Kvalitetsredovisning. För Svalans förskola Lå Grums kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning För Svalans förskola Lå Grums kommun

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Svalans Förskola Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 10 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 10 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 11 Åtgärder för förbättring 11 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 11 2

3 Grundfakta om Svalans förskola Förskolan Svalan är centralt belägen i Grums med närhet till skog och bibliotek. Den består av fyra avdelningar; Bamse, Skalman, Bambi och Pluto med barn i åldrarna 1-3 år. På Svalans förskola arbetar 6 förskollärare och 6 barnskötare på 100% vardera. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år 3

4 har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisningsdokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Februari-Mars år 2010 April år 2010 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter 4

5 Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. 5

6 Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6

7 Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden. Att fortsätta utvecklingsarbetet med pedagogiska diskussionsgrupper samt att aktivt lyfta pedagogiska frågor på APT var förra årets åtgärder. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Styrning och ledning Förskolans läroplan LPfö-98 är förskolans dokument och utgör en självklar utgångspunkt, något som personalen måste förhålla sig till när kvalitet i förskolan skall utvärderas. Inför nya verksamhetsåret samlades all personal för genomgång av kvalitetsredovisningen och tillsammans har vi arbetat igenom och lagt grunden till den för området Inner, Lokala Arbetsplan. Dokumentet är på så sätt väl förankrat hos all personal, samt att det skall vara tydliga prioriterade mål att utvärdera och arbeta efter. Syftet är att vi ska få en tydlig bild av kvalitet i förskolan sedd i förhållande till den nationella krav och mål som uttrycks i läroplanen samt Grums kommuns skolplan. Ledningens närvaro ute på förskolorna nämns som positivt men också att det finns ett behov av mer regelbunden planeringstid. Hög måluppfyllelse beskrivs. Fortsätta arbetet med att utveckla den lokala arbetsplanen där alla ges möjlighet till ansvar för utveckling av verksamheten Schemalägga planeringstid 7

8 Särskilda stödinsatser Personalen på tre av de fyra avdelningarna beskrivet att de har hög måluppfyllelse gällande särskilda stödinsatser. Man beskriver att man är väl förtrogna med de rutiner som finns och att man har gott stöd av förskolans specialpedagog som upplevs lättillgänglig. Handlingsplaner gällande barn i behov av stöd är väl förankrat. Då jag upplever att all personal är väl förtrogna med de rutiner som finns lämnas området utan åtgärd. Systematisk kvalitetsarbete Under det gångna verksamhetsåret har personalen på Svalan arbetat med avdelningens verksamhetsmål som är väl genomsyrad av den lokala Arbetsplanen område Inner. En avdelning har haft många personalbyten under året och har startat diskussionen kring avdelningens verksamhetsplan. Här beskrivs återigen planeringstiden som ett utvecklingsområde. En avdelning beskriver att de är inne i en process där de tänker om och tänker nytt gällande barns inflytande och är i behov av reflektion i arbetslaget för att komma vidare. BRUK beskrivs också i positiva ordalag där det ges möjlighet till att reflektera över sin praktik.en avdelning beskriver konkret att de har påbörjat ett samarbete kring sovrutinerna med en av avdelningarna på förskolan Åtgärd: Hitta en modell som fungerar kring planering och planeringstid som är mer regelbunden än i dagsläget. Hitta lösningar som leder till fortsatt ökad samverkan i huset. Arbetsmiljöarbete och inflytande Här lyfter personalen barnantalet i barngruppen i förhållande till lokalerna och utemiljön som inte är anpassad till små barn då det saknas ytor att spring fritt. Även lekutrustning som är utdömd, bör ersättas snarast, då förskolan gemensamt har påbörjat arbetet med att utveckla utemiljön i form av odlingar och vattenlek bl.a. Större förråd efterfrågas. En avdelning upplever det positivt att ledning har genomgång med de ekonomiansvariga regelbundet under året. Personalen saknar det utrymme för egen kompetensutveckling där de själva har gjort ett val hur den ska se ut, då de ej har påbörjat arbetet kring TRAS (Tidig registrering av språkutveckling). Man upplever att det är positivt med gemensamma APTfester och att man får stöd vid behov ang. nyttjande av Clarahälsan. Även tillgången till Badhuset och friskvårdstimmen upplevs positivt, dock kan den schemaläggas i högre grad. Hög måluppfyllelse av tre av avdelningarna. En avdelning beskriver området säker inne och ute miljö i termer av låg måluppfyllelse. Se över tidsplanen kring återställande av lekutrustning och förråd Schemalägga friskvårdstimmen Gå igenom handlingsplanen kring personalvård för de som inte har kännedom 8

9 Ge stöd till arbetslag att hitta metoder som möjliggör en tryggare utemiljö för personalen. Samverkan hem, skola och fritidshem Den dagliga kontakten med föräldrarna fungerar bra och att personalen på förskolan upplever att man har en god föräldrarelation. En avdelning önskar att föräldrarna var mer delaktiga, dock beskriver man inte hur detta skall gå till. En avdelning upplever att den nya bildskärmen i hallen är ett ovärderlig hjälpmedel för att hålla föräldrarna informerade och delaktiga. Den gemensamma utvecklingssamtalsmallen upplevs positiv. Föräldraenkäten har skickats ut till tre av avdelningarna där en avdelning har fått in 3 svar av 17. De andra två har fått in mellan 6-8 svar av 15 utskick. Enkäten vittnar om god relation till personalen och att barnet trivs på förskolan. Föräldrarna känner till förskolans mål och förskolemiljön upplevs som trygg, förutom en förälder som svarat till viss del. De flesta föräldrar upplever att de kan påverka förskolans verksamhet med några få undantag som upplever att de kan påverka till viss de. Här kan man ställa frågan om föräldrarna är nöjda med den verksamhet som beskrivs och inte upplever sig ha ett behov av att påverka. Förskolan har förändrat inskolningssättet till att låta föräldrarna delta i verksamheten under hela inskolnings tiden, vilket har resulterat i att inskolnings tiden har förkortats till ca tre dagar. Personalen vittnar om att där läggs grunden till framtida goda samarbete med föräldrarna. Rörande samverkan med förskoleklass och fritids menar all personal att det inte är aktuellt för dem då de arbetar med små barn. Här kan jag se att samverkan med förskoleklass är fullt möjligt och inget hinder pga. barnens ålder, då man i mötet med förskoleklasspersonal kan utvecklas tillsammans i pedagogiska diskussioner Behov av att utveckla metoder för att få föräldrarna mer delaktiga i verksamheten, ställa sig frågan vad föräldrarna anser vara viktigt att kunna påverka och känna delaktighet i. Hitta former för pedagogiska diskussioner för ökad samverkan med förskoleklass/fritidshemmen. 9

10 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Nulägesbeskrivning - sammanställning Arbetslagets namn Barns uttrycksformer Matematik,nk och miljö språk Bambi Skalman Bamse Pluto Bild och form Medelvärde skolenhet Arbetslagets namn Musik Rörelse Drama och rollek Rö Bambi Skalman Bamse Pluto Medelvärde Här har en avdelning inte fyllt i måluppfyllelse och därmed blir skattade med låg måluppfyllelse. Avdelningen har haft många personalbyten som kan vara förklaringen till osäkerhet kring den uteblivna skattningen. Uppföljningen av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen har under verksamhetsåret färdigställts och personalen vittnar om många goda diskussioner. I takt med skrivandet har pedagogiska diskussioner om relationsarbete i förskolan pågått som främjar likabehandling och allas lika värde. Kartläggning har gjorts, dock inte i samverkan med barnen då personalen upplever att med stigande ålder kan detta tas hänsyn till. Föräldrar har getts möjlighet att ge synpunkter under arbetets gång. Dock kan utveckling ske gällande föräldramedverkan i och personalen får ta sig an uppgiften att fundera kring åtgärder som främjar till ökad delaktighet kring likabehandlingsplanen. Fortsatt arbete kring relationer i förskolan samt att utveckla kartläggningsarbetet på enheten. 10

11 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Som helhet uppnås god måluppfyllelse undantag där personalen upplever brister i utemiljön samt att arbetet kring miljö som startats bör fortsätta. Grön Flagg är ett av de projekt som beskrivs. Mycket tid har lagts ner på att utveckla matematik och teknikområdet och pengar från Ljungbergsfonden har gjort detta möjligt. Språkpåsar används dagligen för att stimulera språkutvecklingen och boken är en del av barnens vardag och finns med i olika situationer Även halldokumentationen i form av bildskärm beskrivs som ett ovärderligt verktyg. Förskolan arbetar med lek pedagogiskt tema Spöket Laban och personalen lyfter även leken i dockrum ut ett genusperspektiv där de vuxna får en naturlig plats i rolleken. Övriga material finns tillgängligt för barnen så att de inte behöver be en vuxen om hjälp för att kunna måla, rita, baka med deg osv. Ett Bygglekrum är under utveckling på förskolan. Förskolan har under året bedrivit ett aktivt förändringsarbete kring att organisera så att lokalerna kan nyttjas på bästa sätt. Fortsätta diskussionen kring samverkan i huset. Åtgärder för förbättring Hitta former för fortsatta diskussioner kring samverkan i huset. Fortsätta arbetet med att utveckla den lokala arbetsplanen där alla ges möjlighet till ansvar för utveckling av verksamheten Behov av att utveckla metoder för att få föräldrarna mer delaktiga i verksamheten, ställa sig frågan vad föräldrarna anser vara viktigt att kunna påverka och känna delaktighet i. Fortsätta arbetet kring barns inflytande. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisning. Grums kommun Christina Forslund Rektor 11