Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå Grums kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå Grums kommun 1

2 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 7 och mål för den aktuella tidsperioden Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse 7 Arbetet i verksamheten 8 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 9 Uppföljningen av likabehandlingsplanen 9 Kunskapsuppföljning 9 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 9 Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) 9 Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 9 2

3 Grundfakta om Slottsbrons förskola - Duvan Slottsbrons förskola är en en-avdelningsförskola och har idag 19 inskrivna barn. Förskolan inryms i en villa i utkanten av Slottsbron och ligger i nära anslutning av skog och natur. Här finns ett nytt arbetslag Förskolan arbetar med Normer och Värden, Förskola och hem, Samverkan Språk och social utveckling, Motorik och Matematik samt Miljö. Likabehandlingsplan finns utarbetad för Slottsbrons förskola. Dessa punkter har förskolan även tänkt arbeta med i framtiden. Kvalitetsredovisning underlag och rutiner - Kvalitetsredovisning BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK 2008 och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass, familjedaghem och vuxenutbildning. BRUK används på följande prioriterade områden. Pedagogisk verksamhet Särskilda stödinsatser Verksamhetsmål Systematiskt kvalitetsarbete Läromedel/Pedagogiska resurser Måldokument Elevers förkunskaper Likabehandlingsplan Normer och värden Kunskapsuppföljning Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjliggöra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg m fl. Detta är det åttonde året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Utvärderingsplan för kvalitetsredovisningen år 1-3 och förskolan och vuxenutbildningen år 1-2 Planerna. 3

4 Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över 3 år (2 år för förskolan/vuxenutb). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande om möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål, baskunskaper elever med särskilda behov och likabehandlingsplan. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas e till två gånger under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. Alla verktyg/redovisnings-dokument som behövs har laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolenheter kan utöka utvärderingen vid behov. Under hösten 2006 uppdaterades reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år 1-2, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. De har nu utvärderats och används detta läsår. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Februari-Mars år 2010 Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag April år 2010 Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket 4

5 Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet på Fronter. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden 24 tim/dygn Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk 1, 4, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutveckling som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen under de senaste läsåren. Den har skapat de 5

6 kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK:smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den analysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) 6

7 Verksamhetsprocessen Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Organisationsnivå: Förskolan har idag 19 inskrivna barn i ålder 1-5 år, åldersindelning på barnen är olika över tid. Det är svårt att tillgodose att ej endast små barn placeras då det är 1-2 åringar som finns i kö. Det gångna året har pga. organisationsförändring på ledningsnivå ej gett tillräckliga möjligheter till att delta mer i pedagogiska diskussioner och planeringar,här finns mer att arbeta med. Särskilda stödinsatser: Resurs efterfrågades till förskolan och rätten till assistent. Resurs i form av förstärkning på gruppen finns idag, behovet variera över tid. Handlingsplan finns för de barn som är i behov av extra stöd Tid för gemensamma diskussioner i arbetslaget får ledning och arbetslaget försöka hitta lösningar på tex vid planering. Demokratiskt förhållningssätt/samspel: Försök att återinföra mer resurstid till pedagogiska diskussioner har varit svårt då omorganisationen resulterat i en ihopslagning av två områden skett och även budgeten, här har man varit tvungen att först säkerställa budget för personalen. Förutsättningar för verksamhetens/verksamheternas måluppfyllelse Styrning och ledning: Här bedömer arbetslaget sig ligga på E, E och F Mer diskussioner om det dagliga arbete efterfrågas detta bör ske på APT,bra information till personalen samt att alla tar ansvar för den pedagogiska utvecklingen av verksamheten. 7

8 Åtgärder: Ledningen får se över att APT läggs upp på ett sådant sätt att vi kan få mer utrymme att diskutera mer det dagliga arbete. Särskilda stödinsatser: Förskolan har även här bedömt sig ha en hög måluppfyllelse man anser sig ha stor hjälp av specialpedagogen vid tex arbete med handlingsplan. Åtgärder: Inga åtgärder, personalen fortsätter att ta stöd av specialpedagogen vid behov. Systematiskt kvalitetsarbete: Personalen bedömer att de har bra planering och strategi men måste bli bättre på dokumentation Åtgärder: Arbetslaget får dokumentera mer sitt arbete. Arbetsmiljöarbete och inflytande: Här har inte personalen gjort någon bedömning mellan A- F men har skriftigt ner vilket behov som finns för att få bra ute-och innemiljö. Åtgärder: Här måste fastighetsavdelningen i kommunen få vetskap om de brister som finns och åtgärda detta. Samverkan hem, skola och fritidshem: Arbetslaget anser sig ha en mycket bra föräldrakontakt, men kommer att arbeta för att få föräldrarna mer delaktiga. Samarbete med förskoleklass och fritidshem sker endast på vårterminen inför överlämning. Åtgärder: Arbetslaget bör arbeta för mer samarbete med förskoleklass och fritidshem samt fortsätta att arbeta med föräldrasamverkan Arbetet i verksamheten Utveckling och lärande: Arbetslaget bedömer sig ha en bra måluppfyllelse i barns uttrycksformer, Matematik, Naturkunskap och Miljö, Språk och Musik, lite lägre när et gäller Bild och Form. Här finns mycket tankar och idéer hur man ska utveckla förskolan. 8

9 Åtgärder: Inga mer åtgärder mer att personalen bör utveckla sina tankar och idéer. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Ej aktuellt för förskolan Uppföljningen av likabehandlingsplanen Verksamhetens likabehandlingsplan började gälla h.t.-09 och skall revideras v.t. -10 Personalen arbeta med att barn och vuxna skall respektera varandra, acceptera varandras olikheter, att samtal och lyssna på varandra och att barnen får lära sig att själva lösa konflikter. Kunskapsuppföljning Ej aktuellt för förskolan Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet På förskolan har ett nästan nytt arbetslag startat upp efter nyår, mycket tid har därför gått till att lära känna varandra och barnen. Mål som förskolan har tänkt arbeta framåt med är mer dramalekar, att bli mer medvetna om vilken matematik som faktiskt finns i vardagen,att diskutera mer om barns språkutveckling, att arbeta mer med känslor i olika uttrycksformer, att arbeta mer med miljön(grön Flagg)att arbeta med musik( sång och instrument.) Min bedömning är att personalen på så kort tid de arbetat tillsammans har kommit långt med att utveckla förskolan. De reflektera/provar och förändra utifrån nya tankar och idéer. Åtgärder för förbättring (Framåtsyftande) Fortsätta att arbeta för att förskolan ska bibehålla en bra kvalité, ta vara på och utveckla de tankar och idéer som finns. Fortsätta att ha ett bra samarbete med föräldrarna. Föräldraenkäten visar ett gott resultat med några undantag. Förskolan bör utveckla sitt samarbete med förskoleklass och fritidshem Den lokala arbetsplanen ska revideras vårterminen Förskolan har ej startat upp TRAS utbildningen men kommer att göra det h.t Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Grums den 14 april 2010 Margareta Gustafsson Rektor 9

10 10