Kvalitetsredovisning. för läsåret 2014/2015. Fritidshemmen på Klockarskolan och Skogsbo skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2014/2015 Fritidshemmen på Klockarskolan och Skogsbo skola Datum: Rektor: Henrik Lindström Utvecklingsledare: Sara Eriksson Resultatenhetschef: Bengt Albertsson 1

2 Kvalitetsredovisningen syftar till att ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat utifrån analyser av insatser och resultat, samt strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner, lokala handlingsplaner och relevanta dokument inför utvärderingen Under varje huvudrubrik presenteras Resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 2

3 Fritidshem Innehållsförteckning Fritidshem/organisation 1. Normer och värden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1 Målplan 1.2 Kvalitetsenkäten 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 2.1 Målplan 3. Utveckling och lärande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Målplaner 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar - resultat, analys och utvecklingsstrategi 5. Samarbetsformer mellan skola och fritidshem som stödjer varje elevs mångsidiga utveckling och lärande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi 9. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 10. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 12.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen 12.2 Identifierade utvecklingsområden 3

4 Fritidshemmet/organisation (antal barn, avdelningar, personal (bsk/fsk, förändringar av betydelse) I Klockarskolan har vi under året haft två fritidshemmet uppdelat i två avdelningar Gimle (58 inskrivna elever) och Grytan (34 inskrivna elever). Samma uppdelning har gällt på Skogsbo skola med avdelningarna Slottet (37 inskrivna elever) och Humlan (64 inskrivna elever). Elevantalet är taget från december månad då vi ser att vi i praktiken avslutar vårterminen med färre elever i verksamheterna. Rektorsområdet leds av en rektor, som till sin hjälp har en utvecklingsledare. För utvecklingen på fritids har vi i år haft en ledningsgrupp för fritids, fritidsfokusgruppen, som under året har möten ungefär var tredje vecka. Sammantaget arbetar 18 personal, med varierande tjänstgöringsgrad på fritidshemmen. Personalen består av fritidspedagoger, lärare, förskollärare samt barnskötare. Förskoleklassen och fritidshemmet Grytan är en heldagsverksamhet där personalen arbetar med samma elevgrupp över hela dagen inbegripet förskoleklass och fritids. Övrig fritidspersonal arbetar som resurs under skoltid och delar även tid som rastvärd med lärarna i arbetslaget. Övervägande del av personalen arbetar som resurs i grupper med samma elever som de sedan arbetar med under fritidstid. Vi ser det som en stor vinst att fritidspersonal finns med under hela elevens skoldag, för en helhetssyn. Fritidspersonalen är avdelningsvis ett arbetslag, men ingår även i arbetslag tillsammans med lärarna. Varje vecka har fritidspersonalen en gemensam planeringstid och har även planeringstid i sitt arbetslag, då lärare och fritidpersonal träffas tre veckor av fyra. Var fjärde vecka är det APT för fritids respektive lärarpersonal. 1. Normer och värden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi VERKSAMHETERNAS VISION FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET Alla elever skall känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Kränkningar eller diskriminering ska inte förekomma i vår skola/fritidshem. Ingen på skolan eller fritidshemmet ska känna sig rädd, utsatt eller osedd. För att närma oss visionen läggs stor vikt vid: - vårt främjande arbete. - tidig upptäckt med snabba, tydliga åtgärder. - tillitsfull och aktiv samverkan mellan skola/fritidshem och vårdnadshavare. Värdegrundsarbetet är en väldigt viktig del i verksamheten, på vårt rektorsområde. Under många år har trygghets och trivselenkäter genomförts, vilka sedan har legat till grund för 4

5 likabehandlingsarbetet. Vi har ställt frågor till alla våra elever i rektorsområdet angående trygghet och trivsel på fritids. På frågan om eleven trivs på sin avdelning, har eleverna svarat; Alltid: 75 % Ofta: 15 % Ibland: 7 % Aldrig: 2 % Obesvarad: 1 % På frågan om eleven trivs med sina pedagoger på fritids, har eleverna svarat; Alltid: 81 % Ofta: 8 % Ibland: 8 % Aldrig: 3 % Obesvarad: 1 % På frågan om eleven känner sig trygg på fritids, har eleverna svarat; Alltid: 79 % Ofta: 14 % Ibland: 6 % Aldrig: 1 % Obesvarad: 1 % På frågan om eleven uppfattar att det finns vuxna att få tag på om det skulle hända något på skolgården, har eleverna svarat; Alltid: 72 % Ofta: 19 % Ibland: 8 % Aldrig: 1 % Obesvarad: 0 % På frågan om eleven uppfattar att det finns vuxna att vända sig till om eleven behöver prata, har eleverna svarat; Alltid: 78 % Ofta: 16 % Ibland: 5 % Aldrig: 1 % Obesvarad: 0 % På frågan om känner att eleven har kompisar på fritids som eleven kan vara med om den vill, har eleverna svarat; Alltid: 66 % Ofta: 23 % Ibland: 10 % Aldrig: 2 % Obesvarad: 0 % 5

6 I fritidshemmen pratar personalen dagligen med eleverna kring etiska och moraliska frågor och hur man kan främja goda relationer med varandra. Personal hjälper eleverna att lära sig att reda ut konflikter. Ibland händer det att elever tar med sig konflikter från skolan till fritidshemmets och då blir det viktigt att fortsätta reda ut problemen. Det kan man göra både enskilt och i grupp. Konkreta åtgärder Organisationsnivå Utveckla ett alltmer professionellt förhållningssätt gentemot våra elever och vårdnadshavare. Arbete för ett grundläggande gemensamt förhållningssätt gällande värdegrunden genomförs på studiedagar och andra gemensamma möten. Skapa tydligare rutiner för rastvärdssystemet. Ansvarig i skolan All personal Gruppnivå Åtgärdsplan utifrån trivselenkäten utarbetas i varje arbetslag. Grundläggande gemensamma regler utarbetas i arbetslaget tillsammans med eleverna vid höstterminens start. Frågor om trygghet och trivsel lyfts på fritidsråd, föräldramöten och arbetslagsmöten Insatser från centrala elevhälsan i grupper där behov finns. Ansvarig i fritidshemmet Arbetslaget Arbetslaget Arbetslaget Skolledning Individnivå Vid elevsamtal får varje elev frågan om hur hon/han trivs och om hon/han är trygg i skolan och på fritids. Individuella samtal med eleverna som kränker/ blir kränkta. Ett tillitsfullt och aktivt samarbete med hemmet. Ansvarig i fritidshemmet Fritidshemspersonal Fritidshemspersonal /Arbetslag/Trygghetsgrupp Föräldrasamtal och samarbete kring åtgärder så tidigt som möjligt. Skolledning/ Fritidshemspersonal /Arbetslag och elevhälsoteam Mentor och arbetslag Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra 6

7 respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skol- och fritidshemsmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Varje termin startas med värdegrundsveckor där elever och personal, både lärare och fritidshemspersonal aktivt arbetar med olika värdegrundsfrågor. Skolan är organiserad i arbetslag runt eleverna där skola, fritidshem och resursteam samverkar i förebyggande syfte. Arbetslagen utgör trygghet för eleverna den lilla skolan i den stora. Arbetslaget ansvarar för att vara ute varje rast, vilket medför att de följer eleverna över hela dagen. För eleverna innebär detta att det alltid är kända vuxna ute på rasterna. På föräldramöten diskuteras skolans värdegrund och regler varje läsår. Våra arbetslag arbetar som första instans när det gäller att motverka kränkande behandling. Pedagogerna följer likabehandlingens rutiner, samt håller rektor informerad om insatserna. Vi har en trygghetsgrupp som sätts i arbete, om vi upptäcker kränkningar mellan elev och elev återupprepas. Vi har en rutin i vår likabehandlingsplan som Trygghetsgruppen jobbar enligt. Analys: Vi ser att vi har arbetat förra årets kvalitetsredovisning såg vi att en utvecklingsstrategi var att mer aktivt arbeta med värdegrunden, både bland personal och elever. På fritidshemmen arbetas med värdegrunden dagligen. Värdegrunden har lyfts med personal på APT. Vi ser att vi behöver revidera värdegrunden till att ha ett mer barnanpassat språk. Detta kommer att göras i början av höstterminen. Vi har under året funderat mycket på hur personalens och elevernas arbetsmiljö påverkar varandra. Stress och oro hos personal påverkar eleverna negativt. Utvecklingsstrategi Vid elevsamtalen ställs frågan om eleverna känner sig trygga på fritids. Göra elevhälsan i större del delaktiga i värdergrundsarbetet från läsårets start. Arbetsmiljö blir ett prioriterat område, där frågor lyfts hur vi från skolledning-personal-elev kan utveckla arbetsmiljön och på så sätt öka trivsel och trygghet i både skolan och på fritidshemmen. 1.2 Kvalitetsenkäten Resultat: Enkäten besvarades av 35 elever i år 2 som går på fritids i Skogsbo skola. Inom parentes anges motsvarande siffror för hela kommunen. På frågan om eleverna känner sig trygga på fritidshemmet, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 57,1 % (59,5 %) Stämmer ganska bra 34,3 % (35,9 %) 7

8 Stämmer ganska dåligt 8,6 % (4,6 %) Stämmer inte alls 0 % (0 %) På frågan om aktiviteterna på fritidshemmet är roliga och stimulerande, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 67,6 % (56,9 %) Stämmer ganska bra 26,5% (38,5 %) Stämmer ganska dåligt 5,9 % (3,8 %) Stämmer inte alls 0 % (0 %) På frågan om eleven får stöd och hjälp om den behöver det, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 67,6 % (66,9 %) Stämmer ganska bra 20,6 % (26,2 %) Stämmer ganska dåligt 8,8 % (5,4 %) Stämmer inte alls 1 % (1,5 %) På frågan om eleven är nöjd med det inflytande eleven har på fritids, har eleverna svarat: Stämmer helt och hållet 61,8 % (50,8 %) Stämmer ganska bra 23,5 % (41,5 %) Stämmer ganska dåligt 11,8 % (6,2 %) Stämmer inte alls 2,9 % (1,5 %) Analys: Vi ser att resultatet för stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra sammantaget liknar resultatet i hela kommunen. Vi tror att svaret gällande inflytande till viss del beror på att eleverna inte är medvetna vad som menas med elevinflytande. Utvecklingsstrategi: se kapitlet Elevers delaktighet och inflytande 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 2.1 Målplan Hur har eleverna fått möjlighet att ha inflytande över fritidsverksamheten? Vad har varit bra? Vilka utvecklingsbehov ser vi? Elevinflytande utvecklas under läsåret. Verksamheten fram till december är generellt sett mer styrd. Under denna tid sätter sig elevgruppen och mer och mer elevinflytande över verksamheten kommer fram bland annat genom olika aktivitetsval och förslagslistor Det är viktigt att prata med barnen kring elevinflytande, barnen förstår inte alltid vad det kan innebära. Elevinflytande betyder inte alltid att man ska vara med att göra vad man vill fleras tyckanden tas till vara. Viktigt att lyssna på barnens känslor. Barnen behöver skolas in i vad elevinflytande är för något, här kan man också komma in på barnkonventionen. Göra skillnad på att bestämma och att ha åsikter. Prata om demokratiska omröstningar. Vissa pedagoger använder SFT och andra värderingsövningar för att främja elevinflytande. 8

9 3. Utveckling och lärande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Målplaner Hur har elevernas kunskaper och lärande utvecklats? Utifrån Lgr11? Utifrån avdelningens egna fokusområden? Insatser Resultat? Vad behöver utvecklas? Slottet: Under året har vi haft en mindre grupp och det har påverkat verksamheten fler elevers behov har blivit tillgodosedda eftersom fler elever har fått tillgång till fritidspersonal. Det har påverkat verksamheten positivt. Gimle/Grytan: Vi har haft en stor grupp som gjort att rutinerna fått ändrats, vilket har gjort att eleverna fått lära sig att fungera i gruppen på ett bättre sätt. Det har även lett till att pedagogerna har blivit mer lösningsbenägna och att hitta nya sätt att arbeta på. En annan positiv effekt är att eleverna har blivit mer vana med varandra som lett till en trygghetskänsla. Elever vill testa när man byter vuxna ledare. Det blev en stor skillnad från hösten både närvaromässigt, men också beteendemässigt. Vi har varit samspelta i personalen samma grund att stå på ger konsekventa pedagoger. Vi har samma grundsyn. Analys: Vi ser att målplanearbetet behöver utvecklas för att tydligare se hur vi arbetar mot målen i Lgr-11. Utvecklingsstrategi: Fritidsfokusgruppen arbetar tillsammans med skolledning fram en strategi för hur vi ytterligare kvalitetssäkrar vår verksamhet. 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar - resultat, analys och utvecklingsstrategi Vi ser att samarbetet mellan förskola-skola/fritids inte fungerat helt optimalt och har under året tagit fram en plan, tillsammans med förskolans ledning för hur det kan förbättras. Överskolningsrutinerna har sett olika ut, överlämningssamtal har ibland kommit i ett sent skede, planeringar för skolan och förskolan är inte helt synkroniserade då vi har skilda arbetssätt och verksamhetsåren inte helt följer varandra. En gemensam plan där datum för olika samverkansmöten finns angivna bör underlätta samarbetet samt att varje förskola har en egen kontaktskola oavsett om barnen går till olika skolor efter förskoletiden. Utvecklingsstrategi: Under september kommer förskola och förskoleklass under en halvdag att gemensamt planera ett upplägg för samverkan. 9

10 5. Samarbetsformer mellan skola och fritidshem som stödjer varje elevs mångsidiga utveckling och lärande Vi har länge haft personalen i fritidshemmet med i skolans arbetslag för att på det viset kunna dela erfarenheter kring elever och få en helhetsbild. I praktiken har det visat sig svårt att hinna med och erfarenheten av detta varierar mellan arbetslagen. Fritidspersonalen finns också med som resurspersonal under skoldagen i olika arbetslag. Tre fritidspersonal med lärarkompetens har också lektioner i bild med eleverna skolan. Eleverna blir vana med att träffa fritidspersonalen även under skoltid vilket vi tror gynnar verksamheten på fritids under eftermiddagen. 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Personalen tycker att man jobbar mycket med entreprenöriellt lärande. Dessa förmågor är en grund i fritidspedagogiken. Förhållningssättet har vi naturligt i verksamheten. I allt som görs finns detta man måste se möjligheterna i dagen. Viktigt att ge eleverna chansen att visa dessa förmågor. Man gör det redan i det lilla, inbyggt i det man gör och det sker spontant. Det sker i den dagliga verksamheten på ett naturligt sätt. 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi Vårdnadshavare med barn (i år 2) i fritidshemmen på Skogsbo skola har också under året fått fylla i en enkät vi haft gemensamt i kommunen med följande resultat (24 vårdnadshavare har svarat, siffran i parentes gäller hur vårdnadshavare i hela kommunen svarat); På frågan om man upplever att barnet är tryggt på fritidshemmet, har vårdnadshavarna svarat; Stämmer helt och hållet 59,1% (56,3 %) Stämmer ganska bra 31,8% (34,5,3 %) Stämmer ganska dåligt 9,1 % (9,2 %) Stämmer inte alls 0 % (0 %) På frågan om man upplever att aktiviteterna på fritidshemmet verkar roliga och är stimulerande för ens barn, har vårdnadshavarna svarat; Stämmer helt och hållet 50,0% (33,3 %) Stämmer ganska bra 50,0% (57,5 %) Stämmer ganska dåligt 0% (8,0 %) Stämmer inte alls 0% 10

11 På frågan om man upplever att barnet får stöd och hjälp om han/hon behöver det, har vårdnadshavarna svarat; Stämmer helt och hållet 50% (37,9 %) Stämmer ganska bra 45,5% (55,2 %) Stämmer ganska dåligt 0% (4,6 %) Stämmer inte alls 0% (2,3 %) På frågan om man upplever att man som vårdnadshavare är nöjd med det inflytande man har över verksamheten på fritidshemmet, har vårdnadshavarna svarat; Stämmer helt och hållet 36,4% (23,3 %) Stämmer ganska bra 50 % (51,2 %) Stämmer ganska dåligt 13,6% (20,9 %) Stämmer inte alls 0% (4,7 %) Analys: Det är glädjande att vi har så höga siffror i kvalitetsenkäten som vårdnadshavarna har besvarat. På frågan om man upplever att aktiviteterna på fritidshemmet verkar roliga och är stimulerande för ens barn, har 100 % av vårdnadshavarna svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Vi tror att personalens förhållningssätt gentemot vårdnadshavarna påverkar mot en positiv syn på fritids. Pedagogerna lyfter själva vikten av en tillitsfull kommunikation. 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi Fritidspersonalen deltar i det kommungemensamma fritidsnätverket. Dessutom har personal deltagit i en del föreläsningar som ordnats för fritidspersonal och annan pedagogisk personal i kommunen. I höstas genomfördes en kompetensutvecklingsdag som centrala elevhälsan höll i gällande barn med npf problematik. Det var en givande dag då vi på eftermiddagen diskuterade och planerade anpassningar för våra elever med särskilda behov avdelningsvis. Under våren har en stängningsdag ägnats åt fortbildning inom IT. Analys: Fritidsfokusgruppen har varit ett viktigt forum för att fånga upp önskemål och tankar om fortbildning från personalen. Utvecklingsstrategi: Vi har i nätverket för fritidshem pratat om att bjuda in en föreläsare för kommunens fritidshemspersonal. Vi tror att en duktig föreläsare följt av arbete på respektive enhet skulle vara ett lyft både för vår personal och vår verksamhet. 9. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Den första biten i vår kvalitetsuppföljning rör insamlande av data. Det sker dels genom 11

12 hårda data i form av siffror (resultat och frånvaro), men även mjuka data som svar på enkäter, självvärderingar, medarbetarsamtal och samtal i föräldrarådet. Dessa data skall tala om för oss var verksamhetens befinner sig just nu. Här undersöks med vilken kvalitet verksamheten har genomförts och hur måluppfyllelsen ser ut. Detta jämförs med förutsättningar och gjorda utvecklingsinsatser för att se vad som gett effekt. Utifrån gjorda analyser ser vi vilka delar i verksamheten som måste förbättras. Utifrån analys av insamlade data och självärderingar skrivs skolans kvalitetsredovisning. Där beskrivs nuläget (resultat, arbetssätt, rutiner osv.), gjord analys och där sammanställs framgångsfaktorer och vilka områden som behöver förbättras i vår process. Under starten av hösterminen planeras verksamheten utifrån resultaten i kvalitetsredovisningen i rektorsområdets verksamhetsplan. Vi kommer att ha fokus på ständiga förbättringar. Vi följer upp verksamheterna i stort en gång varje läsår i samband med skrivandet av denna kvalitetsredovisning. Vi följer upp verksamheten på personalnivå, arbetslagsnivå och skolnivå. Vi lägger stor viktigt vid personalens egna pedagogiska bokslut. I dessa får vi större insikter i hur verksamheten bedrivs. Frågorna i bokslutet är sprungna ur vår verksamhetsplan som i sin tur bygger på föregående års bokslut. Kvalitets redovisning Verksamhets plan Medarbetarsamtal, utvärderingar, pedagogiska bokslut Ny kvalitets redovisning Analys och utvecklingsstrategi: Det vi bör se över för att än mer främja det systematiska kvalitetsarbetet är förstärka vårt systematiska arbetssätt. Som vi beskrev ovan är det av vikt att vi förhåller oss till arbetet på ett systematiskt sätt för att dels hinna med arbetet men även att på ett tydligare sätt visa framgångar och utvecklingsområden. Till läsåret gjorde vi en verksamhetsplan för skola och fritids som vi i stora delar har följt. Vi ser behovet av att göra en tydligare plan som gäller vår fritidsverksamhet. 10. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Vi i skolledningen gör planerade verksamhetsbesök, där vi tittar på olika faktorer i fritidspersonalens arbete. Dessa planerade verksamhetsbesök följs av feedback och ligger bland annat till grund för medarbetarsamtalet och uppföljningssamtalet. Dessutom tycker vi det är viktigt med mer informella besök titt-in besök, vilka kan vara kortare i dess utformning, men som förhoppningsvis ger en naturlighet att rektor och utvecklingsledare är med i verksamheten och visar intresse för den enskilde pedagogen och eleverna. 12

13 Analys: Att vara en tillräcklig pedagogisk ledare är en av de största utmaningarna en kan ha som skolledare idag. I media och i andra undersökningar lyfts behovet av pedagogiska ledare fram regelbundet. Arbetet är mångfacetterat och som skolledare ställs en inför flera hundra beslut om dagen, från stort till smått. Att utveckla det pedagogiska ledarskapet under dessa förutsättningar är utmanande minst sagt, men samtidigt är det som motiverar oss. Vi vill vara pedagogiska ledare som driver verksamheten framåt. Vi tror att en på ett mycket målmedvetet sätt måste närma sig det pedagogiska ledarskapet och i detta väva in en hel den systematik, särskilt om organisationen är stor som vår organisation är. Det är viktigt att varje person känner sig sedd och tänkt på, något som också personal tagit upp och pratat med oss om. Att sortera i vår tid och noggrannare planera vår tid och tillgänglighet tror vi är direkt nödvändiga för kunna utföra ett bättre skolledararbete där det pedagogiska ledarskapet i större del skiner igenom. Det handlar om vilka ledare vi vill vara för våra skolor. Utvecklingsstrategi: Vi skolledare ser ett behov utveckla organisationen kring vår arbetstid för att bli effektivare. Vi gör det genom att; - Kommunikationskanaler ses över. Kommunicerar till alla att informationsinhämtande är ett delat ansvar - Fördelar tydligare ansvar i olika frågor - Effektiviserar möten genom att förtydliga syften och mål Vi skolledare ser ett behov att utveckla att alla i personalen blir än mer sedda och lyssnade till. Vi gör det genom att; - Skapa förutsättningar för oss att i större utsträckning finnas i verksamheten. - Att vara mer tydliga mot personalen när vi är tillgängliga. Vi strävar mot att vara skolledare som alltid ser elever och personal, uppmuntrar dem och ständigt för vår verksamhet framåt. 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi Vår personal är väldig engagerad i den enskilde eleven och i verksamheten i stort. Detta gör att vi får en verksamhet där de allra flesta känner sig trygga och stimulerade. 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 12.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen 13

14 En än tryggare och än mer trivsam verksamhet. Som tidigare nämnts har vi arbetat mycket med värdegrunden under året, men ser detta område som ständigt utvecklingsbar tills vi når vår vision. En verksamhet med ett systematiskt arbetssätt. Vi har tagit ytterligare steg framåt i målplanearbetet genom att vi har ägnat fortbildningsdagar åt att fördjupa oss i dessa. Vi ser dock ett behov av att ytterligare utveckla det systematiska arbetssättet. En verksamhet som är än mer tillgänglig och än mer öppen. Vi har under året bjudit in föräldrar till vår verksamhet i större utsträckning än tidigare. Detta arbete behöver fortgå under flera års tid Identifierade utvecklingsområden Systematiskt arbetssätt: Vi behöver utveckla det systematiska arbetet med planering, uppföljning/utvärdering, ny planering. Konkret innebär det att målplanerna måste förankras och vara en del i det vardagliga arbetet. Trygghet och trivsel: Fortsatt arbete mot visionen. 14