnel banan har byggts. Med en tunnelbanestation i Tyresö centrum kan fer bostäder byggas runt om i ett mycket bra kollektivtrafkläge. Även cykel- och infartsparkeringar bör byggas nära tunnelbanestationen för att göra det enklare att resa från dörr till dörr. Det skulle kunna bli så att vissa andra infartsparkeringar inte används så mycket och en del kan tas bort, det ger mark att bygga på i Trollbäcken, Tyresö Strand och Östra Tyresö. På sikt kan tunnelbanan förlängas söder ut mot Handen. Det skulle kunna ersätta mycket av busstrafken som i dag går på Gudöbroleden och ge Tyresöborna betydligt bättre möjligheter att nå stadskärnan Haninge. En tunnelbaneutbyggnad till Tyresö centrum kräver en depå med uppställningsplatser för 3 4 tunnelbanetåg. Var en sådan depå bör ligga, inom kommunen eller på annan plats längs spåret, är svårt att bedöma i dagsläget. spårbilar och självkörande bilar Fortfarande ser visionen från 1950-talet om förarlösa bilar ut att ligga långt fram i tiden men utvecklingen går snabbt. Bilar som man inte behöver köra hela tiden (inte att förväxlas med förarlösa fordon) fnns redan på försök i trafk även om de inte går att köpa ännu. Branschen tror att man kan börja sälja självkörande fordon långt före Spårbilar är ett automatiserat transportsystem som sköts helt förarlöst längs en bana och som transporterar passageraren till önskad destination utan att stanna vid andra stationer. Tyresö kommun är med i Kompass, det är ett nätverk för kommuner som utreder satsningar på spårbilar. Självkörande bilar och förarlösa fordon öppnar många nya möjligheter för effektivare trafk och transporter, exempelvis kan bilpoolsbilen köra själv från garaget hem till din dörr och parkera trängre. På vägarna kan de köra med tätare avstånd. Staten satsar stort på kollektivtrafik Trafkverket och länen tar fram långsiktiga planer för statens satsningar på vägar, järnvägar och annan transportinfrastruktur. I Stockholms länsplan föreslås att det mesta av pengarna (73 procent) satsas på kollektivtrafk. Enligt planen är utbygg-»kollektivtrafken fungerar bra med korta restider till såväl Stockholm som Nacka och Södertörnskommunerna genom utbyggda tvärförbindelser och även spårbunden trafk.«vision 2030, Tyresö kommun Framtidsbilden från 1950-talet om självkörande bilar på väg att bli verklighet.

407 PLANERINGSUNDERLAG 17 nad och prioritering av kollektivtrafken nödvändig för ökat bostadsbyggande och regionens utveckling. Samtidigt behövs arbetsplatser nära kollektivtrafken. En stor andel kollektivtrafk är också nödvändig om trängseln på vägarna i länet ska kunna minskas. Länsplanen innehåller också investeringar i nya regionala cykelvägar och upprustning av de som fnns (nio procent). Bilen finns även i framtiden Även i framtiden kommer bilen att ha en viktig roll som komplement till övriga transportsätt. I fera delar av kommunen kommer kollektivtrafken inte kunna täcka alla behov även om vi ser långt fram i tiden. Att resa med bil är fexibelt och i många fall det snabbaste transportmedlet, men många av Tyresöbornas bilresor skulle kunna ersättas av andra transportmedel. Att minska bilresandet får inte bara positiva effekter på miljö, hälsa, trafksäkerhet och markutnyttjande, det innebär också att nödvändiga bilresor blir effektivare, eftersom man inte behöver sitta i köer. Motortrafkens hastighet påverkar bullernivån, stadsbilden, vägarnas barriäreffekt, framkomligheten och trafksäkerheten. För att ta hänsyn till alla dessa aspekter krävs en väl avvägd hastighets nivå för att fnna den har Tyresö genomfört en hastighetsöversyn, Rätt fart i staden. Det slutgiltiga hastighetsförslaget pekar ut ett nät bestående av 60, 40 och 30 km/tim. Men hastigheten på skyltarna är inte detsamma som faktisk hastighet. Det behövs därför andra åtgärder för att bil förarna ska hålla rätt hastighet så regleringen får effekt. Vilka bilar som används påverkar även miljön och klimatet. I Tyresö satsar vi på att bygga upp en fexibel och attraktiv infrastruktur för hållbara drivmedel, exempelvis genom att bygga fer platser för att ladda elbilar. fyra steg till flyt i trafiken Tyresö tillämpar fyrstegsprincipen i sin planering för att minska vägtransportsystemets negativa konsekvenser. Det innebär att kommunen alltid överväger alternativen innan vi beslutar om några stora byggen. 1. Tänk om. Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera. Det andra steget innebär åtgärder för att vi ska kunna utnyttja infrastrukturen effektivare. 3. Bygg om. Om det behövs genomförs det tredje steget som innebär små ombyggnader. 4. Bygg nytt. Kan inte behovet tillgodoses i de tre tidigare stegen bygger vi nytt. När vi bygger om och bygger nytt är det mycket viktigt att komplettera med åtgärder inom steg 1 och 2 för att effektivisera användningen av den nya infrastrukturen. trängsel när fler behöver resa För att Tyresö kommun ska vara en attraktiv växande kommun måste vi se till att resor och transporter är effektiva. Invånarna blir fer i de andra kommunerna också så det är stor risk för faskhalsar som ökar restiden, till exempel på Nynäsvägen. Det behövs fer transportmöjligheter för att möta befolkningsökningen i regionen, vi försöker förenkla och korta pendlingstiden till arbete exempelvis med gena och snabba cykelvägar och möjligheter för arbetsplatser i kommunen. Biltillgänglighet ger inte några mätbara prisskillnader på lägenheter eller kontor, utan bara marginellt på småhus. Det betyder att de som letar efter en bostad och kontor värderar kollektivtrafktillgänglighet och gångavstånd högre än biltillgänglighet, vilket i hög grad hänger ihop med kommunens täthet. Täthet minskar bilåkandet, och det minskar därmed miljöförstörelse och klimatpåverkan samt ger bättre hälsa. Samordnade varutransporter En samordnad varudistribution i regionen minskar transporterna. I samordningen deltar Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Redan nu samordnas fera transporter och målet är att samarbetet ska fungera fullt ut före Färre transporter innebär mindre koldioxid, kvävedioxider och partiklar. Det ger också många andra vinster, till exempel bättre hälsa, ökad trafksäkerhet, mindre slitage på vägarna samt billigare varuinköp. Färre varutransporter till butikerna ger bättre arbetsmiljö med färre avbrott i arbetet för att ta emot leveranser. Håll sjövägen fri Genom Ingaröfjärden vid kommungränsen mot Värmdö går en farled av riksintresse för kommunikationer. Tyresö kommun planerar inte att göra något som försvårar användningen av farleden. n färre bilar och fler Bilinnehavet per person i Tyresö har varit relativt stabilt de senaste tio åren. År 2003 var det 330 registrerade personbilar i trafk per invånare, medan det år 2013 var 320. Jämför vi med kommunerna i närheten äger dock Tyresöborna bil i något större utsträckning. det är trångt i framtiden För att man ska slippa vara beroende av bil krävs täta städer, enligt fn:s program för stadsutveckling, un Habitat, behövs minst 150 personer per hektar. Hur ser en kommun ut med en sådan täthet? En kvartersstad med sexvåningshus ( personer per hektar) är cirka fyra gånger tätare än ett miljonprogramsområde ( personer per hektar) och cirka 20 gånger tätare än ett vanligt villaområde (10 20 personer per hektar). parkera smart Trafkplaneringen är inriktad på den rörliga trafken, men en bil står parkerad i genomsnitt 95 procent av tiden. En smart och effektiv parkering är därför en av nycklarna till en tät och attraktiv stad. Teknisk försörjning Med teknisk försörjning menar vi hur kommunen tillgodoser behovet av energi, vatten, avlopp, avfallshantering och tele- och elektronisk kommunikation. Den tekniska försörjningen ska vara trygg och säker och anpassad för att klara av kriser. Att ta hand om avfall Vår förbrukning av naturens resurser avgör både dagens och kommande generationers möjligheter till ett gott liv. Avfallshanteringen är en viktig del av det, och kommunen arbetar för att avfallsmängderna ska minska, helst ska det inte bli avfall överhuvudtaget så mycket som möjligt ska återvinnas eller förädlas så lite som möjligt ska läggas i deponi, men om det hamnar där ska det hanteras miljösäkert. Material som kan återvinnas ska cirkulera så länge som möjligt innan det går till förbränning eller deponi. Det ska vara lätt att sortera rätt Läs mer på tyreso.se/2035 Avfallsplan för Tyresö kommun samarbete Tyresö har inga egna behandlingsanläggningar för avfall så kommunen samarbetar med grannkommuner och företag om kommunens avfallshantering. När befolkningen ökar kommer behovet av ett sådant samarbete också att öka. Samarbetet gäller transporter, teknik och anläggningar. Ytterligare en kretsloppscentral, liknande Petterboda, kommer behövas i Tyresö, samtidigt som vi bygger ut kretsloppscentralen i Petterboda. Som planeringsunderlag fnns Tyresö avfallsplan (2009 reviderad 2011) som sträcker sig till Men den planen räknar med mindre befolkning än de senaste prognoserna så planen behöver revideras. När nya bostäder planeras måste också återvinningsstationer för förpackningar, tidningar med mera fnnas med i arbetet för att de ska få plats. Stationerna placeras nära bostäder, trafksäkert, tillgängligt, barnsäkert och så att de ger god arbetsmiljö. När platser för avfallshantering diskuteras tas hänsyn till ökad risk för översvämning som följd av klimatförändringar. Ett utökat samarbete mellan grannkommunerna skulle kunna ge bättre möjligheter att investera i ny återvinningsteknik där avfallets resurser kan utnyttjas bättre. När kostnaderna delas blir det billigare att använda ny teknik för avfallshantering. Redan i dag sker samarbete kring många typer av avfall, de största mängderna är dessa typer: Hushållsavfall Det som dagligen uppstår hemma. Avfallet hämtas och körs till förbränning i Högdalen. Värmeenergin går till fjärrvärme anläggningen i Stockholmsregionen. Matavfall Samlas in sedan Matavfallet rötas till biogas i Huddinge och återanvänds som energi. Grovavfall Möbler, elektronik, byggavfall, trädgårdsavfall, kemikalier och färg med mera. Det kan lämnas på kretsloppscentralen i Petter - boda, sedan sorteras det huvudsa kligen på Koviks avfallsanläggning i Nacka och lämnas vidare till behandling vid avfallsanläggningar. Återvinningsmaterial Tidningar, glas, kartong, metall och plast kan lämnas vid återvinningsstationer på ett fertal ställen i kommunen. Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) ansvarar för återvinningsstationerna och hämtar avfallet. så mycket återvann varje Tyresöbo 2013 Glasförpackningar Pappersförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Tidningar 17,48 kg 9,14 kg 0,81 kg 3,36 kg 35,77 kg förnybara energikällor Stockholmsregionen ska vara resurseffektiv. Omställningen till förnybara energikällor för att minska regionens klimatpåverkan bör vara genomförd Detta går i linje med EUs mål att minska utsläppen av växthusgaser med procent av 1990 års nivåer fram till EU vill minska utsläppen med över 80 procent utan att störa energiförsörjningen eller skada konkurrenskraften, och för att klara det måste de fossila bränslena fasas ut. kommunen energicertifierar Tyresö kommun använder el från koldioxidfri energiproduktion (el och fjärrvärme). Tyresö har som tredje kommun i Sverige energicertiferat de egna fastig heterna. Det innebär en vinst för miljön och kommunens ekonomi. Läs mer på tyreso.se/2035 Energiplan för Tyresö kommun fler och bättre kraftledningar El kommer att vara en central energikälla i ett koldioxidsnålt samhälle. EU:s analys visar att elen nästan helt kan eliminera koldioxidutsläppen till 2050, och att den delvis kan ersätta fossila bränslen för transport och uppvärmning. Elanvändningen kommer därför att öka på dessa områden, men totalt blir inte ökningen större än annars tack vare kontinuerliga effektivitetsförbättringar. Inom Tyresö kommun fnns två 70 kv-ledningar som tillhör Vattenfall och ingår i det regionala ledningsnätet mellan stamnätstationerna Solberga i Älvsjö och Nacka. Stamnätet för energiförsörjning är av riksintresse enligt länsstyrelsens»det medvetna miljöarbetet [ ] har gett goda resultat.«vision 2030, Tyresö kommun

408 18 tyck om tyresö 2035: bilaga Kretsloppscentral Återvinningsstation Optokablar Fjärrvärme Stamnät el Elnät högspänning VA-verksamhetsområde VA- utbyggnadsetapper Kommungräns Teknisk försörjning handlar om våra system för energi, vatten, avlopp, avfallshantering och teleoch elektronisk kommunikation. bedömning. Stationerna i Bollmora och Hanviken transformerar ner elen från 70 kv, och nätstationerna runt om i kommunen omvandlar till 400 och 220 volt för hushåll och företag. Svenska kraftnät har föreslagit en helt ny struktur för regionens elnät, projektet Stockholms Ström som också innefattar Tyresö. För att kunna öka elanvändningen måste Tyresö och regionen bygga ut och bygga om nätet. Hela eller delar av de stora 70 kv-kraftledningarna kan grävas ner så att marken kan utnyttjas för bostäder och infrastruktur. fjärrvärme minskar utsläppen Uppvärmning genom fjärrvärme har många fördelar. Det är lätt att kontrollera och rena rökgaser och därmed går det att begränsa utsläppen av farliga ämnen. I Tyresö levereras fjärrvärme av Vattenfall som är statligt ägt, på sikt kan tänkas att ändrad lagstiftning öppnar näten för fer företag. Enligt regionplanen ska regionens goda förutsättningar för fjärrvärme utnyttjas bättre, och det underlättas av tätare bebyggelse som gör det billigare att bygga ut fjärrvärmenätet. I Tyresö fnns ett väl utbyggt fjärrvärme nät till ferbostadshusen i Bollmora, där i princip alla fastigheter är anslutna. Det fnns även en ledning till Tyresö Strand men där är andelen anslutna fastigheter fortfarande liten. En ny överföringsledning för fjärrvärme mellan värmeverket i Jordbro och verket vid Granängsvägen i Bollmora har grävts ner. Den nya ledningen öppnar möjligheten att ansluta fer bostäder och verksamheter i framför allt Trollbäcken och Tyresö Strand. Vattenfall kan samarbeta med kommunen för att fer bostadsområden ska ansluta sig till fjärrvärmenätet. Övergången till fjärrvärme är lättare i fastigheter med vattenburen värme. vindkraft i tillväxt Vind är en oändlig resurs, vindkraften i Sverige växer kraftigt och blir därmed en allt viktigare del av det svenska energisystemet. Från några enstaka verk på nittiotalet fnns det i dag närmare vindkraftverk i Sverige. Sektorn förnybar energi ser även ut att bli en av de riktigt stora arbetsgivarna i framtiden. Sedan 2013 äger kommunen tillsammans med Tyresö bostäder ett vindkraftverk i en vindpark i Dalarna. Produktionen i beräknas till drygt 8 GWh, vilket motsvarar cirka 22 procent av förbrukningen i kommunens och fastighetsbolagets fastigheter. litet och lokalt Med glest boende i utbredda villaområden är det svårt att få tillräckligt stort under - lag för att bygga gemensamma uppvärmningssystem. Där det inte blir fjärrvärme kan det underlätta för de boende att själva låta bygga och sköta ett litet värmeverk. Sådana grupper där de boende är både producenter och konsumenter kan vara till exempel villaföreningar eller samfälligheter. De kan anlägga småskaliga värmeverk för biobränsle, äga vindkraftverk eller ha solcellsanläggningar för att bli självförsörjande om det är svårt att dra fjärrvärme. elenergi från solen Tekniken för att utvinna energi från solen, solceller, kommer med all sannolikhet att förbättras, bli billigare och därmed mer konkurrenskraftig. Det fnns goda möjligheter att öka användningen av solenergi i Sverige. I dag kommer 96 procent av den nätuppkopplade solcellsenergin från småskaliga system där ägaren använder det mesta av elen själv. Med bättre teknik kan stora solcellssystem vara en viktig del i samhällets elförsörjningen i framtiden. Privatpersoner och företag bidrog under 2013 till att fördubbla den totala mängden nätuppkopplade solceller i Sverige. Trots denna ökning bidrar solceller i Sverige endast till uppskattningsvis 0,03 procent av landets totala elkonsumtion, vilket kan jämföras med över fem procent i Tyskland. Solinstrålningen i södra halvan av Sverige är ungefär som i den norra halvan av Tyskland, så det fnns stora möjligheter att öka solcellernas bidrag till den svenska elförsörjningen. geoenergi Sverige har mycket goda förutsättningar för geoenergi, och det fnns cirka geoenergianläggningar av olika slag här. Det vanligaste är bergvärmepumpar för villor. Geoenergi är samlingsnamnet för teknik där man tar vara på värme och kyla från markens översta 400 meter. Det fnns fera tekniker; till exempel bergvärme och bergkyla, och värme från jord, sjö eller grundvatten. Vatten och avlopp När vi blir fer i regionen blir det också allt viktigare att hushålla med resurser och utnyttja resurseffektiva lösningar. I tätbebyggda bostadsområden är det nödvändigt med en långsiktigt hållbar försörjning med vatten och avlopp (VA). Ett varmare klimat ökar kraven på anpassning för att klara kriser. Systemen behöver bli effektivare och samverkan inom regionen och i Östersjöområdet på olika plan måste förbättras. växa så det knakar En framtid med en stor befolkningsökning innebär att delar av systemet för spillvatten, dagvatten och dricksvatten måste förstärkas och byggas ut för ökad kapacitet. Tyresö har ett vattentorn som håller trycket uppe i dricksvattenledningarna, men bebyggelse i Tyresö Strand och i Östra Tyresö ligger i dag på gränsen till att ha för lågt tryck. Dagens planering tillåter bara styckning av fastigheter större än kvm, vilket gör det svårt att förtäta bebyggelsen. När och om befolkningen ökar i de östra delarna av kommunen behövs sannolikt ett nytt vattentorn på högt belägen plats på Östra Tyresö. En förtätad bebyggelse med fer boende i Trollbäcken och Bollmora gör att stora delar av VA-systemet även där behöver förnyas och byggas om för ökad kapacitet. Ledningar för vatten och avlopp har en genomsnittlig livslängd på cirka 60 år. I Trollbäcken och Bollmora närmar sig VA-systemen den ålder när ledningarna har tjänat ut och stamrenoveringar kommer behövas. Att ledningarna är gamla märks redan nu på antalet akuta driftsstörningar. samarbete vid kris Tyresö kommun är i dag beroende av samarbetet med Stockholms stad för VA-försörjningen. Men för att vi ska kunna möta behoven vid en befolkningsökning och för att kunna klara en kris kan vi behöva större egen kapacitet för reservförsörjning. Genom information och bättre kunskap kan kloka val göras av var och en, till exempel att minska kemikalie användning och den egna förbrukningen. Här kan kommunen föregå med gott exempel när det gäller exempelvis materialanvändning. Det ska vara lätt att göra rätt Det fnns ingen stor dricksvattentäkt med vattenskyddsområde inom kommunen. Ällmora träsk på Brevikshalvön har hög kvalitet på vattnet och skulle kunna fungera som en sådan en kortare tid. För att öka skyddet för sjön planerar kommunen ett vattenskyddsområde från tillrinningsområdena och att återinföra strandskyddet längs delar av stränderna. Kanske skulle enskilda brunnar kunna användas i en kris? Inom Stockholms län har kommunerna undersökt möjligheterna att samordna drift och underhåll av VA-systemen. Med en sådan samordning skulle vi kunna utveckla VA-näten med miljöanpassad reningsteknik som sparar energi och ger god effekt på kemiska ämnen. För att förstärka VA-försörjningen i området runt Gudö och Trollbäcken har ett samarbete diskuterats med Haninge kommun. Sådana samarbeten sänker kostnaderna för att underhålla och förnya VA-systemen.

409 PLANERINGSUNDERLAG 19 Aktuella planer Östra Tyresö Etappindelningsgräns, fullstora byggrätter Plangräns för 105-plan Planarbete pågår Utbyggnad pågår (bygglov kan ges) Laga kraft-vunnen plan (bygglov kan ges) Laga kraft-vunnen plan, 105 kvm + 40 kvm Kommungräns Kartan visar den gällande (2014) etappvisa utbyggnaden av va i Östra Tyresö. Vatten och avlopp i tyresö Ungefär av Tyresös invånare bor i hus som är anslutna till kommunala vatten- och avloppsnätet. Dricksvattnet i Tyresö kommer från Mälaren via Stockholm, och avloppsvattnet går till Henriksdals reningsverk i Stockholm där det tas om hand och renas innan det släpps ut i Saltsjön. Bostadsområden som ligger utanför VA-verksamhetsområdet har egna anläggningar. Dricksvatten tas då ur grävda eller borrade brunnar och avloppet leds i de festa fall till infltrationsanläggningar och/eller WC-tankar. Ett viktigt övergripande mål är att ersätta enskilda avlopp med kommunalt VA där avloppsvatten förs till en central reningsanläggning. Det är en av de viktigaste åtgärderna för att minska övergödningen i vattendrag, sjöar och hav. För att klara eu:s mål kan vi behöva förbättra reningsverken med mer effektiv rening och ny teknik. Kommundelarna Trollbäcken och Bollmora var de första som fck kommunalt VA på 1960-talet. Skälsätra-området planlades senare och fck kommunalt VA under och 90-talen. I Tyresö Strand avslutades omvandlingen från fritidshusområde till permanentboende när den sista etappen Sjöbacken kopplades på VA-nätet under Området Nyfors intill Krusboda får VA utbyggt I Östra Tyresö, det vill säga Brevikshalvön, Solberga, Raksta och Bergholm ökar antalet permanentboende hela tiden. I Fördjupad översiktsplan för Östra Tyresö 2003 (föp) utreddes möjligheter och problem med att fritidshusområden blir permanentboenden. När permanentboendet ökar så ökar även belastningen på miljön, och efter utredningen föreslogs därför en etappvis utbyggnad av kommunalt VA. De första etapperna är nu färdigbyggda. Ledningar drogs 2007 genom Kalvfjärden mellan Stallviken och Breviks skola för halvöns vattenförsörjning. Nu pågår utbyggnaden i Solberga och på Ugglevägen, och planering för Raksta, Brobänken och Tegelbruket. Sjöledningar för ren- och spillvatten fnns också nedlagda i Albysjön mellan Gimmersta och Raksta för Rakstas och Bergholms behov. När kommunen tar fram nya detaljplaner ökas byggrätten från fritidshus på kvm till friliggande villor på kvm. Utfyttningen till Östra Tyresö har gått snabbare än kommunen har hunnit med att bygga ut kommunalt VA. Det innebär att en del bor trångt i små fritidshus. För att möta de boendes behov har kommunen gått före i vissa etapper och ändrat fritidshusplanernas byggrätt från 50 kvm byggarea till 105 kvm om det fnns dricksvatten och godkänd enskild VA-anläggning. Fördelen är att det blir enklare att bo tillfredsställande, men det ger också nackdelen att enskilda VA-anläggningar fortfarande används. Dessa så kallade 105 kvm-planer fnns i dag i hela eller delar av planetapperna 12 14, och samt i Ällmoraområdet (se kartan ovan). utbyggnad av VA i östra tyresö Både under arbetet med Fördjupad översiktsplan 2003 (föp) och med 105 kvmplanerna har kommunen gjort utredningar om grundvattentillgång och möjligheterna att anlägga enskilda avloppsanläggningar. Enligt utredningen är tillgången på grundvatten till brunnar otillräcklig för permanentboende inom stora delar av Östra Tyresö, och förutsättningarna för avloppsinfltration efter slam avskiljning är dålig för att marken är bergig. Kommunen får därför se 105 kvm-planerna som tillfälliga bostadslösningar i väntan på att VA byggs ut permanent. På yttre Brevik föreslås i föp 2003 att området runt Mokärrsvägen och delar av Ällmoravägen ska få kommunalt VA. Kommunen har förberett för sjöledningar för ren- och spillvatten via en sjöledning i Kalvfjärden. För Sjöberga, första delen av Ällmoravägen, Breviksmaren och Dyviksudd fnns ännu inga planer för kommunalt VA. Där används enskilda och småskaliga vatten- och avloppslösningar efter godkännande av Södertörns miljöoch hälsoskyddsförbund. Det fnns äldre VA-utredningar som visar hur det kommunala VA-ledningsnätet kan byggas ut i alla områden utom Dyvik. digital infrastruktur Internet blir allt viktigare, och att ansluta sig till fbernätet är som att dra in vatten, elektricitet eller fjärrvärme. Fibernätet ger stabil och säker tv, telefoni och bredbandstjänst och kommunen ska ta hänsyn till möjligheterna att ordna bland annat elektronisk kommunikation i planläggning och när vi ger bygglov. Fiberkabeln överför digitala signaler med ljusets hastighet och klarar väldigt hög kapacitet, i dags läget används mindre än en procent av kapaciteten i det nät som byggs. Målet för Tyresö är att 90 procent av hushållen och företagen i kommunen ska ha tillgång till 100 Mbit/sek Fibernätet som byggs i Tyresö är öppet så hushållen kan välja bland olika tjänsteleverantörers erbjudanden för bredband, digital-tv och telefoni. Telia Skanova och Svensk infrastruktur är de nätägare som i dag är verksamma i Tyresö. De installerar och sköter driften av nätet. Tyresö kommun har samarbetsavtal med nätägarna för att underlätta utbyggnaden och upplåta mark, kommunen arbetar för att fera operatörer och nätägare ska vara verksamma i kommunen. Det fnns nu fbernät i Tyresö Strand, Gimmersta, Öringe, Lindalen, Fårdala och större delen av Trollbäcken, och kommunen förbereder utbyggnad i omvandlingsområden på Östra Tyresö. Hantering av schaktmassor Vid anläggning av gator, vatten- och avloppsnät hanteras stora schaktmassor. För en kilometer ny väg behövs cirka kvm mark där schaktmassor kan förvaras och sorteras. Att i största möjliga mån återanvända massor och minska transporterna är nödvändigt för miljön och ekonomin i byggprojekt. För att det ska fungera måste det fnnas ett tillräckligt stort område i närheten under byggtiden. Problemet delas av många kommuner i Stockholmsområdet, vilket förlänger byggtider och ökar kostnader. Platser för att hantera massor behövs inte bara vid nybyggen utan också vid underhåll av vägar, VA och byggnader. Kommunens Strategi för etablering, schaktupplag och masshantering i Tyresö kommun gäller i första hand arbetet med kommunalt vatten och avlopp i Östra Tyresö. Tyresö kommun har byggt en permanent plats för masshantering (inte krossning) i industriområdet Södra Lindalen i Bollmora. Men utbyggnaden av Östra Tyresö kommer att pågå under många år så det är nödvändigt att hitta tillfälliga platser för masshantering och upplag i närheten av dessa byggen, trots bristen på lämpliga platser på Breviks halvön. Har vi fer tillfälliga platser under utbyggnadsetapperna minskar störningarna för de närboende. En plats lämplig för masshantering ska vara tillgänglig via transportvägarna gärna redan nyttjas för liknande ändamål ligga en bit från bostäder och känsliga natur-, kultur- och friluftsområden vara stor nog för massor och maskiner. Läs rapporten på tyreso.se/2035 Strategi för etablering, schaktupplag och masshantering, 2012»De tekniska systemen för energi, avfall, vatten, avlopp och massor är effektiva, robusta och fexibla samtidigt som de har minimal klimatpåverkan och utgår från ett kretsloppsperspektiv.«den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 pekar ut fokusområden inför framtiden

410 20 tyck om tyresö 2035: bilaga Med hälsan i behåll När kommunen växer är det viktigt att bevara en trygg och säker miljö. Kommunen planerar för att förebygga de risker som fnns. Grunden för en god fysisk hälsa är ganska enkel: man behöver äta för att få energi, röra på sig för att förbruka energin och sova gott för att återuppbygga kroppens krafter. Vi har behov av sömn, mat och motion, men vår psykiska hälsa påverkas av många fer faktorer. När vi mår dåligt psykiskt påverkas sömn och aptit och det är därför viktigt att ha goda vanor kring sömn, kost och motion. Folkhälsa är ett mål för samhället befolkningens hälsa har stor betydelse för samhället och ohälsan kostar pengar. I Tyresö har andelen unga som har utvecklat eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa ökat, men tidiga förebyggande insatser minskar risken för att ett barn drabbas av ohälsa eller hamnar i utanförskap. Kostnaden för att förebygga ohälsa och utanförskap är betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. En person som fastnar i utanförskap från 20 års ålder till pensionen kostar samhället mellan 10 och 15 miljoner kronor i sjukvård, rehabilitering, omvårdnad och insatser från rättsväsendet plus produktionsförlusten under personens hela vuxna liv. Det är viktigt att alla samhällssektorer tar hänsyn till hälsoeffekterna i sina planer och beslut. De kommunala verksamheterna såsom vatten, stadsbyggnad, renhållning, vård, skola, omsorg, möjligheter till rekreation och utevistelse påverkar direkt folkhälsan. Tyresö har prioriterat två av folkhälsoarbetets nationella målområden: Fysisk aktivitet Forskning har visat att regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefnnande och förebygger sjukdomar. Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor kan leda till en bättre hälsa och ett ökat välbefnnande vilket är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. I takt med att antalet Tyresöbor ökar och även andelen äldre, är det viktigt att det är enkelt att vara fysiskt aktiv i vardagen. Tyresös natur och vatten inspirerar till utevistelse och motion. Det fnns kartor över promenader och cykelvägar och alla kan gratis vara med på naturguidningar med olika svårighetsgrad, även med barnvagn eller rullstol. Renare luft Luftkvalitetsförordningen innehåller reglering för att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Luften är till största delen ren i Tyresö.»Vi vill vara ett föredöme i regionen vad gäller miljömässig omställning.«föroreningar som gaser och partiklar ger ökad risk för cancer och hjärt- och lungsjukdomar. De kan också orsaka irritation i luftvägarna och de försvårar livet framför allt för astmatiker och allergiker. Dessutom orsakar luftföroreningarna skador på skog, grödor och övriga levande organismer. Det fnns inga beräkningar eller mätningar som tyder på att miljökvalitetsnormerna för luft skulle överskridas i Tyresö kommun. Det beror delvis på att vägarna i Tyresö är lågt trafkerade och det fnns inga trånga gaturum i kommunen som skulle kunna bidra till mer stillastående luft. Men vid förtätning längs större vägar ökar risken för att överskrida miljökvalitetsnormerna och frågan måste hanteras i översiktsplanen. En stor del av luftföroreningarna kommer från trafk och förbränning av olika slag. Genom översiktsplanens stads- och trafkplanering kan kommunen prioritera gång och cykel och arbeta för att kollektiva resor ska ersätta bilresor. Kommunen arbetar med bilpooler, samarbete med grannkommuner kring kommunala godstransporter och utbyggnad av fjärrvärme det kommer att få effekt på sikt. En nödvändig del i arbetet med att minska utsläppen från bilar är att påverka transportbeteendet, att påverka resan innan den har börjat. Grundläggande är då information och åtgärder som uppmuntrar användandet av och förbättrar tillgängligheten till miljöanpassade färdsätt, ökar effektiviteten på vägar och parkeringar och förebygger onödiga resor. Beräkningarna från SMHI tyder på att halterna av kvävedioxid och luftföroreningar från källor utanför Sverige kommer att minska betydligt till Normerna för kvävedioxid och partiklar har visat sig svårast att klara i länet och länsstyrelsen har därför ett åtgärdsprogram för luftkvalitet för kvävedioxid och partiklar PM10. Tyst i Tyresö? Buller påverkar människors hälsa, det är därför viktigt att utforma nya bostadsområden så att ljudmiljön blir så bra som möjligt. Dagens samhällsplanering är ofta inriktad på förtätning och mer levande miljöer genom att blanda bostäder med verksamheter som handel, företag och kultur. Det ger mer liv och rörelse och bättre service, dessutom sparar det orörd naturmark för friluftslivet. Nackdelen kan vara fer människor utsätts för buller. I all planering ska vi arbeta för att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö, att minska påverkan från buller är en del av det. Störningar från buller från exempelvis industrier är ovanliga i Tyresö. I Stockholms län är trafkbuller en av de vanligaste miljöstörningarna. När vi planerar bostäder i täta områden med god kollektivtrafk och bra tillgång till service kan vi bortse från de generella riktlinjerna Fredrik Saweståhl (M), kommunstyrelsens ordförande, i sitt inledningstal till Tyresö kommuns årliga miljökonferens Trafikbuller 5-30 db db db db Tysta områden (RUFS2010) Kommungräns Trafkbuller (mätning från 2005) En aktuell mätning tas fram under 2014/15. om buller om lägenheterna får sovrummen mot en tyst sida. förutsättningar I kommunen fnns stora områden som är tysta enligt den regionala utvecklingsplanen (RUFS2010). Områdena sammanfaller i stort med naturreservaten. De höga bullernivåerna fnns främst längs Gudöbroleden och Tyresövägen och stora områden i kommunen som är opåverkade eller har låga värden av trafkbuller (kartan visar var). Kommunen gör nu en ny bullerkartläggning som i det fortsatta arbetet blir underlag för översiktsplanen. Om bostäder blir utsatta för trafkbuller över gränsvärdena måste väghållaren bekosta bullerskydd. Det kan vara bullerdämpande fasad och fönster eller att sätta upp ett plank mot vägen. I Tyresö är Trafkverket väghållare för Gudöbroleden och de andra vägarna sköter kommunen förutom i vissa fall på Brevikshalvön där tomt- eller villaägarföreningar är väghållare. Inom kommunen pågår ett arbete med att utarbeta»principer för vägbuller«och förslaget till ny översiktsplan kommer att uppdateras till nästa skede; Utställning för granskning. Vart tar allt vatten vägen? Dagvatten är regn och smält snö som rinner på marken och ner i brunnar. Det för med sig metaller och näringsämnen till sjöar, hav och vattendrag om det inte renas på vägen dit. Det är mycket bättre att dagvattnet tas upp av växter eller sjunker ner i marken och renas naturligt där innan det når sjöar och vattendrag. Vi kan bygga dagvattenanläggningar som liknar naturens sätt att ta upp regn och snö, och kommunens dagvattenhanteringsplan innehåller konkreta åtgärder för hur dagvatten ska renas. En stor förtätning i Tyresö är ett bra tillfälle att modernisera dagvattenhanteringen så att den blir långsiktigt hållbar. Tät bebyggelse är en dagvattenutmaning. Nya tak och asfaltsytor behöver kompenseras med ytor som fördröjer avrinningen och renar vattnet. De förväntade klimatförändringarna ger kraftigare regn och dagvattensystemen behöver därför byggas ut med fer och större anläggningar. I tät bebyggelse kan vi utnyttja dagvattenhanteringen till att skapa planteringar, dammar och vattendrag i parker, vid gator och på gårdar som ger liv och grönska. Kommunen bygger och vidareutvecklar sådana dagvattenanläggningar i vägområden sedan Stora öppna dagvattendammar som Kolardammarna innebär i många fall en fn miljö för friluftsliv. Vid all ny planläggning oavsett om det är kommunen eller privata fastighetsägare som bygger arbetar kommunen för hållbar hantering av dagvatten. Några huvudprinciper för dagvatten arbete: värna diken, våtmarker med mera skydda delar av marken från att asfalteras utveckla dagvattenstrukturen för att tillgodose nutida och framtida avvattningsbehov fördröj och rena lokalt, innan vattnet når sjöar och vattendrag använd smart miljöteknik anlägg vackra miljöer på gårdar och i parker för dagvatten och våtmarker. Läs mer på tyreso.se/2035 Riktlinjer för dagvatten Dagvattenhanteringsplan en giftfri miljö Farliga kemiska ämnen i produkter, varor och byggnader riskerar att hamna i miljön, och sedan tas upp av växter, djur och människor. Många av ämnena orsakar problem för människor och miljö, en miljon svenskar har besvär av kemiska ämnen i inomhusmiljön. På vissa platser, till exempel där industrier och bensinstationer har legat, fnns stora mängder föroreningar i marken. Målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke fnns 16 nationella miljömål. Ett av dessa är giftfri miljö som innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av

411 PLANERINGSUNDERLAG 21 samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Myndigheter och invånare har ett ansvar att inte använda produkter som förgiftar miljön. Men i dag ökar mängden kemikalier, delvis på grund av vår livsstil med stor omsättning på kläder, leksaker och elektronik. När vi gräver i marken och bygger fnns risk att sprida föroreningar. Om vi misstänker att det fnns föroreningar i marken ska prover tas och marken saneras innan bygget startar. Det går att miljöcertifera byggprocesser och byggnader, det innebär att ny bebyggelse uppförs på ett sätt som är hållbart för miljön. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund ansvarar för hälsoskyddet i kommunen. Arbetet går ut på att upptäcka, förebygga och undanröja det som skadar invånarnas hälsa. Arbetet gäller buller, avlopp och miljöfarlig verksamhet och vi beskriver det närmare under respektive rubrik i det här samrådsförslaget. I hela Stockholms län pågår en inventering av förmodat förorenade områden. Det fnns områden i kommunen som kan vara förorenade. Länsstyrelsen tar varje år fram ett regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i samråd med länets kommuner. Föroreningen PFAS som fnns i många grundvatten täkter i Sverige är såvitt känt inte något problem för Tyresös kommunala dricksvatten, som kommer från Mälaren. Läs mer på tyreso.se/2035 Kemikaliepolicy, Tyresö kommun, under arbete låg radonhalt I Tyresö fnns det inte många områden med markradon. Nya bostäder ska byggas radonskyddat på mark med normala halter radonsäkert på högradonmark. Detta regleras i Boverkets byggregler, BBR. Elektromagnetisk strålning Borrmaskiner, hårfönar, kraftledningar, mobiltelefoner och surfplattor ger alla upphov till elektromagnetiska fält som kan vara skadliga att vistas i. Strålsäkerhetsmyndigheten uppmanar oss därför att undvika onödig exponering, det är särskilt viktigt för barn och ungdomar som kommer att använda mobiltelefonen under längre tid än dagens vuxna. När Tyresö växer utformas och placeras ny bebyggelse och kraftledningar så att exponeringen för magnetfält håller sig inom riktvärdena. Vi har få olyckor i kommunen Tyresö ingår i Södertörns brandförsvarsförbund, sbff. I kommunen fnns få anläggningar där en olycka skulle kunna få allvarliga konsekvenser för samhället, och kommunen har låg andel olyckor i alla kategorier. Utmärkande för kommunen är det låga antalet bränder i byggnader. Antalet bostadsbränder är långt under såväl rikssnittet som snittet för Södertörns brandförsvarsförbund, men för bränder i skog och mark ligger Tyresö högre än snittet i Sverige. I de delar av kommunen där insatstiden från närmaste brandstation är över 10 minuter, måste nya ferfamiljshus byggas med en anpassad brandklassning enligt Boverkets byggregler. Det innebär exempelvis brandsäkra trapphus. En riskanalys räcker hela vägen Länsstyrelsen rekommenderar Gudöbroleden, Skrubba Malmväg, Bollmoravägen samt delar av Tyresövägen som vägar för farligt gods. På dessa vägar transporteras exempelvis olika bränsle till drivmedelsstationer i kommunen för att vi ska kunna tanka våra bilar. Vissa industrier som hanterar farliga ämnen har också skyddsavstånd. När ny bebyggelse planeras och kommunen växer måste risker analyseras och tillräckliga skyddsavstånd skapas. För att underlätta genomförandet av översiktsplanen kan kommunen ta fram en riskanalys för det rekommenderade transportnätet för farligt gods. Riskanalysen bör visa vilka skyddsåtgärder som behövs vidtas vid bebyggelsen. Analysen kan också visa vilka bensinmackar som är olämpliga för vissa typer av drivmedel på grund av risker som kan drabba närboende eller andra verksamheter. Miljöcertifiering av stadsdelar I Tyresö planeras för många nya bostäder och då är det är viktigt att minska byggprocessens och byggnadernas klimatpåverkan. Genom dialog med byggherrar, arkitekter och konsulter inom sam hällsbyggnad driver kommunen på kunskapsspridningen och teknikutvecklingen inom detta område. Målet är att Tyresö ska vara en förebild med sina projekt och ligga i framkant för att uppfylla miljö- och klimatmål. Genom att energicertifera kommunens och Tyresö bostäders fastigheter bidrar vi till en hållbar utveckling. Även byggprocesser och byggnader kan miljöcertiferas, så att ny bebyggelse kan uppföras på ett sätt som är hållbart för miljön. Läs mer på tyreso.se/2035 Klimatstrategi för Tyresö kommun Klimatförändringar Ett förändrat klimat för med sig många omfattande och delvis dåligt kända konsekvenser. Tyresö påverkas både av direkta och lokala effekter av en klimat förändring samt även indirekt eftersom vi lever i en globaliserad värld. Oavsett hur klimatsmart vi alla agerar»tyresö är en välmående kommun med små sociala problem. Detta är en konsekvens av en ökad självförsörjning, låg arbetslöshet och rätt prioriteringar inom välfärdens kärna.«vision 2030, Tyresö kommun. Potentiellt förorenade områden Erosionsförutsättningar Instängda områden Stabilitetskarteringar Havsyta höjd med 3 meter Beräknat högsta flöde för Tyresån Rekommenderad väg för farligt gods Primär väg Sekundär väg Kommungräns Risker för exempelvis ras och skred, erosion och översvämning, både i dag och i framtiden, fnns översiktligt kartlagda. nu kommer klimatet ändå förändras, så vi behöver strategier för att möta förändringarna. Så här kommer vi att märka klimatförändringarna: Värme Medeltemperaturen kommer att öka, värmeböljor blir vanliga. Det påverkar äldre och sjuka som har svårare att tåla värme. Det kan också leda till torka och sämre skördar vilket ger svårigheter med matförsörjningen. Nederbörd Häftigare regn ökar risken för översvämning och dagvattensystemen behöver utökas. Risken för skred och erosion ökar. Om nederbörden kommer som snö ökar lasten på tak och vinterväghållningen behöver mer resurser. Med tiden kommer nederbörden mestadels att falla som regn och snö blir allt mer ovanligt. Vind Starkare vindar ökar belastningen på byggnadskonstruktioner. Stigande havsnivåer Låga områden vid kuster kommer svämmas över. Detta i kombination med ökad nederbörd kommer leda till höjda grundvattennivåer. Mer vatten i marken kan öka risken för skred och erosion. Andra följder av ett ändrat klimat kan vara nya skadedjur, ökad smittspridning, fuktproblem och mögel. Klimatets förändringar kan bemötas på två sätt: hejda utvecklingen av det samhälle som påskyndar klimatförändringar anpassa samhället till att lösa problem vi ställs inför till följd av ett förändrat klimat Kommunen kan genom översiktplanen och detaljplaner se till att ny bebyggelse placeras och utformas på ett sätt som kan stå emot förändringar i klimatet men även bidrar till att minska klimatpåverkan. så här kan vi möta problemen Så här kan vi arbeta för att möta de problem som uppstår på grund av klimatförändringarna: Översvämning vid havet Ny bebyggelse placeras och utformas med tanke på risken för översvämning när havsnivån stiger. Dagens forskning visar att havsnivån kan höjas med en meter fram till Därefter kommer havet med stor sannolikhet fortsätta att stiga. I Stockholms län kompenseras höjningen av havsnivå delvis av landhöjningen, men länsstyrelsens riktlinjer säger att ny bebyggelse och samhällsfunktioner längs Östersjökusten behöver placeras högre än tre meter. I Tyresö kommer detta påverka områden med låglänt kust i Tyresö Strand och på Brevikshalvön. Översvämning vid sjöar och vattendrag Det fnns detaljerade riskkartor för översvämningshotade sjöar och vattendrag, ett av dem är Tyresån. Kartorna visar vattennivå, djup, födeshastighet, nattbefolkning och information om viktiga samhällsfunktioner med mera. Informationen ger underlag för beräkning av framkomlighet, risker, skyddsåtgärder och kostnader. Karteringen visar att fördämningar behövs för den del av Sofeberg som vetter mot Drevviken. Delar av Fornuddsparken och områden vid Biffen, bilen och bostaden Kommunen har antagit Klimatstrategi för Tyresö kommun (2010). Strategin är inriktad på att ändra invånarnas livsstil och förbättra möjligheterna göra mer hållbara val när det gäller resor, mat och bostad bilen, biffen och bostaden är i fokus. Strategin innebär att kommunen ska vara klimatneutral till 2050, och för 2020 fnns mer detaljerade mål kring koldioxid, temperatur, energislag och energieffektivisering. Strategin ska ge förutsättningar för ett mer uthålligt samhälle och för att minska klimat förändringarna.

412 22 tyck om tyresö 2035: bilaga Gudö å ligger också dåligt till vid höga föden i Drev viken och Tyresån. Översvämning vid instängda områden I Tyresö fnns svackor med dålig eller obefntlig avrinning av dagvatten. Dessa områden är olämpliga för ny bebyggelse då det kommer bli svårt att leda bort dagvatten under kraftiga regn. Skred, ras och erosion Kombinationen sluttande mark, rinnande vatten och fyktiga jordarter kan leda till att jordmassor fyttar på sig, så kallat skred. Marker med risk för skred är karterade i Tyresö längs med Tyresåns sjösystem och vid delar av Brevikshalvöns kust mot Kalvfjärden. Vid kraftiga regn och höga grund vattennivåer ökar här risken för skred och erosion. Regn och vind leder till erosion. ÄR UTVECKLIN HÅLLBAR? Hållbarhetsbedömningen beskriver förväntade konsekvenser av de två framtidsbilderna Sammanhållet, Stad och land samt Jämförelsealternativet. Hållbarhetsbedömningen redovisar om kommunens planering i de olika framtidsbilderna ger förutsättningar för en hållbar utveckling. Dagvatten Genom att planera för att ta hand om ökade nederbördsmängder minskas risken för översvämningar och skador. Grönområden, natur, parker och små dagvattenlösningar i bebyggda miljöer har här en viktig roll som magasin. Värme och vind Vi utformar den nya bebyggelsen för att klara påfrestningarna av ett ändrat klimat. Vegetation jämnar ut temperatur, regn och vind, så torg och parker kan utformas för att ge svalka och fungera som dagvattenmagasin. Byggnader kan få goda isolerande egenskaper svala på sommaren, varma på vintern. Inget riksintresse för totalförsvaret i Tyresö I Tyresö kommun fnns inga områden som är av riksintresse för totalförsvaret. Men tekniska anläggningar som till exempel radar- och radiolänksystem är generellt riksintresse för totalförsvaret. Höga byggnader kan störa dessa funktioner vilket tas hänsyn till i planeringen och tillståndsprövningen. n Anpassning till framtida klimatförändringar Klimatpåverkan och infrastruktur Grönstruktur och vattenmiljö Vattenkvalitet EKOLOGISK HÅLLBARHET E K O N O M Kommunalekonomi Kultur och möten Värderosen Värderosen är ett verktyg för att utvärdera och illustrera hållbarheten i planer för stadsutveckling. I värderosen beskrivs hur hållbart förslaget är ur ekologiskt/miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Rumslig hållbarhet visas inte särskilt då denna kan sägas ingå i övriga aspekter. Cirkelns mitt representerar ett sämsta tänkbara utslag, medan cirkelns ytterkant representerar bästa tänkbara. Om värdena binds samman med en linje skapas en en värderos. Ju större ros, desto mer hållbar är framtidsbilden. Värderosen gör det lätt att jämföra framtidsbildernas olika möjligheter att nå hållbar utveckling. Rosen ska betraktas som en bedömning av möjligheterna till hållbar utveckling och inte som ett absolut värde på hållbarhet. I S K H Å L L B A R H E T SAMMANHÅLLET STAD & LAND JÄMFÖRELSE Boendemiljö (rekreation, varierad bostadsbebyggelse SOCIAL HÅLLBARHET Hälsa (buller, luft, risk, aktivitet) Trygghet, rättvisa och jämlikhet Boendeattraktivitet och demografisk balans Sysselsättning och näringsliv Värderos som visar hur hållbara de tre framtidsbilderna är utifrån olika aspekter ju längre ut på axeln desto hållbarare är framtidsbilden ur denna aspekt. Hållbar utveckling i fyra dimensioner Begreppet hållbar utveckling är brett och sträcker sig över sociala och ekologiska såväl som ekonomiska aspekter. Aspekterna är beroende av varandra och skapar tillsammans en helhet där den rumsliga aspekten av hållbarhet är betydelsefull. Rumslig hållbarhet innebär att ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer fysiskt samordnas till en helhet genom den bebyggda miljön. Hållbar utveckling i planeringssammanhang kan handla om att känna sig trygg i sin närmiljö, att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser eller att skapa attraktiva stadsdelar för företagande och boende. Ett viktigt begrepp inom diskussionen om hållbarhet är resiliens, som betyder förmågan att återhämta sig eller motstå olika störningar. En hållbar utveckling innebär att vi bygger samhällen och system (ekologiskt, socialt och ekonomiskt) som kan fortsätta att utvecklas och anpassas trots olika typer av störningar. Dessa störningar kan exempelvis vara kopplade till politik, befolkning eller klimatförändringar. Hållbarhetsbedömningens avgränsning rum Tyresö kommun samt grannkommuner i regionen Regionala konsekvenser samt konsekvenser för olika delområden bedöms där det är relevant. tid I huvudsak 2035 Vid denna tidpunkt antas att översiktsplanens framtidsbild är realiserad. I de fall effekter och konsekvenser kan uppkomma ännu längre fram i tid beskrivs även dessa.»förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar.«ur Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet. nivå Strategisk, övergripande nivå Konsekvenser beskrivs med utgångpunkt i översiktsplanens detaljeringsgrad. Ekologisk/miljömässig Vattenkvalitet Klimatpåverkan och infrastruktur Anpassning till framtida klimatförändringar Grönområden och vatten sak Social Kultur och möten Boendemiljö och hälsa Trygghet, rättvisa och jämlikhet Rumslig Hushållning med mark- och naturresurser, resande, tillgänglighet till viktiga målpunkter, balans mellan olika typer av markanvändning. Ekonomisk Boendeattraktivitet och demografsk balans Sysselsättning och näringsliv Kommunalekonomi

413 hållbarhetsbedömning 23 Gen MILJÖBEDÖMNINGAR för PLANER En kommun ska enligt 6 kap.11 miljöbalken genomföra en miljöbedömning av planer som kan antas innebära en betydande miljöpåverkan. Översiktsplanen för Tyresö kommun är en plan som omfattas av det kravet och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska därmed upprättas. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas (6 kap.11 miljöbalken). Tyresö kommun har utvidgat miljöbedömningen till en hållbarhetsbedömning som också beskriver sociala, ekonomiska och rumsliga konsekvenser. Hållbarhetsbedömningen uppfyller plan- och bygglagens krav om konsekvensbedömningar och miljöbalkens (6 kap.) krav på miljökonsekvensbeskrivningar. Enligt lagstiftningen (6 kap.13 miljöbalken) ska en miljökonsekvensbeskrivning avgränsas till den mest betydelsefulla påverkan på människa och miljö som planens genomförande kan antas medföra. En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt 6 kap. miljöbalken även beskriva»rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografska räckvidd«. I hållbarhetsbedömningen beskrivs därför två framtidsbilder, Sammanhållet och Stad och land. Utöver detta ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, ett s.k. nollalternativ. I hållbarhetsbedömningen likställs jämförelsealternativet med ett nollalternativ. Enligt 3 kap. 6 plan- och bygglagen ska översiktsplanen utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Hållbarhetsbedömningen har genomförts stegvis och skett integrerat och parallellt med översiktsplanearbetet. Avgränsning, analyser och bedömningar har delvis utförts genom workshops, diskussioner och gemensamma bedömningar tillsammans med en kommunal expertgrupp där både tjänstemän och politiker inom olika expertområden deltagit. Hållbarhetsbedömningen har tagits fram av Iterio AB med Elisabeth Mörner som uppdragsledare, Sanna Almheden som handläggare och Camilla Bertals Mattsson som kvalitetsgranskare. Framtidsbilderna i lokalt perspektiv Beroende av framtidsbild har översiktsplanen olika stora möjligheter att bidra till en hållbar utveckling i ett lokalt perspektiv. I samtliga framtidsbilder fnns det aspekter som kommunen behöver arbeta vidare med för att översiktsplanen ska kunna ge förutsättningar för en hållbar utveckling. Sammanhållet och Stad och land har båda förutsättningar att leda kommunen i en hållbar riktning. De behöver båda arbetas vidare med för att översiktsplanens intentioner ska kunna infrias och de är mer eller mindre fördelaktiga beroende på vilken dimension som utvärderas. Jämförelsealternativet ger minst möjligheter för kommunen att gå i en hållbar riktning och bedöms inte vara robust inför framtiden. Detta huvudsakligen på grund av att den saknar en tydlig inriktning. Risken fnns att marknadens efterfrågan skulle styra kommunens utbyggnad i allt för hög grad och därigenom försämra till exempel grönstrukturer, naturmiljöer och invånarnas trygghet. Tyresö skulle då kunna bli mindre attraktivt för boende och företag. En risk fnns även att exploateringen i Jämförelsealternativet framförallt gynnar socioekonomiskt starka grupper. Jämförelsealternativet bedöms dock som den mest fördelaktiga framtidsbilden för kommunens vatten miljöer. Detta eftersom Jämförelsealternativet inte ger lika tät bebyggelse och ingen större vattennära exploate ring. Därigenom skapas goda förutsättningar för att ta hand om dagvattnet lokalt samt att skapa och bevara gröna och mångfunktionella ytor (träd, grönområden, vattendrag och dammar som har många olika funktioner, både ur klimatanpassningsperspektiv och för rekreation). Ekologisk hållbarhet Stad och land bedöms vara mest fördelaktigt ur den ekologiska/miljömässiga dimensionen (utom för vattenmiljöer där Jämförelsealternativet bedöms som mest fördelaktigt). Detta beror på att den förtätning som framtidsbilden innebär medför att större sammanhängande grön- och rekreationsområden samt spridningssamband för växter och djur inom kommunen och till omgivande kommuner kan bevaras. Grönområdena är mycket viktiga för växter och djur och för de viktiga funktioner de fyller i ett förändrat klimat, till exempel för att omhänderta vatten, rena luft och erbjuda skugga. Ny bebyggelse tillkommer i huvudsak på redan exploaterad mark och det blir mycket lite ny bebyggelse längs kommunens stränder. I Stad och land blir också kommunikationerna goda, framför allt till och från kommunen med bland annat utbyggd tunnelbana till Stockholm och Haninge. Lång väga biltransporter kan därför minska vilket är positivt ur ett klimatperspektiv. I de områden där bebyggelsen blir tät (särskilt i och kring Tyresö centrum) kan dagvattenhantering och klimatanpassning lokalt behöva studeras vidare. Här är det viktigt att spara grönytor inne i bebyggelsen och att arbeta med tekniska lösningar för dagvattenrening. Detta så att inte en ökad mängd förorenat dagvatten belastar recipienter, samt för att kunna möta kommande klimatförändringar. Sammanhållet är något mindre fördelaktigt ur den ekologiska/miljömässiga dimensionen. Detta beror på att oexploaterade naturområden som utgör lokala habitat tas i anspråk samt att förtätning, genom styckning av tomter i bland annat Östra Tyresö och längs med Tyresös kust, medges inom regionala spridningssamband och vattennära. Den nya bebyggelsen kan bli barriärer för djur och människor. Förtätning sker även i Sammanhållet men något glesare än i stad och land vilket ger bättre möjligheter att spara närnatur och gröna ytor för dagvatten hantering och klimatanpassning. Sammanhållet innebär att du kan klara av vardagliga ärenden utan bil vilket tillsammans med snabba bussar (Bus Rapid Transit, BRT) till Stockholm kan minska de långa biltransporterna. De som bor utanför Tyresö centrum behöver dock fortfarande använda bil för längre resor utanför kommunen. Social hållbarhet För den sociala dimensionen bedöms framtidsbilden Sammanhållet medföra de största möjligheterna. Sammanhållet innebär en rik och varierad kommun med korta avstånd mellan arbete, bostad och service. Invånarna har stora valmöjligheter över sin boendesituation och det är möjligt att bo både i staden och nära naturen i olika bostadstyper. Genom att utveckla fera delar av kommunen och anlägga goda gång- och cykelförbindelser samt kollektivtrafk inom kommunen, blir avstånden korta och invånarna kan känna tillhörighet oavsett ålder, kön, bakgrund och var de bor i kommunen. Korta avstånd ger också större möjlighet att utnyttja grönområden, mötes platser, parker, torg, aktiviteter och arkitektur, och det blir enklare att skapa sociala relationer genom möten. Stad och land bedöms som något mindre fördelaktigt ur den sociala dimensionen i jämförelse med sammanhållet. Stad och land skapar goda förutsättningar för mötesplatser men huvudsakligen i centrumområdena. Här fnns också goda möjligheter till ett varierat boende och tillsammans med förtätade stadsmiljöer och god kollektivtrafk ger framtidsbilden förutsättningar för en ökad trygghet och jämställdhet. Dock kan Förenklad och övergripande modell för förhållandet mellan de olika hållbarhetsaspekterna. Bilden utgår från synsättet att den ekologiska hållbarheten är en grund för social och ekonomisk hållbarhet men att de olika aspekterna av hållbarhet kan påverka varandra på olika sätt. Genom detta synsätt fnns möjligheter att fokusera på långsiktig tillväxt och hållbarhet istället för att sikta mot en kortsiktig tillväxt som kan leda till negativ påverkan på miljön. skillnaden mellan stad och landsbygd upplevas som större i detta alternativ. För de som bor utanför centrumområdena kan avstånden till service, arbetsplatser och aktiviteter bli långa och framtidsbilden ger mindre möjligheter att välja var och hur man bor än Sammanhållet. I och kring Tyresö centrum riskerar andelen grönytor bli mindre och avstånden till närnatur större. Dessutom riskerar buller och luftföroreningar att påverka boendemiljön i centrum. Luftföroreningar och buller bedöms påverka kommunens invånare även i Sammanhållet fer riskerar att utsättas för störningar utanför centrum som till exempel längs med stråk till Trollbäcken. Tätheten blir dock inte lika hög som i Stad och land varför möjligheterna att planera för goda boendemiljöer är något mer fördelaktigt i Sammanhållet. Ekonomisk hållbarhet Ur perspektivet ekonomisk hållbarhet bedöms Sammanhållet samt Stad och land som relativt likvärdiga. Sammanhållet ger något bättre förutsättningar för attraktivt boende och demografsk balans med större valfrihet över boendesituationen, oavsett ålder, bakgrund och kön. Stad och land ger också möjligheter till demografsk balans, men framförallt i Bollmora samt i och kring Tyresö centrum. Båda framtidsbild erna skapar förutsättningar för ett mång sidigt näringsliv och kan locka företag till kommunen. Positivt här är förtätningen av Bollmora och de förbättrade kommunikationerna som Stad och land innebär samt av den mångfald och variation som kan erbjudas i Sammanhållet. I Stad och land kan en större konkurrens inom regionen leda till att utbudet måste nischas, Tyresö måste sticka ut från mängden. Sammanhållet ger en kommun där alla typer av verksamheter kan etableras, både i mindre och större skala, vilket ger något större motståndskraft i lågkonjunkturer. För den kommunala ekonomin bedöms Stad och land vara mer hållbart. Detta för att markanvändningen är mer effektiv, befntlig infrastruktur kan användas i större utsträckning och kommunala verksamheter samlas. Både Sammanhållet och Stad och land bedöms dock kunna bidra till en offensiv plan för utveckling och därigenom kunna göra Tyresö mer attraktivt. n

414 24 tyck om tyresö 2035: bilaga Framtidsbilderna i ett regionalt perspektiv Stad och land bedöms som den mest resurs- och markeffektiva framtidsbilden med störst förtätning inom redan exploaterade områden. Detta innebär att större regionala grönstrukturer och viktiga regionala spridningssamband till stor del kan bevaras inom kommunen. Både Jämförelsealternativet och Sammanhållet innebär viss exploatering i regionala grönstråk vilket kan försvaga viktiga gröna samband, till exempel mot Stockholm och Nacka. Utvecklingen i Tyresö och närliggande kommuner kan leda till att spridningssamband minskar och att spridningsfunktionen försvagas. Detta kan i sin tur medföra negativ påverkan på biologisk mång fald och på naturens motståndskraft mot störningar i ett långsiktigt perspektiv. Hur grönstruktur och spridningssamband i regionen påverkas, beror på vad som händer både i Tyresö och i närliggande kommuner, regionalt samarbete är därför viktigt. I samtliga framtidsbilder planeras för satsningar på att förstärka viktiga regionala spridnings- och rekreationstråk. Konsekvenser i ett regionalt perspektiv väcker även frågor kopplade till vatten. Ökad bebyggelse i regionen, med en större andel hårdgjorda ytor i kommuner inom samma avrinningsområde och med samma recipient, medför en ökad belastning på både dagvattennät och ytvatten. Exempelvis kan Tyresåns sjösystem och Erstaviken beröras. Säkerställs inte en säker dagvattenhantering kan varje nytt bebyggt område förstärka effekten av att förorenat dagvatten når recipient. Även för vattenfrågor kommer det att behövas ett regionalt samarbete, vilket delvis redan fnns genom Tyres åns vattenvårdsförbund. Sammanhållet I framtidsbilden Sammanhållet utvecklas Tyresö till en kommun som i många delar är självförsörjande och komplett. Möjligheter fnns att både bo och jobba i Tyresö kommun när fera delar av kommunen utvecklas med bostäder, service och arbetsplatser. Mycket av de vardagliga tjänster som invånarna behöver går att hitta i de lokala små centrumen som har utvecklats. Det fnns fortfarande länkar till grannkommunerna men behovet av att lämna kommunen för jobb och service kan minska. Sammanhållet skapar därmed förutsättningar för att Tyresö kommun blir motståndskraftigt i till exempel lågkon junkturer. Däremot riskerar det regionala samarbetet, utväxling och utbytet av erfarenheter mellan Tyresö och grannkommuner att bli bristfälligt. Stad och land I framtidsbilden Stad och land, med bland annat utbyggd tunnelbana, länkas Tyresö samman med grannkommunerna. Det och utvecklingen mot mer stadsliknande centrum förväntas leda till att fer människor rör sig mellan kommunerna. Tätortscentrumen får därmed konkurrens när de inte bara är lokalt centrum i kommunen utan även för människor och verksamheter i regionen. Stad och land kan innebära att människor i större utsträckning bor i en kommun men arbetar, studerar eller utnyttjar service och rekreation i en annan. Tyresös läge med närhet till skärgården tas inte helt till vara i stad och land. Inga nya målpunkter (bostadsområden, service med mera) i skärgårdsnära lägen skapas vilket tillsammans med bristfälliga kommunikationer kan minska dess attraktionskraft. Jämförelse Jämförelsealternativet skapar förutsättningar för attraktiva naturnära boendemiljöer. Det fnns fortfarande kopplingar till Stockholm (till exempel genom spårväg) och övriga grannkommuner men en stor del av pendlingen och resorna inom kommunen sker med bil, vilket kan minska Tyresös attraktionskraft. n Framtidsbilderna i förhållande till mål för miljökvalitet och folkhälsa I det här avsnittet ställer Iterio AB framtidsbilderna mot relevanta nationella mål för miljökvalitet och folkhälsa. Bedömningen visar om framtidsbilderna medverkar till eller motverkar uppfyllandet av målen. Jämförelse görs utifrån en femgradig skala: grön färg innebär en positiv riktning och orange färg en negativ riktning. Grå färg innebär att framtidsbilden lika mycket motverkar som medverkar till ett uppfyllande av målet. Att en framtidsbild får grön färg behöver inte betyda att allt inom framtidsbilden är positivt, men att ambitionen är övervägande positiv. Bedömningen utgår från de ambitioner som presenteras i översiktsplanen och i respektive framtidsbild. Hur det blir i verkligheten styrs dock till stor del av vad som sker i efterföljande planering. n Framtidsbilden medverkar till uppfyllandet av målet positiv riktning vad betyder färgerna? negativ riktning Framtidsbilden medverkar delvis till uppfyllandet av målet Framtidsbilden både motverkar och medverkar till uppfyllandet av målet Framtidsbilden motverkar delvis uppfyllandet av målet Framtidsbilden motverkar uppfyllandet av målet Folkhälsomål Sammanhållet stad och land Jämförelsealternativet Delaktighet och infytande i samhället Sammanhängande bebyggelse med ökad rörelse och platser för möten. Möjligheter till social och kulturell delaktighet och tillgänglighet i stora delar av kommunen. Täta kärnor med möjlighet till delaktighet, infytande och tillgänglighet. Bristfälligt i övriga Tyresö. Möjlighet till delaktighet, infytande och tillgänglighet i centrum. I övrigt fokus på resursstarka grupper. Ekonomisk och social trygghet Möjlighet till trygga miljöer, bostad och arbete i hela Tyresö. Möjlighet till trygga miljöer, bostad och arbete främst i»kärnor«. Skillnad mellan»stad«och»land«. Bostäder främst för resursstarka grupper. Enskilda projekt riskerar att minska tryggheten eftersom helhetsgrepp för planeringen saknas. Trygga och goda uppväxtvillkor Möjlighet till trygga, jämlika och rättvisa miljöer med förutsättningar för aktiviteter inom olika delar av kommunen. Möjligheter till trygga, jämlika och rättvisa miljöer med förutsättningar för aktiviteter inom förtätningsområden. Skillnad mellan»stad«och»land«. Möjlighet till trygga, jämlika och rättvisa miljöer inom förtätningsområden. I övrigt risk för otrygghet och segregation. Minskat underlag för aktivitetsanläggningar p.g.a. utglesning. Sunda och säkra miljöer och produkter Viss försämring av luftkvaliteten. Något ökat buller och högre risk från vägar och verksamheter. Täta strukturer med möjlighet för genomluftning. Bilberoendet minskar. Sämre luft, ökat buller och högre risk. Täta strukturer med bristfällig genomluftning. Bilberoendet minskar. Sämre luft, ökat buller och högre risk. Ökat bilberoende. Möjligheter till genomluftning. Ökad fysisk aktivitet God tillgänglighet till natur, större rekreationsområden och aktivitetsanläggningar. God tillgänglighet till aktivitetsanläggningar för boende i tätbebyggda områden. Ökad tillgänglighet till större rekreationsområden. Närnatur riskerar att försvinna. God tillgänglighet till närnatur och till stora rekreationsområden. Bristfälligt underlag för och kommunikationer till aktivitetsanläggningar.

415 hållbarhetsbedömning 25 Osäkerheter, uppföljning och fortsatt arbete Hållbarhetsbedömningen är på en övergripande nivå med utgångspunkt i markanvändningsstrukturerna för de två framtidsbilderna och jämförelsealternativet. Översiktsplanens strategiska inriktning innebär i sig vissa osäkerheter för bedömningarna och det fortsatta planarbetet och förverkligandet av översiktsplanen styr utfallet. Realiserandet av översiktsplanen påverkas av fera faktorer, exempelvis lagstiftning, ekonomi och markägoförhållanden. Lagstiftningen reglerar hela processen från planering av ny bebyggelse till förvaltning av det byggda. Regler om ansvarsfördelning, skyldigheter, varsamhet och kostnadsfördelning påverkar därför genomförandet. Bostadsbyggandet påverkas också av låg- och högkonjunkturer. Detaljutformningen av nya bostadsområden styr områdets hållbarhet lokalt och i ett större perspektiv då det byggs ihop med omkringliggande områden. Det är därför viktigt med ett helhetsgrepp på frågorna som tagits upp i denna hållbarhetsbedömning. I hållbarhetsbedömningen har osäkerheter till stor del vägts in och diskuterats i beskrivningen av konsekvenser för framtidsbilderna. Några särskilt viktiga frågor i det fortsatta arbetet är: säker dagvattenhantering god tillgång till närnatur mångfunktionella ytor för vatteninfltration och vattenreglering varierade bostadsmiljöer och upplåtelseformer tillgång till strandnära lägen och stora grönområden luft, buller och risk. Vid en exploatering är många aktörer inblandade och genomförandet av ett projekt beror mycket på vem som äger marken. På sin egen mark kan kommunen i högre grad styra utvecklingen och genomförandet. Om fera privata fastighetsägare äger marken kan kommunen få en samordnande roll under genomförandet. För att visionerna i översiktsplanen ska kunna genomföras krävs att kommunen agerar även när den inte äger marken. Genom planmonopolet kan kommunen bestämma bebyggelsens omfattning, utformning och placering. Är kommunen markägare kan den också ställa krav på upplåtelseform. I det fortsatta arbetet med översiktsplanen kommer en framtidsbild att arbetas fram utifrån de tre framtidsbilder som presenterats. För att få fram ett så hållbart förslag till markanvändning som möjligt bör kommunen bygga den slutliga framtidsbilden på goda egenskaper från respektive framtidsbild som lyfts fram i hållbarhetsbedömningen. Översiktsplaneringen kan då ge kommunen goda förutsättningar för att gå i en hållbar riktning. Enligt 6 kap.12 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för»de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför«. Uppföljningen har stor betydelse för syftet med miljökonsekvensbeskrivningar och för att det långsiktiga målet om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Viktigt att notera är att både den förutsedda och den oförutsedda miljöpåverkan ska följas upp. Kommunen bör kontinuerligt följa tillståndet i miljön och hälsoläget hos befolkningen och regelbundet utvärdera om och i vilken grad översiktsplanens riktlinjer för miljö och hälsa får genomslag i stadens planering och beslutsfattande. Eftersom översiktsplanen gäller hela kommunen bör samordning ske med den miljöövervakning som förekommer inom kommunen. Uppföljning kan ske i samband med att kommunen tar ställning till planens aktualitet. För att kunna utläsa om översiktsplanen kan behöva ändras för att bättre styra mot nationella och regionala miljökvalitets- och folkhälsomål bör sammanställningen även innehålla relevant regional och nationell miljöstatistik. Uppföljning av översiktsplanens påverkan på människa och miljö kan indirekt följas upp genom bland annat kommunens detaljplaner, andra planer, tillstånd och lov samt miljökonsekvensbeskrivningar kopplade till dessa. n Miljömål Sammanhållet stad och land Jämförelsealternativet Begränsad klimatpåverkan Täta strukturer resurseffektivt, utbyggd kollektivtrafk och gång- och cykelvägar. Långväga biltransporter. Större befolkning mer utsläpp totalt men mindre per person. Mycket täta strukturer resurseffektivt, utbyggd kollektivtrafk och gång- och cykelvägar. Större befolkning mer utsläpp totalt men mindre per person. Spridd bebyggelse mindre resurseffektivt. Större befolkning mer utsläpp. Bristfällig kollektivtrafk, ökad bilanvändning. Frisk luft Lokalt försämrad luftkvalitet p.g.a. ökad trafk. Utbyggd kollektivtrafk minskat bilberoende. Bebyggelsestrukturer med viss möjlighet för genomluftning. Lokalt försämrad luftkvalitet p.g.a. ökad trafk. Utbyggd kollektivtrafk-minskat bilberoende. Täta strukturer mindre genomluftning, fer människor utsatta. Bristfällig kapacitetsstark kollektivtrafk ökat bilanvändande. Mindre täta strukturer möjlighet för genomluftning. Ingen övergödning Utbyggnad av kommunalt VA. Minskat bilberoende, dock ökad trafk. Utbyggnad av kommunal VA. Minskat bilberoende, dock ökad trafk. Utbyggnad av kommunalt VA. Ökad trafk och ökat bilberoende. Levande sjöar och vattendrag Viss exploatering i vattennära lägen. Hårdgjorda ytor ger mer förorenat dagvatten. Dagvattenhanteringen kan bli svårlöst på Brevikshalvön och till viss del i centrumområden. Stränder undantas i stort från exploatering. Hårdgjorda ytor ger mer förorenat dagvatten. Dagvattenhanteringen kan bli svårlöst p.g.a. hög täthet. Stränder undantas i stort från exploatering. Hårdgjorda ytor ger mer förorenat dagvatten. Förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Hav i balans samt levande kust och skärgård Ökad exploatering kustnära. Kust och stränder riskerar att bli otillgängliga för allmänheten genom exploatering. Kommunalt VA byggs ut. Hårdgjorda ytor ger ökad belastning Kustnära områden undantas i stort från exploatering. Kommunalt VA byggs ut, Hårdgjorda ytor ger ökad belastning. Kustnära områden undantas i stort från exploatering. Kommunalt VA byggs ut. Hårdgjorda ytor ger ökad belastning. Levande skogar Tyresös stora sammanhängande grönområden och skogar bevaras. Viss naturmark tas i anspråk. Tyresös stora sammanhängande grönområden och skogar bevaras. Exploatering inom naturmark (bland annat i naturreservat). God bebyggd miljö Förtätning ökad kollektivtrafk, resurseffektivt, mötesplatser och gc prioriteras. Viss risk för ökat buller och försämrad luftkvalitet i täta miljöer. God tillgänglighet till närnatur. Förtätning ökad kollektiv trafk, resurs effektivt, mötesplatser, gc prioriteras. Risk för ökat buller och försämrad luftkvalitet i täta miljöer. Viss tillgänglighet till närnatur. Mindre resurseffektivt, ej kapacitetsstark kollektivtrafk. Viss risk för ökat buller och försämrad luftkvalitet i täta miljöer. God tillgänglighet till närnatur. Ett rikt växtoch djurliv Stora sammanhängande grönområden bevaras. Viss jungfrulig mark tas i anspråk. Spridningssamband riskerar att brytas. Stora sammanhängande grönområden bevaras. Tyrestakilen riskerar att fragmenteras vid förtätning i centrum. Exploatering inom naturmark (bland annat i naturreservat). Spridningssamband riskerar att brytas.

416 26 tyck om tyresö 2035: bilaga Ekologiska konsekvenser Ekologiska konsekvenser handlar om grönområden och vatten samt om klimatpåverkan och anpassning. Vattenkvalitet Oavsett framtidsbild innebär Tyresös utveckling en ökad andel hårdgjorda ytor vilket ger mer dagvatten att ta hand om. Dagvatten från vägar, parkeringar, verksamhetsytor och övriga hårdgjorda ytor kan innehålla näringsämnen, föroreningar och partiklar. Utan rening av dagvattnet kan dessa ämnen nå grundvatten och ytvatten som till exempel Drevviken och Kalvfjärden. Drevviken och Kalvfjärden är, enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering, känsliga för tillförsel av näringsämnen, organiska föroreningar och tungmetaller. Varje enskilt utbyggnadsområde i regionen riskerar att öka den sammanlagda effekten, exempelvis kan Tyresåns sjösystem samt Erstaviken beröras. En tillförlitlig dagvattenhantering är därför av stor vikt. Med framtida klimatförändringar kan det dessutom bli fer och kraftigare regn och skyfall, vilket ställer högre krav på dagvattenhanteringen för att undvika översvämningar. Översvämmade ytor kan medföra att ytterligare föroreningar når grund- och ytvatten, vilket är särskilt allvarligt om industri- eller verksamhetsområden översvämmas. Vid förtätning är det därför särskilt viktigt att bevara gröna områden eller att skapa nya där dagvatten kan omhändertas lokalt. Riskerna vid höga vattenföden kan mildras om det fnns gröna och mångfunktionella ytor där vattnet naturligt kan svämma över. I Östra Tyresö pågår i dag en utbyggnad av de kommunala vatten- och avloppssystemen. Många har i dessa områden tidigare haft enskilda avloppssystem som inneburit utsläpp av näringsämnen till Tyresös vatten. Tyresös VA-försörjning är i dag beroende av ett samarbete med Stockholms stad. Det kommunala dricksvattnet kommer från Mälaren via Stockholm och avloppsvattnet från Tyresö leds till Henriksdals reningsverk i Stockholm. Klimatpåverkan och infrastruktur En ökad befolkning innebär generellt ökade transporter, ökad bilanvändning samt ökad energianvändning. Hur resvanor och energianvändningen förändras och påverkar klimatet beror på avståndet mellan jobb och arbete, möjligheterna att gå, cykla och resa med kollektiva färdmedel samt på vilket sätt och var ny bebyggelse planeras. Generellt är täta strukturer energieffektiva per ytenhet och innebär att uppvärmning kan samordnas, till exempel genom fjärrvärme, vilket medför mindre förbrukning av fossila bränslen och mindre klimatpåverkande utsläpp. För alla framtidsbilder är det dock viktigt att vid utbyggnad utanför fjärrvärmenätet underlätta för andra miljövänliga uppvärmnings- och energialternativ. Anpassning till framtida klimatförändringar Klimatförändringarna kan för Stockholms län innebära ökade vattennivåer i sjöar, hav och vattendrag, fer stormar och skyfall samt varmare och torrare somrar. Tyresö kommun behöver planera för att möta dessa förändringar. Översvämningar kan förväntas utmed låglänta områden vid kust, sjöar och vattendrag (till exempel vid Drevviken och längs med Gudö å) samt i förtätade områden med mycket hårdgjorda ytor. I dessa områden måste ny bebyggelse ta hänsyn till förändringarna, till exempel uppföras utifrån riktlinjer för lägsta grund läggningsnivåer. Vidare måste sjöar och vattendrag kunna översvämmas naturligt. Vid förtätning och en ökad mängd dagvatten att ta hand om är det viktigt att bevara gröna områden eller att skapa nya. Det måste fnnas ytor som kan tillåtas att översvämmas, fördröja samt lokalt omhänderta det dagvatten som uppkommer. Finns det inga sådana ytor kan översvämningar leda till skador på infrastruktur och kommunikationer med stora sociala och ekonomiska konsekvenser. Grönytor kan även jämna ut temperaturskillnader, samt ge skugga och svalka under värmeböljor. Motståndskraftiga samhällen (sociala, ekonomiska och ekologiska system) skapas genom att ta hänsyn till mångfalden i Exploaterad kust Kommungräns Tyresös stränder är till stora delar exploaterade. systemen. Viktiga spridningssamband bör därför stärkas och gröna mångfunktionella ytor prioriteras i efterföljande planering. För att grönområdenas regionala värden ska bevaras och stärkas är det viktigt med gott samarbete mellan kommunerna. Tyresö är beroende av ett regionalt samarbete kring dricksvatten och VA-försörjning. En dricksvattentäkt med vattenskyddsområde inom kommunen skulle stärka vattenförsörjningen inför framtida klimatförändringar och göra kommunen mindre sårbar. I översiktsplanen pekas exempelvis Ällmora träsk ut som ett möjligt vattenskyddsområde där strandskyddet i sådana fall skulle återinföras. Grönstruktur och vattenmiljö Tyrestakilen är en viktig regional kil som bland annat sträcker sig genom Tyresö. I norra Tyresö mot Nacka är den befntliga bebyggelsen en barriär och här är det gröna sambandet mycket svagt. Tyresös ambition är att utveckla och förstärka sambanden mot Stockholm och Nacka och samarbete pågår. Det är mycket viktigt att åtgärder vidtas för att förstärka sambanden, annars fnns risk att den bebyggda miljön blir barriärer som sätter stopp för spridning mellan viktiga opåverkade grön områden som i dag delvis är naturreservat. Barriärer i landskapet kan medföra negativ påverkan på olika ekosystemtjänster, till exempel minska den biologiska mångfalden samt innebära minskad resiliens i ett långsikt igt perspektiv. Viktiga, men i dag svaga gröna samband, fnns också på Brevikshalvön samt vid Skrubba. I Tyresö är vattnet ständigt närvarande i form av såväl sjöar som vattendrag och hav. Tyresös kustlinje ingår i ett riksintresseområde för kust och skärgård där bland annat turismens och friluftslivets intressen särskilt ska beaktas. Strandlinjen är i dag i vissa delar svårtillgänglig på grund av topografn och befntlig bebyggelse och strandskyddet är i vissa delar upphävt, till exempel i Trollbäcken. För att infria strandskyddets intentioner är det viktigt att bevara det eller återinföra det. Samtliga framtidsbilder innebär en totalt sett ökad exploatering vilket kan innebära ökad förorenings belastning till grönområden och vatten miljöer med negativa konsekvenser på fora och fauna som följd. n Viktiga ekosystemtjänster (ET) från vattensystem Ekosystemtjänster Vem och vad påverkas? Hänsyn och åtgärder Stödjande ET Habitat för arter, genetisk och biologisk diversitet (spridningssamband). Kulturella ET Rekreation, friluftsliv. Befolkning som bor utanför strandnära lägen (Tyresö centrum m.f.). Andra ET med mer direkta sociala och ekonomiska konsekvenser som följd. Minskad resiliens i ett lokalt och globalt perspektiv. Befolkningen hälsa. Kommunens attraktivitet och ekonomi. Studera den sammantagna regionala påverkan på vattensystemen och främja gott samarbete. Främja god dagvattenhantering, t.ex. lokalt omhändertagande av dagvatten. Skapa lättillgängliga kustmiljöer och vattennära miljöer. Främja rekreationsmöjligheterna i strandnära lägen (Brevikshalvön). Viktiga ekosystemtjänster (ET) från regionala natur- och kulturområden Ekosystemtjänster Vem och vad påverkas? Hänsyn och åtgärder Stödjande ET Habitat för arter, genetisk och biologisk diversitet (spridningssamband). Kulturella ET Rekreation, friluftsliv. Reglerande ET Klimatreglering, luftrening. Andra ET med mer direkta sociala och ekonomiska konsekvenser som följd. Minskad resiliens i ett lokalt och globalt perspektiv. Befolkningen i kommunen och regionen. Befolkningens hälsa. Kommunens attraktivitet och ekonomi. Studera den sammantagna regionala påverkan på spridningssamband och främja gott samarbete mellan Tyresö och Nacka. Planera ny bebyggelse med hänsyn till svaga samband. Skapa lättillgängliga rekreationstråk. Främja rekreationsmöjligheter i gränssnitt mellan tätbebyggda områden och grönområden.

417 hållbarhetsbedömning 27 aspekt Sammanhållet stad och land Jämförelsealternativet Vattenkvalitet Mängden dagvatten förväntas öka i delar av kommunen vilket kan leda till negativa konsekvenser för känsliga vattenmiljöer. Det fnns förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvattnet, inklusive möjligheter att skapa mångfunktionella ytor, då det fortfarande förväntas fnnas många grönytor kvar, både inom och utanför utbyggnadsområdena. På Brevikshalvön (där marken till stor del består av leror och berg med dåliga förutsättningar för infltration) och i och kring Tyresö centrum, med tätare bebyggelse, bör dagvattenhanteringen särskilt ses över och kan behöva kompletteras med effektiva tekniska åtgärder. Detta för att undvika negativ påverkan på statusen i Tyresös vattensystem samt för att inte försvåra att nå uppsatta miljökvalitetsnormer. Utöver detta bör det säkerställas att ny bebyggelse på Östra Tyresö kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. På så sätt kan utsläppen av näringsämnen minimeras. Viss risk för näringsläckage från gödsling av villatomter kan förväntas vid utbyggnad av Östra Tyresö. Täta miljöer i Bollmora innebär ett ökat dagvattenföde och en förändrad dagvattenkvalitet vilket kan leda till negativa konsekvenser för känsliga vattenmiljöer. Lokalt omhändertagande av dagvatten bör prioriteras men kan ibland vara svårlöst i mycket täta miljöer som exempelvis i och kring Tyresö centrum. Här bedöms också möjligheterna för mångfunktionella ytor vara begränsat. Vid förtätning (exempelvis i och kring Tyresö centrum) fnns goda möjligheter att samordna avloppsrening kommunalt, vilket ger bättre vattenkvalitet än fertalet enskilda lösningar med ibland bristfällig rening. För att säkerställa att framtidsbilden inte innebär negativa konsekvenser för Tyresös vattenmiljöer bör effektiva dagvattenlösningar, såväl tekniska som lokalt omhändertagande, utredas och säkerställas i den fortsatta planeringen, särskilt i och kring Tyresö centrum. Detta så att framtidsbilden inte motverkar möjligheterna att nå miljökvalitetsnormerna, Glesa bebyggelsestrukturer innebär ökade möjligheter att bevara och skapa gröna ytor för infltration och fördröjning av dagvatten. Möjligheterna för rening genom lokalt omhändertagande av dagvattnet bedöms därmed som goda. Även förutsättningarna för att anlägga mångfunktionella ytor bedöms som goda. Vid förtätning i och kring Tyresö centrum bedöms dagvattenhanteringen behöva kompletteras med tekniska åtgärder. Vid kompletterande bebyggelse i och kring Tyresö centrum fnns goda möjligheter att avloppsreningen kan samordnas kommunalt, vilket är positivt. För att undvika negativ påverkan på Tyresös vattenmiljöer och för att inte motverka möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna bör en säker dagvattenhantering säkerställas och utredas vidare i efterföljande planering. Klimatpåverkan och infrastruktur En blandning av bostäder, service, arbetsplatser och verksamheter i fera kommundelar, kortare avstånd inom kommunen, samt nya satsningar på gång- och cykelstråk (till exempel planeras ett nytt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom kommunen) ökar möjligheten att gå och cykla. Stärkta kommundelscentrum och ökad busskapacitet inom kommunen förväntas leda till färre resor med bil inom kommunen och därmed även minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Förutsättningar skapas för boende i Tyresö centrum att lämna bilen hemma även för resor utanför kommunen, då satsningar görs på snabbussar (BRT-linje). Men för boende i exempelvis östra Tyresö bedöms bilberoendet för resor utanför kommunen vara fortsatt stort. Underlag skapas för utbyggnad av fjärrvärme till fer delar av kommunen,till exempel Trollbäcken. I stort är hushållningen med mark god. Ett visst ianspråktagande av oexploaterad mark sker, vilket är negativt ur ett klimatperspektiv. En stor del av befolkningen förväntas ha god tillgång till lättillgänglig och kapacitetsstark kollektivtrafk då exploatering till stor del sker i närheten av Tyresö centrum dit tunnelbana planeras. Resor med bil till och från kommunen kan därmed förväntas minska, vilket är positivt ur ett klimatperspektiv. Täta miljöer skapar även förutsättningar att nå bland annat service och arbete till fots och med cykel. För resor inom kommunen och längre resor utanför kommunen (särskilt för människor boende i östra Tyresö) används bilen även fortsättningsvis. Vid exploatering i Bollmora och i Tyresö strand fnns möjligheter att ansluta nya fastigheter till befntligt fjärrvärmenät. På östra Tyresö är underlaget för utbyggd fjärrvärme i nuläget bristfälligt och det förväntas förbli så eftersom det inte blir någon större exploatering här. Hushållningen med obebyggd mark och naturresurser är god, vilket är positivt ur ett klimatperspektiv. Den mer spridda bebyggelsen skapar svaga förutsättningar för att andelen resor med kollektivtrafk ska öka, särskilt för människor boende utanför Tyresö centrum. I stället kan en ökad bilanvändning förväntas och ett större tryck på billeder med ökade utsläpp av klimatpåverkande gaser som följd. För människor boende i och kring Tyresö centrum fnns dock goda möjligheter att nyttja kollektiva färdmedel (exempelvis spårväg) för resor utanför kommunen. Utöver detta skapas här även tillgängliga samhällsfunktioner som enkelt kan nås med gång eller cykel. Mindre tät bebyggelse innebär minskade möjligheter för samordning av till exempel fjärrvärme. Till Bollmora och Tyresö Strand fnns utbyggt fjärrvärmenät vilket innebär att ny exploatering där kan ansluta sig. Viss bebyggelse planeras inom naturmark, vilket bedöms som negativt ur ett naturresurs- och klimatperspektiv. Anpassning till framtida klimatförändringar Där förtätning planeras bedöms det fnnas goda möjligheter att både spara och anlägga gröna och mångfunktionella ytor, vilket är positivt ur ett klimatanpassningsperspektiv. I och kring tätbebyggda Tyresö centrum är det dock extra viktigt att bevara och utveckla gröna ytor och vegetation. Ianspråktagande av oexploaterad naturmark sker till viss del, vilket kan påverka lokala och regionala värden, ekosystemtjänsters funktioner och därmed långsiktigt även öka utsattheten inför framtida klimatförändringar. Här är det extra viktigt att frågan om grönska och vegetation lyfts fram i den fortsatta planeringen. Hänsyn måste tas till viss risk för översvämning vid nya bebyggelseområden i Trollbäcken. Mycket täta miljöer i Bollmora, särskilt i och kring Tyresö centrum, kan leda till ianspråktagande av grönområden vilket kan leda till negativ påverkan på ett fertal viktiga ekosystemtjänster. I dessa miljöer är det särskilt viktigt att gröna områden bevara eller att nya skapas. Hushållningen med naturresurser och oexploaterad mark är god. Spridningssambanden upprätthålls till stor del vilket gynnar biologisk mångfald, och förmågan att hantera framtida störningar. Särskilt viktigt är att stärka det svaga sambandet som löper genom Alby naturreservat upp mot Nacka och Erstaviken. Hänsyn måste tas till viss risk för översvämning vid exploatering i vattennära miljöer, främst i Trollbäcken. Mindre tät bebyggelse skapar förutsättningar att bevara grönytor. Möjligheterna att anlägga mångfunktionella och gröna ytor som kan tillåtas svämma över samt omhänderta och fördröja regn bedöms därmed som goda. Detta bedöms vara god anpassning inför framtida klimat förändringar. Samtidigt tas naturmark i anspråk, bl.a. genom exploatering vid Gimmersta (i Alby naturreservat), vilket kan innebära negativ påverkan på lokala arters habitat och även på spridningsförutsättningar för arter. Därmed kan påverkan ske på den biologiska och genetiska diversiteten. Hänsyn måste tas till viss risk för översvämning vid exploatering i vattennära miljöer, t.ex. längs Gudö å. Grönstruktur och vattenmiljö Redan svaga gröna samband kan försvagas ytterligare av ny bebyggelse, t.ex. längs Brevikshalvön, mot Stockholm och Nacka samt mellan Bollmora och Trollbäcken i nordvästlig riktning mot Skrubba. Som följd kan negativa konsekvenser uppstå för biologisk mångfald i regionen. Det fnns goda möjligheter att skapa gröna mötesplatser och stråk, både inom och i närheten av bebyggda områden. Det är viktigt för att de större spridningssambanden ska fungera samt för små lokala habitat och de arter som bebor dessa. Förtätning och ny bebyggelse vid vattnet (främst i östra Tyresö) kan försämra tillgängligheten till strandlinjen samt leda till negativa konsekvenser för strandzonens växt- och djurliv. Både genom direkt fysisk påverkan men också genom att fer rör sig i området. Här är strandskyddet extra viktigt att ta hänsyn till. Större grönområden samt viktiga kilar lämnas i stort fria från exploatering. Tätare bebyggelse i och kring Tyresö centrum riskerar dock att ytterligare fragmentera Tyrestakilens viktiga samband mot Stockholm och Nacka då bl.a. lokala grönområden, viktiga som habitat för arter och som funktion i detta spridningssamband, kan tas i anspråk. Detta kan i förlängningen leda till negativa konsekvenser för biologisk mångfald. Spridningssambanden på Brevikshalvön och mellan Tyresö centrum och Trollbäcken bevaras och utvecklas men täta miljöer nära dessa kilar kan innebära risk för att sambanden bryts. Det planeras ingen större exploatering nära kommunens sjöar och vattendrag, vilket bedöms som positivt ur ett naturvårds- och rekreationsperspektiv. En del jungfrulig naturmark tas i anspråk eller kan naggas i kanten. Det fnns bland annat tidigare planer på att bygga ihop Tyresö Strand och Gimmersta, vilket innebär bebyggelse inom Alby naturreservat. En sådan utveckling medför negativa effekter för lokala arters habitat samt för spridningen av växter och djur. En risk fnns att det stadsnära natur- och kulturlandskapet fragmenteras och att Tyrestakilens funktion försvagas. Små förändringar och förtätning på Brevikshalvön kan innebära ytterligare risk för fragmentering av spridningssambandet över Brevikshalvön. Det planeras ingen större exploatering nära kommunens sjöar och vattendrag, vilket bedöms som positivt ur ett naturvårds- och rekreationsperspektiv. Mindre förtätning i vattennära lägen på Brevikshalvön riskerar att påverka växt- och djurliv i strandkanten.

418 28 tyck om tyresö 2035: bilaga Sociala konsekvenser Sociala konsekvenser handlar om kultur och möten, om boendemiljö, om trygghet, rättvisa och jämlikhet. Kultur och möten Oavsett framtidsbild innebär Tyresös utveckling att kommunen förtätas, vilket skapar förutsättningar för naturliga mötesplatser och kortare avstånd till mötesplatser, kultur och aktiviteter. Beroende på var och hur förtätningen sker kan den dock innebära olika konsekvenser. Framtidsbilderna ger goda förutsättningar för att bevara och utveckla kulturhistoriskt värdefulla miljöer, dessutom kan nya tillkomma. I samtliga framtidsbilder, dock i olika grad, planeras förtätning och komplettering inom kulturhistoriskt intressanta områden som Trollbäcken, Bollmora, Fårdala och Krusboda. Det kan försvaga områdenas karaktär och deras koppling till sin tidsepok kan bli mindre tydlig. Förtätningen i dessa områden kan dock även ses som att områdena blir mer yteffektiva och att området utvecklas och förstärks. Vid utveckling av dessa områden bör det säkerställas att kulturmiljöerna stärks utan att de tappar sin karaktär. Boendemiljö och hälsa Hur och var kommunen utvecklas ger olika konsekvenser för boendemiljö och hälsa. Valfrihet i sitt boende, närhet till grönområden och aktiviteter samt förut - sättningar för att gå och cykla påverkar i hög grad invånarnas välbefnnande. Det är särskilt viktigt att i efterföljande planering säkerställa att det skapas ett varierat bostadsutbud, i till exempel storlek och upplåtelseform, i de olika kommundelarna, samt god tillgänglighet till rekreation och grön- och vattenmiljöer oavsett i vilken kommundel man befnner sig. På så sätt kan planens intentioner förverkligas. I ett större perspektiv kan en utvecklad kollektivtrafk och möjligheter att cykla eller gå innebära mindre utsläpp av gaser och partiklar som påverkar klimatet och hälsan. Samtliga framtidsbilder innebär dock en befolkningsökning vilket generellt innebär att bilanvändandet ökar och tillsammans med trånga gaturum fnns lokalt risk för ökad exponering av hälsofarliga avgaser och buller. Detta bör särskilt hanteras i och kring Tyresö centrum men även vid stadsutveckling i närheten av verksamhetsområden. I samtliga framtidsbilder planeras för förtätning längs transportleder för farligt gods och utmed vägar där riktvärden för buller i dagsläget överskrids, till exempel Bollmoravägen, Tyresövägen, Njupkärrsvägen och Gudöbroleden. Här, samt intill till exempel bensinstationer eller industrier, är det särskilt viktigt att beakta bulleroch riskfrågan och planera ny bebyggelse med hänsyn till detta. Viktiga ekosystemtjänster från parker och grönområden i tätbebyggda områden i Tyresö Ekosystemtjänster Vem och vad påverkas? Hänsyn och åtgärder Kulturella ET Rekreation, estetisk uppskattning, kunskap. Reglerande ET Vattenrening, vattenreglering, luftrening, bullerdämpning. Trygghet, rättvisa och jämlikhet Vid förtätning och utveckling av bebyggelse skapas möjligheter och underlag för god tillgång till skolor, fritidssysselsättningar, arbete och service. Det ger också möjligheter att komplettera med bostadstyper som tidigare varit underrepresenterade i de delar av kommunen som förtätas. Detta kan på sikt skapa förutsättningar till att motverka segregation socialt, åldersmässigt och ekonomiskt samt ge invånarna större möjlighet att påverka sin boendesituation. Känslan av delaktighet och möjligheterna att påverka sin boendesituation är positivt ur ett rättviseperspektiv. För att detta ska infrias bör det dock i efterföljande planering säkerställas att det skapas bostäder med ett varierat utbud av upplåtelseformer, storlekar, typer med mera i olika kommundelar. Boende i förtätningsområden som Tyresö centrum, Bollmora, Trollbäcken och Tyresö Strand (barn, äldre, funktionshindrade). Hälsa. Kommunens attraktivitet och ekonomi. Bevara och återskapa grönytor och parker. Olika typer av grönytor. Gröna tak och väggar. Varierad stadsodling. Träd längs gator och mellan bostadshus, alléer. Täta och funktionsblandade områden innebär att folk rör sig i området både dag och kväll vilket ger levande och trygga miljöer under en större del på dygnet. Trygga utemiljöer är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv då kvinnor generellt är mer otrygga än män, vilket begränsar deras rörlighet. Täta miljöer och välutvecklade kommunikationer och gång- och cykelnät ger kortare avstånd och bättre förutsättningar att fördela vardagsarbetet på ett jämnare sätt samt ökade möjligheter för människor utan bil att nå service, rekreation och jobb. Ur ett rättviseperspektiv är det viktigt att alla har god tillgång till vatten och grönska. Strandlinjen i Tyresö är i vissa delar svårtillgänglig genom både topograf och bebyggelse, vilket är viktigt att arbeta med i den fortsatta planeringen. n Vy över Raksta och Brevikshalvön. Vackert men större delen av strandlinjen är privatägd eller svårtillgänglig. Se kartan på sidan 26. Can Burcin Sahin

419 hållbarhetsbedömning 29 aspekt Sammanhållet stad och land Jämförelsealternativet Kultur och möten Fler mindre kommundelscentrum och utveckling av gång- och cykelnätet inom kommunen skapar goda förutsättningar för miljöer som inbjuder till möten, både inom stora delar av kommunen och över kommundelsgränserna. Det kan därmed bli kortare avstånd till mötesplatser och fer kan uppleva parker, torg, aktiviteter, kulturmiljöer och arkitektur. Sociala relationer kan på så sätt skapas inom kommunen. Behovet av att lämna kommunen för jobb och service kan dock minska vilket kan leda till att möten, utväxling och samarbete med grannkommunerna minskar och att det regionala samarbetet påverkas. Varierad bostadsbebyggelse inom olika kommundelar skapar ytterligare förutsättningar för att gynna möten mellan olika åldersgrupper och grupper med olika bakgrund. Styckning av tomter och därmed tätare bebyggelse medges i östra Tyresö, bl.a. i direkt anslutning till Tyresö slott som är av riksintresse för kulturmiljövården. Slottet och byggnaderna som ingår i riksintresset påverkas inte men områdets koppling till miljöerna kring slottet kan påverkas. Utformningen av bebyggelsen närmast riksintresseområdet bör studeras vidare. Utvecklad kollektivtrafk med tunnelbana tillsammans med förtätning ger god tillgänglighet till andra kommuner. Tyresö placeras därmed mentalt närmare Stockholms innerstad. I och kring framför allt Tyresö centrum skapar den täta bebyggelsen underlag och möjligheter för naturliga mötesplatser och god service, torg, olikartad och inspirerande arkitektur och kulturutbud. Förtätning i Bollmora ger även förutsättningar för bättre samband och möten mellan centrum och områdena med ferfamiljsbostadshus runt omkring som i dag kan upplevas som separerade från centrum. Det fnns dock en risk för bristfällig service, mindre levande kulturutbud och färre mötesplatser utanför de förtätade områdena. Detta kan leda till en lägre tillgänglighet till dessa typer av miljöer vilket kan upplevas som orättvist. Kommunens större kultur- och naturområden bevaras och ambitionen är att tillgängligheten till dessa förbättras. Även människor utanför kommunen får därmed ökade möjligheter att besöka dessa områden. Exploateringen sker spritt i kommunen vilket kan ge en osammanhängande bebyggelse med brist av helhetsgrepp och inriktning. Förutsättningarna för naturliga mötesplatser, handel och lokal service förbättras något, framför allt i och kring Tyresö centrum men även i Tyresö Strand och Trollbäcken. En utglesning av bebyggelsen kan dock ge mindre underlag för olika typer av service vilket i ett långsiktigt perspektiv även påverkar kulturutbud och befntlig service. Detta tillsammans med bristfällig kollektivtrafk kan minska människors rörlighet och därmed förutsättningarna att skapa naturliga mötesplatser. Den nya spårvägen kan dock stärka kopplingarna till grannkommunerna och bidra till möten över kommungränserna. Tillgängligheten till Alby naturreservat och Tyresö slott ökar genom ny bebyggelse nära dessa områden. Då den nya bebyggelsen hamnar strax norr om riksintresseområdet Tyresö slott är det dock viktigt att studera hur den påverkar riksintresset. Boendemiljö och hälsa Förutsättningar skapas för ett varierat utbud av bostäder i olika kommundelar, t.ex. skapas ferbostadshus i kommundelar som i dag domineras av enfamiljshus (t.ex. Trollbäcken, Tyresö Strand, Brevikshalvön). På så sätt får fer invånare, oavsett bakgrund, möjlighet att välja var i kommunen de vill bosätta sig och hur. Detta bedöms som positivt för invånarnas välbefnnande. Utveckling av bussförbindelser samt av gångoch cykelnätet inom kommunen främjar möjligheten till fysisk aktivitet och tillgängligheten till fritidsanläggningar ökar, vilket skapar god hälsa. Tillgängligheten till parker och grönområden bedöms vara god i samtliga kommundelar. Ny bebyggelse planeras t.ex. delvis i utkanten av grönområden, vilket medför goda boendemiljöer med nära till rekreation. Vid Skälsätra tas dock bostadsnära natur och en kommunal värdekärna i anspråk. Här, och framför allt i och kring Tyresö centrum, är det extra viktigt att tillgängligheten till grönområden och rekreation främjas. Ökad trafk kan lokalt leda till mer luftföroreningar och ökade ljudnivåer, framför allt i och kring Tyresö centrum och längs stråk till övriga kommundelscentrum. Miljökvalitetsnormerna för luft förväntas dock inte överskridas och det fnns goda möjligheter att använda sig av gång och cykel samt kollektivtrafk. Det bedöms även fnnas goda möjligheter för fortsatt cirkulation av luften. Större sammanhängande grön- och rekreationsområden sparas till stor del, vilket skapar möjligheter för rekreation, lek och mötesplatser i mindre trafkstörda miljöer. Det fnns dock en risk att närnatur naggas i kanten, isoleras eller försvinner (framför allt i och kring Tyresö centrum), vilket kan medföra att värdefulla ekosystemtjänster degraderas och påverkas negativt. Invånarna kan förlora gröna utblickar från sitt boende och längre avstånd till rekreation kan minska vardagsmotionen vilket är negativt för hälsan. Områden som betraktas som outnyttjade har störst risk att försvinna men de kan ha stor betydelse för lek och spontanidrott för barn och ungdomar. Tät bebyggelsestruktur uppmanar till ökad användning av gång och cykel och skapar underlag för aktivitetsanläggningar. En majoritet av befolkningen kommer därmed att ha god tillgänglighet till aktiviteter och goda möjligheter att gå och cykla vilket är positivt ur ett hälsoperspektiv. För dem som bor i östra Tyresö kan avstånden till aktiviteter och fritidsanläggningar bli längre och bilberoendet stort. Lokalt, framför allt i och kring Tyresö centrum kan ökad trafk och begränsad utvädring av luft ge förhöjda halter av luftföroreningar och ökade ljudnivåer. Miljökvalitetsnormer för luft förväntas dock underskridas. Mångfunktionella gröna ytor kan ge fördelar som mötesplatser, rekreation och bullerdämpning. Fler kan bo i medeltäta eller glesare bebyggelseområden nära grönområden, vilket är positivt ur ett hälsoperspektiv och för välbefnnandet. Förutsättningar för attraktiva bostadsmiljöer skapas men beroende på utformning kan bebyggelse nära vatten och natur bli en barriär för allmänheten med minskad tillgänglighet till dessa miljöer som följd. Ambitionen är att befntliga gång- och cykelvägar inom kommunen rustas upp. Den utspridda bebyggelsen innebär dock mindre underlag för både aktivitetsanläggningar och utbyggda gångoch cykelnät vilket bedöms som negativt för människors hälsa. För boende i och kring Tyresö centrum fnns goda kollektivtrafkförbindelser och tillgängliga gång- och cykelvägar. En stor del av de längre transporterna förväntas dock fortsatt ske med bil, både inom och utanför kommunen. Detta bedöms som negativt på grund av minskad fysisk aktivitet, större utsläpp till luft och ökade ljudnivåer. Luftföroreningarna och bullret kan framför allt förväntas öka i och kring Tyresö centrum. Miljökvalitetsnormerna för luft förväntas dock underskridas. Utspridd bebyggelse med mindre trånga gaturum ger möjligheter till genomluftning. Trygghet, rättvisa och jämlikhet Förutsättningar skapas för ett varierat bostadsutbud i fera kommundelar, med möjligheter att bo i ferbostadshus inte bara i Bollmora utan även närmare naturen, t.ex. på Brevikshalvön. Detta kan leda till större individuell valfrihet över sin boendesituation, oberoende vilket skede man befnner sig i livet och oberoende bakgrund, vilket är positivt ur ett rättviseperspektiv. Utveckling av fera kommundelscentrum med service och mötesplatser kan göra kommunen mer levande och föra invånarna närmare varandra. Förutsättningarna att delta i aktiviteter och i kommunens utveckling ökar vilket även kan stärka medborgarnas band till kommunen. En blandning av verksamheter och bostäder samt kortare avstånd främjar trygga utemiljöer och möjligheten för alla att nå service, arbete och rekreation. Detta bedöms öka jämställdheten. Förtätning i vattennära lägen i östra Tyresö kan medföra sämre tillgänglighet till vattnet och strandlinjen för allmänheten. Möjligheter skapas att komplettera kommunens centrumområden med bostadstyper som är underrepresenterade. Skillnaden mellan»landsbygd«och»stad«riskerar dock att upplevas som stor, i tillgång till service, kulturutbud och möjlighet att skaffa bostad i önskat läge. I Bollmora, Tyresö Strand och Trollbäcken medför förtätningen att fer människor vistas i stadsrummet vilket gör det tryggare, även under tider på dygnet där det i mer glesbefolkade delar är folktomt. Kompletterande bostadsbebyggelse kan dessutom medföra att otrygga öde områden blir mer trygga. Kortare avstånd ger barn, unga, pensionärer och personer med funktionsnedsättning ökade möjligheter att röra sig fritt. Den positiva effekten av korta avstånd och förtätning förväntas dock bli något mindre i t.ex. östra Tyresö. En utbyggd kollektivtrafk är positivt ur ett jämställdhets- och klassperspektiv då det är kvinnor samt socioekonomiskt begränsade grupper som utnyttjar kollektivtrafken i högst grad. Möjligheter skapas för attraktiva boendeformer i naturnära lägen. En risk fnns dock att exploateringen till största del gynnar socioekonomiskt starka grupper. Detta kan ske om exempelvis villor för barnfamiljer som värderar naturnära boende prioriteras som ett resultat av ett bristande helhetsgrepp i planeringen där istället marknaden styr exploateringen. Brist på helhetssyn kan leda till att områden inte byggs ihop vilket kan minska rörelsen av människor mellan områden med minskad trygghet som följd. I mer täta miljöer skapas dock förutsättningar för ökad trygghet genom att fer människor vistas och rör sig i området. Förutsättningar för diversiferande upplåtelseformer och ett varierat utbud av service och kultur skapas genom kompletteringar i Bollmora, Trollbäcken och Tyresö Strand. Dock inte i andra delar av kommunen vilket medför att skillnaden mellan»landsbygd«och»stad«kan upplevas som stor. En minskad rörlighet (genom ökat bilberoende) slår som starkast mot barn, ungdomar, äldre samt kvinnor (som i högre grad nyttjar kollektiva färdmedel). En risk fnns att Tyresö blir en kommun som inte är till för alla utan snarare skapas en kommun med stor attraktivitet för vissa grupper av människor.

420 30 tyck om tyresö 2035: bilaga Ekonomiska konsekvenser Ekonomisk hållbarhet handlar om attraktivitet, demograf och arbetsmarknad samt kommunal ekonomi. Boendeattraktivitet Ska människor vilja bo i Tyresö behövs attraktiva och tillgängliga boendemiljöer för olika människor. Vad som utgör en attraktiv boendemiljö är subjektivt och kan innebära närhet till grönska och vatten eller närhet till service, kollektiv trafk, handel och aktivitetsanläggningar. Viktigt är också trygghet, arkitektur, mötesplatser och kulturutbud. För att kommunens planering i de olika framtidsbilderna ska få effekt bör dessa aspekter hanteras i den efterföljande planeringen. Kommunen bör även säkerställa ett varierat utbud av bostäder, till exempel gällande storlek och upplåtelseform, i alla kommundelar. Om så görs, skapas förutsättningar för demografsk balans. Sysselsättning och näringsliv Utvecklingen i Tyresö påverkas av ett fertal omvärldsfaktorer, till exempel marknads- och konjunktursvängningar samt utvecklingen i omkringliggande kommuner. Hur utvecklingen i grannkommuner påverkar Tyresös konkurrenskraft är svårt att förutse. Oavsett framtidsbild innebär fer invånare större krav på utbildning och arbetstillfällen i närområdet. Växande stadsmiljöer tenderar att öka sin attraktivitet i en positiv spiral som generar en ökad infyttning som ger ytterligare behov av exploatering, mer underlag för bland annat service och skolor och därmed arbetstillfällen. Tillgång till bland annat arbete, kultur och fritidsaktiviteter påverkar växtkraften och även kommunens konkurrenskraft. Om det inte fnns skolor, arbetsplats er och service i närområdet inom kommunen kan elever och arbetssökande söka sig utanför Tyresö. Kommunen måste därför planera för tillgång till bland annat skola och utbildning. I samtliga framtidsbilder planeras för en blandning av verksamheter och bostäder, till exempel i och kring Tyresö centrum. Närheten till bostäder kan leda till att störande och ytkrävande verksamheter måste lokaliseras i andra lägen med sämre förutsättningar. Detta kan leda till förlorade arbetsplatser och mindre effektiv markanvänd ning. En strategi kring dessa typer av verksamheter bör tas fram. Kommunalekonomi Samtliga framtidsbilder innebär en befolkningsökning. Fler invånare innebär generellt att fer bostäder måste byggas samt att infrastruktur, vatten och avlopp, service och skolor med mera måste byggas ut och underhållas. I framtidsbilderna sker utbyggnaden genom förtätning, men i olika hög grad. Förtätning är en kostnadseffektiv lösning då redan befntlig infrastruktur, som gator, fjärrvärme, kommu nalt vatten och avlopp kan tas tillvara. Tätare bebyggelsestrukturer med större befolkningsunderlag innebär även att samhällsservice som skolor, kultur- och fritidsanläggningar med mera kan nyttjas mer effektivt. Planeringen och byggandet bör ta hänsyn till framtida klimatförändringar. Att satsa på att tidigt klimatsäkra områden som riskerar att översvämmas bidrar till att kostnaderna inte ökar i senare skede. n aspekt Sammanhållet stad och land Jämförelsealternativet Boendeattraktivitet och demografsk balans Förutsättningar skapas för ett varierat bostadsutbud i hela kommunen, även inom olika kommundelar. Nyexploateringar sker både i utkanten av grönområden och i mer urbana miljöer. En stor variation av bostadsmiljöer skapas och människor i olika skeden av livet kan därigenom lockas till att bosätta sig i kommunen. Det ger goda förutsättningar för en demografskt balanserad infyttning och befolkningstillväxt. En stor del av de som fyttar in kan förväntas vara i arbetsför ålder eftersom boendemiljöer med närhet till natur i Stockholms förorter attraherar denna grupp. Effekten blir att skatteinkomsterna kan öka. Korta avstånd och möjligheten att både arbeta och bo i kommunen bedöms locka nya invånare. Intentionerna är också att det ska vara lätt att göra bostadskarriär. Om kommunen satsar på små och billiga lägenheter kan även unga vuxna stanna kvar i Tyresö vilket på sikt gynnar tillväxten. En mer stadslik miljö och närhet till omkringliggande kommuner, genom snabbare och enklare resor med kapacitetsstark tunnelbana, förväntas öka kommunens attraktivitet. Det kan dock också innebära att människor till stor del bor i Tyresö men arbetar utanför kommunen. Kompletteringar i bebyggda områden ökar möjligheterna till etablering av diversiferade upplåtelseformer. En stor del av de som fyttar in kan dock förväntas vara i arbetsför ålder eftersom boendemiljöer med närhet till natur i Stockholms förorter attraherar denna grupp. Tillgänglighet till service, samhällsfunktioner och kultur skapar förutsättningar för en attraktiv boendemiljö. Möjligheter att bo natur- och vattennära tas inte till vara. Täta boendemiljöer kan innebära buller, mindre grönytor och sämre luftkvalitet vilket till viss del kan ge minskad attraktivitet och därmed lägre intäkter till kommunen. Kommunens gröna och sjönära kvaliteter tas till vara genom att attraktiva bostadsmiljöer med pendelavstånd till Stockholm och andra arbetsplatsorter skapas. Det fnns en efterfrågan på denna typ av boende som styr utvecklingen som dock förväntas gynna främst resursstarka grupper. Samtidigt kan bristen på kollektiva färdmedel och bristande målmedvetenhet och vision i planeringen leda till minskad attraktivitet och därmed minskad infyttning. Kompletterande bebyggelse i och kring Tyresö centrum ger förutsättningar för boendemiljöer för olika grupper av människor vilket bedöms som positivt för den demografska balansen inom kommunen. Befolkningen i kommunen förväntas dock domineras av resursstarka grupper av människor i arbetsför ålder. Sysselsättning och näringsliv Arbetsplatser i stora delar av kommunen skapas genom att verksamheter, service och kontor planeras i mångfunktionella stadsmiljöer. Det kan öka antalet arbetstillfällen och mångfalden på arbetsmarknaden och förutsättningar skapas för att småskaliga verksamheter och företag ska lockas till kommunen. Detta kan i sin tur bidra till att invånarna kan lösa många av sina behov inom kommunen och att de kan både bo och jobba i Tyresö, vilket är positivt för det lokala näringslivet. Bättre tvärkommunikationer inom kommunen ger goda förutsättningar för att behålla elever inom kommunen då underlag för fer skolor skapas och tillgängligheten ökar. Stärkta förutsättningar för pendling innebär också att kommunen kan locka till sig företag och skapa ett varierat näringsliv i stora delar av kommunen. Nybyggnation i centrala lägen med goda kommunikationer skapar möjligheter för attraktiva stadsmiljöer som kan dra till sig strategisk kompetens och innovativa företag. Samtidigt fnns en risk att människor väljer att jobba på en annan ort när kommunikationerna till omkringliggande kommuner ökar. Täta miljöer i och kring exempelvis Tyresö centrum innebär dock att underlaget för t.ex. arbete och service ökar vilket i förlängningen kan leda till fer företagsetableringar. Tyresö och närliggande kommuner kan tänkas nischa sig inom olika branscher vilket skapar en rörelse av människor och möjlighet för Tyresö att sticka ut. Detta kan skapa stabilitet i ett regionalt perspektiv men kan vara sårbart i ett kommunalt perspektiv, vid marknads- och konjunktursvängningar. Framtidsbilden riskerar att leda till minskad attraktivitet för företagsetableringar på grund av utglesning och mindre underlag för nyetableringar. Goda kommunikationer är en viktig komponent i kommunens förmåga att attrahera boende och företag. Det bedöms därmed fnnas en viss risk att bristfällig kollektivtrafk kan ge minskad attraktivitet och infyttning och därigenom färre arbetsplatser. Även underlaget för skolor, service och kulturutbud förväntas vara bristfälligt med spridd bebyggelse, vilket även påverkar antalet arbetstillfällen i kommunen. En utbyggd spårväg kan dock locka företag att etablera sig i kommunen. Kommunalekonomi Möjligheter för en resurseffektiv markanvändning skapas genom att nybyggnation främst tillkommer intill redan bebyggda områden och längs med befntlig infrastruktur som därmed kan utnyttjas i hög grad. Oexploaterad mark tas dock i anspråk, t. ex. i Skälsätra samt på Orrnäsberget, vilket leder till kostnader för ny infrastruktur. Ekonomiskt är det mer fördelaktigt att förtäta i redan bebyggda områden. Med en tätare bebyggelse på Brevikshalvön följer även stora investeringar i infrastruktur för vatten och avlopp. Detta innebär kostnader i ett kortsiktigt perspektiv. Förutsättningar skapas för en attraktiv boendemiljö, ett diversiferat näringsliv samt en mångfald av arbetsplatser och tjänster inom stora delar av kommunen. Detta innebär intäkter till kommunen i ett långsiktigt perspektiv. Kommunen kan på så sätt vara förberedd och motståndskraftig vid lågkonjunkturer. Befntlig infrastruktur kan i stort tas tillvara och samhällsservice kan samordnas och utnyttjas effektivt genom stor grad av förtätning. Kostnaderna kan därmed bli mindre än vid utbyggnad av nya stadsdelar. Sker förtätning på bekostnad av lokala natur- och rekreationsområden samt ger högre bullernivåer och sämre luftkvalitet kan det dock leda till försämrad hälsa hos befolkningen med ekonomiska konsekvenser som följd. Förtätning skapar attraktiva miljöer vilket kan innebära att markpriserna höjs, vilket kan vara positivt vid försäljning av kommunal mark. Tillgängligheten till grannkommuner och till Stockholms innerstad ökar. Tunnelbanan kan innebära kortsiktiga kostnader och behov av ett regionalt ekonomiskt samarbete, men bedöms långsiktigt leda till utveckling och tillväxt. Dock främst i och kring Tyresö centrum varför en utmaning är hur de urbana miljöerna ska knytas samman med landsbygden. Utbyggnad sker spritt och delvis på oexploaterad mark (enligt äldre planer), exempelvis i naturreservat vid Gimmersta. Detta kan leda till större kostnader för infrastruktur än vid förtätning, samt ineffektiv markanvändning. Risk fnns att den utspridda bebyggelsen inte skapar tillräckligt underlag för effektiv samhällsservice. Servicen hamnar därför troligtvis i de tätbebyggda områdena. Förutsättningar för att resursstarka grupper i arbetsför ålder bosätter sig i kommunen skapas, vilket är till fördel för ekonomin. Det fnns dock en risk att företagsetableringar, service och verksamheter uteblir till följd av utspridd bebyggelse. Förtätning i Bollmora skapar till viss del förutsättningar för ett varierat näringsliv, men avsaknaden av en gemensam vision i planeringen kan leda till en brist i helhetssynen av kommunen.

421 hållbarhetsbedömning 31 Rumsliga konsekvenser Rumslig hållbarhet innebär att den fysiska planeringen har skapat livsmiljöer som ger invånarna möjlighet till en hållbar livsstil. Att en miljö är rumsligt hållbar handlar om att den byggda miljön tar hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer. Utformningen av den fysiska miljön påverkar tryggheten för de boende och bidra till öppenhet och inkludering, exempelvis genom att minska segregation. Tabellen nedan beskriver hur de olika framtidsbilderna förhåller sig till resande (exempelvis hur tillkommande bebyggelse förhåller sig till gång- och cykelstråk samt kollektivtrafk), hushållning med naturresurser, tillgänglighet till service, skolor, arbetsplatser, rekreationsområden med mera. Den tar också upp balansen mellan olika typer av markanvändning. n aspekt Sammanhållet stad och land Jämförelsealternativet Rumsliga konsekvenser God balans och stor variation mellan olika typer av markanvändning skapas genom ny bebyggelse i stora delar av kommunen och genom att kommundelscentrumen stärks med en större funktionsblandning. Även områden utan tät bebyggelse och service (t.ex. på Brevikshalvön) förstärks. Utvecklingen medför korta avstånd inom kommunen, bl.a. genom utbyggt gång- och cykelnät. Det blir därmed lätt att ta sig till viktiga målpunkter som arbete, skola, bostad och service. Tillgängligheten till kust och skärgård bör dock förstärkas. Det fnns goda möjligheter att med kollektiva färdmedel ta sig runt inom kommunen samt för boende i och kring Tyresö centrum att ta sig till grannkommuner. Boende utanför Tyresö centrum bedöms delvis även i fortsättningen använda bilen för längre resor utanför kommungränsen. Framtidsbilden utgår i stort från befntliga bebyggelsestrukturer och hushållar i huvudsak med kommunens oexploaterade områden vilket medför en stor framtida fexibilitet. Befntlig närnatur och viss oexploaterad mark tas dock i anspråk för att skapa tät och medeltät bebyggelse. Bebyggelseutvecklingen i Bollmora innebär möjligheter för funktionsblandad bebyggelse, ett levande stadsrum och därmed god möjlighet för balans mellan olika typer av markanvändning. Huvuddelen av tillkommande bebyggelse utgörs av förtätning varför framtidsbilden till stor del bedöms hushålla med obebyggd mark och befntliga naturresurser. En samlad och tät bebyggelsestruktur kring Tyresö centrum kopplar samman Tyresö med omkringliggande kommuner vilket ökar möjligheten att röra sig i regionen. Tyresö centrum med omnejd har potential att utvecklas till en regional stadskärna och en viktig mötesplats med god tillgänglighet. Även möjligheterna för möten förväntas förbättras i samband med förtätning. För människor boende på landsbygden kan dock tillgängligheten till viktiga målpunkter upplevas som svag och skillnaden mellan stad och land kan vara stor. Möjligheten till rörelse mellan olika kommundelar kan också upplevas bristfällig och delvis onödig då servicefunktioner i stort lokaliseras kring Tyresö centrum. Även tillgängligheten till kust och skärgård bör förstärkas. Framtidsbilden hushållar till viss del med oexploaterad mark genom att kompletterande bebyggelse tillkommer inom Bollmora, Trollbäcken och Tyresö Strand. Samtidigt planeras ny bebyggelse inom naturmark, vilket förbrukar naturresurser. Möjligheten till ett resurseffektivt nyttjande av befntlig infrastruktur bedöms som liten på grund av den mer spridda bebyggelsen. Tillgängligheten till målpunkter inom kommunen förväntas till stor del att kvarstå som i nuläget, med en viss förbättring i områden med förtätning, till exempel i Bollmora, Trollbäcken och Tyresö Strand. Här förväntas en funktionsblandad bebyggelse tillkomma. I övrigt kan balansen mellan olika typer av markanvändning upplevas som bristfällig. Tillgängligheten till kust och skärgård bör förstärkas. Rörelsen av människor inom kommunen förbättras till viss del men bilberoendet förväntas vara fortsatt stort vilket innebär att färre naturliga mötesplatser skapas. Rumslig hållbarhet handlar om hur den fysiska miljön kan möjliggöra en hållbar livsstil. Parkourparken vid Nyboda skola manar till aktivitet. Kenneth Hellman