Verksamhetsberättelse, läsåret 2017/2018

Transkript

1 Verksamhetsberättelse, läsåret 2017/2018 Källskolan F-3 samt fritidshem Källskolan är kommunens enda lågstadieskola. Läsåret 17/18 hade vi ca 300 elever med fyra paralleller i fsk-klass samt åk 2 och tre paralleller i åk 1 och 3. På skolan arbetar ca 65 medarbetare. Inför läsåret 17/18 utökades grundbemanningen med 33% extra lärare per klass. Vi hade under läsåret två rastvärdar samt studiehandledare ute på skolgården under rasten på förmiddagen och lunch för att skapa en trygg miljö. Bussvärdar finns för att gå med barnen till och från bussen. Oasen är en liten grupp som startade under detta läsår. Där finns möjlighet att vara under hela skoldagen eller del av dag. Det är elevhälsoteamet, i samråd med vårdnadshavare som efter en pedagogisk utredning tar beslutet om en elev ska vara på Oasen. Antalet nyanlända elever minskade något under läsåret och de elever med annat modersmål som kom till Källskolan hade gått i svensk skola i andra delar av Sverige. Det medförde att det inte fanns något behov av förberedelseklass. Fritidshemmen har fortsatt många barn. Händelser av väsentlig betydelse i verksamheten Systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete med högskolan Dalarna Under läsåret inleddes ett samarbete med högskolan Dalarna kring systematiskt kvalitetsarbete. Skolledning och förstelärare deltog i träffarna. Förstelärarna drev sedan arbetet vidare i årskursvisa arbetslag F-3. Den pedagogiska ledningsgruppen, Källskolans ledningsgrupp och förstelärare arbetade med att ta fram en gemensam målavvikelse kring nyanländas lärande. Den målavvikelse som togs fram utgick från nyanlända elevers svårigheter med att komma igång m,ed läsningen. Partnerskola Vi fortsatte vårt arbete med att vara partnerskola gentemot högskolan Dalarna. Tyvärr så har flera studenter hoppat av utbildningen under utbildningens gång. De studenter vi haft kvar på skolan har fungerat väl och några av dem har vi anställt. SKUA Läsåret 16/17 fick all personal i F-3 en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt genom NC (Nationellt Centrum). Som en fortsättning har vi under läsåret 17/18 utbildat två språkutvecklare i kommunen varav den ena läraren arbetar på Källskolan. Språkutvecklarna har under läsåret ansvarat för att hålla i workshops på kompetensutvecklingsdagar för att bibehålla och fortsatt utveckla den språkutvecklande undervisningen.

2 Lokaler Läsåret 17/18 utökades antalet klasser med ytterligare en klass då vi under läsåret hade fyra förskoleklasser. För att klara den omställningen fick vi ta över Källgården där det tidigare varit förskola. Med fler klasser och fler personal blev trångboddheten mer påtaglig än tidigare. Ändamålsenliga lokaler för administration och elevhälsa, personalutrymmen, matsal och kök, grupprum och lämpliga lokaler för alla fritidsgrupper saknades. Skolgården Skolgården behöver utvecklas för att stimulera eleverna till lek och rörelse. Eleverna har engagerats i arbetet genom att de på elevrådet har fått presentera sina idéer. Elevernas skisser har sedan skickats till en arkitekt som utifrån dessa har tagit fram ett förslag. Medel har sökts från Boverket. Personalförsörjning Då vi inför läsåret 17/18 införde en utökad grundbemanning krävdes också fler lärare. Precis som i övriga Sverige märker vi av lärarbristen och lyckades inte anställa behöriga lärare till alla klasser. Av totalt 10 klasser i åk 1-3 hade vi i 7 klasser behöriga lärare, i två klasser ansvarade förskollärare och i en klass hade vi en helt obehörig lärare. Till fritidshemmen är det svårt att rekrytera behöriga fritidspedagoger. Studiehandledare fyller en viktig funktion för elever med annat modersmål. De medarbetarna har internutbildats. På skolan arbetar även elevassistenter och resurspersoner. De har olika erfarenheter och utbildningar. Stor vikt har lagts vid personlig lämplighet. Dessa har fått regelbunden extern och intern handledning. Digitalisering, för eleverna och för pedagoger läromedel/hjälpmedel Läsåret 17/18 fick en lärare i uppdrag att arbeta 50% som IT-pedagog. Under året har hon varit en del av förvaltningens IT-grupp. I uppdraget har ingått att utveckla skolans arbete med vår digitala lärplattform Infomentor och inventera skolans IT-hjälpmedel samt personalens behov av kompetensutveckling. På APT och arbetslagskonferenser har hon spridit information om nya appar och program. En stor del av tiden har gått åt till att lösa tekniska problem. Vi har haft stora problem med ljud, bild och uppkoppling.

3 Mål och måluppfyllelse Läroplanens övergripande mål Normer och värden I den dagliga verksamheten arbetar skolpersonalen med att utveckla elevernas förmåga att känna respekt för allas lika värde och använder i samtalen de sju diskrimineringsgrunderna. Under läsåret utgör Trädet och Droppar grunden för skolans värdegrundsarbete. Eleverna får genom arbetet utveckla olika förmågor som att respektera varandra, ta ansvar och samarbeta. Skolgårdsregler och trivselregler har reviderats och skickats hem till vårdnadshavare. Varje klass har arbetat fram klassrumsregler. För att stärka samhörigheten på skolan har vi fadderverksamhet och temadagar. Kunskaper Grundläggande för att eleverna ska tillägna sig kunskaper är att vi har klassrum där eleverna känner sig trygga och får arbetsro. Undervisningen ska vara strukturerad och varierad. Klasslärarna har handledningssamtal med specialpedagog i syfte att tidigt uppmärksamma elever i behov av anpassningar och särskilt stöd. I åk 1 används Skolverkets bedömningsstöd i svenska och matematik. Tester görs också enligt kommunens läs- och skriv- samt matematikplan. Alla tester görs i syfte att upptäcka de som behöver stöd men också för att hitta dem som behöver utmaningar. Pedagogerna arbetar ständigt med att hitta anpassningar i klassrummen, t.ex. placering och bänkskärm. Flera elever har större behov och då finns möjlighet till tidsbestämd placering på Oasen. Elevernas ansvar och inflytande Varje klass har ett klassråd där hela klassens elever har möjlighet att framföra synpunkter, de hålls inför kommande elevråd. På klassrådet berörs skolans aktuella situation samt elevernas trivsel, frågorna till kommande elevråd förbereds. Syftet med elevråd är att samla och stärka elever i ett demokratiskt forum, värna elevers rättigheter och representera samt föra fram elevers röst. I det dagliga arbetet får eleverna prova olika arbetssätt och arbetsformer. Ju äldre eleverna blir, desto mer inflytande ges de gällande utformningen av undervisningen. Skola och hem Vi lägger stor vikt vid att ha ett bra samarbete med hemmen. Klasslärarna skriver veckobrev med information om vad som händer kommande vecka. I allt högre utsträckning läggs all information ut på Infomentor. Det finns idag klassrumstelefoner för att underlätta kommunikationen med vårdnadshavare via sms och telefon. På hösten har vi föräldramöten där skolledning och elevhälsa deltar. På våren har

4 klassläraren ett möte kombinerat med t.ex. uppträdande av elever. Utvecklingssamtal har vi en gång/termin. Inför läsåret 17/18 tog skolorna fram ett förväntansdokument där elevers, vårdnadshavares och personals ansvar tydliggörs. Övergång och samverkan Handlingsplaner för övergången förskola förskoleklass, förskoleklass åk 1 samt åk 3-4 har arbetats fram. Den samlade skoldagen förutsätter ett gott samarbete mellan klasslärare. I åk 1 och 2 har eleverna fri tid tillsammans med fritidspedagog. Den fria tiden fyller många syften. Den skapar halvklasstimmar för klassläraren. På den fria tiden får eleverna arbeta kreativt och skapande utifrån teman man arbetar med i klassen men det ger också utrymme för att öva t.ex. socialt sampel, regellekar och fri lek. Skolan och omvärlden Vi har tagit fram en plan för studiebesök F-3. Bedömning och betyg Bedömning av elevernas kunskapsutveckling görs kontinuerligt utifrån kunskapskraven. Redan på lågstadiet är skolans mål att varje elev ska utveckla ett större ansvar för sina studier. Eleverna övar på att bedöma sina egna resultat och på att ge kamrater feedback på prestationer och förutsättningar. Måluppfyllelse NP resultat åk 3 I en analys av resultaten ser vi följande resultatavvikelser: Matematik Lägre resultat än förväntat: Skriftliga räknemetoder när det gäller subtraktion. Lösa rutinuppgifter, likhetstecknets betydelse. Styrkor: Statistik, sannolikhet, kombinatorik Symmetri, massa, enkla problem Svenska Lägre resultat än förväntat: Läsförståelse faktatext Stavning, interpunktion Styrkor: Muntligt prov Textsamtal SVA-elever klarar faktatext bättre än berättande text. (De svenska eleverna klarade bägge texttyperna lika bra.)

5 En åtgärd som vidtagits utifrån ovanstående är att en förstelärare fått i uppdrag att se över kommunens matematikplan. I vårt arbete med systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete har vi valt att arbeta med läsförståelse som en målavvikelse. Läsförståelsen är till viss del även kopplad till problemlösning i matematik. Utifrån vårt utvecklingsarbete gällande språk- och kunskapsutvecklande undervisning så ser vi att fler lärare använder sig av olika typer av bildstöd och har fått en ökad kompetens kring att variera undervisningen. Framtiden Skolans största utmaning är personalförsörjningen. Rörligheten bland personal har ökat. På Källskolan kommer flera personal att gå i pension under de närmaste åren. Vi arbetar aktivt med rekrytering och personalfrågor samt samverkan med högskolan. Skolledningen har också beslutat att utöka grundbemanningen. Det kommer att gynna eleverna och förbättra lärarnas arbetsmiljö. Det kommer dock att bli en stor utmaning att rekrytera behöriga och kompetenta medarbetare. Elevhälsoteamet har utökats med en kurator och en skolsköterska. Det gör att elevhälsan kan arbeta mer förebyggande. De förebyggande åtgärderna 18/19 syftar till att avvärja risker för kränkningar eller diskriminering. Grunder för detta är att systematiskt göra kartläggningar av elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning av förekomsten av kränkande- eller diskriminerande behandling. Under läsåret gör eleverna ett sociogram samt trivselenkät. Skolsköterska och kurator arbetar även med att följa upp elevers frånvaro från tidig ålder. Detta läsår har vi fler rastaktiviteter som anordnas varje lunchrast av fritidspersonal. Utvecklingsområdet läsåret 17/18 var mer rörelse och avslappning för elever på rast och i klassrum samt förbättra arbetsro och elevers hälsa. Under året har vi startat upp en samverkan med ideella krafter från föreningen Engelbrektsloppet. Tillsammans planerar vi att genomföra både sommar- och vinteraktiviteter i syfte att uppmuntra elevers rörelseglädje och delaktighet i föreningslivet. Att uppmuntra personal till rörelse och friskvård är lika viktigt då barn gör som vi gör och inte som vi säger. Det innebär att vi som vuxna deltar aktivt i olika aktiviteter. All personal uppmuntras till att delta i av arbetsgivaren ordande aktiviteter. Förskoleklassen är obligatorisk fr.o.m. läsåret 18/19. Fritidshemmet har utökats med en grupp även på Källgården.

6 Då antalet nyanlända elever varierar måste organisationen vara så flexibel att förberedelseklass kan anordnas vid behov. Ett stort utvecklingsområde är digitalisering. Åk 1 får läsåret 18/19 ipads att använda i undervisningen. En förutsättning för att detta ska kunna användas är fungerande uppkoppling, teknisk support och kompetensutveckling för personalen. En planering för kompetensutveckling finns. Ett beslut finns nu gällande en bra och aktiv skolgård där eleverna har varit delaktiga i projektet. Det finns också ett beslut om nya lokaler med bättre utrymmen för lärararbetsplatser, personalutrymmen samt ändamålsenliga lokaler för administration och samlad elevhälsa. Victoria Åkerlund Rektor Källskolan