Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2015/2016 Grundskola Datum: Rektor: Johan Lindström Biträdande rektor: - Resultatenhetschef: Bengt Albertsson Avesta kommun, Bildningsförvaltningen Rev

2 Kvalitetsredovisningen syftar till att ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat utifrån analyser av insatser och resultat, samt strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner, lokala handlingsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Under varje huvudrubrik presenteras Resultatbild, analys och utveckling 2

3 Grundskoleområdet Innehållsförteckning Skola/organisation 1. Normer och värden- resultatbild, analys och utveckling 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 1.3 Kvalitetsenkäten 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utveckling 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utveckling 3.1 Meritvärde (Åk 6, 7-9) 3.2 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-6. Resultatbild (Betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år) 3.3 Skolövergripande sammanställning/betyg 7-9. Resultatbild (Betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år) Enkla översikter av provresultaten 3.4 Resultat nationella prov, Svenska 3.5 Resultat nationella prov, Matematik 3.6 Resultat nationella prov, Engelska 3.7 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) 4. Samarbetsformer vid stadieövergångar resultat, analys och utveckling 5. Integration av nyanlända - resultat, analys och utveckling 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utveckling 7. Hem och skola - resultat, analys och utveckling 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utveckling 9. Systematiskt kvalitetsarbete - resultat, analys och utveckling 10. KF:s mål för området förskola-grundskola - resultatbild, analys och utveckling 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utveckling 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utveckling 13. Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden och satsningar i Kvalitetsredovisningen Förstelärare se bilaga 1. 3

4 Skola/organisation Enhet och förändringar av betydelse Bergsnässkolan är en F-6 skola i utkanten av centrala Avesta. I skolans lokaler finns även två förskoleavdelningar. Skolan består av åldershomogena klasser. På skolan går 157 elever, 148 i åk 1-6 och 16 i förskoleklass. I förskoleklass arbetar en förskollärare, med huvudansvar, och till sin hjälp har hon en annan förskollärare som också arbetar på fritidshemmen. I klass 1-3 arbetar en lärare i respektive klass. Under året har samtliga klasser på lågstadiet varit förstärkta med ytterligare pedagoger, inom ramen för lågstadielyftet. Detta har skapat mer tid för varje elev. På mellanstadiet har lärarna också klassläraransvar men i viss utsträckning har de varit i varandras klasser och undervisat. Skolan har ett resursteam som består av skolgrupp (1,5 tjänst) och 0,8 tjänst specialpedagog. Skolan har under de senaste åren tagit emot en del elever med annat modersmål och har 0,25 tjänst svenska som andraspråk. Tre elever har personligt stöd pga diagnoser inom NP och AST. Under läsåret har två arbetslag formerats. Dessa arbetslag är indelade i mellan- respektive lågstadiets lärare. Varje arbetslag har en arbetslagsledare som även ingår i skolans ledningsgrupp. Ledningen för skolorna utgörs av rektor Johan Lindström. Detta är en förändring från tidigare år då Bergsnässkolan tillsammans med Markusskolan utgjort ett gemensamt rektorsområde och haft samma rektor. Förändringen har inneburit att Bergsnässkolan fått en egen rektor som är baserad på skolan vilket möjliggjort en bättre närhet till verksamheten. Befattning Antal/tjgr. Kommentarer Rektor 0,8 Övriga 0,2 har bestått i studier på rektorsprogrammet. Biträdande rektor Lärare 10,5 Inkluderar förskollärare i förskoleklass samt 1,0 tjänst lågstadielyft Sva-lärare 0,25 Speciallärare 0,25 Specialpedagog 0,8 Skolsköterska 0,2 Kurator 0,2 Studievägledare Skolgrupp 2,0 Skolgruppen har under året varit utökad p.g.a. elever med stora behov av skolgruppsstöd Antal elever 157 4

5 1.Normer och värden- resultatbild, analys och utveckling 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Vi har framtagna ordningsregler för Bergsnässkolan. Dessa har vi levandegjort för eleverna genom att vid flertalet tillfällen diskuterat reglernas betydelse i respektive klass. Det har även arrangerats kompisdagar där eleverna i olika former fått arbeta med reglerna. Även andra kompisdagar med andra fokus har arrangerats. Det underliggande syftet med alla kompisdagar är emellertid att eleverna ska öva på att samarbeta och respektera varandra. Gemensamma aktiviteter såsom dess skapar även en bättre gemenskap generellt på skolan. I samtliga klasser på lågstadiet arbetar man med materialet stegvis vilket fokuserar på social kompeten, empatiutveckling, impulskontroll, sociala problemlösningsstrategier och ilskehantering. Klasserna på mellanstadiet arbetar inte efter något specifikt material eller modell, men genomför olika typer av undervisning inom ramen för livskunskap. Samtliga klasser har klassråd där trivsel/arbetsro finns med som en specifik punkt att ta upp. Resultaten av klassråden tar utvalda klassrepresentanter med sig till elevråd där trivsel och trygghet på skolan också diskuteras. Som ett led i att ytterligare sätta fokus på studiero och elevernas eget ansvar i detta lades dessa särskilda punkter till under utvecklingssamtalen vid upprättandet av den framåtsyftande utvecklingsplanen: Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Samtliga elever har bidragit till kartläggningen inför likabehandlingsplanen. Även elevrådet har engagerats. Två enkäter har genomförts vilka båda tagit upp frågor om trygghet och trivsel. Resultatet av dessa enkäter har analyserats och diskuterats av lärarana, vilket utgjort värdefullt underlag inför förestående likabehandlingsplan. x Det finns en plan mot kränkande behandling som innehåller kartläggningsområden 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Elevhälsoteamet (EHT) i rektorsområdet består av skolsköterska, kurator, specialpedagog/lärare, skolgruppspersonal och rektor. Elevhälsoteamet träffas varannan vecka. Vid oro för att en elev inte kommer att nå målen, eller vid annan oro, lämnas en anmälan in till EHT, som skyndsamt tar upp ärendet och ser till att behoven utreds. Det har varit högt tryck på skolgruppen då det finns flera elever som kräver stora skolgruppsinsatser. Detta ha i sin tur inneburit att mindre krävande elever fått prioriterats bort, vilket naturligtvis inte varit optimalt. Som ett led i att stärka skolgruppen och göra skolgruppspersonalens arbetssituation mer hanterbar kommer skolgruppens tid att schemaläggas inför nästa läsår. Det krävs en starkare och tydligare organisation. Som ett resultat kommer ett särskilt resursteam bildas som har överblick över insatser och resultat och för regelbunden dialog med ansvariga lärare om de insatser som görs. Detta är ett viktigt utvecklingsområde. 5

6 Större insatser: Klass 6: Inga större insatser. Visst stöd med läs-skriv har förekommit. Inläsningstjänst används. Klass 5: Specialundervisning i matte och engelska för en grupp elever. En stor insats kring en elev med autism. Tämligen stora skolgruppsinsatser kring en elev. Klass 4: Viss specialundervisning i bl.a. läs- och skriv. Det har förekommit en del social problematik mellan elever vilket utvecklats till en konflikt mellan vårdnadshavare. Detta har tagit en hel del tid och kraft att reda ut och hantera på skolan. Klass 3: Stora skolgruppsinsatser kring en elev. Under VT började ytterligare elev med behov av skolgruppsstöd. Klass 2: Vissa insatser läs-skriv. Stor insats kring inkluderad elev. Klass 1: Undervisning läs-skriv. Skolgruppsinsatser. 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi Resultat: Resultatet av skolans enkät tyder på att trivseln är bra på skolan. Dock kan det konstateras att 2% inte trivs och 7% skriver att de trivs ibland och vi behöver reda ut vad dessa siffror beror på. Tryggheten är god 97% svara alltid eller ofta, men 12 % svarar att det bara ibland finns vuxna att få tag i under rastarena. Detta behöver vi på skolan diskutera och hantera. Det skulle vara givande med följdfrågor till dessa frågor nästa termin. Den kommungemensamma enkäten ger vid hand att ca 95% av eleverna upplever skolan som trygg. Sålunda återstår 5% som inte upplever detsamma. Ca 85 % känner sig nyfikna och har lust att lära mer vilket är en ökning från tidigare år men fortfarande ett rimligt utvecklingsområde. Ca. 90% av eleverna upplever att lärarna lyssnar på deras åsikter och samma siffra anger att de har kunskap om vad som krävs av dem för att nå målen i de olika ämnena. Samtliga elever känner att läraren förväntar sig att de ska nå målen. Analys: De förhållandevis höga siffrorna avseende de elever som inte upplever trygghet och trivsel är naturligtvis något som måste beaktas. Förklaringen bakom sifforna behöver vi på skolan diskutera vilket också har gjorts. En plausibel förklaring är att skolgruppen varit under högt tryck av de elever som krävt stor insatser. Dels har det inneburit att skolgruppen haft sämre möjligheter att arbeta brett med socialt beteende. Dels har de elever som krävt stora insatser bidragit till konflikter och allmän otrygghet. 6

7 Utveckling: En omorganisation av resursteamet. Förnyat fokus på och arbete med trygghets- och trivselregler. Utveckling av rastvärdsresurser. 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utveckling Klassråd och elevråd har genomförts kontinuerligt under läsåret. Elevrådet har bl. a. varit delaktiga i arbetet med regler, deltagit i skyddsrond, genomfört trygghetsinventering och även tagit fram åtgärdsförslag utifrån klassernas synpunkter ex. duschdraperier i omklädningsrummen. Eleverna har goda tillfällen att påverka egna mål (i IUP) och liknande i samband med utvecklingssamtalen. I undervisningen varierar elevernas inflytande utifrån ålder och klassammansättning. Under året har bedömning för lärande varit i fokus. Detta har bland annat syftat till att medvetandegöra eleverna om deras kunskapsutveckling och få dem att förstå vad som krävs för att nå målen i de olika ämnena. Det har också innefattat metoder för feedback vilket kretsat dels kring lärarens sätt att ge begriplig feedback till eleven, men också vikten av att ge eleven möjlighet att ge läraren feedback på undervisningen. Detta arbete kommer att fortgå då det gett gott resultat och skapat entusiasm hos lärarna. 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utveckling 3.1 Meritvärdet, (Organisationsbild Åk 6, 7-9) Antal elever. Totalt 15 i åk 6 7

8 3.2 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-6. Resultatbild (Betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år) 8

9 Rent generellt är resultatbilden positiv. Överlag kan det konstateras att flickornas resultat är högre än pojkarnas. Särskilt tydligt ser vi detta i svenskan samt i NO- och SO-relaterade ämne. Pojkarnas resultat i svenska är anmärkningsvärt då det är det lägsta resultatet i samtliga ämnen. Detta behöver beaktas. Ovanstående diagram visar på den totala måluppfyllelsen för såväl pojkar som flickor under två läsår. Överlag är resultaten förbättrade från föregående år. Totalt sett har vi en måluppfyllelse på 94,9% 2016 jämfört med 94, Det är sålunda en positiv utveckling. Emellertid syns en klar försämring i svenskan. 9

10 Enkla översikter 3.3 Resultat nationella prov, Svenska År 3 År 6 ämnesprov svenska År 6 Resultat ämnesprov kontra slutbetyg svenska 10

11 3.4 Resultat nationella prov, Matematik År 3 ämnesprov matematik 11

12 År 6 ämnesprov matematik År 6 Resultat ämnesprov kontra slutbetyg matematik 12

13 3.5 Resultat nationella prov, Engelska År 6 År 6 Resultat ämnesprov kontra slutbetyg engelska 13

14 3.6 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) Max 5 fel = åldersadekvat språkförståelse 5 - max 10 fel = kan vara åldersadekvat språkförståelse 11 fel och uppåt = ej åldersadekvat språkförståelse 4. Samarbetsformer vid stadieövergångar resultat, analys och utveckling Samverkansmöte mellan förskola och förskoleklass har genomförts där följande frågeställningar diskuterades: Hur ska vi arbeta för att utveckla samverkan förskola-förskoleklass? Gemensamma aktiviteter? Upplägg? Hur säkerställer vi en röd tråd där barnen/eleverna får en kontinuerlig kunskapsutveckling där byte av skolform inte blir ett hinder? Resultaten av diskussionerna utmynnade i att vissa överenskommelser gjordes. Exempelvis ska barn med särskilda behov överskolas tidigare. Studiebesök för kommande elever där de får uppleva olika förskoleklassrelaterade aktiviteter. Gemensamma utflykter kommer att planeras. Framförallt kommer gemensamma aktiviteter att ske under perioden mars-maj. Möte kring förskolans verksamhetspärm kommer att ske. Mulleverksamhet eller motsvarande aktiviteter kan ske ske gemensamt. Vi diskuterade även arbetet med språkutveckling och gav exempel på framgångsrika aktiviteter. Vidare beskrevs arbetet med NTA och vilka NTA-lådor som det arbetas med i respektive ålder. Ytterligare samverkansformer har utvecklats mellan fritidshemmen och skolorna; nedan sammanfattas förändringarna i punktform. Fritidsavdelningarna tar del av lärarnas veckobrev för att kunna arbeta vidare inom samma 14

15 ramar. Bergsnässkolans ordningsregler gäller för såväl skola som fritids. Reglerna tas regelbundet upp med eleverna så att de levandegörs. Samtliga klasser har en kontaktpedagog på fritids Kontakt ska ske regelbundet mellan lärare och pedagog på fritids för att skapa ett helhetsgrepp över elevens skoldag och relevant information ska finnas på både skola och fritids. Vid utvecklingssamtal ska respektive kontaktpedagog på fritids ge relevant lärare information om hur eleven fungerar på fritids. Fritidspersonal går till 1:an och hämtar de elever som ska gå på fritids. Schemaförändringar i klassernas schema meddelas alltid fritids En pedagog från fritids deltar på skolans morgonmöte och på skolans konferenser och delger övrig personal på fritids information som kan vara relevant för fritidsverksamheten. På fritids finns möjligheten för elever att göra sina läxor. Fritids ansvarar för former för läxhjälp. Utöver nämnda insatser önskas mer tid och tydligare skriftliga rutiner för när, var och hur överlämningarna mellan stadierna ska ske. Detta ses därmed som ett utvecklingsområde. 5. Integration av nyanlända - resultat, analys och utveckling Modersmålsundervisning erbjuds centralt i kommunen i de språk där det finns fler än fem elever som önskar undervisning och där vi kan erbjuda lärare. Vi har inte kunnat erbjuda modersmålsundervisning till samtliga som så önskat då det funnits begränsat med lärare. De elever som deltar får en lektion i veckan och får från åk 6 betyg. Vi har haft en SVA-lärare på skolan på 20%. Från och med HT-16 kommer Bergsnässkolan ha en egen SVA-lärare vilket skapar bättre förutsättningar för dialog och planering för de elever som är aktuella. Vidare har särskild språkresurs i arabiska funnits i skolan på heltid vilket varit en stor tillgång. Slutligen kan det konstaterats att Bergsnässkolan endast har ett fåtal nyanlända elever vilket underlättat integrationsarbetet. 15

16 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utveckling Entreprenöriellt lärande har inte specifikt diskuterats under läsåret som varit. Men tidigare insatser på området har gjort lärarna medvetna om vad det innebär vilket deras pedagogiska bokslut vittnar om. Däri beskriver de att de i större utsträckning följer elevers intressen och låta eleverna gå från ide till att våga prova, göra om och se sina och andras misstag som positiva inslag i sin utveckling. Det har förekommit en rad aktiviteter som kan sägas ligga inom ramen för entreprenöriellt lärande vilket pekar på att det är ett vedertaget arbetssätt och synsätt bland skolans lärare. 7. Hem och skola - resultat, analys och utveckling Samverkan med föräldrar sker på olika sätt. Under höstterminen genomfördes ett gemensamt föräldramöte skolans verksamhetsplan och kvalitetsredovisning presenterades i sammanfattad form.. Under vårterminen hade vi ännu ett gemensamt föräldramöte där bl.a. fältorganisationen presenterades Föräldrarna har också möjlighet att delta i skolans verksamhet genom föräldramöten och utvecklingssamtal. Under samtalsveckan på vårterminen bjöd skolgruppen in föräldrar och barn till café för att visa upp sin verksamhet. Föräldrarna får regelbunden information genom veckobrev. Regelbundna kontakter har skett varje vecka och ibland dagligen med föräldrar till barn som har haft behov av det. Det kan ske via telefon eller mail, beroende på vad föräldern tycker är bra. Flera föräldrar har kommit på besök i skolan, vilket vi uppmuntrar. Ett utvecklingsområde till nästkommande läsår är att få igång ett föräldraråd och ett därtill relevant upplägg och innehåll. 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utveckling Under läsåret som varit har en gemensam kompetensutveckling varit BFL bedömning för lärande. Vi har arbetat enligt en mötesstruktur och regelbundet diskuterat BFL i enlighet med den modellen. Sålunda har vi implementerat tid för pedagogiska diskussioner vilket varit efterfrågat från lärarna. Detta har gett goda resultat och flertalet givande diskussioner med utgångspunkt i lärarnas praktiker. Detta upplägg, med pedagogiska diskussioner, kommer att fortgå då det är såväl kompetensutvecklande som teamskapande. Utöver ovanstående har enskild fortbildning förekommit. Bl.a. läser en lärare till spec.lärare. 2 lärare läser på lärarprogrammet för att få sin behörighet, vilket kommer att ske inom ett år. 2 lärare på lågstadiet har utbildat sig i Bågen vilket är ett upplägg för läs- och skrivinlärning i tidiga åldrar. Därmed arbetar samtliga lärare på lågstadiet i enlighet med samma modell. 1 lärare har deltagit i läslyftet. Nästa läsår kommer ytterligare två lärare att deltaga. 16

17 9. Systematiskt kvalitetsarbete - resultat, analys och utveckling (Årsplan med strategiska inslag, uppföljningstillfällen, utvärdering och pedagogiskt ledarskap) Verksamhetsplan utifrån kvalitetsredovisning upprättades vid läsårets start. Innehållet i denna har diskuterats med såväl lärare som föräldrar. Utvecklingssamtal utifrån omdömen har genomförts två gånger detta läsår. Pedagogerna i skolan har vid slutet av läsåret enskilda pedagogiska bokslut, där de har fått i uppgift att titta på den egna elevgruppens resultat och måluppfyllelse och därefter analysera dessa. På en av studiedagarna i juni diskuterades och analyserades det gemensamma resultatet Under läsåret har pedagogerna diskuterat bedömning för lärande. De deltar också i gemensamma nätverksträffar och diskuterar med pedagoger från andra skolor. De gemensamma rättningsdagarna efter nationella proven medverkar också till en god kvalitet. Varje klass har diskuterats i EHT tillsammans med berörda lärare. På detta sätt får fler insikt i och förståelse för varje respektive klass. Det bidrar också till att fånga upp eventuella elever i behov av särskilt stöd som av en eller annan orsak inte fått det. Samtliga lärare har haft ett medarbetarsamtal med fokus på det pedagogiska arbetet. Samtliga lärare har haft lönesamtal utifrån kriterier. Inför nästa läsår kommer en utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet att ske. Lärarna kommer att utvärdera och analysera elevernas kunskapsutveckling mot målen vid flertalet angivna tidpunkter. Kopplat till dessa utvärderingstillfällen kommer rektor att boka in möten med berörda lärare för en gemensam genomgång av klassen. Vidare kommer ett nytt årshjul att användas. I årshjulet kommer redan vid läsårets start samtliga kända aktiviteter, som på ett eller annat sätt är schemabrytande, stå angivna. Detta för att öka förutsägbarheten för såväl rektor som lärare. x Det finns en Verksamhetsplan med kopplingar till Kvalitetsredovisningen 10. KF:s mål för området förskola-grundskola - resultatbild, analys och utveckling Har inte beaktats i verksamheten vilket får bli ett utvecklingsmål till kommande läsår. 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utveckling Följande framgångsfaktorer är främst hämtade från lärarna pedagogiska bokslut 17

18 Kompisdagarna Positiva, engagerade, omtänksamma lärare med god och relevant kompetens. Ingen prestige eller hierarki mellan olika personalgrupper på skolan. Stort gemensamt ansvar för alla elever på skolan. God stämning bland personalen med en mycket bra sammanhållning Mkt väl fungerande skolgrupp Tydliga krav på eleverna, både kunskapsmässigt och socialt. 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utveckling Utökade insatser gällande det systematiska kvalitetsarbetet där elevernas resultat och kunskapsutveckling följs mer noggrant. Fokus på att höja framförallt pojkarnas resultat i svenska Erbjuda utökat stöd i ma/sv/en för de elever som är i behov av detta. Bibehålla de pedagogiska diskussionerna Skapa större förutsägbarhet genom ett tydligare och bättre implementerat årshjul Rastvärd ska anställas för att skapa ökad trygghet och trivsel under rasterna, samt avlasta lärarna med denna uppgift Fortsatt fokus på studiero och elevers motivation Upprättande av ett resursteam med en tydlig struktur och ett tydligare uppdrag. 13. Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden och satsningar i Kvalitetsredovisningen Prioritera pedagogiska konferenser. Har genomförts med gott resultat. Däremot har det inte skett i så stor utsträckning som önskvärt var, men detta ska utvecklas under kommande läsår Fortsatt arbete kring regler, arbetsro, extra anpassningar. Har genomförts. Dock ser vi inte att tryggheten ökat vilket gör att detta utvecklingsmål kvarstår. Fortsatt arbete rutiner elevdokumentation. Nya rutiner har skapats och implementerats. Lokalbrist Kvarstår Sist kan tilläggas att kommande läsårs lokala enkäter och utvärderingstillfällen kommer i högre utsträckning riktas mot de utvecklingsmål som häri angetts. Detta kommer göra kommande kvalitetsredovisningar mer valida och bättre underbyggda. 18