Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2015/2016 Markusskolan Sagoporten av Victoria Nilsson Datum: Rektor: Biträdande rektor: Resultatenhetschef: Marie-Ann Eklund Hanna Torbrand Bengt Albertsson Avesta kommun, Bildningsförvaltningen Rev

2 Innehåll Skola/organisation Normer och värden - resultatbild, analys och utveckling Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utveckling Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utveckling Meritvärdet, Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-6. Resultatbild Resultat nationella prov, Svenska Resultat nationella prov, Matematik Resultat nationella prov, Engelska Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) Samarbetsformer vid stadieövergångar resultat, analys och utveckling Integration av nyanlända - resultat, analys och utveckling Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utveckling Hem och skola - resultat, analys och utveckling Kompetensutveckling - resultat, analys och utveckling Systematiskt kvalitetsarbete - resultat, analys och utveckling KF:s mål för området förskola-grundskola Miljö Elevers trygghet och inflytande Kultur Samarbete med vårdnadshavare Identifierade framgångsfaktorer Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utveckling Insatser och resultat av föregående års utvecklingsområden och satsningar Verksamhetsplan för läsåret Förstelärare se bilaga 1. 2

3 Skola/organisation Markusskolan är en F-6 skola belägen i centrala Avesta. Skolan har under läsåret haft drygt 300 elever. Cirka 60% av eleverna är flerspråkiga. Markusskolan tar vanligtvis inte emot asylsökande elever och har ingen förberedelseklass. I samband med de stora flyktingströmmarna till Sverige vid årsskiftet 15/16 tog även Markuskolan emot ett antal asylsökande barn. Markusskolan har under året haft två förskoleklasser, fem stycken åldersintegrerade 1-3:or, en årskurs fyra, en årskurs 5 och en årskurs 6. På lågstadiet arbetar varje klass åldersintegrerat med elever från årskurs 1, 2 och 3. I varje klass arbetar två pedagoger. Utöver klasslärare finns ämneslärare i bild, musik, slöjd och idrott. På mellanstadiet finns en storklass per årskurs. Klasserna delas sedan in i mindre undervisningsgrupper. I årskurs 4 finns tre klasslärare, i årskurs 5 två klasslärare och i årskurs 6 tre klasslärare varav en med ansvar för elever med behov av särskilt stöd. Utöver klasslärare finns ämneslärare i bild, musik, slöjd, idrott och hemkunskap. Inför läsåret 15/16 förändrades rektorsområdena och Markusskolan blev ett eget rektorsområde med en rektor, Marie-ann Eklund och en biträdande rektor, Hanna Torbrand. Åsa Filipsson har utgjort ytterligare ledningsstöd riktat mot fritidshemmen. Vi ser en bestående ökning av antalet elever framöver. För att förbereda för utökningen har musikskolan lämnat sina lokaler och de byggs om för att innehålla tre förskoleklasser. På sikt ser vi att vi behöver starta ytterligare en 1-3:a samt att mellanstadiet kommer ha tre parallella undervisningsgrupper i varje årskurs. För att ytterligare anpassa lokalerna för det ökade elevunderlaget byggs matsalen ut och lokalförändringar görs för att förbättra utrymmen för lärarrum och resursteam. Idrottshallen har inte används under läsåret på grund av dåligt inomhusklimat med hälsorisker som följd. Idrotten har därför haft lektioner i Kopparhallen och på Avestavallen. Lågstadiet har haft en lektion i veckan utomhus vid skolan. Efter sportlovet har inte heller träslöjden haft verksamhet i idrottshuset utan haft lektioner på Bergsnäs. Personal har funnits för att följa elever till och från lektioner utanför skolans område. Förflyttningar av elever utanför skolans område tar tid och personal i anspråk vilket påverkar schemaläggning och personalbehov. Inriktningsbeslut från Bildningsstyrelsen finns att bygga en ny och större idrottshall innehållandes omklädningsrum, duschar, personalutrymmen, motorikhall, idrottshall samt slöjdsalar. Under läsåret har vi blivit antagna som partnerskola till Högskolan Dalarna. Från och med hösten 2016 är vi en av de skolor i Dalarna som tar emot lärarstudenter under deras VFU. Arbetet har påbörjats genom planeringsbesök vid Högskolan Dalarna, besök på Markusskolan av kontaktpersoner samt handledarutbildningar för 5 st lärare under 15/16 samt ytterligare 6 lärare under 16/17. Befattning Antal/tjgr. Kommentarer Rektor 1 st / 1,0 Rektorsprogrammet 0,2 / vecka Biträdande rektor 1 st / 1,0 Ytterligare ledarstöd 0,2 Lärare 37 st / 24,13 F-6 Sva-lärare 5 st / 3,8 Speciallärare 2 st / 1,5 Specialpedagog 3

4 Skolsköterska 1 st / 0,65 Vakant under höstterminen Kurator 1 st / 0,8 0,4 under höstterminen Studievägledare Ingår i ordinarie undervisning Skolgrupp 3 st / 2,8 Antal elever 313 st F-6 1. Normer och värden - resultatbild, analys och utveckling 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbetet följer ett årshjul med arbete mot kränkande behandling. Under höstterminen genomförs en trivselenkät med samtliga elever. Eleverna fyller i en enkät enskilt samt en i grupp. Vi använder husmodellen för att identifiera otrygga platser på skolan. Enkäterna är sedan underlag för uppdatering av likabehandlingsplanen under början av året (januari). Under vårterminen genomförs ytterligare en enkät, denna gång med öppna frågor som skickas hem till vårdnadshavare och elever, bruna kuvertet. Trygghetsrådet består av personalen från elevhälsoteamet samt ytterligare pedagoger från skola och fritids. Rådet träffas varannan vecka för att följa upp trygghetsärenden. Ärenden som kommer till trygghetsrådet hanteras samma dag som anmälan samt följer kommunens rutin. En stor del av vårt trygghetsarbete görs i klasserna. På lågstadiet arbetar klasserna med samtal, filmer, gruppstärkande aktiviteter samt att alltid ta tag i konflikter oavsett hur stora eller små de är. När det gäller raster har vi rastvärdar ute varje rast. För att stärka tryggheten ytterligare under nästa läsår kommer fritidspersonalen att ansvara för rastvärdskapet på lunchrasterna. Det ger utrymme och tid till mer planerade rastaktiviteter samt fler vuxna ute bland barnen. Alla klasser har morgonsamling varje dag då dagen gås igenom. Samlingen bidrar till att stärka gruppgemenskapen samt öka tryggheten genom att varje dag följer samma morgonrutin. Den enskilt viktigaste punkten för vårt trygghetsarbete är våra 10 icke förhandlingsbara regler. Reglerna utarbetades för 5-6 år sedan tillsammans med personal, vårdnadshavare och elever. Reglerna utgör grunden för hur vi ser på trygghet och arbetsro. Genom att reglerna är lika för alla skapas trygghet och förutsägbarhet. Vid varje läsårsstart gås reglerna igenom med både personal och elever. De finns även översatta till de vanligast förekommande språken bland eleverna. x Det finns en plan mot kränkande behandling som innehåller kartläggningsområden 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Markusskolans elevhälsoteam utgörs av skolsköterska, kurator, speciallärare, skolgruppspersonal, biträdande rektor och rektor. Teamet träffas varje vecka för att diskutera inlämnade anmälningar. Under höstterminen var skolskötersketjänsten vakant vilket medförde en hög arbetsbelastning för den nya skolsköterskan under vårterminen. Kuratorstjänsten har under året utökats från 0,4 till 0,8. Skolgruppen har under året hanterat flera elever med omfattande svårigheter vilket tagit stora resurser i anspråk. 4

5 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi I kommunens kvalitetsenkät som genomförs i år 5, deltog 38 elever. Som diagrammet visar är resultatet bra när man slår ihop de båda positiva svaren. Den fråga som på något sätt är lägre än andra är att stimulera nyfikenheten hos eleverna Helt och hållet /bra Ganska dåligt /inte alls 0 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utveckling Under läsåret har skolan haft elevråd som träffats ca 4 gånger per termin. Inför varje träff har klasserna fått en fråga att diskutera som elevrådet sedan redovisar. Årets diskussioner har handlat om matsalen, bra kamrater och bra lärare. Elevrådet avslutade läsåret med en överraskningslunch för hela skolan. Varje klass har klassråd inför elevrådsmötena. Elevinflytande i undervisningen visar sig tex vid temaarbeten där elevernas frågor och intressen delvis får visa vägen. Elevinflytande finns även när eleverna får välja arbetssätt, fördjupningsområden eller aktiviteter på idrotten. På Markusskolan har vi elevledda utvecklingssamtal. Eleven själv håller i samtalet, redogör för sitt arbete och väljer själv utvecklingsmål vilket ger både delaktighet och inflytande. 5

6 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utveckling 3.1 Meritvärdet, Meritvärde betyg år 6 vt 2016 Antal elever totalt 42 Antal nyanlända (inom 2år) -8 Antal elever utom nyanlända 34 Genomsnitt alla elever 150 Genomsnitt utom nyanlända (2 år) 186 Markusskolan har under de senaste åren tagit emot flera nyanlända. De utvecklar relativt snabbt en vardagssvenska men det tar betydligt längre att utveckla en skolsvenska som räcker för att nå målen i framförallt SO och NO ämnen. 3.2 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-6. Resultatbild Ämne Antal flickor som når kunskapskraven Flickor som ej når kunskapskraven Antal pojkar som når kunskapskraven Pojkar som ej når kunskapskraven Årskurs F P Total% Svenska ,9% 96 71,6% 75,3% Matematik ,4% 93 68,9% 71,6% Engelska ,0% ,2% 85,1% SO ,3% 58 86,6% 89,4% Geografi ,5% 45 68,2% 70,9% Historia ,0% 52 77,6% 76,3% Religion ,1% 37 84,1% 80,4% Samhäll ,6% 50 74,6% 72,6% NO ,3% 59 88,1% 90,2% Biologi ,1% 49 79,0% 73,8% Fysik ,1% 48 73,8% 71,4% Kemi ,2% 44 67,7% 66,9% Teknik ,7% ,4% 85,6% Bild ,5% ,1% 96,3% Musik ,7% ,0% 85,8% Idrott ,2% 95 70,9% 73,0% Slöjd ,9% 84 97,7% 98,3% Hemkk ,7% 18 94,7% 95,2% Skolövergripande sammanställning, måluppfyllelse år 1-6, utan nyanlända inom 2 år Ämne Flickor Pojkar Total % Svenska ,1% 95 79,2% 83,6% Matematik 98 83,1% 92 76,0% 79,5% Engelska ,2% ,6% 92,9% SO 59 95,2% 57 91,9% 93,5% Geografi 49 87,5% 44 77,2% 82,3% Historia 50 89,3% 50 86,2% 87,7% Religionskunskap 35 92,1% 37 88,1% 90,0% Samhällskunskap 48 85,7% 49 84,5% 85,1% NO 59 95,2% 58 93,5% 94,4% Biologi 47 83,9% 48 90,6% 87,2% 6

7 Fysik 47 83,9% 47 83,9% 83,9% Kemi 45 80,4% 43 76,8% 78,6% Teknik ,8% ,7% 94,2% Bild ,0% ,2% 97,5% Musik ,2% ,7% 88,8% Idrott 99 83,9% 89 74,2% 79,0% Slöjd ,0% 75 97,4% 98,7% Hemkunskap ,0% 18 94,7% 97,1% I resultatbilden för Markuskolan kan vi se att måluppfyllelsen påverkas av att vi tagit emot många nyanlända. Vi ser att teoretiska ämnen kräver en högre nivå på svenskakunskaperna för att nå godkänt. Några ämnen står ändå ut med låga resultat, matematik och kemi. Under kommande läsår kommer vi se närmare på vilka delar som inte uppfyllts samt arbeta för att öka måluppfyllelsen i de ämnena. Måluppfyllelsen totalt för alla elever i alla ämnen är i snitt 81%. När man undantar elever som gått mindre än 2 år i svensk skola är den totala måluppfyllelsen 89%. Betygsstatistik Läsåret , årskurs 6 Flickor Pojkar Summa A B C D E F - A B C D E F - A B C D E F - Biologi Bild Engelska Fysik Geografi Historia Hemkunskap Idrott och Hälsa Kemi Matematik Modersmål Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska SVA Teknik Totalt antal betyg Betygsstatistiken för år 6 visar att pojkarna har något högre betyg. I klass 6 har andelen flickor varit hög bland de nyanlända. Eftersom vi inte har någon förberedelseklass är alla elever med på lektionerna i alla ämnen trots att de inte förstår språket helt och hållet. Det bidrar till att eleverna känner en tillhörighet till klassen och får läsa alla skolämnen så fort som möjligt, men det leder också till att flera elever inte får godkända betyg i början utan kunskaperna byggs på i takt med att svenska språket utvecklas. Antal elever 7

8 3.3 Resultat nationella prov, Svenska Åk 3 Svenska, delprov A B C D E F G H Andel godkända prov 97% 79% 91% 94% 94% 91% 85% 88% Åk 6 Svenska, delprov A B C Provbetyg Andel godkända prov 94% 88% 73% 91% 3.4 Resultat nationella prov, Matematik Åk 3 Matematik, delprov A B C D E F1 F2 G1 G2 Andel godkända prov 91% 89% 89% 83% 89% 94% 80% 91% 91% Åk 6 Matematik Provbetyg Andel godkända prov 79% 3.5 Resultat nationella prov, Engelska Åk 6 Engelska, delprov A B C Provbetyg Andel godkända prov 78% 88% 94% 88% 3.6 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) F-klass Röda rosen F-klass Vita rosen Totalt antal elever 17 2 (Ej Ej deltagit 0-5 fel 6-10 fel fel Mer än 15 fel (riskbarn) Antal flerspråkiga Mindre än 1 år i sv skola språk) Externa kontakter BUP I både röda och vita rosen finns många flerspråkiga elever varav flera är nyanlända. Testet genomfördes enskilt med varje elev. Det som förvånar är att även några svensktalande elever har svaga resultat, samt att några av de flerspråkiga eleverna fick bättre resultat än det förväntade. Språktestets bilder är tvetydliga även för svenskatalande elever vilket bidrar till att några av eleverna misstolkade flera bilder och på så vis svarade fel. Vi bedömde att testet ej var möjligt med de nyanlända utan svenskt språk. Vi förväntar oss ett uppdaterat språkskrin med tydligare bilder och ett medvetet genusperspektiv hösten

9 4. Samarbetsformer vid stadieövergångar resultat, analys och utveckling Vid övergång från förskoleklass till klass 1 träffas avlämnande lärare och mottagande lärare i slutet av vårterminen. Information som är av betydelse för undervisning och social utveckling diskuteras. Samma överlämning sker mellan årskurs 3 och årskurs 4. Överlämning av blivande årskurs 7 görs i början av vårterminen. Detta för att mottagande skola ska få tid att organisera mottagandet på bästa sätt. Separata överlämningar till årskurs 7 görs av olika delar inom resursteamet och berörda SVA lärare. I samband med övergångar gör eleverna ett eller flera besök i nya klassen och träffas sina nya lärare. Viktigt är att elevernas studieresultat finns dokumenterad för att mottagande lärare ska kunna ta vid i undervisningen. Här är datasystem som Pingpong viktiga verktyg. Ett samlat digitalt system där all information kan lagras med inlogg för både lärare, elever och vårdnadshavare är en stor hjälp. Idag används flera olika system i kommunen, detta upplevs som rörigt. Ett område att utveckla är reflektionen efter stadieövergångar. Önskemål finns om kollegiala samtal och diskussioner där övergångar följs upp både på klass och individnivå för att kunna utveckla sin egen undervisning och bli mer medveten om de olika stadiernas kunskapskrav. 5. Integration av nyanlända - resultat, analys och utveckling Markusskolan har under många år tagit emot flerspråkiga elever. Vi tar emot nyanlända med direkt integrering vilket innebär att eleverna får en klasstillhörighet från början. Skoldagen börjar och slutar i den egna klassen. Efter en till två veckor deltar eleven i praktiska ämnen tillsammans med klassen. Parallellt med arbete i klassrummet har eleverna SVA undervisning. Det sker med lektioner varje dag i början för att sedan minska i antal allt eftersom svenskakunskaperna ökar. Vid årsskiftet 15/16 berördes alla samhällsfunktioner av den stora flyktingströmmen till Sverige, så även Markusskolan som fick ta emot flera asylsökande elever vilket vi inte gjort tidigare. Klasserna arbetar på många olika sätt för att välkomna nya elever. Ofta får en eller ett par elever ett extra ansvar för att ta hand om den nya klasskamraten. Undervisningen är i början till stor del individualiserad med anpassat arbetsmaterial. Bildstöd används ofta vilket alla elever har nytta av. Under läsåret har vi utökad vår andel av flerspråkig personal, tagit emot 28 praktikanter, 5 instegsarbetare och 2 nystartarbetare. De har varit till stor hjälp för att stötta nyanlända elever, tolka i klassrummet eller hjälpa till vid föräldrakontakter. Flyktingströmmarna till Sverige har avtagit men vi ser en ökad andel flerspråkiga elever på Markusskolan. Detta ställer stora krav på undervisande lärare eftersom allt arbete måste ske på många olika nivåer samtidigt. Eleverna får ofta snabbt en bassvenska som räcker långt i kamratkontakter men skolspråket tar flera år att utveckla. Detta är områden vi måste arbeta aktivt med. Genom att förstärka språkstödet i klassrummen, utökad studiehandledning samt kollegiala samtal kring språkutvecklande arbetssätt hoppas vi kunna möta utmaningarna. Kommunen bör fundera kring hur upptagningsområden till de olika skolorna ser ut. Tendenser finns att skolorna blir segregerade med försämrad kvalitet som följd. 9

10 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utveckling Temaarbeten i klasserna hjälper eleverna att stärka sina kreativa sidor genom att arbetet innehåller flera fria moment med möjlighet att prova sig fram och testa nya idéer. På lågstadiet genomför klasserna teater/shower för klasskamrater och föräldrar. I det arbetet främjas kreativitet och samarbetsförmåga. 1-3 klass Eken och 1-3 klass Linden genomför varje vår och höst ett klädbytarcafé där eleverna får öva på många olika entreprenöriella förmågor. Andra arbetssätt som främjar entreprenöriella förmågor är att presentera fenomen, problem eller påståenden som eleverna får söka svar på tillsammans. I årskurs sex planerar och genomför eleverna en kompisdag för de yngre eleverna. Tidigare har sexorna även planerat och genomfört egna idrottlektioner för de yngre eleverna men på grund av rådande lokalproblem vilket minskat tillgängligheten till idrottslokalen har detta inte genomförts i år. I Skolverkets olika lyft finns det entreprenöriella lärandet med. Under läsåret har lågstadielärarna gått läslyftet, mellanstadiets mattelärare har fortsatt med mattelyftet och en slöjdlärare har deltagit i slöjdlyftet. Under nästa läsår planeras läslyftet för mellanstadielärarna, förskoleklasspersonalen samt delar av resursteamet. 7. Hem och skola - resultat, analys och utveckling Föräldrakontakter fungerar i regel bra. Kontakter sker genom mail, sms, telefonsamtal, veckobrev mm. I början av höstterminen genomförs ett större föräldramöte där personalen presenteras, gemensamma regler gås igenom och klasserna får möjlighet att samlas och träffas. På vårterminen har några klasser haft föräldramöten i dialogform medan andra haft traditionellt föräldramöte med deltagande av skolsköterskan för att prata kring sömn och mat. Genom att använda mail och sms blir kontakterna lättare med alla föräldrar. En strävan att meddela både negativa och positiva händelser i skolan finns. Den stora andelen flerspråkiga föräldrar som har svårt att samtala på svenska gör att föräldrakontakter ofta måste ske med tolk vilket försvårar den spontana kontakten. Vår flerspråkiga personal är en stor hjälp vid dessa föräldrakontakter. I de högre årskurserna har vi svårt att nå vårdnadshavare via föräldramöten, deltagande är lågt. Vi upplever att de flesta vårdnadshavare är nöjda med elevernas skolgång men är inte aktiva själva när det gäller skolfrågor. Vi behöver utveckla kontakterna med vårdnadshavarna på framförallt mellanstadiet för att nå fram till alla. När föräldramöten varit en del av en trivselaktivitet där både elever och föräldrar deltar har deltagandet varit betydligt större. Under tidigare år har föräldraträffar genomfört tillsammans med SVA personalen. Detta har inte genomfört i år på grund av den ökade arbetsbelastningen inom SVA men personalen önskar ta upp detta igen till nästa läsår. 10

11 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utveckling Under läsåret har 10 lärare i årskurs 1-3 deltagit i läslyftet. En av dem har varit handledare för gruppen och fått utbildning av Skolverket. 1 lärare har fortsatt med mattelyftet och en med slöjdlyftet. 3 personal inom SVA samt skolledningen har deltagit i Skolverkets konferenser kring kartläggning av nyanlända. Olika NTA-utbildningar 5 personal har gått 7,5 hp VFU-handledarutbildning vid Högskolan Dalarna. 4 personal har deltagit i förskoleklassens rikskonferens. Förstelärare samt skolledning har deltagit i Anders Forsbergs utbildning kring kollegialt lärande. Utöver detta tillkommer olika föreläsningar som enskilda eller delar av personalen deltagit i. 9. Systematiskt kvalitetsarbete - resultat, analys och utveckling Skolan följer ett årshjul med flera olika lager. Alla i personalen har varje år ett medarbetarsamtal i september/oktober som sedan följs upp med ett (löne) samtal i februari/mars. Vartannat år genomförs en kommunövergripande enkät där personalen får svara på frågor som rör den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, hälsa, stress, motivation mm. Utifrån denna görs en handlingsplan för respektive arbetsplats. Personalen har också möjlighet att lyfta frågor om sin arbetssituation i samband med skyddsronden och vid utvärderingen av läsåret som görs i juni. Eleverna har utvecklingssamtal en gång per termin. Inför det går de igenom sin nuvarande uppnåendenivå tillsammans med pedagogen och tar fram starka sidor och utvecklingsområden. Dessa presenteras för vårdnadshavarna av eleven och tillsammans med pedagogen skrivs en individuell utvecklingsplan. Vid behov skrivs även åtgärdsprogram, som följs upp enligt överenskommelse, dock minst en gång per läsår. Eleverna deltar också i arbetet inför skyddsronden och kan genom elevrådet föra fram synpunkter kring sin arbetsmiljö. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön har vi två avstämningspunkter; en enkät och DO:s husmodell som genomförs och gås igenom inför att vi uppdaterar Likabehandlingsplanen. Därtill skickar vi i mitten av vårterminen hem ett brev och ett tomt kuvert där vi ber barn och föräldrar tillsammans att skriva om de tycker att det är någon elev som blir illa behandlad/ kränkt. Personalen dokumenterar, följer upp och analyserar elevernas resultat löpande under läsåret och skriver skriftliga omdömen (åk 1-5) i slutet av vårterminen som skickas hem till vårdnadshavarna. För elever i årskurs 6 sätts betyg vid jul och till sommaren. Vi använder ping-pong för vår egen dokumentation och hoppas att vi under nästa läsår kan ge föräldrarna egna inloggningsmöjligheter vilket innebär att vi inte behöver skicka hem omdömen på papper som vi gjort hittills. Resultaten (kunskapskrav, nationella prov mm) sammanställs och analyseras av lärarna i slutet av vårterminen. Analysen ligger till grund för utvecklingsarbetet under kommande läsår. hdfg x Det finns en Verksamhetsplan med kopplingar till Kvalitetsredovisningen 11

12 10. KF:s mål för området förskola-grundskola Miljö Återbruk av material Sopsortering i klassrummen och i källaren Ritböcker istället för lösa papper Lyfta miljöperspektivet i undervisningen Klädbytarcafé vår och höst Elevers trygghet och inflytande Eleverna uttrycker i enkät att de känner sig trygga Konflikthantering ständigt. Nolltolerans mot kränkningar (kränkningar rapporteras och trygghetsrådet kopplas in) Regelbundna elevråd och klassråd Elevledda utvecklingssamtal Kultur Avesta Art, vita frun och konstutställningen Skolkonsert, skolteater och skolbio Bagdad Egna föreställningar inom skolan och från andra skolor Samarbete med vårdnadshavare Vi arbetar med att förändra föräldramötena så att de i större grad ska präglas av dialog. Praktikplatser Markusskolan har under läsåret 15/16 tagit emot 28 språkpraktikanter, 5 instegsarbetare och 2 nystartsjobbare. Praktikanterna hjälper och stödjer lärare och elever genom sina språkkunskaper och att vara extra vuxna i verksamheten. 11. Identifierade framgångsfaktorer Våra 10 ej förhandlingsbara regler Kompetent, engagerad och nyfiken personal Kollegialt lärande Engagerad ledning Flerspråkighet som resurs Aktivt Skol IF Aktiva fritidshem Många som gör det lilla extra för eleverna 12

13 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utveckling Uppdaterat språktest för förskoleklassen Utökat kollegialt lärande på mellanstadiet läslyftet Fler vuxna ute på rasterna samt fler organiserade rastaktiviteter Fortsätta och slutföra arbetet med helhetsidén Återuppta pedagogiska diskussioner kring språkstärkande arbetssätt i alla ämnen Ta fram en dokumentationsplan för att underlätta och förtydliga ärendegångar Utveckla samarbetet inom resursteamet samt tätare samarbete mellan resursteam och klasslärare Partnerskolearbete Uppföljning av stadieövergångar (framför allt mellan åk 3-4) 13. Insatser och resultat av föregående års utvecklingsområden och satsningar 1. Ta fram en gemensam helhetsidé för skolan - Arbetet med den gemensamma helhetsidén har påbörjats under läsåret. Vid 4 träffar har personalen i olika grupperingar diskuterat kring vad som är viktigt för och typiskt för vår skola. Arbetet fortsätter under nästa läsår. 2. Organisera spec, SVA och skolgrupp (resursteamet) på ett bra sätt med god flexibilitet. - Resursteamet har varit hårt belastat i år i samband med att vi tagit emot många nya elever på skolan. Omorganisationer har genomförts inom SVA för att förbättra undervisningen och nå fler elever. 3. Genom att ge stöd till de elever som behöver, kan vi se till att undervisningsnivån i klassrummet kan hållas uppe. - SVA har i år huvudsakligen arbetat med nyanlända för att ge dem en bassvenska. Kommande utmaningar blir att ge dem ett skolspråk för att kunna delta i all undervisning i klassrummet. 4. Hitta bra former för samverkan mellan resursteamet och klasslärarna så att information lämnas i båda riktningarna och ansvarsfördelningen blir tydligare. - EHT har genomförts varje vecka vilket kortat tiden för insatser från resursteamet. Samverkan mellan skolans olika delar kan förbättras ytterligare. 5. Studiehandledning i större utsträckning. - Studiehandledning har utökats på mellanstadiet och främst på arabiska. Till nästa läsår planeras ytterligare studiehandledning mot lågstadiet. 6. Arbeta ännu med språkutvecklande. - Arbetet pågår hela tiden i klassrummet men behöver aktualiseras till nästa läsår. 7. Lägga mer tid på analys, inte bara i slutet av vårterminen. - Trots att ledningsfunktionen har utökats så har tiden inte räckt till för att planera in analystid. Önskemålet kvarstår. 8. En utvecklingsgrupp bestående av ledningen och förstelärarna. - Har inte genomförts. Ledningen och förstelärarna har deltagit i gemensam fortbildning kring kollegialt lärande. 9. Arbeta för att involvera ny personal i höst. - Gemensam träff vid terminsstart för att informera kring våra 10 regler. I samband med terminsstart delas personalmappar ut med användbar information. 13

14 10. Större närvaro från ledningen i såväl diskussioner som i verksamhetens alla delar och att ha tid att även lyssna på de tysta rösterna och de som inte är så snabba att komma till tals. - Genom utökad ledningsfunktion har närvaro av ledning ökat. Verksamhetsbesök har genomförts och möjlighet att delta i arbetslagsträffar har varit större. 11. Större samsyn mellan skola, fritids och förskoleklass. - I arbetet med helhetsidén får alla skolans delar möjlighet att diskutera tillsammans. Gemensamma kvällkonferenser genomförs varje termin. Samarbetet är i vissa fall svårt på grund av att verksamheterna pågår under olika tider. 14. Verksamhetsplan för läsåret Markusskolans verksamhetsplan utgörs av de identifierade utvecklingsområdena i kvalitetsredovisningarna för skola och fritidshem. Under nästa läsår följs utvecklingsområdena upp, diskuteras och hanteras i det dagliga arbetet. Ett stort utvecklingsområde för oss under nästa läsår är att påbörja arbetet med att ta emot lärarstudenter inom ramen för vårt uppdrag som partnerskola. Enligt Högskolan Dalarna kan antalet studenter inom varje praktikperiod vara mellan 5-15 st. Ett annat är att vi ska utveckla vår helhetsidé. Vi vill att den ska genomsyra alla verksamheter, så att vi får ett helhetsperspektiv, med barnets bästa i fokus, som sträcker sig över hela den tid som eleverna finns i vår verksamhet i förskoleklass, skola och fritidshem, med samsyn och samverkan mellan verksamheterna. 14