Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2014/2015 Skogsbo Skola Datum: Rektor: Henrik Lindström Utvecklingsledare: Sara Eriksson Resultatenhetschef: Bengt Albertsson 1

2 Kvalitetsredovisningen syftar till att ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat utifrån analyser av insatser och resultat, samt strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner, lokala handlingsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Under varje huvudrubrik presenteras Resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 2

3 Grundskoleområdet Innehållsförteckning Skola/organisation 1. Normer och värden- resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Nationella provresultat och betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år Enkla översikter av provresultaten 3.2 Resultat nationella prov, Svenska 3.3 Resultat nationella prov, Matematik 3.4 Resultat nationella prov, Engelska 3.5 Resultat nationella prov, No 3.6 Resultat nationella prov, So 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6) 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) (Kartläggaren om den har genomförts) 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar resultat, analys och utvecklingsstrategi 5. Modersmålsundervisning och studiehandledning - resultat, analys och utvecklingsstrategi 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi 9. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 10. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3

4 12.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen 12.2 Identifierade utvecklingsområden Skola/Organisation (antal elever, personal, förändringar av betydelse) På Skogsbo skola går 271 elever och här arbetar 38 personal. På rektorsområdet arbetar personal bestående av lärare, fritidshemspersonal, skolsköterska, skoladministratör och vaktmästare. Under läsåret har totalt i rektorsområdet 15 elever tillkommit och 7 elever flyttat från skolan. Personalomsättningen under läsåret har inneburit att 7 personal börjat hos oss och 5 personal som slutat hos oss. Skolan har styrts enligt nedanstående organisationsbild. Organisationen skoladministratör rektor utvecklingsledare elevhälsoteam resurst eam a-lag 1 a-lag 2 a-lag 3 a-lag 4 a-lag 5 a-lag 6 f-klass Skolorna är organiserade utifrån årskursvisa arbetslag om elever. Eleverna är indelade i basgrupper (klasser). Lärarna i arbetslaget har mentorskap (huvudansvar) för olika elever inom arbetslaget. Under skoltid finns fritidshemspersonal med i några arbetslag som extra resurs och i andra arbetslag finns istället resurslärare. Lärarna inom arbetslaget undervisar alla elever i arbetslaget utifrån sin ämnesbehörighet. På så sätt känner de vuxna alla elever inom arbetslaget vilket skapar större möjlighet att gemensamt byta erfarenheter och diskutera optimala lösningar runt eleverna. Det känns viktigt att vi tillsammans arbetar utifrån barnens hela dag, vilket innefattar både tid i skolan och tid på fritidshemmet. Verksamheterna har ett gemensamt ansvar för att nå läroplanens mål. Arbetslaget ansvarar för eleverna under alla raster, vilket innebär att det alltid är minst en personal från arbetslaget ute varje rast. Detta medför att vi lättare kan följa upp eventuella händelser runt eleverna över hela dagen. För eleverna innebär det att det alltid finns väl kända vuxna i närheten på rasterna. 4

5 1. Normer och värden- resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 5

6 VERKSAMHETERNAS VISION FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET Alla elever skall känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Kränkningar eller diskriminering ska inte förekomma i vår skola/fritidshem. Ingen på skolan eller fritidshemmet ska känna sig rädd, utsatt eller osedd. För att närma oss visionen läggs stor vikt vid: - vårt främjande arbete. - tidig upptäckt med snabba, tydliga åtgärder. - tillitsfull och aktiv samverkan mellan skola/fritidshem och vårdnadshavare. Värdegrundsarbetet är en väldigt viktig del i verksamheten, på vårt rektorsområde. Under många år har trygghets och trivselenkäter genomförts, vilka sedan har legat till grund för likabehandlingsarbetet. Förra året valde vi att göra om vår enkät och göra den digital. Det resulterade tyvärr i att vi fick en låg svarsfrekvens, endast 61 %. I år valde vi därför att låta eleverna genomföra enkäten i skolan. På så vis har vi fått en nästintill hundraprocentig svarsfrekvens. Vi valde att låta enkätfrågorna vara desamma för att kunna göra jämförelser med föregående år. I trivselenkäten genomförd mars 2015 ser vi att 88 % av eleverna på Skogsbo skola som har svarat uppger att de alltid eller ofta trivs i skolan. Det är en liten nedgång i jämförelse med förra läsårets trivselenkät. Gällande trygghet i Skogsbo skola så uppger 90 % av eleverna som har svarat att de alltid eller ofta känner sig trygga i skolan. Precis som förra året ser vi ett sämre resultat ser på frågan om det finns vuxna att få tag på om det skulle hända något på raster. Där svarar 43 % eleverna alltid, 39 % ofta och 17 % ibland. Här ser vi en ökning med 13 % av de som anser att det alltid går att få tag på vuxna på rasterna. Vi ser ett behov att ytterligare utveckla rutinerna kring rastvakter. Mål: Självklart måste vi ha det övergripande målet att 100 % av alla elever trivs och mår bra i våra skolor och att ständigt utveckla och förbättra våra verksamheter mot målet. För att ha ett tillräckligt underlag att dra slutsatser av är målet att få minst 85 % svarsfrekvens på trivselenkäten. Konkreta åtgärder Organisationsnivå Utveckla ett alltmer professionellt förhållningssätt gentemot våra elever och vårdnadshavare. Arbete för ett grundläggande gemensamt förhållningssätt gällande värdegrunden genomförs på studiedagar och andra Ansvarig i skolan All personal 6

7 gemensamma möten. Skapa tydligare rutiner för rastvärdssystemet. Gruppnivå Åtgärdsplan utifrån trivselenkäten utarbetas i varje arbetslag. Grundläggande gemensamma regler utarbetas i arbetslaget tillsammans med eleverna vid höstterminens start. Frågor om trygghet och trivsel lyfts på klassråd, föräldramöten och arbetslagsmöten Insatser från centrala elevhälsan i grupper där behov finns. Ansvarig i skolan Arbetslaget Arbetslaget Arbetslaget Skolledning Individnivå Vid utvecklingssamtal får varje elev frågan om hur hon/han trivs och om hon/han är trygg i skolan. Individuella samtal med eleverna som kränker/ blir kränkta. Ett tillitsfullt och aktivt samarbete med hemmet. Föräldrasamtal och samarbete kring åtgärder så tidigt som möjligt. Ansvarig i skolan Mentor Lärare/ Arbetslag/Trygghetsgrupp Skolledning/Lärare/Arbetslag och elevhälsoteam Mentor och arbetslag Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Varje termin startas med värdegrundsveckor där elever och personal aktivt arbetar med olika värdegrundsfrågor. Samtliga elevgrupper i år 2-6 har schemalagda lektioner i livskunskap varje vecka. Då bedrivs undervisning för att motverka kränkande behandling samt främja allas lika värde. Skolan är organiserad i arbetslag runt eleverna där skola, fritidshem och resursteam samverkar i förebyggande syfte. Arbetslagen utgör trygghet för eleverna den lilla skolan i den stora. Arbetslaget ansvarar för att vara ute varje rast, vilket medför att de följer eleverna över hela dagen. För eleverna innebär detta att det alltid är kända vuxna ute på rasterna. 7

8 Diskussion om elevernas arbetsmiljö, rastsituation och skolans värdegrund sker på klass- och elevråd. På föräldramöten diskuteras skolans värdegrund och regler varje läsår. Pedagogerna äter med eleverna i så kallad pedagogisk lunch för att ge en trygg matsalsmiljö, samt deltar under raster som rastvärdar för att främja trygghet när eleverna är ute på rast. Våra arbetslag arbetar som första instans när det gäller att motverka kränkande behandling. Pedagogerna följer likabehandlingens rutiner, samt håller rektor informerad om insatserna. Vi har en trygghetsgrupp som sätts i arbete, om vi upptäcker kränkningar mellan elev och elev återupprepas. Vi har en rutin i vår likabehandlingsplan som Trygghetsgruppen jobbar enligt. Analys Vi ser att vi har arbetat förra årets kvalitetsredovisning såg vi att en utvecklingsstrategi var att mer aktivt arbeta med värdegrunden, både bland personal och elever. Under läsåret har vi gjort detta på klassråd och elevråd, samt för personal på APT. Vi ser att vi behöver revidera värdegrunden till att ha ett mer barnanpassat språk. Detta kommer att göras i början av höstterminen. Vi har under året funderat mycket på hur personalens och elevernas arbetsmiljö påverkar varandra. Stress och oro hos personal påverkar eleverna negativt. Utvecklingsstrategi Varje mentor följer systematisk upp med eleverna för att försäkra sig om att eleverna känner sig trygga. Göra elevhälsan i större del delaktiga i värdergrundsarbetet från läsårets start. Fortsätta med åtgärder som ökar tryggheten på elevernas raster. Arbetsmiljö blir ett prioriterat område, där frågor lyfts hur vi från skolledning-personal-elev kan utveckla arbetsmiljön och på så sätt öka trivsel och tryggheten på skolan. 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Resultatbild: Skolans elevhälsa styrs av EHT och dess konferens. Där leds och fördelas arbetet. Skolans EHT konferens har sammanträtt varannan vecka under två timmar. Skolans elevhälsa har bestått av skolgrupp (3 personer) skolsköterska, specialpedagog, speciallärare samt vid behov skolkurator, skolläkare och skolpsykolog. De två sistnämnda via den centrala elevhälsan i kommunen. Personalen ser att vi behöver förbättra rutinerna och arbetet innan eleven tas upp i EHT. Vidare ser personalen att vi behöver bli tydligare i att fördela ansvar för en åtgärds utförande samt uppföljning. Skolgruppen redovisar att när arbete gjorts ut mot arbetslagen har det fungerat relativt väl, även 8

9 fast en del fall tagit mycket tid. Känslan är att vara för få för att räcka till över hela skolan. Här ses också behoven att arbetslagen tar ytterligare ansvar för anpassningar för elever i klassrummen. Samtidigt vittnar flera arbetslag om att det är svårt med anpassningar och hur dessa ska genomföras. Arbetslagen vittnar även om att hjälpen varierar mellan arbetslagen. Vissa har mycket hjälp andra mindre. Här önskas ytterligare hjälp från resursteamet. Här behöver vi lyfta resursteamets handledande roll mot pedagogerna i klasserna för att på så vis kunna hjälpa fler eleverna i klassrummen. Analys: Efter skolinspektionens besök och beslut har vi gjort vissa omstruktureringar i elevhälsan samt skolgruppen. Dessa förändringar blir än tydligare under kommande läsår Under året som varit har vår elevhälsa fysiskt utgått från Skogsbo skola vilket gjort att vi inte på ett naturligt sätt haft elevhälsa i Klockarskolan. Skolsköterska har dock hela tiden delat sin tid proportionellt mellan enheterna. Det vi har sett som viktigt i detta är att på ett mer systematiskt sätt använda oss av elevhälsa i de lägre åldrarna för att på så vis kunna bedriva ett bättre förebyggande arbete. Vi har även under året diskuterar formerna för EHT konferensen. Det har inte alltid varit optimalt att ha två veckor mellan mötena och vi ser ett behov att ha konferenserna tätare. Tillsammans med personalen kan vi sammanfattnings säga att vi ser att vi behöver en tydligare ansvarsfördelning vad gäller utdelade uppdrag i EHT, samt överlag se över hur formen för konferensen kan se ut. Utvecklingsstrategi: För att påverka det ovan nämnda gör vi följande under starten av läsåret Fortbildning via SPSM, för hela EHT för att utveckla hela elevhälsans arbete. Första månaden kartlägger vi elever och tar inga nya elever till konferensen (om det inte är akut) Formen och rutinerna för konferensen ses över. Ansvaret för EHT ses över och läggs in av rektor i delegationsordningen. 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi Resultat: Enkäten besvarades av 69 elever i år 5. Det motsvarar 38 % av svaren totalt i kommunen. Inom parentes anges motsvarande siffror för hela kommunen. På frågan om eleverna känner sig trygga i skolan, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 65,2 % (58,7 %) Stämmer ganska bra 31,9 % (39,1 %) Stämmer ganska dåligt 2,9 % (1,7 %) Stämmer inte alls 0 % (0,6 %) På frågan om skolarbetet gör eleverna så nyfikna att de får lust att lära sig mer, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 7,2 % (20,7 %) Stämmer ganska bra 75,4 % (66,5 %) Stämmer ganska dåligt 14,5 % (11,2 %) 9

10 Stämmer inte alls 2,9% (1,7 %) På frågan om lärarna i skolan tar hänsyn till elevernas åsikt, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 59,4 % (51,4 %) Stämmer ganska bra 39,1 % (43,6 %) Stämmer ganska dåligt 1,4 % (4,5 %) Stämmer inte alls 0 % (0,6 %) På frågan om eleven vet vad som han/hon ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 27,5 % (33,1 %) Stämmer ganska bra 69,6 % (60,1 %) Stämmer ganska dåligt 2,9 % (5,6 %) Stämmer inte alls 0 % (1,1 %) På frågan om lärarna i elevens skola hjälper honom/henne om det behövs, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 76,8 % (74,7 %) Stämmer ganska bra 20,3 % (23,0 %) Stämmer ganska dåligt 2,9 % (2,2 %) Stämmer inte alls 0 % (0 %) På frågan om eleven får vet hur det går för eleven i skolarbetet, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 47,8 % (49,4 %) Stämmer ganska bra 43,5 % (41,6 %) Stämmer ganska dåligt 7,2 % (7,3 %) Stämmer inte alls 1,4 % (1,7 %) På frågan om mina lärare förväntar sig att eleven ska nå eleven ska nå målen i alla ämnen, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 52,2 % (56,7 %) Stämmer ganska bra 42,0 % (39,3 %) Stämmer ganska dåligt 4,3 % (3,4 %) Stämmer inte alls 1,4 % (0,6 %) Analys: Vid en jämförelse med kommunen som helhet ser vi att siffrorna är tämligen lika. I vissa fall har vi en högre procentsats som svarar stämmer helt och hållet och i andra frågor en högre procentsats som svarar stämmer ganska bra. Adderas dessa svar svarar våra elever relativt lika som eleverna i kommunen i stort. Vi har också valt att låta eleverna i år 3, 4 och 6 genomföra kvalitetsenkäten. Det vi ser överlag hos eleverna i år 3-6 på Skogsbo skola är att ett lågt antal svarar stämmer helt och hållet på påståendet skolarbetet gör mig nyfiken så att jag får lust att lära mig mer. Denna fråga blir absolut något att initialt lyfta med lärarna för att lägga upp en strategi för hur vi arbetar med frågan ut mot eleverna. En fråga vi ställer oss är om det kan bero på lärarnas arbetsglädje. Att ha höga trygghetssiffror är glädjande och viktigt. Därför är vi glada att så stor del av eleverna i denna undersökning känner sig trygga i skolan. Lärarna har en stor del i detta då de arbetar väldigt intensivt med just detta. Att ha lärare som bryr sig om och aktivt tar tag i elevers problem är en förutsättning för att ha trygga elever i en skola. 10

11 Utvecklingsstrategi: Frågan om hur vi ska få eleverna nyfikna och lust att vilja lära i högre utsträckning lyfts med pedagogerna. 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Eleverna ska vara/är delaktiga i utformandet av den lokala pedagogiska planeringen (LPP) och ska därigenom kunna påverka sin utbildning. Eleverna utvärderar arbetsområden som gjorts tillsammans med sina lärare. Utvärderingen tar läraren med i planeringen inför nästa arbetsområde. En del lärare låter eleverna ha mer inflytande över planeringen och andra mindre. Som skolledning följer vi upp detta vid medarbetarsamtalen. Dessutom är detta en fråga som lärarna följer upp i sina pedagogiska bokslut. Rektorsområdet har ett elevråd som har samrådit under möten under året. Elevrådet består av elevrepresentanter i år 4-6. Frågor har oftast skickas ut för att behandlas på klassråd och sedan tas med till elevrådet. Under läsåret har vi följt upp att de lokala pedagogiska planeringarna innehåller elevinflytande. Det kommer vi att göra fortsättningsvis en gång/termin. Elevinflytande har varit en del i vår verksamhetsplan. Analys: Det som är tydligt är att det är varierande vad som inflytande innebär för olika lärare eller annan personal. Detta kan variera mellan olika verksamhet men verkar främst skifta med elevernas/barnens ålder. I lärarkåren är det tydligt hur det skiftar mellan lärare hur de tar sig an elevinflytande i olika former. Vissa lärare har eleverna med sig i planeringsskedet, låter eleverna vara delaktiga i val av arbetssätt och redovisningsmetod. Andra lärare ser elevinflytande mer som en möjlighet att påverka skolans organisation genom klass- och elevråd. I arbetslagen ser det liknande ut som hos lärarna individuellt, det vill säga att det varierar med ålder, undervisningsområde. Vissa lag samlar alla elever i storsamlingar för att på så vis bjuda in till elevinflytande i ett större perspektiv, men stort handlar arbetslagens gemensamma arbete kring elevinflytande mycket om gemensamt arbete i med planering inför arbetsområden, samt klassrådsarbete. När det gäller skapande skola har vi elevrepresentanter med. Dessa representanter finns med och har elevinflytande på kommunal nivå inom ramen för skapande skola Utvecklingsstrategi: Vi tror på att ha eleverna med i hela lärandeprocessen från planering till genomförande av undervisningen. Därför är det viktigt att vi betonar att elevinflytande finns med ända från planeringsstadiet. Här ser vi att många av lärarna redan idag gör stora framsteg och vill fortsätta arbeta mot det. Vi ser att vi inte arbetat igenom planerna från verksamhetsplan fullt ut, när det gäller elevinflytande. Därav kommer vissa mål inom detta område att kvarstå till nästa år. 11

12 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Nationella provresultat och betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år Resultatbild: Meritvärde: Läsåret 12-13: 207 Läsåret 13-14: 198,9 Läsåret 14-15: 231,4 Analys: Det känns bra att meritvärdet ökar i år efter att vi hade en minskning från året innan. En intressant iakttagelse är att årets resultat på nationella proven i år 6 är lägre än förra årets, men meritvärdet är högre. Detta blir en intressant fråga att lyfta med våra lärare i år 4-6, för att utröna hur de använt resultaten i nationella proven vid betygssättningen. Vi ser inga större förändringar gällande måluppfyllelse både gällande antal och könsskillnader mot föregående år. Det är fortfarande fler pojkar som ej når målen. Störst skillnad är det i svenska. Som tidigare år har vi en hög måluppfyllelse, vilket vi gläds åt. Utvecklingsstrategi: Arbetslagen ges i uppdrag att diskutera och lägga upp en plan för hur man ska arbeta för att utjämna könsskillnader i olika ämnen och då främst i svenska. Enkla översikter 3.2 Resultat nationella prov, Svenska Svenska år 6 Betyg A B C D E F % minst E Svenska år 3 Godkända Ej godkända pojkar ,4% Ej godkända flickor Vi har valt att inte godkänna elever om de inte har nått kravnivån på minst ett delprov. 12

13 3.3 Resultat nationella prov, Matematik Matematik år 6 Betyg A B C D E F % minst E % Matematik år 3 Godkända Ej godkända Pojkar Ej godkända flickor Vi har valt att inte godkänna elever om de inte har nått kravnivån på minst ett delprov. 3.4 Resultat nationella prov, Engelska Se bilaga med resultat Engelska år 6 Betyg A B C D E F % minst E *en elev genomförde ej provet ,1% 3.5 Resultat nationella prov, No Genomfördes inte 3.6 Resultat nationella prov, So Genomfördes inte 13

14 3.7 Skolövergripande sammanställning måluppfyllelse, årskurs 2-5 (6) Skolövergripande sammanställning Måluppfyllelse år 1-6 VT: 2015 Ämne Antal fickor som når Antal flickor som ej Antal pojkar som når Antal pojkar som ej Flickor Pojkar Procentuellt kunskapskraven når kunskapskraven kunskapskraven når kunskapskraven som ej når mål Årskurs F P Svenska Matematik Engelska Geografi SO Historia Religion Samhäll Biologi NO Fysik Kemi Teknik Bild Musik Idrott Txtslöjd Trmslöjd som når mål Ofullständig, revideras i höst. 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg år 6 År 6 Betyg A B C D E F Bild Engelska Hemkunskap Idrott och Hälsa Matematik Musik Biologi Fysik

15 Kemi Geografi Religion Historia Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknik Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) Se Klockarskolans kvalitetsredovisning 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) (Kartläggaren om den har genomförts) 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar resultat, analys och utvecklingsstrategi Första delen (som rör övergångar förskola-förskoleklass) besvaras i Klockarskolans kvalitetsredovisning. För att göra övergången mellan år 3 och år 4 och lärarbytet så smidigt som möjligt sker en överlämning mellan avlämnande och mottagande lärare. I år har denna överlämning genomförts tillsammans med flera representanter från elevhälsan. Förutom denna teoretiska överlämning 15

16 besöker mottagande lärare sin blivande mentorsgrupp vid minst ett tillfälle på slutet av vårterminen. Elevhälsan ska finnas med vid uppstarten år 4, som en del i sitt förebyggande arbete. 5. Modersmålsundervisning och studiehandledning - resultat, analys och utvecklingsstrategi Eleverna får information av högstadieskolorna i kommunen, inför skolval på vårterminen i år 6, kring deras verksamhet och inriktningar. Gällande modersmålundervisning så åker våra elever som är i behov av detta till Markusskolan för att där undervisas i sitt modermål. Vi kommer att följa den plan för studiehandledning som kommunens skolor gemensamt tagits fram kring detta. 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Detta varierar även detta mellan olika lärare och arbeslag. Många ger bilden av att detta är invävt i undervisningen utan att det för den sakens skull tänks särskilt på att det är de entreprenöriella förmågorna som tränas. Arbetslagen lyfter fram att de försöker lyfta fram ett varierat arbetssätt där de tar vara på elevernas idéer. Vissa arbetslag lyfter fram att samarbetet mellan ämnena skulle behöva utvecklas för att ytterligare kunna bygga på elevernas intresse i undervisningen. Temaveckor och andra innovativa pedagogiska arbetssätt som till exempel Grej of the day är saker som arbetslagen lyfter fram som gynnsamma arbetssätt för att främja de entreprenöriella förmågorna. Analys: Under året har vi medverkat i ett antal dagar där det entreprenöriella lärandet satts i fokus och det har fått flera lärare att uppmärksamma och tänka kring detta. Utvecklingsstrategi: För utveckling är det viktigt att arbetslagen ständigt uppmärksammar dess förmågor så att det även finns en medvetenhet om att förmågorna ska användas. Det är också viktigt att tydliggöra att många faktiskt redan i stor utsträckning redan använder sig av de entreprenöriella förmågorna i sin undervisning. Under pedagogiska konferenser nästa år blir det viktigt för lärarna att lyfta detta och hålla frågorna aktualiserade. Skolan kommer också att delta i fortbildningar på området. 16

17 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Att ha goda relationer mellan hem och skola är något vi hela tiden eftersträvar. För att främja detta har vi ett föräldraråd som sammanträder tillsammans med skolledningen minst fyra gånger per läsår. Här har vi kunnat diskutera allt från skolans organisation till utvecklingssamtal. Vi har upplevt detta som ett sätt att komma närmare föräldrarna och kunna ge dem en annan mer ingående förståelser av skolans verksamet, som de i sin tur har kunna förmedla till föräldrar i klasser som de representerar. Dessa representanter har också kunnat lyfta frågor som varit relevanta för dem och vi har försökt diskutera dem. Varje möte har protokollförts och det finns en logg med tillhörande beslut för föräldrarådets verksamhet. Föräldrarådet har varit gemensamt för Skogsbo Skola och Klockarskolan. Vi upplever att vi har många föräldrakontakter. Vi tar det som intäkt för att föräldrar är intresserade av vår verksamhet som vi bedriver. Det är också viktigt att lyfta fram att även fast det är bra att föräldrar är intresserade av verksamheten så kan även viss föräldrakontakt vara pressande för den enskilde pedagogen. I vissa fall har det varit så, särskilt i vissa eleveränden. Vårdnadshavare får också komma till tals i olika enkäter både i kommungemensamma enkäter samt i våra egna. Analys: Vi upplever att vi generellt har en god och konstruktiv kontakt mellan hem och skola. Det är dock viktigt att vi från skolans sida värnar om vår profession och vårt förhållningssätt. Att ha en dialog är oftast det bästa för att skapa denna förståelse, även fast det i vissa fall kan vara svårt. Att vi i skolan kan vara trygga med vad vi gör och kommunicera detta till föräldrar är oerhört viktigt. Utvecklingsstrategi: Att ständigt sträva efter att ha en god dialog gentemot våra vårdnadshavare är viktigt för oss. Vi behöver påminna oss själva om att föräldrar och skola utgår ifrån olika perspektiv. Föräldrarna har sitt barns bästa framför ögonen, medan skolans personal har hela gruppens bästa för ögonen. Det är viktigt att vi i skolan är ödmjuka och lyhörda för båda perspektiven. 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Under läsåret som gått har två lärare fortbildat sig inom ramen för matematiklyftet. Två lärare inom ramen för lärarlyftet (en i teknik och en i engelska). Tre lärare har utbildat sig till speciallärare. Därutöver har olika punktinsatser genomförts i form av olika mindre kurser, bland annat för slöjdlärare. Analys: Att personalen kan delta i fortbildning som verkar för att lärarkåren i stort ska fortbildas, tycker vi är viktigt. Därför vill vi uppmuntra våra lärare att delta i matematiklyftet samt läslyftet. Vi tror mycket på de breda fortbildningsinsatserna framför de mer individuella insatserna. Dessa är också bra och kan också ha som syfte att förutom utbildning få den enskilde att känna sig sedd och satsad på. Här har vi en tänkt turordning för att hantera kostnaden för utbildningar. All personal kan inte fortbildas varje år även fast det vore ett optimalt scenario. 17

18 Utvecklingsstrategi: Under nästa läsår behöver vi ta hänsyn till samt organisera verksamheten så att vi kan hantera att fler lärare läser inom ramen för de olika lyften. Här handlar det om att till exempel organisera ämneskonferenserna efter de förutsättningar som dessa fortbildningar ger. 9. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Den första biten i vår kvalitetsuppföljning rör insamlande av data. Det sker dels genom hårda data i form av siffror (resultat och frånvaro), men även mjuka data som svar på enkäter, självvärderingar, medarbetarsamtal och samtal i föräldrarådet. Dessa data skall tala om för oss var verksamhetens befinner sig just nu. Här undersöks med vilken kvalitet verksamheten har genomförts och hur måluppfyllelsen ser ut. Detta jämförs med förutsättningar och gjorda utvecklingsinsatser för att se vad som gett effekt. Utifrån gjorda analyser ser vi vilka delar i verksamheten som måste förbättras. Utifrån analys av insamlade data och självärderingar skrivs skolans kvalitetsredovisning. Där beskrivs nuläget (resultat, arbetssätt, rutiner osv.), gjord analys och där sammanställs framgångsfaktorer och vilka områden som behöver förbättras i vår process. Under starten av hösterminen planeras verksamheten utifrån resultaten i kvalitetsredovisningen i rektorsområdets verksamhetsplan. Vi kommer att ha fokus på ständiga förbättringar. Vi följer upp verksamheterna i stort en gång varje läsår i samband med skrivandet av denna kvalitetsredovisning. Vi följer upp verksamheten på personalnivå, arbetslagsnivå och skolnivå. Vi lägger stor vikt vid personalens egna pedagogiska bokslut. I dessa får vi större insikter i hur verksamheten bedrivs. Frågorna i bokslutet är sprungna ur vår verksamhetsplan som i sin tur bygger på föregående års bokslut. Kvalitets redovisning Verksamhets plan Medarbetarsamtal, utvärderingar, pedagogiska bokslut Ny kvalitets redovisning Analys och utvecklingsstrategi: Det vi bör se över för att än mer främja det systematiska kvalitetsarbetet är förstärka vårt systematiska arbetssätt. Som vi beskrev ovan är det av vikt att vi förhåller oss till arbetet på ett systematiskt sätt för att dels hinna med arbetet men även att på ett tydligare sätt visa framgångar och utvecklingsområden. Till läsåret gjorde vi en verksamhetsplan som vi i stora delar har följt. Ändock ser vi att vi inte arbetat igenom planen på det sätt vi förutsatte oss att göra. Här ser vi att vi behöver utveckla förhållningsättet till de planer vi har. Gör vi en plan så ska vi göra vårt yttersta för att leva upp till den annars är det arbete i onödan. Det handlar om att vara ärlig mot oss själva och verksamheten. Antingen har vi en plan och följer den, eller också gör vi ingen plan. Vi behöver även se till att få en röd tråd i våra planer, så att vi får känslan att allt hänger ihop. 18

19 10. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Vi i skolledningen gör planerade verksamhetsbesök, där vi tittar på olika faktorer i lärarens undervisning. Det kan gälla strukturen på lektioner, lektionens innehåll eller likande. Dessa planerade verksamhetsbesök följs av feedback och ligger bland annat till grund för medarbetarsamtalet och uppföljningssamtalet. Dessutom tycker vi det är viktigt med mer informella besök titt-in besök, vilka kan vara kortare i dess utformning, men som förhoppningsvis ger en naturlighet att rektor och utvecklingsledare är med i verksamheten och visar intresse för den enskilde läraren och eleverna Analys: Att vara en tillräcklig pedagogisk ledare är en av de största utmaningarna en kan ha som skolledare idag. I media och i andra undersökningar lyfts behovet av pedagogiska ledare fram regelbundet. Arbetet är mångfacetterat och som skolledare ställs en inför flera hundra beslut om dagen, från stort till smått. Att utveckla det pedagogiska ledarskapet under dessa förutsättningar är utmanande minst sagt, men samtidigt motiverar det oss. Vi vill vara pedagogiska ledare som driver verksamheten framåt. Vi tror att en på ett mycket målmedvetet sätt måste närma sig det pedagogiska ledarskapet och i detta väva in en hel del systematik, särskilt om organisationen är stor som vår organisation är. Det är viktigt att varje person känner sig sedd och tänkt på, något som också personal tagit upp och pratat med oss om. Att sortera i vår tid och noggrannare planera vår tid och tillgänglighet tror vi är direkt nödvändiga för kunna utföra ett bättre skolledararbete där det pedagogiska ledarskapet i större del skiner igenom. Det handlar om vilka ledare vi vill vara för våra skolor. Utvecklingsstrategi: Vi skolledare ser ett behov utveckla organisationen kring vår arbetstid för att bli effektivare. Vi gör det genom att; - Kommunikationskanaler ses över. Kommunicerar till alla att informationsinhämtande är ett delat ansvar - Fördelar tydligare ansvar i olika frågor - Effektiviserar möten genom att förtydliga syften och mål Vi skolledare ser ett behov att utveckla att alla i personalen blir än mer sedda och lyssnade till. Vi gör det genom att; - Skapa förutsättningar för oss att i större utsträckning finnas i verksamheten. - Att vara mer tydliga mot personalen när vi är tillgängliga. Vi strävar mot att vara skolledare som alltid ser elever och personal, uppmuntrar dem och ständigt för vår verksamhet framåt. 19

20 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi Framgångsfaktorer: Vi har en personal som alltid vill elevernas bästa och arbetar målmedvetet för att höja måluppfyllelsen. Personalen arbetar även för att skolan alltid ska vara en trygg plats att vara på. 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 12.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen Vi identifierade ett antal områden i vår förra kvalitetsredovisning som sedermera mynnande ut i vår verksamhetsplan. Dessa områden var Högre måluppfyllelse Elevinflytande Trygghet Analys och utvecklingsstrategi: Överlag ser vi att vi behöver arbeta mer med ovanstående områden och sätta upp tydligare mål i verksamhetsplanen som gör att vi kan mäta framstegen tydligare. Vi hoppas att fortbildning genom mattelyft och läslyft kommer göra så att arbetssättet utvecklas och resulterar i högre måluppfyllelse. Trygghetssiffrorna är i stort sett desamma som förra året. Vi väljer att tolka det som att vi behöver utveckla vårt arbete mot visionen att alla elever ska känna sig trygga på vår skola Identifierade utvecklingsområden Vi behöver fortsätta arbeta med områden i förra årets verksamhetsplan, men även utveckla ett systematiskt förhållningssätt på alla nivåer. Både lärare och skolledning behöver organisera arbetet så att planering-genomförande-utvärdering- ny planering blir en naturlig del i det vardagliga arbetet. Ett område som vi, inom ramen för trygghet, måste förbättra är vår organisation kring är elevernas raster. Vi behöver se över hur vi kan arbeta för att utveckla elevernas lust att lära. Vi ser en tydlig koppling till arbete med de entreprenöriella förmågorna, vilket således är ett utvecklingsområde. Elevinflytande är ett annat område som kan utvecklas vidare. Även inom detta område ser vi kopplingen till elevernas lust att lära. Om eleverna känner nyfikenhet och lust att lära bör måluppfyllelsen öka och de högre betygen bli fler. 20