Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Skogsbo Skola - Klockarsskolan På Skogsbo rektorsområde finns 366 elever Här arbetar 22 legitimerade lärare Det totala antalet personal är 59 Vi har haft 4 arbetsmiljötillbud under läsåret Datum: Rektor: Henrik Lindström Utvecklingsledare: Sara Eriksson Resultatenhetschef: Bengt Albertsson 1

2 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enhetens/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Under varje huvudrubrik presenteras och analys Utvecklingsstrategi 2

3 Grundskoleområdet Innehållsförteckning Skola/organisation 1. Normer och värden 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 2. Elevers delaktighet och inflytande 2.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 3.2 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat, se bilaga 3.3 Resultat nationella prov, Svenska översikt av provresultat, se bilaga 3.4 Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat, se bilaga 3.5 Resultat nationella prov, No, översikt av provresultat, se bilaga 3.6 Resultat nationella prov, So, översikt av provresultat, se bilaga 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6) 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) 4. Kvalitetsenkät 4.1 Skolans övergripande bild, analys och slutsats 5. Betyg och bedömning 5.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 6. Hem och skola 6.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 7. Kompetensutveckling 7.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 8. Pedagogiskt ledarskap 8.1Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 8.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 9. Entreprenöriellt lärande 10. Identifierade framgångsfaktorer 11. Identifierade utvecklingsområden 3

4 Skola/Organisation Organisationen Skogsbo Rektorsområde skoladministratör rektor utvecklingsledare elevhälsoteam resurst eam a-lag 1 a-lag 2 a-lag 3 a-lag 4 a-lag 5 a-lag 6 På Skogsbo rektorsområde finns 366 elever och 59 personal (läsåret 13-14). Rektorsområdets vision är att bli den ledande f-6 skolan i Dalarna. Skogsbo rektorsområde består av två skolor, Klockarskolan och Skogsbo skola. På Klockarskolan går våra elever i F-klass år 1 och på Skogsbo skola i år 2-6. Vi ser oss som en F- 6 skola och arbetar gemensamt med rektorsområdets utveckling samt genomför de flesta konferenser tillsammans. Därför görs denna kvalitetsredovisning på rektorsområdesnivå och inte på skolnivå. Skogsbo rektorsområde har 200 % ledningsresurs fördelat på 100 % rektor och 100 % utvecklingsledare. Rektor delar stora delar av ledarskapet över rektorsområdet, med utvecklingsledaren. Vi ser stora fördelar med att dela uppgifterna och vi har ett djupt samarbete i allt förutom det som är direkt lagstyrt att bara rektor får fatta beslut kring. Förutom utvecklingsledare och rektor ingår arbetslagsledare för alla arbetslag i skolans ledningsgrupp. Vidare så har arbetslagsledarna visst ekonomiskt ansvar. De attesterar inte räkningar men beslutar kring arbetslagens inköp. De har också ansvar för att vara den första instansen i elevhälsans arbete. 1. Normer och värden 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete LIKABEHANDLINGSARBETE FÖR SKOGSBO SKOLA, KLOCKARSKOLAN SAMT FRITIDESHEMMEN. VERKSAMHETENS VISION FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET Alla elever skall känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Kränkningar eller diskriminering ska inte förekomma i vår skola/fritidshem. Ingen på skolan eller fritidshemmet ska känna sig rädd, utsatt eller osedd. 4

5 För att närma oss visionen läggs stor vikt vid: - vårt främjande arbete. - tidig upptäckt med snabba, tydliga åtgärder. - tillitsfull och aktiv samverkan mellan skola/fritidshem och vårdnadshavare. Värdegrundsarbetet är en väldigt viktig del i verksamheten, på vårt rektorsområde. Under många år har trygghets och trivselenkäter genomförts, vilka sedan har legat till grund för likabehandlingsarbetet. HT-13 valde vi att göra om vår enkät och göra den digital. Det resulterade tyvärr i att vi fick en låg svarsfrekvens, endast 61 %. Vi har ända valt att se tendenser i enkäten. Arbetslagen har fått resultat för sin elevgrupp, som man tillsammans med eleverna analyserat och planerat för åtgärder under vårterminen. Uppföljningar görs sedan med eleverna under terminen. Vi ser problem i att göra egna enkäter utan ser hellre att man mäter över hela kommunen, eller regionen för att få mer jämförbara resultat. Enkäten i sin helhet finns bifogad. I trivselenkäten genomförd december 2013 ser vi att 92 % av eleverna på Skogsbo skola som har svarat uppger att de alltid eller ofta trivs i skolan. Det känns som en bra tendens, som vi hoppas att med tydligare målsättningar inför enkäten och ett målmedvetet arbete för att höja svarsfrekvensen, kunna validera. I trivselenkäten genomförd december 2013 ser vi att 86 % av eleverna på Klockarskolan som har svarat uppger att de alltid eller ofta trivs i skolan. 14 % uppger att de trivs ibland. Resultatet skiljer sig åt i arbetslagen så därför planeras vissa insatser arbetslagsvis och vissa skolövergripande. Gällande trygghet i Skogsbo skola så uppger 96 % av eleverna som har svarat att de alltid eller ofta känner sig trygga i skolan. Ett sämre resultat ser vi dock på frågan om det finns vuxna att få tag på om det skulle hända något på raster. Där svarar 30 % eleverna alltid, 49 % ofta och 19 % ibland. Här ser vi behov att utveckla rutinerna kring rastvakter. Vi ser även att vi mer systematiskt måste kartlägga och arbeta med trygga/otrygga ställen på skolgården. Gällande trygghet i Klockarskolan så uppger 86 % av eleverna som har svarat att de alltid eller ofta känner sig trygga i skolan. Vi tror att en orsak kan vara att eleverna byter skolform två gånger på Klockarskolan, från förskola till förskoleklass och sedan till år 1, med nya pedagoger och nya grupprocesser. Vi ser behovet att ännu mer arbeta med gruppstärkande övningar. Till skillnad från Skogsbo ser vi här ett bättre resultat på frågan om det finns vuxna att få tag på om det skulle hända något på raster. Där svarar 95 % av eleverna att det alltid/ofta går att få tag på en vuxen. Vi ser även här att vi mer systematiskt måste kartlägga och arbeta med trygga/otrygga ställen i skolan/på skolgården. Mål: Självklart måste vi ha det övergripande målet att 100 % av alla elever trivs och mår bra i våra skolor. Betrakta nedanstående mål som milstolpar på vägen dit. För att ha ett tillräckligt underlag att dra slutsatser av är målet att få minst 85 % svarsfrekvens på trivselenkäten 5

6 95 % av eleverna ska alltid/ofta trivas i skolan (både Skogsbo skola och Klockarskolan). 97 % av eleverna ska alltid/ofta känna sig trygga i skolan, som ett steg mot visionen. (både Skogsbo skola och Klockarskolan). 95 % av eleverna ska uppleva att det alltid/ofta finns vuxna att få tag på om det händer något på rasten. (både Skogsbo skola och Klockarskolan). Konkreta åtgärder Organisationsnivå Utveckla ett alltmer professionellt förhållningssätt gentemot våra elever och vårdnadshavare. Arbete för ett grundläggande gemensamt förhållningssätt gällande värdegrunden genomförs på studiedagar och andra gemensamma möten. Skapa tydligare rutiner för rastvärdssystemet. Kartläggning och arbete kring trygga/säkra resp. otrygga/ osäkra platser. Gruppnivå Åtgärdsplan utifrån trivselenkäten utarbetas i varje arbetslag. Grundläggande gemensamma regler utarbetas i arbetslaget tillsammans med eleverna vid höstterminens start. Frågor om trygghet och trivsel lyfts på klassråd, föräldramöten och arbetslagsmöten Insatser från centrala elevhälsan i grupper där behov finns. Ansvarig i skolan All personal Ansvarig i skolan Arbetslaget Arbetslaget Arbetslaget Skolledning Individnivå Vid utvecklingssamtal får varje elev frågan om hur hon/han trivs och om hon/han är trygg i skolan. Individuella samtal med eleverna som kränker/ blir kränkta. Ett tillitsfullt och aktivt samarbete med hemmet. Föräldrasamtal och samarbete kring åtgärder så tidigt som möjligt. Ansvarig i skolan Mentor Lärare/ Arbetslag/Trygghetsgrupp Skolledning/Lärare/Arbetslag och elevhälsoteam Mentor och arbetslag 6

7 Gruppnivå. Åtgärdsplan utifrån trivselenkäten utarbetas i varje arbetslag. Grundläggande gemensamma regler utarbetas på fritidshemmet tillsammans med eleverna vid höstterminens start. Frågor om trygghet och trivsel lyfts på regelbundna fritidsråd, föräldramöten och arbetslagsmöten. Insatser från centrala elevhälsan i grupper där behov finns. Individnivå Individuella samtal med eleverna som kränker/ blir kränkta. Ett tillitsfullt och aktivt samarbete med hemmet. Föräldrasamtal och samarbete kring åtgärder så tidigt som möjligt. Ansvarig i skolan Fritidshemsarbetslaget Ansvarig i skolan Fritidshemspersonal/Trygghetsgrupp Skolledning/Fritidshemspersonal och elevhälsoteam. Skola/Fritidshem/Trygghetsgrupp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Varje termin startas med värdegrundsveckor där elever och personal aktivt arbetar med olika värdegrundsfrågor. Samtliga elevgrupper i år F-6 har schemalagda lektioner i livskunskap varje vecka. Då bedrivs undervisning för att motverka kränkande behandling samt främja allas lika värde. Fritidshemmets personal integrerar olika gruppstärkande övningar med fritidshemsverksamheten. Skolan är organiserad i arbetslag runt eleverna där skola, fritidshem och resursteam samverkar i förebyggande syfte. Arbetslagen utgör trygghet för eleverna den lilla skolan i den stora. Arbetslaget ansvarar för att vara ute varje rast, vilket medför att de följer eleverna över hela dagen. För eleverna innebär detta att det alltid är kända vuxna ute på rasterna. Trivselvärdar finns på skolan och det är elever från år 6. Varje läsår genomförs en kompisdag, med inriktning på att stärka gruppkänslan över årskurserna. 7

8 Diskussion om elevernas arbetsmiljö, rastsituation och skolans värdegrund sker på klass- och elevråd. På föräldramöten diskuteras skolans värdegrund och regler varje läsår. Pedagogerna äter med eleverna i så kallad pedagogisk lunch för att ge en trygg matsalsmiljö, samt deltar under raster som rastvärdar för att främja trygghet när eleverna är ute på rast. Våra arbetslag arbetar som första instans när det gäller att motverka kränkande behandling. Pedagogerna följer likabehandlingens rutiner, samt håller rektor informerad om insatserna. Vi har en trygghetsgrupp som sätts i arbete, om vi upptäcker kränkningar mellan elev och elev återupprepas. Vi har en rutin i vår likabehandlingsplan som Trygghetsgruppen jobbar enligt. Analys Vi ser att relationsskapande mellan elever och lärare är viktig och all personal har genomgått en fortbildning gällande ledarskap i klassrummet med John Steinberg. Denna har efterföljts av diskussioner på gemensamma möten med personal. Givetvis har vi incidenter mellan elever och när dessa uppfattas som kränkande (av eleven, eller någon i personalen som ser eller hör) dokumenteras detta och utreds i stunden. Vid upprepade kränkningar kopplas vår trygghetsgrupp in. Utvecklingsstrategi För utveckling vill vi än mer belysa hur vi i vår verksamhet tar oss an arbetssättet för att främja goda relationer. Vi vill hela tiden analysera detta för att förbättra det arbetet. Från och med ht -14 så kommer vi att inleda varje föräldramöte med att prata om kapitel 1 i läroplanen skolan värdegrund och uppdrag för att belysa ovan nämnda frågeställning. Varje mentor pratar med sina klasser (givetvis med anpassat språk för åldersgruppen) i starten av varje termin kring elevens rättigheter. Vi kommer att fortstätta med vår värdegrundsvecka, i starten av varje termin. Under denna vecka ska vi förankra likabehandlingsplanen hos eleverna. Vi ser det som en viktig kickoff för allt arbete med likabehandling. Vidare är det viktigt att alla på skolan elever samt pedagoger känner till vår värdegrund. Vi kommer att jobba mer systematiskt med att kommunicera ut den under nästa läsår. Vi kommer att ta upp den under våra personalsamlingar och lärare kommer att ta upp den under samlingar med eleverna. 8

9 Detta läsår har vi använt ett digitalt incidentrapporteringsprogram för att rapportera och dokumentera uppkomna kränkningsärenden och incidenter. All personal i såväl skola som fritids har haft tillgång till detta program. Tyvärr ser vi att programmet inte har fungerat tillfredsställande. Vi ser även att uppföljningarna av ärenden behöver utvecklas och kommer till nästa läsår att utarbeta ett nytt system, för att säkerställa att dokumentation och uppföljning sker. 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Elevhälsa: elevhälsoteamet (rektor/utvecklingsledare, spec. pedagog, skolsköterska, speciallärare, (skolgrupp vid behov) har sammanträtt en gång i veckan under läsåret. I EHT har elevärenden beretts och uppgifter fördelats. Speciallärare och specialpedagog har arbetat med elever enligt åtgärdsprogram. Även ordinarie lärare har arbetat med elever enligt åtgärdsprogram. På Skogsbo rektorsområde arbetar speciallärare, specialpedagoger och skolgrupp tillsammans och utgör rektorsområdets resursteam. Det riktade stödet från resursteamet utgår från beslut på EHT (elevhälsoteamsmöte) och uppdraget fördelas sedan inom resursteamet utifrån tid och kompetens. En stor del av resursteamets arbete är tänkt att ske förebyggande genom att resursteamet deltar i verksamheten och har som uppgift att sprida det specialpedagogiska perspektivet genom att initiera diskussioner runt klassrumsmiljö och undervisningens upplägg för elever i behov av särskilt stöd. Detta för att tidiga insatser ska kunna ske, inom arbetslagens ram. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd skall enligt skollagen så långt som möjligt ske i elevens ordinarie grupp och miljö. Därför har arbetslagen ansvar för det löpande arbetet runt dessa elever, vilket sker utifrån kartläggningar och regelbundna uppföljningar och i nära samverkan med resursteamet. Under året har skolgruppen varit inkopplade på några elever under fritidstid, då bland annat observationer har genomförts. Vi ser dock att skolgruppens deltagande i det förebyggande arbetet på fritids kan utvecklas. Analys Läsåret kommer vi att ha våra resurser knutna till EHT på ett annat sätt än i det läsår som nyligen avslutats. Vi kommer att lägga på arbetslagen att på ett tydligare sätt inleda varje arbetslag med elevhälsa. Vi tror att vi höjer kvaliteten om alla arbetslag arbetar likvärdigt kring elever i behov av särskilt stöd. Efter detta första steg där arbetslagen kartlägger eleven och ansöker om insatser från EHT. 9

10 2. Elevers delaktighet och inflytande 2.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Den 5 maj genomfördes en självärdering av skolans personal. I denna mättes bland annat hur stor del av pedagogerna uppfattade att man gav eleverna inflytande i arbetet. (Svarsfrekvensen bland lärarna var 100 %) Resultatet 80 % visar att många av pedagogerna låter eleverna ha inflytande över verksamheten. Målet under nästa läsår är att 95 % av lärarna ska svara att eleverna har inflytande över deras undervisning. Eleverna ska vara/är delaktiga i utformandet av den lokala pedagogiska planeringen (LPP) och ska därigenom kunna påverka sin utbildning. Eleverna utvärderar arbetsområden som gjorts tillsammans med sina lärare. Utvärderingen tar läraren med i planeringen inför nästa arbetsområde. En del lärare låter eleverna ha mer inflytande över planeringen och andra mindre. Som skolledning följer vi upp detta vid medarbetarsamtalen. Dessutom är detta en fråga som lärarna följer upp i sina pedagogiska bokslut. Rektorsområdet har ett trygghets- och trivselråd, skolgårdsråd och matråd som har samrådit under möten under året (se ovan). Elever deltar även i skolans skyddsrond. Analys En del lärare menar att LPP är ett bra sätt för eleverna att ge eleverna inflytande. Vissa lärare menar att det är svårt med inflytande och att inflytande bör öka med åldern och mognaden. Andra lärare ger elever inflytande i val av grupper och aktiviteter. Det finns inge riktigt gemensam nämnare i vad elevinflytande egentligen är för oss. För vissa är det LPP som är det viktiga (och det är viktigt), för andra är inflytande ett vidare begrepp. Utvecklingsstrategi Under läsåret kommer vi att följa upp att de lokala pedagogiska planeringarna innehåller elevinflytande. Det kommer vi att göra en gång/termin. 10

11 3. Kunskap och färdigheter 3.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Vi vill framhålla att överlag tycker vi att skolans pedagoger har gjort ett bra läsår, med övervägande goda resultat och god måluppfyllelse. Analys Som tidigare år kan man se en tendens i att flickorna i högre grad når målen. Skillnaderna minskar från tidigare år. 3.2 Resultat nationella prov, matematik, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Matematik år 6 Betyg A B C D E F % minst E ,10 % Matematik år 3 Godkända Ej godkända pojkar Ej godkända flickor

12 3.3 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Svenska år 6 Betyg A B C D E F % minst E ,30 % Svenska år 3 Godkända Ej godkända pojkar Ej godkända flickor Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat. Bifoga bilaga Engelska år 6 Betyg A B C D E F % minst E ,50 % 12

13 3.5 Resultat nationella prov, No, översikt av provresultat, se bilaga NO/Biologi år 6 Betyg A B C D E F % minst E ,60% 3.6 Resultat nationella prov, So, översikt av provresultat, se bilaga SO/Religion år 6 Betyg A B C D E F % minst E ,60% 13

14 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6). Bifoga bilaga Skolövergripande sammanställning Måluppfyllelse år 1-6 VT: 2014 Ämne Antal fickor som når Antal flickor som ej Antal pojkar som når Antal pojkar som ej Flickor Pojkar Procentuellt kunskapskraven når kunskapskraven kunskapskraven når kunskapskraven som ej når mål Årskurs F P Svenska ,00% Matematik ,40% Engelska ,70% Geografi SO ,70% Historia ,30% Religion ,00% Samhäll ,00% Biologi NO x x x x ,40% Fysik ,40% Kemi ,40% Teknik ,70% Bild ,00% Musik ,40% Idrott ,30% Txtslöjd x x x x x x x x % Trmslöjd x x x x x x x x % som når mål Analys Glädjande så är vår måluppfyllelse hög mellan 92 % %. Vi ser att vi höjt måluppfyllelsen i kärnämnena (svenska, engelska, matematik) i jämförelse med Idrottsämnet har höjt sin måluppfyllelse, mycket på grund av att man fått fler elever att klara kraven på simkunnighet. Övriga ämnen ligger ungefär lika som tidigare år. Det visar sig dessutom att skillnaden mellan andelen pojkar och flickor som inte når kunskapskraven har minskat markant de senaste åren, särskilt det senaste året. Vi tror det beror på flera års arbete för att utjämna dessa skillnader. Det är viktigt för oss med en jämställd skola. Utvecklingsstrategi Vi vill driva en ständig utveckling av undervisningen i ämnena så eleverna från tidig ålder får chansen att nå så långt som möjligt. 14

15 3.9 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) Grupp Blå: 21 elever 1 elev m 6 fel. Grupp Röd: 20 elever 1 elev m 5 fel. Grupp Gul: 22 elever 4 elever m 4-7 fel. 1 elev visade tydliga koncentrationssvårigheter och fick göra om provet. 1 elev kommer med stor sannolikhet att välja placering i grundsärskolan. Analys Det är i en grupp där resultaten sticker ut och det är i Gul grupp. Där vi har fler elever med ett flertal fel. Här är det givetvis viktigt att mottagande lärare i grundskolan är lyhörd inför resultatet och är noga med uppföljningen. I de andra grupperna i resultaten relativt goda. De flesta eleverna har inga fel. Resultatet i stort kan förmodligen tillskrivas arbetssättet personalen använder, där ett liknande arbetssätt används i alla förskoleklasserna Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) Grupp 1: Medelpoäng: 33,9 Stanine: 5,4 Grupp 2: Medelpoäng: 35,5 Stanine: 5,8 Grupp 3: Medelpoäng: 37,7 Stanine 6,4 15

16 Analys Med de elever som haft behov har speciallärare arbetat enligt åtgärdsprogram. Vidare har vi under 14 dagar arbetat med ett läsprojekt. Detta har samtliga elever i år 4 arbetat med. 4. Kvalitetsenkät 4.1 Skolans övergripande bild, analys och slutsats Analys Denna analys finns i en särskild bilaga. 5. Betyg och bedömning 5.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat År 6 Betyg A B C D E F Bild 0,0 % 13,2 % 28,9% 23,7 % 28,9 % 5,3 % Engelska 18, 4 % 18,2 % 15,8 % 13,2 % 21,0 % 13,2 % Hemkunskap 0,0 % 10, 5 % 21,0 % 39,5 % 28,9 % 0,0 % Idrott och Hälsa 2,6 % 18,4 % 21,0 % 34, 2 % 23, 7 % 0,0 % Matematik 13,2 % 10,5 % 18,4 % 15, 8 % 36, 8 % 5,3 % Musik 16,2 % 24,3 % 16,2 % 29,7 % 18,9 % 0,0 % Biologi 5,4 % 5,4 % 18,9 % 32,4 % 35,1% 2,7 % Fysik 0,0 % 5,4 % 27,0 % 21,6 % 45,9 % 0,0 % 16

17 Kemi 5,4 % 13,5 % 18, 9 % 29,7 % 32,4 % 0,0 % Geografi 0,0 0,0 13,5 % 13,5% 73,0 % 0,0 % Religion 0,0 5,4 % 16,2 % 16,2 % 52,6 % 5,4 % Historia 0,0 % 0,0 % 8,1 % 40,5 % 48,6 % 2,7 % Samhällskunskap 0,0 0,0 0,0 29,7 % 70,2 % 0,0 % Slöjd 5,3 % 44,7 % 47,4 % 7,9 % 0,0 % 0,0 % Svenska 2,7 % 8,1 % 16,2 % 40,5 % 29,7 % 2,7 % Teknik 0,0 % 0,0 % 32,4 % 21,6 % 45,9 % 0,0 % Medel Meritvärde 198,9 Analys Vi har förra årets resultat att jämföra med. Det faktum att det inte är samma lärare som satt betygen detta år som förra året, väcker tankar på om det elevernas prestationer eller om det beror på att vi inte har en likvärdig bedömning som gör att det är skillnad på resultaten från tidigare år och i år. Det som vi ser efter två år betygsättning är att vi ännu inte satt ett enda A i något So-ämne, vilket är väl värt för SO-lärarna att fundera över. I alla andra ämnen har ett eller flera A:n delats ut under dessa två läsår. I år har två elever fått betyget B i religion, i övrigt ligger alla So betyg mellan C-F. Hur ska undervisningen i So utformas för att ge högre resultat? Detta blir en viktig diskussion för lärarna på ämneskonferenserna under stundande läsår. Samma sak gäller för teknikämnet där vi inte heller på två läsår har delat ut ett A eller B i betyg. Likaledes blir det en viktig uppgift för tekniklärare att analysera detta. De lärare som genomfört proven i So och No drar slutsatsen att undervisningen behöver utvecklas för att mer matcha de kunskapskrav som finns för högre betygsteg. De iakttagelserna blir viktiga byggstenar i utvecklingsarbetet. Det är relativt få elever som inte uppnår E i ämnena vilket är positivt. Några få elever når inte kunskapskraven i flera ämnen men för övervägande del har det bara gällt ett ämne. Det genomsnittliga meritvärdet har också sjunkit från 207 till 198,9. Det är viktigt att detta inte blir en tendens som håller i sig över kommande läsår. Det är svårt att dra några direkta slutsatser om vad det kan bero på redan efter ett läsår, men för att höja meritvärdet behöver vi höja betygen generellt i So-ämnena. Här finns det faktiskt en hel del meritpoäng att hämta. Glädjande är att andelen med betyget F i svenska har sjunkit från 10,9 % till 2,7 % och detta får gärna bli en tendens som lyser starkare framöver i läsåren som kommer. I engelska har vi den största spridningen av betygen med hela 18,4% A, men även 13,2% F. Här är även betygen jämnt spridda över övriga betygssteg. På Skogsbo rektorsområde har vi under läsåret haft löpande ämneskonferenser i svenska, 17

18 matematik, engelska, no, so och bild. Idrott, musik och slöjd har haft möjlighet att träffas kommunövergripande två gånger/termin. Syftet med ämneskonferenserna har varit att fördjupa oss i ämnet, dela erfarenheter samt skapa en röd tråd F-6. Lärarna upplever ämneskonferenserna som viktiga och givande. Arbete med kunskapskrav och bedömning har under året skett regelbundet på ämneskonferenser. Gemensam bedömning har även skett runt alla nationella prov, både lokalt på skolan och kommunövergripande. Lärarna har upplevt detta som mycket givande och som en bra kompetensutveckling Sammanfattningsvis kan vi säga att vi är glada över att se att relativt få elever har F, MEN vi måste bli bättre på att få elever att nå de högre betygsstegen. Utvecklingsstrategi Vi har utsett lagledare för ämneskonferenserna för att få en tydligare styrning över innehåll och diskussioner. Upplägget av ämneskonferensen kommer att fastställas i ledningsgruppen. Vi ser ämneskonferensen som den naturliga mötesplatsen för lärarna att diskutera och analysera undervisningen för att nå högre måluppfyllelse. Vidare vill vi öka den specialpedagogiska kompetensen i klassrummen, för att den enskilde läraren ska nå flera elever. Detta kan gälla instruktioner, lektionsupplägg, individanpassningar m.m. Lyckas vi med detta tror vi att fler elever når målen i ämnena och dessutom får möjlighet att visa sina förmågor för de högre betygen. 18

19 6. Hem och skola 6.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Vi har föräldramöten en gång/termin där frågor om utbildning tas upp. På utvecklingssamtalen diskuteras hur eleven ligger i förhållande till kunskapskraven. Lärarna lägger ut lokala pedagogiska planeringar (LPP) på hemsidan så att vårdnadshavarna kan se vilket centralt innehåll undervisningen tar upp. Där får man dessutom en aktuell bild över hur arbetet mot målen i de olika ämnena ser ut. LPP:n behandlas av lärarna tillsammans med eleverna i undervisningens planeringskede. Föräldraråd genomförs två till tre gånger/termin där klassernas föräldrarepresentanter träffar rektor och utvecklingsledare för att diskutera den aktuella situationen i rektorsområdet, samt arbeta framåtsyftande. Analys Att ha en tillitsfull kontakt med elevernas vårdnadshavare är en viktig del i vårt arbete för att skapa förtroende till vår verksamhet. Att vi är öppna och ärliga i kontakter med föräldrar är väldigt viktigt för oss. Vi jobbar hela tiden med att göra skolan öppnare och mer transparent. I skolledningen har vi en inställning att alltid återkoppla till föräldrar inom 24 timmar, om de tagit kontakt med oss. Vi har ambitionen att möta alla som vill träffa oss personligen för att diskutera kring deras barn, våra elever. Det känns viktigt för oss att vara tillgängliga. 19

20 7. Kompetensutveckling 7.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Befattning/tjänst Utvecklingsledare Skoladministratör Lärare Kompetensutveckling Ledarskapsutbildning (UL). Utbildning i diverse program som stöder administrationen ex enkätprogram, Timepool osv. För kommunen, intern dokumenthantering. intern komptensutveckling via diskussioner/uppgifter under t.ex. studiedagar. Relevanta kurser/utbildningar inom aktuella områden (kan både initieras av medarbetare och skolledning). Lärarlyftet i ämnen, där vi ser att behoven för verksamheten finns. Diverse dagskurser/utbildningar. Skolgrupp som ovan, men erbjuds även handledning av kommunens centrala elevhälsa. Skolsköterska Relevanta kurser/utbildningar som stöder arbetet. Analys Vi tycker att efter omständigheterna ser kompetensutvecklingen bra ut. Vi har inte haft stora ekonomiska förutsättningar för omfattande kompetensutveckling under läsåret. Det känns bra att två av våra lärare nästa år genomför lärarlyftet. Vi hade också gärna i efterhand sett att vi hade kunnat vara med på Matematiklyftet. Som läget var i skiftet mellan två rektorer med allt vad det innebar så tog vi då beslutet att inte röra mer i organisationen i stunden. Matematiklyftet fick vänta. Men vi tänker delta med intresserade lärare så fort möjligheten uppenbarar sig. Detsamma gäller språk/svenska-lyftet. Vad gäller Skolgruppens handledning, så har vi påtalat att vi inte tycker den fungerar optimalt. Här vill vi gärna ha en dialog med Centrala elevhälsan. 20

21 8. Pedagogiskt ledarskap 8.1 Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat Vi skolledningen har genomfört verksamhetsbesök i samband med lönesättning. Utöver detta genomför vi verksamhetsbesök regelbundet. Dessa besök kan vara både kortare och längre. Ofta ges någon form av feedback. Vid verksamhetsbesök som gjordes i samband med lönesättningen, har feedback getts. Vi ser verksamhetsbesöken som en väldigt viktig del i det pedagogiska ledarskapet. Genom att vara ute i verksamheten får man en bild av pedagogernas verklighet och får möjlighet att stötta och utmana pedagogerna utifrån deras förutsättningar och behov. Vi har varit ute på ett planerat verksamhetsbesök hos all fritidspersonal under året och har i övrigt varit ute på en del spontana tittin besök. Utvecklingsledare Sara har vid något tillfälle ryckt in som vikarie på fritids, vilket har gett ytterligare möjlighet att sätta sig in i verksamheten. Personalen uppskattar den feedback som de har fått efter besöken, men är samstämmiga i att de önskar fler besök av ledningen i verksamheten. Vi kan bara hålla med i deras önskan och hoppas att under nästa år kunna vara ute mer i verksamheten. Analys Många av lärarna vittnar om att man tycker att verksamhetsbesöken är bra, ofta säger man också att feedbacken varit bra. En genomgående åsikt är att besöken är för få, särskilt har personal på Klockarskolan påtalat detta. Vi i skolledningen har haft ambitionen att genomföra både riktade och spontana lektionsbesök, vilket vi också har genomfört. Däremot går det att konstatera att besöken varit ojämnt fördelade och saknat systematik, vilket förmodligen bidragit till att vissa känner att man inte fått tillräckliga besök. Sedan är det självklart att vissa i personalen har behov av besök oftare än andra. Utvecklingsstrategi Vi ser behovet att systematisera verksamhetsbesöken för vår egen del. Även förra läsåret tyckte flera av lärarna att besöken var för få. Vi tycker att vi är ute en hel del i verksamheten. En utveckling måste ge att vi gör besöken synliga fös oss själva och för personalen. Hur mycket ska vi vara ute och besöka? Som sagt, vi behöver göra en tydlig planering och kommunicera denna till all personal. Det är även viktigt att vi inte missar någon personal i de spontana besöken, utan att alla känner att de blir sedda. 21

22 8.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen Den första biten i vår kvalitetsuppföljning rör insamlande av data. Det sker dels genom hårda data i form av siffror (resultat och frånvaro), men även mjuka data som svar på enkäter, självvärderingar, medarbetarsamtal och samtal i föräldrarådet. Dessa data skall tala om för oss var verksamhetens befinner sig just nu. Här undersöks med vilken kvalitet verksamheten har genomförts och hur måluppfyllelsen ser ut. Detta jämförs med förutsättningar och gjorda utvecklingsinsatser för att se vad som gett effekt. Utifrån gjorda analyser ser vi vilka delar i verksamheten som måste förbättras. Utifrån analys av insamlade data och självärderingar skrivs skolans kvalitetsredovisning. Där beskrivs nuläget (resultat, arbetssätt, rutiner osv.), gjord analys och där sammanställs framgångsfaktorer och vilka områden som behöver förbättras i vår process. Under starten av hösterminen planeras verksamheten utifrån resultaten i kvalitetsredovisningen i rektorsområdets verksamhetsplan. Vi kommer att ha fokus på ständiga förbättringar utifrån ett kundorienterat synsätt (se nedan). PROCESSORIENTERING Vi anlägger ett processorienterat synsätt på verksamheten, detta innebär att vår skolenhets verksamhet skall ses som processer, vars primära mål är att leva upp till ett kundorienterat förhållningssätt, vilket innebär att skapa värde/kundnöjdhet till sina kunder, oavsett om det är en intern kund (någon inom vår verksamhet ex elevhälsoteamet) eller en extern kund (någon utanför vår verksamhet, ex elever, föräldrar, förvalting, andra skolor). Vi definierar en process som en serie aktiviteter som förädlar en vara eller tjänst, processen skall vara repetitiv, vidare gäller följande: 22

23 STÖD FÖR ATT LEVERERA KUNDNÖJDHET Det väsentliga i verksamheten är alltså att leverera så att kunden är nöjd. Man inser snart att den eller de processer som skall processa fram kundnöjdheten kräver olika form av stöd. Stödet identifieras ur följande perspektiv Under avslutande delen av VT-14 har ett antal självvärderingar gjorts för att beskriva verksamhetens nuläge (eller att se vilka krav, behov eller önskemål som finns). Utifrån detta nuläge tillsammans med annat analyserbart material (såsom Lärarnas pedagogiska bokslut) kommer verksamheten att sätta sina mål samt beskriva hur verksamheten fungerar för nästa termin och läsår. Vi har synsättet att inte arbeta med för många mål samtidigt för att arbeta in känslan av att lyckas. Vi tror på att göra klart ett mål i taget innan vi tar tag i nästa. Hellre lyckas med något ordentligt än att ha får många mål och mista styrfarten. Att göra en beskrivning och genomlysa av hur hela verksamheten fungerar är ett arbete som kommer att få ta tre läsår att genomföra. 9. Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande ska precis som elevinflytande genomsyra verksamheten. Personalen arbetar för att bejaka elevernas idéer, uppmuntrar till skapande och elevernas utveckling. Analys Det är varierande i vilken utsträckning vi arbetar entreprenöriellt. I vissa arbetsområden arbetas det mer i andra mindre. Känslan är att medvetandet hela tiden ökar kring den de entreprenöriella 23

24 förmågorna och att man mer och mer ser det som en naturlig del i undervisningen. Analysen av detta område är som synes relativt kort vilket tyder på att vi behöver utveckla oss inom området. Vi tänker och använder oss av entreprenöriellt lärande, men vi i är i fas där vi försöker hitta former för det. Det letandet pågår. Utvecklingsstrategi: Om det ska bli en reell utveckling inom entreprenöriellt lärande så måste vi mer målmedvetet använda utrycket och förmågorna behäftade med detta. Idag finns det i många delar av undervisningen utan att vi tänker på det. Vilket i och för sig är bra men en större målmedvetenhet bör utvecklas. Vi ser ämneskonferensen som det naturliga forumet för lärarna på rektorsområdet att diskutera och planera hur vi på än fler sätt kan väga de entreprenöriella förmågorna i undervisningen. Under året bör vi också delta i fortbildningar på området. 10. Identifierade framgångsfaktorer Verksamhetens personal. Att vara en engagerad personal som tar sig an arbetet med själ och hjärta är den enskilt största framgångsfaktorn för oss. Vi kan med glädje konstatera vi tycker att vi är sådan personal som aktivt strävar efter framgång för våra elever och våra skolor. Verksamhetens organisation. Vi har organiserat oss i verksamheten som vi tror på. Vi arbetar i arbetslag runt årskurserna vilket gör att lärarna i årskurserna får nära kontakt med fler lärare. I arbetslagen har lärarna möjlighet att byta erfarenheter och få stöd i varandra gällande undervisningen och arbetet med eleverna. Just det nära samarbetet lärarna i arbetslagen ger både trygghet åt lärarna och goda tillfällen till pedagogiska utbyten. Lärarnas undervisning i färre ämnen utifrån behörighet är en framgångsfaktor. Vi ser en högre kvalitet på undervisning och bedömning, vilket kan även stöds i resultat och bedömningsunderlag. 24

25 11. Identifierade utvecklingsområden Vår verksamhet ska ständigt sträva mot att bli; En verksamhet som än mer bidrar till att eleverna når så långt som möjligt i sin utbildning. En än tryggare och än mer trivsam verksamhet. Vårt ständiga utvecklingsområde är trygghet och trivsel där vi inte är nöjda förrän varenda elev är trygg och trivs hos oss. Det vi kan utläsa både genom att läsa enkätsvar och att lyssna till elever som berättar är närheten till vuxna under raster och den trygghet som det ger. Ett utvecklingsområde är således att revidera systemet för vuxen närvaro under elevernas raster. Vissa delar av skolgårdarna är svårare att se än andra och vi måste styra vår närvaro dit. En verksamhet med ett systematiskt arbetssätt. Vi vill bli tydligare med vilka mål vi har för verksamheten och hur vi ska följa upp dessa och mäta så att vi är på rätt väg. En verksamhet som är än mer tillgänglig och än mer öppen. I allt det vi gör måste vi bli tydligare och det ska bli lättare för utomstående att granska och förstå vad vi gör i vår verksamhet och hur vi gör det. Vi kommer att arbeta för en tydlighet utåt mot samhället. Vi behöver hitta en tydligare identitet som alla i personalen kan känna igen sig och dessutom kommunicera ut till elever, föräldrar och andra som är intresserade. Det är viktigt att vi som kommunal organisation är öppen och tillgänglig. Här är vi på god väg men under nästa år vill vi känna in vad som är vår identitet och vad vi ska stå för. Vi vill också på ett tydligare sätt föra ut det i samhället. 25