Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå Grums kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå Grums kommun

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 7 Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 7 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 7 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 7 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 8 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 8 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 8 2

3 Grundfakta om Staren Staren är en särskoleenhet för elever i åk 1-5 och är integrerad vid Södra skolan i Grums. Särskolan samverkar lokalmässigt med ett av fritidshemmen vid skolan. Skolgård och omgivningar är mycket bra anpassade till skolverksamhet för de tidigare åren med variationsrika lekmiljöer, bollplaner och skogspartier. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta 3

4 kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisningsdokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Februari-Mars år 2010 April år 2010 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter 4

5 Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. 5

6 Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6

7 Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Under året har bland annat utvecklandet av ett alltmer elevaktivt lärande varit prioriterat samt utvecklandet av likabehandlingsplan, social träning genom livskunskapsprogrammet SET och arbetet med miljö. Det sistnämnda har varit mer framgångsrikt innevarande än föregående år då skolan framgångsrikt erhållit miljöcertifieringen Grön Flagg. Särskilt viktigt är gemensamma och åldersblandade aktiviteter som Starens elever deltar i. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Oftast ett individuellt arbete med stor anpassning till elevernas förmågor och där förutsättningarna bedöms som goda. Arbetet i verksamheten Arbetet bedrivs enskilt och i grupp. Samarbete i många olika arbetsformer och situationer genomförs kontinuerligt. Deltar i övriga skolans aktiviteter exempelvis temaarbeten, elevens val, elevråd. Arbetar med datorer. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Goda Uppföljningen av likabehandlingsplanen 7

8 Under året har arbetet med likabehandlingsplan omstrukturerats och från att ha varit olika planer för varje arbetslag har en gemensam för skolan processats fram. Starens elever har bland annat varit delaktiga i kartläggningsarbetet genom den så kallade husmodellen samt trivsel- och trygghetsenkäten Södratempen. Alla arbetar intensivt och kontinuerligt med att förebygga kränkande behandling och med att försöka få eleverna att sätta sig in i hur det känns för andra. Skolan upplevs ha en trygg miljö vilket framgår av olika mätningar som gjorts under året. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Starens verksamhet har en väl avvägd dagsrytm. Arbetar med olika teman utifrån elevernas utvecklingsnivåer. Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Behöver utveckla elevernas förmåga att arbeta i grupp samt förmågan att vara mer delaktig i sitt eget lärande. Öka samverkan med särskolan Kvalitetsredovisningen behöver anpassas bättre till särskolans förutsättningar. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 20 april 2010 Göran Östman,rektor 8