Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå Grums kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå Grums kommun

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 8 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 9 Kunskapsuppföljning 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 9 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 9 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 9 2

3 Grundfakta om Skruvstads fritidshem Skruvstads fritidshem ligger i ett fristående hus på Skruvstads skolas skolgård. Fritidshemmet kallas Varglyan. Fritidshemmet har 20 inskrivna barn i ålder 6-12 år. Personalen har haft en gott samarbete med föräldrarna och känt ett bra stöd. Personalen arbetar i skolan med bla. datorkunskap och en av personalen ansvarar för hemkunskapen i åk 5. Fritidshemmet håller i utomhuspedagogiken för klasserna och samarbetar med skolan i områden som datorkunskap, massage, bild- och form, beteendefrågor, elevråd, matråd, friskvård och miljö. Fritidshemmet har nära till skog och mark. APT möten är gemensamma för skola/förskoleklass/fritidshem. Alla på skolan genomgår SET- utbildning. Personalen på fritidshemmet är klara med PIM - utbildningen. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den 3

4 obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisnings-dokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal 4

5 Behandling av materialet Februari-Mars år 2010 April år 2010 Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning 5

6 utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt 6

7 läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Styrning och ledning: Utvärdering av föregående års redovisning finns inget att ta upp. Särskilda stödinsatser: Inga åtgärder fanns planerade. Verksamhetsmål: Här skedde en stor och positiv förändring med ny personal detta har fortsatt även i år. Arbetsmiljöarbete: Här efterlystes mer samplanering fritidshem/skola, ambitionen finns men kan ibland vara svårt då fritidshemmet är i behov av vikarier. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Pedagogisk verksamhet: 7

8 Här har fritidshemmet bedömt sig ha en god måluppfyllelse. Fritidshemmet ryms i en äldre friliggande villa med nivåskillnader och trånga utrymmen. Personalen dokumentera sitt arbete ofta med bilder som finns tillgängliga för föräldrarna att se. Barnen involveras i det dagliga arbetet, fritidshemmet har stormöten där barnen får vara delaktiga i beslut. Arbete sker för att få barnen att öka sin självkänsla och självtillit Personalen önskar få en bättre samsyn skola - fritids över hela dagen, samt mer gemensamma planeringstider och gemensamma fortbildningsdagar ihop med skolans personal. Åtgärder: Personalen får arbeta för att få en bra och lösning till framför allt mer gemensam planeringstid. Särskilda stödinsatser: Personalen bedömer att det finns bra rutiner och insatser när behov uppstår samt handledning och konsultation. Man önskar bättre samverkan med skolan personal vid de tillfällen då en del elever har åtgärdsprogram och även finns i fritidshemmets verksamhet. Åtgärder: Personalen får tillsammans med skolans personal diskutera vikten av att få vetskap om vissa elever om det kan gagna dessa under vistelsetiden på fritidshemmet. Systematiskt kvalitetsarbete: Här har arbetslaget inte så höga värden när det gäller planering och strategi samt resultat och analys. Den lokala arbetsplanen är utarbetad ihop med skolan och gäller för båda verksamheterna, där ingår även förskoleklassen. Åtgärder: Arbetslaget behöver få mer struktur i sitt kvalitetsarbete och uppföljning. Arbetet i verksamheten Verksamhetsmål: Personalens måluppfyllelse bedöms som mycket god, genom stormöten är barnen med och tar beslut och får lära sig att följa den demokratiska processen och respektera varandras åsikter. Skapande förmåga: lärande med hela kroppen - det är fritidsverksamhet. Inga åtgärder Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Ej aktuellt för fritidshemmet 8

9 Uppföljningen av likabehandlingsplanen Verksamhetens likabehandlingsplan började gälla h.t.-09 och har till viss del reviderats. Här har personalen bedömt att de har en god måluppfyllelse genomgående D men man behöver fortsätta arbete att förankra planen mer hos barnen. Fritidshemmet arbeta bla. med att alla barn ska bli sedda och visa respekt för varandra. Kunskapsuppföljning Ej aktuellt för fritidshemmet Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Personalen gör ett bra arbete och har en god kunskap om de styrdokument man har att planer och arbeta efter. Föräldraenkäten visar nöjda föräldrar och att det finns ett gott samarbetsklimat. Mål som fritidshemmet arbetar mot är Normer och Värden, Skolan och Omvärlden, Miljö fortsatt arbete med Grön Flagg. SET (social och emotionell träning)- utbildning ihop med skolans personal, elevaktivt lärande. Personalen på fritidshemmet har genomfört PIM- utbildning tom. steg 3. Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Arbetslaget bör fortsätta med sitt miljöarbete ihop med skolan, försöka hitta möjligheter till mer tid för samplanering med skolans personal. Fortsätta med stormöten för att få barnen delaktiga i fritidshemmets verksamhet, arbeta vidare för ett gott klimat på fritidshemmet Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 15 april Margareta Gustafsson Rektor 9