Johan Skytteskolan år 6-9. Likabehandlingsplan. Förebyggande åtgärder, kartläggning samt utvecklingsområden inför läsåret

Transkript

1 år 6-9 Likabehandlingsplan Förebyggande åtgärder, kartläggning samt utvecklingsområden inför läsåret

2 Förebyggande åtgärder Kamratstödjare i år 6-9 utses genom att en elev utses av sina klasskamrater, och därefter intervjuas av någon ur trygghetsgruppen. De träffas var tredje vecka tillsammans med vuxna ur trygghetsgruppen. Kamratstödjarna får en till två utbildningsdagar per läsår då de får fördjupa sig i ämnet detta gäller nya kamratstödjare såväl som gamla. Gruppens foto anslås så att alla elever kan se det. Klassråd är schemalagt en gång per vecka tillsammans med mentor. Vid läsårets första klassråd gås likabehandlingsplanen inför kommande läsår igenom. Veckan som varit ska vara en stående punkt på klassrådet Elevrådet består av representanter från alla klasser. De har regelbundna möten och företräder elevernas intressen. Elevrådet utser ett elevskyddsombud vars uppgift är att vara elevernas företrädare i skolans arbetsmiljöarbete och genom det är de med och skapar ett gott arbetsklimat. Skolvärdar är vuxna vars arbetsuppgift är att vistas bland eleverna för att medverka till en trygg miljö. Deras roll är framförallt att vara tillgängliga för eleverna på raster, lösa konflikter och vara samtalspartners. De ingår också i trygghetsgruppen. Elevombud är en vuxen på skolan som är utsedd av eleverna och som ska kunna medla mellan elev - vuxen, elev - elev. Till elevombudet kan elever vända sig direkt. Det kan även vårdnadshavare och personal göra. Elevombudet presenterar sig för eleverna vid läsårsstart. Information finns även på skolans hemsida och på anslag i elevcaféet. Rastvärdar är lärare som är schemalagda att vistas i korridorer och andra elevutrymmen på raster. Elevcafé med organiserad verksamheten styrs av skolvärd och där umgängesregler och förhållningssätt ständigt uppmärksammas. Mentorssamtal mentorn har samtal regelbundet med sina mentorselever, antingen enskilt eller i grupp. Utvecklingssamtal - en gång per termin erbjuds elev och vårdnadshavare möjligheten till samtal med elevens mentor. Då ska en individuell utvecklingsplan upprättas. Elevvård är en stående punkt på arbetslagens träffar. Skolans elevhälsoteam deltar varje vecka. Värdegrundsdagar fyra gånger per läsår bryts schemat för en halvdag/några timmars arbete med värdegrundsarbete för eleverna. Arbetslagen är ansvariga en gång per termin för upplägget. Skolmiljögrupp (organisation kring detta är ännu oklart)

3 Matråd en elev ur varje klass utses till klassens representant vid skolans matråd som hålls två gånger per termin. Organisation Arbetslagsmöte Elevvård med fokus på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska vara en stående punkt på varje arbetslagsmöte. Ansvarig för insamlande av information är arbetslagets representant i trygghetsgruppen. Specialpedagog och/eller kurator deltar varje vecka i arbetslagsmötena. Avstämning med elevassistenterna och skolvärdarna görs regelbundet av representanter ur trygghetsgruppen. Föräldraråd och föräldramöten Här diskuteras handlingsprogrammet och frågeställningar kring elevers, föräldrars och skolpersonals rättigheter och skyldigheter. Elevhälsoteam Ett elevhälsoteam har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Åtgärder och rutiner Upptäcka All personal har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. För att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkningar har vi följande rutiner: all personal på skolan har fokus på att redan vid misstanke uppmärksamma och agera vid kränkningar kamratstödjarverksamhet rastvärdar som cirkulerar i våra elevutrymmen enkäter genomförs och utfallet av dessa analyseras av trygghetsgruppen som ser till att specifika åtgärder sätts in IUP:n som ett samtalsredskap mellan elev, vårdnadshavare och lärare, där eleven bedömer trivsel och kamratskap Utvecklingssamtal

4 Utreda/analysera och åtgärda Skolan har en trygghetsgrupp som består av en representant från varje arbetslag. Dessutom ingår skolvärdarna, elevombudet och representanter från elevhälsan och (övrig personal). Trygghetsgruppen ansvarar för samtal med de elever som varit inblandade i upprepade kränkningar. Gruppen ansvarar även för kamratstödjarverksamheten. Trygghetsgruppen har inplanerade möten varje vecka, samt träffas vid akuta behov. Sammankallande för trygghetsgruppen är rektor. Trygghetsgruppen använder en väl inarbetad arbetsgång. Samtal inleds med alla inblandade enligt följande: samtal med de inblandade eleverna. information till klassföreståndare/mentor och elevhälsoteam. arbetslaget och övrig berörd personal är extra observanta. samtalsledaren dokumenterar samtalen på en särskild blankett. rektorer, elevhälsoteam (genom kurator), samt övriga samtalsledare informeras. Aktiva åtgärder när en elev är utsatt eller när en elev diskriminerar, trakasserar eller kränker en annan elev: Arbetslagets ansvar När vi får kännedom om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt så ska det i första hand utredas av klassföreståndare/mentor eller av annan berörd personal. De har så fort som möjligt samtal med de berörda för att kartlägga vad som har hänt. Vårdnadshavare till dessa elever kontaktas snarast, dock senast inom 24 timmar. Ansvarig personal har ett uppföljningssamtal med de inblandade eleverna inom en vecka för att säkerställa att diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna har upphört. Händelsen dokumenteras på särskild blankett som arkiveras på rektorsexpeditionen. Klassföreståndare/mentor gör en avstämning med den elev som blivit utsatt senast två veckor efter första avstämningen. Ansvar: mentor. Om annan personal utreder händelsen informeras mentor senast nästkommande arbetsdag. Trygghetsgruppens ansvar Om inte situationen klaras upp anmäls ärendet med dokumentation till trygghetsgruppen. Mentor kontaktar vårdnadshavaren och informerar om att ärendet lämnas vidare.. När särskilda skäl föreligger kan ärendet gå direkt till trygghetsgruppen eller rektor, som då ansvarar för att kontakt tas med vårdnadshavare och berörd personal, samt att dokumentation sker.

5 Uppföljande åtgärder när elev är utsatt eller när en elev diskriminerar, trakasserar eller kränker elev: När arbetslaget överlämnat ärendet till trygghetsgruppen sker uppföljningssamtal med samtliga inblandade. En ansvarig samtalsledare utses av trygghetsgruppen. Detta samtal dokumenteras. Arbetslaget får åter information och ansvarar för att aktivt bevaka situationen. Vårdnadshavare kontaktas av samtalsledaren muntligt eller skriftligt kontinuerligt. Detta samtal dokumenteras. Om kränkningarna inte upphör behöver särskilda stödåtgärder sättas in. Rektor kallar elev, vårdnadshavare och samtalsledare från trygghetsgruppen, samt eventuellt representant från elevhälsan till elevvårdskonferens där även individuella åtgärdsprogram upprättas. Dokumentation sker via protokoll. Elev och vårdnadshavare erbjuds kontakt med elevhälsan som kan erbjuda stödsamtal samt hänvisa/remittera till andra instanser såsom BUP, socialtjänst, habilitering med mera. Eventuellt anmäls ärendet till polisen, socialtjänsten, arbetsmiljöverket eller skolhälsovården. Aktiva åtgärder när vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elev: Om en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av någon vuxen på skolan ska eleven vända sig till skolans elevombud eller annan vuxen, som i sin tur vänder sig till rektor. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare samt ansvarar för att samtal och utredning med berörda sker. Rektor ansvarar även för att dokumentation upprättas. Vem kontaktar jag vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? För att anmäla ett ärende kan elev eller vårdnadshavare vända sig till mentor eller till skolans trygghetsgrupp. Kontaktuppgifter till trygghetsgruppens representanter erhålls på skolans hemsida, samt finns på anslag i elevcaféet. Om en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en vuxen på skolan så kan eleven vända sig till skolans elevombud eller annan vuxen, som i sin tur har skyldighet att vända sig till rektor. Personal som blir kränkt av elev uppmanas att vända sig till rektor och skolans skyddsombud.

6 Kartläggning Resultat av elevernas trivselenkät 2011 Trivselenkäten genomfördes under vårterminens sista månad. Svarsalternativ som användes var antingen mycket bra bra inte bra, eller alltid oftast aldrig. I några frågor förekom också andra svarsalternativ. Enkäten är inte identisk med den från föregående läsår. Frågor som rör elevernas studiemotivation och ansvar är bortplockade. I stället följde vi upp värdegrundsarbetet med frågor om Likabehandlingsplanen och värdegrundsdagarna. Trivsel De flesta elever på 6-9 trivs bra eller mycket bra (97 %) i sin skola. I det stora hela trivs också eleverna med sina lärare (95 %). När det gäller trivseln i den egna klassen, så tycker 60 % att den är mycket bra. Av dem är det fler pojkar än flickor som anser att trivseln är på topp. På frågan om man har någon kompis i skolan, svarar nio elever att de inte har någon att vara med. Trygghet Av våra elever uppger 67 % att de alltid är trygga i skolan, men vi har sju elever som aldrig känner sig trygga. Fler flickor än pojkar uppger att det förekommer trakasserier eller kränkningar, 41 % mot 22 % (sammanlagt 32 %). Det mesta av trakasserierna förekommer utomhus, men eleverna upplever också att det är vanligt förekommande i övre korridoren i C-huset. Nedre korridoren i C-huset sticker också ut negativt, och kränkningarna utomhus har inte minskat, snarare ökat. När det gäller om man har någon vuxen att vända sig till svarar 42 % av flickorna och 34 % av pojkarna att de alltid har det. Av de 493 elever som besvarat enkäten finns det dessvärre hela 37 elever som uppger att de aldrig har någon att vända sig till. Elevernas möjlighet att påverka undervisningen Hälften av våra elever tycker att de alltid har möjligheter att påverka undervisningen, medan 30 % anser att de aldrig har det. Värdegrundsarbetet Hälften av skolans elever tycker att värdegrundsdagarna har varit viktiga, men vi behöver fundera över formerna. Endast 29 % menar att de var intressanta. Innehållet i vår Likabehandlingsplan är känt av drygt hälften av skolans elever, trots att vi har avsatt tre klassråd för att gå igenom och diskutera den. Slutsatser Jämfört med förra årets trivselenkät kan vi se några förbättringar. Många fler elever trivs med sina lärare, och fler upplever också att de alltid har någon vuxen att vända sig till. Även om vi har gjort framsteg, så måste arbetet med att öka elevernas trygghet i skolan fortsätta att stå i fokus. Målet måste vara att alla elever känner sig trygga i skolan, och att de har någon vuxen att vända sig till. Det är fortfarande för många som inte har någon vuxen de känner tillit till. Det kan vara av betydelse att en vuxen som inte är lärare får rollen som elevombud, så att den elev som inte vill gå till en lärare ändå har någon att vända sig till under skoldagen.

7 Vi måste också arbeta med att stärka flickorna för att få fler flickor att känna sig trygga och trivas på skolan. Trakasserier och kränkningar fortgår, trots målen i Likabehandlingsplanen för 2010/2011. Vi har inte lyckats få stopp på dessa. Trakasserier och kränkningar måste stoppas, och eftersom de sker oftare där vuxna inte rör sig lika mycket, t ex utomhus, så måste slutsatsen bli att fler vuxna måste finnas ute bland eleverna på deras lektionsfria tid. Utvecklingsområden läsåret Årets mål utifrån kartläggningen blir; Arbeta aktivt mot att språkbruket bland eleverna på skolan förbättras. Målsättning att få eleverna delaktiga i att främja ett bättre språkbruk gentemot varandra. Ansvarig elever och samtlig personal. Resurser tid avsätts under klassrådstid och mentorstid regelbundet under läsåret. Uppföljning redovisas i AL för vidare rapport till ledningsgruppen. Skapa förutsättningar för ökad elevmedverkan. Målsättning att få eleverna mer delaktiga i planerandet av skolans verksamhet; i undervisningen, planering av maten etc. Ansvarig elever och samtlig personal. Resurser tid avsätts under klassrådstid och mentorstid regelbundet under läsåret. Uppföljning under mentorstid, redovisas i AL för vidare rapport till ledningsgruppen. Alla elever ska känna att de har någon att vända sig till på skolan. Målsättning att vidga gruppen av vuxna på skolan som eleverna kan vända sig till; införa skolvärdar, ge rastvärdarna ett större ansvar och ge möjlighet till de lärare som vill att utveckla mentorsskapet. Ansvarig trygghetsgruppen och skolledningen. Resurser ekonomiska resurser avsätts för fortbildning. Uppföljning I trygghetsgruppen efter en termin.

8 Ökad trygghet under elevernas lektionsfria tid. Målsättning att minimera antalet incidenter i inomhusmiljön samt utomhus under skoldagen. Ansvariga skolledningen. Resurser planera/ändra rastvakter och salsschema inför/under läsåret. Uppföljning regelbundna uppföljningar på trygghetsgruppens möten. Alla arbetslag ska bygga upp fungerande rutiner kring dokumentation av händelser och incidenter under skoldagen. Målsättning endast ett arbetslag har under föregående läsår hittat fungerande rutiner för hur dokumentationen ska ske. Detta åligger samtliga arbetslag under detta läsår. Ansvar arbetslagsledare och skolledning. Resurser tid avsätts löpande under konferenstid. Skolledningen kan ge extra resurser i de fall de anser att detta är nödvändigt. Uppföljning löpande på AL samt på trygghetsgruppens möten. Utse ett elevombud Målsättning att under läsåret arbeta fram en modell för hur elevombudet ska utses. Ansvariga trygghetsgruppen. Resurser tid avsätts på konferenstid. Uppföljning innan december 2011 presenteras ett förslag för skolledningen. Personalen på ska kunna lita på att alla vuxna arbetar för att efterleva de beslut vi tar kollektivt. Målsättning att fler vuxna känner sig trygga i de gemensamma beslut vi tar, och får hjälp vid svårigheter. Ansvariga Alla vuxna på skolan, men ytterst ledningsgruppen. Resurser tid avsätts på konferenstid. Uppföljning löpande på AL och ledningsgruppens möten. Delaktighet och ansvar Elever, vårdnadshavare och personal görs delaktiga i arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vid varje läsårsstart aktualiserar trygghetsgruppen likabehandlingsplanen för all personal. Trygghetsgruppen informerar om sina rutiner. Rektor är ansvarig för att ny

9 personal som tillkommer under året informeras om skolans likabehandlingsplan och värdegrundsarbete. Eleverna får en genomgång av sin mentor vid läsårsstarten och vårdnadshavarna vid det första föräldramötet på hösten. Nya elever som börjar under pågående läsår och deras vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen av mentor. Föräldraråd, elevråd och kamratstödjare är delaktiga vid upprättande och revidering av likabehandlingsplanen. Planen ligger på skolans hemsida under fliken (?). Kvalitetssäkring Kompetensutveckling av personalen kring diskriminering, trakasserier och kränkande behandling sker kontinuerligt i form av kurser, workshops, studiedagar och pedagogiska för- och eftermiddagar. Varje läsår uppdateras denna årliga plan så att den anpassas efter de särskilda förhållanden som finns i verksamheten. Detta dokumenteras skriftligt av trygghetsgruppen tillsammans med rektor som är ansvarig. En redogörelse för likabehandlingsarbetet ingår i skolans kvalitetsredovisning. Utvärdering av trygghetsgruppens arbete sker vid läsårets slut. Utvärdering och uppföljning Enkäter för att mäta trivsel och omfattningen av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Intervjuer som bidrar till en fördjupad förståelse och komplementerar enkäterna. Rapporter från kamratstödjarna om trivseln i klasserna. Observationer som ger kunskap om det sociala samspelet i exempelvis korridorer, matsal och klassrum. Mentorssamtal och utvecklingssamtal. Dessa enkäter, observationer och intervjuer görs bl a av trygghetsgruppen och även på uppdrag av elevhälsoteamet. Även personalen besvarar varje läsår en trivselenkät. Dessa metoder för kartläggning och utvärdering analyseras sedan av trygghetsgruppen och elevhälsan och ligger till grund för åtgärderna i den årliga handlingsplanen. Resultatet ligger till grund för kommande arbete med LBP. Reviderad