Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2014/2015 Klockarskolan Datum: Rektor: Henrik Lindström Utvecklingsledare: Sara Eriksson Resultatenhetschef: Bengt Albertsson 1

2 Grundskoleområdet Innehållsförteckning Skola/organisation 1. Normer och värden- resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Nationella provresultat och betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år Enkla översikter av provresultaten 3.2 Resultat nationella prov, Svenska 3.3 Resultat nationella prov, Matematik 3.4 Resultat nationella prov, Engelska 3.5 Resultat nationella prov, No 3.6 Resultat nationella prov, So 3.7 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-5 (6) 3.8 Skolövergripande sammanställning/betyg Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) 3.10 Diagnosmaterial, läsförståelse (DLS åk.4) (Kartläggaren om den har genomförts) 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar resultat, analys och utvecklingsstrategi 5. Modersmålsundervisning och studiehandledning - resultat, analys och utvecklingsstrategi 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi 9. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi 10. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi 2

3 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 12.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen 12.2 Identifierade utvecklingsområden Skola/Organisation (antal elever, personal, förändringar av betydelse) På Klockarskolan går 98 elever och där arbetar 14 personal. På rektorsområdet arbetar personal bestående av lärare, fritidshemspersonal, skolsköterska, skoladministratör och vaktmästare. På rektorsområdet har det under läsåret tillkommit 15 elever och 7 elever flyttat från oss. Personalomsättningen under läsåret har inneburit att 7 personal börjat hos oss och 5 personal som slutat hos oss. Skolan har styrts enligt nedanstående organisationsbild. Organisationen skoladministratör rektor utvecklingsledare elevhälsoteam resurst eam a-lag 1 a-lag 2 a-lag 3 a-lag 4 a-lag 5 a-lag 6 förskole klass Skolorna är organiserade utifrån årskursvisa arbetslag om elever. Eleverna är indelade i basgrupper (klasser). Lärarna i arbetslaget har mentorskap (huvudansvar) för olika elever inom arbetslaget. Under skoltid finns fritidshemspersonal med i några arbetslag som extra resurs och i andra arbetslag finns istället resurslärare. Lärarna inom arbetslaget undervisar alla elever i arbetslaget utifrån sin ämnesbehörighet i stora delar. På de lägre åldrarna framförallt i år 1 så kan lärarna också välja att arbeta mycket med sin grupp i trygghetssyfte. På så sätt känner de vuxna alla elever inom arbetslaget vilket skapar större möjlighet att gemensamt byta erfarenheter och diskutera optimala lösningar runt eleverna. Det känns viktigt att vi tillsammans arbetar utifrån barnens hela dag, vilket innefattar både tid i skolan och tid på fritidshemmet. Verksamheterna har ett gemensamt ansvar för att nå läroplanens mål. Arbetslaget ansvarar för eleverna under alla raster, vilket innebär att det alltid är minst en personal från arbetslaget ute varje rast. Detta medför att vi lättare kan följa upp eventuella händelser runt eleverna över hela dagen. För eleverna innebär det att det alltid finns väl kända vuxna i närheten på rasterna. Personalen på Klockarskolan skiftar varje år. Det beror på att lärare kommer och hämtar år 1 och jobbar med dem under ett år på Klockarskolan. Efter år 1 flyttar klassen och dess personal till Skogsbo skola. Detta innebär en del stress i organisationen som helhet och något som vi på 3

4 rektorsområdet måste tänka på i ett framtidsperspektiv. Denna organisation har sin grund i ett politiskt beslut taget för ett antal år sedan. Ur ett verksamhets- och arbetsmiljöperspektiv finns det all anledning att titta på effekterna av detta. 1. Normer och värden- resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 1.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Resultatbild: VERKSAMHETERNAS VISION FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET Alla elever skall känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Kränkningar eller diskriminering ska inte förekomma i vår skola/fritidshem. Ingen på skolan eller fritidshemmet ska känna sig rädd, utsatt eller osedd. För att närma oss visionen läggs stor vikt vid: - vårt främjande arbete. - tidig upptäckt med snabba, tydliga åtgärder. - tillitsfull och aktiv samverkan mellan skola/fritidshem och vårdnadshavare. Värdegrundsarbetet är en väldigt viktig del i verksamheten, på vårt rektorsområde. Skolan bedriver sitt likabehandlingsarbete enligt den likabehandlingsplan som finns upprättad för skolan. I denna finns rutiner för hur arbetet ska bedrivas med rutiner och aktiviteter. För att främja allas lika värde så genomförs varje läsår riktade aktiviteter kring detta. Bland annat så genomför varje arbetslag i skolan värdegrundsdagar med olika aktiviteter för att främja lika behandling mellan eleverna. Vi har arbetat intensivt med värdegrundsarbete under våra värdegrundsveckor i början av varje termin. Olika gruppstärkande övningar har genomförts samt andra aktiviteter för att stärka gemenskap och trivsel. Gemensamma regler för klassrummet har utarbetats i alla arbetslag. Förutom dessa fokusveckor pågår löpande värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten genom ex konfliktlösning och samtal med elever/ elevgrupper vid olika händelser och incidenter. Schemalagda livskunskapslektioner genomförs varje vecka i alla årskurser på tid som avsätts från skolans val. Analys: Det är svårt att analysera resultatet i trivselenkäten i och med att år 1 av olika orsaker inte genomförde årets trivselenkät. Utvecklingsstrategi: Trivselenkäten ska genomföras i slutet av januari kommande år och då ska vi se till att även år 1 genomför den. 4

5 1.2 Skolans övergripande bild av insatser och resultat gällande elevhälsa/skolgrupp Resultatbild: Skolans elevhälsa styrs av EHT och dess konferens. Där leds och fördelas arbetet. Skolans EHT konferens har sammanträtt varannan vecka under två timmar. Skolans elevhälsa har bestått av skolgrupp (3 personer) skolsköterska, specialpedagog, speciallärare samt vid behov skolkurator, skolläkare och skolpsykolog. De två sistnämnda via den centrala elevhälsan i kommunen. Personalen ser att vi behöver förbättra rutinerna och arbetet innan eleven tas upp i EHT. Vidare ser personalen att vi behöver bli tydligare i att fördela ansvar för en åtgärds utförande samt uppföljning. Skolgruppen redovisar att när arbete gjorts ut mot arbetslagen har det fungerat relativt väl, även fast en del fall tagit mycket tid. Känslan är att vara för få för att räcka till över hela skolan. Här ses också behoven att arbetslagen tar ytterligare ansvar för anpassningar för elever i klassrummen. Samtidigt vittnar flera arbetslag om att det är svårt med anpassningar och hur dessa ska genomföras. Arbetslagen vittnar även om att hjälpen varierar mellan arbetslagen. Vissa har mycket hjälp andra mindre. Här önskas ytterligare hjälp från resursteamet. Här behöver vi lyfta resursteamets handledande roll mot pedagogerna i klasserna för att på så vis kunna hjälpa fler eleverna i klassrummen. På Klockarskolan har en stor insats genomförts i år 1. Denna insats harr krävt mycket tid och resurs av framförallt skolgruppen. Analys: Efter skolinspektionens besök och beslut har vi gjort vissa omstruktureringar i elevhälsan samt skolgruppen. Dessa förändringar blir än tydligare under kommande läsår Under året som varit har vår elevhälsa fysiskt utgått från Skogsbo skola vilket gjort att vi inte på ett naturligt sätt haft elevhälsa i Klockarskolan. Skolsköterska har dock hela tiden delat sin tid proportionellt mellan enheterna. Det vi har sett som viktigt i detta är att på ett mer systematiskt sätt använda oss av elevhälsa i de lägre åldrarna för att på så vis kunna bedriva ett bättre förebyggande arbete. Detta kommer att synas i Klockarskolan under läsåret Vi har även under året diskuterar formerna för EHT konferensen. Det har inte alltid varit optimalt att ha två veckor mellan mötena och vi ser ett behov att ha konferenserna tätare. Tillsammans med personalen kan vi sammanfattnings säga att vi ser att vi behöver en tydligare ansvarsfördelning vad gäller utdelade uppdrag i EHT, samt överlag se över hur formen för konferensen kan se ut. Utvecklingsstrategi: För att påverka det ovan nämnda gör vi följande under starten av läsåret Fortbildning via SPSM, för hela EHT för att utveckla hela elevhälsans arbete. Första månaden kartlägger vi elever och tar inga nya elever till konferensen (om det inte är akut) Formen och rutinerna för konferensen ses över. Ansvaret för EHT ses över och läggs in av rektor i delegationsordningen. Skolgruppspersonal och resursteamspersonal har sin utgångspunkt på Klockarskolan. 5

6 1.3 Kvalitetsenkäten - resultat, analys och utvecklingsstrategi Genomfördes av årskurs 5 på Skogsbo skola således ej på Klockarskolan. 2. Elevers delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Eleverna ska vara/är delaktiga i utformandet av den lokala pedagogiska planeringen (LPP) och ska därigenom kunna påverka sin utbildning. Eleverna utvärderar arbetsområden som gjorts tillsammans med sina lärare. Utvärderingen tar läraren med i planeringen inför nästa arbetsområde. När det gäller eleverna på Klockarskolan så får lärarna givetvis ta hänsyn till att eleverna är yngre och medverkan i planering måste komma gradvis med mognad. En del lärare låter eleverna ha mer inflytande över planeringen och andra mindre. Vad gäller elevernas inflytande i stort på Klockarskolan så går det att säga att det främst gäller val av aktiviteter, till exempel i förskoleklassen vittnar pedagogerna om eleverna ofta får vara med och påverka valet av lekar och andra aktiviteter. Som skolledning följer vi upp elevinflytandet vid medarbetarsamtalen. Dessutom är detta en fråga som lärarna följer upp i sina pedagogiska bokslut. Under läsåret har vi följt upp att de lokala pedagogiska planeringarna innehåller elevinflytande. Det kommer vi att göra fortsättningsvis en gång/termin. Detta gäller för lärare i skolan, inte för förskoleklasspersonal På Klockarskolan genomförs klassråd som i sin tur ger uppgifter till elevrådet, vilket utgörs av elevrepresentanter i år 4-6. Analys: Det som är tydligt är att det är varierande vad som inflytande innebär för olika lärare eller annan personal. Detta kan variera mellan olika verksamhet men verkar främst skifta med elevernas/barnens ålder. Detta är särskilt tydligt på Klockarskolan där eleverna snarare har inflytande över aktiviteter snarare än undervisingen. Utvecklingsstrategi: Vi tror på att ha eleverna med i hela lärandeprocessen från planering till genomförande av undervisningen. Därför är det viktigt att vi betonar att elevinflytande finns med ända från planeringsstadiet. Här ser vi att många av lärarna redan idag gör stora framsteg och vill fortsätta arbeta mot det. Vi ser att vi inte arbetat igenom planerna från verksamhetsplan fullt ut, när det gäller elevinflytande. Därav kommer vissa mål inom detta område att kvarstå till nästa år. 3. Kunskaper och färdigheter - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 3.1 Nationella provresultat och betyg, könsskillnader, betydande skillnader från tidigare år Gäller ej årskurserna på Klockarskolan (Förskoleklass och år 1) 6

7 Enkla översikter 3.2 Resultat nationella prov, Svenska Genomförs ej av elever på Klockarskolan 3.7 Skolövergripande sammanställning måluppfyllelse, årskurs 2-5 (6) Skolövergripande sammanställning Måluppfyllelse år 1-6 VT: 2015 Ämne Antal fickor som når Antal flickor som ej Antal pojkar som når Antal pojkar som ej Flickor Pojkar Procentuellt kunskapskraven når kunskapskraven kunskapskraven når kunskapskraven som ej når mål Årskurs F P Svenska Matematik Engelska Geografi SO Historia Religion Samhäll Biologi NO Fysik Kemi Teknik Bild Musik Idrott Txtslöjd Trmslöjd som når mål Ofullständig, revideras i augusti 3.9 Diagnosmaterial, språkskrinet (Förskoleklass) Resultat språkskrin ht

8 Antal elever som genomfört språkskrin Pojkar Flickor Totalt Antal flerspråkiga av dessa Max 5 fel Max 10 fel oktober november oktober Mer än 10 fel Ord som eleverna återkommande gör fel på: Substantiv: kastrull, kiosken, tax, ask, lillasyster, farmor Verb: kryper ned, ska packa Adverb: in (kommer in), sist Adjektiv: rutig, största, lång Pronomen: han, torka sig, var sin Prepositioner: bakom, över Pedagogiska insatser Vad gör vi för att utveckla ordförrådet? utveckla begreppskategorier? öka den grammatiska förståelsen? Samtala och lyssna på varandra i samlingarna: Vi uppmuntrar eleverna att reflektera och använder varför frågor och hur tänker du här? Vi vill ha ett utbyte av åsikter i stället för att inte alltid värdera svaret i rätt och fel. Högläsning: Aktiv eller avkopplande varje dag Boksamtal: Där vi diskutera ord och begrepp, samtala och knyter text innehåll till deras egna erfarenheter, sammanfattar boken tillsammans, få dem att upptäcka berättelse strukturer med att tala om vad händer först, i mitten och på slutet av boken. Sorteringsövningar och kategoriseringar : Det gör vi i NTA och i vårt arbetsmaterial Mamma Mu. I dessa övningar tas elevernas erfarenheter till vara, där tränas ordförrådet och begreppsförståelse. Bokstavskännedom: Vi benämner bokstäverna när vi pratar om nya ord som dyker upp. Genom sånger, ramsor och rim. Vi tittar på filmer från bokstavslandet. Sällskapsspel: Vi spelar spel tillsammans. Där tränar de ordförrådet tillsammans med sina kamrater. Skriva sig till läsning: Vi låter eleverna skriva arbetsblad och dagbok. Gemensamma texter tillsammans på skärmen. Det gör vi för att de ska förstå att ord har ett budskap och att förstå alfabetets byggstenar och grammatiska förståelsen. Associera till ord: Gör en mindmap omkring ett ord för att träna ordförrådet. Göra om testet: De elever som hade många fel på första delen får göra om testet en gång till för att se i fall de bara var nervösa eller inte förstod vad det var de skulle göra. För de elever som hade fler än 10 fel gör vi om språkskrinet i november och för de elever som hade mellan 5-10 gjorde vi om i mars med ett gott resultat. 8

9 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar resultat, analys och utvecklingsstrategi Under vårterminen har en nystart gjorts gällande samarbete mellan förskola och förskoleklass och övergångarna däremellan. Alla skolor i kommunen har denna typ av samarbete med förskolor som i sin tur är knutna till respektive rektorsområde. I Klockarskolan arbetar förskoleklasspersonalen även i fritidshemmet. Forskning visar att det är viktigt att förskola, förskoleklass och lärare i lågstadiet samverkar med varandra och vet hur det ser ut hos varandra. Många barn upplever att verksamheterna liknar varandra och att man får arbeta på samma sätt och med samma moment. Därför är det viktigt att lärare från de olika verksamheterna får tillfälle att träffas för att presentera hur man arbetar, reflektera och diskutera tillsammans. Representanter för de olika verksamhetsformerna har därför mötts tillsammans och diskuterat nedanstående (kursiva) frågor; 1. Hur ska vi arbeta för att utveckla samverkan förskola-förskoleklass? Gemensamma aktiviteter? Upplägg? Hur säkerställer vi en röd tråd där barnen/eleverna får en kontinuerlig kunskapsutveckling där byte av skolform inte blir ett hinder? Ett antal planlagda besök då förskolan besöker förskoleklassen. Detta kan börja på hösten med mer lättsamma aktiviteter för att på våren bli mer verklighetsnära. Förskolorna kan vara knutna till en varsin förskoleklassgrupp. Ett konkret upplägg för innehåll och tider planeras in i september Hur arbetar vi med språkutveckling? Ge gärna exempel på framgångsrika aktiviteter och fundera över vilka möjligheter/svårigheter ni möter. Hur arbetar vi med naturvetenskap och teknik? Vilka NTA-lådor arbetar vi med i respektive ålder? I förskolan arbetas det aktivt med praxisalfabetet vilket gett goda resultat. Funderingar huruvida praxis ska följas även i förskoleklass. Praxisutbildning planeras till samverkansdagen i september. NTA i förskoleklass är området fast och flytande. Tidigare har förskoleklass arbetat med jämföra & mäta men det upplevs som att det redan är gjort. Frågetecken sätts vid att jämföra & mäta genomförs i åk 1. Detta upplevs som onödigt repetitivt. Önskemål finns att få vänta med jämföra & mäta så att barnen börjar med detta först i åk Övrigt som kan vara intressant att dela med sig av till gruppen, till exempel om man fokuserar extra på något särskilt område. Barns/elevers delaktighet och inflytande diskuterades liksom IKT-användandet. Vi har även påbörjat ett arbete med ökad samverkan mellan förskoleklass och år 1. Pedagogerna ser behovet att överlämna och klargöra vilka kunskaper eleverna uppnått i förskoleklass så att pedagogerna i år 1 kan ta vid. Men vi ser att det inte räcker med detta informationsutbyte. Vi har under många år haft svårigheter att få arbetsro i grupperna i år 1. Personalen i förskoleklassen och våra 1-3 lärare behöver diskutera pedagogiska frågor, hur man kan arbeta för att det inte ska bli en jättestor förändring i arbetssätt mellan förskoleklass och år 1. 9

10 Utvecklingsstrategi: Fortsätta med ovan nämnda träffar enligt plan. Fortsätta med gemensamma konferenser mellan förskoleklass år 1-3, där fokus läggs på pedagogiska frågor. 5. Modersmålsundervisning och studiehandledning - resultat, analys och utvecklingsstrategi Vi har inga elever som är i behov av studiehandledning på Klockarskolan. Gällande modersmålundervisning så har vi önskemål om spanska, vilket inte har kunnat tillgodose p g a för få elever i kommunen. 6. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Hur man arbetar med de entreprenöriella frågorna varierar mellan olika lärare och arbetslag. Många ger bilden av att detta är invävt i undervisningen utan att det för den sakens skull tänks särskilt på att det är de entreprenöriella förmågorna som tränas. Analys: Under året har vi medverkat i ett antal dagar där det entreprenöriella lärandet satts i i fokus och det har fått flera lärare att uppmärksamma och tankar kring detta. Utvecklingsstrategi: För utveckling är det viktigt att arbetslagen ständigt uppmärksammar dess förmågor så att det även finns en medvetenhet om att förmågorna ska användas. 7. Hem och skola - resultat, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Att ha goda relationer mellan hem och skola är något vi hela tiden eftersträvar. För att främja detta har vi ett föräldraråd som sammanträder tillsammans med skolledningen minst fyra gånger per läsår. Här har vi kunnat diskutera allt från skolans organisation till utvecklingssamtal. Vi har upplevt detta som ett sätt att komma närmare föräldrarna och kunna ge dem en annan mer ingående förståelser av skolans verksamet, som de i sin tur har kunna förmedla till föräldrar i klasser som de representerar. Dessa representanter har också kunnat lyfta frågor som varit relevanta för dem och vi har försökt diskutera dem. Varje möte har protokollförts och det finns en logg med tillhörande beslut för föräldrarådets verksamhet. Föräldrarådet har varit gemensamt för Skogsbo Skola och Klockarskolan. 10

11 Vi upplever att vi har många föräldrakontakter. Vi tar det som intäkt för att föräldrar är intresserade av vår verksamhet som vi bedriver. Det är också viktigt att lyfta fram att även fast det är bra att föräldrar är intresserade av verksamheten så kan även viss föräldrakontakt vara pressande för den enskilde pedagogen. I vissa fall har det varit så, särskilt i vissa eleveränden. Analys: Vi upplever att vi generellt har en god och konstruktiv kontakt mellan hem och skola. Det är dock viktigt att vi från skolans sida värnar om vår profession och vårt förhållningssätt. Att ha en dialog är oftast det bästa för att skapa denna förståelse, även fast det i vissa fall kan vara svårt. Att vi i skolan kan vara trygga med vad vi gör och kommunicera detta till föräldrar är oerhört viktigt. Utvecklingsstrategi: Att ständigt sträva efter att ha en god dialog gentemot våra vårdnadshavare är viktigt för oss. Vi behöver påminna oss själva om att föräldrar och skola utgår ifrån olika perspektiv. Föräldrarna har sitt barns bästa framför ögonen, medan skolans personal har hela gruppens bästa för ögonen. Det är viktigt att vi i skolan är ödmjuka och lyhörda för båda perspektiven. 8. Kompetensutveckling - resultat, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Under läsåret som gått har förskoleklassens personal deltagit i ett nätverk för förskoleklassen, som en kompetensutvecklande insats. Analys: Förskoleklassens personal har uppfattat nätverksträffarna som väldigt positiva och utvecklande. Att personalen kan delta i fortbildning som verkar för att gynna lärarkåren i stort, tycker vi är viktigt. Därför vill vi uppmuntra våra lärare att delta i matematiklyftet samt läslyftet. Vi tror mycket på de breda fortbildningsinsatserna framför de mer individuella insatserna. Dessa är också bra och kan också ha som syfte att förutom utbildning få den enskilde att känna sig sedd och satsad på. Här har vi en tänkt turordning för att hantera kostnaden för utbildningar. All personal kan inte fortbildas varje år även fast det vore ett optimalt scenario. Utvecklingsstrategi: Under nästa läsår behöver vi ta hänsyn till samt organisera verksamheten så att vi kan hantera att fler lärare läser inom ramen för de olika lyften. Här handlar det om att till exempel organisera pedagogiska konferenser efter de förutsättningar som dessa fortbildningar ger. 9. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utvecklingsstrategi Den första biten i vår kvalitetsuppföljning rör insamlande av data. Det sker dels genom hårda data i form av siffror (resultat och frånvaro), men även mjuka data som svar på enkäter, självvärderingar, medarbetarsamtal och samtal i föräldrarådet. Dessa data skall tala om för oss var verksamhetens befinner sig just nu. Här undersöks med vilken kvalitet verksamheten har genomförts och hur måluppfyllelsen ser ut. Detta jämförs med förutsättningar och gjorda utvecklingsinsatser för att se vad som gett effekt. Utifrån gjorda 11

12 analyser ser vi vilka delar i verksamheten som måste förbättras. Utifrån analys av insamlade data och självärderingar skrivs skolans kvalitetsredovisning. Där beskrivs nuläget (resultat, arbetssätt, rutiner osv.), gjord analys och där sammanställs framgångsfaktorer och vilka områden som behöver förbättras i vår process. Under starten av hösterminen planeras verksamheten utifrån resultaten i kvalitetsredovisningen i rektorsområdets verksamhetsplan. Vi kommer att ha fokus på ständiga förbättringar. Vi följer upp verksamheterna i stort en gång varje läsår i samband med skrivandet av denna kvalitetsredovisning. Vi följer upp verksamheten på personalnivå, arbetslagsnivå och skolnivå. Vi lägger stor viktigt vid personalens egna pedagogiska bokslut. I dessa får vi större insikter i hur verksamheten bedrivs. Frågorna i bokslutet är sprungna ur vår verksamhetsplan som i sin tur bygger på föregående års bokslut. Kvalitets redovisning Verksamhets plan Medarbetarsamtal, utvärderingar, pedagogiska bokslut Ny kvalitets redovisning Analys och utvecklingsstrategi: Det vi bör se över för att än mer främja det systematiska kvalitetsarbetet är förstärka vårt systematiska arbetssätt. Som vi beskrev ovan är det av vikt att vi förhåller oss till arbetet på ett systematiskt sätt för att dels hinna med arbetet men även att på ett tydligare sätt visa framgångar och utvecklingsområden. Till läsåret gjorde vi en verksamhetsplan som vi i stora delar har följt. Ändock ser vi att vi inte arbetat igenom planen på det sätt vi förutsatte oss att göra. Här ser vi att vi behöver utveckla förhållningsättet till de planer vi har. Gör vi en plan så ska vi göra vårt yttersta för att leva upp till den annars är det arbete i onödan. Det handlar om att vara ärlig mot oss själva och verksamheten. Antingen har vi en plan och följer den, eller också gör vi ingen plan. Vi behöver även se till att få en röd tråd i våra planer, så att vi får känslan att allt hänger ihop. 10. Pedagogiskt ledarskap, innehåll och genomförande - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi Resultatbild: Vi i skolledningen gör planerade verksamhetsbesök, där vi tittar på olika faktorer i lärarens undervisning. Det kan gälla strukturen på lektioner, lektionens innehåll eller likande. Dessa planerade verksamhetsbesök följs av feedback och ligger bland annat till grund för medarbetarsamtalet och uppföljningssamtalet. Dessutom tycker vi det är viktigt med mer informella besök titt-in besök, vilka kan vara kortare i dess utformning, men som förhoppningsvis ger en naturlighet att rektor och utvecklingsledare är med i verksamheten och visar intresse för den enskilde läraren och eleverna Analys: Att vara en tillräcklig pedagogisk ledare är en av de största utmaningarna en kan ha som skolledare idag. I media och i andra undersökningar lyfts behovet av pedagogiska ledare fram regelbundet. Arbetet är mångfacetterat och som skolledare ställs en inför flera hundra beslut om dagen, från stort till smått. Att utveckla det pedagogiska ledarskapet under dessa förutsättningar är 12

13 utmanande minst sagt, men samtidigt motiverar det oss. Vi vill vara pedagogiska ledare som driver verksamheten framåt. Vi tror att en på ett mycket målmedvetet sätt måste närma sig det pedagogiska ledarskapet och i detta väva in en hel den systematik, särskilt om organisationen är stor som vår organisation är. Det är viktigt att varje person känner sig sedd och tänkt på, något som också personal tagit upp och pratat med oss om. Att sortera i vår tid och noggrannare planera vår tid och tillgänglighet tror vi är direkt nödvändiga för kunna utföra ett bättre skolledararbete där det pedagogiska ledarskapet i större del skiner igenom. Det handlar om vilka ledare vi vill vara för våra skolor. Utvecklingsstrategi: Vi skolledare ser ett behov utveckla organisationen kring vår arbetstid för att bli effektivare. Vi gör det genom att; - Kommunikationskanaler ses över. Kommunicerar till alla att informationsinhämtande är ett delat ansvar - Fördelar tydligare ansvar i olika frågor - Effektiviserar möten genom att förtydliga syften och mål Vi skolledare ser ett behov att utveckla att alla i personalen blir än mer sedda och lyssnade till. Vi gör det genom att; - Skapa förutsättningar för oss att i större utsträckning finnas i verksamheten. - Att vara mer tydliga mot personalen när vi är tillgängliga. 11. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utvecklingsstrategi Framgångsfaktorer: Vi har en personal som alltid vill elevernas bästa och arbetar målmedvetet för att höja måluppfyllelsen samt arbetar för att skolan alltid ska vara en trygg plats att vara på. 12. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 12.1 Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden i Kvalitetsredovisningen Vi identifierade ett antal områden i vår förra kvalitetsredovisning som sedermera mynnande ut i vår verksamhetsplan. Dessa områden var Högre måluppfyllelse Elevinflytande Trygghet Analys och utvecklingsstrategi: Överlag ser vi att vi behöver arbeta mer med ovanstående områden 13

14 och sätta upp tydligare mål i verksamhetsplanen som gör att vi kan mäta framstegen. Vi hoppas att fortbildning genom mattelyft och läslyft kommer göra så att arbetssättet utvecklas och resulterar i högre måluppfyllelse. Trygghetssiffrorna är i stort sett desamma som förra året. Vi väljer att tolka det som att vi behöver utveckla vårt arbete mot visionen att alla elever ska känna sig trygga på vår skola Identifierade utvecklingsområden Vi behöver fortsätta arbeta med områden i förra årets verksamhetsplan, men även utveckla ett systematiskt förhållningssätt på alla nivåer. Både lärare och skolledning behöver organisera arbetet så att planering-genomförande-utvärdering- ny planering blir en naturlig del i det vardagliga arbetet. Ett område som vi, inom ramen för trygghet, måste förbättra är vår organisation kring är elevernas raster. Vi behöver se över hur vi kan arbeta för att utveckla elevernas lust att lära. Vi ser en tydlig koppling till arbete med de entreprenöriella förmågorna, vilket således är ett utvecklingsområde. Elevinflytande är ett annat område som kan utvecklas vidare. Även inom detta område ser vi kopplingen till elevernas lust att lära. Om eleverna känner nyfikenhet och lust att lära bör måluppfyllelsen öka och de högre betygen bli fler. Att utveckla samverkan förskola- förskoleklass och år 1-3 kommer att vara ett prioriterat område. 14