Kvalitetsredovisning. För Segmons förskola Lå Grums kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning För Segmons förskola Lå Grums kommun 1

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Segmons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 9 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 9 Kunskapsuppföljning 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 9 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 9 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 9 2

3 Grundfakta om Segmons förskola Segmons förskola ligger i en villa i samhället Segmon och är en enavdelningsförskola med barn i åldern 1-5 år har idag 21 inskrivna barn. Förskolan har nära till naturen. Skog och sjö finns i närheten vilket ofta utnyttjas vid utevistelsen. Här används den fina utemiljön i miljöarbetet som har en hög prioritet på förskolan. Förskolan arbetar dagligen med Normer och Värden, Språk. Matematik och Miljö i sin verksamhet. Dessa punkter har förskolan även tänkt arbeta med i framtiden. Likabehandlingsplan finns för Segmons förskola. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. 3

4 Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisnings-dokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Februari-Mars år 2010 Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag April år 2010 Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket 4

5 Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de 5

6 kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6

7 Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Organisationsnivå: Här har inte mycket hänt, det som under fjolåret fungerade bra gör det även nu, men förutsättningarna för ett utökat kontakt i form av besök på arbetsplatsen har inte ökat efter omorganisationen. Särskilda stödinsatser: Här har man bevarat det goda arbete som hade påbörjats. Demokratiskt förhållningssätt/samspel: Här har man bevarat den struktur som fanns och nyttjat varandras kompetenser. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Styrning och ledning: Personalen bedömer sig ha en hög måluppfyllelse och menar att det finns en bra information via Fronter, internpost och telefon och att man har en tydlig ansvarsfördelning. Inga åtgärder 7

8 Särskilda stödinsatser: Här har personalen bedömt sig högt de har haft bra kontakt med specialpedagog och fått bra övrig stöttning. Föräldrakontakter har varit bra under året i form av föräldramöten, dropp in kaffe, grillkväll m.m. Inga åtgärder Systematiskt kvalitetsarbete: Arbetslaget har arbetat med TRAS och anser sig behöva bli bättre på dokumentation, Man anser dock att dokumentation med kamera har förbättrats. Åtgärder: Arbetslaget bör arbeta för att bli bättre på dokumentation. Arbetsmiljöarbete och inflytande: Arbetslaget önskar få individuell kompetensutveckling, översyn behöver göras av fastighetsavdelningen. Personalen vill skapa en mer inspirerande lekmiljö. Medarbetarsamtal i grupp har fungerat bra. Åtgärder: Arbetslaget bör arbeta på att utveckla och skapa en mer inspirerande lekmiljö. Samverkan hem, skola och fritidshem: Samverkan med hemmen fungerar bra, samarbete med förskoleklass och fritidshem sker endast när överlämning ska ske vårterminer. Åtgärder: För skolan ligger avskilt och har svårt att få ett regelbundet samarbete, därför inga åtgärder. Arbetet i verksamheten Utveckling och lärande: Arbetslaget bedömer att de behöver planera mer för aktiviteter kring barns språk, mer planering och utvärdering, utveckla arbete med matematik och naturvetenskapliga samband, skapa en bättre läsmiljö, skapa nytt material och rekvisita för att utveckla rollekar. 8

9 Arbetslaget bedömer att de på ett bra sätt lyssnar och tillvaratar barnens intressen, att miljöarbetet fortsätter,att man för kontinuerliga samtal kring barns språk. Barnen får prova på olika tekniker i bild och form samt att man har planerade motoriska aktiviteter. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Ej aktuell för förskolan Uppföljningen av likabehandlingsplanen Verksamhetens likabehandlingsplan började gälla h.t. -09 och ska revideras v.t Personalen arbetar med att barn ska känna empati och känna sig trygga,att få och tydliga regler,att man ska visa hänsyn och respekt för varandra. Kunskapsuppföljning Ej aktuell för förskolan Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Personalen har god kunskap om kommunens skolplan, Lpfö, med styrdokumenten som grund finns förskolans egen lokala arbetsplan. Mål som förskolan arbetar emot enligt sin lokala arbetsplan är Värdegrunden, Utveckling och lärande, Miljön och Samverkan förskola och förskoleklass Övriga mål som alltid finns med i arbetet är matematik och språk. När det gäller utveckling och lärande är måluppfyllelsen mycket god. Min bedömning är att personalen utför ett mycket gott arbete. De reflektera utifrån barngruppens behov och önskemål. Föräldraenkäten visar på bra förtroende för personalen. Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Fortsätta sitt miljöarbete, försöka skapa en stimulerande lekmiljö och även en bra läsmiljö, skaffa det material som behövs för att utveckla drama/ rollekar.utveckla och planera för aktiviteter kring matematik och naturvetenskapliga samband. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 15 april Margareta Gustafsson Rektor 9