Kvalitetsredovisning. För Järpens förskola Lå Grums kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning För Järpens förskola Lå Grums kommun

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Järpens förskola Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 9 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 10 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 10 2

3 Grundfakta om Järpens förskola Järpens förskola ligger i närheten av Södra skolan och har i-dagsläget fyra avdelningar i åldrarna 1-5 år. Förskolan har ett bra läge med närhet till skog och mark. Personalen består av 8 st förskollärare 100% och 4 st barnskötare 100% samt 2 st resurs 50% Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala 3

4 utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisningsdokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Februari-Mars år 2010 April år 2010 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på 4

5 Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. 5

6 Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6

7 Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Fortsatt arbete i hela huset med lek pedagogiskt inriktning. Även Tecken som stöd för hela huset där personalen uppdaterar sina kunskaper på Apt- tid. Förskolan har under året arbetat med att hitta former för samverkan där det lekpedagogiska temat har varit ett av verktygen för att nå målet. Många personalbyten på två avdelningar varav en avdelning startade upp jan-09. Många starka, och ibland olika viljor är förutsättningarna för förskolan. Fortsatt arbete att hitta former för samverkan är prioriterat för förskolan. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Styrning och ledning Hög måluppfyllelse. Planeringstid samt kompetensutvecklingsområden är områden som förskolan behöver utveckla enligt kvalitetsredovisningen. Barnplaceringarna skrivs också fram som ett utvecklingsområde där personalen efterlyser ett barnperspektiv vid kommande placeringar. Kommunikationen med ledningen fungerar bra och man upplever att ledningen strävar efter att förnya och förbättra förskolan. Dock upplever en avdelning att ledningen satsar pedagogisk utveckling bara på TRAS. Framgångsfaktorer kan vara ledningens regelbundna närvaro som upplevs positivt av tre/fyra avdelningar. Åtgärder: Fortsätta arbetet med att schemalägga planerings/ reflektionstid. 7

8 Särskilda stödinsatser Hög måluppfyllelse. Förskolan bedömer sig vara väl förtrogen med rutiner och insatser gällande särskilda stödinsatser. En av framgångsfaktorerna är specialpedagogens närhet till verksamheten. Specialpedagogen har sin arbetsplats i huset och ställer alltid upp när vi behöver hjälp och stöd. En av avdelningar har en önskan att handlingsplanerna fortsättningsvis skrivs av specialpedagogen. Det är av stor vikt att personalen själva tar ansvar för skrivandet av handlingsplanerna inom ett rimligt tidsperspektiv dock att specialpedagogen finns med som stöd om behov finns. Behovet av mer tid för reflektion lyfts gällande barn i behov av stöd. Åtgärder: Se över specialpedagogens möjligheter till ytterligare handledning Systematiskt kvalitetsarbete En avdelning har inte skattat sina insatser gällande systematiskt kvalitets arbete. I övrigt medelgod måluppfyllelse. Tras beskrivs som en bra dokumentationsmodell och att dokumentationen är ett utvecklingsområde. Personalen arbetar aktivt med att dela barngruppen i mindre grupper och detta beskrivs som framgångsrikt. Det är lättare för barnen att samspela med varandra samt skapa relationer med barn - vuxen. En avdelning påtalar att man inte är nöjda med BRUK materialet, personalen upplever för många svårbegripliga frågor lyfts bl.a. Åtgärder: Se över ändringar i redovisningsdokumenten så att de upplevs mer up to date. Arbetsmiljöarbete och inflytande Hög måluppfyllelse och medelgod måluppfyllelse är bedömd av personalen på avdelningarna. Det som skrivs fram som fungerar bra är att utemiljön har utvecklats en del. Positivt med föräldrasamverkan i samband med förändringar på gården samt att en avdelning har lyft att de har fått stöd av ledning då arbetslaget var i behov av detta. Samverkan hem, skola och fritidshem Samverkan med föräldrar samt information och delaktighet visar på hög måluppfyllelse, dock är samtliga avdelningar i behov av att se över sina metoder och arbetssätt, eventuellt söka nya samarbetsformer med föräldrarna för att öka deras intresse. Flertalet av föräldrarna svarade att de kan påverka förskolans verksamhet, stämmer inte alls eller stämmer till viss del. Inte fullgod måluppfyllelse inom området samverkan med förskoleklass. Personalen upplever I-dagsläget att ingen samverkan sker men uttrycker en önskan om ett utvidgat samarbete mellan pedagogerna verksamheterna emellan för att lära av varandra och skapa en röd tråd för barnen. Detta måste vi sträva efter att öka måluppfyllelsen inom detta område! 8

9 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Nulägesbeskrivning - sammanställning Arbetslagets namn Barns uttrycksformer Matematik,nk och miljö språk Myran Hajen Stjärnan Vargen Bild och form Medelvärde skolenhet 6 5,3 6 5 Arbetslagets namn Musik Rörelse Drama och rollek Rö Myran Hajen Stjärnan Vargen Medelvärde 5, Inte fullgod måluppfyllelse 3-4 Medelgod måluppfyllelse 5-6 God måluppfyllelse Förskolan uppnår hög måluppfyllelse gällande området utveckling och lärande. Åtgärd: Ingen förbättringsåtgärd Uppföljningen av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen har under verksamhetsåret färdigställts. I takt med skrivandet har pedagogiska diskussioner om relationsarbete i förskolan pågått som främjar likabehandling och allas lika värde. Åtgärd: Fortsätta arbetet med kartläggning och skriva åtgärder därefter. 9

10 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Förskolan strävar efter att få en positiv, trygga barn där alla ges möjlighet att höras och synas. Personalen vill väcka barnens intresse för teknik och matematik samt att ge alla barn en bra förutsättning till ett rikt språk. Arbetet med normer och värden fortskrider genom samtal om hur man vill att en bra kamrat ska vara. Nyfikenhet för matematik och teknik genom experiment skapas genom genomtänkta och stimulerade material som också är tillgängliga. Hög måluppfyllelse i området utveckling och lärande där en av framgångsfaktorerna kan vara att personalen har roligt tillsammans och det genomsyrar arbetet med barnen tillika en tillåtande atmosfär där material och leksaker följer barnens lek och fantasi. Personalen på två av avdelningarna använder tecken som stöd aktivt för att berika barnens språk. Att dela barngruppen i mindre grupper under dagen har visat sig har många vinster. Bl.a upplever personalen att ljudnivån blivit lägre. Åtgärder för förbättring Åtgärder är beskrivna under varje område Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums kommun Christina Forslund Rektor 10