Bildning/ Bergsnässkolan. Verksamhetsplan Bergsnässkolan F-6

Transkript

1 Verksamhetsplan Bergsnässkolan F

2 Innehåll 1 Bergsnässkolan Inledning Vår organisation Klasser Elevhälsan Resursteamet Skolgrupp Trygghetsgruppen Arbetslag Prioriterade utvecklingsområden, läsåret Utökade insatser gällande det systematiska kvalitetsarbetet där elevernas resultat och kunskapsutveckling följs mer noggrant Fokus på att göra pojkars och flickor resultat i svenska mer likvärdiga Erbjuda utökat stöd i ma/sv/en Bibehålla de pedagogiska diskussionerna Skapa större förutsägbarhet genom ett tydligare och bättre implementerat årshjul Utökad rastvärd samt läraravlastning Fortsatt fokus på studiero och elevers motivation Upprättande av ett resursteam med en tydlig struktur och ett tydligare uppdrag Elevers delaktighet och inflytande Samverkan hem och skola

3 1 Bergsnässkolan 1.1 Inledning Bergsnässkolan är en grundskola i Avesta kommun som omfattar F-6 samt fritidshem. Läsåret 16/17 går här ca.160 elever. Totalt på skolan är det ca 25 anställda fördelat på 17 lärare, 8 fritidspersonal, 1 vaktmästare. Kurator och skolsköterska delas med andra rektorsområden. 1.2 Vår organisation Klasser På Bergsnässkolan sträcker sig klasserna från f-6 enligt följande: Klass Lärare Antal elever Fsk.klass Anne Lustig Eiward, Sofie Wallén 21 1 Marie Petersson, Jennie Johansson 17 2A Gunilla Larsson, Inna Ivanova 20 2B Liselott Tonnesen Selldin, Beata Westerlund Molin 20 3 Majken Lindgren, Gabriella Blomqvist 25 4 Helena Glassér 23 5 Åse Grääs, Marit Grummas Forslund 16 6 Tomas Ström, Frida Wallin Lågstadielyftet Genom den utökade satsningen på att varje elev på lågstadiet ska få mer lärartid har lärartätheten på skolan ökat. De utökade resurserna har använts på följande sätt: Åk 1 Utökad lärartjänst med 20% Åk 2 Utökade lärartjänst med ca. 60% fördelat på två klasser Åk 3. Utökad lärartjänst med 50% Sålunda är bemanningen på lågstadiet förstärkt med ca 1,3 heltidstjänster. Syftet med den utökade bemanningen är i grund och botten att varje elev ska få mer lärartid. Berörda lärare planerar vid terminsstart mer specifikt hur upplägget ser ut i respektive klass. 3

4 1.2.2 Elevhälsan Elevhälsoteamet (EHT) på Bergsnässkolan består av Rektor, specialpedagog, representanter från skolgrupp, kurator och skolsköterska. Möten med elevhälsoteamet sker varannan vecka. Vid oro för att en elev inte kommer att nå målen, eller vid annan oro, lämnas en anmälan in till EHT enligt fastställd rutin, som skyndsamt tar upp ärendet och ser till att behoven utreds och eventuella åtgärder vidtas. Rutiner för anmälan till EHT är kommunicerade och kända på skolan Resursteamet Med start från HT-16 kommer samtliga skolans stödresurser innefattas i Resursteamet och det kommer att utgöra ett eget arbetslag. Resursteamet består av spec. funktioner och skolgrupp. Rektor ingår ej i resursteamet men sitter med på elevhälsoteamsmötena och beslutar om uppdrag som delegeras till resursteamet. Därmed kommer teamet bestå av följande funktioner: Ca 3 skolgrupp 0,7 specialpedagog 0,25 speciallärare Vissa resurspedagoger Kurator Resursteamets uppgifter kommer i mångt och mycket kretsa kring uppdrag som ges sav rektor genom EHT-möten. Dessa uppdrag består i: Ser till att det finns en överblick över aktuella elevärenden Stöd vid upprättande åtgärdsprogram Kartläggningar/utredningar inför ev. åtgärdsprogram Stötta lärare med anpassningar och metoder Social färdighetsträning med grupper vid behov Arbete med elever som får schemalagd tid i skolgrupp. Dokumentationsarbete kring elever som har stödinsatser, ex. utvärderingar Specialundervisning enligt schema. Resursteamets arbete med elever ska alltid ske i kontinuerlig samverkan med ordinarie lärare Skolgrupp Skolgruppen på Bergsnässkolan består av Pernilla Hedin, Mattias Claesson, Prijo korhola och Eva Ståhl. På måndagar finns även skolkurator Inger Häggqvist på plats. Skolgruppen erbjuder eleverna olika typer av beteendeträning; Det kan vara allt från ilskekontroll, till enkel samtalshjälp och konfliktlösning. Även viss anpassad undervisning genomförs. Vissa elever kan behöva komma till skolgruppen flera gånger i veckan, medan andra kommer en eller två gånger per vecka. Eleverna ska vara så mycket som möjligt i sin ordinarie klass, det är där de kan träna på det de har svårt med, men hos skolgruppen får de redskapen som behövs för att klara det. 4

5 Det är alltid ordinarie lärare som har huvudansvaret för eleven även om elevens skoldag huvudsakligen är förlagd till skolgrupp. Därmed krävs regelbunden dialog mellan skolgrupp och berörd lärare så att det hela tiden finns en helhetsbild över elevens skolgång. Målet med skolgruppens arbete är att tillgodose elevens behov för att kunna fungera på bästa sätt i sin klass och på det viset ges möjlighet att uppnå läroplanens mål. Skolgruppen tilldelas ärenden via skolans elevhälsoteam Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen arbetar primärt med inkomna incidentrapporter som kan innefatta kränkningsärenden, trakasserier, olycksfall och tillbud. Trygghetsgruppen träffas regelbundet för att gå igenom och behandla inkomna ärenden. Akuta ärenden behandlas så fort händelsen blir känd. Utanför expeditionen finns en postlåda där eleverna anonymt kan lämna inte ärenden. Trygghetsgruppen arbetar även med likabehandlingsplanen för att säkerställa att målen och åtgärderna i denna följs upp och levandegörs i verksamheten. Trygghetsgruppen består av rektor och representanter från lärarna och skolgruppen. Arbetsgång När det finns information om att någon upplever sig utsatt, träffas gruppen kort för att fördela uppgifterna i detta ärende. Huvudmannen informeras. Rutinen för hantering av ett ärende är att den i gruppen som är bäst lämpad pratar med den elev som upplever sig utsatt för att få fram så mycket information som möjligt kring vad som händer samt när och var och av vilka. Samtal sker med alla inblandade eleverna, en i taget. Man informerar då tydligt att vi vet att det här har hänt. De andra får självklart berätta sin version. Man säger tydligt att detta måste upphöra omgående och avtalar med eleven om att man kommer att stämma av regelbundet med både den som är utsatt och med förövarna för att se att situationen förbättras. Vårdnadshavare till alla berörda elever informeras och får veta att vi har pratat med deras barn och att vi kommer att följa upp ärendet, tills problemet upphör. Berörd personal informeras och alla hjälps åt att observera och ha uppsikt både inom- och utomhus. De som utsetts till kontaktpersoner i detta ärende pratar sedan regelbundet med alla inblandade elever, tills man anser att det är avslutat. Tätare uppföljningar första veckorna och sedan alltmer sällan. Beroende på situationen använder vi ibland andra arbetssätt som vi anser fungerar bättre i det givna fallet. Alla steg i hanteringen dokumenteras på särskild blankett. När det framkommer information att någon elev känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling från någon i personalen, ska ärendet skyndsamt hanteras av rektor. Detta är en känslig situation och ska hanteras varsamt, men ändå snabbt och effektivt. Alla steg i hanteringen dokumenteras. 5

6 1.2.6 Arbetslag Pedagogerna på Bergsnässkolan är indelade i arbetslag enligt följande: Arbetslag 1 Gunilla Larsson Maria Petersson Jennie Johansson Liselott Tonnesen Selldin Majken Lindgren Anne Lustig Eiward Arbetslag 2 Tomas Ström Åse Grääs Marit Grummas Forslund Helena Glassér Frida Wallin Arbetslag 3 Pernilla Hedin Eva Nilsson Ståhl Ing-Marie Kjellgren Pirjo Korhola Mattias Claesson Fritids 1 Sofie Wallén Annicka Berglund Kobra Meheri Emma Larsson Fritids 2 Anna Löfgren Beata W M Inna Ivanova Gabriella Blomqvist I varje arbetslag finns en arbetslagsledare vars uppgift är att driva pedagogiska frågor i arbetslaget. De verkar för att arbetslaget följer verksamhetens fastslagna rutiner för ex. EHTanmälningar, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram. Arbetslagsledaren fungerar Informationskanal till arbetslagen och till ledningen. Arbetslagsledaren fyller också en viktig funktion i utvecklingsarbetet och bidrar med att föra ut/implementera nyheter i arbetslagen. 6

7 2 Prioriterade utvecklingsområden, läsåret Bergsnässkolans prioriterade utvecklingsområden är identifierade utifrån kvalitetsredovisningen för läsåret 15/16. Utvecklingsområdena tas fram efter en analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat. Lärarnas synpunkter och kommentarer om läsåret som varit, ligger också till grund för det fortsatta förbättringsarbetet. Läsåret 16/17 kommer följande utvecklingsområden att gälla: 2.1 Utökade insatser gällande det systematiska kvalitetsarbetet där elevernas resultat och kunskapsutveckling följs mer noggrant Varje elevs kunskapsutveckling mot målen kommer nogsamt att följas och diskuteras. Detta gör vi för att säkerställa att alla elever får den stimulans och stöd som de behöver för att nå sina mål. Vid tre tillfällen under läsåret gör läraren en så kallad måluppfyllelseanalys där elevernas kunskaper i relation till kunskapskraven beskrivs. Då detta är gjort har rektor tillsammans med berörd lärare ett möte där klassen gås igenom och diskuteras. 2.2 Fokus på att göra pojkars och flickor resultat i svenska mer likvärdiga Statistiken från 15/16 visar på en betydande skillnad i pojkarnas och flickornas resultat. Därmed är det angeläget att aktivt arbeta med att utifrån den vetskapen arbeta för att resultaten blir mer likvärdiga. 2.3 Erbjuda utökat stöd i ma/sv/en Under läsåret 15/16 var behoven av stöd i ma/sv/en relativt stort. Som ett svar på det har stödmöjligheterna detta läsår, ökats. På lågstadiet är bemanningen förstärkt enligt ovan angivna (se rubriken lågstadielyftet) vilket möjliggör mer lärartid för varje elev. Det i sin tur syftar till att fler elever ska nå kunskapsmålen och därmed inte behöva utökat stöd i senare årskurser. På mellanstadiet är resurstid och spec. tid utökad. Detta möjliggör fler delningar av klasser. Det möjliggör också mer spec. undervisning i matte/sv/en för de elever som är i behov av detta. 2.4 Bibehålla de pedagogiska diskussionerna Inför läsåret 15/16 lyftes ett tydligt önskemål från lärarna att få in mer pedagogiska diskussioner under våra möten. Därmed implementerades ett upplägg för detta och möten med fokus på pedagogiska diskussioner genomfördes i enlighet med den implementerade modellen. Kvalitetsredovisningen för 2015/2016 visar på en fortsatt önskan från lärarna att bibehålla fokus på de pedagogiska diskussionerna. Sålunda kommer vi även detta läsår att arbeta enligt den modell för pedagogiska diskussioner som tidigare implementerats. Mötena med pedagogiska diskussioner 7

8 kommer att genomföras 1 gång per månad och ytterligare tillfällen för uppföljning och förberedelser kommer att ske. Var fjärde tisdag avsätts tid för att diskutera ett på förhand fastställt pedagogiskt ämne. Ämnet som diskuteras ska vara relevant för vad som händer och sker på skolan och i möjligaste mån kopplas till skolans identifierade utvecklingsområden 2.5 Skapa större förutsägbarhet genom ett tydligare och bättre implementerat årshjul För att skapa en större förutsägbarhet i organisationen är årshjulet är omgjort och samtliga aktiviteter som är schemabrytande är redan vid starten av läsåret inplanerade på bestämda datum. Årshjulet är kommunicerat och syns dagligen i verksamheten. 2.6 Utökad rastvärd samt läraravlastning Som en del i en kommunövergripande satsning på lärarna har vi utökat bemanningen under rasterna för att avlasta lärarna med denna uppgift. Detta kommer även innefatta att vi under detta läsår kan ha uppstyrda rastaktiviteter där alla elever kan deltaga. För att minska den administrativa belastningen på lärare kommer även avlastning för detta finnas. Lärarna får hjälp och avlastning med administrativa sysslor såsom kopiering, viss pappershantering, viss rättning och dylikt. Detta syftar till att läraren ska få mer tid att ägna att planera och genomföra undervisning genom att minska den administrativa bördan. 2.7 Fortsatt fokus på studiero och elevers motivation Gemensamma ordningsregler finns framtagna på skolan för att främja en ökad arbetsro för eleverna. Ordningsreglerna kommer under året att diskuteras och levandegöras bl.a. genom kompisdagar där eleverna genom olika typer av aktiviteter får reflektera över och bekanta sig med reglerna. Reglerna och konsekvenserna kommer också att diskuteras i elevrådet. För att ytterligare sätta fokus på ökad arbetsro kommer lärarna detta läsår att skriva omdömen om elevernas sociala utveckling utifrån läroplanens kapitel 2.3 Elevens ansvar och inflytande. De punkter som är utvalda för omdömen är: Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Vidare kommer regelbundna pedagogiska diskussioner införas, enligt ovan angivna modell, där lärarna kommer att diskutera struktur på lektioner, ledarskap i klassrummet o.s.v. Det är viktigt att poängtera att det är elever och lärare som tillsammans skapar god studiero; allt ansvar ska naturligtvis inte ligga på eleverna. 8

9 2.8 Upprättande av ett resursteam med en tydlig struktur och ett tydligare uppdrag. Med start från HT-16 kommer samtliga skolans stödresurser innefattas i Resursteamet och det kommer att utgöra ett eget arbetslag. Resursteamet består av spec. funktioner och skolgrupp. Rektor ingår ej i resursteamet men sitter med på elevhälsoteamsmötena och beslutar om uppdrag som delegeras till resursteamet. Därmed kommer teamet bestå av följande funktioner: Ca 3 skolgrupp 0,7 specialpedagog 0,25 speciallärare Vissa resurspedagoger Ev. kurator Resursteamets uppgifter kommer i mångt och mycket kretsa kring uppdrag som ges sav rektor genom EHT-möten. Dessa uppdrag består i: Ser till att det finns en överblick över aktuella elevärenden Stöd vid upprättande åtgärdsprogram Kartläggningar/utredningar inför ev. åtgärdsprogram Stötta lärare med anpassningar och metoder Social färdighetsträning med grupper vid behov Arbete med elever som får schemalagd tid i skolgrupp. Ska ske i kontinuerlig samverkan med ordinarie lärare. Dokumentationsarbete kring elever som har stödinsatser, ex. utvärderingar Specialundervisning enligt schema 3 Elevers delaktighet och inflytande Under läsåret kommer rektor att ansvara för elevrådsmötena. Planering av arbetet kommer att ske i samråd med lärare från låg- och mellanstadiet. Utbildning av elevrådet sker i september och varje klass bidrar med två representanter. Styrelse utses vi detta tillfälle. Elevrådet träffas minst tre tillfällen varje termin. Utöver elevrådet så har alla klasser klassråd regelbundet där samtliga elever får möjlighet att lyfta sina synpunkter och därigenom påverka sin arbetsmilö. 4 Samverkan hem och skola Bergsnässkolan strävar efter en effektiv och förtroendeskapande samverkan mellan hem och skola genom inslag såsom föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal och veckobrev. Föräldramöten kommer att anordnas på såväl höst- som vårtermin. Ett föräldraråd kommer att utses under höstterminens föräldramöte och träffas ca 2 ggr/termin. 9