Verksamhetsplan 2016 för Sofia skola

Transkript

1 Sofia skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (22) Handläggare Karin Ekstrand Telefon: Till Sofia skola Verksamhetsplan 2016 för Sofia skola Förslag till beslut Sofia skola Stockholm karin.ekstrand@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (22) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...21 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...22 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: internbudget Sofia skola Bilaga 2: internbudget Sofia distans Bilaga 3: Sofia skolas elevhälsoplan

3 Sid 3 (22) Inledning Sofia skola Sofia skola är en F-9-skola med runt 900 elever som ligger vackert belägen på östra Södermalm, alldeles intill Vitabergsparken. Skolan invigdes hösten 1910 och var på denna tid Sveriges näst största skolbyggnad. Det historiska arvet är märkbart på flera olika sätt. I tidningen Folkskolans Vän från hösten 1910 kan man läsa om det ståtliga bygget. Sofia skola byggdes ursprungligen för över 2000 elever som gick omlott, antingen förmiddag eller eftermiddag. Alla våra elever har rätt till optimala möjligheter att utvecklas. Därför satsar vi extra på att hitta varje elevs nivå och potential så att eleverna blir delaktiga och motiverade att ta ansvar för sin egen utveckling. Skolinspektionen granskade skolan under 2013 och inga brister rapporterades. Man konstaterade att Sofia skola som en av få skolor verkligen lever upp till intentionerna i skollag och läroplan och det är vi självklart stolta över. Arbetslag Skolan är indelad i olika arbetslag runt eleverna. F-6 arbetar integrerat med fritidshem och fritidsklubb, vilket innebär att eleverna blir trygga med samma personal hela skoldagen och samarbete mellan skola och fritids blir naturligt. Arbetslagen 7-9 har sina hemvister på var sitt våningsplan där de även har största delen av sin undervisning. Där har också personalen sina arbetsrum och eleverna sina skåp. Skolledningen Skolledningen består av rektor, tre biträdande rektorer och en intendent. Rektor har det övergripande ansvaret för hela skolan och är även rektor för Sofia Distans, en separat enhet som bedriver distansundervisning för elever i utlandet. De tre biträdande rektorerna på Sofia skola är närmaste chef för pedagogerna och ansvarar tillsammans med rektor för såväl pedagogiska frågor, personalansvar som elevhälsa. Intendent är arbetsledare för kök, vaktmästeri och kansli samt ansvarar för budget, lokalfrågor, städning, upphandling och andra administrativa processer. Ämnesfördjupning Mot skolåren 7-9 har vi möjlighet till ämnesfördjupning bild och matematik. Ämnesfördjupningen i bild är välkänd och många söker in till dessa klasser. Matteprofilen har funnit sin form med matteintresserade elever som får möjlighet till fördjupning och utmaning utöver det vanliga. Övriga elever väljer elevens val utifrån ett smörgåsbord av andra aktiviteter. Lokaler Sofia skola är en stor och vacker skola med ändamålsenliga lokaler. Vi har ett fantastiskt bibliotek, stora idrottssalar, välutrustade no-institutioner och matteverkstäder för alla åldrar. Vår skolgård är stor och förbättras varje år med ny lekutrustning och fotbollsplanen invid skolan har konstgräs, något eleverna kämpat för i flera år. På vintrarna spolas planen så att man kan åka skridskor. Fritidsverksamheten bedrivs för eleverna i samma lokaler som skolan och arbetslagen på F-3

4 Sid 4 (22) har flera olika rum för olika verksamhet. Vår fritidsklubb för eleverna i år 4-6 håller hus i aulan, biblioteket, lekhallen, datasalen och utomhus och klubben bedriver verksamhet som utgår ifrån barnens behov och önskningar. För eleverna i år 7-9 finns ett elevcafé där man kan köpa mackor och annat fika. Eleverna i år 9 är med och driver elevcafét och allt överskott går till niornas bal. Traditioner På Sofia skola finns många fina traditioner. Viktiga evenemang är t ex Vitanloppet, Sofiadagen, Operation Dagsverke, Cabaré, Tillsammansdagen, Luciafirandet i Sofia kyrka och våra fantastiska sommaravslutningar i Vitabergsparkens utomhusteater. Traditionerna håller ihop skolan och skapar den speciella Sofiaandan. Kvalitetsarbete Vårt systematiska kvalitetsarbete är gediget och bygger på inkludering, tydlighet och uppföljning - både i när det gäller ledning gentemot personal och personal gentemot elever och föräldrar. Varje arbetslag och ämnesgrupp gör en egen utvecklingsplan utifrån analyser av tidigare resultat. I ämnesgrupperna sätts fokus på kunskapsutveckling och vid anlaysseminarier presenterar lärare sitt arbete för varandra. Verksamhetsplanen är dokument som utgår ifrån det arbete som görs i olika grupper i skolan. För några år sedan hade Sofia skola svårt att rekrytera elever och man gjorde nedskärningar för att få budgeten i balans. De senaste åren har vi ökat så att skolan nu är helt full och vi har ett söktryck som bara ökar för varje år. På tre år har vi ökat antalet förstahandssökande till förskoleklass från 20 till 115 och den trenden ser ut att hålla i sig. Det innebär att många tyvärr inte kan erbjudas plats i vår skola men också att vår budget blir mer förutsägbar och stabil. Sofia skola är en av de populäraste skolorna på Södermalm nu och det är så klart roligt för oss som jobbar här. Vårt fokus på likabehandling gör att vi satsar hårt på att alla elever ska nå sin fulla potential. Vi stödjer både elever med svårigheter och elever med höga resultat som vill nå ännu längre. Genom välutvecklade stödinsatser både av ordinarie pedagoger, via elevhälsoteamet och med läxläsning för alla, ges samtliga elever goda förutsättningar att nå långt. Vi ser att vårt arbete leder till bättre och bättre resultat. Allt vi gör, ska göra skolan bättre för eleverna. Prioriterade åtgärder för utveckling Alla elever har rätt till utbildning och vår ambition är att alla ska klara kunskapskraven. Det betyder att vi har stort fokus kring följande: Vi följer upp elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling kontinuerligt Miljön ska vara trygg och trivsam med ett tillitsfullt klimat Undervisningen ska präglas av studiero Lektions- och verksamhetsplaneringen ska inkludera alla elever. Undervisningens innehåll och kunskapskrav ska vara väl kända för alla elever Vi ska få elever tidigt i åtgärder om det är så att de riskerar att inte klara kunskapskraven Vi ska agera tidigt på ströfrånvaro och ogiltig frånvaro

5 Sid 5 (22) Det råder nolltolerans mot diskriminering/ kränkande behandling och vi agerar skyndsamt utifrån våra rutiner om någon upplever sig utsatt KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 82 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Gymnasieskola Lärare har höga förväntningar på eleverna. Lärarnas undervisning utgår alltid från examensmålen, ämnesplanernas kunskapskrav, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Formativ bedömning används för att varje elev ska kunna följa sin kunskapsutveckling och för att lärarna ska kunna bedöma och utveckla undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten.

6 Sid 6 (22) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 85 % År Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationella program 87 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 98 % År 98 % År 88 % År 85 % År 97 % År 95 % År 93 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 95 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Vi arbetar för att alla elever ska nå optimal måluppfyllelse. Vi ska nå allt högre måluppfyllelse i alla ämnen. Att alla elever uppnår minst E i slutbetyg. Alla utmanas i att uppnå en högre betygsnivå. Högre resultat i samtliga årskurser. med fokus på matematik Arbetssätt På Sofia skola vill vi att alla elever ska nå sin fulla potential. Vi är tydliga med vad de ska få undervisning om i respektive ämne, vilka kunskapskraven är samt hur de får visa sina kunskaper Varje arbetslag eller ämnesgrupp på skolan har gjort en utvecklingsplan. Inom ramen för våra åtaganden, har de lyft fram olika prioriterade områden t ex satsningar på studieteknik, språkfestival, tematiskt arbete eller andra särskilda satsningar. Två-tre gånger per termin är det något vi kallar Checkpoint, då följs måluppfyllelsen upp i alla ämnen och alla årskurser. Utifrån sammanställningen ges arbetslagen och ämnesgrupperna i uppdrag att analysera och finna åtgärder för det som behöver förbättras.

7 Sid 7 (22) Aktuella projekt Mattelyftet. Alla som undervisar i matematik deltar i Mattelyftet. Lärarna träffas varje vecka och de genomför gemensamma lektionsupplägg som de sedan utvärderar. Learnify är en plattform där lärare laddar upp sina planeringar och veckobrev. En förstelärare leder Learnify-projektet och en biträdande rektor ansvarar för hela skolans IT-utveckling. Läslyftet (Spåklyftet). Läsning är grunden för lärande och stärker kognitiv, social, språklig och emotionell utveckling. Samtliga lärare som inte är med i mattelyftet är med i Läslyftet. Mot F-5 fokuseras Läslyftet på En läsande klass. På högstadiet leder två lärare en studiecirkel runt modeller för hur man undervisar i läsförståelse. ASL, Att skriva sig till läsning, är ett stort projekt där eleverna i framför allt år F och 1 arbetar med läs- och skrivinlärning enligt en speciell modell baserat på Arne Tragetorns teorier. Modellen lämpar sig både för elever med hög inlärningstakt och för elever med behov av särskilt stöd vid inlärningen. NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, är en modell som är både språkutvecklande, kreativ och laborativ i no-ämnena. Lärare i no i år F-6 tar del av kompetensutveckling och de speciella, laborativa NTA-lådorna som blivit projektets signum. Elevledda utvecklingssamtal. Sofia skola har gjort en egen modell för hela IUP-processen, från planering till undervisning, bedömning, återkoppling och elevledda utvecklingssamtal. All info finns på skolans hemsida Sambedömning Ämnesgrupperna har konferens varje vecka, ibland stadievis och ibland tillsammans i F-9- perspektiv. För att stärka arbetet i ämnesgrupperna har vi ämnesutvecklare i alla ämnen och stadier som leder arbetet. Varje ämnesgrupp för ett stadium gör tidigt upp en plan för nationella proven som innehåller förberedelser, genomförande och efterarbete. Alla lärare i stadiet kommer att vara delaktiga i bedömningen varje år och man ska inte bedöma sina egna elevers prov. Tillsammans med de andra skolorna på Östra Södermalm har vi kompetensutveckling och gemensamma ämneskonferenser. På så sätt säkrar vi att våra bedömningar är korrekta. Elever med svårigheter att nå målen Elever som behöver stöd identifieras tidigt och en arbetsgång finns tydligt beskriven i Elevhälsoplanen. Det kan handla om olika insatser beroende på elevens svårigheter t ex stöd i vår studio där specialpedagogerna arbetar. Elever och föräldrar involveras alltid i arbetet med åtgärdsprogram. Stor variation i insatser finns, såsom att få lyssna på sina läromedel, specialpedagoghjälp, tid i studion, kuratorssamtal, anpassade redovisningsformer, nedskrivna instruktioner, stor eller liten anpassning av skolsituationen.i vår särskilda undervisningsgrupp

8 Sid 8 (22) erbjuder vi en anpassad pedagogisk miljö för elever med specifika svårigheter. När en elev riskerar att inte nå målen ska skolan utreda elevens stödbehov och vid behov upprätta en handlingsplan eller ett lite större åtgärdsprogram. Ofta görs även en pedagogisk kartläggning som underlag för åtgärdsprogrammet. Alla åtgärder följs upp ungefär var sjätte vecka. Vi har skapat en enkel rutin som gäller om en elev riskerar att inte nå målen: A) Åtgärd är redan igång, vi arbetar vidare enligt planen. B) Undervisande lärare ska kontakta elev och vårdnadshavare. C) Handlingsplan ska upprättas av läraren i samråd med elev och vh. D) Kontakt etableras med EHT för eventuellt beslut om pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram. Resursanvändning Ämneskonferenser/ möten för kollegiala samtal Arbetslagsmöten för att följa upp elevens hela utveckling Organisation, struktur och arbetssätt utvärderas och utvecklas så att resurserna tillvaratas på ett optimalt sätt Kontinuerlig uppföljning för att tidigt identifiera elever i behov av stöd och göra insatser, för att se att åtgärderna har verkan Vi har en särskild undervisningsgrupp och tre så kallade studios där specialpedagoger och ämneslärare ger extra stöd till elever. Uppföljning Betyg, nationella prov och resultatsammanställningar. Brukarundersökningen. Utvärderingar från a-lag, ämneslag, elevhälsa. Elevutvärderingen. Verksamhetsberättelsen Utveckling Sofia skola har en utvecklingspotential vad gäller elevernas resultat. Skolan har som övergripande portal "Alla elevers rätt till utbildning". I alla beslut är detta vägledande. Skolan kommer att utveckla och systematisera formerna för uppföljning av åtagandet på såväl indivd-, grupp-, som på skolnivå. Skolan startar, på utbildningsförvaltningens initiativ, vårterminen 2016 ett samarbete med Karolinska Institutet för att kartlägga elevernas lärmiljöer och efter samråd vidta adekvata åtgärder i syfte att skapa de bästa förutsättningar för alla elevers lärande. Skolan använder sig av Learnify för att kommunicera ämnesplaneringar. Skolan behöver uppdatera stadieplaneringarna och ge kompletterande information om ämnets innehåll och upplägg.

9 Sid 9 (22) Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Gymnasieskola Alla gymnasieelever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 95 % År 83 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 70 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 93 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 65 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 88 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % År Enhetsmål: Vi arbetar för att tillsammans med eleverna skapa trivsel, trygghet och studiero. Vårt arbete med gemensamma förhållningssätt förväntas leda till att fler elever är trygga och trivs i skolan. Andel elever som upplever att de har studiero ska öka markant Arbetssätt Ordningsregler, Lektionsramar/ struktur för lektionen, Likabehandlingsplan och

10 Sid 10 (22) Elevhälsoplan På Sofia skola finns tydliga ordningsregler. Vi arbetar på olika sätt med att implementera dem beroende på elevernas ålder och behov. Vi har också nedskrivna lektionsramar som lärarna följer - det handlar om t ex lektionsstart, fasta placeringar och regler för fördelning av talutrymmet. I vår Likabehandlingsplan presenterar vi hur vi arbetar för att skapa ett gott klimat och förebygga kränkningar. Antimobbningsteamet går ut i klasserna och förankrar Likabehandlingsplanen och vår lite enklare Antimobbningsplan bland eleverna. Elevhälsoplanen förankras hos alla pedagoger och gången i elevärenden är tydlig. Skolan har ett välfungerande elevhälsoteam med expertis inom olika områden såsom skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolpsykolog, skolläkare och specialpedagoger. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med eleverna i år 4, 6 och 8. Förebyggande arbete På F-6 förankras tydliga gemensamma regler för skolgård, korridorer och matsal i klassråd, elevråd och hos personalen i början av höstterminen. Vuxna ska agera ledare även på raster och i friare aktiviteter. Personal F-6 hjälps åt att förtydliga rastvärdarnas uppdrag. All frånvaro registreras i skolwebben och vårdnadshavare har inloggning för att ta del av frånvaro. Ett sms går ut till vårdnadshavare om elever är ogiltigt frånvarande. Klasslärare/handledare har fortfarande ett uppföljningsansvar gentemot vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro och vi följer Stockholms stads rutiner som finns på En viktig del i vårt förebyggande arbete är också vårt samarbete med föräldrar. Tydliga rutiner finns för kommunikation i t ex veckobrev, möten osv och vi har namnskyltar till all personal samt rastvaktsvästar till F-6 för att bli synliga för elever, föräldrar och besökare. Elevstödjare väljs i alla klasser 7-9, får utbildning och bidrar till ett positivt klimat. I år F-3 arbetar vi med tvärgrupper som gör att vi kan skapa mindre grupper och låta elever mötas mellan klasserna i ett arbetslag. Där lär både barn och personal känna varandra bättre och en större individanpassning kan göras utifrån elevernas behov. Elevhälsoteamet jobbar både förebyggande, ingripande och konsultativt och kan t ex gå in och kartlägga en klassrumsmiljö, en gruppdynamik eller ett arbetssätt och sedan föreslå förbättringsåtgärder. Skolledning och elevhälsa har ett gott samarbete med närpolis, fältassistenter, fritidsgård, Maria Ungdom, Barn- och Ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Övergångar

11 Sid 11 (22) Våra förskoleklassbarn börjar skolas in redan under vårterminen. Där är överlämnande från förskolorna en viktig komponent. Under förskoleklassåret är tvärgrupper ett uppskattat arbetssätt. Då håller pedagogerna i olika aktiviteter såsom språk, matematik, musik och mycket annat och eleverna är blandade i tvärgrupper. På så sätt skapar vi mindre elevgrupper och eleverna lär känna fler barn i de andra klasserna. Pedagoger från förskoleklassen följer med eleverna upp till år 1, vilket stärker tryggheten. Det finns flera varianter på faddring på Sofia skola, t ex mellan år 3 och förskoleklass. Det kontaktnät som faddringen bidrar till främjar en god vi-känsla. Detta samspelar väl med målen i antimobbningsplanen för Sofia skola. Ett annat syfte är att ge förskolelassbarnen goda förebilder, både när det gäller det sociala samspelet och lärandet. De äldre barnen får en möjlighet att känna sig stora och ta ansvar vilket bidrar till deras utveckling. Vid stadiebytet till år 4 och år 7 görs ett överlämnande mellan avlämnande och mottagande pedagoger. Vissa år mixar vi klasserna inför år 4 och andra år väntar vi med uppdelningen till år 7, när det kommer in fler elever från andra skolor. Alla klasser och årskurser har välkomstsamtal som ett framåtsyftande utvecklingssamtal med föräldrar och elever vid skolstarten. Till starten av år 7 lägger vi mycket tid på att ta emot elever och föräldrar enligt ett utarbetat program, både som förberedelse under våren och vid höstterminens start. Till exempel bjuds föräldrarna i år 7 till en föräldramiddag första skoldagen så att föräldrar och lärare lär känna varandra inför högstadietiden. Eleverna i blivande år 7 får träffa sin nya klass redan före sommarlovet. Resursanvändning Sofia skola satsar mycket på det förebyggande arbetet. Handledartid, klassråd, antimobbninteam, elevstödjare, rastvaktande, elevråd och ett välutvecklat elevhälsoteam är några saker vi lägger resurser på. I inskolningsprocessen i förskoleklass och år 7 ägnas både tid och resurser för att stärka gruppsammanhållningen från början. Tid kommer att läggas på att kontinuerligt följa upp hur och i vilken omfattning vi lyckas med vårt åtagande, ex med enkäter. Uppföljning Brukarundersökningen. Elevutvärderingen Skolans enkäter Utvärdering i a-lag, AMT och EHT Uppföljning av frånvarostatistik kontinuerligt av handledare. Utvärdering av likabehandlingsplanen. Utveckling För att fortsätta utvecklas och få samtliga elever att känna trygghet, trivsel och studiero behöver vi satsa både på kompetensutveckling för att skapa ett tillitsfullt klimat. Genom att systematiskt följa upp och förbättra oss tror vi att vi kommer att se resultat av vårt arbete.

12 Sid 12 (22) Skolan har en utmaning i att förbättra elevernas upplevelse av studiero. Genom att se till så att undervisningen planeras för alla elever i klasserna, genom att kommunicera förväntningar och krav, samt se till att alla elever får den undervisning de har rätt till, kan vårt årsmål nås. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Gymnasieskola Alla elever i gymnasieskolan är delaktiga i planering och uppföljning av sin kunskapsutveckling och har genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Eleverna har utvecklat en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Varje elev har en studieplan som regelbundet följs upp. För att eleverna ska kunna följa progressionen i lärandet används exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 92 % År 65 % År 90 % År 83 % År 85 % År Enhetsmål: Vi arbetar för att eleverna ska göra medvetna val utan att styras av fördomar. Genom ett normkritiskt förhållningssätt kan pedagogerna hjälpa eleverna att göra egna val och motverka fördomar och traditionella förutfattade meningar vad gäller kön, etnicitet eller

13 Sid 13 (22) andra olikheter. Det kan handla om att välja aktiviteter som traditionellt betraktats som pojkinriktade eller flick-inriktade. Men även andra diskrimineringsgrunder t ex ålder, sexuell läggning, socioekonomisk status eller funktionshinder kan sätta osynliga gränser. Ytterst handlar det om lika rättigheter. Ett medvetet förhållningssätt hos pedagogerna gör att eleverna blir friare och har tillgång till fler alternativ än de som kanske först verkade självklara. Arbetssätt Alla pedagoger strävar efter anlägga ett tydligt normkritiskt förhållningssätt i någon pedagogisk planering under året. I föräldrakontakter månar vi om att vårdnadshavare är likvärdiga oavsett kön. Det betyder att vi aktivt söker kontakt med båda vid två vårdnadshavare, även om den ena föräldern är mer aktiv än den andra. Eller att vi alternerar och ringer till dem varannan gång t ex om en förskoleklasselev blivit sjuk och behöver hämtas tidigare. Resursanvändning Att varje pedagog i en pedagogisk planering tar in ett tydligt normkritiskt förhållningssätt. I Sofia skolas SYV-plan finns tydliga mål om jämställdhet när man arbetar med studie- och yrkesvägledning. Uppföljning Arbetslag och ämnesgrupper ska diskutera och utvärdera hur vi arbetat normkritiskt i förhållande till planeringar av ämnen och aktiviteter. De pedagogiska planeringarna följs upp och delas kollegialt som goda exempel. Utveckling Sofia skolas personal kan tydligare jobba mot diskriminering och för lika rättigheter med gemensamma satsningar. Det normkritiska förhållningssättet bottnar i läroplanens värdegrund och likabehandlingsplanens ställningstaganden. Det är alltså inget som ska läggas till utan ett perspektiv som ska beaktas och internaliseras i fler processer. Enhetsmål: Vi arbetar för att våra elever kan och vill vara medansvariga för den egna utvecklingen, både kunskapsmässigt och socialt. I brukarundersökning och elevenkät vill vi se högre andel elever som upplever ett verkligt inflytande i sin egen lärprocess. Om vi blir tydligare med vad som är målen och vad som går att påverka, tror vi att eleverna blir mer delaktiga, förstår vad som förväntas och därigenom kan eleverna nå bättre resultat. Arbetssätt Inflytande På Sofia skola har vi en lång tradition av inflytande för eleverna. Det bygger på att vi vuxna i alla led tänker till och själva föregår med gott exempel. Det klimat för ansvarstagande och

14 Sid 14 (22) inflytande vi lyckas få i personalgruppen kommer att spegla vilket ansvar eleverna vill ta för sin egen utbildning. Elevinflytandet tydliggörs i de processer där elever haft inflytande. Samtal förs systematiskt med eleverna kring arbetssätt, innehåll och redovisningsformer. Vi vidareutvecklar formerna för klassråd i alla årskurser och handledartid på år 4-9. Frågor från klassråden lyfts i elevråden och elevrådsprotokollen läggs ut på hemsidan. Föräldrarådet består av representanter för alla klasser. Det är välbesökta möten där skolledningen får värdefull input i frågor som elever och föräldrar lyfter till dagordningen. I årskurs 7-9 har man ofta klassmöten, dvs möten där elever, lärare och föräldrar träffas tillsammans. Eleverna kan presentera olika ämnen och berätta hur de jobbar och föräldrar, elever och lärare kan mötas i olika konstellationer. På så sätt blir eleverna mer delaktiga och föräldrarna får en tydligare bild av hur klassen fungerar och vad man gör i skolan. I årskurs F- 6 bjuds det ibland in till Öppet Klassrum vid olika tillfällen och det finns också fler metoder hur vi bjuder in föräldrar till skolan. Elevledda utvecklingssamtal är en modell som vi nu beslutat om för hela skolan. Vi har tagit fram en gemensam modell som finns beskriven i IUP-planen som ligger på hemsidan. EFA Vi har ett system som vi kallar EFA Elev, Förälder och Arbetslag. Det är ett system där vi bearbetar en gemensam fråga t ex vilka ordningsregler vi ska ha eller vad en riktigt bra och utvecklande läxa kan vara. Skolledningen skickar ut frågan i alla forum såsom arbetslag, klassråd, elevråd, EFA-råd (med representanter från elever, personal och föräldrar) och föräldraråd. Därefter används resultatet i vårt utvecklingsarbete. LPP och stadieplaneringar Alla ämnen har en tydlig stadieplanering som lärarna utarbetat tillsammans. Inför varje nytt arbetsområde görs en lokal pedagogisk planering (LPP) där mål, arbetssätt och bedömningskriterier för arbetsområdet framgår tydligt. Dessa läggs även på Learnify som man kommer åt via vår hemsida. I varje LPP ska det finnas en "lucka" där eleverna kan ha ett tydligt inflytande. Resursanvändning Alla elever har klassråd regelbundet. i årskurs 4-9 har undervisas eleverna av fler lärare och där har vi handledartid en gång i veckan i mindre grupp för att möjliggöra samtal och studieplanering. Pedagoger har i uppdrag att ansvara för trygghetsteam, elevråd och EFA-råd så att ansvaret i arbetslaget fördelas. Uppföljning Brukarundersökningen. Elevutvärderingen. Utvecklingssamtal. Handledning.

15 Sid 15 (22) Utvärdering i varje ämne i slutet av arbetsområde eller termin. A-lagens och ämnesgruppernas utvärdering Utveckling På Sofia skola har vi en god tradition där eleverna är medskapande och ansvarstagande. Genom att stärka våra system för inflytande, visar vi eleverna att engagemang lönar sig. Inflytande genomsyrar beslutsprocesserna på alla nivåer och på så sätt skapas ett öppet klimat både inom personalgruppen och genetmot eleverna. Utvecklingssamtalet är starten på elevernas inflytande i sin egen lärprocess. Vi behöver säkerställa att de överenskommelser som gjorts dokumenteras och följs upp på ett ändamålsenligt sätt och kommer alla berörda till del. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 80 År 80 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin

16 Sid 16 (22) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År Enhetsmål: Sofia skola arbetar för att att minska matsvinnet. Andelen kastad mat ska minska från 60 kg om dagen till max 40 kg om dagen. Arbetssätt Sofia skolas kök lagar runt 1000 portioner mat varje dag. Dessutom äter runt 400 elever mellanmål på fritidshemmet och fritidsklubben. Kökets personal lägger upp en strategi för hur matsvinnet ska minskas i samråd med ansvariga för matsvinn-projektet. Lärare och fritidspersonal blir delaktiga genom tips på material, filmer och arbetssätt som skickas ut från Matsvinn-projektet. Eleverna görs också delaktiga i att bara lägga upp så mycket mat som man kan äta upp, för att minska mängden matrester som slängs. Elevråden engageras och får uppdateringar på hur det går. Detta visualiseras på en tavla i matsalarna. Runt 10kg matsvsinn om dagen skulle skolan kunna minska genom att eleverna slänger mindre mängd mat. Resursanvändning Kökets personal går utbildning och kunskapen sprids i huset. Uppföljning Genom att väga matavfall en vecka per termin följer vi upp hur utvecklingen ser ut.

17 Sid 17 (22) Utveckling Genom att så mycket mat kastas varje dag går väldigt stora värden till spillo. Sofia skola lägger 2,3 mkr varje år på matvaror. Det utgör 3,2% av skolans totala budget. 60 kg om dagen motsvarar 150 portioner mat så det är väldigt stora pengar, eftersom varje portion i snitt kostar 10 kronor. En halvering skulle alltså innebära stora besparingar för skolan. Men syftet med matsvinnprojektet är inte att spara pengar. Sytet är att tillvarata resurser bättre; både för vår miljö och för elevernas hälsa. Besparingen kommer i stället leda till att vi kan satsa på ännu bättre råvaror och ha råd att köpa mer ekologisk mat. Enhetsmål: Sofia skola strävar efter att öka andelen ekologiska livsmedel, laga mer vegetariskt samt informera elevern och föräldrar om nyttan av detta. Större andel ekologiska livsmedel, mer vegetarisk mat och större spridning av kunskap runt detta hos både barn och vuxna. Arbetssätt Kockarna på Sofia skola har målet att laga all mat från grunden och att i möjligaste mån köpa ekologiska livsmedel. Vi har ett stort och välutrustat kök med flera utbildade kockar. Sedan några år tillbaka har Sofia skola en grön dag i veckan då enbart vegetarisk mat serveras. Initiativet kom från några elever och under ht14 har elevråden utvärderat den vegetariska maten och kommit med fler förslag till rätter. Man kan alltid äta vegetarisk mat i skolmåltiden utan att föranmäla detta. Målet är att den vegetariska maten ska vara så god och lockande som möjligt och upplevas som ett likvärdigt alternativ. Resursanvändning Ett resurseffektivt användande av budget för köket. I undervisningen kan lärare oftare ta upp klimat- och hälsoaspekter som rör kosthållning och val av livsmedel. Uppföljning Bokslutet Elevrådet Utveckling Genom att laga ännu mer mat från grunden kan köket spara resurser till att öka budgetutrymmet för att köpa in mer ekologisk mat. Om den vegetariska maten fortsätter att vara så vällagad, kommer fler välja vegetariskt alternativ.

18 Sid 18 (22) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Sofia skola ska ha en välbalanserad och stabil budget. Skolan blev vid 2016 års ingång resultatenhet. Skolan strävar efter att även vid bokslut för 2016 ha ett nollresultat eller ett litet överskott på max 1% för att ha marginal. I budgeten ska under 2016 finns ett större utrymme än tidigare för gemensamma kompetensutvecklingssatsningar för personalen. Skolan gör också en extra satsning på läromedel där ämneslagen kan äska om extra pengar för satsningar som inte ryms inom deras ämnesbudget. Arbetssätt Tydliga uppföljningar på alla nivåer gör att skolan har bra koll på ekonomi. Personal har budgetansvar för t ex inköp av material till ett ämne eller en fritidsavdelning. Där finns tydliga riktlinjer så att alla kan ta ansvar för god resursfördelning och kontroll. Rektor och intendent har det övergripande ansvaret men all personal har ansvar att skolans resurser i form av personalens tid och material används på ett effektivt sätt. Under 2016 avser skolan att göra ytterligare satsning på personalens kompetensutveckling. Resurserna satsas också i stor utsträckning på elever med stora stödbehov för att ge alla elever likvärdiga chanser att nå goda kunskapsresultat utifrån sina egna förutsättningar. Det socioekonomiska tilläggsanslaget används till t ex - studiehandledning på modersmålet för de elever som varit kort tid i Sverige eller av andra skäl behöver stöd på modersmålet - svenska som andraspråk som erbjuds i alla årskurser - läxläsning med utbildade lärare, finns tillgängligt för alla elever - att skolan tillhandahåller material som skridskor och annan utrustning för de elever som själva inte har - att man alltid får med sig matsäck från skolan

19 Sid 19 (22) Resursanvändning Skolan försöker använda de ekonomiska resurserna på bästa tänkbara sätt för att få effektiva insatser. Att ha en god prognossäkerhet är viktigt för Sofia skola. Genom att satsa på personalens kompetensutveckling vill skolan fortsätta utveckla resultaten för eleverna. Det socioekonomiska tilläggsanslaget är till för att utjämna skillnader i bakgrundsfaktorer såsom t ex kort tid i Sverige eller låg utbildning hos föräldrarna. Genom att ständigt arbeta med kompensatoriska åtgärder och hjälpmedel ser Sofia skola till att alla elever ges likvärdiga förutsättningar att nå målen och ha det bra på skolan. Uppföljning Varje månad och i samband med T1, T2 och bokslut. Utveckling Sofia skola blev resultatenhet I och med att Sofia skola numera har ett högt söktryck av elever, har skolan lättare att förutsäga elevantalet vilket ger större stabilitet i budgeten. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 3 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling.

20 Sid 20 (22) Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: På Sofia skola ska medarbetarna ges möjlighet att trivas, utmanas och utvecklas. Man ska känna att man har förutsättningar att göra ett riktigt bra jobb. Medarbetarna ska ha god kännedom om verksamhetens mål och vad som förväntas av var och en. Fler ska uppleva en god arbetsmiljö med rimlig och jämn arbetsbelastning. Genom riktad kompetensutveckling med fokus på kollegialt lärande ska alla pedagoger ges möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Arbetssätt - Tydliga mål för verksamheten. - En genomarbetad organisation för ledning, stöd, samarbete och uppföljning. - Tydliga uppdrag till både arbetslag och ämneslag och till ledarna för alla olika grupper. - En årsplanering med detaljerat kalendarium där man får överblick över aktiviteter. - Närvarande skolledning som både arbetar systematiskt och kan rycka in akut vid problem. - Välfungerande administration och vaktmästeri som hjälper till och avlastar pedagogerna. Resursanvändning Skolledningen gör löpande verksamhetsbesök hos all personal och har medarbetarsamtal och lönesamtal utifrån auskultationerna som kopplas till skolans mål. En arbetsgrupp ser över möjligheter till att minska pedagogernas arbetsbelastning och tar fram några konkreta förslag. I budget 2016 avsätts mer medel för kompetensutveckling. Uppföljning Medarbetarenkäten. Utvärderingar från olika grupper såsom arbetslag, ämnesgrupper, SVG, fritids, EHT mfl. Utveckling På Sofia skola är det god stämning i kollegiet och många upplever stort stöd både från kollegor och chefer. Men arbetsbelastningen är ett problem som skolan brottas med, eftersom många i personalen är väldigt ambitiösa och vill göra ett toppjobb. Därför är det viktigt att skolan gemensamt hittar fler vägar att minska arbetsbelastningen. I arbetet runt arbetsbelastningen framkommer behov av kompetensutveckling för pedagoger för att möta och stödja elever med olika funktionsnedsättningar. Genom att ha ett mer stabilt arbete runt dessa elever skapas trygghet och lugn i övriga gruppen.

21 Sid 21 (22) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Enhetsmål: På Sofia skola finns en välförankrad Likabehandlingsplan och vår skola ska präglas av arbetet för en god stämning och nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling Alla elever, föräldrar och personal på Sofia skola ska kunna känna sig trygga. Ingen ska bli utsatt för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling Arbetssätt Enligt Sofia skolas Likabehandlingsplan som finns på skolans hemsida. Resursanvändning Varje år avsätts tid för att lära mer runt likabehandling och för att upprätta en ny Likabehandlingsplan utifrån kartläggningar och ny kunskap. Uppföljning Brukarundersökning Elevenkäter Personalenkäter

22 Sid 22 (22) Utveckling Under 2015 ska skolan mer aktivt arbeta med lektionsramar, nätpolicy, rutiner för klassbyten samt med resultaten ifrån Stockholmsenkäten. Skolan har förtydligat sina rutiner hur vi arbetar om det framkommer om någon upplever sig utsatt. Snabbt agerande och skyndsamma insatser är en viktig nyckel i arbetet. Skolan behöver utveckla det förebyggande och främjande arbetet inom ramen för likabehandling Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Sofia skola redovisar ett nollresultat för budgetåret Personalorganisationen ses över i samband med tjänstefördelningen i syfte att balansera kostnader mot intäkter. Skolan har en god elevtillströmning vilket ökar prognossäkerheten. Beträffande investeringsbudgeten prioriteras inköp av bänkar och stolar och sådant som är eftersatt underhåll. Målet är en budget i balans även för Skolans socioekonomiska tillägg kommer att användas till språkutveckling samt assistenter och resurspersonal utifrån uppkomna behov. Budget 2016 Budget för Sofia skola och för Sofia distans framgår av bifogade dokument Övriga frågor Årets uppdrag för elevhälsoteamet och strategier för elevhälsoteamets arbete redovisas i Sofia skolas elevhälsoplan, se bilaga