Kvalitetsredovisning. Skolbarnomsorg Skogsbo ro. för läsåret 2012/2013

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Skolbarnomsorg Skogsbo ro Datum: Rektor: Lillemor Johansson Utvecklingsledare: Sara Eriksson Resultatenhetschef: Bengt Albertsson 0

2 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner Inför Kvalitetsredovisningen Planera för aktuell arbetsgrupp och tillvägagångssätt inför arbetet med resultatuppföljning och redovisning Arbetsgång Samla in underlag/resultatbilder Analysera resultat Dra slutsatser Identifiera utvecklingsområden Planera för utveckling Under varje huvudrubrik presenteras en resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1

3 Skolbarnomsorg Innehållsförteckning Skola/skolbarnomsorg/organisation 1. Normer och värden 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 2. Barns delaktighet och inflytande 2.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 3. Utveckling och lärande 3.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 4. Kvalitetsenkät 4.1 Skolans övergripande bild, analys och slutsats 5. Hem och skola 5.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 6. Kompetensutveckling 6.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat 7. Pedagogiskt ledarskap 7.1Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 7.2 Målplaner. Övergripande bild av insatser och resultat 7.3 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 8. Identifierade framgångsfaktorer 9. Identifierade utvecklingsområden 2

4 Skola/skolbarnomsorg/organisation Skogsbo ro består av två skolor, Skogsbo skola och Klockarskolan. På Klockarskolan går elever i förskoleklass och år 1. På Skogsbo skola går elever i år 2-6. Inom rektorsområdet finns fyra fritidshemsavdelningar. På Klockarskolan Grytan för förskoleklass och Gimle för elever i år 1. På Skogsbo skola Humlan för elever i år 3 och Slottet för elever år 2, 4 och 5. Rektorsområdet leds av en rektor, som till sin hjälp har en utvecklingsledare. Under läsåret har det funnits en ledningsgrupp, bestående av skolledning och representanter från de olika verksamheterna F-klass, år 1-3, år 4-6, resursteam och fritids. Syftet med ledningsgruppens sammansättning är att få in de olika verksamheternas perspektiv i de behandlade frågorna. Ledningsgruppen har under året sammanträtt varannan vecka. Återkoppling från och till arbetslagen har skett digitalt via mail och lärplattform. Sammantaget arbetar 18 personal, med varierande tjänstgöringsgrad på fritidshemmen. Personalen består av två fritidspedagoger, två lärare, nio förskollärare och fem barnskötare. Förskoleklassen och fritidshemmet Grytan är en heldagsverksamhet där personalen arbetar med samma elevgrupp över hela dagen, förskoleklass och fritids. Övrig fritidspersonal arbetar som resurs under skoltid och delar även rastvaktstiden med lärarna i arbetslaget. Övervägande del av personalen arbetar som resurs i grupper med samma elever som de sedan arbetar med under fritidstid. Vi ser det som en stor vinst att fritidspersonal finns med under hela elevens skoldag, för en helhetssyn. Fritidspersonalen är avdelningsvis ett arbetslag, men ingår även i arbetslag tillsammans med lärarna. Varje vecka har fritidspersonalen en gemensam planeringstid och har även planeringstid i sitt arbetslag, då lärare och fritidpersonal träffas tre veckor av fyra. Var fjärde vecka är det APT för fritids resp. lärarpersonal. 1. Normer och värden 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Både i skolan och på fritidshemmen har den första/de första veckorna på terminerna ägnats åt värdegrundsarbete, då man har arbetat på olika sätt med värdegrunden. Gruppstärkande övningar har genomförts samt aktiviteter för att stärka gemenskap och trivsel. Förutom dessa veckor pågår löpande värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten genom ex konfliktlösning och samtal med elever/ elevgrupper vid olika händelser och incidenter. På rektorsområdet har några ur fritidspersonalen tillsammans med några lärare arbetat i en arbetsgrupp Normer och värden där rutiner och planer utarbetats för bl.a. värdegrundsveckornas innehåll, faddersystem och barnrättsveckan. Planerna tas i bruk nästa läsår och blir en del i det grundläggande värdegrundsarbetet. Trygghetsenkäten skulle ha skickats ut i december men blev försenad och skickades istället ut i början på februari. Detta medförde att resultatet kom pedagogerna till del senare än beräknat vilket i sin tur ledde till en senare åtgärdsplanering. Trots värdegrundsarbetet har utfallet inte blivit så positivt som önskat, då det framkommit att flera elever upplevt för hög andel okamratliga beteenden på fritidshemmet. Vissa arbetslag har gjort åtgärder utifrån resultatet av trygghetsenkäten med gott resultat. Tidigare år har skolans elevhälsoteam även fungerat som trygghetsgrupp men under detta läsår har en separat trygghetsgrupp skapats på Skogsbo skola. Den har sammanställt resultatet av trygghetsenkäten för hela rektorsområdet samt genomfört en mindre uppföljning av denna. Från början var det tänkt att denna trygghetsgrupp även skulle arbeta mot Klockarskolan men vi ser att det finns behov av en egen trygghetsgrupp där till nästa läsår. Skolsköterska Kerstin Södergård som ingår både i trygghetsgruppen och i skolans elevhälsoteam har varit delaktig i många utredningar på skolorna. Utredningarna har startats på uppdrag av rektor utifrån uppkomna ärenden och har till stor del inriktats på individuella samtal med elever. Ibland har hela elevgruppen intervjuats för att få en bredare kartläggning. Vi har sett framgångsfaktorer med detta sätt att arbeta eftersom alla elever då får komma till tals. Vi 3

5 har upplevt att detta har medfört en reell bild över det aktuella läget, något som även har framkommit vid samtal med elever och föräldrar/ föräldragrupper. Detta läsår har vi använt ett nytt incidentrapporteringsprogram för att rapportera och dokumentera uppkomna kränkningsärenden och incidenter. Arbetet kring detta program har tyvärr inte fungerat helt tillfredställande. Till stor del beror detta på fel i rapporteringsprogrammet men vi har även sett att de kontinuerliga uppföljningarna som ska ske i arbetslagen och på elevhälsoteamsmötena har skett i för låg utsträckning. Vi ser behov av att programmet uppdateras och arbetsprocessen tydliggörs till nästa läsår. Vi har uppmärksammat att likabehandlingsplanen inte är tillräckligt förankrad hos alla pedagoger vilket i sin tur medför att den inte heller är förankrad hos alla elever och föräldrar. Under året har rektorsgruppen haft en fortbildningsdag om likabehandlingsarbete och utifrån detta arbete har likabehandlingsplanerna omarbetats. På Skogsbo ro har likabehandlingsplanen omarbetas i samband med att den reviderats utifrån trivselenkätens resultat. Den nya likabehandlingsplanen skall vi arbeta igenom med all personal vid upptakten till nästa läsår. Likabehandlingsplanen för Skogsbo ro löper per kalenderår istället för läsår. Detta för att vi inte vill att det ska gå en hel sommar mellan utvärdering och nya insatser, utan att eleverna direkt ska kunna ta del av dessa. Nedanstående analys och åtgärdsplan utarbetades i slutet av februari. UPPFÖLJNING OCH ÅTGÄRDSPLAN GÄLLANDE FRITIDSHEM GRYTAN OCH GIMLE Uppföljning av föregående års mål Åtgärderna som planerades utifrån resultatet av förra årets trivselenkät har genomförts. Under året har skolan haft värdegrundsdagar som uppstart av varje termin, där även fritids varit involverat. All fritidspersonal har deltagit på en fortbildningsdag kring förhållningssätt och reflekterat över denna. Målarbetsdagar har avsatts för att utarbeta konkreta planer för arbetet mot styrdokumenten. Fritids arbetar även kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Vi ser dock att alla mål inte nås. Andelen okamratligt beteende våld har ökat istället för minskat. En elev uppger att den trivs dåligt på fritids. Kartläggning och analys innevarande år I trivselenkäten genomförd i februari 2013 ser vi att andelen elever som trivs mycket bra eller bra är lika stor som föregående år. Vi ser dock att en större andel i år uppger att de trivs ganska bra istället för mycket bra. Alla elever uppger att de har vänner på fritids. En större andel uppger att de känner sig utsatta på fritids i jämförelse med föregående år. Vi ser en kraftig ökning gällande okamratligt beteende fula ord. Lärare och fritidspersonal samverkar kring åtgärder. Mål: Andelen elever som trivs mycket bra på fritids ska öka. Ingen elev ska trivas dåligt på fritids. Alla former av okamratligt beteende ska minska avsevärt. Konkreta åtgärder Organisationsnivå. Fortbildningsinsats runt förhållningssätt och bemötande. Grundläggande gemensamt förhållningssätt gällande värdegrunden diskuteras i hela personalgruppen. Ökat inflytande och delaktighet. Ny plan för elevinflytande, föräldramöten och kontakt med hemmet. Gruppnivå. Åtgärdsplan utifrån trivselenkäten utarbetas på varje fritidshemsavdelning. En plan för värdegrundsdagar upprättas. Ansvarig i skolan Skolledning Skolledning och all personal Gruppen Inflytande och delaktighet Ansvarig i skolan Fritidshemsarbetslaget Gruppen Normer och värden 4

6 Grundläggande gemensamma regler utarbetas i för fritidshemmet. Regelbundna fritidsråd Fritidshemsarbetslaget Fritidshemsarbetslaget Individnivå Individuella samtal med elever som kränker/ blir kränkta. Ett tillitsfullt och aktivt samarbete med hemmet Föräldrasamtal och samarbete kring åtgärder så tidigt som möjligt. Ansvarig i skolan Fritidshemspersonal/Arbetslag/ Trygghetsgrupp Skolledning/Arbetslag/ Fritidshemspersonal och elevhälsoteam. Fritidshemspersonal och arbetslag UPPFÖLJNING OCH ÅTGÄRDSPLAN GÄLLANDE FRITIDSHEM HUMLAN OCH SLOTTET Uppföljning av föregående års mål Åtgärderna som planerades utifrån resultatet av förra årets trivselenkät har genomförts. Under året har skolan haft värdegrundsdagar som uppstart av varje termin, där även fritids varit involverat. All fritidspersonal har deltagit på en fortbildningsdag kring förhållningssätt och reflekterat över denna. Målarbetsdagar har avsatts för att utarbeta konkreta planer för arbetet mot styrdokumenten. Fritids arbetar även kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Vi ser dock att alla mål inte nås. Andelen okamratligt beteende våld har ökat istället för minskat. En elev uppger att den trivs dåligt på fritids. Glädjande är att skolan har uppnått målet att andelen elever som upplever att de blir utsatta har minskat med minst 10 %. Kartläggning och analys innevarande år I trivselenkäten genomförd i februari 2013 ser vi en liten ökning i andelen som trivs mycket bra eller bra i jämförelse med föregående år. Alla elever uppger att de har vänner på fritids. En mindre andel uppger att de känner sig utsatta på fritids i jämförelse med föregående år. Vi ser en kraftig ökning gällande okamratligt beteende fula ord. Lärare och fritidspersonal samverkar kring åtgärder. Mål: Andelen elever som trivs mycket bra eller bra på fritids ska öka. Ingen elev ska trivas dåligt på fritids. Alla former av okamratligt beteende ska minska avsevärt. Konkreta åtgärder Organisationsnivå. Fortbildningsinsats runt förhållningssätt och bemötande. Grundläggande gemensamt förhållningssätt gällande värdegrunden diskuteras i hela personalgruppen. Ökat inflytande och delaktighet. Ny plan för elevinflytande, föräldramöten och kontakt med hemmet. Gruppnivå. Åtgärdsplan utifrån trivselenkäten utarbetas på varje fritidshemsavdelning. En plan för värdegrundsdagar upprättas. Grundläggande gemensamma regler utarbetas i för fritidshemmet. Regelbundna fritidsråd Individnivå Individuella samtal med elever som kränker/ blir kränkta. Ett tillitsfullt och aktivt samarbete med hemmet Ansvarig i skolan Skolledning Skolledning och all personal Gruppen Inflytande och delaktighet Ansvarig i skolan Fritidshemsarbetslaget Gruppen Normer och värden Fritidshemsarbetslaget Fritidshemsarbetslaget Ansvarig i skolan Fritidshemspersonal/Arbetslag/ Trygghetsgrupp Skolledning/Arbetslag/ 5

7 Föräldrasamtal och samarbete kring åtgärder så tidigt som möjligt. Fritidshemspersonal och elevhälsoteam. Fritidshemspersonal och arbetslag Trygghetsgrupp startas på Klockarskolan. Arbeta igenom likabehandlingsplanen och rutiner för kränkningsärenden med all personal före skolstarten i höst. 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp På Skogsbo ro arbetar speciallärare, specialpedagoger och skolgrupp tillsammans och utgör rektorsområdets resursteam. Det riktade stödet från resursteamet utgår från beslut på EHT (elevhälsoteamsmöte) och uppdraget fördelas sedan inom resursteamet utifrån tid och kompetens. En stor del av resursteamets arbete är tänkt att ske förebyggande genom att resursteamet deltar i verksamheten och har som uppgift att sprida det specialpedagogiska perspektivet genom att initiera diskussioner runt klassrumsmiljö och undervisningens upplägg för elever i behov av särskilt stöd. Detta för att tidiga insatser ska kunna ske, inom arbetslagets ram. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd skall enligt skollagen så långt som möjligt ske i elevens ordinarie grupp och miljö. Därför har arbetslaget ansvar för det löpande arbetet runt dessa elever, vilket sker utifrån kartläggningar och regelbundna uppföljningar och i nära samverkan med resursteamet. I oktober startades en liten undervisningsgrupp där 5-7 elever haft stor del av sin undervisning förlagd. Vi har sett denna insats som en temporär lösning då detta inte är förenlighet med styrdokument och empirisk forsking. Stor del av skolgruppens arbete har förlagts i den lilla undervisningsgruppen och därför har delvis annat stöd från skolgruppen fått stå tillbaka och inte kunnat genomföras under detta läsår. Det har även inneburit att det förebyggande arbetet inte har kunnat genomföras som planerat. Skolgruppspersonal har deltagit i vissa möten med fritidspersonal för konsultation kring elever i behov av särskilt stöd. Fritidspersonal deltar på elevhälsokonferenser gällande elever som går på fritids. Detta ses som väldigt positivt. Personalen ser sig till viss del delaktiga i insatser i åtgärdsprogram. Eftersom fritidspersonalen ingår i arbetslag med lärarna finns förutsättningarna för att få en helhetsbild av elevers skolvardag. På arbetslagsmötena är elevhälsa en stående punkt att ta upp. På fritidsavdelningarna har anpassningar gjorts för att möta upp olika elevers behov. Vissa arbetslag har inte bett om hjälp från resursteamet. Fritidsavdelningarna på Klockarskolan anser att det vore bra om personal ur resursteamet var stationerade på Klockarskolan någon dag i veckan, så de finns tillgängliga för att bolla tankar och idéer med. Fritidspersonalen efterfrågar mer information och kunskap om elever i behov av särskilt stöd som går på fritids, samt stöd under skollov. Rektorsområdet har sökt pengar från Skolverket till en utökning av elevhälsan och fått kronor beviljat. Detta innebär att vi har anställt ytterligare en speciallärare vilket innebär att resursteamet har en speciallärare med inriktningar mot matematik och en speciallärare med inriktning mot svenska. Detta innebär också att resursteamets speciallärare och specialpedagoger kan organiseras annorlunda eftersom de nu är flera. Nästa läsår kommer det att ingå ca 50 % specialpedagog/speciallärare i varje arbetslag. Deras uppgift blir att delta i verksamheten, lyfta diskussioner som stödjer det specialpedagogiska perspektivet, organisanisera för resurserna inom arbetslaget, göra kartläggningar och samverka med arbetslaget om insatser och utfall. De kommer också att stödja arbetslaget i upprättandet av åtgärdsprogram, uppföljningar samt fungera som en länk mellan elevhälsoteam och arbetslag. Vi tror att detta bidrar till en snabbare och smidigare ärendegång för de elevhälsoärenden som lyfts till EHT. Resursteamet kommer att ha egna möten där de tar hjälp av varandras kompetenser. Nästa läsår kommer arbetet med elever i den lilla gruppen att förändras och på så sätt kommer viss tid att frigöras för skolgruppspersonalen att arbeta mer mot fritidshemsverksamheten. En ny skolgruppspersonal anställs på semestertjänst för att kunna stötta upp på fritids under loven. 6

8 2. Barns delaktighet och inflytande 2.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat En arbetsgrupp Delaktighet och inflytande har under året arbetat fram en plan för elevers delaktighet och inflytande på fritids som kommer att gälla fr o m nästa läsår, men som till viss del använts under året. Arbetsgruppen har även utarbetat en elevenkät, för att se hur eleverna uppfattar sin möjlighet till inflytande. Denna kommer under nästa läsår att genomföras en gång per termin. Även barnintervjuer har genomförts och kommer att genomföras en gång per termin enligt kvalitetsplanen. På några av avdelningarna har man alltid en samling när eleverna kommer till fritids där de får komma med förslag vad de vill göra på eftermiddagen. På någon avdelning har man en brevlåda där eleverna kan lämna förslag på aktiviteter. Genom barnintervjuer ser personalen att eleverna får möjlighet till inflytande. Personalen uttrycker att det är otroligt viktigt att eleverna känner att de blir lyssnade på. Många i personalen uttycker att de så långt som möjligt försöker fånga upp elevernas idéer för att eleverna ska känna att de är med och påverkar sin fritidsvistelse. Eleverna ger uttryck för att de kan påverka fritidshemmets verksamhet. Arbete med delaktighet och inflytande utifrån Plan för elevers delaktighet och inflytande och kvalitetsplan. 3. Utveckling och lärande 3.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat I fritidsverksamheten ligger fokus på att utveckla de sociala förmågorna hos eleverna. På tre av fyra avdelningar var det nya elevgruppskonstellationer vid höstterminens start. Från början lades därför mycket fokus på att arbeta samman grupperna och utarbeta regler och rutiner för att få trygga och harmoniska grupper, där alla elever känner sig sedda och respekterade. Hela fritidsvistelsen innehåller dialog om bemötande och förhållningssätt. Lekar, spel, samlingar och fritidsråd har varit inriktade mot värdegrunden. Vi ser en utveckling att eleverna har blivit mer demokratiska, kan lösa konflikter och visa hänsyn. Några av fritidspersonalen har deltagit i en arbetsgrupp Kunskaper och färdigheter där man har utarbetat olika dokument för arbetet med elevernas kunskapsutveckling. Man har utarbetat en mall för reflektionsprotokoll för personal samt ett underlag för elevvärdering av fritidsverksamheten. Dessa kommer att användas i verksamheten fr o m nästa läsår. På en avdelning ser personalen att man under året haft mer fokus på att synliggöra läroplanen både för elever och föräldrar. Detta har gjorts genom dokumentation, ex genom bloggen, där elevernas lärprocesser blir synliga. Skolledning ser vid verksamhetsbesök att personalen inte bara arbetar mot de sociala målen utan att man även arbetar för att befästa kunskaper i skolämnena genom lek och spel. Ett led i arbetet mot styrdokumenten har varit arbetet med målplanerna, som påbörjats under läsåret. Genom målplanerna tydliggörs alla kunskapsområden som verksamheten ska inriktas mot. Att målplanerna blir ett naturligt arbetsredskap i det dagliga arbetet med eleverna. En systematik i dokumenterad planering och utvärdering. 7

9 4. Kvalitetsenkät 4.1 Skolans övergripande bild, analys och slutsats En kvalitetsenkät har genomförts i år 1 och 3 bland elever och föräldrar. Eftersom det sammanställda resultatet för elevenkäterna kom efter terminens slut så har personalen inte haft möjlighet att analysera dessa än. Det är naturligtvis något som kommer att göras vid höstterminens start. Vi har endast fått resultatet av elevenkäterna avdelningsvis. Föräldraenkäten är i skrivande stund inte sammanställd. Det hade varit intressant att jämföra föräldrarnas och elevernas syn och även göra en jämförelse mellan våra avdelningars resultat med resultatet i kommunen som helhet. Kvalitetsenkäten med eleverna genomfördes i skolan tillsammans med annan personal än de eleverna träffar på fritids, för att undvika eventuell påverkan av personal. Frågorna, i form av påståenden, besvarades med fem svaralternativ, se nedan. Frågorna omfattade följande områden: Normer och värden, kunskaper, elevernas ansvar och delaktighet. Vi ser att eleverna generellt är mer positivt inställda till fritids i år 3 än i år 1. Ca 85 % av eleverna svarar att de känner sig trygga på fritidshemmet med alt 1 och 2. I år 3 svarar resterande elever med alt 3. I år 1 svarar en elev med alternativ 5. Gällande påståendet aktiviteterna på fritidshemmet är roliga och stimulerande svarar 90 % av eleverna i år 3 med alternativ 1 och 2. I år 1 är motsvarande siffra 75 %. 95 % av eleverna i år 3 anser att de får stöd och hjälp om de behöver det. Motsvarande siffra för år 1 är 75 %. På påståendet Jag är nöjd med det inflytande jag har över verksamheten på fritidshemmet svarar 67 % av eleverna i år 1 med alternativ 1 eller 2. Motsvarande procentsats för år 3 är 85 %. Anmärkningsvärt är att 17 % av eleverna i år 1 svarar med alternativ 5. Detta resultat är förvånande eftersom vi har arbetat aktivt med elevinflytande under året och kräver en analys och åtgärdsplan. Fritidspersonalen analyserar resultatet och utarbetar en åtgärdsplan. 5. Hem och skola 5.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Fritidsavdelningarna deltar på de ordinarie föräldramötena för arbetslagen för skolan. På dessas möten informerar fritidspersonalen om sin verksamhet och föräldrarna har möjligheter att ta upp frågor och funderingar. Vid utvecklingssamtalen finns fritidspersonal tillgängliga om föräldrarna har funderingar kring deras barns fritidsvistelse. Vid behov initierar fritidspersonalen deltagande vid utvecklingssamtalen. Vissa avdelningar har haft drop-in fika för föräldrar där föräldrarna haft möjlighet att vara med i verksamheten. De avdelningar som har äldre elever upplever att de har ganska lite spontan kontakt med föräldrar eftersom eleverna oftast går till och från fritidshemmet själva. Däremot har de i ganska stor utsträckning kontakt via telefon eller sms. Under året har skolan genomfört tre föräldrarådsmöten, ett under höstterminen och två under vårterminen. Mötet på höstterminen dröjde p g a att representanterna till föräldrarådet inte var utnämnda tidigare. På det första föräldrarådsmötet presenterade skolledningen ledningsgruppen sammansättning och funktion samt elevhälsans sammansättning och funktion. Vi presenterade även skolans utvecklingsarbete och genomförde gruppdiskussioner i föräldragruppen med syfte om delaktighet i utveckling av skolans planer för föräldrainflytande. I vårt arbete med att utforma dessa planer har föräldrarnas synpunkter tagits tillvara. Dessa planer aktualiseras nästa läsår. Några lärare och fritidshemspersonal deltog på två av tre föräldrarådsmöten. Vi har arbetat för att genomföra ett föräldracafé under våren men tyvärr inte haft ekonomiska möjligheter att ta in den föreläsare som både föräldrarna och skolan 8

10 önskade. Däremot deltog kostchef Eva Södergård på vårens sista föräldrarådsmöte, vilket var mycket uppskattat. Under läsåret har föräldrarådsmötena till stor del fokuserat på värdegrundsfrågor då det varit oro i en del elevgrupper. Skolan har fått nya infallsvinklar och bra diskussioner har genomfört på dessa möten. Återkoppling av värdegrundsarbetet har skett på årskursvisa föräldramöten samt på föräldrarådsmötena. På föräldrarådsmötena har även frågor kring fritidshemmen lyfts, som sedan behandlats på APT-träffar och återkopplats vid nästa föräldrarådsmöte. Hemsidan har utvecklats med bl.a. en informationsblogg under fliken Aktuellt. Två av fritidshemmen har en blogg där eleverna skriver och bilder från verksamheten läggs ut. Synpunkter har framställts att föräldrarna önskar mer dialog och inte bara information, vilket vi kommer att diskutera i föräldrarådet och hitta former för under nästa läsår. Hitta former för övergripande dialog i samverkan mellan skola och hem. Uppdaterad digital information, hemsida eller blogg, med aktuell information och aktiviteter. 6. Kompetensutveckling 6.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat En IT-utbildning har genomförts under hela läsåret där samtliga undervisande lärare och mentorerna i förskoleklass har deltagit. IT-utbildningen har genomförts i samverkan med Högskolan Dalarna NGL- centrum (Nya Generationens Lärande). Syftet har varit att lärarna skall ges möjlighet att hantera de digitala målen i Lgr11 samt att ge verktyg för att skapa stimulerande och intressanta lektioner. Utbildningen har bl a lett till att man i förskoleklassen har startat en blogg. Flera i fritidspersonalen uttrycker att de behöver fortbildning i grundläggande datakunskap för att kunna använda digitala verktyg även under fritidstid. I sitt pedagogiska bokslut har fritidspersonalen fått specificera inom vilka områden de känner att de behöver kompetensutveckling. Under nästa läsår kommer fortbildning ske med hjälp av rektorsområdets nyanställda IT-pedagog. SPSM (Specialpedagogiska myndigheten) har under våren anordnat en kostnadsfri utbildning i neuropsykiatriska funktionshinder vilken omfattade tre heldagar i Avesta. Då fler personal uttryckt behov av en sådan kompetensutveckling så deltog 12 st, både lärare och fritidshemspersonal från Skogsbo ro på denna utbildning. Personalen tycker att det var en väldigt givande kurs, som gav redskap till att skapa en anpassad miljö för elever med dessa funktionshinder, men även nya infallsvinklar hur man kan arbeta med hela gruppen. All personal har också deltagit på en obligatorisk brandskyddsutbildning. En kompetensutvecklingsplan har utarbetats för Skogsbo ro, vilken omfattar en treårsperiod. Denna plan skall revideras årligen. Rektor har under året slutfört rektorsutbildningen. All fritidspersonal och skolledning deltog på en fortbildningsdag gällande målplaner. Efter det har vi haft målarbetsdagar där personalen har arbetat med dessa. Personalen deltog även på en halvdagsträff för hela kommunens fritidspersonal. På APT bestämdes att vi ska ha en Fritidsfokusgrupp med en representant från alla avdelningar, där gruppen tillsammans med skolledning arbetar för fritidshemsutveckling. Kompetensutveckling inom IT. 9

11 7. Pedagogiskt ledarskap 7.1 Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat På Skogsbo ro har ett längre verksamhetsbesök skett före medarbetarsamtalet där vi kopplat tillbaka till besöket. En utvecklingsplan för varje medarbetare har upprättats under samtalet. Utvecklingsplanen har sedan följts upp vid ett kortare uppföljningssamtal. Rektorsgruppen har haft fortbildning med John Steinberg och efter det har det beslutats i kommunen att genomföra verksamhetsbesök utifrån hans modell. Denna modell stämmer inte riktigt överens med vårt upplägg men vi har försökt att succesivt gå över till denna. Vi tror att det kommer att fungera bättre nästa läsår då vi kan starta med det redan från början. Fritidspersonalen uttrycker att det är alldeles för få besök för att skolledningen ska kunna skapa en reell syn på verksamheten. Några upplever verksamhetsbesöken som konstlade och att de inte ger möjlighet till insyn. Flera korta spontana besök är därför önskvärt. De flesta av fritidspersonalen anser att samtalen efter besöken har känts bra och varit konstruktiva med feedback runt verksamhetsbesöket. Uppföljningssamtalen har också upplevts positivt. I arbetslagen har det inte funnits arbetslagsledare som en länk mellan ledning och arbetslag. Under året har det framkommit att ledningsgruppens arbete inte har varit förankrat hos all personal och att ledningsstrukturen har upplevts otydlig. Det har också påtalats en tidmässig brist för att ta del av digital information, exempelvis mötesprotokoll. Detta har försvårat en gemensam syn på rektorsområdets utvecklingsarbete samt bidragit till en minskad känsla av delaktighet. Ett beslut har tagits under året att göra om ledningsgruppens struktur till nästa läsår. Förändringen innebär att arbetslagsledare utses i alla arbetslag och att dessa tillsammans med rektor och utvecklingsledare utgör ledningsgruppen. På detta sätt säkerställs återkopplingen från och till arbetslagen vilket bör leda till en ökad samsyn och större delaktighet. Fritidshemspersonalen deltar i skolarbetslagen, men för att fokusera på fritidshemsfrågor kommer regelbundna möten ske med en representant från varje avdelning. Skolledningen omfördelar och delegerar arbetsuppgifter för att frigöra så mycket tid som möjligt till verksamhetsbesök. Få en kontinuitet i Fritidsfokusgruppens möten. 7.2 Målplaner. Övergripande bild av insatser och resultat Efter fortbildningsdagen i slutet av november påbörjades arbetet med målplaner på avdelningarna. Personalen på alla avdelningar anser att de är på gång, mycket p g a att vi tidigare har arbetat mot läroplanen. Det som personalen har upplevt som svårast i arbetet är hur bedömningskriterier ska formuleras för att kunna se utveckling både i verksamheten och hos eleverna. På APT såg personalen behovet att se över mallen utifrån det målarbete som tidigare gjorts. Det blev ett uppdrag för Fritidsfokusgruppen, som har utarbetat en mall som kommer att användas fr o m höstterminens start. Vi ser att målplanerna är ett bra verktyg för att systematiskt arbeta med planering och utvärdering av arbetet mot läroplansmålen. I kvalitetsplanen läggs målarbetsdagar in där personalen tillsammans får arbeta med målplaner och andra delar för ett systematiskt kvalitetsarbete. 7.3 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 10

12 Kvalitetsplan skolbarnomsorg Skogsbo ro Kvalitetsplanen utgör rektorsområdets systematiska kvalitetsarbete vilket innebär att det pedagogiska arbetet kvalitetssäkras, följs upp, utvärderas och dokumenteras. Intention med att bedriva ett målmedvetet systematiskt kvalitetsarbete är i huvudsak att identifiera utvecklingsområden och säkerställa en god kvalitet. Arbetslag/personal deltar och genomför uppföljning, utvärdering och analys av verksamheten, med hjälp av observationer, självvärdering, pedagogisk dokumentation, enkäter samt dialog med skolledning, kollegor, elever och föräldrar. Skolledningen sammanställer och kommunicerar verksamhetsresultat med arbetslag/personal samt med förvaltningsledning. Kvalitetsplanen utgör underlag för rektorsområdets årliga kvalitetsredovisning som sammanställs i juni, vilken i sin tur ligger till grund för nästkommande läsårs verksamhetsplan. 11

13 8. Identifierade framgångsfaktorer 12

14 Personalen: Skogsbo ro har en mycket kompetent fritidshemspersonal som axlar sitt uppdrag på ett föredömligt sätt. Vi har bedrivit ett utvecklingsarbete på fritidhemmen under flera år och viljan och intresset att utveckla verksamheten utifrån styrdokumenten är stort bland all personal. Organisationen: Fritidspersonalen ingår i arbetslag tillsammans med lärarna och har varje vecka arbetslagsmöten, där elevhälsa är en punkt på dagordningen. Under skoldagen är fritidshemspersonalen resurs i skolan i de elevgrupper som de arbetar med på fritidshemmet. Detta ser vi skapar en helhetssyn på eleverna. Målarbetsdagar: Under läsåret har vi ca fyra förmiddagar då all fritidshemspersonal frigörs från resursarbetet i skolan för målarbete avdelningsvis för att utveckla verksamheten mot styrdokumenten. 9. Identifierade utvecklingsområden Trygghet och trivsel: - Utöka aktivt värdegrundsarbete för att skapa ökad trygghet och trivsel. - Tydliggöra likabehandlingsplanen samt arbeta igenom rutiner för kränkningsärenden/incidenter. Samsyn och delaktighet: - Utveckla tillit och samverkan inom arbetslagsarbetet. - Utveckla tillit och samsyn mellan skolledning och arbetslag. Systematiskt kvalitetsarbete: - Systematiskt dokumenterat arbete med planering och utvärdering (målplaner) - Utvecklingsarbete utifrån kvalitetsplan. 13