Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Grundskola Avesta, datum: Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson. 1

2 Bildningsförvaltningens resultatenhet, förskola/grundskola Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av grundskolans verksamhet och resultat, samt ge en beskrivning av strategier för skolornas verksamhetsutveckling under läsåret 2012/2013. Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen: -Nationella styrdokument -Skollag och läroplan -Kommunala styrdokument -Verksamhetsmål i Mål- och budgetdokumentet -Verksamhetsplaner Avesta kommuns grundskolor: Johan-Olovskolan, f-9 Bergsnässkolan, f-6 By skola, f-6 Fors skola, f-6 Karlbo skola, f-6 Klockarskolan/Skogsbo skola, f-6 Krylbo skola, f-6 Markusskolan, f-6 Nordanö/Lunds skola, f-6 Domarhagsskolan, 7-9 Åvestadalskolan, 7-9 2

3 Grundskoleområdet Innehållsförteckning 1. Normer och värden 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan 1.2 Elevhälsoteam/skolgrupper 2. Elevers delaktighet och inflytande 3. Kunskaper och färdigheter 3.1 Resultat nationella prov, Svenska, översikt av provresultat, se bilaga 3.2 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat, se bilaga 3.3 Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat, se bilaga 3.4 Skolövergripande sammanställning, årskurs Kvalitetsenkät 5. Implementeringsarbete, Lgr Planering/genomförande 5.2 Pedagogiskt ledarskap 6. Hem och skola, föräldrasamverkan 7. Kompetensutveckling 8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål 9. Identifierade utvecklingsområden 3

4 1. Normer och värden Det sker ett arbete med värdegrundsfrågor på samtliga skolor, vilket initieras varje höst i form av olika aktiviteter, vilka syftar till att stärka kamratskap, trygghet och gemenskap. Det handlar om att upprätta regler och att föra samtal om förhållningssätt, där både lärare och elever deltar. 1.1 Likabehandlingsarbete/Likabehandlingsplan Samtliga skolor har en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Syftet med likabehandlingsplanen är att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. Skolornas planer skiftar i kvalitet gällande innehåll och omfattning. Rutiner för att följa upp likabehandlingsarbetet kontinuerligt under läsåret behöver utvecklas, så att likabehandlingsplanen blir ett mera styrande dokument för verksamheten. Resultatenhetscheferna har prioriterat utrymme på läsårets förskol- och skolledarkonferenser till att utveckla skolornas likabehandlingsplaner så att dessa blir tydliga och ligger i linje med styrdokumentens intentioner. Utrymme för diskussion om fallbeskrivningar och BEO - ärenden (barn- och elevombudet) gällande kränkande behandling kommer ges på förskol- och skolledarkonferenser. 1.2 Elevhälsoteam/skolgrupper Alla rektorsområden har elevhälsoteam, där olika yrkesgrupper ingår, men arbetet gällande insatser och samverkan sker på olika sätt och med skiftande resultat. Skolorna har identifierat utvecklingsområden som gäller organisation, rutiner för ärendegång och beslutsfattande, dokumentation, samt en plan för det förebyggande arbetet. All personal är inte förtrogen med rutiner, ärendegångar och sin egen del i elevhälsoarbetet. Inom ramen för varje rektorsområde finns en skolgruppsfunktion med 1-4 personer/grupp. Tilldelning av personal till skolgrupperna sker en gång/ termin på re-nivå i samverkan med centrala elevhälsan. Skolgruppsfunktionens insatser har fungerat mer eller mindre bra på skolorna utifrån förväntningar och intentioner. Varje rektorsområde arbetar med att utveckla sitt elevhälsoteamsarbete, med fokus på det förebyggande arbetet och dokumentation gällande åtgärder och beslutsförfarande. Skolgruppsfunktionen kommer att utveckla sitt arbete, med bl.a. stöd av en enkätundersökning, som genomfördes vårterminen All personal ska vara väl förtrogen med elevhälsoarbetet och styrdokumentens intentioner i ny skollag (2010:800), vilket rektor ansvarar för att så sker på respektive skola. En uppföljning ska genomföras under läsåret, som redovisas i Kvalitetsredovisningen. Föräldrar ska ges en reell möjlighet gällande delaktighet vid upprättande av åtgärdsprogram och planerade stödinsatser för sitt barn. 4

5 2. Elevers delaktighet och inflytande Det finns klassråd och elevråd på samtliga skolor, men kvaliteten på möten och återkopplingen till ledning om beslut/önskemål kan utvecklas. Flertalet skolor skapar möjlighet för elevernas deltagande gällande utvärdering av undervisning, men det saknas kunskap och forum för elevernas möjlighet att djupare involveras i sin kunskapsinhämtning och planering av lektionsinnehåll. Återkoppling till rektor från elevråd bör utvecklas. Ett sätt att utveckla elevernas möjlighet för inflytande och delaktighet som rör planering och utvärdering av undervisning, är att rektor och ledning involverar och efterfrågar elevrådets syn på undervisningsnära frågor. Elevernas forum gällande inflytande och delaktighet ska synliggöras i respektive skolas verksamhetsplan. 3. Utveckling och lärande -Skolorna har utvecklat arbetet med lokala lektionsplaneringar (LPP), där mål och syfte med ämnesområden har förtydligats. -Elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP), har fått en mer styrande roll i den ordinarie undervisningen. -Kommungemensamma rättningsdagar och forum för bedömningstillfällen har förekommit, där rektor varit en pedagogisk ledare. -Nationella prov i åk 9, har rättats av lärare från annan skola, för att eftersträva en likvärdig bedömning. -Utifrån Skolverkets intentioner har kommunen utsett nyckelpersoner inom olika ämnesområden, vilka varit ansvariga för att bevaka ämnesfrågor och delta i forum för bedömning och betygssättning. -Att fortsätta utvecklingsarbetet gällande LPP, IUP samt området bedömning och betygsättning. -Formen för nyckelpersoner kommer att fortgå och utvecklas under ledning av utvecklingsledare. -Re-chefer kommer att prioritera utrymme på skolledarkonferenser för samtal och erfarenhetsutbyte, för att stödja utvecklingsledare och rektor i deras pedagogiska ledarskap. 3.1 Resultat nationella prov, Svenska, översikt av provresultat, se respektive skola Skolornas resultat varierar mellan 93,3 96,5 % godkända elever i åk.9 Skolorna tillämpar rättning och bedömning utifrån Skolverkets direktiv, vilket innebär att varje delprov rättas för sig. Det ska inte göras någon samlad bedömning för ett resultat i årskurs 3 och 6. För årskurs 9 görs ett samlat betygsomdöme. Respektive skolas resultat kommuniceras med re-chef på verksamhetsträffar. 5

6 Resultatet visar att skolor som haft riktade språkinsatser (språket lyfter, intensivläsning m.m.) har haft effekt utifrån tidigare resultat. SVAS-undervisningen fyller en viktig funktion som stöd för eleverna med annat modersmål än svenska Rektor ansvarar för att ämneskonferenser genomförs med fokus på centralt innehåll, tillämpning och bedömning. Dels på den egna skolan, dels med och över stadiegränserna mellan skolorna. Rektor och utvecklingsledare följer upp respektive skolas resultat tillsammans med lärarna för att identifiera utvecklingsområden och planera för vidare åtgärder och insatser. 3.2 Resultat nationella prov, Matematik, översikt av provresultat, se respektive skola Skolornas resultat varierar mellan 76,0-89,6 % godkända elever i åk.9 Skolorna tillämpar rättning och bedömning utifrån Skolverkets direktiv, vilket innebär att varje delprov rättas för sig. Det ska inte göras någon samlad bedömning för ett resultat i årskurs 3 och 6. För årskurs 9 görs ett samlat betygsomdöme. Respektive skolas resultat kommuniceras med re-chef på verksamhetsträffar. Skolorna behöver fokusera på den grundläggande taluppfattningen, då det påverkar elevernas möjlighet till måluppfyllelse i alla årskurser. Det behövs en utökad samverkan mellan lärarna på olika stadier. Rektor och utvecklingsledare följer upp respektive skolas resultat tillsammans med lärarna för att identifiera utvecklingsområden och planera för vidare åtgärder och insatser. Rektor ansvarar för att ämneskonferenser genomförs med fokus på centralt innehåll, tillämpning och bedömning. Detta ska ske på den egna skolan, över stadiegränserna och skolor emellan. 3.3 Resultat nationella prov, Engelska, översikt av provresultat, se respektive skola Skolornas resultat varierar mellan 93,3-97,3 % godkända elever i åk.9 Skolorna tillämpar rättning och bedömning utifrån Skolverkets direktiv, vilket innebär att varje delprov rättas för sig. Det ska inte göras någon samlad bedömning för ett resultat i årskurs 3 och 6. För årskurs 9 görs ett samlat betygsomdöme. Respektive skolas resultat kommuniceras med re-chef på verksamhetsträffar. Resultaten i engelska är överlag goda. Uppfattningen är att de riktade insatser som gjorts i svenska gällande läsförståelse, även påverkat resultatbilden positivt i engelska. Rektor ansvarar för att ämneskonferenser genomförs med fokus på centralt innehåll, tillämpning och bedömning. Detta ska ske på den egna skolan, över stadiegränserna och skolor emellan. 6

7 3.4 Skolövergripande sammanställning, årskurs 1-9. Översikt av resultat finns på respektive skola. Den skolövergripande sammanställningen har bidragit till att resultatenheten Förskola/Grundskola har en aktuell resultatbild för varje skola. Den ger även en bild av skillnader mellan pojkar och flickors resultat i de olika ämnena. Generellt kan man säga att Avesta kommuns grundskolor håller en god kvalitet. Den skolövergripande sammanställningen är en del av det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom resultatenheten. Barn i behov av särskilt stöd är i hög grad identifierade och det pågår insatser utifrån upprättade åtgärdsprogram. Uppföljning av elever med åtgärdsprogram och utvärdera riktade insatser för vidare planering. Skolledningen upprättar mötesforum under läsåret 12/13, med fokus på bedömning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Fortsatt tillämpning av den kommungemensamma mallen gällande resultatbilden av måluppfyllelse. 4. Kvalitetsenkät Genomförandet av kvalitetsenkäten blev försenat och utskick gjordes sista veckan på läsåret, vilket inte var avsikten från början. En sammanställning pågår i dagsläget. Respektive skolas resultat av enkätundersökningen kommer att kommuniceras med resultatenhetscheferna under höstterminen -12. Problemet gällande det sena utskicket är identifierat och kommer att åtgärdas inför nästa enkätomgång. 5. Implementeringsarbete, Lgr Planering/genomförande Grundskolans grupp (tre utvecklingsledare) för implementering har tillsammans med nyckelpersonerna för varje ämne och åldersgrupp, planerat för flera kommungemensamma studiedagar där fokus legat på LPP:er (lokala pedagogiska planeringar) och bedömning. Implementeringsarbetet har bedrivits på respektive skola, där man bl.a. arbetat vidare utifrån de kommungemensamma studiedagarna. Skolorna har också lagt ner tid på andra arbetsområden i nya läroplanen, utifrån den egna skolans prioriteringar (bl.a. dokumentation). Identifierade utvecklingsområden: -Elevernas förståelse för bedömningsprocessen -Elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet gällande skolans verksamhet och undervisning Utvärdera arbetet med LPP:er för att utveckla dem vidare, där skolorna väger in elevmedverkan i högre grad. Intensifiera arbetet med bedömning och fortsätta utveckla dokumentationsarbetet som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. 7

8 Kommungemensamma studiedagar för lärare, 1-5 angående bedömning och lärare 6-9, angående betygssättning utifrån nya kriterierna. 5.2 Pedagogiskt ledarskap Grundskolans rektorer har genomfört implementeringsarbetet med varierad framgång. Det är ett stort och mångfaciterat uppdrag vilket påverkat resultatbilden. Rektors ledarskap har inte i tillräckligt hög grad kännetecknats av ett pedagogiskt ledarskap utifrån den egna och personalens förväntningar. Det finns dock en god insikt om utvecklingsområdet och en ambition att utveckla området under kommande läsår. Rektor ska vara aktiv i sitt pedagogiska ledarskap genom att avsätta tid för att följa upp och leda verksamheten utifrån våra nya styrdokument som Lgr 11 och skollag (2010:800), med stöttning och ledning av resultatenhetschefer. Rektor har ansvar för att bygga upp fungerande ledningsgrupper på respektive skola/rektorsområde för att skapa förutsättningar till att leda en kvalitativt god utbildning. 6. Hem och skola, föräldrasamverkan Samtliga skolor har en plan för genomförande av föräldramöten och utvecklingssamtal, samt rutiner för information till föräldrarna. De flesta skolor har även genomfört olika former av föräldraråd/förening. Det är flera skolor som har svårt att få föräldrar intresserade och komma på möten. Utmaningen för skolan är att få flera föräldrar genuint delaktiga i samverkan mellan skola och hem. Samverkan med föräldrar är ett identifierat utvecklingsområde som det finns en hög ambition att utveckla. Alla skolor ska uppträtta handlingsplaner och bidra till utveckling på området. Föräldrar ska ges en reell möjlighet till inflytande. 7. Kompetensutveckling Det finns kompetensutvecklingsplaner för personalen på individnivå, som har upprättats i samband med medarbetarsamtal. Fortbildningen har i huvudsak varit relaterad till implementeringsarbetet och handlat om att utveckla undervisningen utifrån styrdokumentens intentioner. Fördjupade ämneskunskaper har fått stå tillbaka för prioriterade områden som bedömning och dokumentation. Projekt som läsa, skriva räkna, NTA-fortbildning, KBT-utbildning och breddning av ämneskunskaper via Lärarlyftet har dock genomförts. Fortbildningsinsatserna ska ligga i linje med prioriterade utvecklingsområden på skolan/enheten och följas upp, samt återkopplas till verksamheten. Viktigt att skolledargruppen samordnar gemensamma fortbildningsinsatser där det är möjligt. 8

9 Rektor kan tillämpa tillfällen som arbetsplatsträffar, ämneskonferenser och egna studiedagar till kompetensutveckling, vilket kan ske genom både interna och externa insatser. 8. Bildningsstyrelsens verksamhetsmål -Andelen elever som når målen i alla ämnen skall öka En skolövergripamde sammanställning har tagits fram, där samtliga ämnen är med. Rektor ansvarar för att identifiera elever som ej når målen och att skapa förutsättningar för att elever inspireras till att vilja prestera så bra som möjligt. Rektor ska kommunicera denna fråga med lärarna i olika forum. Klassrumsbesök med uppföljning och återkoppling ska genomföras på samtliga skolor. -Andelen pedagoger som är behöriga i ämnet man undervisar i skall öka. Behörigheten är relativt hög i Avesta kommun. Det är några obehöriga lärare som går på tidsbegränsade förordnanden. Varje skola har identifierat vilka ämnen som behöver täckas upp av behöriga lärare, vilket kommunicerats med resultatenhetschefer. En översiktsbild har tagits fram på resultatenhetsnivå. En övergripande diskussion pågår och kommer att fortsätta på förvaltningsnivå med skolledarna för att genomföra fortbildningsinsatser och ev. rotationer. -Lägga extra fokus på alla människors lika värde Respektive skola arbetar med frågan och kommer att ha med området som en punkt i sin verksamhetsplan inför läsåret 12/13. Där skolan beskriver sitt konkreta arbete gällande genomförande, uppföljning och utvärdering. Alla skolor genomför olika former av aktiviteter och inslag gällande värdegrundsfrågor som syftar till att stödja ett förhållningssätt som kännetecknas av människors lika värde. Likabehandlingsplanen ska aktualliseras och kommuniceras med elever och personal. Alla på skola, såväl elever som personal, ska vara förtrogen med likabehandlingsplanen och arbeta aktivt för att motverka alla former av trakasserier och kränkande behandling. -Att aktivt arbeta för att motverka könsrelaterade skillnader i studieresultat I den skolövergripande sammanställningen är pojkars och flickors resultat synliga och identifierade, vilket utgör ett underlag för varje skola att arbeta med i syfte att motverka könsrelaterade skillnader i studieresultat. Rektor ansvarar för att samtal förs på området. En tydlig planering och dokumentation av insatser för att motverka könsrelaterade skillnader i studieresultat ska upprättas. En intern fortbildning på området kommer att ges för skolledning och personal, utifrån deltagande i Skolverkets specifika satsning. 9

10 -Varje skola ska skapa forum där elevers delaktighet säkerställs Samtliga skolor har både klassråd och elevråd. Rektor ansvarar för att skolorna utvärderar sitt elevråd, dess innehåll och genomförande, i syfte att utveckla elevernas möjlighet till en reell delaktighet. Elevledda utvecklingssamtal är ett prioriterat område på flertalet skolor under kommande läsår. Skolledningen ska skapa förutsättningar för att elevrådets frågor får en större genomslagskraft. Skolledningen ska ta ansvar för att dels ge frågeställningar till elevrådet, dels ta in deras synpunkter i aktuella frågor. Det ska framgå i respektive verksamhetsplan vilka forum som finns på skolan gällande elevers delaktighet. -I samverkan med socialtjänsten och polisen utarbeta en drogförebyggande plan gällande Avesta kommuns drogförebyggande arbete i grundskolan En översikt av vilka insatser som finns är upprättad av koordinator för ändamålet. Under året har det genomförts flera aktiviteter på området som varit lyckosamma. Koordinator och resultatenhetscheferna inom bildningsförvaltningen och socialförvaltningen, går igenom översikten inför kommande beslut och utvecklingsinsatser. Översikten ska kommuniceras och följas med varje rektorsområde för att sedan mynna ut i en handlingsplan på kommun- och verksamhetsnivå. 9. Identifierade utvecklingsområden - Det systematiska kvalitetsarbetet med rutiner för dokumentation, uppföljning och utveckling, inom samtliga rektorsområden. Är det tydligt för all personal på skolan vilka/vilket system som finns och vad syftet är med att arbeta utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete? Hur väcker vi engagemang och ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet? - Skolledningens pedagogiska ledarskap Speglar elevernas möjlighet till utveckling och lärande. Tillit och tilltro hos personal för innehåll och genomförande av verksamhetsfrågor. - Det pedagogiska ledarskapet i klassrummet Utvecklar det relationella samspelet med elever. Samverkan med föräldrar. Specialpedagogisk kompetens. - Elevhälsans organisation och förebyggande arbete Samverkan mellan olika yrkesgrupper. Kartläggningar och åtgärdsprogram. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. 10